– En lekfull tävling i musikens tecken
I N BJU D A N & STU DIEPLA N – En lekfull tävling i musikens tecken 2 februari 2016 Dags att anmäla sig till Musikleken 2016! Tisdagen den 2 februari kl. 19.00 genomförs NBV:s populära tävling Musikleken. Tävlingen är öppen för föreningar inom NBV:s medlems- och samarbetsorganisationer samt studiecirklar. Tävlingen ger många möjligheter! Föreningar från olika organisationer kan tävla tillsammans och äldre och yngre deltagare ökar chanserna till fler poäng. Bjud även in människor som inte är medlemmar och som ni tror kan bidra under tävlingskvällen. Nyttja möjligheten till att göra en härlig kväll i musikens tecken! Vinnaren i Musikleken får ett kulturprogram för ett värde av 5 000 kr, tvåan för ett värde av 3 000 kr och trean för ett värde av 2 000 kr. Dessutom lottas ett kulturprogram för ett värde av 2 000 kr ut bland samtliga deltagande lag. Om en cirkel vinner pris erhålls istället biljetter till utvalt kulturarrangemang. Tävlingsledare är Johnny och Lilleby Boström. Vid frågor, kontakta Jeanette Ahlgren på NBVs förbundskansli, telefon 073-372 63 22, eller via e-post musikleken@nbv.se. CD-spelare med acceptabel ljudkvalitet behövs vid genomförandet av tävlingen. Anmälan sker på talongen längre bak i denna folder eller via formuläret på NBV:s hemsida www.nbv.se/musikleken. Observera att föreningsnamnet ni anger på anmälningsta- longen/formuläret är det som kommer att stå på diplomet! Vi vill ha in er anmälan innan den 19 januari 2016. När ni har anmält er vill vi att ni sätter in deltagaravgiften 300 kr på NBV:s pg 35 30-3. Ange även där föreningsnamn/studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun. En vecka innan tävlingsstart ska tävlingshandlingarna finnas hos kontaktpersonen. Ta kontakt främst via e-post om ni inte har fått dem i tid. Senast dagen efter tävlingen sänds svarsblanketterna in med A-post till tävlingsledningen. Facit kommer att publiceras på NBV:s hemsida veckan efter tävlingen där också resultatlista kommer att finnas publicerad snarast efter det att rättningen är avslutad. Brev med diplom och facit sänds ut till deltagande lag omkring vecka 11. Genomför studiecirkel eller annan kulturverksamhet kring den studieplan som medföljer denna inbjudan! Genomförd studiecirkel med tre eller fler sammankomster ger 3 extra poäng. Väljer ni istället att endast träffas en gång före tävlingskvällen kan ni rapportera det som annan folkbildning. Det ger 1 extra poäng. Kontakta NBV-avdelningen innan ni startar studiecirkeln eller träffen så ni får de listor och hjälp ni behöver. Efter tävlingskvällen ska en kopia på närvarolistan insändas tillsammans med svarsblanketterna. Välkomna med er anmälan till Musikleken 2016! STUDIEPLAN Musikleken Ö VINS KA ERA TCHA – GÅ NSER STUD EN IECIR KEL ”Rösten i musikens värld” Ni har som deltagare ett engagemang och ett intresse som ska tas tillvara i denna studiecirkel. Dela era kunskaper och erfarenheter. Ni ska gemensamt finna fakta och musikexempel som hela gruppen tar del av. Årets studieplan och musiktävling kommer till stor del att handla om rösten i musikens värld. Ni har stora möjligheter att lägga till egna underlag, diskussionsfrågor och musikinslag som kan berika sammankomsterna. Det är omfattningen av era diskussioner som bestämmer om varje avsnitt fungerar till en eller flera sammankomster. Ett avsnitt är inte samma sak som en sammankomst! Er studiegrupp styr själva detta. IN BJ UD AN PL & ST UD IE AN INBJ UDAN & STUD IEPL AN INBJUD AN & STUDIEP LAN Cirkelledaren Cirkelledarens uppgift är att se till att förberedelserna innan varje sammankomst görs av ledaren själv eller någon annan. Ledaren för diskussionerna framåt och ser till att övningarna görs samt för närvarolista och har kontakt med NBV. Om det inte går att genomföra en hel studiecirkel