1. No category

0134 || å rgå ng 2254
orga n för sv er iges facköv ersätta
ersät ta r för ening
en ing | nr 43 2 01
facköversättaren
rens 2014
fe
n
o
k
:s
Ö
Läs om SF
Hur snabbt kan man
översätta
en
roman?
På besök i Jönköping
PRESENTATION
STYRELSE
10 | LAGRA
DATA PÅ ETT
”DET ÄRAV
SÅSFÖ:S
KUL ATT
ÖVERSÄTTA”
4 | RECENSION
AV GENOMTÄNKT
dÉjÀ vu x3 16 SÄTT 12
Nr 3 2014 Årgång 25
Innehållet får gärna återges
om källan anges.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
ändra och korta av insända artiklar.
Kansli
Postadress
SFÖ
Vasagatan 36
111 20 Stockholm
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: info@sfoe.se
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Ingrid Olsson
Chefredaktör
Kerstin Orsén
Tolvmansvägen 8 B
141 39 Huddinge
Tel: 0707-785 770
E-post: redaktor@sfoe.se
Övriga redaktionsmedlemmar
Brett Jocelyn Epstein,
Mats D Linder, Tricia Nilsson,
Björn Olofsson, Britt-Marie Seex,
Christian Swärdshammar
och Gisela Weltzin Thunberg
Grafisk design
Mazzarin Reklambyrå
Foto
Gisela Weltzin Thunberg
Tryck
Trydells tryckeri
Prenumeration
Pris för år 2014
SEK 225:- + moms
Annonspriser
Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2014
NrManusstopp Utgivning
1
14 januari 2
3
4
5
6
10 mars 16 april
21 maj
25 juni
7 juli 27 augusti
12 september 20 oktober
10 november 15 december
20 februari
ISSN 1400-125X
Facköversättarförening
facköversättaren
3 /14
2 © Sveriges
Styrelsen har ordet
styrelsen@sfoe.se
Supervalår ger
eko i SFÖ
I ll u str ation : I stock
Först hade jag tänkt att ledaren i
detta nummer skulle handla om konferensens tema – om engagemang
och yrkesstolthet och om hur vi kan
driva våra företag på bästa sätt, men
när jag hade röstat igår insåg jag att
jag var tvungen att skrota det utkast
till ledare som jag hade skrivit och i
stället skriva om demokrati, allas lika
värde och rösträtt.
A
tt rösta är både en plikt
och en förmån. Det är
vår plikt att utnyttja vår
rätt att göra vår röst hörd
och det är en fantastisk
förmån att få lov att göra det. Det var inte
länge sedan det inte alls var en självklarhet att man skulle ha rätt att rösta och jag
tror inte att någon av våra medlemmar
skulle vilja skriva under ett förslag som
tog bort denna grundläggande demokratiska rättighet från hela eller delar av
befolkningen. Ändå har vi en förening
där inte alla medlemmar som har rätt att
rösta på årsmötet gör det – och där inte
alla medlemmar har rösträtt.
Styrelsens möjligheter att verkligen representera alla medlemmar
försvåras av det faktum att de röstberättigade medlemmarna endast utgör
drygt hälften av medlemsbasen samt
av att så få kommer på årsmötet. Vi vet
således inte om vi sköter vårt uppdrag till
medlemmarnas belåtenhet eller ej. I årets
EU-val var röstdeltagandet väldigt lågt
och det innebär i sin tur att de beslut som
fattas av EU-parlamentet inte alltid är
demokratiska, eftersom endast ungefär
hälften av befolkningen har deltagit i
valet av ledamöter. Inom SFÖ har vi ett
liknande problem, om än i mindre skala:
dels är det många som får rösta som inte
bryr sig om att göra det och dels är det
många som inte får lov att rösta, ens om
de skulle vilja göra det. SFÖ har expanderat en hel del under de gångna åren och
vi är numera inte bara en liten intresseorganisation för översättare – vi håller på
att utvecklas till en seriös branschorganisation som är remissinstans för olika
myndigheter, som arbetar för skälighet
när det gäller offentliga upphandlingar
och som i alla sammanhang strävar efter
att höja yrkets status och våra medlemmars möjlighet att försörja sig på yrket.
För att vi ska kunna göra det är det
viktigt att vi får en indikation om vad
majoriteten tycker.
intressant för oss att
få veta om medlemmarna skulle vilja att
frågan om rösträtt i föreningen togs upp
på nästa årsmöte och hur en eventuell
ändring bör se ut. Vad tycker du? Är det
dags för en förändring? Skriv till styrelsen@sfoe.se och berätta vad du tycker! Ta
tillfället i akt att göra din röst hörd!
Det skulle vara
Slutligen vill jag tacka alla som
medverkade till att göra konferensen i
Jönköping till en lyckad tillställning:
resten av konferensgruppen, som gjorde
huvuddelen av jobbet, alla medlemmar
som ställde upp med sin tid och sin
energi genom att hålla föredrag och fylla
viktiga funktioner under konferensen
och sist men inte minst, alla som kom till
Jönköping. Det faktum att ni kommer
till konferensen år efter år visar ert engagemang och ert intresse för branschen.
Jag önskar er alla en underbar sommar!
Ingrid Abramson Olsson
Ordförande
Styrelsen informerar
FIT-kalender
styrelsen@sfoe.se
Nya utmaningar
under året
Årets stora begivenhet, konferensen och föreningens årsmöte, är till ända och en ny styrelse har
tagit plats på sina poster: till stora delar densamma
som tidigare, men med ett nytillskott och vissa
förändringar i ansvarsfördelningen. Nu ser vi fram
emot ett nytt arbetsår med nya utmaningar!
n Till att börja med vill vi hälsa Christina
Norrman välkommen till styrelsen och
till posten som kassör.
vi med glädje rapportera att SFÖ är 56 137
kronor rikare efter att kreditfakturan från
Ale har betalats.
n Vi är glada att kunna rapportera att
SFÖ har fått en större återbetalning av
moms från Ale Tryckteam. Bakgrund:
EU-domstolen beslutade 2010 att sänka
momssatsen för tryckeritjänster från 25 till
6 procent. Skatteverket beslutade då
att denna momssats
skulle gälla retroaktivt i Sverige från
2004. Detta innebar
för SFÖ som tryckerikund att Skatteverket retroaktivt kunde
begära in 19 procent
av momsen som vi
hade fått tillbaka för
tryckeritjänster och samtidigt bevilja
tryckeriet samma summa i momsåterbetalning.
Som de flesta andra tryckerikunder
i Sverige begärde vi omprövning av
Skatteverkets beslut, men omprövningen
avvisades. Frågan togs upp i Högsta förvaltningsdomstolen i mars i år, där man
beslutade att Skatteverket har laglig rätt
att kräva retroaktiv moms av tryckerikunder och att kunderna ska vända sig
till tryckeriet för att få återbetalning av
den extra momsen. Om det däremot gick
att visa att det var omöjligt eller orimligt
att få tillbaka pengarna från tryckeriet
kunde Skatteverket göra en omprövning.
Som tur var visade det sig i vårt fall att
det inte alls var omöjligt eller orimligt att
få tillbaka pengarna från Ale, och nu kan
n Sveriges offentliga inköpare (SOI)
har en årlig konferens som i likhet med
SFÖ:s konferens hålls på olika platser
i landet varje år. Styrelsen håller på att
undersöka om det
skulle vara intressant för SFÖ att på
något sätt delta i den
konferensen nästa år
och i så fall i vilken
form.
n En person har
anmält intresse för
att ta över ansvaret
för minikonferenserna, men ytterligare förstärkning är
fortfarande välkommen. Vi vill påpeka
att man inte behöver vara beredd att
arrangera minikonferenser i samtliga
regioner under många år framöver, utan
att det även går bra att hjälpa till ett år
eller bara i en region.
n Karin Ahlman Toyama har utsetts till
sammankallande för konferensgrupp
2016 och har fått i uppdrag att undersöka
lämpliga lokaler i region Norr.
n Planeringen för årets Hieronymusfirande är i full gång och evenemang
planeras i samtliga fyra regioner, så boka
in den 30 september i din kalender redan
nu!
n En av fördelarna med att ingå i
FIT (Fédération Internationale des
Traducteurs) är att SFÖ:s medlemmar kan delta i evenemang som
FIT och våra systerorganisationer
runtom i världen ordnar till rabatterat pris.
Hela kalendern hittar du på www.
fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock:
FIT XXth World CONGRESS
4–6 aug 2014
Berlin, Tyskland
Sensommarresa till Tysklands huvudstad? International Federation of Translators
20:e konferens, ”Man vs.
Machine? The Future of Translators,
Interpreters and Terminologists”
går av stapeln den 4:e augusti.
Gå på en av 180 föreläsningar
och paneldebatter på engelska,
franska och tyska, träffa utställare,
nätverka och träffa nya kunder på
”job exchange”, en mötesplats
för översättare och de som köper
översättningstjänster. Det går
fortfarande att anmäla sig och som
medlem i SFÖ får du 240 euro rabatt
på konferensavgiften.
www.fit2014.org
ATA 55th ANNUAL CONFERENCE
5–8 nov 2014
Chicago, IL, USA
Nästan 2 000 deltagare, 175
sessioner, speed networking,
CV-utbyte och mycket mer.
Rabatterad early bird konferensavgift om du anmäler dig innan
3 oktober. Mer info i nästa nummer!
www.atanet.org/conf/2014/
Kurser och workshops i
London
Ta chansen att utbilda dig
under den lugna semestertiden. Kolla www.iti.org.uk för tips
om sommarkurser och miniutbildningar om allt från workshops om
CAT-verktyg och rättssystemet till
en fyraveckors certifierad kurs om
audiovisuella översättningar.
Trevlig sommar önskar styrelsen!
facköversättaren 3 /14
3
PORTRÄTTET
”Det är
så kul att
översätta”
Bo Widegren.
”Det är jättekul att översätta, jag tänker inte
pensionera mig”, utbrister Bo Widegren,
SFÖ-medlem sedan 1990.
V
i sitter i Bos kök i Järfälla
med utsikt över Mälaren
och pratar om hans långa
översättarkarriär och
hans åsikter om översättaryrket då och nu. Samtidigt kommer
samtalet att handla om svensk översättningshistoria.
Med en Fil. mag. i latin och romanska
språk förberedde sig Bo på att bli lärare.
