1. No category

Parentesen
februari 2015 nr 2
Pargasiternas infoblad
www.pargas.spfpension.fi
Med anledning av vändagen den 14.2.
I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och
parbildningslekar av olika slag var vanliga. Det var först då som helgonet som sådant började
förknippas med kärlek. Under medeltiden uppstod där också en sed att skriva kärleksbrev med
rimmade dikter till sin käraste, och senare på 1800-talet blev tryckta och utsirade Valentinkort, ofta
utsmyckade med sidenband och spetsar, populära. I dag är Valentindagen starkt uppmärksammad i
alla engelsktalande länder, där kärleksbrev och små presenter brukar skänkas bort.
Olika berättelser med romantiskt innehåll har också kommit till. Enligt en av dessa var Sankt
Valentin en kristen som levde i Rom på 200-talet och fick lida martyrdöden efter att ha trotsat
kejsar Claudius II:s förbud att viga unga par. Innan han avrättades lyckades han smuggla ut ett kort
till fångvaktarens dotter (jämför med den medeltida legenden ovan) som han var mycket förälskad i
– det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag. Valentin sägs även ha
haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit
upphov till seden att ge varandra blommor på alla hjärtans dag.
Den äldsta bevarade Valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en
hälsning till sin trolovade John Paston som hon kallade sin ”worshipful and well beloved valentine.
1
I Finland har dagen uppmärksammats sedan år 1987 då den upptogs i kalendern. På alla hjärtans
dag uppmuntrar bland annat Finlands Röda Kors människor att delta i frivilligt vänarbete.[
Pargasiternas händelsekalender våren 2015
18/2
10/3
11/3
18/3
7/4
15/4
16/4
12/5
20/5
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 7.
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Kari Penttinen: ”Identifiera
fåglar steg för steg”.
Månadsträff med årsmöte på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 8.
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 9.
Uttagningar till förbundets frågesporttävling
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 10.
Identifiera fåglar steg för steg
Att känna igen fåglar är lättare än du tror. Det kräver bara noggranna observationer: ”fågeln
var stor som en gråsparv, röd framtill, nacken var gråblå och den hade vita band tvärs
över vingarna” i stället för ”oj, den var så vacker, den var röd!”
Sen kan man systematiskt steg för steg ta sig fram till rätt art.
Vill man så kan man träna på datorn. Det är lika roligt som att lösa korsord!
PS Den iakttagna fågeln var en bofinkhane
Biologen och fågelskådaren Kari Penttinen berättar om hur man skall lära sig känna igen
fåglar i en seniorföreläsning på Stadshuset den 11 mars kl. 13 till 15. Anmäl dig till
Medborgarinstitutet om du vill delta!
2
Reseledarna har ordet
Lördag 4.3. Hemliga resan med start från busstationen kl. 9. Vi beräknas vara
tillbaka senast kl. 16. Pris ca 40 EUR. Anmälningar tas emot så länge det finns
plats ännu på februari-mötet.
Lördag 14/3 Mamma Mia, Helsingfors, Svenska Teatern.
Mamma Mia resan full, några står i kö. Närmare information senare
.
14–18/4 Polen, Kraków med omnejd (slottet Wawel, Wieliczka saltgruva,
Auschwitz-Birkenau, Zakopane etc.). 2 platser lediga (av 33). Pris 980 euro inkl. 3
luncher, alla utflykter och inträdesavgifter. Anmälan genast till Forte.
26–28/4 Förbundets jazzkryssning till Stockholm. Bokningar och förfrågningar:
Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post info@frimanresor.fi
En resa till Marttila-trakten planerad till maj och en bekväm ruskaresa i september.
Ruskaresan sker med buss och inkvarteringen blir i hotell. Anmälningar börjar tas
emot på mars-mötet.
Reseledarna är på plats kl. 12–13 före månadsmötet.
Observera att anmälan till resor är bindande om inte annat avtalats.
Kontaktuppgifter:
Asta Lindholm 040 575 31 20 asta.lindholm@netti.fi
Rauni Schleutker 040 520 43 98 rauni.schleutker@elisanet.fi
Några vitsar:
En cowboy och hans häst satt och spelade kort. Plötsligt började hästen äta på
korten. Cowboyen frågade: - varför äter du på korten?