av praktiska skäl så kan delar av studieplanen fungera vid någon enstaka sammankomst. Denna ska rapporteras på en lista som annan folkbildningsverksamhet. Tala med NBV-avdelningen om hur ni går tillväga. Detta behöver ni Detta ska ni ha tillgång till i cirkeln; CD-spelare, dator med internetuppkoppling under sammankomsterna samt eventuellt spelare för LP och kassett om nödvändigt. Eftersom musiklyssning är en viktig del av denna cirkel så är det bra med ett acceptabelt ljud med tillräcklig volym. Sök musikstycken bland annat på internet såsom via artistens egen hemsida, youtube, spotify, myspace eller liknande sidor. Många bibliotek har omfattande musiksamlingar. Det är viktigt att ledaren och gruppdeltagarna tar ansvar för att leta reda på musiken som nämns i texten i förväg innan sammankomsten eftersom detta kan vara lite tidskrävande. Fördela gärna detta arbete mellan varandra. En positiv del är om deltagare har med sig egen musik som anknyter till sammankomstens innehåll. Ett fint inslag är att ha med sångböcker eller text/musikblad. l tävling – En lekful s tecken i musiken ll tävling 16 – En lekfu 2 februari 20 i musikens tecken – En lekfull tävling 2 februari 2016 i musikens tecken 2 februari 2016 Kontakta NBV Kontakta NBV-avdelningen innan ni startar cirkeln. NBV är till för att ge er listor och den hjälp ni behöver. Den här cirkeln är tänkt att ha minst nio studietimmar fördelat på minst tre sammankomster. En studietimme är 45 minuter. Helst bör ni vara fem deltagare eller fler eftersom diskussionerna och utbytet kan bli bättre. Tävlingen kan inte rapporteras som sammankomst. Om så önskas fördjupar ni er ytterligare och träffas fler gånger än tre. Något flera cirklar har haft positiva erfarenheter kring tidigare år har varit att samverka med andra föreningar och/eller bjuda in fler medlemmar och bekanta utanför den vanlig kretsen. Frågorna både i cirkeln och den efterföljande tävlingen är mycket varierande och tar upp många musikstilar varför människor med olika erfarenheter, bakgrunder och åldrar berikar! Vi hoppas att ni får härliga samtal kring rösten och rösterna. Studieplan av Johnny Boström Första avsnittet – Rösten och visröster samt jazzröster Börja sammankomsten med en presentation av varandra och förväntningar. Ta bland annat reda på de egna sångliga talangerna och vilka i närmaste kretsen som sjunger antingen enskilt eller i kör samt inom vilka genrer. Ställ frågor till varandra under den inledande presentationen. n Om ni kommer fram till att ni vill fördjupa er kring något speciellt som hör till studieplanens tema kan det vara lämpligt att ge någon eller några i uppdrag att förbereda underlagsmaterial, musik och eventuella frågor att diskutera. Rösten Var och en har en egen unik röst. Hur varje persons röst blir beror på en mängd olika faktorer. Dessa är exempelvis följande: ɤɤ Stämbandslängd, stämbandstjocklek, ansatsrörets längd och struktur. Ansatsröret består av svalget och munhålan. ɤɤ språk, dialekt. Olika länders språk, variationer inom ländernas språk såsom dialekter. Det finns olika röstideal. ɤɤ miljö såsom omgivande musik-och sångkultur där bland annat familj, sångförebilder och härmning samt förekommande musikgenrer kan spela roll. ɤɤ I vilka sammanhang man sjunger kan också spela roll för röstens utveckling. Enskilt, i kör, ensembler, allsång osv. Det finns många teorier kring varför en människas röst blir som den blir och därför bör man bilda sig egna uppfattningar. • Har ni tidigare funderat över själva bakgrunden till varför rösten blir som den blir? Ni i gruppen som själva sjunger, vad tror ni att ni har påverkats av vid utvecklingen av er egen sångröst? Berätta för varandra. • Förklara för varandra vad som menas med stämbandslängd och stämbandstjocklek samt ansatsrörets struktur. • Ge egna exempel på vad som