För att försörja en begynnande familj
sökte han emellertid 1969 en tjänst som
anställd teknisk översättare vid dåtida
Scania-Vabis i Södertälje. Han blev anställd och den 4 augusti började han på
Scania. På den tiden skulle alla anställda
kunna köra lastbil. Man skulle känna
till produkterna som företaget sålde. Utbildningen ägde rum 1–2 kvällar i veckan
och som ”examensprov” fick Bo köra ett
24-meters lastbilssläp i en kilometer.
4
facköversättaren 3 /14
Med sin universitetsutbildning var
Bo knappast en teknisk översättare, men
han fick god hjälp av alla de hjälpsamma
ingenjörerna.
”Det var en annan värld” svarar Bo
på min fråga om skillnaderna mellan
att översätta på tidigt 70-tal och nu. På
Scania skrev Bo sina översättningar från
spanska och franska för hand, eller talade
in dem. Översättningarna skrevs ut på
maskin av sekreterare. Han översatte även till dessa språk men eftersom
det inte var precis skönlitteratur utan
verkstadshandböcker anser han att det
gick bra. Översättningarna var rättstavade och hade korrekt syntax, ”Det är jag
bergis på”, säger Bo.
Ett av Bos tidiga minnen är när Scania
skulle etableras i Argentina. Spanskspråkiga avtalsförhandlingar kom på telex en
söndag från Argentina till Södertälje. Bo
översatte löpande de spanska texterna
till svenska och en sekreterare skrev
ut dem på maskin. Detta fortsatte hela
natten och sekreterarna avlöste varandra,
medan Bo översatte och översatte. Det
svenska avtalet blev klart på måndagsmorgonen.
Bo stannade i sex år på Scania och tillbringade sedan de kommande fem åren
på PLM, ett förpackningsföretag som
numera upphört och ingår i en brittisk
koncern. Där drev Bo den interna tjänsten Språkservice, som fungerade som
en byrå i företaget. Bos roll var att både
översätta och köpa in översättningar.
Exportrådets interna Språktjänst blev
nästa anhalt. Språktjänst var Bos ansvarsområde där han översatte, rekryterade
frilansare och bedrev kvalitetskontroll.
Exportrådets Språktjänst, som etablerades redan 1887, såldes av till Interverbum
i mitten av 1990-talet.
Först 1990 blev Bo frilansare. Som han
säger, han övergick från att vara kund till
att vara leverantör till byråer.
Bo är auktoriserad translator från fem
språk till svenska: engelska, tyska, fran-
PORTRÄTTET
ska, spanska och italienska. En bedrift
i sig! Men hur underhåller Bo alla dessa
språk? Svaret var enkelt: ”Jag översätter
till svenska”. Sanningen är att han håller
sig uppdaterad med förändringarna i
språket genom att se på TV, lyssna på
radio och läsa tidningar.
Som auktoriserad translator får Bo
de flesta uppdragen från advokatbyråer,
jurister, domare och UD. Det kan handla
om domslut i civila mål, tolkningar av
rättsutlåtanden, sakkunnigutlåtanden i
utlämningsärenden, polisanmälningar
från utlandet och liknande. Bo anser att
juridiken ligger nära översättningsyrket.
I juridiken tolkas lagar och vi översättare tolkar originaltexter. En intressant
observation.
Ibland kommer uppdrag där polisen
har spelat in samtal med grova brottslingar, eller sms-trafik. I många fall kan
det vara knepigt att förstå uttal, slanguttryck och helt enkelt det språk som talas
av dessa personer. Men det brukar alltid
gå bra.
Med Bos kunnande , erfarenhet och
stora kundkrets tänker han fortsätta
arbeta. Att pensionera sig finns inte på
kartan. Men han menar att han skulle
tycka annorlunda om inte PC:n, internet
och e-post fanns. Annars skulle arbetet
bli både ”dötråkigt” och slitsamt. Att till
exempel kunna återskapa grafisk form ser
han som en utmaning som han gillar. Att
få betyg att se likadana ut på svenska som
på originalspråket är tillfredsställande.
Använder du CAT-verktyg, frågar jag.
Mja, han skulle nog gärna vilja lära sig
att använda något, men tiden räcker inte.
Den största delen av uppdragen kommer
på papper eller som pdf:er och det är
effektivare att inte konvertera sådana
underlag för användning i översättningsverktyg.
Gott minne, nyfikenhet, att inse sina
begränsningar och allmänbildning är de
viktigaste egenskaperna en översättare
behöver ha, anser Bo.
Bo är rätt bestämd med svaren på min
fråga om vilka råd han vill ge nya översättare i början av karriären. ”Absolut
att översätta från flera språk” kommer
Bo Widegrens arbetsplats under flera år.
det blixtsnabbt. Att bara översätta från
engelska är att utsätta sig för benhård
konkurrens. Ta tyskan, allt färre lär sig
tyska i skolan, men behovet av översättningar från tyska minskar inte. Tvärtom.
Så om man översätter från tyska har
man en stor fördel och konkurrensen är
mindre. Även franska, spanska och ryska
är mycket användbara som från-språk.
Försök att bli auktoriserad translator.
Då har du en garanterad marknad och
en kvalitetsstämpel – och det spelar stor
roll, säger Bo.
Bo är en av SFÖ:s första medlemmar.
Redan under 70-talet saknade han en
förening som SFÖ och var förvånad att
den bildades så sent. Trots att Bo var
med och skrev stadgarna tillhör han inte
grundarna, men han har nummer 9 i
medlemsmatrikeln.
Ordpriserna då? När han köpte in
översättningar från frilansare i början av
70-talet fick de 38 öre per ord. Ett tiotal
år senare hade priset stigit till cirka 90
öre. Bo själv har
samma ordpris
nu som 1997, vilket han medger
innebär en rejäl
prissänkning.
Ett udda
uppdrag som
Bo minns är
att han, för inte
så länge sedan,
översatte två
Ett brev betyder så
brev på latin.
mycket.
Breven kom
från den nuvarande påven och var ställda
till Kung Carl XVI Gustaf. Ett verkligt
unikt uppdrag!
När han inte översätter gillar han
att koppla av med en whisky med soda
och Romerska rikets nedgång och fall av
Edward Gibbon. ”Den
är rolig.”
Annars sitter han
där och lever sitt vanliga liv. På somrarna
kommer hans tre barn
och åtta barnbarn
från Toronto, Lund
och Västerås och livar
upp. Det trivs han säkert mer med än
han vill säga.
Bo avslutar vårt samtal med att berätta
hur mycket han uppskattar att vara med
på SFÖ:s konferenser. De är rolig underhållning, toppen! Säger han.
Och jag tackar för en mycket trevlig
pratstund med en så glad, trevlig och
kunnig man och önskar honom många
fler år av översättande.
”Just amazing” eller
”very nice”?
n Svenska studenter som läser
engelska på universitet förstärker
och tonar ner det de beskriver lika
mycket som brittiska studenter gör
när de talar – till exempel genom
uttryck som ”really good” och ”a bit
strange”. Men när engelsmannen
brister ut i ”absolutely brilliant”
nöjer sig svensken med det mer
allsidiga ”very nice”. Det visar
avhandlingen: “Completely Headless”. Modification of adjectives in
Swedish advanced learners’ English.
– Starka uttryck som ”absolutely
brilliant” eller ”just amazing” verkar
inte vara en del av svenska studenters vardagsspråk. I argumenterande uppsatser, däremot, tar
svenskarna gärna i lite extra, medan
infödda engelsktalande ligger lågt
och håller den akademiska stilen,
säger Viktoria Börjesson, avhandlingens författare.
Avhandlingen bekräftar internationella studier av studenters skrivande på engelska, som visat att
de har svårt att formulera sig på ett
typiskt akademiskt sätt, till exempel
med formella ord, preciseringar och
en objektiv framtoning. Att skriva
akademiskt kräver övning, och det
räcker inte att vara bra på att prata.
Viktoria Börjesson har kommit
fram till att ordval och kombinationer av uttryck som innehåller en
förstärkning eller nedtoning av ett
adjektiv har många talspråksdrag,
visar en del felaktiga översättningar
från svenskan och speglar en ovana
vid genren akademiskt skrivande.
– Vill det sig illa kan det man
skriver låta oavsiktligt arrogant eller
hånfullt. Många nyanser i språket
går också förlorade när ordförrådet
är begränsat till talspråket.
En av Viktoria Börjessons slutsatser är att svenska studenter behöver
bli mer medvetna om olika stilar
för att bli ännu mer avancerade i
sitt engelska språkbruk, framför
allt de grundläggande skillnaderna
mellan talat och skrivet, formellt
och informellt och akademiskt och
icke-akademiskt språk.
Hela avhandlingen hittar du på
hdl.handle.net/2077/35604.
Pressmeddelande från
Göteborgs universitet
Britt-Marie Seex
facköversättaren 3 /14
5
SFÖ-KONFERENS 2014
Här ligger jag och duger
Så står han där på scenen, Bob Hansson. Författare, poet och
föreläsare om kärlek, kreativitet, mansrollen och mycket mer.
H
an är i Jönköping för att
tala på temat Här ligger jag
och duger – om konsten
att räcka till när man inte
räcker till.
Han berättar om hur han kvällen
innan skrivit ner lite stolpar om det han
skulle säga på en servett som visst har
6
facköversättaren 3 /14
förkommit. Och hur han i stället febrilt
skrivit ner några ord i mobilen strax
innan han skulle upp på scen. Ord som
han sedan lyckats sudda ut när han höll
telefonen i ena handen samtidigt som
han skakade hand med vår egen ordförande Ingrid Olsson.
Men det finns ingen anledning till oro:
Bob Hansson vet exakt vad han gör.
Snart tar han oss med på en resa av
vindlande associationer, som sträcker
sig från kyrkklockorna i Jönköping och
läraren som förändrade allt till japanska
risexperiment och hemligheten bakom
Dalai Lamas leende. För att bara nämna
något.
SFÖ-KONFERENS 2014
Många facköversättare
kom till Teatersalongen för
att lyssna till Bob Hansson.
Om att räcka till när man inte
räcker till pratade bland annat
Bob Hansson.
Men även om hans budskap är vittfamnande är det allt annat än svävande:
han talar om vikten av att göra skillnad.
Så som man gjorde i Jönköping när man
valde att låta kyrkklockorna ringa för att
varna för fara när Svenskarnas parti kom
för att demonstrera där.