-det är ju klöver, sa hästen
-I går vann jag fyra hundra meter häck.
-Jaså, var ska du plantera den då?
- Ni får sluta som chaufför hos mej. Idag var det andra gången på två veckor
som ni varit nära att köra ihjäl mej.
- Snälla direktören, ge mej en chans till.
3
PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f.
Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015
Styrelsen
Ordförande
Vice ordförande och kassör
Sekreterare
Övriga ledamöter
Funktionärer:
Medlemssekreterare
Pressombud
Teknikansvarig
Fotograf/Klippboken
Reseledare
Parentesens redaktion
Webbansvarig
Webbredaktör
Webbadress
Jan-Erik Bergquist
janerik.bergquist@gmail.com
Olle Anckar
p.anckar@parnet.fi
Vivan Norring-Nyström
ia@norrskata.com
Pirkko Lehtonen
prlehtonen@gmail.com
Robi Lindblad
robi.lindblad@parnet.fi
Bjarne Nylund
bjarne.nylund@parnet.fi
Kari Penttinen
kari@esnet.fi
Marianne Saanila
marianne.saanila@parnet.fi
Christina Stolpe
christina.stolpe@pp.inet.fi
02-458 28 25
0440 39 28 82
040 778 55 56
0500 83 74 38
040 562 14 90
02-458 19 48
0400 93 05 98
02-458 04 81
050 363 78 12
02-458 41 21
050 511 97 77
02-458 80 46
040 722 62 26
02-458 88 31
040 702 71 62
Christina Stolpe
Bjarne Nylund
Kari Penttinen
Robi Lindblad
Asta Lindholm, Rauni Schleutker
Mikael Reuter, Marianne Saanila, Stina Engblom Colliander
(uppgifter på sista sidan)
Lilly Hollstén 02-458 55 03 lillybirgi@gmail.com
Gusse Laurén 02-458 02 01 lauren@parnet.fi
www.pargas.spfpension.fi
*******************************************************************
Välkommen till pensionärsföreningen Pargasiten!
Träff i Brankis tredje onsdagen i månaden kl. 13.00, september - maj
4
Smågrupper
Måndagar kl. 09.00–12.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Måndagar kl. 11.00–12.00 Boccia i Yrkesskolans gymnastiksal (fram till 2/2; närmare
information senare).
Måndagar kl. 13.00 Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen.
Tisdagar kl. 09.00–10.00 Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Fredagar kl. 09.00–11.30 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Fredagar kl. 14.00 Vattengympa i Folkhälsans hus.
Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna.
Gruppledare
Boccia: Estrid Enlund 050 346 35 70
Bowling: Bo Åkerholm 040 540 79 05
Bridge: Jan-Erik Bergquist 02-458 28 25
Da Capo: Olle Anckar 040 778 55 56
Encore: Kurt Långbacka 0400 87 41 57
Vattengympa: Olle Anckar 040 778 55 56
Trädgård: Pirkko Lehtonen 02-458 74 51
Arrangörsgrupperna och gruppledarna för PSPs månadsmöten
1. Olle Anckar
0407785556
p.anckar@parnet.fi
2. Mårten Malmlund
0400710312
marten.malmlund@parnet.fi
4. Birgitta Bröckl
0505616946
gitta.brockl@gmail.com
5. Rainer Wahtera
0400912269
rainer.wahtera@gmail.com
6. Ros-Marie Lindroos
0505625410
rose-marie48@hotmail.fi
6. Kurt Lindroos
0500594045
kurt.lindroos4752@hotmail.fi
7. Stina Engblom Colliander
0400715388
stina202@parnet.fi
8. Riitta Seppä
0443731238
seppa.arto@gmail.com
9. Christina Stolpe
0407027162
christina.stolpe@pp.inet.fi
10. Jörgen Hollsten
0400463664
jorgen.hollsten@pp.inet.fi
11. Doris Åkerholm
0503722710
doris.akerholm@parnet.fi
11. Bo Åkerholm
0405407905
bo.akerholm@parnet.fi
3. indragen
5
PM FRÅN GRUPPLEDARMÖTE DEN 21.1. 2015
Närvarande: 7 styrelsemedlemmar och 11 gruppledare
- Gruppernas form och uppgifter diskuterades livligt. Föreslogs att den som
anskaffar en ny medlem skall informera om verksamheten och grupperna och
en ny medlems önskemål om till vilken grupp den vill höra bör beaktas. Man
bör höra till en grupp, det är ett bra sätt att driva föreningen. Konstaterades
dock att tvång inte får förekomma, man kan även vara icke aktiv deltagare i
en grupp. Gruppledarna fick som uppgift att gå igenom grupplistorna och
därefter skall vi försöka få grupperna så jämna som möjligt. Icke aktiva
deltagare behöver inte inräknas i antalet gruppmedlemmar. Även
gruppmedlemmarnas e-postadresser och telefonnummer skall uppdateras.
