Information till legitimerade tandhygienister Patientsäkerhet RIGES E V S T HY A D N G Inledning Den 1 januari 2011 trädde den nya patientsäkerhetslagen i kraft. Syftet med den nya lagen är att främja hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården och tandvården. Ett effektivare patientsäkerhetsarbete ska leda till färre vårdskador, vilket i sin tur ska leda till ett minskat onödigt lidande för patienter, anhöriga och personal. Ett tydligt patientsäkerhetsarbete innebär också minskade kostnader för samhället. STHF vill med denna skrift tydliggöra patientsäkerhetslagens innebörd för yrkesverksamma tandhygienister. För att nå målet med en högre patientsäkerhet och färre vårdskador är det viktigt att alla i hälso- och sjukvården och tandvården får kunskap om vad lagen innebär. STHF uppmanar alla tandhygienister att ta del av den nya patientsäkerhetslagen samt att inspirera till att förnya och förbättra det kvalitetsarbete som redan idag bedrivs i verksamheten. Lag och föreskrift • Patientsäkerhetslagen (2010:659) • Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Vad är patientsäkerhet? Med patientsäkerhet avses i patientsäkerhetslagen skydd mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas med rätt omhändertagande. Med allvarlig vårdskada menas skada som är bestående och inte ringa, eller skada som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) definierar patientsäkerhet som ”Vårdens förmåga att förebygga, tidigt upptäcka risker och att mildra konsekvenserna av inträffade vårdskador”. Patientsäkerhet innebär god vård, kvalitet, trygghet för patienten, arbete med egenkontroll och förebyggande av risker i vården. Viktiga faktorer för att uppnå en god patientsäkerhet är noggrann anamnes, vård i samråd med patienten, tydliga journaler, goda hygienrutiner och ett strukturerat arbete med avvikelsehantering. Vem är vårdgivare? I tandvården är det landstinget, annan juridisk person eller den enskilde näringsidkaren som bedriver tandvård, som är vårdgivare. Vårdgivaren är enligt patientsäkerhetslagen ansvarig för att ett systematiskt förebyggande patientsäkerhetsarbete bedrivs. Vårdgivaren ansvarar för att leda och kontrollera verk- 2 samheten så att kraven på en god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Detta ställer krav på dokumentationen som ska ge både vårdgivaren och tillsynsmyndigheten en översikt över verksamheten och det patientsäkerhetsarbete som bedrivs. Personligt yrkesansvar All hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal ska bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, till vårdgivaren. Detta innebär att all personal ska vara delaktig i arbetet med avvikelser. Avvikelser – en del i patientsäkerhetsarbetet Avvikelser kan förekomma inom alla områden och måste systematiskt följas upp. Den som bedriver verksamhet ska om en avvikelse uppmärksammas vidta åtgärder. Dessa processer ska dessutom vara ändamålsenliga, så att verksamheten arbetar systematiskt för att förbättra kvaliteten. För att belysa arbetet med avvikelser är det viktigt att medarbetare på arbetsplatsen ges möjlighet att diskutera avvikelser i ett öppet klimat. Delaktighet är en viktig faktor för allt kvalitetsoch förändringsarbete. Exempel på avvikelser i tandvården: • Bristfällig anamnes • Bristfällig eller saknad daganteckning • Dåliga röntgenbilder, odaterade, ej sorterade • Fel patient i behandlingsstolen • Fraktur av tandstensinstrument • Ej fungerande remisshantering Riskanalyser Den som bedriver verksamhet ska fortlöpande utföra riskanalyser för att bedöma om det finns risk för att en händelse skulle kunna inträffa i verksamheten som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Det innebär att den som är ansvarig för verksamheten ser framåt och analyserar risker som kan förutses. Egenkontroll Den som bedriver verksamhet ska fortlöpande utöva egenkontroll. Det innebär 3 att den som bedriver verksamheten granskar bakåt, det vill säga undersöker den verksamhet som har bedrivits. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att den som bedriver verksamhet ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Patientens roll I patientsäkerhetslagen lyfts patienten fram som en självklar och betydelsefull samarbetspartner i patientsäkerhetsarbetet. Om en händelse inträffar som medför en vårdskada ska patienten snarast informeras om detta och om de åtgärder vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen. Patienten ska också få information om möjligheten att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), patientnämnderna och patientförsäkringen. Den information som lämnas ska dokumenteras i patientens journal. Patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. Patientsäkerhetsberättelsen ska bland annat innehålla en beskrivning av de åtgärder vårdgivaren vidtagit i syfte att identifiera, analysera och så långt som möjligt begränsa risker i vården. Vårdgivaren ska också beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Det kan till exempel handla om rutiner i verksamheten som ändrats. I patientsäkerhetsberättelsen ska det framgå vilka resultat som har uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Det kan exempelvis handla om att antalet vårdrelaterade infektioner har minskat eller att följsamhet till hygienrutiner har ökat. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit över Socialstyrelsens hantering av patienters klagomål. I och med den nya patientsäkerhetslagen kan patienten anmäla en händelse direkt till IVO som i sin tur gör en utredning av vad som hänt. Tidigare var det patienten som skulle precisera vem som begått ett fel i vården och vad denna yrkesutövare gjort för fel. Vårdgivaren har ansvar för att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Händelser som har inneburit eller hade kunnat innebära allvarlig vårdskada ska av vårdgivaren anmälas till IVO. Om vårdgivaren misstänker att en legitimerad yrkesutövare kan vara en fara för patientsäkerheten ska vårdgivaren anmäla det till IVO. Disciplinpåföljderna erinran och varning har försvunnit i och med den 4 nya patientsäkerhetslagen. Avsikten med detta är att enskilda yrkesutövare inte ska skuldbeläggas. Istället ska system och rutiner förändras för att undvika att en vårdskada inträffar igen. IVO ska efter anmälan pröva klagomål mot hälsooch sjukvården, tandvården och dess personal. Om IVO anser att det finns skäl för beslut om en prövotid om tre år eller återkallelse av legitimation görs en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Vem som helst får anmäla klagomål. En vårdskada behöver inte ha inträffat eller riskerat att inträffa för att en patient ska ha rätt att lämna klagomål. I och med den nya lagen behöver patienten inte ange vem eller vilka yrkesutövare som klagomålet avser, utan klagomålet kan omfatta hela händelser. IVO ska göra en förutsättningslös utredning av vad som skett. Fokus ska ligga på orsakerna till det inträffade samt på vad som ska göras för att det inte ska inträffa igen. IVO kan även på eget initiativ inleda en utredning mot en vårdgivare eller mot hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal. När ett klagomål anmäls till IVO ska anmälan snarast överlämnas till den vårdgivare eller yrkesutövare som klagomålet riktas mot. Både den som klagomålet avser och patienten som framfört klagomålet har rätt att ta del av det som tillförts ärendet och har rätt att yttra sig över IVOs förslag till beslut. Det är viktigt att använda denna yttranderätt eftersom IVOs beslut inte kan överklagas. Som medlem i STHF kan du ta kontakt med STHFs Etiska råd för att få rådgivning och stöd om du har blivit anmäld. Sammanfattning Vårdgivarens ansvar: • Dokumentation • Förebygga vårdskador • Utreda händelser • Anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada till IVO • Anmäla misstänkt farlig yrkesutövare till IVO Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva följande: • Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår? • Vilka åtgärder har vidtagits för att öka patientsäkerheten? • Vilka resultat har uppnåtts? 5 Egna anteckningar 6 Egna anteckningar 7 Sveriges Tandhygienistförening är en partipolitiskt obunden förening som organiserar landets legitimerade tandhygienister. IEN RE TA N D H Y G NING ERIGES SV ISTF Ö Box 1419, 111 84 Stockholm Tfn vx 08-442 44 60 | Fax 08-442 44 80 info@tandhygienistforening.se | www.tandhygienistforening.se Juni 2015 En del av SRAT