Så som hans egen lärare Gösta Karlsson
gjorde när han såg människan bakom
den stökige högstadiekillen som var Bob
Hansson. Som såg den där strulkillen
som en utmaning och ville få honom att
lära sig något på riktigt.
Och så som översättarna kan göra med
sitt arbete eftersom de inte fördömer det
främmande, utan i stället tränger in i det
främmande för att förstå.
För genom att ta orden på allvar och
faktiskt ha ord för att använda språkets
alla möjligheter tar man också världen på
allvar – och då, om någon gång, har man
möjlighet att göra skillnad.
Han talar också om vår möjlighet att
påverka oss själva och andra. Eller som
han själv säger:
– Vi tänker 60 000 tankar om dagen.
Hur många av dem är snälltankar?
Det handlar både om att vara snäll –
och sann – mot sig själv och andra.
Vi kan ju påverka varandra hela tiden.
Och hur vi bemöter varandra påverkar
ju hur vi blir, menar Bob. Därför kan vi
också själva välja vilket förhållningssätt
vi vill ha till vår omvärld. Då blir det
extra viktigt att vi pratar med och inte
till varandra.
En annan viktig tanke var att man
inte skulle vara rädd för sina brister
utan vända dem till sin fördel och se till
att komma i ett sammanhang där man
kommer till sin rätt. Eller krasst uttryckt:
– Ta inte bort era brister, se till att ta
betalt för dem i stället!
Låter det flummigt? Som idel plattityder? I så fall har jag inte gjort Bob
Hansson rättvisa. För i min värld är han
en av dem som verkligen gör skillnad och
kan få oss att se världen på ett annat sätt.
– Vilken skön energi det blev här i
rummet, säger han när föreläsningen
närmar sig sitt slut.
Ja, det blev det. Tack, Bob.
Anna Herméren
facköversättaren 3 /14
7
SFÖ-KONFERENS 2014
Ian Hinchliffe.
Sköt dina
egna affärer
Sköt dina egna affärer! uppmanade Ian Hinchliffe
och förklarade för konferensdeltagarna i Jönköping
hur man med mycket enkla medel kan göra ett
proffsigt intryck hos sina kunder.
K
onkurrensen på översättningsmarknaden har nog
aldrig varit tuffare är idag
– men den goda nyheten
är att översättare som är
proffsiga i sitt sätt att arbeta har goda
utsikter att vara framgångsrika i fyra
nyckelområden: pris, kvalitet, leveranstid och framför allt service, det vill säga
sättet att bemöta kunden.
Vilket är viktigast? Priset prioriteras, ja. Kvalitet krävs, ja. Leveranstiden
styr, ja. Men Ian påstår att allt beror på
bemötandet.
Det betyder bland annat att ge snabba
svar på inkommande förfrågningar, att
göra sig lätt tillgänglig genom att arbeta
när kunderna arbetar och att vara positiv
och tillmötesgående i alla kontakter med
dem. Att bemöta kunder på ett sätt som
vinner deras förtroende är utan tvekan
det allra viktigaste du kan göra. Det är ett
8
facköversättaren 3 /14
stort steg för dem att sätta sin tillit till
dig när de överlämnar ett viktigt affärsdokument för översättning från eller till
ett språk som de själva i bästa fall inte
till fullo bemästrar – och ofta inte ens
förstår.
Lyckas du inte övertyga kunden om
att du kommer att göra ett proffsigt jobb
kommer eventuella affärsförbindelser
att avbrytas redan då. Innan de ens har
inletts.
Att leveranstiden ofta är viktigare än
priset är självklart när man tänker efter.
Du kan till och med erbjuda dig att göra
ett jobb gratis – men om kunden måste
ha översättningen två dagar innan du kan
leverera den får du ändå inte uppdraget.
Man får heller inte glömma vikten av
att ställa eventuella frågor vid rätt tidpunkt.
Ett jobb som levereras med obesvarade
frågor eller en hel radda med översättarens
kommentarer är inget färdigt arbete.
En proffsig översättare visar sitt
engagemang för kvalitet inte bara i själva
översättningen, orden och formuleringarna (som kunden ofta ändå inte kan
uppskatta), utan även i presentationen,
utseendet av ett arbete. Det är ett bevis
för kunden att man arbetar metodiskt
och systematiskt. Sådant skapar tillit.
Man bör sträva efter att skapa sitt eget
omisskännliga varumärke som översättare – som man kan vara stolt över
och som kunderna känner igen som en
kvalitetsstämpel.
Har du övertygat kunden genom ditt
sätt att bemöta, genom din pålitlighet
när det gäller leveranstider och genom
ditt tydliga engagemang för kvalitet
blir det lättare att ta ordentligt betalt.
Kunden känner igen dig som en proffsig
– och viktig – affärspartner.
Om priset är för högt brukar du
oftast få möjlighet att omförhandla det:
i alla fall om dina tidigare insatser som
översättare har uppskattats. (Och varför
skulle du vilja jobba med kunder som
inte uppskattar ditt arbete?) Om priset
å andra sidan är för lågt kommer ingen
kund att föreslå en höjning. Och så ska
man inte heller glömma att alltför låga
priser lätt förknippas med kvalitet som
kan ifrågasättas.
De fyra tipsen (om service, leverans,
presentation och prissättning) är hämtade ur en bok som Ian nyligen skrivit
tillsammans med ett 20-tal andra erfarna
översättare. Boken 101 Things a Translator
Needs to Know recenseras på annat ställe
i Facköversättaren och kan köpas på
www.lulu.com.
IAN Hinchliffe
What I like about
Specialerbjudande
för SFÖ-medlemmar på
www.translationzone.com/sfo
l
l
l
l
l
l
l
Speed, I feel like everything is faster
Easier access to help and resources
Automatic concordance search
The new look, it just looks pretty!
The new default Termbase Viewer position
Quick Merge
Adding files from the target language
Nora Diaz
Freelance Translator - Mexico
Join the conversation
noradiaz.blogspot.co.uk
@NoraDiazB
#Studio2014
Easier, smarter, faster …
enjoy translation
www.sdl.com/Studio2014
www.translationzone.com/Studio2014
Purchase or upgrade to
SDL Trados Studio 2014 today
/sdltrados
facköversättaren
3 /14
9
SFÖ-KONFERENS 2014
En annan form av
språkarbete
Två programpunkter på konferensen handlade om tolkning:
Att tala genom tolk och Tolkning och rättssäkerhet.
P
atrik Hadenius kallade oss
för ”språkarbetare” och det
passar bra, eftersom många
av oss inte bara
arbetar med det
skrivna ordet. Årets SFÖ-konferens bjöd på två programpunkter om tolkning, vilket
uppskattades av en liten men
entusiastisk skara.
Kristina Gustafsson
beskrev under sitt föredrag,
”Att tala genom tolk”, att
översättare och tolkar är två
yrkesgrupper som har många
beröringspunkter och likheter. Jag kan
bara hålla med. Efter tre år som heltidsöversättare, så gick jag en utbildning och
lade tolkning till min verksamhet. Det
var ett sätt att bredda mitt utbud av språktjänster, men det passade också bättre in
i mitt familjeliv och gav mig mer kontakt
med människor. Men jag märkte snabbt
10
facköversättaren 3 /14
att tolkyrket, precis som översättaryrket,
lider av låg status, knivskarp konkurrens
och ofta är dåligt betalt.
Kristina Gustafsson, docent
i etnologi och lektor i socialt
arbete vid Linnéuniversitetet,
forskade om tolkning mellan
2008 och 2011. Hon berättade
hur det är att vara kontakttolk, vad de används till, deras
arbetsetik (god tolksed) och
lagstiftningen som reglerar
tolkning och tillgång till
tolkar inom den offentliga
sektorn. Där skiljer sig översättning och kontakttolkning åt eftersom
slutkunden för tolkar nästan alltid är staten
medan översättare har staten, privata
företag och privatpersoner som kunder.
En annan skillnad illustrerades av
Kristinas powerpointbild ”Tolken och
tolkningens villkor”; den speglar över-
sättarens arbetssituation, förutom att
översättaren har en kund, medan tolken
har tolkanvändare (oftast myndigheter)
och klienter eller de man tolkar för.
Tolkar har samma förhållande till offentlig upphandling som översättare, alltså
att förmedlingarna (byråerna) är inblandade i den medan tolkarna själva måste
leva med det som bestäms.
Kristina påpekade att parallella
processer pågår på dagens tolkningsmarknad. Det betyder att villkor, behov
och krav på tolkning ser olika ut inom
olika sektorer. En vanlig tolk kan tolka
för socialtjänsten på förmiddagen, ett
föräldramöte på en skola vid lunchtid,
och sedan ett brottmål vid tingsrätten
på eftermiddagen. Dessa uppdrag
ställer olika krav på en och samma tolk.
Kristina och hennes forskarkollegor
har kommit fram till att dessa krav och
förutsättningar behöver definieras.
SFÖ-KONFERENS 2014
Förmedlingar, tolkanvändare och
inte minst tolkarna själva skulle gynnas
av ett förtydligande. Sektorn som har
kommit längst i det arbetet är Sveriges
rättssystem eller domstolarna. De har
tolkutrustning, föreskrifter i hur man
ska använda tolkar, särskilda tolkrum,
rutiner i sin kommunikation med tolkar,
och, inte minst, ett arvodesschema som
gynnar de som har utbildat sig, blivit
auktoriserade och specialiserat sig.
Dessa framsteg väcker dock en annan
fråga enligt Gustafsson: ”När ett område
stärks utarmas då ett annat?”
Medierna i Göteborg rapporterade
i höstas om sjukvårdens missnöje med
tolkarna från den kommunala tolkförmedlingen. Sedan tolkförmedlingen
avsade sig merparten av sina juridiska
uppdrag har en stor del av deras utbildade tolkar bytt till förmedlingar med mer
lönsamma uppdrag. Den kommunala
förmedlingen har därmed behövt sätta
igång med interna utbildningar för att
kompensera. Det är en långsiktig process
och under tiden drabbas kunderna, både
tolkanvändare och patienter.
En djupare paneldiskussion, ”Tolkning och rättssäkerhet” hölls strax efter
Gustafssons presentation. Gustafsson
var en av paneldeltagarna. De andra var
Bertil Schultz, advokat från Advokaterna
Bohmansson & Schultz AB, Teresa Axén,
auktoriserad rättstolk och vice ordförande i yrkesföreningen Rättstolkarna,
och Stefan Edwardsson, chefsåklagare
från Åklagarmyndigheten i Jönköping.