- Diskuterades gruppledarnas ansvar. Rent allmänt upplevs ansvaret inte
betungande. Det är gruppledaren som ansvarar för program och traktering på
månadsmötet.
- För att kunna ordna ett intressant program bör grupperna sammankallas till
möte i god tid före månadsmötet. Gruppledaren har förslag till mötet och
diskuterar det med sina medlemmar samt är öppen för tips från
medlemmarna. Gruppledarna bör vara informerade om programmet på
månadsmötena under ett par år bakåt. För att undvika upprepningar skall vi
upprätta ett register på våra sponsorer. Om grupperna kan ordna sponsorer
är styrelsen mycket tacksam för det, men det skall inte upplevas som ett
tvång. Då månadsavgiften har höjts från början av detta år torde det finnas
pengar att finansiera varje möte.
- Diskuterades honorering av uppträdande. Vi skall vara restriktiva att erbjuda
pengar. Blommor, reseersättning och ½ dagtraktamente om resan är över 15
km är OK. Arvode över 20 € måste beskattas och redovisas.
- Beslöts att köpa 2 stycken adapters till Mac á ca 30€/st.
- Kaffestunden är en socialt viktig programpunkt och den fungerar bra.
Grupperna planerar hur bortplockning av kärlen görs så att det övriga
programmet inte störs. Man skall sträva till att programmet slutar kl. 15.30.
- Lotteriet fungerar bra, men obs! det bör gå snabbt undan.
Vivan Norring-Nyström
6
Många myter kring fågelmatningen.
Det fåglarna inte gillar lämnar de.
Så enkelt är det!
Text: Sven Lindholm Foto: Tero Niemi
Artikel från Natur&Trädgård 3/05
Bjud trädgårdens vinterfåglar på vilka matrester du
vill. Även salt fläsk. Du behöver inte mata hela
vintern och inte vara rädd för salmonella.
I denna intervju tar en av Sveriges kunnigaste
ornitologer död på många myter kring
fågelmatningen. Det fåglarna inte gillar lämnar de så enkelt är det, hävdar Sören Svensson.
Sören Svensson är docent och trots uppnådd pensionsålder
fortfarande verksam vid Lunds universitet som projektledare.
Under många år var han ordförande i Sveriges Ornitologiska
Förening och den som rodde det enorma projektet Svensk
fågelatlas i hamn. Sören Svensson är positivt inställd till
fågelmatningen, men han vill avdramatisera den.
- Många är rädda för att mata fåglar för de tror att de ska göra
fel. Men det är väldigt svårt att göra det. Det fåglarna inte
gillar lämnar de, så enkelt är det. Det är bara att kolla på en
soptipp, säger han till Natur&Trädgård.
Det gör inget om fläsksvålen du bjuder
den större hackspetten på är salt.
Man kan lägga ut allt till fåglarna, hävdar han. Förutsatt att
det är tillåtet, vilket det ofta inte är vid hyreshus.
