Vägledarforum vt 2015 EN SJUKT BRA FRAMTID? - EN HELDAG OM VÅRD- OCH OMSORGSJOBBENS KOMPETENSUTMANING Bristen på vårdpersonal är känd för oss alla. Bristen är utbredd över såväl länet som hela Sverige och påverkar oss, nu och i framtiden. Vi vet att vi måste förändra för att förbättra. Vi vet att vi står inför en rad utmaningar. Men vad kan vi göra? Vad kan jag göra? Den 20 maj 2015 träffades ett fyrtiotal studie- och yrkesvägledare från hela länet på Västmanlands sjukhus, Västerås för att få veta mer om hur bristen ser ut hos olika arbetgivare och för att bli inspirerade av personal som arbetar inom vården. Vi måste få fler ungdomar intresserade av att arbeta inom vården var dagens återkommande tema. Anette Jonsson, projektledare för Vägledning Västmanland på Länsstyrelsen, och Sophie Berg från Jobba i Västerås inleder dagen. Därefter berättar Björn Nordén, Jobba i Västerås, om sin introduktion i arbetslivet. Han började sitt yrkesliv med att sommarjobba inom vården, något som var väldigt värdefullt för honom. – Det händer något i unga människors liv när de möter vården och arbetar med äldre människor. Det är en annan värld, säger Björn Nordén. För att få fler ungdomar att välja att arbeta inom vården måste vi hitta kärnan i det som berör oss alla inom vården. Vi måste hitta berättelserna och sätt att prata med ungdomarna om vården så att de får en mer positiv bild av vårdyrket. Landstinget har 70 olika yrkeskategorier Amalia Tunevi och Jeanett Klingtoft från Landstinget Västmanland berättar om landstingets olika yrken och personalbehov. Landstinget har cirka 6500 medarbetare som arbetar med hälsovård, sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, regional utveckling och miljöfrågor. Den största personalgruppen är sjuksköterskor, nästan 2000 anställda. Sjuksköterska är ett bristyrke och även undersköterskor börjar man få brist på. Det finns cirka 70 olika yrkeskategorier inom landstinget, varav 60 procent kräver högskoleutbildning. Könsfördelningen är 20 procent män och 80 procent kvinnor. Jeanett Klingtoft och Amalia Tunevi visar landstingets alla yrkeskategorier. När det gäller rekryteringsbehov så är det främst personal inom vården man behöver anställa, men även ingenjörer behövs för den medicinsktekniska utvecklingen. Hur arbetar Landstinget för att nå ut till ungdomar? Nu pågår ett arbete för att få en större närvaro i sociala medier som ett sätt att nå ut med information. Man har också fem yrkesambassadörer som kan komma ut och berätta om sina yrken. Ett annat sätt att få ungdomar intresserade är att man erbjuder feriejobb för gymnasieungdomar upp till 18 år. Man erbjuder 50 platser, som annonseras hos Arbetsförmedlingen. Cirka 300-400 sökande brukar man ha till platserna. Vägledarforum vänder sig till dig som är arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller skolledare. Programmet är framtaget i samråd med Arbetsförmedlingen, Jobba i Västerås, Länsstyrelsen Västmanland, YHM/Handelskammaren Mälardalen, Mälardalens högskola, Svenskt Näringsliv, Västerås Vuxenutbildningscentrum, Västerås Science Park och Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL. KOMMUNEN HAR STORA REKRYTERINGSBEHOV INOM VÅRD OCH OMSORG PRIVATA ARBETSGIVARE INOM VÅRD OCH OMSORG BEHÖVER OCKSÅ ANSTÄLLA FLER Helena Öhman är HR-konsult på ProAros, Västerås stad. Hon berättar att Västerås stad har cirka 10 000 anställda. ProAros är den förvaltning där vård- och omsorgsyrkena finns uppdelade på två verksamhetsblock, Fritid och familj och Vård och omsorg. Eva Rothoff och Claus Meyer från Attendo berättar att företaget är Nordens ledande omsorgsföretag, med 18 000 brukare. I Sverige har man 15 000 medarbetare på 300 enheter. I Västerås finns 650 medarbetare, varav 400 arbetar inom hemtjänsten. Attendo har elva enheter i Västerås och ett tusental kunder Inom fritid och familj arbetar man förebyggande, ger råd, stöd och behandling. Inom vård och omsorg jobbar man med funktionsnedsättning, sysselsättning, psykiatri, gruppbostäder, servicebostäder och korttidshem för barn och ungdomar. Inom äldreomsorgen har man ålderdomshem, servicehus, korttidsboenden, hemtjänst, hemsjukvård och måltidsenhet. Inom Attendo diskuterar man mycket kring hur man ska nå ut till ungdomar och sedan få dem att stanna. – Det är inte lätt att rekrytera och anställa unga idag, säger Eva Rothoff. HÖGSKOLAN HAR GOTT OM SÖKANDE TILL SINA VÅRDUTBILDNINGAR ProAros har cirka 3000 kunder och 3000 anställda. Merparten av de anställda är undersköterskor, boendestödjare och arbetshandledare och har gymnasial vårdutbildning. Ulf Andersson från Mälardalens högskola berättar att det inte är någon brist på sökande till högskolans vårdutbildningar. Fler och fler söker hela tiden. ProAros kommer, bland annat p.g.a. stora pensionsavgångar, att behöva rekrytera mycket personal framöver och framförallt undersköterskor. Sjuksköterskeprogrammet på Mälardalens högskola har 180 platser per termin. De examina man får är sjuksköterskeexamen och kandidatexamen i vårdvetenskap. Man kan