avses med omgivande musik-och sångkultur. Visröster När det gäller rösten och visorna så är det av avgörande betydelse att texterna hörs tydligt eftersom visan med hjälp av musiken ofta vill förmedla en berättelse. Vissång beskrivs i allmänhet som en intim konstart som är förknippad med sång- och röstuttryck som ligger nära talet. Vi kommer i fortsättningen i denna studieplans avsnitt att ta upp olika slags röster och ge några röstexempel. Olle Adolphson började redan som tonåring att skriva visor och fick sitt genombrott på 50-talet. Han växte upp i Stockholm och präglades enigt egen utsago av miljöerna. Han hade kontakt med både Evert Taube och Sven-Bertil Taube. ”Det gäller att stå stadigt, sjunga ut och och texta tydligt”. Hans texter och framförande präglas av egensinne, uppkäftighet och ståndaktighet i egna åsikter. Lyssna till Olle Adolphsons ”Nu har jag fått den jag vill ha”, ”Grön kväll i Margretelund”, ”Nu är det gott att leva”. • Har ni någon egen relation till Olle Adolphsons sånger eller har någon hört honom live? Har hans sånger berört er på något sätt? • Ge varandra fler exempel från Olles musikskatt och berätta lite om dessa samt spela upp om möjligt. • Vad anser ni om hans röst såsom klangen, omfånget, uttryckssättet osv? Beskriv med egna ord. Stefan Demert är bärare av modern bondkomik med burleska texter men gör även finstämda visor. Han har haft visor med på svensktoppen och sjungit på vispråmen Storken. Han har även bland annat samverkat med Jeja Sundström. Hans röst är ibland betecknad som ”knarrig” och är lätt att känna igen. Lyssna till Stefan Demerts ”Knäck och Marsipan”, ”Balladen om den kaxiga myran” och ”Marknadsvisa”. • Vad anser ni själva om Stefans röst och sätt att framföra sina sånger? • Har ni egna exempel på sånger från Stefans karriär bland annat från svensktoppen? • Vad är framträdande drag inom hans visor och kan ni se skillnader på hans stil jämfört med exempelvis Bengt Sändh, Cornelis Wreesvijk och Fred Åkerström? Sofia Karlsson har gått folkmusiklinjen vid Kungliga Musikhögskolan och man kan säga att detta återspeglas i hennes röst och sätt att framföra sånger. Ett visst vibrato kan märkas och hon har en särpräglad röst. Hon har tolkat bla Dan Andersson men har även gjort egna visor och samverkat med olika musiker. Lyssna till Sofia Karlssons tolkningar av ”Till min syster”, ”Smält mig till glöd” samt ”Jag spelar för livet”. Foto: Dan Hansson / TT • Känner ni till Sofia Karlsson sedan tidigare? I så fall vilka visor har ni stött på? • Hon har också spelat tillsammans med andra musiker och sångare såsom Ale Möller, Lena Willemark och Rickard Wolff. Vet ni något om dessa eller kan ta reda på något? • Hon har tolkat Dan Andersson vilket många andra också har gjort. Gör gärna en jämförelse med bland annat uttolkare som Gunde Johansson, Pär Sörman och Hootenanny Singers. Hur skiljer sig Sofias tolkningar åt jämfört med dessa? Några andra visröster som ni bör lyssna till är Evert Taube, Jeja Sundström, Cornelis Wreesvijk, Fred Åkerström och Stefan Sundström. Gör gärna detta under sammankomsten eller lägg in detta som en extradel vid kommande sammankomster. Jazzröster Monica Zetterlund föddes i Hagfors i Värmland och är en av stilbildarna i Sverige som också har visat att det går att sjunga jazz på svenska. Vad gäller hennes röst så har hon själv sagt att det viktiga är att man hör texten när hon sjunger. Rösten var hennes instrument där hon förmedlade känslor, inlevelse och ibland engagemang. Hon samverkade med många stora artister såsom Bill Evans, Beppe Wolgers, Tage Danielsson, Hasse Alfredsson, Povel Ramel och Arne Domnerus. Lyssna till Monica Zetterlunds versioner av ”Sakta vi gå genom stan”, ”Gröna små äpplen” och ”Waltz for Debby ”. • Ta själva reda på mer om Monica Zetterlunds liv och musikkarriär. Titta bland