1. No category

0134 | å rgå ng 2254
orga n för sv er iges facköv ersätta
ersät ta r för ening
en ing | nr 41 2201
facköversättaren
Hurärsnabbt
kanhänder
man
Vad
det som
översätta
enpriser?
roman?
med våra
| LAGRA DATAFRÅN
PRESENTATION
AV– SFÖ:S
STYRELSE
PÅ ETT
GENOMTÄNKT SÄTT 12
MOBILSÄKERHET
8 SMARTA
TIPS 810| MATNYTTIGT
MINIKONFERENSERNA
Nr 1 2014 Årgång 25
Innehållet får gärna återges
om källan anges.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
ändra och korta av insända artiklar.
Kansli
Postadress
SFÖ
Vasagatan 36
111 20 Stockholm
Besöksadress
Vasagatan 36
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: info@sfoe.se
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Ingrid Olsson
Chefredaktör
Kerstin Orsén
Tolvmansvägen 8 B
141 39 Huddinge
Tel: 0707-785 770
E-post: redaktor@sfoe.se
Övriga redaktionsmedlemmar
Brett Jocelyn Epstein,
Anna Hermerén, Mats D Linder,
Tricia Nilsson, Björn Olofsson,
Britt-Marie Seex,
Christian Swärdshammar
och Gisela Weltzin Thunberg
Grafisk design
Mazzarin Reklambyrå
Foto
Gisela Weltzin Thunberg
Tryck
Trydells tryckeri
Prenumeration
Pris för år 2014
SEK 225:- + moms
Annonspriser
Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2014
NrManusstopp
Utgivning
1
14 januari 20 februari
2
3
4
5
6
10 mars 16 april
21 maj
25 juni
7 juli 27 augusti
12 september 20 oktober
10 november 15 december
ISSN 1400-125X
Facköversättarförening
facköversättaren
1/14
2 © Sveriges
Styrelsen har ordet
styrelsen@sfoe.se
Vi är alla länkar i
samma näringskedja
S
om en av de tidigaste,
om än inte första, medlemmarna i SFÖ ser jag
tillbaka på en lång historia
av både fridsam symbios
och uttalad motsättning mellan frilansöversättarna i SFÖ och byråerna som
förmedlar uppdrag åt många av våra
medlemmar. Flera av oss tar då och då
på byråhatten gentemot kollegor och har
nog ganska lätt att se att myntet har två
sidor – minst.
I DETTA NUMMER av Facköversättaren
presenteras tankar och erfarenheter
kring prisbildningen för översättningstjänster av vår ordförande Ingrid Olsson.
De är baserade på ett stort kunnande och
ett långt yrkesliv i flera länder. En annan
artikel, av undertecknad, handlar om
dagens moderna översättningsbyråer,
deras verksamhet och de utmaningar
(buzzword, jag vet) de ställs inför.
Oerhört mycket har förändrats för
aktörerna på översättningsmarknaden under de år SFÖ har existerat. Vi
översättare har fått tillgång till internet
och CAT-verktyg. Byråerna har utvecklats från att vara rena förmedlare till att
bli produktionsbolag och avancerade
tjänsteadministratörer med uppgiften att
slimma hela överföringsprocessen. Med
de volymer som översätts idag är deras
roll omistlig. Slutkunderna har blivit
mer kompetenta och uppmärksamma
på vilka språktjänster de betalar för. Det
saknas inte text att översätta. Men på
vilken kvalitetsnivå den ska översättas,
hur mycket som ska betalas och hur
betalningen ska fördelas är brännande
frågor idag.
VILKEN ÄR DÅ översättarnas roll? En
enorm mängd information måste över-
föras från ett språk till ett annat, utan
den osäkerhet som dagens maskinöversättning innebär. Kompetenta mänskliga
översättare behövs. Vi vet det. Byråerna,
med all sin teknik, vet det. Slutkunderna,
med alla sina förhoppningar om att allt
ska bli billigare, vet det. Det kan nämligen inte bli hur billigt som helst. Gå
till Ingrids artikel, ta fram räknedosan,
ringa in verkligheten. Det finns en viss
nivå under vilken vår del av processen
inte fungerar längre. Hamnar priset under den tar vi vår hatt och går – det är ren
matematik när vi är nere på den nivå där
det ger bättre betalt att flippa burgare.
EN SÅDAN UTVECKLING kan ingen aktör
i språksvängen acceptera. Då spelar det
ingen roll hur smarta och mer eller mindre automatiska lösningar slutkund A
överenskommer med översättningsbyrå
B. För någon måste göra jobbet. Låt oss
ha det som utgångspunkt – och låt oss
samarbeta med byråer och slutkunder
kring den utgångspunkten. Ty vi är alla
länkar i samma näringskedja.
Björn Olofsson
Styrelseledamot
Styrelsen informerar
FIT-kalender
styrelsen@sfoe.se
n En av fördelarna med att ingå i
FIT (Fédération Internationale des
Traducteurs) är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som
FIT och våra systerorganisationer
runtom i världen ordnar till rabatterat pris.
Hela kalendern hittar du på www.
fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock:
Nytt år och
nya friska tag!
ATISA Konferens
3–5 april 2014
New York, NY, USA
American Translators & Interpreting Studies Associations
7:e konferens går av stapeln
med temat ”Where Theory
and Practice Meet”. Blir nog lite mer
teori än praktik på denna konferens,
men att få suga i sig lite teori och
samtidigt hjälpa ”andra sidan” att
se hur det funkar i praktiken blir inte
fel. www.atisa.org
I skrivande stund ligger helgerna
bakom oss och styrelsen börjar så
smått ladda för februarimötet, där
bland annat årsmötet i Jönköping
ska förberedas. Samtidigt rullar det
löpande arbetet på med både större
och mindre frågor – och så har vi
flyttat vårt kansli!
I december
intervjuades vår egen Sofia Malmgård av
Sveriges Radios Kulturnytt om facköversättares villkor. Det går fortfarande
att lyssna på intervjun på Kulturnytts
webbplats: http://sverigesradio.se/sida/
artikel.aspx?programid=478&artikel=5739107.
STYRELSELEDAMOT I ETERN.
Som tidigare meddelats var det en nödvändighet att flytta
kansliet eftersom kontorshotellet där det
var inrymt skulle byggas om till bostäder.
Det visade sig bli något av en välsignelse
för oss, då vi har lyckats hitta en mycket
bra lokal med ännu bättre läge (mitt
emot Centralen, på Vasagatan 36) – till
något lägre hyra! Själva kontorsytan är
mindre än på Wallingatan och det finns
inte längre någon extra arbetsplats, men
vår kanslist Victoria hälsar att intresserade medlemmar som har vägarna förbi är
välkomna in på ett besök. Kontorshotellet har också utmärkta möteslokaler som
även kan bokas av arbetsgrupperna.
NY K ANSLILOK AL.
NYREKRYTERING. I nyhetsbrevet som
gick ut i december efterlyste vi personer
som kan tänka sig att engagera sig i Fortbildningsgruppen, som behöver förstärk-
ning. Maria Lundahl, som är sammankallande, vill förtydliga att hon stannar
kvar på sin post tills vidare, men att
gruppens befintliga medlemmar på sikt
planerar att ”fasa ut” sig själva och att det
därför vore lämpligt att plocka in en eller
flera nya personer redan nu. Dessutom
behövs fortfarande en sammankallande
för den regionala gruppen Syd. Du som
är intresserad av att hjälpa till är hjärtligt
välkommen att höra av dig, och detta
gäller självklart även övriga arbetsgrupper – fler insatser behövs alltid! Information om vilka arbetsgrupper som finns
och vem som ansvarar för vad hittar du
som alltid på www.sfoe.se under Om
SFÖ – Sektioner och grupper.
n Till sist vill vi påminna om att sista
datum för att skicka in motioner till
årsmötet är den 15 mars.
Styrelsen önskar alla medlemmar ett
friskt, lyckligt och produktivt 2014!
Översättningsmyter
11–12 april 2014
Tammerfors, Finland
Symposiet samlar översättare,
tolkar, lärare och forskare
för att ta reda på vad som
är sant och vad som är myt
när det gäller vårt yrke. Maskin vs.
människa, crowdsourcing, översättarens status och det fängslande
temat ”translation universals” är
bara några av ämnena som tas upp
under dagarna. Konferensen körs
på finska, engelska och svenska!
www.uta.fi/ltl/en/plural/conferences/katu2014.html
NAJIT Konferens
16–18 maj 2014
Las Vegas, NV, USA
Vad händer när en grupp
rättsöversättare släpps lösa
i Sin City? Kom till National
Association of Judiciary
Interpreters & Translators 35:e årliga
konferens och se själv!
www.najit.org/
SFÖ : S ST YRELSE
Motionsdags – snart!
Årsmötet närmar sig och styrelsen
vill påminna om att motionstiden
för årsmötet 2014 i Jönköping går ut
den 15 mars 2014!
facköversättaren 1/14
3
ARVODE
Vad är det som händer
med våra priser?
Enligt Statistiska Centralbyrån motsvarade 100 kr år 1990 151 kronor i slutet
av 2013 – det innebär en förändring om 51 procent. Om vi ser enbart till priset
så är vi nog alla överens om att våra priser inte har stigit i motsvarande mån
– långt därifrån! Vad beror detta på? Vilka faktorer spelar in? Och vad kan vi
göra för att förbättra situationen?
N
är jag började min
översättarbana i USA var
priserna för översättning
från engelska till svenska
ganska blygsamma och
betydligt lägre på den amerikanska
marknaden än vad de var här hemma.
Nu, 23 år senare, är priserna fortfarande blygsamma men endast något lägre
på den amerikanska marknaden än i
Sverige.