också bygga på med en magisterutbildning. – Vi behöver verkligen locka fler medarbetare till vården, avslutar Helena Öhman. Mälardalens högskola erbjuder också specialistsjuksköterskeutbildning barnmorska, distriktssköterska, anestesi, intensivvård och psykiatrisk vård. Till hösten startar ett masterprogram inom hälsa och välfärd, 120 poäng med inriktning vårdvetenskap, socialt arbete och arbetslivsvetenskap. Nu har högskolan också en egen forskarutbildning, där första gruppen togs in för ett år sedan. BERÄTTA OM DITT YRKE INOM VÅRD OCH OMSORG! Medicinsk sekreterare Katarina Hedberg är medicinsk sekreterare på Landstinget. Hon säger att hon blev det mer eller mindre av en slump, efter att ha träffat en yrkesvägledare på Arbetsförmedlingen. Hon sökte och gick en yrkeshögskoleutbildning som medicinsk sekreterare. På utbildningen läser man medicinsk dokumentation och medicinsk terminologi, anatomi och hälsolära. Vad krävs av dig som medicinsk sekreterare? Du ska gilla ordning och reda och vara ordningssam. Du ska behärska svenska språket, vara serviceinriktad och gilla att ha många bollar i luften. Vad gör en medicinsk sekreterare? Det ser väldigt olika ut beroende på var man jobbar. Den största biten är journalskrivning utifrån läkares diktering. Det kan också handla om remisshantering, statistik, att boka och kalla patienter, schemaläggning, fakturering, utbildningar i journalsystem och registrering i kvalitetsregister. Hur ser arbetstiderna ut? De flesta arbetar kontorstid, men akuten bemannas dygnet runt. Lönen då? Medicinsk sekreterare är ett ganska lågavlönat yrke, säger Katarina. Man tjänar som en undersköterska ungefär. Ingångslönen ligger på cirka 20 000 kr/mån. Det finns karriärmöjligheter och många interna utbildningar och uppdrag, man kan t ex bli chefssekreterare. Katarina tycker att det är ett roligt och varierande arbete. Det är lätt att få jobb och man lär sig något nytt varje dag. Sjuksköterska - vårdlärareenhetschef Åsa Lundholm är enhetschef på en akut geriatrikavdelning. Hon berättar att hon redan som sjuåring visste att hon skulle bli sjuksköterska. Hon kom inte in på vårdutbildningen på gymnasiet, utan gick istället social service. Därefter jobbade hon på vårdhem och läste en 40 veckors kurs till undersköterska. Därefter sökte hon sjuksköterskeutbildningen och kom in. Hon klarade utbildningen bra och fick sin legitimation. – Det kändes som ett jättekliv att bli färdig sjuksköterska, säger Åsa. Det är viktigt att ha en hängivenhet för själva vården man ska jobba inom vården. Det måste finnas en inre känsla av att vilja stötta andra människor, säger Åsa. Åsa läste vidare till vårdlärare, vilket hon arbetade som i fyra år. Sedan började hon längta tillbaka till vården. Efter att hon återvände har hon arbetat i ledningsposition och ser till att det finns förutsättningar för dem på golvet. Som ledare vill Åsa vill människor ork och lust att gå till jobbet varje dag och ge patienterna ett bra bemötande. Det är ett stimulerande och spännande arbete och roligt att jobba i team med andra. Det har varit en lång men intressant resa, men jag skulle aldrig ha valt något annat, avslutar Åsa. Sjuksköterska och avdelningschef inom äldreomsorgen Marlon Rodriquez Figueroa arbetar som avdelningschef inom ProAros. Han flyttade till Sverige från El Salvador för 30 år sedan. Han ville egentligen bli läkare, men betygen räckte inte till. Därför läste han till sjuksköterska, med tanken att sedan läsa vidare till läkare. Marlon gjorde sin första praktik på ett ålderdomshem. Han blev färdig sjuksköterska 1997, och började jobbade på Gryta sjukhem. Han trivdes jättebra som sjuksköterska inom äldrevården. Marlon brinner för mötet med människor. En sjuksköterska är en arbetsledare, och Marlon kände att han ville bygga på med en ledarskapsutbildning. Han gick därför ett magisterprogram i organisation och ledarskap. Han har också jobbat med utvecklingsfrågor och kvalitetsfrågor. Han har hela tiden pushats framåt av sina chefer och är nu avdelningschef sedan drygt ett år tillbaka. Han trivs bra i rollen som avdelningschef där han får att lyfta och entusiasmera medarbetare. Marlon lyfter vikten av att rekrytera rätt människor som verkligen brinner för at göra skillnad i andra människors liv. Inte alla passar inom vården och det är viktigt att man förmedlar det till ungdomar. LÄRCENTRUM PÅ BESÖK UTE I VERKSAMHETEN Under förmiddagen fick vi också veta mer om Lärcentrum, som är landstingets interna utbildningsenhet. Där finns 14 medarbetare på 10 tjänster. Många arbetar både kliniskt och på Lärcentrum, vilket skapar ett bra utbyte mellan verksamheterna. Lärcentrum samverkar med länets kommuner och med Uppsala universitet och Mälardalens högskola. Under eftermiddagen fick vi möjlighet att delta vid studiebesök på tre olika avdelningar på sjukhuset. Stort tack till Landstinget Västmanland och Jobba i Västerås för en mycket välordnad dag! VILL DU VETA MER? Kontakta Anette Jonsson på anette.jonsson@lansstyrelsen.se, 010-224 92 32
© Copyright 2024