annat på de omfattande inspelningarna och även på hennes skådespelarkarriär. Beskriv för varandra vad ni vet om henne. • Vilka anser ni vara hennes bästa sånger? Vad karakteriserar hennes röst? • Vad vet ni om hennes samarbete med Hasse&Tage? • Ta gärna fram ytterligare musikexempel från hennes karriär och spela upp för varandra. Varför valde ni just dessa sånger? Louis Armstrong även kallad Satchmo är en av 1900-talets legendariska jazzsångare och musiker. Barndomen tillbringades i New Orleans där han influerades av de lokala jazzmusikerna och miljön. Han spelade kornett och trumpet och hade en mycket speciell sångstil. Han använde sig även av så kallad scat-sång. Under flera årtionden uppträdde han med olika orkestrar och ledde många av dem och var en av de stora stilbildarna inom jazzmusiken och därmed varit med om att forma densamma. Monica Zetterlund. Lyssna till Louis Armstrongs versioner av ”When you´re smiling”, ”Mack the knife” och ”What a wonderful world”. • Ta reda på och berätta vad Scat-sång är för något. Vad anser ni själva om denna sångform? • Vad menas med att Louis Armstrong var en av stilbildarna inom jazzmusiken? • Hur skulle ni själva vilja beskriva hans sångröst och sångstil? • Har ni själva några favoriter bland hans sånger? En fördjupande uppgift kan vara att ta reda på mer om personerna och rösterna som berörts i detta avsnitt och berätta för varandra inledningsvis i början av nästa sammankomst i samband med att ni lyssnar på deras röster och visor. w Egna sångval Ta fram de sångböcker ni har och eventuellt även andra sånger ni har med er. Se om det finns några sånger som har anknytning till avsnittets teman. Sjung i så fall några av dessa och möjligen annat eget sångval. När ni har sjungit kan ni samtala kort om dessa sånger och varför de valdes. w Uppgifter till nästa gång Ta med egen musik som anknyter till andra avsnittets teman. Finn även sånger som ni kan sjunga tillsammans. Fördela även uppgifter kring musiksökning som berörs i nästa avsnitts textinnehåll. Andra avsnittet – begrepp kring rösten, rockröster och popröster Innan ni går in på dagens tema kan ni förslagsvis inleda med någon av de fördjupande uppgifterna från föregående avsnitt om ni valt att göra förberedelser kring detta. Diskutera de musikexempel ni i så fall valt och presentera för varandra. n • Är ni sedan tidigare bekanta med begreppen som beskrivs? Är det svårt att ta till sig begreppen eller är de lättförståeliga? Förklara för varandra om nödvändigt. • Utveckla själva begreppet Timbre. Vad menas med klangkaraktär och klangfärg? Om nödvändigt så sök reda på mer om detta begrepp. • När det gäller subglottalt tryck så är ovan nämnda beskrivning bara en tolkning. Kan ni finna andra beskrivningar kring detta begrepp? Popröster Björn Skifs är mycket mångsidig som sångare och artist. Han har haft karriärer både som underhållare, programledare, sångare och skådespelare. Hans röst är mycket älskad och går hem hos flera generationer. Hans sångkarriär startade i bandet Slam Creepers, sedan bildades bandet Blåblus som hade hits i USA. Mest känd är han numera som solosångare och han har gjort otaliga turnéer och scenshower. Han gjorde dock ett långt turnéuppehåll men har 2014 gjort en omfattande sådan. Han har fått medaljen ”Litteris et Artibus”, som utdelas för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. Björns röst beskrivs ofta som inlevelsefull, varm och intensiv samt att han har ”soul i rösten”. Lyssna till Björn Skifs sånger såsom ”Hooked on a feeling”, ”Håll mitt hjärta” och ”Det blir alltid värre framåt natten ”. Foto: Athyllis Inledningsvis tänkte vi nu ta upp några begrepp kring rösten och diskutera kring dessa. Utgångsläget för instrumentet rösten är detsamma för alla: Andningsapparaten (aktivatorn), stämbanden (vibratorn) och mun-och