1. No category

MiX
MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 3 OKT. 2015
Inaktuella läkemedelslistor
I DETTA NUMMER AV MIX betonar LK:s ordförande
Björn Eriksson i sin ledare vikten av att hålla
patientens läkemedelslista uppdaterad.
Björn Eriksson skriver bland annat:
”EN UPPDATERAD LÄKEMEDELSLISTA är en absolut förutsättning för en patientsäker och högkvalitativ vård”.
Han varnar för risker och vädjar även om att inte
skriva e-recept till dospatienter.
Sammanfattning av budskapet i Björn Erikssons ledare sid. 8.
på ade–ationssystem
n
di
or
ra
vå
tera
sarar att han
d läkemedel
ivare inte kl
en uppdatera
ar
h
n
te
en
”Om vi förskr
ti
llse att pa
r inte kan ti
kvat sätt, elle
n för risker.
kemedels–
r vi patiente
till felaktig lä
de
la
pp
lista, utsätte
ko
er
som
ns stora risk
behandling
patienten fin
r utebliven
le
el
r
ga
in
För den sjuka
n
a biverk
med allvarlig
användning
nsekvenser.
medelsordi–
allvarliga ko
empel på läke
ex
exempel på
de
an
m
lj an de
g återkom
u ta n m ed fö
vardag ser ja
övergå n g ar
rd
te
vå
I min kliniska
på
,
m er
nvård som in
m in te st äm
rd och slute
vå
är
im
pr
n at io n er so
i
ter som
llegor
gamla patien
dlingar, på ko
på
an
h
sh
oc
n
io
al
at
sc
n
Pa
ordi
ionssystem
erats.”
vårt ordinat
el som ordin
ed
kan hantera
m
ke
lä
ll
ti
g
ån
utan tillg
skickas hem
Ordinationsstöd
I Melior finns en rad funktioner som är värda att
notera vid förskrivning av
läkemedel.
På sidorna 4–5 presenterar
MiX en kort uppdatering av
dessa funktioner, och visar
även var du kan hitta dem.
Riv ur och spara!
Sid 4–5
medför stora patientrisker
INSIDA
Ordnat införande Näst på tur är PD1-hämmarna Keytrudo och Opdivo med indikationen malignt melanom.
Genomslag i ny rekommendation – Bufomix Easyhaler.
Dosaktuellt Tomma dospåsar som följd av e-recept till dospatienter. Identifiera biverkningar genom Pascal.
”Apotekaren svarar” om allopurinol.
”Historien om farbror B:s medicinlista” Berättad av Vendela Berglund, AT-läkare.
Nya medarbetare på Läkemedelsenheten.
Sid 2
Sid 3
Sid 3
Sid 6
Sid 7
Sid 7
MiX 3 2015
ORDNAT INFÖRANDE AV NYA LÄKEMEDEL I AKTUELLT
Nationellt samarbete
Genom en nationell samverkansmodell samarbetar
Sveriges alla landsting och regioner kring ordnat införande av
nya läkemedel. Syftet är att
åstadkomma en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel, för alla
patienter, i hela landet.
Processen inleds med Horizon Scanning,
för att ta fram så kallade tidiga bedömningsrapporter av läkemedel, som är på väg
ut på marknaden. För läkemedel som bedöms innebära stor påverkan på vården
upprättas rekommendationer och protokoll
för ordnat införande och uppföljning. De
landstingsgemensamma införande- och
uppföljningsprotokollen beskriver bland
annat läkemedlets plats i terapin, dess kon-
sion av protokollet för dessa läkemedel har
under sommaren varit på remiss i landstingen och hos andra intressenter. En andra version, som innebär att det nationella
införandet kan börja, förväntas komma i
början av oktober 2015.
Klicka på denna symbol på startsidan
www.janusinfo.se, för att komma till all
information kring ordnat införande
sekvenser för vården och hur användningen
ska följas upp.
I dagsläget finns protokoll för ordnat införande för läkemedlen i tabellen nedan.
Näst på tur för ordnat införande är PD1hämmarna Keytrudo och Opdivo med indikationen malignt melanom. En första ver-
2
I Region Gävleborg finns en grupp med
representanter från Läkemedelskommittén
och Läkemedelsenheten samt chefläkare
från Division Medicin/Psykiatri, Operation
och Primärvård vilka ansvarar för att ta
emot information från den nationella samverkansmodellen, sprida den till berörda,
och implementera och följa upp rekommendationer och protokoll.
FÖR MER INFORMATION: www.janusinfo.se
Här finns kunskapsunderlag, rekommendationer och införande- och uppföljningsprotokoll.
Här beskrivs också hur den nationella processen för ordnat införande fungerar.
MiX 3 2015
LK:S REKOMMENDATIONER I AKTUELLT
Genomslag i ny rekommendation: Bufomix Easyhaler
I DE SENASTE REKOMMENDATIONERNA har LK valt Bufomix Easyhaler.
Bufomix Easyhaler är en pulverinhalator med kombinationen
budesonid + formoterol. Den motsvarar SymbicortTurbuhaler, men
har ett lägre pris och är en minst lika bra inhalator.
SPRIDNINGEN ÄR STOR mellan länets hälsocentraler avseende i vilken grad Bufomix Easyhaler har börjat användas.
I diagrammet har vi markerat den tredjedel med störst andel i
grön färg och de med lägst andel i röd färg.
SPRIDNINGEN ÄR STOR mellan Gävleborgs läns hälsocentraler beträffande hur mycket Bufomix Easyhalerman hittills använts.