- Det innebär givetvis inte att man skall hälla komposthinken över balkongen, men har man en egen
tomt så kan man sortera ut det mesta och ge till fåglarna. T ex rester av kokt ris. Att risgryn eller andra
gryn skulle svälla ytterligare och spränga fåglarna är en myt. Inte ens okokt ris är något problem. Att
fåglarna själva proppar sig fulla med frön ute i naturen och är riktiga plågoris i risodlingar glömmer
man.
- Har man, fortsätter Sören Svensson matsedelsförslaget, ett gammalt skrov från en kokt höna kan man
lägga ut det åt talgoxar och mesar som gärna hackar loss kött och fettrester. Och fläsksvålen som skärs
bort tillsammans med det feta är utmärkt mat för mesar och en del andra fåglar. Saltet är ingen fara.
Finns ingen risk för att fåglar törstar ihjäl.
Där rök flera myter. Att vi måste fortsätta mata i full skala under hela vintern om vi en gång börjat är
också en myt, hävdar Sören Svensson.
- Trams! Fåglarna har vingar. Tar maten slut i en trädgård flyger de till nästa. Egentligen är det bara när
det är riktigt kärvt på vintern som fåglarna behöver hjälp med extra föda. Men visst kan man lägga ut
mat under hela vintern för sitt eget nöjes skull.
7
*Pargasiterna firade årets första månadsmöte den 21 januari*
Efter välkomsthälsning från värdparet Tuula Johansson och Leila Lagerroos var det
dags för Birgitta Rittinghaus att fatta mikrofonen och inleda mötet. Ordföranden
avtackade Jörgen Hollsten för de många insatser denne gjort föreningen till fromma.
Kurre Långbacka berättade om musikgrupperna Da Capo och Encore samt om den
120 år gamla traditionen att fira vår nationalskalds födelsedag med en fest.
När så Käthe och Ralf Rhenström bänkat sig framför publiken fick denna vara med
om en intressant resa till Bolivia. Deras med trevliga foton kryddade föredrag förde
oss till världens högst belägna stad El Alto och Bolivias huvudstad La Paz. De
berättade om ett besök på Häxmarknaden där det såldes många föremål som berättade
om förekomsten av häxtro i landet. På en annan marknad i El Alto kunde man köpa
nästan vad som helst, t.om. löständer. Våra resenärer gjorde en också mycket
intressant resa till saltöknen Uyuni, som producerar 25 000 ton salt per år. De fick
också stifta bekantskap med en tågkyrkogård! Det var inte alltid så lätt att få kontakt
med människorna. De verkade en aning skygga och dessutom talas det 36 olika språk
i landet! Fattigdomen är stor i Bolivia men det är billigt att resa där. På flera av fotona
fick vi se mödrar och barn, vilka väckte stort intresse hos Käthe, som hela sitt liv
arbetat med barn. Några alpackor på det sista fotot fick avsluta resan för vår del och
föredragshållarna avtackades med stormande applåder för ett synnerligen intressant
föredrag.
För nästa framträdande stod Tiina Lahtonen och Regina Aakula från Nordea som gav
oss en stor mängd nyttig information om en del av det nya som kommit in i
bankvärlden under senare tider. Vi fick tips om hur vi skall sköta våra bankärenden,
planera för tiden "efter oss" genom att tänka på att uppgöra testamente, beakta
beskattningen av arv och gåvor samt hitta skatteeffektiva lösningar och ordna med ett
effektivt arvsskydd.
Efter kaffepausen tågade Christian Hindersson med 10 elever från Skräbböle skola in
i salen för att bjuda oss på musikalisk underhållning. Det blev en fin sådan när
ungdomarna i olika sammansättningar uppförde sånger med en nog så modern
framtoning. Alla texter var skrivna på engelska, vilket väl är tidens melodi.
För mötets sista uppträdande, undantaget lotteriet, stod Marika Cederlöf. Hon arbetar
på Malmkulla och tillsammans med Christina Eriksson berättade hon livfullt om den
verksamhet man där bedriver för att göra klienternas vistelse så behaglig som möjligt.
Det var en nyttig lektion och i vår ålder kan man väl knappast få för mycket geriatrisk
information. Det är dags att tacka grupp 6 för en trevlig och nyttig januariträff.
