1. No category

MINIKONFERENS
ENERGI- & MILJÖEFFEKTIVISERING
Hur vänder vi klimatutmaningar till möjligheter?
Med 30-talet deltagare på plats hälsade MITCs Svante Sundqvist
välkommen till minikonferensen ”Klimatsmart – en förutsättning för
konkurrenskraft” på Mälardalens högskola i Eskilstuna den 19 november.
Hur vänder vi miljörelaterade och sociala utmaningar till nya möjligheter?
MITC, Mälardalen Industrial Technology Center,
är en samverkansplattform mellan industri och
akademi vars arrangemang är både uppskattade
och välbesökta. ”Minikonferens” till trots bjöds
det på ett digert program under eftermiddagen:
Mattias Lindahl från Institutionen för ekonomisk
och industriell utveckling vid Linköpings universitet
förklarade vad ”Cirkulär ekonomi i industriella
processer” innebär och Sasha Shabazi, doktorand
på Mälardalens högskola, beskrev sitt arbete kring
”Energieffektiv produktion”.
Därefter följde ”Miljösmarta, funktionella
produktionslokaler” med Johan Jurss, Real Estate
Manager på Volvo Group Real Estate, Volvo
GTO samt ”Trender inom Cleaner Production”
med Anna Sannö, doktorand på Mälardalens
högskola. Sist ut var ”Trender och utmaningar för
energieffektiva drivlinor i anläggningsmaskiner”
med Karl Pettersson, industridoktorand på Volvo
CE, innan uppsummeringen av MITCs Martin
Kurdve och Svante Sundquist samt en avslutande
workshop under ledning av nämnde Martin. Nedan
gör vi några nedslag bland det som bjöds under
konferensen.
Inledde gjorde dock Damir Isovic, chef för akademin
Innovation, design och teknik (IDT), en av fyra
akademier på Mälardalens högskola. IDT är också
MITCs akademiska hemvist.
– Det är viktiga frågor som kommer att diskuteras
under dagen, betonade Damir. Fokus ligger på att
visa hur Mälardalens högskola i samverkan med
näringslivet arbetar med hållbar produktion och
klimatsmarta lösningar.
Dagenas huvudtalare Mattias Lindahl pratade om
cirkulär ekonomi i industriella processer.
Trots skolans ringa ålder – den startades 1977 – är
det en stor högskola med cirka 14 000 studenter.
Den ligger i en region med många företag som
stöttar skolans verksamhet, där samproduktionen
från dag ett har varit både en grund till etableringen
och ett sätt för skolan att växa.
Mattias Lindahl gav sedan en övergripande
beskrivning av cirkulär ekonomi i industriella
processer. Vad det handlar om är att vända
miljörelaterade och sociala utmaningar till
möjligheter, att vända det till något positivt.
– Vi har alltid sökt en ny och bättre värld och nu
gör även företagen det, förklarade Mattias. Vad
det innebär varierar dock över tiden. Drömbilden
från 1800-talet med bolmande skorstenar över
Manchester känns avlägsen idag, men då var det
ett tecken på välstånd och framgång.
Anna Sannö och Sasha Shabazi, doktorandkollegor på Mälardalens högskola.
En enorm produktionskapacitet har byggts
upp och traditionellt har vi alltid försökt att öka
konsumtionen för att hålla produktionen igång.
Parallellt ökar befolkningsmängden där alla vill ha
den levnadsstandard som de industrialiserade
länderna uppnått, med allt vad det innebär av prylar,
infrastruktur och konsumtion. Idag inser vi att det är
konsumtionen och resursförbrukningen som har lett
till jordens problem.
mängden som produceras och råmaterialet som
förbrukas. Även i sina studier lyfte Sasha fram
vikten av att vi både måste förbruka mindre material
och sortera för återvinning. Bara sedan 1980 har
materialförbrukningen ökat med 60 procent. Inte
hållbart … Bland de alternativa lösningar som finns
nämnde han ökad produktlivslängd, reparationer,
uppgraderingar, lättare/mindre/alternativa material,
ökad återanvändning, avfallssortering med mer.
Utmaningar är många: Åldrande befolkning, global
konkurrens, nya kundkrav, mindre ytor, tätare
befolkning, hårdare miljölagar … Med detta har
insikten börjat komma att det inte är långsiktigt –
eller ens lönsamt – att fortsätta i gamla hjulspår.
– Här finns stor potential till förbättringar som
omfattar både ekonomi, energi och miljö, framhöll
Sasha. Svårigheter ligger i information och
organisation, vår infrastruktur är inte byggd för detta.
– Med nya affärsmodeller säljer vi nyttor som
används istället för produkter som konsumeras,
förklarade Mattias. Vi skapar system för
återanvändning, där intresset för ägande minskar
eftersom funktionen är det centrala.