näshålorna (resonatorerna). Spektrum är kombinationen av röstens grundton och samtidigt klingande deltoner. Subglottalt tryck är lufttrycket i lungorna som påverkar bla hur länge man kan hålla ut en ton eller sjunga utan att ta nytt andetag samt att det påverkar röstklang. Glottis är springan mellan stämbanden. Timbre är röstens klangkaraktär och klangfärg. Fonation är ljudalstring med hjälp av stämbandsvibrationer. Björn Skifs. • Vad ser ni som Björns Skifs främsta kännetecken vad gäller hans röst? • I vilka sånger tycker ni att hans röst kommer bäst till sin rätt? Vad har ni själva för förhållande till och kunskap om Björn Skifs karriär? • Jämför ”Håll mitt hjärta” med hans mer rockiga låtar. Har hans låtval förändrats genom åren? Har ni sett och hört någon av hans konserter live eller på TV? Berätta för varandra! Madonna eller Madonna Louise Ciccone som hennes fullständiga namn lyder är en amerikansk sångerska och låtskrivare. Hon kallas ibland ”Queen of pop” och utvecklar samt förändrar hela tiden sina uttryckssätt och har också blivit känd för provokativa låttexter. Hon har en bred smak inom musik, litteratur och konst som har inspirerat henne. Rösten är bara ett av hennes uttrycksmedel på scenen. Rösten har beskrivits som tunn, hög och kraftfull. Hon har även haft en karriär som filmskådespelare och som författare till barnböcker. En kulturpersonlighet! Lyssna till Madonnas sånger såsom ”Like a virgin”, ”Vogue” och ”Hung Up ”. Foto: David Shankbone Madonna. • Vad menas med att Madonnas sångtexter och scenframträdanden kan vara provocerande? Ge exempel. Titta även närmare på någon eller några av hennes musikvideos. • Har ni efter att ha lyssnat till några av hennes låtar något speciellt att säga om hennes röst och uttryckssätt? Ted Gärdestad var en sångare, kompositör och musiker som fick ett stort genomslag i Sverige. Låttexterna skrevs främst av brodern Kenneth. Hans röst var ljus, uttrycksfull och personligt känslofylld. Han har deltagit i melodifestivalen och han har gjort ett flertal låtar som finns kvar i den svenska musikskatten. Han led av psykisk sjukdom som påverkade hans liv och karriär negativt. Ted debuterade tidigt i livet och hans musik har beskrivits som optimistisk och trallvänlig pop. Lyssna till Ted Gärdestads sånger såsom ”Himlen är oskyldigt blå ”, ”Ge en sol ” och ”För kärlekens skull ”. • Berätta för varandra vad ni vet om Teds liv och karriär. Vad vet ni om hans ”sekt-tid” och om hans tenniskarriär vid sidan om musiken? Tror ni att dessa andra delar i livet påverkade honom och hans musik? • Vilka instrument använde han som musiker? Kan ni ta reda på vilka musiker som han främst samarbetade med? • Vad tror ni gjorde att han blev så populär och att hans röst var minnesvärd? Vilka är de bästa låtarna enligt er mening? Skillnader rock och popröster Vad är typiskt för en popröst eller en rockröst? Pop sjunger man oftast i ett bekvämt tonläge med en lätt och ibland luftig ton. Rock sjungs ofta i ett kärvare tonläge med distortion och ofta högt lungtryck. Här följer ett försök att översiktligt förklara en del av skillnaderna. Popröst Rockröst Renare ton Kärvare tonläge Mer rakt på tonerna Svävande intervall, glidande Inte så nära blues-rötterna Mer märkbar koppling till blues Ledigt och lätt Bygger på mer styrka och energi Mer nyanserat Mer råbarkat • Håller ni med om de beskrivna skillnaderna mellan en popröst och en rockröst? • Kan ni själva ge något exempel på en typisk rockröst och en typisk popröst förutom de som nämns i övrig text? Spela om möjligt upp något musikexempel från dessa artister och diskutera om vad som karakteriserar just dessa röster. Foto: Tomasz Sienicki Sanne Salomonsen. Rockröster Jerry Williams eller Sven Erik Fernström är en svensk legendar inom rockmusiken. Han har i princip turnerat under hela sin långa