Bjarne
8
DIKT
Ruth Johannson
Vintern med varannandags väder
Undrar över vilka kläder
Vilka skor skall jag sätta på
Kanske broddar för att bättre gå
Pälsen kan vi glömma
Passar bäst i skrubbens gömma
Nu passar bäst en lätt kavaj
Om jag någon gång är på svaj
Vinter temperaturen står på noll
Om jag nu har det på koll
Ibland kan det plaska
När vi är ute och traska
Ibland är riktig vinter
Då kanske skidan slinter
Den kan vara några dagar
Ta vara på det så länge det varar
Men snön kommer och far
Ofta är marken bar
Ingen vet om det är vinter eller vår
Ett vet jag att tiden går.
Ena dagen snö – andra dagen tö!
*******************************************************************
Klokt sagt om vänskap:
- Av alla de gåvor som en vis försyn gav oss för att göra livet rikt och
lyckligt är VÄNSKAPEN den vackraste. (Epikuros)
- Den som håller sig god med alla, är inte vän med någon. (drottning
Kristina)
- All världens storheter väger inte upp en vän. (Voltaire)
- Vänskap kan bara köpas med vänskap. En man kan ha inflytande över
andra, men han kan aldrig vinna deras hjärta utan att ge sitt eget.
(Thomas Wilson)
- Vi kan inte utföra storverk här på jorden. Vi kan bara göra små saker
med stor kärlek. (moder Teresa)
9
PROFILEN
Vem är du?
Kurt Lindroos född sommaren 1947 i
Våno Östertorp, Pargas men flyttade
snart till Åbo.
Var har du vuxit upp och gått i
skola?
Jag har vuxit upp och gått i skola i
Åbo Topelius folkskola och fem
klasser i Classikum¨.
När flyttade du till Pargas?
År 1983.
Hur ser din familj ut?
Min hustru Rose-Marie, två vuxna söner och tre barnbarn
Vilka intressen har du?
Att umgås med vänner, Skröbbelgåbbana och så har jag en husbil och varit cravanare
i över 20 år och därmed fått vänner från hela norden.
Vem är din förebild?
Jag har ingen direkt förebild men jag högaktar vår nuvarande Republikens President.
Är du engagerad i någon förening berätta vad?
Jag är aktivt engagerad i SFC Turku ry(Åbo caravan förening), numera är jag dock
med och ordnar träffar och sammankomster. Har varit med och organiserat både
inhemska och samnordiska träffar(varit kontaktperson till de övriga nordiska länderna
år 2013). I början av 2000 talet satt jag med i styrelsen var även viceordförande samt
ordförande för träffutskottet, som handhar ordnandet av sammankomster.
Din favoritmusik?
Bra dansmusik, framförallt Tango.
Vad tycker du om Pargas?
Idyllisk skärgårdsstad och har träffat min fru Rose-Marie här på Lillholmen.
Ditt motto?
Bestämda åsikter och att man håller sina löften.
10
Denna debattartikel har varit införd i Hufvudstadsbladet lördagen den 31.1.
DE ÄLDRES RÄTT TILL EN VÄRDIG ÅLDERDOM HAR INTE
FÖRVERLIGATS
Som ordförande för äldrerådet har jag engagerat mig i dagens äldrevård. Jag har
diskuterat med de gamla och deras anhöriga om satsningen på öppenvård och rätten
att få bo i eget hem. Genom deras berättelser har jag insett hur stor klyftan är mellan,
strategi, ideologi och verklighet.
Min slutledning är att de äldres rätt till en värdig ålderdom inte har förverkligats.
Det finns två sega missuppfattningar då det gäller äldrevård. Den ena är att eftersom
alla helst vill bo hemma så bör man ensidigt satsa på stödåtgärder för ett
hemmaboende. Det andra är att vårdhem och serviceboenden per automatik behöver
ökade resurser för att bli trivsamma och välfungerande.
Ta enkäterna om hemmaboende kontra serviceboende. Visst vill vi ju helst bo i vårt
eget hem, alla vi relativt friska och aktiva pensionärerer. Också de som drabbats av
svåra ålderdomskrämpor vill bo hemma – så länge de har en partner eller annan
anhörig som tar hand om dem.