Moderator var Patrik Hadenius.
Diskussionen tog upp konflikten
mellan lagstiftningen om rätten till
tolkning för icke-svensktalande och de
förutsättningar dagens tolkkår har.
Vad är det som står på spel och vad kan
hända med rättssäkerheten om bristfällig
tolkning utövas hos rättsmyndigheter?
Tolkanvändaren, eller myndigheten,
kan hamna i en gisslansituation, enligt
Kristina Gustafsson. Förhör, utredningar,
delgivningar eller rättegångar är redan
schemalagda och det kräver resurser att
ställa in och boka om något på grund
av dålig tolkning, så många försöker
”klara sig” med kvaliteten de får. För den
som behöver tolk, så är det en demokratisk fråga, enligt Bertil Schultz. Han eller
hon kanske går miste om tillfälle att yttra
sig, ta del av de rättsliga handlingarna,
och överklaga. I sådana fall sparar staten
pengar på den del av samhället som är
mest utsatt och som oftast inte har någon
social ställning – invandrarna. Men till
vilket pris? Många invandrare likställer
makt med orätt och har en fientlig
inställning till myndigheter. Om staten
bortser från rätten att förstå och bli
förstådd, då leder det till segregation,
subkulturer och fler sprickor i samhället.
Kristina Gustafsson uppgav att av
Sveriges 6 000 kontakttolkar är 1 000
auktoriserade, varav 229 är rättstolkar.
Efterfrågan på rättstolkar är mycket
större än utbudet.
Teresa Axén uppger att det finns tolkar
utan auktorisation som har tillräckligt
med uppdrag. Många befintliga tolkar
har begränsad studiebakgrund och
lockas inte till utbildningar; andra anser
att även om man har kompetens så är det
ingen garanti att man kommer att få de
kvalificerade uppdragen.
Panelen var överens om att rättstolkning kräver tolkar med akademiskt
intresse, som orkar fördjupa sig i det
juridiska språket. Bertil Schultz sade att
de tolkar som han upplevde som mest
skickliga också var översättare. Han
beklagade sig över att den genomsnittliga tolken vid domstolarna inte ens har
gymnasiekompetens.
En följdfråga var om det fanns en
vidareutbildning så att en översättare
skulle kunna utbilda sig till tolk på
deltid. Teresa Axén svarade att det går,
dagens grundutbildning brukar bestå
av två terminers distansstuderande med
5 praktiska träffar under kursens gång.
Man kan inte bara välja vissa delar av
utbildningen utan man måste delta i hela
grundutbildningen. Arbetstiden som
läggs ner är i genomsnitt 10–20 timmar
i veckan. Sedan föreslår hon att man ska
skaffa erfarenhet av tolkning innan man
anmäler sig till auktorisationsprovet.
Som en åhörare påpekade, Kammarkollegiet kräver inga formella kvalifikationer
av de som tar provet. Man kan också
läsa på egen hand. Studiematerial samt
information om utbildningar hittas på
www.blitolk.nu.
Med en sådan bild av yrket, varför
skulle någon översättare vilja bli tolk
(också)? Skillnaden mellan de två kanske
skulle jämföras med att vara diktare och
estradpoet. Diktare skriver för att de älskar
språket, men de vet inte ofta om deras
budskap når fram. Som tolk, äger man
inte budskapet, men man omformar och
framför det i samspel med deltagarna
och oftast ser man direkt om det når
fram. Rätt så givande jämfört med en
dator och eventuell e-post från kunden
eller byråerna. Eftersom merparten av
tolkanvändarna i Sverige tillhör de mer
utsatta grupperna, så kan man uppleva
att man skapar förståelse och gör skillnad. En skön känsla som är grund till
arbetstillfredsställelse. Och vem vill inte
känna det?
Bloggen som samlar
alla bloggar …
n … eller i varje fall många. I förra
och förförra numret fick vi rekommendationer om bra översättningsbloggar av Björn Olofsson.
Här kommer ett tips till: på sajten
Translator Tools (www.scoop.it/t/
translator-tools) samlar Stanislav
Okhvat oförtrutet intressanta inlägg
från andra bloggar och sajter. Varje
inlägg presenteras tydligt och förses
dessutom med en sammanfattning
av Stanislav. En bild säger mer än
väldigt många ord (se bilden nedan).
MDL
Mycket översättargodis från EU
n Konferensbesökarna kanske hit-
tade EU-kommissionens översättningsskrifter, och då tänker jag särskilt på häftet Studies on translation
and multilingualism. Där förtecknas
15 skrifter om översättning i alla
möjliga olika aspekter, eller vad
sägs om titlar som The
status of the translation
profession in the European Union (från 2012, men
ändå), Crowdsourcing
translation och Quantifying quality costs and
the cost of poor quality
in translation? Men
kanske ännu intressantare är de skrifter som kallas
Brochures och som innefattar bl.a.
Translation tools and workflow (visserligen bara inom kommissionen),
A field guide to the main languages
in Europe och Translation at the
European Commission – a history.
Allt detta och mycket mer kan man
ta del av alldeles gratis på sajten
ec.europa.eu/translation under
rubriken Publications. Där finns
en hel del annat av intresse också.
T.ex. skrifterna Översättning och
flerspråkighet och Översättning
för ett flerspråkigt samhället (båda
handlar främst om hur GT Translation jobbar) samt Språk som möts
– Översättning och tolkning (det
mesta är välkänt men här finns också en del av intresse för den som
funderar på att jobba på kommissionen). Värt en titt hur som helst!
MDL
Tricia Nilsson
facköversättaren 3 /14
11
SFÖ-KONFERENS 2014
SFÖ-konferensen
Mat & nöje 9–10 maj på
Konsten att kunna mingla
– eller ha mingelfobi
T
änker med fasa på när jag
var på min första SFÖ-konferens. Året var 1995 och jag
var ditskickad av min dåvarande arbetsgivare, TechTra
Språkcenter (f.d. Volvos översättningsbyrå), för att bekanta mig med nya översättare. Jag är inte annars blyg av mig, men
jag känner mig väldigt obekväm med
att ensam gå på bio, teater, sitta på café/
restaurang och sådana här tillställningar.
Banketten var värst. Jag vill minnas att
jag fick gå runt till fem bord innan någon
äntligen log och erbjöd mig en stol,
annars var det besvärade miner när jag
frågade om det var ledigt och de skakade
förläget på huvudet eller satte handväskan demonstrativt på den tomma stolen.
En sorgsen känsla infann sig om att inte
vara omtyckt. Därför gillar jag bords-
placering – gärna med en mingellek, där
man först ska hitta sin bordspartner. Det
är då man oftast hamnar bredvid en ny
intressant person, som känner sig lika
ensam och förvirrad.
Att sitta vid mindre bord med quiz är
också ett ypperligt sätt att skapa kontakt.
Nu ca 20 år efter första konferensen, har
jag lyckats få en hel del kollegor. Tyvärr
så hinner man inte prata något längre
med alla och går mest runt som en yr
höna, vilket blir lite ytligt. Var hittar
man balansen?
Så ska det minglas!
Enligt mingelnormerna ska man försöka
rikta in sig på dem man verkligen vill ha
kontakt med. Med nya kontakter är den
vanligaste frågan ”Vilken språkkombination har du?” Då är det bra att ha en
fras nära till hands, som gör att motparten blir intresserad av att höra mer.
”Engelska till svenska ” – Jahapp! – Är
kanske inte den bästa.
Kroppsspråket är viktigt. Hur kul är
det med folk som hela tiden tittar runt
för att hitta någon annan intressant och
lyssnar bara med ett halvt öra? Man ska
titta folk i ögonen lagom länge och se
intresserad ut. Nyckeln till framgång i
minglandet är konsten att lyssna. Det
enklaste sättet är att ställa många frågor
och förhoppningsvis hittar man då ett
gemensamt ämne att diskutera, som
kanske inte alls handlar om språk.
Oftast är vi för artiga när vi minglar
och det är svårt att avsluta och gå vidare.
En professionell minglare stannar inte
för länge hos en person, utan avslutar
samtalet på ett snyggt sätt utan att någon
I mingelvimlet
1. Vilket år gick
du med i SFÖ?
3. Hur många konferenser har du
varit med på tidigare?
2009
Två (Borås och Sundsvall)
2. Hur kom det
sig att du gick
med i SFÖ?
4. Vad tyckte du om årets konferens?
Jag knöt goda
kontakter i och
med att jag
hjälpte till vid
konferensen i
Borås och ville
vara en del av den härliga gemenskap
som finns i SFÖ.
12
facköversättaren 3 /14
Årets konferens ägde rum i fräscha
lokaler som trots jönköpingsbornas
skepticism erbjöd allt vi kunde önska. All
heder åt konferensgruppens planering
och mig veterligen var det inget som gick
snett; till och med tekniken fungerade.
Det var trevligt att träffa gamla och
nya ansikten och det fanns relativt gott
om tid att nätverka mellan programpunkterna. Tyvärr måste jag nog lära mig
att inte bli besviken över att man inte
hinner komma så långt på 45 minuter i
ett föredrag. Trots att vissa gärna hade
fått avsluta i förtid hade det till exempel
varit intressant att få längre tid att diskutera Patrik Hadenius råd mer konkret
om när det är dags att säga ”stopp”
eller få veta mer om hur man gör för att
upptäcka sin dolda talang i Charlotte Hågårds föredrag. Men samtidigt finns det
ju då något att bygga vidare på i diskussioner och vid kommande konferenser.
Många talare var vitsiga och slog
huvudet på spiken när det gällde att
SFÖ-KONFERENS 2014
blir sur eller känner sig ”övergiven”. Det
är ingen idé att ödsla tid på ”evighetsprataren”.
Hur gick det för dig i minglet under
fredags- och lördagskvällen?
Fredag med buffé och saga
Fredagsminglet ägde rum på Jönköpings
läns museum, där vi först fick en presentation av museet och sedan möjligheten
att se John Bauer-utställningen. Buffén
innehöll allt från grännaknäcke till
smördegshus, fyllda med kantareller.
Under buffén uppträdde Per Gustavsson
som sagoberättaren ”Mickel i Långhult”
och det var minsann inga sagor för barn,
om man säger så.
Lördag med dans till gamla goda
låtar och gammaldags musik ….