karriär, först i band och sedan som soloartist men har även gjort ett antal rockshower. Han var också programledare i TV i sin egen show och har gjort stort avtryck i musiklivet och inspirerat många andra. Hans röst och sätt att uttrycka sig på scenen är unikt. En del säger att han har en typisk rockröst med raspiga inslag. Han har tidvis även inspirerats av soulmusiken men är främst rocksångare enligt honom själv. Lyssna till Jerry Williams sånger såsom ”I can jive”, ”Vintersaga” och ”Did I tell you ”. • Har ni upplevt någon konsert med honom? Berätta. Vad tycker ni om den musik han framför? • Vad menas med att han har en typisk rockröst? Stämmer detta med er syn? • Vad är speciellt med att hans sätt att uttrycka sig i tal? Hur kan man beskriva hans scenpersonlighet? Sanne Salomonsen eller Susanne är en dansk rocksångare som har svensk anknytning bland annat genom att hon flera år var bosatt i Örebro och gift med rockmusikern Mats Ronander. Hon har även deltagit i den svenska melodifestivalen. Hennes röst kan beskrivas som mycket intensiv samt ”tung” men ändå ren och hon har själv beskrivits som en musikalisk naturkraft. Sanne har även belönats med en grammis och har haft en lång musikkarriär. Lyssna till Sanne Salomonsens sånger såsom ”Den jeg elsker” och ”Hjem ”. • Känner ni till något kring Sanne Salomonsen sedan tidigare? Vet ni några andra danska sångare/sångerskor? Har hon samarbetat med några svenska musiker och sångare? • När ni nu lyssnat till hennes musik och röst, är det något ni vill kommentera kring rösten och sättet att använda den? Andra rockröster ni gärna kan lyssna till och diskutera kring är Mick Jagger med sin säregna stil och Pugh Rogerfeldt som var pionjär med att sjunga rock på svenska. Ta fram något musikexempel kring dessa och lyssna. w Egna sångval Lyssna till de sånger ni har med er som har anknytning till detta avsnitts teman. Sjung tillsammans eller för varandra och berätta varför ni valde just dessa sånger och om de betyder något för er känslomässigt. Sök också gärna reda på någon text från avsnittets teman och titta på denna utifrån olika synvinklar såsom budskapsmässigt och musikaliskt. w Uppgifter till nästa gång Ta med egen musik som anknyter till tredje avsnittets teman. Ta också med andra sånger som är era favoriter och förbered er med att motivera varför dessa sånger är så speciella. Finn även sånger som ni kan sjunga tillsammans. Fördela även uppgifter kring musiksökning som berörs i nästa avsnitts textinnehåll Tänk också till kring vad ni eventuellt vill fortsätta att fördjupa er i. Foto: Houston Rogers Maria Callas. Tredje avsnittet – röstens bredd och omfång, operaröster, musikalröster och röster som förmedlare Inledningsvis ska vi nu ta en titt på röstens bredd och omfång. En normal röst har ett omfång på cirka två oktaver vilket är ungefär 13-14 av de vita tangenterna på pianot i en följd. En del människors röster har dock större omfång som ibland når upp till tre oktaver. n Ett extremexempel är den peruanska sångerskan Yma Sumac som klarade cirka fem oktaver. Sångarens röstomfång beror bland annat på ålder, stämbandens utformning och hur mycket man tränat och skolat sig. Det finns fyra grundlägen för rösten: bas, baryton, alt, sopran. En bas kan ofta ta sig ner till ett D eller E och en sopran upp till höga c. Tonen uppstår genom att en luftström kommer från lungorna och möter stämbanden. De ställer in sig på önskad styrka och tonhöjd. Luftströmmen delar stämbanden och sätter dem i svängning. Tonen som bildas får klangfärgen av munnen, näshålan och svalget och ljudet formas av käkarna, tungan och läpparna. • Har ni själva några exempel på sångare och deras röster som har stort omfång eller som kan ta mycket höga eller låga toner? Ta gärna reda på mer än vad som nämns i texten ovan om vilket omfång de