Vi har olika språkkombinationer och
olika kunskapsnivåer och en del arbetar
4
facköversättaren 1/14
med direktkunder medan andra huvudsakligen arbetar för byråer. Alldeles
bortsett från varje enskild översättares
individuella omständigheter finns det
flera olika yttre faktorer som påverkar
prissättningen. CAT-verktyg, informationssamhället, tillgång och efterfrågan
och det ekonomiska klimatet är några
exempel, men om vi ser på vad som påverkar priset gentemot byråerna så är det
en faktor som genast blir tydlig, och det
är offentliga upphandlingar. Det är de
stora byråerna som oftast har möjlighet
att delta i de stora upphandlingarna och
konkurrensen är stenhård!
OM VI BÖRJAR med offentliga upphandlingar skulle jag tro att vi alla, även om
vi inte är direkt involverade, påverkas
av dessa. Miljontals ord översätts under
dessa avtal, inte minst inom EU. Vissa
översättare arbetar enbart, eller nästan
enbart, under avtalen. De återkommande
upphandlingarna skärper konkurrensen mellan de stora byråerna som är de
enda som i praktiken kan lämna anbud.
ARVODE
I en perfekt
värld skulle översättarna inte acceptera
uppdragen om priset
är för lågt i förhållande
till tidsåtgången för
den aktuella texten och
de anbud som lämnas
skulle därmed tvingas
bli mer realistiska.”
Följden blir att priserna sjunker, inte
bara inom offentlig upphandling, utan
”baspriset” urholkas inom hela branschen. För översättarna är förhandlingsutrymmet tämligen begränsat. Vill du
ha jobbet är priset givet, annars är det
bara att försöka hitta något annat. I en
perfekt värld skulle översättarna inte
acceptera uppdragen om priset är för
lågt i förhållande till tidsåtgången för
den aktuella texten och de anbud som
lämnas skulle därmed tvingas bli mer
realistiska. Tyvärr fungerar det inte på
det viset – många översättare som kanske
är nyutexaminerade eller som helt enkelt
inte har råd att tacka nej accepterar jobb
till priser som egentligen inte är långsiktigt hållbara. Detta går ut över kvaliteten
och det skadar tyvärr hela branschen.
DATORER, INTERNET och CAT-verktyg
var inte lika utvecklade 1990. Vi hade
inte tillgång till internet för att söka efter
information. Jag minns hur jag brukade
finkamma Gleerups bokhandel efter
facklitteratur varje gång jag kom hem till
Sverige på besök! Idag måste vi i stället
lära oss att sålla bland all information
som vi får fram vid en enkel sökning på
Google. Färdiga översättningar brukade
skickas antingen med snigelpost eller via
modem. Det fanns till och med en hel
del översättare som fortfarande arbetade
med vanliga skrivmaskiner på den tiden
och om någon hade börjat prata om
CAT-verktyg så hade i alla fall jag trott att
sådana saker var ren science fiction.
GIVETVIS KRÄVDE DETTA en större
arbetsinsats per översatt ord än vad som
krävs idag. Med dagens CAT-verktyg,
snabba datorer och med en oändlig
mängd information bokstavligen vid
våra fingertoppar har vi ett gott utgångsläge för att producera snabba, välskrivna
och korrekta översättningar. De stagnerade priserna kan kanske i viss mån förklaras av en ökad produktivitet tack vare
CAT-verktygen, men vår kapacitet har
inte ökat i sådan omfattning och med en
sådan takt att det ensamt förklarar varför
ordpriset inte har följt inflationstakten
utan i stället, i alla fall i Sverige, sjunkit
för många översättare. Och det förklarar
verkligen inte varför priserna har fortsatt
att stå stilla, trots att CAT-verktygen har
funnits och varit i allmänt bruk under
minst tio års tid.
CAT-verktygen är dock i mångt
och mycket ett tveeggat svärd. De har
självklart medfört en högre produktivitet, men denna ökade produktivitet
kommer inte alltid översättaren till godo.
Tradosrabatter och ”viktat” ordantal är
vardagsmat – det vill säga att om vi översätter en text på 10 000 ord, så kanske vi
bara får betalt för 7 000 ord. Det är oftast
byrån eller den pålästa slutkunden som
drar den största nyttan av dessa verktyg, samtidigt som översättarna ändå
förväntas investera i dyra program och
uppdateringar som inte ger dem någon
större fördel, i alla fall inte rent inkomstmässigt, och dessutom hålla sig utbildade
i dessa verktyg.
Internet och en alltmer globaliserad
värld har givetvis medfört att vi konkurrerar på en större marknad och detta är
säkert en av förklaringarna till att våra
priser har stagnerat. En annan förklaring
är marknadssituationen. Om en översättare har en ”vanlig” språkkombination
och saknar specialkunskaper inom något
eller några områden, så kommer det att
bli svårare att få bra betalt än om man
har en sällsynt språkkombination eller
är specialist inom ett smalt område.
Det handlar, som så mycket annat, om
tillgång och efterfrågan!
VAD K AN VI som enskilda översättare
göra för att förbättra situationen? Det
är inte alltid lätt att tacka nej till jobb,
även om priset är mycket lågt. Vi måste
ju ha mat på bordet. Vi är kanske nya på
marknaden och vill gärna ”få in en fot”.
Det är inte konstigt att nya översättare är
angelägna om att få jobb och att de, av naturliga skäl, ofta tar mindre betalt än mer
etablerade aktörer. Ett råd är att fundera
på hur mycket man behöver tjäna varje
månad och hur mycket man är beredd att
arbeta för att uppnå det målet, exempelvis
med användning av följande kalkyl:
Om man vill ha ut en lön på 25 000:- före
skatt per månad behöver man fakturera
39 000:-. För att kunna fakturera 39 000:behöver man producera 39 000 ord vid
ett ordpris på 1:-. Detta kan man uppnå
om man är uppbokad till/utför betalt
arbete under 60 procent av arbetstiden
(realistisk siffra i konsultbranschen) och
” ...se andra översättare som kollegor och inte som konkurrenter. Samarbeta
om det är möjligt”
facköversättaren 1/14
5
ARVODE
Ska du upp eller ner?
ÖVERSÄTTARTAXA
kontinuerligt/genomsnittligt producerar
cirka 400 ord/timme under denna tid.
Vid ett ordpris på 0,90 är motsvarande
siffror cirka 43 300 ord per månad, det
vill säga cirka 450 ord/tim.
För att räkna ut det belopp som
behöver faktureras har den här räknaren
använts:
http://www.driva-eget.se/kalkyl/
lonekalkyl/
Jag har använt värdena 3 000:- i kostnader/månad och åldern
27–65 år. Vid beräkning
av timantalet har jag
utgått från 160 timmar
(heltid) per månad.
Kalkylen ändras
naturligtvis varje gång
man ändrar någon siffra.
Var och en får lägga in
sina egna siffror för att få
fram den takt man måste arbeta i för att
uppnå en viss lön.
Ett annat viktigt råd är att se andra
översättare som kollegor och inte som
konkurrenter. Samarbeta om det är
möjligt. Försök att skapa översättarteam
som kan hjälpa och avlasta varandra när
det är mycket jobb eller i semestertider.
Dela med er av överflödet – det är bättre
att skicka ett jobb vidare till en kollega
som har ont om uppdrag, än att den
kollegan ska känna sig tvingad att åta sig
uppdrag till underpris för att få ihop till
hyran. Skapa goda kundrelationer och
vårda dina kunder – svara på mejl och
jobberbjudanden, även om du inte är
tillgänglig och var artig även om det pris
som erbjuds är alldeles för lågt. Det är
oftast inte den stackars projektledarens
fel! Undvik oseriösa byråer som konsekvent erbjuder jobb med korta deadlines
6
facköversättaren 1/14
till extremt låga priser. Försök att inte se
byråerna som utsugare som gör allt för
att roffa åt sig så mycket som möjligt av
vårt levebröd. De seriösa byråerna är inte
intresserade av att parasitera på oss – de
agerar, precis som vi, på en extremt tuff
marknad. Att arbeta med direktkunder
kan säkert vara en lösning och en dröm
för många av oss, men man ska inte
glömma bort att detta medför en hel del
extraarbete och kundrelationer som tar
tid (och kostar pengar)
och därför kanske den
högre ersättningen inte
alltid är så mycket högre
vid en närmare granskning. Framför allt måste
vi vara medvetna om
vårt eget värde. Det kan
vara lättare sagt än gjort,
men vi måste våga säga
nej! Det är möjligt att man förlorar den
kunden eller det jobbet, men erfarenheten visar att det lönar sig i längden.
VAD K AN BYRÅERNA GÖRA? I Sverige
har Språkföretagen nyligen bildats och
det är positivt. Föreningen har till exempel egna etiska regler som förhoppningsvis kommer att skapa en viss självsanering i branschen. Jag anser att byråerna,
i och med att de väljer att agera mellanhänder mellan översättaren och slutkunden, även har ett ansvar att utbilda sina
kunder om översättningsprocessen och
vad som krävs av slutkunden för att vi
ska kunna producera bra översättningar.
Det åligger byrån att ta tag i sådana saker
som bristfälligt referensmaterial och
undermåligt skrivna källtexter samt se
till att källtexten levereras till översättaren i lämpligt format. Det finns tyvärr
byråer som arbetar efter modellen att
hitta billigast möjliga leverantör som
kan leverera på kortast möjliga tid, men
det finns även de som arbetar långsiktigt
efter ett kvalitetsperspektiv.
VAD K AN SFÖ GÖRA? SFÖ arbetar kontinuerligt med att skapa relationer med
övriga aktörer: myndigheter, andra översättarföreningar och språkföretag i syfte
att skapa medvetenhet om översättaryrket
och SFÖ och vad vi står för, samt för
att lyfta vårt yrkes anseende. Vi arbetar
kontinuerligt med upphandlingsfrågan
och har utsett en särskild arbetsgrupp
inom styrelsen för detta. Nu senast var
exempelvis styrelsens Sofia Malmgård
aktuell i en intervju med Sveriges Radios
Kulturnytt rörande facköversättarnas
arvoden.