Lördagsminglet hölls på Elite Stora Hotellet, där Anders Uddfors från Semantix
välkomnade oss. Det var dukat med
runda bord i en otroligt vacker spegelsal. Menyn bestod av ett par betor till
förrätt och tydligen hade en stackars kalv
fått sätta livet till för huvudrätten. Den
vaniljkokta rabarbern slank snabbt ner i
gommen – jag hade velat ha mer ….
Om det var dagens tidigare dansöv-
ningar som satte igång folket på dansgolvet eller helt enkelt den tilltalande
musiken, som Anders Fennsjö med sina
ackompanjerande vänner bjöd på, låter
jag vara osagt.
Kvällen avslutades på grannliggande
Bishop Arms. Ryktesvis hörde jag också
att det hade förekommit någon slags
armbrytning på Stora Hotellets golv
lite längre fram på natten, men då sov
de flesta av oss eller så såg vi slutet på
Eurovisionen, där Österrike vann med
sin tjusiga skäggdiva Conchita Wurst.
Loole Hagberg
Se fler mingelbilder av
Gisela Weltzin Thunberg
på sidan 23.
kategorisera och förstå sig på oss som
översättare vilket ledde till många skratt
inte minst under huvudtalaren Bob
Hanssons föredrag. Kanske är det dock
lite långsökt att jämföra oss med nazister,
men underhållande var det.
Maria Sjöström Gisslén fick mig
nästan att vilja söka till EU-översättare;
något jag annars inte ens drömt om.
Trots, eller kanske tack vare, att vi dansat
tre gånger under föredragen på lördagen
blev det ändå dans efter den något torftiga middagen på lördagens bankett. Det
var fint. Men torftighet var också något
som löpte som en röd tråd genom menyn
under helgen. Men jag tror ändå inte att
någon gick kunskaps- eller kaffetörstig
hem på söndagseftermiddagen.
5. Något extra bra?
Det jag kommer att minnas mest bland
programpunkterna är huvudtalaren Bob
Hanssons sköna inställning till livet och
hans sätt att ställa sig på scen tämligen
oförberedd.
6. Något mindre bra?
Att behöva välja bland två eller ibland tre
intressanta parallellföredrag är ett lyxproblem, men ändå är det alltid trist att känna
att man kanske missat något. Finns det
möjlighet att spela in föreläsningarna och
lägga upp dem för konferensdeltagarna att
se i efterhand? Det är tradition att ha lokalt färgade punkter på programmet, men
man kanske kunde tänka sig att fokusera
mindre på dåtiden och mer på nutiden
och hitta eldsjälar som väcker intresse för
bygden genom att vara en utmärkt talare.
7. Vill du tillägga något ytterligare?
Tack till alla som planerade och genomförde konferensen samt tack till alla som
deltog och gjorde den så bra. Vi ses i
Eskilstuna!
facköversättaren 3 /14
13
SFÖ-KONFERENS 2014
SFÖ:s årsmöte avhölls i vanlig ordning
före konferensens lördagslunch. Till
mötesordförande valdes Irene Elmerot,
som konstaterade att hon var den första
kvinnliga årsmötesordföranden i SFÖ:s
historia. Värt att fundera över i en
organisation med en så stor kvinnlig
övervikt som vår.
SFÖ:s årsmöte 2014
D
agordningens punkt 4
blev i flera avseenden den
tyngsta. Inte mindre än
5 medlemmar har (såvitt
känt) dött sedan förra
årsmötet. De var alla på olika sätt profiler
i föreningen och saknaden är stor.
Därefter manglades de obligatoriska
ärendena igenom i god fart, och även om
2013–14 års styrelse i stor utsträckning
har bestått av rookies förefaller dess
arbete ha varit uppskattat och ansvarsfrihet beviljades.
Etiknämndens arbetsordning hade
varit en surdeg sedan flera år, men nu
röstades vissa ändringar igenom som bör
bidra till att klargöra informationsutbytet mellan etiknämnden, styrelsen och
lekmannarevisionen. Uppskattat av alla
inblandade parter!
Årsmötets mest omdebatterade
fråga var styrelsens förslag om att ändra
stadgarna så att associerade medlemmar
kan väljas in i styrelsen. Förslaget var
baserat på en motion som framlades för
2013 års årsmöte och som remitterades
till styrelsen för beredning. Resultatet av
beredningen står att läsa i årsmöteshandlingarna.
Argumenten för förslaget var att det
skulle bredda urvalet av duktiga och
engagerade människor till styrelsearbetet
(med kraft framfört av valberedningen),
I mingelvimlet
1. Vilket år gick
du med i SFÖ?
Vet inte. Tror att
det var 2–3 år
efter SFÖ:s start.
2. Hur kom det
sig att du gick
med i SFÖ?
Jag är den typen
av människa,
dvs. föreningsmänniska.
3. Hur många konferenser har du
varit med på tidigare?
14
facköversättaren 3 /14
Minst åtta gånger.
4. Vad tyckte du om årets konferens?
Bra.
5. Något extra bra?
Utsikten mot vattnet.
6. Något mindre bra?
Avståndet mellan hotell och aktiviteter
är inte bra för folk som har svårt att ta sig
fram.
7. Vill du tillägga något ytterligare?
Stort tack till konferensgruppen och till
alla mina kompisar som dök upp.
1. Vilket år gick
du med i SFÖ?
Mitten på 90talet.
2. Hur kom det
sig att du gick
med i SFÖ?
SFÖ var redan
då en nyttig och
trevlig möjlighet
för varje seriös
facköversättare.
3. Hur många konferenser har du
varit med på tidigare? 10?
SFÖ-KONFERENS 2014
Grön eller
röd lapp?
och att det skulle stärka föreningens
demokrati att ge alla medlemskategorier
tillträde till styrelsen. Argumenten mot
var att det verkar konstigt att medlemmar som saknar rösträtt på årsmötet
ska kunna ingå i styrelsen, samt att
det skulle urholka skillnaden mellan
fullvärdiga och associerade medlemmar.
Mot sistnämnda argument replikerades
att det kanske inte är självklart att den
skillnaden alls ska upprätthållas – men
det är förvisso en annan fråga som inte
har direkt bäring på styrelsens förslag.
Årsmötet avslog efter votering förslaget och återremitterade det till styrelsen
för ytterligare beredning – nu med önskemål om en konsekvensutredning.
Styrelsens förslag att uttrycka i
stadgarna att föreningen är politiskt och
religiöst obunden accepterades utan
diskussion.
Av årets motioner visade sig några vara
kontroversiella. En motion om att SFÖ
ska lämna FIT hade redan diskuterats
intensivt på årsmötet 2013 och avslagits.
En ny motion 2014 med samma innehåll
avslogs också. En motion om inträde i
EULITA remitterades till styrelsen för
utredning.
En motion föreslog arvodering av
SFÖ:s ordförande med 5 000 kr/månad.
Styrelsen valde att inte kommentera
motionen då den så att säga är förmånstagare, men informerade om att det finns
ekonomiskt utrymme för sådan arvodering. Debattörernas huvudargument för
motionen var att arbetsbelastningen för
föreningens ordförande är mycket hög,
med ety följande intäktsminskning, och
att det på sikt kommer att bli svårt att rekrytera en föreningsordförande om inte
kompensation kan ges. Motargumenten
var att det ändå skulle uppstå orättvisor eftersom många andra, förutom
ordförande, lägger ner mycket arbete på
SFÖ. Dessutom framfördes argumentet
att arvoden inte hör hemma i en ideell
förening.
Motionen avslogs efter votering.
Valberedningen hade till detta årsmöte haft en avsevärt enklare uppgift än till
det förra. Endast en styrelsepost behövde
fyllas och Christina Norrman valdes in
utan motkandidater. Även övriga förslag
från valberedningen – revisorer, etiknämnd m.m. – accepterades.
Irene avslutade årsmötet utan alltför
stor försening (vi som har varit med ett
tag har sett betydligt värre ...).
Icke desto mindre kunde alla konstatera att formen för årsmöten inom
SFÖ inte är ideal. Tiden är begränsad
eftersom de flesta mycket hellre minglar och lyssnar på intressanta föredrag
än sitter på årsmöte. Detta ger för lite
tid att diskutera igenom olika frågor
ordentligt, och ytterligare tid äts upp av
procedurfrågor. Det finns anledning att
misstänka att många medlemmar väljer
bort årsmötet till förmån för parallella
programpunkter och på sikt finns det
risk att mötet förklaras icke beslutsmässigt. Dessutom är det viktigt att årsmötet
känns relevant och välkomnande för
studentmedlemmar och associerade
medlemmar.
Viktiga frågor för styrelsen och konferensgrupperna att fundera över, tills
vi ses på nytt på jubileumskonferensen i
Eskilstuna i maj 2015.
Björn Olofsson
4. Vad tyckte du om årets konferens?
7. Vill du tillägga något ytterligare?
Den var mycket givande.
Jag vill tacka den fantastiska konferensgruppen som fixade allt det där åt mig.
Tack.
Dessutom var själva staden mycket
roligare än vad jag hade trott.
5. Något extra bra?
Bob Hansson kramandes Jönköpings
kyrkklockor och hela Teatersalongen var
en klart lysande stjärna. Även den sjungande filologen Ola Wikander kommer att
vara en inspirationskälla under lång tid
framöver. Och danserna. Människorna!
Möten. Vänner.
6. Något mindre bra?
Prokrastineringen? Och kaffesituationen
på lördagsmorgonen var suboptimal. Men
på söndagen var det redan mycket bättre.
Insändare
Vad är problemet?
n Till förra årsmötet hade Björn
Olofsson och jag lagt in en motion
om att även associerade medlemmar skulle kunna väljas in i
styrelsen. Huvudskälet var att vi bör
utnyttja alla goda krafter i styrelsen
och förmågan att vara en tillgång
i styrelsen har väldigt lite att
göra med hur länge man har varit
översättare. (Jämför ledamöterna
i en företagsstyrelse – huruvida
personen har arbetat med just det
som företaget är verksamt med är
normalt mer eller mindre ovidkommande.)
Det påpekades då från flera håll
att det skulle betyda att en associerad medlem skulle ha rösträtt
i styrelsen men samtidigt inte ha
rösträtt på årsmötet och att det
skulle kunna innebära komplikationer. Bland annat därför fick
styrelsen i uppdrag att återkomma
till årets årsmöte med förslag till
hur det hela skulle kunna hanteras.