fyra röstlägena har. De mellanlägen som finns, vad kallas dessa? • Har ni för egen del normalt röstomfång? Prova gärna genom att ta toner från lågt till högt. • Har ni tidigare tänkt på hur en ton uppstår? Vad tror ni själva menas med begreppet klangfärg? Sök gärna andras tolkningar. Operaröster Maria Callas har ofta kallats århundradets största operaröst. Hon gjorde allt från Carmen till Tosca och Isolde. Hon föddes i New York men delar av familjen och bland annat Maria flyttade sedan tillbaka till Grekland där hon växte upp. Hon kom in som den yngsta eleven på Atenkonservatoriet. En svår tid följde med flytt åter till USA, engagemang i Italien där hon så småningom fick sitt genombrott. Hon sjöng på de stora operascenerna runt om i Världen. Hennes stormiga privatliv påverkade till sist hennes röst. Lyssna till Maria Callas operaarior såsom ” Libiamo ur La Traviata”, ”Casta Diva ur Norma”, ” Habanera & Seguidille ur Carmen” ” Un bel di vedremo ur Madame Butterfly”. • Vilka är kompositörerna till de operaarior/operor som ni nu har lyssnat till? • Varför tror ni att Maria Callas kallades århundradets operaröst? Har ni själva några favoriter bland hennes insjungningar? • På vilket sätt påverkade hennes privatliv hennes röst? Ta reda på mer om detta. Foto: Patrik Österberg för att bland annat förmedla känslor. De kan även ha förändrat våra sätt att se på huruvida en röst är vacker eller ej. Lyssna till Edith Piaf i ”Non, je ne regrette rien”, Zarah Leander i ” Den stora stora stora kärleken” och Björn Afzelius i ”Man kan inte äga varann”. • Det finns givetvis många fler röster än dessa tre nämnda som ”sticker ut”. På vilka sätt tycker ni att dessa röster är speciella? Hur ser ni på orden ”skönhet” och ”vacker” i samband med dessa röster? Finns flera tolkningar? • Vad vet ni om dessa sångares/sångerskors livsöden? Berätta för varandra. Tror ni att de genom sina livsöden påverkats i sina sätt att sjunga och att framföra sånger? • Har ni själva några andra exempel på intressanta röster som kanske inte ryms inom det som vi vanligtvis betraktar som sköna röster? Musikalröster Håkan Hagegård. Håkan Hagegård är en svensk operasångare och konsertsångare som slog igenom stort genom sin roll som Papageno i Trollflöjten. Han debuterade som Erik i Värmlänningarna i Ransäter. Han har varit anställd på operan i Stockholm några år men gjort många andra framträdanden på olika scener såsom Metropolitan och la Scala. Håkans röstläge är baryton och han har enligt mångas utsago en varm och inlevelsefull stämma. Han har även sjungit tenor under delar av sin karriär. Han har även ägnat sig åt att vara romanssångare. Lyssna till Håkan Hagegård i ”Cortigiani vil razza dannata ur Rigoletto”, ”Rivolgete a lui lo sguardo ur Cosi fan Tutte” samt ”Fågelfångaren ur Trollflöjten(helst ur Bergmans film)” • Hur vill ni själva beskriva Håkan Hagegårds röst? • Vilka är kompositörerna till ovan nämnda stycken?Ta reda på fler exempel ur hans insjungningar och spela gärna upp något, till exempel någon romans eller ur annan opera. • Hur är era egna förhållanden till opera och operaröster? Är det njutbart? Annorlunda röster Vi ska nu beröra några röster som ”sticker” ut på några speciella sätt. De har berört oss via sina livsöden och genom sina sånger, ibland via politiska ställningstaganden och skeenden samt via de sätt som de använt sig av sina röster Peter Jöback är en sångare som utbildade sig vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Även om han under sin karriär sjungit både pop och rocklåtar samt uppträtt i melodifestivalen så är han bland många främst känd för sina roller inom musikalernas värld. Hans röst och talang har gjort att han fått spela många intressanta roller med fina sånginsatser. Han är nog främst känd för den stora allmänheten genom sin roll som Robert i