Det finns ett enormt kunnande bland
våra medlemmar, inte bara rent språkligt, utan inom en mängd olika områden
och vi borde, gemensamt, kunna höja
vår yrkesstatus. SFÖ har med tiden rönt
alltmer respekt som representant för
facköversättarna och det är positivt, men
det är viktigt att varje enskild medlem i
sin egen verksamhet fortsätter att arbeta
mot våra mål.
Det är oerhört svårt att reda ut vilka
faktorer som påverkar priset och en artikel av det här slaget kan av naturliga skäl
endast skrapa lite på ytan. Det är mycket
möjligt att många som läser detta inte
känner igen sig och kan peka på andra
faktorer som jag inte har berört här, men
jag hoppas att den här artikeln väcker
tankar och idéer om vad vi alla kan göra
för att förbättra vår arbetssituation.
INGRID OLSSON
NYHETER
Makt och språk
tema för årets
språkrådsdag
Lagrådsremiss om
nationella patent på
engelska
R
egeringen har tidigare lagt fram
ett förslag om att nationella
patentansökningar ska kunna
lämnas in och behandlas på
engelska. Att som nu behöva översätta
ansökningarna till svenska anses vara
omotiverat kostsamt. Syftet med förslaget
är att minska översättningskostnaderna
för den som söker ett patent för att på så
sätt frigöra resurser till forskning och
innovationer. Om det nya förslaget går
igenom skulle endast patentkraven
behöva finnas översatta till svenska i
patentansökan. Det bör räcka för att
allmänheten ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som är skyddat.
”I praktiken innebär lagförslaget inga
stora förändringar, men det ska underlätta för forskning” sägs det bland annat i
propositionen.
Den föreslagna nyordningen har
kritiserats av Språkförsvaret i t.ex. inlägget
”Patentkrav på svenska inte längre
juridiskt bindande” och ett yttrande till
Patentspråksutredningens betänkande
”Nationella patent på engelska?” SOU
2012:19. På sin blogg skriver de nu:
”Det är visst fråga om en stor förändring,
eftersom förslaget innebär att patentkrav
på engelska, men inte på svenska, kommer
att ha rättsverkan i svensk domstol.
Nyordningen kommer också att innebära
att det kommer att skrivas allt färre patentansökningar på svenska, vilket sannolikt
kommer att påverka utvecklingen av
teknisk terminologi på svenska.”
När Patentspråksutredningens betänkande var ute på remissrunda tillstyrktes
det av flera instanser, bland andra Teknikföretagen, Vetenskapsrådet och PRV.
Lagändringarna föreslås nu träda i
kraft den 1 juli 2014.
ANNA HERMERÉN
Ny programledare
för Språket i P1
dinkostym” har pluralformen ”-er”.
Betydligt fler ordförklaringar är en
annan sak.
Andra nyheter är diverse datorrelaterade ord samt världens alla
länder och andra namn.
I den fjortonde upplagan har runt
10 000 ord lagts till (där partikelverben
utgör cirka 2 000 ord) och samtidigt
ungefär 7 000 ord strukits.
– Korsordskonstruktörer och -lösare
brukar klaga på att vi tar bort ord, men
det kan vi faktiskt inte ta hänsyn till:
gamla och oanvända ord ska bort,
säger Sven-Göran Malmgren till DN.
n Emmy Rasper blir ny programledare för radioprogrammet Språket.
Anna Lena Ringarp går nu i
pension efter att ha lett programmet
i sexton år tillsammans med
programmets återkommande
språkexpert Lars-Gunnar
Andersson. Han lämnar nu
också programmet. Tillsammans har de lett närmare
800 program och fått in över
100 000 lyssnarfrågor när de nu
lämnar över stafettpinnen till Emmy
Rasper. Hennes premiärsändning
blir tisdagen den 11 februari.
– Jag har jobbat med
aktualitets- och nyhetsjournalistik och tar med mig det
perspektivet in i programmet, säger
Emmy Rasper. Politik handlar inte
bara om skatter utan även om språk
och i år, när det är valår, vägs politikers ord på våg. En metafor eller
ett ordval kan göra skillnad. Det
kommer Språket handla om, men
också om hur språket är i förändring
i människors vardag.
ANNA HERMERÉN
ANNA HERMERÉN
ANNA HERMERÉN
Flera nyheter i SAOL:s 14:e upplaga
n Enligt uppgift till Dagens Nyheter
blir det flera nyheter i den fjortonde
upplagan av Svenska Akademiens
Ordlista, som är
planerad att ges ut
under 2015.
– I den nya upplagan kommer det att
finnas partikelverb
som ”ge efter”, ”slå
ifrån sig” och ”lägga
ner”, uppger SAOL:s
huvudredaktör Sven-Göran
Malmgren. Den kommer också att
innehålla böjningar på alla ord, så att
det exempelvis framgår att ”gabar-
n Även i år arrangerar Språkrådet
en heldagskonferens om språken i
Sverige. Språkrådsdagen 2014 har
temat ”Maktens språk och språkets
makt” och går av stapeln torsdagen
den 8 maj.
Programmet är i skrivande stund
inte färdigt, men kommer att läggas
ut på http://www.sprakradet.se/
språkrådsdagen under mars. Klart
är i alla fall att det blir en rad olika
föredrag där nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens
svenska kommer att presenteras.
Under språkrådsdagen delas
också tre stora språkvårdspriser ut:
Minoritetsspråkspriset, Erik Wellanders pris (för språkvårdsforskning)
och Klarspråkskristallen för ett klart
och begripligt myndighetsspråk.
Under http://www.sprakradet.
se/språkrådsdagen-arkiv kan man
också hitta sammandrag från de
tidigare språkrådsdagarna.
facköversättaren 1/14
7
MOBILSÄKERHET
8 smarta
budord
för
fånen
Så sent som för ett par år sedan innebar en stulen eller borttappad
mobiltelefon på sin höjd kostnaden för en ny lur och några timmars
petande för att återställa kontaktlistan (som samtidigt fick en välbehövlig
städning). Knappt värt att svära över ens.
Idag är situationen en helt annan, och i det avseendet har tillvaron
plötsligt blivit extremt mycket otryggare, trots att utvecklingen borde
gå åt andra hållet.
A
tt idag tappa eller bli
bestulen på sin smartfån
kan vara ett oerhört ingrepp i privatlivet, en stor
ekonomisk kostnad och
innebära risk för att avslöja hemligheter
om dig själv och dina vänner, inlogg8
facköversättaren 1/14
ningsdata till höger och vänster, liksom
din arbetsgivares eller dina uppdragsgivares sekretessbelagda information.
Samtidigt har det blivit mycket
enklare än förr att stjäla lurar. Tingesten
som förr brukade ligga säkert parkerad i
fickan utom när samtal pågick ser vi idag
ofta i utsträckt hand på folk som blinda
och döva för omvärlden spankulerar på
gatan eller T-baneperrongen, i den mån
den inte ligger framme på skrivbord och
restaurangbord. Detta, i kombination
med priser på tusentals kronor istället för
500 för en hyfsat kompetent dumlur, har
MOBILSÄKERHET
gjort det
moderna
samhället
till ett dukat smörgåsbord för
fåntjuvar.
1
är med andra ord – ta
inte fram grejen i tid och otid – och välj
Första budordet för personlig
fånsäkerhet
på vilka platser du tar fram den (regel
tillämplig även i andra sammanhang).
NÅ, LURAR K AN som bekant ändå bli
stulna och tappas bort. Nyckeln till
vidare åtgärder heter då IMEI-num­
mer (International Mobile Equipment
Identity). Det 15-siffriga numret står på
köpekvittot, förpackningen och ofta i
batterifacket. Du kan alltid avläsa det ge­
nom att knappa in *#06# (hett tips – gör
det innan fånen blir stulen). Med hjälp
av det numret kan du anmäla förlusten
till polis, försäkringsbolag och operatör,
samt spärra hela enheten såtillvida att
den förklaras bannlyst i GSM-nätet.
Anteckna IMEI-numret, gärna
även i ett dokument i Dropbox eller
liknande och i någon närståendes fån
(ömsesidig sparning förstås).
OM FÅNEN KOMMER i orätta händer vill
vi definitivt inte att någon ska kunna ta
sig in i den. Bestäm dig för ett svårgissat
lösenord (= ska
inte finnas i någon
ordbok) för att
aktivera den. Att
hitta på lösenord är
en vetenskap i sig
– som vi för några
år sedan också var
relativt förskonade
ifrån. I många fall
kan man välja mellan en fyrsiffrig kod
och en längre. Välj den längre. OK, jobbigare att mata in, men du använder ändå
fånen alldeles för mycket! Speca gärna att
minnet ska raderas efter 10 misslyckade
inloggningsförsök. Använd det automatiska tangentlåset – ska låsa fånen efter
högst någon minuts inaktivitet.
2
3
Använd bra lösenord och automatiskt tangentlås.
OM TJUVEN INTE kommer in i fånen
går det alltid att plocka ut SIM-kortet
och sätta det i
en annan enhet,
och vips går det
både att ringa
och se allt som är
lagrat på kortet.
Förutsatt att det
inte skyddas av
en 4-siffrig PIN-
kod. En sådan går att knäcka, men det
tar sin tid, och under den tiden hinner
du från en dator eller en annan smartfån
logga in hos din operatör och spärra
SIM-kortet och därmed abonnemanget.
Detta gjort kan du få ett nytt SIM-kort
och återöppna abonnemanget med oförändrat telefonnummer. Denna procedur
ser olika ut hos olika operatörer. Lär dig
hur det funkar hos din operatör, och ha
de nödvändiga uppgifterna tillgängliga
var du än befinner dig, t.ex. i Dropbox.
Skydda ditt SIM-kort med en
PIN-kod och ta reda på hur du ska
göra för att spärra det.