Mycket riktigt fick vi också på
årsmötet oss förelagda genomtänkta förslag till stadgeändringar i
motionens anda. Icke desto mindre
återkom precis samma invändning
rörande rösträtten på årsmöte
respektive styrelsemöte, och opponenterna fick med sig en majoritet
av årsmötet på förslaget att återremittera ärendet till styrelsen för
ytterligare utredning av samma sak.
Det hela är väldigt konstigt.
Visst, en styrelseledamot som är
associerad medlem har inte rösträtt
på årsmötet. Det kommer personen
i fråga att känna till när hen väljs in i
styrelsen. Så var ligger problemet?
Det är mycket vanligt med styrelseledamöter som inte har rösträtt
på motsvarande organisations
årsstämma. Ett känt exempel är
ministrar i den svenska regeringen
som inte är riksdagsledamöter. Det
fungerar ändå.
Jag avundas inte styrelsen, som
nu har fått i uppdrag att utreda
ett icke existerande problem. Jag
tycker att de som pläderade för
återremiss bör vara skyldiga att förklara vari komplikationerna ligger
och vad de menar att styrelsen ska
undersöka. Det ska bli intressant att
få höra.
Mats Dannewitz Linder
facköversättaren 3 /14
15
RECENSION
de
Kräver mer mekan
Lägger pussel
Tydligare
Mer tillgän
gligt
nligt
Plånboksvä
Bra
guider
Déjà Vu X3
– mer tillgängligt
Atril har släppt den tredje versionen av Déjà Vu som blivit mer
användarvänligt. Björn Olofsson recenserar CAT-verktyget och
beskriver dess för- och nackdelar.
S
panska Atril har lanserat
version 3 av CAT-verktyget
Déjà Vu. Atril har varit
länge i branschen och med
sin aggressiva prispolitik
blev företaget ett starkt hot mot Trados på
sent nittiotal och runt millennieskiftet.
De som minns prislappar för Trados runt
40 000 med lite extramoduler kan tacka
Atril för att priserna blev fyrsiffriga.
Idag ligger de stora CAT-verktygen
förhållandevis nära varandra i pris och
nya DVX3 går lös på 420 euro. Uppgradering från DVX2 till DVX3 kostar 295 euro.
Specialerbjudanden är legio. Priset har
16
facköversättaren 3 /14
sjunkit en bit från DVX2 och det är uppenbart att Atril prismässigt vill distansera sig från Kilgrays MemoQ (620 euro)
och Trados Studio (695 euro). Frågan är
då vad vi får för pengarna.
Personligen har jag i många år hävdat
att Déjà Vu har den bästa översättningsmotorn på marknaden (men erkänner
villigt att jag inte har tillräcklig erfarenhet
av konkurrenterna för att bedömningen
ska bli helt rättvis). Tilltalande användargränssnitt var aldrig spanjorernas
starka gren och versionerna fram till och
med DVX2 har inte sett roligare ut än ett
nordkoreanskt hyreskomplex i duggregn.
DVX3 har Atril hakat på
trenden med en ribbon i överkant där
alla funktioner är tillgängliga hela tiden.
Så färgglad är den fortfarande inte, men
gör verktyget klart mer lättillgängligt för
nya användare än DVX2 var. Något som
Atril däremot gör bra är att skapa guider
(wizards) för allt man kan tänkas vilja
göra i programmet och lite till. De har
behållits (och utökats) i DVX3. Vi gamla
rävar föredrar troligen att fortsätta med
kortkommandon från tangentbordet,
och det är inget problem, även om några
har ändrats (alla kan anpassas efter eget
tycke).
I och med
RECENSION
En del av arbetsytan i DVX3. Lägg märke till den översiktliga ribbon-utformningen och till stilvarianterna som syns redan i segmenten.
Alla översättningar har utförts automatiskt av DVX3 med stöd av Google Translate – därav kreativa termer som ”fatty”, ”elevated”
och ”submerged”.
DVX3 har fått Live Preview för MS
Office-filer – det går alltså att följa den
egna översättningen i layout i ett separat
fönster. Det fönstret läggs lämpligen på
en annan bildskärm (till exempel den
som annars visar Facebook – sparar
massor av tid!).
Vidare visas fet, kursiv, understruken,
upphöjd
och nedsänkt text som sådan i segmentet. Det minskar antalet anonyma
koder inom krullparenteser radikalt och
tillåter viss omformatering av text redan
i segmentet. Dessa funktioner gör också
programmet mycket tillgängligare och
lättare att förstå för nybörjare, även om
de imponerar måttligt på oss som lärt oss
leva med alla eländiga koder och arbeta
snabbt ändå. Användare som gillar att
stava rätt från början känner igen de
röda våglinjerna under misstänkta ord
– andra avstår hellre från inline-rättstavning!
DVX2 hade vissa problem att importera docx-filer – de kunde bli nedlusade av
koder. Receptet var att köra CodeZapper
eller omvandla till doc-format före import. I DVX3 körs CodeZapper med automatik, men vissa filer behöver trots det
sparas om som .doc för att bli hanterliga.
Motsvarande gäller övriga MS Office-filer. Importfiltren, särskilt för PowerPoint, hade sina barnsjukdomar, och jag
fick då och då stänga projektet och öppna
det i DVX2 (den växlingen är helt friktionsfri) för att importera och exportera
vissa filer. I slutet av maj 2014 kom build
706 med en lång lista av lösta filterbuggar
och problemen förefaller vara ur världen.
Frekventa kostnadsfria uppdateringar är
karakteristiskt för Atril.
DVX3 är på många sätt användarvänsätt förhålla sig till kunder (byråer) som
ligare och mera logiskt upplagt än föreskickar studiopaket till höger och vänster.
gångarna. Själva översättningsmotorn
Det hade varit bra om DVX3 hade kunnat
har däremot inte uppgraderats särskilt
öppna och stänga studiopaket lika lättvindigt som MemoQ, men så är inte
mycket, men här ligger Atril ändå långt
fallet. Istället får en byta studiopaketets
framme. De flesta CAT-verktyg kan
efternamn från .sdlppx till .zip, zippa
bara laborera med hela segment, eller
upp det och hitta sdlxliff-filen som ska
pussla ihop översättningar av termer i
översättas. Den går utan vidare att imtermdatabaser. DVX3 (och redan DVX2)
plockar obehindrat delar av segment,
portera, översätta och exportera i DVX3,
granskar dem och byter
och byråer brukar tycka
vid behov ut enskilda
att en översatt sdlxliff-fil
DVX2 har är fullt acceptabel.
ord mot alternativ från
en termdatabas eller från
Om studiopaketet även
inte sett
en maskinöversättningsinnehåller ett minne
roligare ut än ett från kunden får en be
leverantör som Google
kunden ha vänligheten
Translate. Det är denna
nordkoreanskt
att konvertera det till
förmåga att kombinera
.tmx – annars går det inte
bits and pieces som ger
hyreskomplex i
att konvertera och ta in i
DVX3 dess enorma styrka,
DVX3. Lite mekande med
och här går utvecklingen duggregn”
andra ord, och det hade
snabbt vidare. Atril har
insett vilka effekter som går att uppnå om jag önskat att Atril skulle ha besparat oss
maskinöversättning kombineras med bra i denna version – Kilgray har ju visat att
det kan göras.
lokala TM och termdatabaser. Resultatet
kan variera, men ser ibland ut som rena
trolleriet. Vad jag personligen skulle
Sammanfattningsvis , Atrils DVX3 är
önska mig är ett reglage där jag ställer
ett utmärkt CAT-verktyg som något oförin vilken fördelning jag vill ha i tyngd
tjänt har förlorat många användare och
mellan maskinöversättning och eget
entusiaster på senare år. Atril har möjlimaterial. Ett annat önskemål vore att
gen inte förstått betydelsen av bling bling
tillåta maskinöversättning, men att låta
i användargränssnittet, eller vikten av att
alla termer som har översättningar i en
leverera uppdateringar vid egenutsatt tid.
viss termdatabas ersättas med den lokalt
Det har konkurrenterna vunnit på, trots
lagrade översättningen. (Jag översätter
att deras teknik i flera avseenden ligger
mycket om tätningar och måste se upp
efter Atrils. DVX3 ger oerhört mycket
med att inte, likt Anja Pärson, leverera
för pengarna, men kräver också att man
sälar.)
står upp mot marknadens starka press att
använda Trados Studio.
Alla som köper ett annat CAT-verktyg
än Trados Studio måste på ett eller annat
Björn Olofsson
facköversättaren 3 /14
17
SPRÅK- OCH ARBETSGRUPPER
Singing translators.
Engelska språkgruppen diskuterar
språkversioner
n Vi var 22–23 deltagare som gick
upp tidigt på konferensens söndagmorgon för att nätverka och utbyta
erfarenheter. Merparten var engelsmän följt av amerikaner och svenskar.
Helen Taylor berättade om vår
Facebookgrupp, som startades efter
förfrågningar av den engelska språkgruppen. Intresserad? Kontakta
Helen vid helen.taylor@gmail.com.
Den gamla gruppen finns dock kvar.
Vi diskuterade hur engelsmän
upplever översättning till amerikanska och vice versa. Flera deltagare sa
att de antingen avsäger sig uppdrag
som inte har med deras version av
engelska att göra eller ser till att en
granskare i det språket ser över den
innan de lämnar uppdraget till
kunden. Några uppgav att de har
blivit ”genomskådade” när de
försöker med den andra versionen
av engelska, andra sa att det beror
på vilken sorts text man översätter:
tekniska texter har oftast terminologilistor för brittisk kontra amerikansk engelska och inte så höga
krav, medan copytexter kräver mer
lokaliserat, idiomatiskt språk som
”talar” till slutkunden. Några har
också upplevt att krav på amerikanska, särskilt inom IT, oftare hänvisar
nästan mer till stil än till terminologi,
det ska ”låta” rakt och inte ”flowery”
(som vi säger på engelska).
Judy Petersen presenterade sig
och berättade om förlag och proceduren för att en utländsk bok ska
accepteras av förlaget och sedan redigeras och översättas. Hon anknöt
till hur man kan hjälpa författare som
vill publiceras utomlands. Vi får förfrågningar om översättning av texter
så att förlag kan se om den passar,
men vet författaren hur urvalsprocessen går till och vad förlag söker?
Det är inte bara texten i sig utan dess
förpackning som gäller. Petersen
visade exempel på brev och text
som anpassades enligt dessa behov.