musikalen Kristina från Duvemåla och låg länge på svensktoppen med en av musikalens sånger. Han har även på senare år gjort Fantomen i The phantom of the opera i London. Han har också gjort en mycket omtyckt julskiva. Rösten är ljus, ren och ofta intensivt innerlig. Lyssna till Peter i ”Guldet blev till sand ur Kristina från Duvemåla”, ”The music of the night ur The phantom of the opera” samt ”Annars vore jag inte jag ur Livet är en schlager”. • Peter s röstläge är tenor. Vad mer har ni att säga om hans röst? Vad säger ni om hans insatser inom popmusiken och rockmusiken i jämförelse med musikalinsatserna? • Om någon sett honom live så berätta gärna för de andra. Varför tror ni att rollen som Robert i Kristina från Duvemåla blev ett stort genombrott för honom? • Känner ni till andra sånger än de som nämnts som han sjungit? Har ni några speciella favoriter? Motivera gärna. Helen Sjöholm är en sångerska som även hon fick ett starkt genombrott via musikalen Kristina från Duvemåla. Hon har gjort flera musikalroller och haft en långliggare på svensktoppen. Hon har under lång tid medverkat i BAO och också samverkat med många andra sångare och musiker. Foto: Nicho Södling Hon har haft en karriär som skådespelare i flera framgångsrika filmer där hon ibland även gjort sånginsatser. Lyssna till Helen i ”Inte jag ur Chess på svenska”, ”Hemma ur Kristina från Duvemåla” samt ”Gabriellas sång”. • Hur vill ni beskriva Helens röst med några få ord? Vilket är hennes röstläge? • Ta reda på fler sånger med Helen ur andra musikaler. Vilka har hon medverkat i? • Har ni sett filmen där hon har rollen som Gabriella? Beskriv filmen och en del av handlingen som kretsar kring henne för varandra. Varför har sången fått ett sådant genomslag? w Egna sångval Avslutningsvis kan ni nu sjunga de favoritsånger tillsammans eller var för sig som ni har med er till sammankomsten. Berätta om möjligt för varandra var de kommer från och varför ni har valt just dessa. Om någon tagit med musik kring avsnittets teman som ännu inte spelats upp så kan detta ske nu. Summera Denna studieplan har försökt visa på röstens betydelse och även velat beskriva rösten på olika sätt. Vi har också här givit exempel på olika sångerskors och sångares röster och gett kortare bakgrunder. Vår förhoppning har varit att ge er i studiecirkeln underlag för en härlig Anmälan Helen Sjöholm. diskussion kring rösterna i musikens värld och en lust att utforska dessa röster. Gör gärna en liten summering i gruppen och fundera på vad ni tar med er bland annat inför Musikleken-tävlingen! Vi hoppas att ni har haft intressanta diskussioner och fått kunskaper som är till glädje och nytta! Följande lag anmäls till Musikleken 2016 (Texta gärna) Föreningsnamn/studiecirkel__________________________________________________________________________________ Kontaktperson_______________________________________ Adress________________________________________________ Postadress_________________________________________ Kommun________________________________________________ E-post_____________________________________________________________________________________________________ Telefon_______________________________________________ Mobil________________________________________________ Sänd denna talong till NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM eller så kan ni också välja att fylla i anmälningsformuläret på www.nbv.se/musikleken . Glöm inte att samtidigt sätta in deltagaravgiften 300 kr på NBV:s pg 35 30-3. Ange även där föreningsnamn/ studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun. På hemsidan finns även anmälningsblankett att fylla i för start av studiecirkel inför tävlingskvällen. Ha kontakt med er NBV-avdelning så att ni helst får närvarolistan före första träffen. 2 februari 2016 www.nbv.se
© Copyright 2024