K ANSKE GÅR DET så snabbt att tjuven får
lugn och ro med din fån innan tangentlåset slår till – och hinner deaktivera det.
Därmed
är vägen
öppen till
ditt e-postkonto,
Facebook,
Dropbox,
you name
it. Det vill säga om du har valt automatisk inloggning på dessa tjänster. Gör
inte det.
4
5
med mera
varje gång du lämnar tjänsten.
Ta till vana att logga ut från
e-post, sociala nätverk
och tillåter dig ofta att surfa
snabbare och billigare än via 3G/4G, och
utan att uppkopplingen går ner då tåget
kör genom alla tunnlar
söder on Stockholm.
Men låt inte fånen
logga in på vilken
åtkomlig WiFi-hotspot som helst, ty det
kan vara förenat med
risker. Ställ in fånen på att fråga om lov
innan den ansluter till någon WiFi-hotspot som du inte i förväg har bedömt vara
pålitliga, som hemma, på kontoret eller
hos den hemlige älskaren.
WIFI ÄR BRA
6
Låt inte WiFi-funktionen logga in
var som helst.
OM DU BLIR av med fånen, eller om den
helt enkelt lägger av, vilket är ett inte helt
ovanligt scenario, får du lov att skaffa en
ny, respektive blåsa hela underverket rent
och starta om från scratch. Detsamma
gäller om du lämnar in en fån med t.ex.
spräckt glas på reparation. Den repareras vanligen inte, utan byts. I detta läge
handlar det inte längre om att knappa
in en ordinär kontaktlista – det handlar
om att återställa ett liv. Därför: Backup.
Med iPhone löser vi det på två vägar, dels
via iCloud som synkar hela innehållet
i fånen mot en server i ”molnet”, dels
via iTunes som gör samma sak mellan
fånen och
en dator.
Använd
båda!
Androidlurar har
tillverkarspecifika
lösningar
som gör
samma
jobb.
7
Se till att ha regelbunden (=daglig) backup på fånen.
kommer på drift är det smart
att kunna hitta den och kommunicera
med den från en annan enhet. På iPhone
används appen ”Hitta min iPhone”
(funkar numera även i iOS 6 och senare).
Med den kan du spåra fånen – inte till
någon större nytta om den är stulen och
befinner sig i ett hyreshus i någon mindre
hedervärd del av stan, men till mycket
större om du har tappat den i skogen eller
glömt den hos en kompis eller någonstans hemma. Dessutom kan ju någon
ärlig person ha hittat den, och du kan då
kommunicera med vederbörande genom
att låta fånen tjuta på högsta volym (fast
den är inställd på ljudlöst) och visa ett
meddelande på skärmen. Motsvarande
appar finns självklart för Android. Om
du finner det befogat kan du från en annan enhet radera all info på den saknade
fånen. Vad vi saknar är självfallet en
fjärrdestruktor som spränger fanskapet i
ett fatalt fyrverkeri (och då vi hoppas att
inte ha glömt den i lillans dagisryggsäck).
Om hela telefonen stängs av, eller om
batteriet tar slut, är det också sluthittat
med den funktionen. På väg ut på marknaden är enheter som ”tile”, en kompakt
och självförsörjande manick som går
att spåra från en smartfån och som inte
går att
stänga
av. Något
sådant
vill vi
gärna se
inbyggt
i våra
fånar (kan även användas på nyckelknippor, barn, glasögon, bilar, pojkvänner
och annat vars position kan vara bra att
ha koll på).
OM FÅNEN
8
Aktivera funktion/app för att
hitta din fån på drift.
DET FINNS MÄNGDER av ytterligare
skyddsåtgärder och skyddande appar,
men om du tänker på de flesta av åtgärderna ovan kan du i stort sett fåna dig
hur mycket som helst. Stay tuned!
BJÖRN OLOFSSON
facköversättaren 1/14
9
NTIF
Nordic Translation Industry
Forum – på besök hos nästa
länk i näringskedjan
Som frilansare, om än med SFÖ-hatten på denna gång, är det en något
omtumlande upplevelse att delta i en konferens där LSP (Language Service
Providers), eller översättningsbyråer som vi oftare kallar dem, minglar och
ventilerar sina funderingar!
21
–22 november samlades ett
antal av de stora aktörerna i
översättningslandskapet på WennerGren Center i Stockholm. Arrangörer
var som vanligt Anne-Marie Colliander
Lind och Cecilia Enbäck – kända profiler
inom SFÖ och i språksvängen. Liksom på
SFÖ-konferenser tenderar tekniken att
hamna i centrum, och ett av de intressantaste inslagen på torsdagen var paneldiskussionen om integration – och här
är det alltså integration mellan system vi
talar om.
10
facköversättaren 1/14
I översättningsbyråernas värld handlar detta inte bara om att skyffla data
mellan CAT-verktyg medelst TMX-format. En tendens är att CAT-verktygen
integreras med byråernas administrativa
system. En annan är att diverse aktörer på marknaden utvecklar så kallade
API:er (Application Programming Interface), vilket är väldefinierade gränssnitt
mot program och system som andra
program- och skriptutvecklare kan haka
på. Det innebär att olika slags program
och tjänster från olika leverantörer kan
kopplas samman och fungera i vad som
för användaren upplevs som ett och samma gränssnitt. Ett exempel är att de flesta
CAT-verktyg kan anslutas till maskinöversättningsleverantörer som Microsoft
Translator eller Google Translate via ett
API.
EN VISS FRUSTRATION kunde märkas
hos byråerna som köper eller själva
utvecklar allt mer avancerad teknik.
”Kunderna äter upp varje effektiviseringssteg vi tar – vart ska vi gå nu?” var
NTIF
en kommentar som torde kunna sammanfatta stämningen.
Även flera stora slutkunder deltog i
konferensen, bland dessa Atlas Copco,
Spotify och F-Secure som lägger ut
hundratals enskilda översättningsuppdrag – varje dag. Vissa av dessa kunder kräver en hög grad av automatisk
integration med översättningsbyråerna –
andra föreföll fortfarande famla i luften.
Tydligt är att översättningsbyråerna
möter ungefär samma varierande grad
av kunskapsnivå hos sina kunder som vi
frilansare möter hos våra.
ÄMNET SEKRETESS berördes i flera föredrag. En person på scenen ställde frågan:
”Vilka har undertecknat ett NDA (Non
Disclosure Agreement) med era kunder?”
Så gott som alla händer lyftes. ”Bra – och
hur många väljer som konsekvens av detta att skicka allt icke
offentligt material till
och från översättare
krypterat och via
säker uppkoppling?”
Avsevärt färre händer
i luften – desto fler
besvärade miner.
I detta sammanhang kommer naturligtvis frågan om maskinöversättning och
sekretess upp. Flera översättningsbyråer
upplever det som ett allvarligt sekretessproblem att översättare kan använda
Microsoft Translator eller Google Translate, kopplade till sina CAT-verktyg, utan
att översättningsbyrån känner till detta.
Eftersom det kan ge översättaren stor
hjälp vid rätt typ av uppdrag är frestelsen
att göra så naturligtvis stor – NDA eller
ej. Dock är detta liktydigt med att göra
källtexten tillgänglig för tredje part.
Denna rädsla för att översättaren ska
använda offentlig maskinöversättning är
för övrigt en del av bakgrunden till ytterligare en påtaglig tendens i LSP-världen:
många byråer önskar att översättarna
ska arbeta uppkopplade mot byråns eget
interna CAT-verktyg och administrativa
system, så att alla dokument och alla TM
finns hos byrån och aldrig överförs till
översättaren. Detta minskar uppenbart
översättarens handlingsfrihet i val av
verktyg och metod, och minskar troligen
översättarens möjligheter att bygga
egna databaser, utvecklas och bredda
sin kunskapsbas. Jag anar att detta snart
kommer att bli ett hetare diskussionsämne än frågan om rätten till översättningsminnen någonsin varit.
Maskinöversättning är hur som
helst en teknik som har kommit för att
stanna och som utvecklas i rasande fart.
Maskinöversättning är dock inte bara det
offentliga Google Translate. Liknande
och icke-offentliga system byggs upp på
många håll.
EN UTVECKLINGSRIKTNING på vår
marknad är den mot maskinöversättning
+ efterredigering med varierande grad av
automatik i ett och samma system. Detta
skulle möjliggöra översättning av mycket
stora textmängder till avsevärt lägre
kostnad än idag, med lägre – men fortfarande säljbar – kvalitetsnivå. Översättningsbyråerna tycks mycket entusiastiska
för detta arbetssätt. Det råder nämligen
ingen brist på text (eller ”content” som
det brukar kallas i sammanhanget ...) som ska/
borde översättas – det
svåra är att få ordentligt
betalt för jobbet.
Mot bakgrund av den
allt högre kunskapsnivå
som förväntas av alla
aktörer i översättningslandskapet blev även
utbildning av översättare ett stort diskussionsämne.
En del av fredagens program var vikt
för en paneldiskussion om högskoleutbildning för översättare. Där deltog Anu
Carnegie Brown, STP Nordic, som repre-
Paneldebatt om översättarutbildning. Från vänster: Anu Carnegie
Brown, STP Nordic, Leena Salmi, Åbo universitet, Jan Pedersen,
TÖI, Björn Olofsson, SFÖ.
sentant för språkföretagen, Leena Salmi,
Åbo universitet, för universitetsvärlden
samt undertecknad för SFÖ och frilansöversättarna. Moderator var Jan Pedersen,
studierektor vid Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet.
DEBATTEN LYFTE INTE fram några stora
meningsmotsättningar utan alla inblandade är tämligen överens om att översättning är ett hantverk där allt större
krav ställs på förmågan att hantera sina
verktyg och lära sig leva med ny teknik.
Debattfrågan – ”Is the gap between
the academic ivory tower and the realities of translation practice too great?”
– verkade tryggt kunna besvaras med
nej. Ett problem i sammanhanget är att
högskolevärlden inte har pengar för de
dyra översättningsverktygen.