Flera av oss diskuterade hennes
råd om redigering. På hennes
webbsida finns väldigt mycket
om översättning, granskning och
redigering, en ”goldmine”, som vi
säger, för översättare: http://www.
americanwritingandediting.se/.
Tiden gick alldeles för fort men
det var en bra början på sista dagen
vid konferensen. Lärorikt, roligt och
inspirerande.
Tricia Nilsson
18
facköversättaren 3 /14
Senaste nytt från
marknadsföringsgruppen
M
arknadsföringsgruppen arbetar
för att synliggöra SFÖ och dess
medlemmar, att informera
näringslivet, myndigheter, organisationer
och samhället i stort om att SFÖ finns
och vad vi står för samt att höja översättaryrkets status. Du är välkommen att höra
av dig till oss om du har tips, idéer, förslag,
synpunkter eller frågor.
Externt
Marknadsföringsgruppen ser mycket
positivt på årets konferensgrupps initiativ
att ordna externa evenemang för allmänheten/lokala företag i samband med SFÖ:s
konferens i Jönköping. Vi menar att man i
Jönköping har lagt grunden till ett koncept
som man kan bygga vidare på och utveckla
under kommande år, förslagsvis i ett samarbete mellan marknadsföringsgruppen
och de exekutiva konferensgrupperna.
Internt
Fredagen den 4 april ägde en marknadsföringsworkshop rum i Lund för SFÖ:s
medlemmar i Region Syd. Vi jobbade utifrån en mall för en marknadsföringsplan
för översättare. Rubrikerna som ingick i
mallen var kompetens, målkunder, var
och hur, värdeerbjudande och relationship management. Med på workshopen
var sju aktiva deltagare som var och en
presenterade sin plan och sina idéer inför
gruppen och fick återkoppling. Det uppstod även några intressanta diskussioner.
Sammanlagt deltog 15 personer. Kontakta David Friedman på sydgruppen@sfoe.
se om du är intresserad av att ordna ett
liknande evenemang i ditt område eller
önskar mer information i övrigt.
Marknadsföringsgruppen
marknadsforing@sfoe.se
ÖVERSÄTT TANKEGÅNGAR,
INTE BARA ORD.
EU-institutionerna i Bryssel och Luxemburg söker översättare
Vårt arbete är helt och hållet beroende av förstklassiga översättningar. EU-institutionernas
språkavdelningar spelar en avgörande roll för att stärka kommunikationen med medborgarna
och hjälpa dem att förstå hur EU inverkar på deras vardagsliv. Våra medarbetare översätter
politiska, juridiska, ekonomiska, vetenskapliga och tekniska texter med strikta tidsfrister och ger
allmänna råd i språkfrågor.
Vill du ha ett arbete som är intellektuellt utmanande och som kräver ett stort mått av lyhördhet
och ansvarstagande? Har du översättarutbildning eller utmärkta färdigheter som översättare?
Du måste behärska svenska perfekt och ha fördjupade kunskaper i minst två andra officiella
EU-språk, varav det ena ska vara engelska, franska eller tyska. Parallellt anordnas också
uttagningsprov för tyska, grekiska och spanska översättare.
FACE A BIGGER CHALLENGE.
Närmare upplysningar finns på translators.eu-careers.eu
Sista anmälningsdag är den 5 augusti 2014, kl. 12.00 (belgisk tid)
Building bridges between people,
languages, countries and cultures
Nya WordFinder – precis som tidigare,
fast mycket bättre!
Det kan inte ha undgått dig – nu är Nya WordFinder
här! Men låt inte namnet Nya WordFinder förvilla
dig. Du kan nämligen använda WordFinder och
alla lexikon precis på samma sätt som tidigare
utan att behöva vara uppkopplad online – samma
interaktivitet som tidigare med alla typer av
Windows- och Mac-program, inklusive de ledande
CAT-verktygen.
Nej, det som är nytt i Nya WordFinder är att du får
så mycket mer, förutom möjligheten att även kunna
få tillgång till dina lexikon i webbläsaren eller i din
mobil och surfplatta, så ingår även en grammatikoch textkontroll av engelska texter.
Flexibelt är det också – du kan nämligen i samma
fönster ha lexikon som du tidigare köpt men valt
att inte abonnera på tillsammans med lexikon du
abonnerar på års- eller månadsbasis. Det innebär
helt enkelt en oslagbar valfrihet för dig!
Nyfiken? Prova på GRATIS i 10 dagar – gå in
på www.wordfinder.com och klicka på Abonnera
i menyn.
Passa på – bara några dagar kvar! Som
WordFinder-kund har du 50% rabatt på alla
abonnemang – kontakta sales@wordfinder.com.
Gäller till och med 30 juni 2014!
www.wordfinder.com
facköversättaren 3 /14
19
NYHETER
Konferens av frilansöversättare för
frilansöversättare
Den 2–3 maj anordnades en
internationell, fristående konferens för frilansöversättare i
Budapest.
n Arrangören var en ungersk
frilansöversättare, Csaba Ban, med
tidigare erfarenhet av att arrangera
konferenser. Jag fick höra talas om
den via sociala medier och tyckte
att en resa till Budapest skulle vara
spännande. Att det sedan sammanföll med SFÖ-konferensen helgen
efter motiverade min resa över
Atlanten ännu mer.
Den tre dagar långa konferensen
inleddes med ett examenstillfälle
för den mycket populära ATA-certifieringen. Därefter höll Marta
Stelmaszak och Valeria Aliperta
från London sin berömda halvdagarskurs ”The Freelance Box”, även
kallad ”MBA for translators”, full av
inspiration och praktiska tips om företagsamhet och entreprenörskap
för översättare.
Fredagen fortsatte med fler
presentationer om företagande, till
exempel att odla sitt varumärke,
SEO, PR och förhandlingar. Söndagen fokuserade mer på översättning,
såsom specialisering, CAT-verktyg,
transkreation och säkerhet i molnet.
Några populära diskussionsteman
var specialisering, sociala medier,
förändringar inom branschen och
vidareutbildning.
Vad är utlåtandet då? Jag har
varit på många konferenser inom
översättningsbranschen och denna
steg genast till toppen som en av de
bästa. Den var välarrangerad, med
ett innehåll som frilansöversättare
genast kunde ta till sig och börja
använda och med väl utvalda talare.
De mer underhållningsbetonade
arrangemangen var av hög klass.
Tyvärr var det som var en fördel
för mig, att den inföll nära inpå
SFÖ-konferensen, kanske en nackdel för många översättare i Sverige,
men jag kan varmt rekommendera
den nästa gång den hålls. Och
det blir garanterat en nästa gång;
återkopplingen har varit enormt
positiv och arrangören Chaba Bahn,
är redan inspirerad inför nästa
konferens.
Tess Whitty
20
facköversättaren 3 /14
Rikstermbanken fyllde
– SFÖ gratulerade
5
D
en 19 mars vankades det
födelsedagskalas i snögloppet
i Solna utanför Stockholm.
Terminologicentrum, TNC,
firade att deras eget ”barn”, Rikstermbanken, nu har fyllt fem år som fristående webbplats, och hade bjudit in sina
medlemmar till ett kort föredrag och
diskussion om nyttan med Rikstermbanken. Självklart var SFÖ med och bidrog,
såväl till firande som till diskussion.
Vad är Rikstermbanken?
Rikstermbanken är en databas som
vänder sig till yrkesanvändare i första
hand och allmänheten i andra hand. I
en post måste en svensk term, eller en
term på något av landets minoritetsspråk, alltid ingå. (Om ursprunget är
ett finskt begrepp får finlandssvenska i
dagsläget inte vara utgångspunkt.) Det
var Näringsdepartementet som år 2006
fattade beslut om att starta ”banken”,
men det tog tre år till innan den blev
klar. Grunden lades till stor del i arbetet
med EU:s termbank IATE (finns på iate.
europa.eu om någon har missat den), och
sedan utvärderade medarbetarna vad de
lärde sig av det arbetet. Rikstermbanken
kallas en ”nationell” termbank för att det
uttrycket ger en viss status och för att den
har en viss täckning, en viss bredd.
Problem är till för att lösas
Ett problem som medarbetarna på TNC
har är att originalen som en gång matades in i Rikstermbanken ibland uppdateras utan att Rikstermbanken får besked
om det. Ibland hittar de uppdateringarna
själva, men inte alltid, och då kan det se
galet ut när vi användare söker. Vid varje
term finns en möjlighet att återkoppla
till TNC (en länk att klicka på), och det
är bättre att göra det än att konstatera att
något är fel, säger Henrik Nilsson som
presenterar födelsedagsbarnet för oss.
TNC vill gärna ha information om något
inte verkar stämma, oavsett vad det är,
så klicka gärna på den länken om du ser
något felaktigt.
– Se även efter vilken ordlista termen
är tagen från, tipsar Henrik, det finns
ju olika definitioner beroende på ämne.
Han konstaterar också att olika myndigheter, företag och organisationer gärna
får bidra med termer i digital form.
– Den som inte bidrar kan ju inte få
med sin definition av ett visst begrepp,
konstaterar han.
Planer för framtiden
På önskelistan står bland annat att
användarna ska kunna snäva in sina
sökningar till olika ämnesområden.
– Det blev oss övermäktigt att ordna
det också när vi skapade den, säger
Henrik Nilsson. Det är en brist, erkänner
han.
En samsökning med IATE är däremot
på gång, så att man ska kunna söka i den
databasen samtidigt. Det pågår också en
konstant utrensning av ”döda” länkar i
termbanken, så att inte användarna ska
ledas vidare ut i intet.
Andra planer är att skapa en referensgrupp för bankens utveckling, och att
ordna permanenta länkar till varje term,
så att Google kan länka till termposterna
direkt, vilket inte går i dagsläget.
– Vi hoppas att flera universitet börjar
samarbeta med oss om sina termer, och
kanske att sådana som KTH och Chalmers om fem år kan ha det som standard
att integrera termarbetet, tillägger Åsa
Holmér på TNC.
– Vi står inför många val, och vi vill
gärna höra från er! säger Henrik. Det ni
inte hittar idag kanske ni hittar imorgon!