Cirkulär ekonomi är ingenting nytt, det nya är den
medvetenhet som finns idag. Det ger samtidigt
en del utmaningar eftersom de flesta system är
riggade för ett envägsflöde, inte för en retur i form
av resurser eller begagnade produkter. Vi är vana att
betala för en produkt, men värdet ligger i nyttan vi
får ut; industrin är van vid att sälja en produkt, men
nu ska de ta betalt för nyttan.
– Identifiera de verkliga värdena, betonade Mattias.
Du måste ha rätt perspektiv, se det som en
investering.
Sasha Shabazi redovisade sitt arbete på högskolan
kring materialeffektivitet – material efficiency – och
hur det bidrar till både energieffektivisering och
-besparing, där definitionen är förhållandet mellan
Betydelsen av byggnadernas inverkan på
produktionen förklarade Johan Jurss, som inledde
med vad som kallades för 22:30-problemet hos
Volvo i Gimo. Vid just den tiden på dygnet blev det
som producerades bara ”skrot” och ingen förstod
varför. Det var sommartid och vid närmare kontroll
visade det sig att operatören efter att ha laddat
maskinen tog en kopp kaffe, öppnade dörren och
gick ut i sommarkvällen för att njuta av sin fikapaus.
Problemet var temperaturskillnaden som uppstod.
– En fleropmaskins delar utvidgas olika beroende
på temperatur, det är en mycket komplex maskin,
förklarade Johan. Problemet orsakades av höjd
temperatur och luftfuktighet trots att det bara rörde
sig om två graders skillnad när dörren öppnades.
Åtgärderna de införde omfattade bland annat
temperaturkontroll, centralkyla och slussar. De tänkte
dock längre än så och investerade 40 miljoner i
markkyla/värme, vilket minskade energiförbrukningen
med 300 kW. Idag har de 33 procent färre
maskinhaverier under sommarmånaderna.
– Vi var först med denna typ av anläggning i
industrin och vi hoppas kunna sprida kunskapen till
övrig industri, avslutade Johan. Kontakta gärna mig
om det finns ett intresse för studiebesök!
Anna Sannö hade den något otacksamma
uppgiften att sammanfatta fyra dagar från
Global Cleaner Production and Sustainable
Consumption Conference (GCPC) på tio minuter.
GCPC genomfördes i Sitges i Spanien den 1-4
november 2015 med välkända föreläsare från hela
världen, däribland professor Karl-Henrik Robèrt
vid Blekinge Tekniska Högskola, grundare av
Det Naturliga Steget. Anna berättade generellt
om hur omställningen från fossila bränslen redan
börjat och där förhoppningen på konferensen
var att 2015 kommer att kännetecknas som en
reell omställningsperiod. Både stora och små
företag tittar på nya energilösningar, produkter och
affärsmodeller, det händer mycket även utanför
forskningsvärlden.
– En hållbar utveckling omfattar både sociala,
miljömässiga och ekonomiska aspekter och handlar
om hur vi kan täcka dagens behov utan att slösa på
kommande generationers behov, förklarade Anna.
Frågan är dock om gemene man verkligen tagit in
vikten av klimatfrågan?
Anna välkomnade också den som är intresserad
att kontakta henne angående relaterade
forskningsartiklar från konferensen.
I samband med fikapausen bjöd Svante deltagarna
till ett besök i en närliggande lokal, där teamet bakom
Mälardalens högskolas solcellsbil genomförde en
kortare presentation av projektet och svarade på
frågor. På plats fanns en modell i fullskala, men till
tävlingen World Solar Challenge i oktober 2017 ska
den riktiga bilen vara klar för att köra de cirka 300
milen mellan Darwin och Adelaide i Australien.
Efter Karl Petterssons presentation om energi­
effektiva drivlinor för anläggningsmaskiner
avslutades konferensen med en workshop under
ledning av Martin Kurdve. Aktiviteten genomfördes
för att få inspel till den aktuella VINNVÄXT-ansökan
för TransMission – ett initiativ för att förbereda
drivlineföretag för teknikskifte mot el och hybrid.
Swerea och MITC driver ansökan tillsammans med
bland andra Mälardalens högskola och Örebro
universitet. För mer information, kontakta Martin
Kurdve, martin.kurdve@mitc.nu.
Nu tar minikonferenserna en paus men MITC
återkommer till våren med ett digert program.
Anmäl dig gärna till ulrika.strand@mitc.nu med din
e-postadress så missar du inte några inbjudningar!
Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) matchar näringslivets behov med den kompetens
som finns på Mälardalens högskola. Parterna agerar gemensamt kring industrins utmaningar med
hjälp av forskning, utveckling och kunskapsöverföring.
Mer information: www.mitc.nu