LSP-SIDAN ÄR AV uppenbara skäl lika
intresserade som vi frilansare av att
utbildningarna anpassas till hur verkligheten ser ut, och är inte ovilliga att stå för
fiolerna, men högskolorna tvekar att göra
sig beroende av kommersiella aktörer.
Panelen och publiken var överens
om att utbildning i lingvistik, översättningsteori och liknande alls inte är
bortkastat – dock ansåg man att det inte
ger kortsiktig payoff för studenter och
näringsliv på samma sätt som utbildning
i CAT-verktyg. Och universiteten vill ju
inte heller ge upp de akademiska aspekterna på översättning till förmån för ren
yrkesutbildning.
SAMMANTAGET GAV Nordic Translation
Industry Forum mig en intressant och
givande inblick i vad som diskuteras på
LSP-nivå och vilken huvudvärk våra vänner i byråvärlden går och lägger sig med
om kvällarna. Jag hoppas att med denna
artikel kunna förmedla något av vad som
försiggår i de kvarteren till Facköversättarens läsare.
BJÖRN OLOFSSON
Teknik ventileras på NTIF.
facköversättaren 1/14
11
MINIKONFERENSER
Höstens minikonferenser
handlade om
Den datoriserade
översättaren och
samlade närmare
100 personer vid
sex olika tillfällen
på fem olika orter.
Matnyttiga tips från
minikonferenserna
M
inikonferenserna
arrangerades 2013
för sjunde året i rad,
med ett tema som
dock gör att den här
redovisningen får lite katalogkaraktär.
En utförligare version finns på SFÖ:s
webbplats.
var ett självskrivet
ämne. De flesta använder Trados (numera
i Studio-version) och är
på det hela
taget är nöjda
med det. En
reservation
dock för idén
med projektpaket, som ibland kan ställa
till problem. Ett sådant paket egentligen
är en vanlig zip-fil, och om man gör om
filändelsen till ”.zip”, så kan man packa
upp paketet så att man exakt ser vad som
ingår. En särskild fördel med Studio är
CAT-VERKTYGEN
12
facköversättaren 1/14
OpenExchange - Studio-användarna
utvecklar egna insticksverktyg, som via
SDL erbjuds användarna. Sådana finns i
stort antal, många är väldigt nyttiga och
ofta gratis.
De som använder memoQ var mycket
nöjda och flera tyckte bättre om det än om
Trados Studio – billigare, mer intuitivt
och lättare att lära sig, och med god
support (som dock inte är gratis). Déjà
Vu användes av mycket få (men positiva);
Wordfast just inte av några men finns gratis som onlineversion, WordFast Anywhere. Däremot drogs en och annan lans för
Across – både serverbaserat (online) och
fristående (installeras i den egna datorn),
som sades ha en mycket tillmötesgående
support, som dessutom är gratis.
har ju
avhandlats av och till i FÖ. Det nya är
förstås möjligheten att spara sina filer i
molnet, till exempel med Dropbox,
iCloud, Google Drive, Storegate. (Men vad
SÄKERHETSKOPIERINGEN
händer med sekretessen om man sparar
i molnet?) Windows har visserligen en
inbyggd funktion
för säkerhetskopiering, men många
ansåg att ett specialiserat program är
att föredra. Av dem
finns det många;
ett som nämndes
var Genie Backup
Manager.
Vidare är det
viktigt att säkerhetskopieringen görs automatiskt på bestämda tider (helst varje
dag, eller flera gånger per dag). Att ha
säkerhetskopiorna på samma hårddisk
som det man kopierar är förstås inte
lämplig – en extern hårddisk eller server
ska det vara. Mer externt än molnet finns
ju inte; då får man dessutom fördelen av
åtkomst från vilken dator som helst.
Ovan nämnda metod med kloning
rekommenderades. Om man gör den på
MINIKONFERENSER
en annan dator (alltså inte bara en hårddisk) har man en exakt kopia, så att man
kan börja jobba direkt om den ordinarie
datorn får problem.
Det kanske
inte så nya sättet som används i Windows
7 och 8 för att organisera filer diskuterades (alltså detta med att filer hamnar i
Bibliotek, Dokument, Mina dokument,
Användare på ett
ibland oförutsett
eller oöverskådligt sätt, och att
samma mappar
dessutom ibland
har engelska
namn). För den
som önskar alternativ finns mycket
att välja på som
Total Commander och xplorer2.
Vidare finns det program som håller
reda på uppdateringar av de installerade
programmen. Plus alla program som
skyddar mot virus och andra skadeverkningar, exempelvis Norton 360, Spy-bot,
Nord 32… Bland gratisprogrammen
nämndes Avast, Avira, AVG, Microsoft,
GVT.
Allmänt när det gäller att hitta
program för olika syften rekommenderades Cnet (downloads.cnet.com) som
en tillförlitlig källa till både recensioner
och länkar. När man installerar externa
program är det viktigt att se upp så att
man inte får en massa annat på köpet;
särskilt gäller det ohyra som installeras
i webbläsaren. Bocka av allt onödigt
som kan råka installeras om man inte är
uppmärksam – detta gäller ofta även när
man tar hem fullt legitima och nyttiga
program.
ADMINISTRATION I DATORN.
finns en rad olika program som CCleaner, PCleaner, Advanced
SystemCare… allmänt gäller att program
av den här typen omfattar hela paket
som rensar överflödiga filer (datafiler,
registerfiler), reparerar interna länkar,
FÖR STÄDNING
tar bort skadliga program,
osv.; dessutom
försöker de i
allmänhet optimera datorns
prestanda
(genom att till
exempel göra användaren uppmärksam
på vilka program som startas automatiskt när man sätter i gång datorn).
Många sköter också defragmentering
av hårddisken; det finns en rad specialprogram som enbart ägnar sig åt den
saken. I moderna operativsystem brukar
det göras automatiskt. I vissa fall är det
faktiskt inte alls bra att defragmentera;
det sliter på hårddisken och snabbar inte
upp datorn.
Ett allmänt tips är för övrigt att man
inte ska hålla på med datorns bakomliggande processer så länge man inte har
problem.
Ett problem gäller hur man ska hantera konfidentiella uppgifter. Det finns
program som raderar borttagna filer så
att de är omöjliga att återställa (och som
kan tömma hårddisken helt när man gör
sig av med datorn).
Och apropå säkerhet påpekades det
att det finns en hel del program som
underlättar hanteringen av lösenord och
liknande hemligheter. Somliga av dem
finns som insticksprogram till webbläsaren.
Minikonferens hos Semantix.
FÖR HANTERING AV MEJL i datorn finns
olika alternativ; många klarar sig dock
bra med de webbaserade systemen som
ju är åtkomliga var man än befinner sig.
En nackdel med webbaserade gratismejltjänster är dock att man inte kan begära
svars- eller bekräftelsemejl.
Det påpekades
att en gmail.
com-adress
(eller yahoooch liknande
adresser) kan
ge ett mindre seriöst intryck. I Gmail
finns för övrigt möjlighet att skicka mejl
med annan avsändaradress än gmail-domänen.
Den som behöver hitta en viss fil i
datorn och inte är nöjd med operativsystemets söktjänst föreslås pröva Copernic
(gratis), som söker både i datorn och
på nätet, eller Search and Replace (från
Funduc), som inte hittar filnamn men
däremot kan användas för att söka
igenom en uppsättning filer efter en viss
sträng (och även byta den, förstås). Kan
till exempel användas för att söka igenom
minnesfiler, om man har dem i txt- eller
tmx-format.
Komprimerar (”zippar”) och dekomprimerar (packar upp) filer gör många
översättare snart sagt dagligen. Funktionerna för detta var bättre i Windows XP
än i 7 och 8, men det finns ju också specialprogram med betydligt fler funktioner.
WinZip är mycket vanligt men kostar lite
pengar; det kanske kraftfullare WinRar
likaså. Mångas gratisfavorit ZipGenius är
ännu inte anpassat till Windows 7 och 8;
det är däremot 7-Zip (också gratis). Riktigt stora filer skickar man med fördel via
tjänster som Sprend, Dropbox, Hightail
och liknande.
Och slutligen vad gäller administration finns det ju program för projektadministration. Ett som nämndes är
Translation Office 3000 (men det finns ju
fler. t.ex. Trello.com).
Vidare diskuterades minneshanteringen i och för olika CAT-verktyg. Några
n Europa.eu > Publikationer > Språk och
termer, med bl.a. ordlistor
n ATE
n Kib.mesh (medicin, Karolinska institutet)
n Leo.org för tyska
n Microsofts Language Portal: för
MS-terminologi, stilguider m.m.
n mymemory.translated.net
n proz.com/kudoz – del av ProZ.com
där man kan ställa frågor och ofta får bra
svar.
n Rikstermbanken: men varning, personer har hittat felaktigheter
n Språkbanken i Göteborg, med bl.a.
korpussökning
n Språkrådets webbplats, flikarna
Språkhjälp och Terminologi
n TCN/Terminologicenter (förstås)
n UD:s Utrikes namnbok (2013); namn
på myndigheter, organisationer m.m. på
sex andra språk
För terminologihantering nämndes
ApSIC Xbench, för kvalitetskontroll
och terminologiarbete; har fått många
goda vitsord och finns både i gratis- och
betalversion.
Tips för terminologisökning på nätet
n För själva sökningen finns framför
allt IntelliWebSearch, som ger möjlighet till snabb sökning på ett stort antal
fördefinierade sajter (särskilt förstås
lexikonsajter). Vidare finns Google
Translate for Translators, GT4T, som
ger snabb slagning via maskinöversättningstjänsterna Google Translate,
Bing Translator, MyMemory och annat
(dock inte gratis men inte dyrt heller).
n CliniClue (SnoMED) (medicin)
n Eur-lex: EU-texter, där man kan bl.a.
kan se samma text på olika språk
facköversättaren 1/14
13
MINIKONFERENSER
tips: TM Builder är ett enkelt verktyg för
sammanslagning av flera minnen. Olifant (från Sourceforge) fungerar bra för
minnesredigering, särskilt vid ändringar
i stora minnen.