Men ställ frågan så här: Vill du fortsätta att bo hemma som ensamstående. Då du har
ångest och yrsel, är allt mera glömsk och funktionshindrad, inte längre klarar av
toalettbesök och att äta den ofta smaklösa maten. Då din vardag går ut på att vänta på
de korta hemvårdsbesöken enligt en tidtabell som du inte längre orkar hålla i minnet.
Då hemvårdarna varje dag växlar och nya vikarier hoppar in för att de ordinarie
anställda går i väggen på grund av stress, tunga lyft och en deprimerande känsla av
otillräcklighet. Då frustrationen över att avsätta mycket tid på långa resor och
rapporter blir tyngande, eftersom de erfar att det primära blir eftersatt, nämligen att
tillgodose den gamlas längtan efter lite tröst och umgänge.
Hemvårdare och hemsjukvårdare har inte fått de resurser de utlovades då
institutionerna nermonterades. Inte heller har de den uppbackning och status de skulle
vara värda. Att ge gamla människor omsorg och en meningsfull tillvaro ger ingen
extra bonus i ett system, där kvalitetsmätningar är behäftade med en terminologi som
står produktionen nära.
I stället lägger samhället allt mera ansvar på de anhöriga, ett ohållbart krav eftersom
det finns gränser för vad de klarar av. Följden av ett sådant förfarande är inte sällan
att vi får två vårdbehövande i stället för en.
I takt med att vi äldre blir allt flera måste kommunerna satsa på det växande behovet
av alternativa serviceboenden, vid vilka det erbjuds adekvat service, rehabilitering
och omsorg.
11
Det finns trivsamma boenden och anstaltsliknande boenden, stämningen sitter i de
anställdas värderingar, människosyn och bemötanden.
Då vi blir gamla blir vi lätt passiva och deprimerade på grund av ensamhet och en
känsla av att inte längre behövas. Många gamla har dessutom visat sig vara
undernärda och äter slentrianmässigt farliga medicinkombinationer, något som
förorsakar både extra kostnader och illamående.
Glädjande nog har uppfattningen om att ökad kvalitet förutsätter ökade resurser
delvis reviderats genom satsningar som det inhemska projektet ”Hoivakoti kuntoon” i
Somero och det rikssvenska TV-projektet ”Sveriges bästa äldreboende”. Vad som
krävs är ett nytt ledarskap, nytänkande och nya inkluderande förhållningsätt.
För personalen på olika äldreboenden har det visat sig öka både motivation och
engagemang att ifrågasätta gamla rutiner och onödig rapportering och i stället
använda mera tid tillsammans med de gamla. Genom att ordna gemensam
rehabilitering i form av jumpa, dans och utepromenader och satsa på sinnesintryck
och trivsel i form av sångstunder, bakning och gemensamma kaffestunder ökar
välbefinnandet för alla på boendet.
Det finns bara en måttstock på god äldrevård - att anställda, tjänstemän och vi
andra vill anlita den då vi själva blir vårdbehövande.
Stina Engblom Colliander (ordförande för äldrerådet)
********************************************************************
”Ja det var då min vän” - Marknad 2008 med potatisgröt och sillsallad...
12
Kassan sinar – varför inte ställa till rolig marknad?
13
Sött och salt, varmt som kallt
- till fester, bröllop och minnestunder
Lunchkafé – Kaffe, bröd och lunch måndag till
fredag!
Helena Halava
(02) 458 0417
0400-899 861
Brunnsvägen 21, Pargas
www.pitopalvelumarissa.com
****************************************************************************************************
OBS! OBS!
Extra exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A
Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen?
Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla
dar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta
redaktionen .
*************************************************************************
Redaktörer:
Varannat nummer: Marianne Saanila (marianne.saanila@parnet.fi) och
Mikael Reuter( mikael@undala.fi)
Varannat nummer: Stina Engblom Colliander (stina202@parnet.fi)
Redaktör och lay-out för nummer 2: Stina Engblom Colliander
14
15