Gratulant och skribent:
Irene Elmerot
NYHETER
Sånt som en
översättare
behöver veta
V
ilken god idé! En bok med
korta, snärtigt (och humoristiskt) formulerade råd till
översättare oavsett om man
är nybörjare eller gammal i gamet. Här
hittar läsaren både sådant som hen finner
välbekant, sådant som hen har
insett eller tänkt på men glömt
bort och behöver bli påmind
om, och sådant som hen aldrig
har tänkt på men nu inser vore
oerhört förnuftigt att ta till
sig. (Och troligen också sådant
som hen inte alls håller med
om.)
Det vore meningslöst att
försöka beskriva innehållet närmare, annat än att berätta att
varje råd har sin egen sida och sin egen
illustration och klaras av på ett tiotal rader. Här kommer några axplock på basis
av rent personliga åsikter.
• Falling back on a “garbage in, garbage
out” defence is unlikely to endear you to
anyone, especially if you trot it out after
the event. (Känner mig träffad!)
• Source texts often contain ambiguities
that you need to clarify with the client.
Do you email? No, pick up the phone and
ask your question. (Gäller förstås främst
direktkunder; jag måste erkänna att jag
hittills mest har hört till den mejlande
Victoria
Amanius.
sorten. Rådgivaren i detta fall påpekar att
ett väl hanterat telefonsamtal av denna
typ kan betyda mycket för etableringen
av ett gott kundförhållande – det kan
ligga mycket i det.)
• Never take problems to clients. Enhance your market value by
offering solutions instead.
• Read your draft out aloud.
(När man kontrolläser.)
• Be sparing in your criticism
of the work of professional
colleagues, especially if you
are unfamiliar with the brief
they were given. (Fast ofta vet
man ju inte vem som har gjort
översättingen – men om man
vet det, varför inte vända på rådet: om
jobbet är ovanligt välgjort, ta reda på
vederbörandes mejladress och skicka lite
beröm!)
Boken är sammanställd och redigerad
av ingen mindre än ”vår” Ian Hinchliffe
tillsammans med Terry Oliver och Ros
Schwartz. Texterna är författade av dem
och ytterligare 14 erfarna översättare.
Utgivare är WLF Think Tank, priset är
$20,46 (sic), och boken kan beställas på
lulu.com. Ian hälsar att han har ett antal
ex (ian@sprakman.se), vilket väl innebär
lägre porto.
Mats Dannewitz Linder
SFÖ:s kansli.
Välkommen
Victoria Amanius,
till SFÖ:s kansli
n Victoria Amanius blev SFÖ:s
kanslist redan i september och det
är säkert många som redan har haft
kontakt med henne. Med den här
intervjun vill jag hälsa Victoria välkommen lite mer officiellt och ställa
några frågor så vi kan lära känna
henne bättre.
Vem är du Victoria, berätta lite
om dig själv.
– Jag fyller 42 år i sommar och har
tre barn. Jag har bott på landet
utanför Katrineholm i många år,
men nu har jag precis flyttat tillbaka
till Stockholm där jag är född och
uppvuxen.
Berätta lite om din bakgrund
och vad du gjorde innan du kom
till vårt kansli?
– Jag är utbildad ekonom och har
även läst journalistik. Nästan hela
mitt yrkesverksamma liv har jag
varit egenföretagare. Som konsult
blir man mångsysslare, med många
olika sorters uppdrag. Allt från att
hålla utbildningar till att göra marknadsanalyser eller skriva artiklar.
Min huvudinriktning är företagande
och ekonomi.
Vad hoppas du kunna bidra med
som vår kanslist?
– Ett effektivt och modernt kansli
med en hög servicenivå för våra
medlemmar
Kom du till konferensen i maj?
Diskussion kring boken
på SFÖ:s konferens.
– Ja! Det var trevliga möten, och
roligt att få ansikten på alla dem jag
redan pratat med via telefon och
mejl.
Britt-Marie Seex
facköversättaren 3 /14
21
SFÖ-NYTT
Boktipset
Brett Jocelyn Epstein, bj@awaywithwords.se
Väldigt få översättare
verkar ha fått kändisstatus, åtminstone i den
litterära världen. Man
tänker på folk som
Maureen Freely, Eliot
Weinberger, David
Bellos, Clare Cavanagh,
och Lawrence Venuti
bland andra.
Kan översättare vara
superstjärnor?
D
et är dessa människor som
har skrivit korta artiklar
till en samling redigerad
av Esther Allen och Susan
Bernofsky, In Translation.
Att få läsa vad duktiga översättare tycker
om sitt arbete är tillräckliga skäl för
att köpa boken. Men det är också en
intressant och tankeväckande samling av
essäer, mest om att översätta till engelska.
I inledningen skriver Allen och
Bernofsky om varför översättning är så
viktigt, särskilt till engelska. De skriver,
”translators into English can be said to
labor in the service of monolingualism,
as translation consolidates the global
domination of English by increasing
the degree to which the culture of the
entire globe is available through English.
At the same time, translation works to
strengthen the pluralism of world languages and cultures by giving writers in all
languages the opportunity to reach English’s global audience while still writing
in their native languages.”
De säger också att ”paradigm shift in
the translator’s role is under way…[t]
here is a generational move toward an
image of the translator as an intellectual figure empowered with agency and
sensibility who produces knowledge by
curating cultural encounters.” Detta
förklarar till viss del varför vi ser böcker
som In Translation just nu.
22
facköversättaren 3 /14
Många ämnen utforskas i boken. Till
exempel skriver Peter Cole, poet och
översättare från hebreiska och arabiska
till engelska, om etiska frågor och om vad
som krävs av en översättare. Han antyder
att översättning kan vara ett obekvämt
arbete, och att fatta beslut inte är enkelt.
”To remain in bilingual or even polyglot
mysteries is to enjoy the full resonance of
literary possibility – to be tortured by its pleasures, if not always
to be pleased by the torture; to
decide is to find oneself – for a
while – blessedly free of those
doubts, but also hemmed in by
one’s choices, possibly forever.”
Cole tycker att översättning är
”a matter of life and death – of reprieve (extended life for the work
and possible its translator) or of
execution (Again, of the work and
possibly its translator). And when
that work is from an earlier era, it leads to
either profanation or resurrection of the
dead.” Det är klart att det handlar om författaren också, inte bara boken (novellen,
dikten, mm.) och översättaren.
Catherine Porter, professor emerita i
franska och översättare av akademiska
texter från franska till engelska, påstår
att översättning måste tas på allvar
som en vetenskaplig verksamhet. Hon
skriver, ”If we agree that our institutions
should meet the demand for educated
translators and interpreters, we must
make room for translation studies in our
curricula and develop a more capacious
understanding of translation as a scholarly pursuit. It is my belief that scholarly
and literary translations should be accepted and evaluated on the same basis as
scholarly monographs in decisions about
hiring, promotion, and tenure.” Detta
är en idé som säkert kommer
att utmana många människor
inom den akademiska världen.
I andra essäer, skriver
Maureen Freely om turkiska
och om att översätta Orhan
Pamuk, Jose Manuel Prieto
skriver om att översätta Osip
Mandelstam från ryska till
spanska (och Prietos essä är
översatt till engelska från spanska av Esther Allen), Christi
A. Merrill erbjuder en gåta och
tanken att översättare och författare bör
kallas ”storywriters”, och Ted Goossen
antyder att för engelska läsare “books
need to be dubbed, not subtitled” på
grund av publikens och förlagens krav på
osynlighet.
Essäerna i den här boken är varierande
och fascinerande, och de superstjärnor
som är författare/översättare skriver bra
om många saker som vi bör tänka på.
B.J. Epstein
SFÖ-NYTT
Mingelvimmel
SFÖ-konferens 2014
Medlemsnytt
Vi är nu 1129 medlemmar!
Vi önskar följande medlemmar
välkomna i SFÖ:
Nina Thorsén, Malmö
Elisabeth Sommar, Alingsås
Maria Johansson, Älvängen
Marie Eriksson, Staffanstorp
Linda Söderlund, Landvetter
Susanne Bohman, Göteborg
Linnea Liling, Göteborg
Elin Friberg, Göteborg
Xenia Akopova, Göteborg
Moa Mossberg, Göteborg
Natalia Vovk, Göteborg
Victor Damberg, Uppsala
Naoko Morimoto Sjöberg, Saltsjöbaden
Mia Eriksson, Göteborg
Anja Sjönneby, Göteborg
Helén Liljeqvist, Uppsala
Renée Gustafsson, Göteborg
Jonas Frizell, Göteborg
En dold
kunskapsskatt
n Du vet säkert att alla tidigare
nummer av Facköversättaren är
tillgängliga på www.sfoe.se – det
senaste årets utgivning dock endast för medlemmar med lösenord
(får du av kansliet). Här är det
dock svårt att hitta rätt, om man
inte vet exakt i vilket nummer viss
information är publicerad. Sajtens
interna sökfunktion är inte till hjälp
i sammanhanget, men det ska vi på
sikt få en ändring på. Behändigare
är att göra som alla andra – googla!
Skriv bara in några nyckelord för
den artikel du bestämt minns att
du har läst i något nummer av
Facköversättaren, lägg till sökordet
”Facköversättaren”, shoot!
Redaktionen
Björn Olofsson
Nästa nummer
Manusstopp
senast den 7 juli
En ny välmatad tidning kommer i
din brevlåda den 27 augusti.
facköversättaren 3 /14
23
Posttidning B
Retur till:
Sveriges Facköversättarförening
Vasagatan 36, 111 20 Stockholm
t firar vi med en
SFÖ fyller 25 år och de
8–10 maj 2015
toppenkonferens den
ellet i Eskilstuna.
på fina Elite Stadshot
SFÖ:s jubileumsår!
Sikta mot stjärnorna” är det spännande
temat som syftar på såväl dig som yrkesperson som konferensgruppens högt ställda
mål för konferensen.
Under det temat kommer programmet att fyllas med
en rad intressanta, inspirerande och underhållande
talare som ska få dig att höja ribban, både
för ditt personliga liv och för din yrkeskompetens.
Alla är naturligtvis varmt välkomna,
24
facköversättaren 3 /14
men den här gången riktar vi oss lite extra till dig som
inte tidigare varit på en SFÖ-konferens. Vi lovar att ta
väl hand om dig – och alla er andra också förstås.
Våra medlemmar är trots allt den viktigaste
ingrediensen för en framgångsrik konferens, så boka
in 8–10 maj 2015. Vi ses i smedstan Eskilstuna!
Om du har önskemål beträffande
programmet är du välkommen att höra
av dig till konferens2015@sfoe.se.
Konferensgruppen 2015