Administratör av
minikonferenserna
sökes
n Någon gång tar det roliga slut.
Efter sju år är det dags för nya krafter att ta över trådarna till minikonferenserna, och därför letar vi efter
en eller gärna två som kan ta vid
efter mig, helst från och med i år.
Jag lovar att tillhandahålla utförliga
tips och anvisningar och förstås vid
behov bistå med råd och dåd. Intresserade höre av sig till styrelsen
(via kansliet: kansli@sfoe.se) och/
eller direkt till mig, mats.linder@
gmail.com.
MDL
MASKINÖVERSÄTTNING , MT, är numera
alltid på tapeten. Byråernas inställning
till MT är kluven. De är intresserade,
men vill utveckla
egna system. Och de
är livrädda för att
deras översättare ska
börja använda Google Translate, för då
försvinner kontrollen
över sekretessen. I
andra änden har vi
möjligheten att få
uppdrag som eftergranskare av maskinöversättningar; det var få som hade
erfarenheter av detta och knappast någon
hade något positivt att säga om det.
Men allt är inte dåligt: Om språkriktningen och ämnesområdet är de rätta
kan det hända att man får alldeles utmärkta resultat. (Givetvis måste dock
sekretessförhållandena medge MT-användning.)
Vidare finns det ett gratistillägg till
Studio som gör att man kan hindra att
företagsnamn eller andra teckensträngar
”lämnas ut”; därtill ett annat tilläggsprogram som möjliggör sökning i MT-resursen BeGlobal (som är OK från sekretessynpunkt) på delar av källsegment.
Sociala medier är ett område där
aktiviteten hos de flesta frilansöversättare
tycks vara låg, frånsett rena hemsidor
(som väl egentligen inte hör dit). Det
finns dock översättare som kopplar sin
hemsida till en blogg eller Facebook där
man kan följa dem på sina jobbrelaterade resor, uppdrag och dylikt. Bra för
marknadsföringen? Svårt att säga. Vad
gäller twitter tycks vi allmänt vara ett
overksamt gäng. Och få bloggar.
ÖVERSÄTTARENS ANSVAR för texten
diskuterades. Pernilla Abrahamsson
på Amesto menade
att det är byrån
som har ansvaret
gentemot kunden.
Det har aldrig hänt
att de stämt en översättare.
Och så vore det bra om SFÖ kunde ha
en sida med ”resurser” på sin webbsajt…
Till sist: som vanligt ett varmt tack till
alla lokala värdar, rapportörer och moderatorer!
MATS DANNEWITZ LINDER
Att skilja på tecknen
N
u – det vill säga förra året –
har Sverige fått sin motsvarighet till Lynne Truss’ klassiker Eats, Shoots & Leaves
från 2003 (där hon med glimten i ögat
beklagar sig över den alltmer bedrövliga
användningen av
skiljetecken i det
engelska språket).
Fast strängt taget
är ju Siv Strömquists Skiljeteckensboken – skiljetecken, skrivtecken
och typografiska
grepp inte någon
klagoskrift utan
snarare en handbok om hur man
använder den
oväntat stora mångfald skrivtecken som
inte är bokstäver eller siffror. Eftersom
jag inte har läst boken själv (ännu) tar jag
mig friheten att citera en recensent (Eva
Sahlström):
”[Siv Strömquist] berättar … om
14
facköversättaren 1/14
skiljetecken och går igenom allihop,
både med roligt vetande om tecknen och
utförliga instruktioner för hur de ska
användas. I den här boken ryms inte bara
gamla klassiska skiljetecken som punkt
och komma, och moderna som snabel-a
och smilisar, utan även matematiska
tecken och typografi. För även fetstil,
rubrikgrader och styckeindelning ökar
textens läsbarhet.”
Och hon tycker att ”En språknörd
läser med stor behållning den här boken
från pärm till pärm”.
Semikolon-fantasten kan för övrigt
läsa vad Siv Strömquist tycker om det
tecknet här: http://www.nyfikengra.
se/?p=6838 (”Semikolon är värd ett
bättre öde” – fast jag tycker det bör vara
”värt”).
MATS DANNEWITZ LINDER
PS. ”Eats, Shoots & Leaves” – vad ska
det betyda? Jo, det är ett skämt om dålig
interpunktion:
A panda walks into a café. He orders a
sandwich, eats it, then draws a gun and
proceeds to fire it at the other patrons.
“Why?” asks the confused, surviving
waiter amidst the carnage, as the panda
makes towards the exit. The panda
produces a badly punctuated wildlife
manual and tosses it over his shoulder.
“Well, I’m a panda,” he says. “Look it up.”
The waiter turns to the relevant entry
in the manual and, sure enough, finds an
explanation. “Panda. Large black-andwhite bear-like mammal, native to China.
Eats, shoots and leaves.”
RECENSION
Recension
Studio 2014
Dags att
uppgradera?
Studio 2014 har fått en modern ribbon-design
(à la Microsoft office), men också ett antal nya
funktioner som förenklar och sparar tid både
vid översättning och granskning.
M
en inget är perfekt,
och det finns som
vid alla uppdatering
många kritiska
röster som säger
att programmerarna hellre skapar nya
funktioner än korrigerar kända buggar.
Nya problem med 2014 är att Oracle i
sista stund gjorde ändringar i Java-programvaran, något som har åstadkommit
många problem vid användning av MultiTerm. Ett annat är att preview-funktionen
för Wordfiler bara tycks fungera för vissa
installationer av Office 2013 (de som
installeras med installationsprogrammet
för volymlicenser). Det finns nu lösningar
eller alternativa arbetssätt, men det
irriterar många att få lägga timmar på
att fixa sådant som borde fungera från
början.
DET MAN FÖRST märker när man startar
2014 är en fräschare design, och det andra
är QuickMerge, som måste ha varit efterlängtat av många: om man markerar flera
filer i ett projekt, och väljer ”Open for
translation” så öppnas de som standard
som ett enda dokument. Utomordentligt!
De separeras så fort man stänger filen,
inte som ”gamla” merge-funktionen som
i bästa fall återskapade filerna vid ”save as
target”. Mycket tidsbesparande, både vid
översättning och granskning, eftersom
man på några sekunder kan öppna nya
kombinationer av filer.
För mig är QuickMerge den allra
viktigaste nyheten, men det finns flera
andra också: AutoSave, så man inte
tappar för mycket om datorn låser sig,
en ny alignment-funktion som som jag
dock ännu inte har provat, möjlighet att
ändra användar-ID (tillbaka på samma
nivå som 2007, tack och lov), automatisk
concordance-sökning (som i 2007) som
letar upp delar av segment om Studio
2014 inte hittar någon träff i minnet. Bra
funktion som hittade många bra förslag
på översättningar tidigare och som säkert
är lika bra nu.
Studios nya ansikte i välkomst-vyn, med ”Ribbon” överst, länkar till diverse stödprogram till vänster och till SDL-resurser till höger.”
Personligen uppfattar jag också Studio
2014 som mycket snabbare än 2011 – jag
hoppas jag har rätt!
TILL SKILLNAD MOT förra uppdateringen
så kan man ha kvar föregående version
(2011) även efter
installation av 2014,
och använda dem
parallellt. Bra för
oss som inte bara
är översättare, utan
även hanterar filer
och ger support till
andra översättare.
Programmen tycks
fungera med samma licens, vilket borde
betyda att de måste finnas i samma dator.
Observera också att de mycket
användbara filterfunktionerna (alltså
visning av bara de segment som uppfyller
vissa filtreringsvillkor) har begåvats med
en ny medlem: repetitioner.
FÖR EN GAMMAL man som jag, som
började översätta med skrivmaskin och
dubbla karbonpapper, är det häpnads-
väckande hur många avancerade och
bra funktioner de nya CAT-programmen innehåller. För studioanvändare
vill jag varmt rekommendera bloggen
multifarious.filkin.com. Några timmars
genomgång av de senaste årens inlägg
ger garanterat massor av aha-upplevelser, som ger dig bättre översättningar på
kortare tid.
Är det värt pengarna att uppgradera? Jag tycker det, om inte annat så för
QuickMerge-funktionen. Det räcker
med ett trassligt projekt med många
filer för att man ska kunna ”räkna hem”
investeringen.
Önskelista? Jag skulle vilja kunna
markera ett ord i källtext eller måltext,
och ha ett kortkommando för att söka
det ordet med filterfunktionen. Jag vill
också kunna använda beteckningarna
för segmentens strukturnivå (H, P osv.)
för filtrering. Men det får väl bli i Studio
2015…
GUNNAR CARLSSON
Mats D Linders Studio-handbok finns även för
2014-versionen. Se tradosstudiomanual.com.
facköversättaren 1/14
15
BLOGGAR OM ÖVERSÄTTNING
Blogga mig hit och
blogga mig dit ...
Julbord med SFÖ
Väst
n Eller ”Stormigt julbord med
SFÖ Väst” kanske är en lämpligare
rubrik. Fast inte för att diskussionens vågor gick höga utan Göta
älvs. Stormen Sven drog nämligen
in med full kraft under tiden som
julbordet pågick, och barken Viking
hade en rejäl slagsida när vi till slut
övergav skeppet.
Barken Viking är ett fyrmastat segelfartyg som ligger förtöjt vid Lilla
Bommen i centrala Göteborg, och
det var där årets julbord (det åttonde i raden) med SFÖ Väst ägde rum.
Vi mönstrade på redan vid halv fem,
då vi bjöds på glögg och pepparkaka. Därefter styrde vi våra steg mot
restaurangen där julbordet väntade
med alla läckerheter.
Efter maten fick vi besök av tomten, med ett skägg som nära nog
räckte ända ned till golvet och som
delade ut läsbara
julklappar.
Eftersom det
faktiskt började
gå sjögång och
några av oss är
lite känsliga för
det, mönstrade
vi av och satte
kurs mot Clarion Hotel Post precis
vid Centralstationen (kanske ett
lämpligt ställe för SFÖ:s konferens
i väst nästa gång?). Det blåste full
storm och t.o.m. orkan i byarna, och
vi hukade i snöblasket innan vi nådde fram till hotellet. Där slog vi oss
ned i The Post Bar med våra drinkar
och fortsatte att prata om både
översättningsrelaterade frågor och
annat.
Trots ovädret var det en mycket
lyckad och trevlig kväll, och mitt
intryck är att vi, trots den tids- och
prispress vi utsätts för, är rätt så
förtjusta i våra jobb som frilansöversättare. Fördelarna med att
kunna styra sin arbetstid och att
kunna välja var man vill jobba (utomlands under vinterhalvåret t.ex.)
överväger helt klart nackdelarna.
Varmt tack till Siri ”Tomten”
Jansson Tremols för att du arrangerade julbordet, jag ser redan fram
emot nästa!
Översättare är omvittnat duktiga
på att skriva – och det är väl därför
vi har valt ett skrivande yrke. Men
frustrationen kan bli övermäktig när
vi jobbar med texter som är dåligt
skrivna, som saknar röd tråd, som
inte fångar läsaren, som inte förmedlar budskapet ... vi skulle ju kunna
skriva sååå mycket bättre själva om
vi bara fick.
M
en att skriva själv är
sällan någon lönande
verksamhet – i den
mån det blir några
intäkter alls. Att ges ut
på ett kommersiellt förlag, eller ens få en
artikel såld till en tidskrift, är få förunnat.
Men vad göra med detta uppdämda
behov av att få visa hur mycket bättre vi
är än våra uppdragsgivare på att skriva
(förutom att engagera sig i Facköversättarens redaktion då)?
Blogga förstås! Bloggen är den nya
verbala exhibitionismen – vem behöver
skriva arga lappar i tvättstugan när vi kan
vräka ut vår frustration i cyberrymden?
Och bloggar finns om allt och alla och
lite till. Här ska vi ta en närmare titt på
översättare som bloggar och bloggar för
översättare – två mängder som av lättförklarliga skäl överlappar varandra.
Svenska bloggar för översättare är
tämligen sällsynta. Först ut i den svängen
var Översättarhelena, http://oversattarbloggen.blogspot.se/ författad av vår vän
Helena Hansson, tidigare facköversättare,
numera litteraturöversättare. Jag följde
den troget, men den har inte uppdaterats
sedan 2010 – Hallåååå Helena, var är du?
Nåväl, Helenas mantel har axlats med
den äran av Susanne Bengtssons Mellan
himmel och ord, på http://himmelsord.
blogspot.se/ . När man har vant sig vid
den synnerligen bristande kontrasten
mellan gula länkar och grå bakgrund
visar sig där finnas mycket tänkvärda
guldkorn om ersättning för översättningstjänster (ja, en hel del om det ...), Google
Translate, hjärnans vindlingar och tocket
som vindlar i översättarhjärnor.
Översättning för nybörjare, http://
oversattning.wordpress.com/ av Annika
Asklund. Annika är en ung, men redan
erfaren och kunnig översättare som i sin
blogg främst vänder sig till de som är lite
nyare i branschen. Här finns mycket att
läsa om översättning, men även om företagande, uppdragssökning och praktiska
aspekter på hemmakontor.
Översättarbloggen, http://oversattarbloggen.wordpress.com/, av Anna Köhler
är också värd att nämna, en hel del intressanta inlägg, men det senaste publicerades i januari 2013.
Ovannämnda bloggar är bara exempel,
och även om de är relativt stora och
mycket besökta gör listningen inte anspråk på att vara representativ. Bästa sättet att hitta en intressant blogg är givetvis
att skriva ”blogg” eller ”blog” plus några
väl valda nyckelord i valfri sökmaskin
(jag säger inte ens Google ...). Eller varför
inte starta en egen!
I nästa nummer tittar vi på några
bloggar på andra språk.
BJÖRN OLOFSSON
BIT TEN LINDSTRÖM
Några bloggar om översättning.
16
facköversättaren 1/14
FO-DEBATT
Rensa webbsidestext
från reklam
n Ibland vill man kopiera/skriva ut
SFÖ-debatt blir
Facköversättarna
blir FO:na
S
amtidigt som värdskapet för
diskussionslistan SFÖdebatt i juni förra året övergick från Björn Olofsson
(som har skött den sedan
urminnes tid eller i varje fall 2003) till Per
Döhler bytte den också namn.
Skälet till namnbytet är att listan
faktiskt varken har varit ägd eller styrd av
SFÖ, namnet till trots. För att namnet inte
(även fortsättningsvis) ska ge fel intryck
har det alltså ändrats till ”Facköversättarna” (i rubriken till Digest-utsändningarna
förkortat till ”FO:na”). Fortfarande är det
dock så att listan officiellt är till för just
SFÖ-medlemmarna.
Numera har listan även en egen webbsajt, Facköversättarna (www.fackoversattarna.se), som ger en kortfattad beskrivning av listan, dess syfte och funktioner.
Där kan man också läsa att dess deltagarantal numera har sjunkit till knappt 400
– det beror inte på att folk har gått ur utan
på att Per i samband med övertagandet
gjorde en gallring, varvid det visade sig att
ganska många e-postadresser över huvud
taget inte existerar längre.
I samband med namnbytet och förklaringarna till detta utbröt en intensiv
diskussion varvid det om inte annat
framkom att det är ganska många som
ser denna debattlista som en väldigt stor
medlemsförmån och att det därför är
viktigt att behålla den som ”SFÖ-intern”.
Somliga tyckte t.o.m. att den officiellt
borde skötas – kanske arvoderat – via
föreningen. Men tills vidare fungerar den
alltså precis som förut: för SFÖ-medlemmar men privat administrerad.
Inläggen i den diskussionen finns för
övrigt samlade i läsvänlig form i filen
SFÖ-debattdebatt.zip under Files på
listans hemsida.
I övrigt kan man konstatera att diskussionerna på listan även efter namnbytet
pågår som vanligt. På sistone har det som
vanligt varit en hel del terminologiförfrågningar, några frågor om hjälp med
tekniska problem, om erfarenheter av
kunder, vad man ska använda för tecken
för multiplikation – det gäller att skilja
mellan operationen multiplikation och
måttangivelser. De senare anges med x –
alltså kryss, inte x. Och krysset anger ju
strängt taget ingen multiplikation utan
är helt enkelt en konventionsbetingad beteckning. (Multiplikationstecknet då? Jo,
det är förstås den upphöjda punkt • som vi
väl alla lärde oss använda i skolan.)
Samt inte minst en påminnelse om
FIT-konferensen i augusti i år, som
kommer att äga rum i Berlin. Närmare
400 förslag till föredrag, workshoppar och
paneldebatter har kommit in. Och här är i
alla fall en som kommer att försöka ta sig
dit. Dessförinnan lär vi väl ses i Jönköping
och kanske också höras av via SFÖ-… nej,
fel, Facköversättarna ska det ju vara. www.
fackoversattarna.se är som sagt en bra
startpunkt.
webbsidestext där själva webbsidan innehåller en massa annat
krafs, t.ex. reklam, som man inte
vill ha med. Då är gratisprogrammet Evernote Clearly en förträfflig
hjälp (finns dock bara för Google
Chrome) – det är mycket enkelt
att använda och ger nästan alltid
önskat resultat vare sig man vill
göra direktutskrift eller kopiera för
redigering i Word eller liknande.
Evernote har för övrigt sju andra
produkter, alla gratis, de flesta för
Notepad (och liknande) och mobiltelefoner, men exempelvis Skitch
(för enkla ritåtgärder) och Web
Clipper (för att spara bitar av webbsidor) verkar vara riktigt matnyttiga.
Hello, för att komma ihåg folk som
man träffar, vore nånting som jag
verkligen skulle behöva. Om jag
hade haft en smartphone.
MDL
Ställ in din e-post
innan semestern
n När man tar ledigt ställer många
in sin e-postklient så att den automatiskt skickar ett svar med besked
om att man inte är tillgänglig men
tillbaka det och det datumet. Men
man kanske ändå vill att viss mejl
ska skickas vidare till ett annat
mejlkonto (kanske det privata).
För sådant finns det flera program,
varav två är ForwardMail från Softpedia och – lustigt nog – ForwardMail från Toshi’s Software Gallery.
(Sök på forwardmail och titta efter
träffar på softpedia.com respektive
hp.vector.co.jp.) Båda kostar $35.
MDL
MATS DANNEWITZ LINDER
facköversättaren 1/14
17
SFÖ-NYTT
Boktipset
Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se
Lägesrapport om
facköversättning
och tolkning
Från ett språk till ett annat är en ny samling av
artiklar från Språkrådet. Språkrådet beskriver
boken som en ”lägesrapport” om översättning
och tolkning men det är kanske lite anspråkslöst.
E
gentligen är boken en mycket
bra översyn och en intressant
genomgång av olika aspekter
av facköversättning och
tolkning i Sverige (och till viss
del i Finland och i övriga EU också). Det
står i inledningen att mer än en
miljon människor i Sverige har
ett annat modersmål än svenska
och kraven på myndigheter och
kommuner att kommunicera
med dessa ökar.
Boken är mycket praktisk
– den handlar om vad som
händer inom översättning just
nu och varför översättning och
tolkning behövs. Några av frågorna som
artikelförfattarna tar upp är: ”Hur kan
man förbättra kunskaperna hos beställare
om vad översättning och tolkning innebär? ... Hur kan kvaliteten uppvärderas i
förhållande till priset vid upphandling?...
Bör det krävas rättstolk och auktoriserad
translator i rättväsendet? ... Hur kan man
förhindra nedläggning av universitetens
språkutbildningar? ... Vem ska skapa de
svenska termerna?”
Birgitta Englund Dimitrova, professor
vid Tolk- och översättarinstitutet, skriver
om översättarutbildningar. Hon märker
att ett problem med sådana utbildningar
är att de ”kräver mindre gruppstorlek och
fler undervisningstimmar än vad som är
vanligt inom humaniora, vilket gör att utbildningar blir dyra och därför sårbara.”
Ska de finansieras av externa parter och
vad skulle det betyda? Eller hur
ska de få in pengar?
Kajsa Pehrsson, auktoriserad
translator mellan portugisiska
och svenska, skriver om auktoriserade translatorer (som hon
säger, ”en skyddad yrkestitel”).
Hon säger att det finns ”cirka 420
translatorer” ”i cirka 30 språk”,
och det behövs fler. Till exempel
finns det bara två translatorer var från estniska, arabiska, och kinesiska, och bara en
var från lettiska, nederländska, rumänska,
ungerska, japanska och persiska, m.m.
”Bristen på kvalificerade översättare (och
även tolkar) i flera av språken med många
talare i Sverige och i vissa EU-språk har
blivit särskilt kritisk i och med att Sverige
förbundit sig att genomföra EU:s direktiv
om rätt till tolkning och översättning vid
straffrättsliga förfaranden i brottmål.”
En av de mest intressanta delarna i
boken var för mig om specialområden.
Här finns artiklar om teckenspråk, under-
textning, film- och nyhetsöversättning,
och svenska lag- och myndighetstexter i
Finland. Tommy Lyxell, som är språkvårdare i svenskt teckenspråk vid Språkrådet,
beskriver en fördel med det faktum att
teckenspråk och talade språk använder
”olika modaliteter – syn och hörsel” (s. 133):
”teckenspråkstolkar kan simultantolka,
det vill säga producera språk samtidigt
som de lyssnar på ett annat språk. Det
innebär att tolkade samtal får ett bättre
flyt än tolkning mellan två talade språk,
där samtalsparterna måste invänta tolkens
översättning.” Å andra sidan: ”att prata
samtidigt som man visar presentationsbilder är möjligt i talade språk men inte i
tecknade.” Jag visste inte att man kunde
få teckenspråkstolkutbildning vid sju
folkhögskolor i Sverige.
Jag visste inte heller att ”Undertexterna
är en blandning av talspråk och skriftspråk, men där de svenska skriv- och stavningsreglerna följs och där alla meningar
ska vara grammatiskt korrekta – oavsett
om de som pratar i programmet eller
filmen talar slarvigt. Däremot försöker
man alltid återge slang och ungdomsspråk,
men inte genom förvanskad svenska”,
skriver filmöversättare Agneta Malmborg.
Jag kände inte till att man skulle ”fixa”
grammatiska fel när man undertextar.
Det finns artiklar om översättning och
tolkning inom EU, termer och terminologer, klarspråk, Google Translate, etik, kvalitet, minoritetspråk med mera. Det är en
intressant bok som ger mycket information
om översättning till och från svenska nu.
B.J. EPSTEIN
Språkrådets bok har redan recenserats i FÖ
nr 5-13, här framkommer dock fler intressanta
synpunkter.
Jultävlingen vanns av Birgitta Johansson
n Det var inte helt enkelt att para ihop
citaten med rätt bok i Facköversättarens
jultävling i förra numret. Men en vinnare
lyckades pricka in fem rätta svar!
18
facköversättaren 1/14
Birgitta Johansson i Töreboda vinner
ett presentkort från Adlibris. Grattis!
Här följer rätt svar:
1B – 2C – 3D – 4A – 5E
SFÖ-NYTT
Medlemsnytt
Studentspalten
Kontakt: Lars Jansson, calle1896@hotmail.com, Jonatan Botin, jonatanbotin@gmail.com
Nyordslistan 2013
V
arje år tillkommer nya
ord som publiceras i slutet
på december av Språkrådet.
Tar man som översättare hänsyn till att det finns nya ord i
målspråket eller trampar man på i gamla
hjulspår och försöker hitta ersättningsord? En bra översättare ska ju hålla
sig uppdaterad om
allt möjligt så även
nya ord.
Milt uttryckt
hamnar man ofta
på hal is när man
får ett nytt ord
framför ögonen.
Orden som dyker
upp är oftast ett
resultat av något
som hänt i globala
nyhetssändningar
eller liknande.
Man tycker då
att tolkningen
många gånger är
lätt eftersom man
har ett sammanhang. Ibland är
tolkningen av
nyordet självklar
och ibland kan
man inte i sin livligaste fantasi gissa vad
ordet står för eller betyder. Ledtrådar
kan man ju få, men inte ens då kan man
pricka in rätt betydelse av nyordet. Vissa
ord kan ganska lätt kännas igen medan
andra orsakar mer huvudbry.
Ta nyordet ”selfie” i ett engelskt
målspråk. Vad är ”selfie” för något? Nja,
på svenska kan man tänka sig något som
har med en själv att göra, men det är ju
en grov gissning och här måste man ha
kontexten helt klar för sig för att få rätt
betydelse på ordet. Nyordslistan ger
definitionen ”självporträtt publicerat i
sociala medier”. Samma betydelse har
även även egobild och självis.
Ett annat nyord är ”klickvitism”!
Kanske inte så svårt om man är van vid
att använda en dator och framför allt
är bekant med Facebook. Definitionen
i nyordslistan lyder ”ökad användning:
aktivism bestående av att skriva under
upprop på webbplatser, klicka ’gilla’ på
Facebook och liknande”.
Andra nyord är ”hypa” och ”hämndporr”. Det första ordet, ett verb, är
ganska lätt att tolka om man anlägger
ett engelskt uttal (\ˈhīp\), men blir lite
svårare att förstå om det uttalas som
det skrivs på svenska. Jag testade en god
vän med de två uttalen, svenska och
engelska. Det svenska uttalet skapade ett
stort frågetecken,
medan det engelska uttalet gav en
självklar tolkning.
Nyordslistan
ger följande
definition ”bete
sig överenergiskt
och smågalet”.
Det andra ordet
är kanske lättare
att tolka eftersom
det är en sammansättning av
två bekanta ord,
”hämnd” och
”porr”. Däremot
är kanske användningen av sammansättningen
inte lika självklar.
Med tillgång till
internet blir kanske användningen
mer uppenbar
vilket bekräftas av följande definition
”naken- eller sexbilder som publiceras på
internet som en hämnd mot en tidigare
partner”.
Listan är lång och vill man lära sig
mer om bl.a. ”bjudkaffe”, ”carpa”,
”hikikomori”, ”mobilmissbruk” och
”nätvandra” är det bara att kolla nyordslistan Språkrådets hemsida.
Som facköversättare tar man kanske
inte till sig nyorden lika mycket som en
översättare som sysslar med översättning
av prosa. Men eftersom de används av
dagspressen och andra nyhetsmedia är
det lätt att anamma orden.
Jag kan verkligen rekommendera
Språkrådets hemsida både vad gäller nya
ord och annat som kan vara till nytta för
en översättare.
Orden och referenser kommer från
Språkrådets hemsida, http://www.sprakradet.se.
Vi är nu 1123 medlemmar!
Vi önskar följande medlemmar
välkomna i SFÖ:
Markku Haverinen, Frankfurt am
Main
Calle Lago-Lengquist, Göteborg
Jonatan Botin, Göteborg
Barbara Angelika Rydhe, Lund
Sofi Rydell, Stockholm
Kerstin Dreger Eriksson, Vingåker
David Persson, Lund
Petra Ekstedt PE Translations,
Hisings Backa
Eva Milberg, Ystad
Har du idéer?
n Är det något du saknar i
Facköversättaren? Något du vill
läsa mer om? Välkommen med
synpunkter till redaktor@sfoe.se.
Rättelse
n På grund av en rad olyckliga omständigheter publicerades tyvärr fel
version av texten till porträttet av
Linda Schenck i det senaste numret
av Facköversättaren (nr 6-13). Linda
Schenck ville till exempel inte att
uppdragsgivaren skulle nämnas vid
namn.
Jag är väldigt ledsen över det
inträffade och ber verkligen om ursäkt för detta misstag. Den korrekta
versionen hittar du på www.sfoe.se
under Facköversättaren.
Kerstin Orsén
chefredaktör för Facköversättaren
Nästa nummer
Manusstopp
senast den
10 mars
En ny välmatad tidning kommer i
din brevlåda den 16 april.
LARS JANSSON
facköversättaren 1/14
19
Posttidning B
Retur till:
Sveriges Facköversättarförening
Vasagatan 36, 111 20 Stockholm
Årets konferens
närmar sig
med stormsteg!
Rådhusparken i Jönköping.
D
en 9–11 maj är det dags för årets
konferens, på det storslagna temat
Stolthet & företagande. Vad har
dessa begrepp med varandra att
göra? Allt, säger vi!
Vi översättare har all rätt att vara stolta. Utan
oss, ingen internationell handel. Inget kulturellt
utbyte. Inga internationella adoptioner. Ingen
diplomati. Kanske i vissa fall ingen rättvisa.
Och därför har vi skapat en konferens full av
översättarstolthet! Med inslag om karriärutveckling, marknadsföring och att ta betalt, en paneldebatt om rättstolkning plus allt det roliga som
vårt yrke består av: sagoberättande, tidningsspråk,
20
facköversättaren 1/14
antikens språk! En
oumbärlig hyllning
till vårt yrke!
Du har väl inte
missat att vi – i sann
småländsk anda – i
år kan erbjuda ett
väldigt prisvärt
resalternativ från
storstadsområdena: SFÖ:s konferensbussar! Mer
information finns på konferensens webbsida!
Vi ses i maj!
Jennifer Evans och konferensgruppen