I diagrammet är den tredjedel med störst andel markerad med grönt och de med lägst andel med rött.
Dosaktuellt I
ANVÄND DÄRFÖR INTE e-recept för läkemedel som ska dispenseras
i dospåsarna – använd Pascal.
UPPHANDLING AV NY DOSLEVERANTÖR
Sedan 2012 är Apotekstjänst dosapotek för Gävleborg. I den nya
upphandlingen har Svensk Dos fått uppdraget att dosdispensera
för Gävleborg och landstingen/regionerna i 7-klövern från mars
2016. Beslutet är överklagat av Apotekstjänst.
• E-RECEPT TILL DOSPATIENTER kan leda till att läkemedel saknas i
dospåsarna. Samtliga elektroniska recept – både dosrecept och
elektroniska recept – lagras i receptregistret hos e-hälsomyndigheten. Därför förs alla elektroniska recept för dospatienter skarpt
in som helförpackningar i Pascal. För att ändra till en stående
ordination i dospåsarna, måste förskrivaren ändra i Pascal. Det tar
tid, med risk för att det glöms bort.
Dosaktuellt II
• För att identifiera vilka av patientens läkemedel som orsakar
exempelvis yrsel gå till sökfunktionen ”biverkan” i Pascal.
Skriv in ”yrsel” och klicka på sök. Sökresultatet visar vilka läkemedel som kan orsaka yrsel.
Sökningen sker inom FASS-avsnittet Biverkningar, Kontraindikation samt Varningar och försiktighet.
För att underlätta att se träfforden färgmarkeras dessa.
3
MiX 3 2015
ORDINATIONSSTÖD I MELIOR
I Melior finns en rad funktioner
som är värda att användas vid
förskrivning av läkemedel.
Här följer en uppdatering av
dessa och var de återfinns.
Rekommenderade Läkemedel visas med
grön symbol vid ordination av nytt läkemedel.
Uppgift om förmån visas vid särskild kolumn för preparatets förpackning i dialogen ”Ny ordination”. Den visas även vid
val av förpackning vid skapande av recept.
Interaktionsregistret visas via olika funktioner i Läkemedelsmodulen
1. Vid sökning av nytt preparat i varuregistret:
Aktivt val av knappen ”Interaktion” i funktionen ”Ny ordination”.
2. Vid insättning av ett läkemedel presenteras automatiskt en konfliktdialog. Interagerar ett specifikt preparat med ett som
redan finns i patientens läkemedelslista visas vilket läkemedel det är som krockar
med röd symbol. Ett klick på plustecknet
tar fram detaljerad information.
Den automatiska konfliktdialogen signalerar också om det finns en överkänslighetsmarkering för läkemedelet i journalen (finns på ATC-kodsnivå) och även
om preparatet, eller synonymt preparat,
redan är insatt. Förskrivaren kan då avbryta
insättning av läkemedlet, eller välja att ignorera dialogen och sätta in det ändå.
4
MiX 3 2015
Strama-app
3. Under funktionen ”Läkemedelskontroll”
(bilden på sid. 4) i Aktuella ordinationer:
Via Läkemedelskontroll är det möjligt att
kontrollera, förutom interaktioner, registrerad läkemedelsöverkänslighet, dubbelordinationer av preparat, eller synonym,
samt riskläkemedel för äldre.
En komplett
och uppdaterad
medicinlista är
en förutsättning
för en god och
säker vård –
liksom för att de
funktioner som
beskrivs i artikeln
skall fungera!
Ordinationsstöd för graviditet och amning
För kvinnor mellan 13–55 år presenteras
automatiskt ikoner för graviditets- och
amningsstöd. Ett klick på dialogen ger användaren information om det markerade
preparatet både från FASS och Janusinfo.
Kommande Meliorversioner
Fler integrationer av SIL-tjänster finns planerade, bland andra delar av ePed, som är ett
ordinationsstöd vid barnsjukvård, biverkanöversikt samt möjlighet att implementera
flera Rek.listor i systemet: Exempelvis för att
se upphandlade preparat och den så kallade sjukhuslistan samt få information om ett
visst läkemedel finns i sjukhusets Dosmaskin.
Inera
Mer information om de integrerade SIL-tjänsterna finns på Ineras hemsida:
www.inera.se
http://www.inera.se/TJANSTER—PROJEKT/
Sil/Dokument/
5
XXX |XXXX
MiX 3 2015
FRÅGOR FRÅN FÖRSKRIVARNA
Apotekaren svarar
Varför inte
behandla med
allopurinol
under giktanfall?
Varför får man ej påbörja behandling med allopurinol under
pågående giktanfall?
Srebrenka
Dobric
samordnar
”Fråga
Apotekaren”.
Svar Gikt är en ledsjukdom som karakteriseras av plötsliga och smärtsamma ledinflammationer. Oftast inflammeras endast
en enstaka led, normalt stortåns inre del.
En överproduktion av puriner, som omvandlas till urinsyra, eller en reducerad
förmåga att utsöndra urat kan orsaka ett
giktanfall och därmed en inflammation.
Urinsyra bildas normalt i kroppen, och en
hög koncentration av urinsyra i blod och
kroppsvätskor kan leda till övermättade
lösningar som leder till bildning av urinsyrekristaller i vävnad. Dessa kristaller orsakar inflammation i den led de bildats i
och leder till plötslig ömhet, svullnad, rodnad och smärta i leden.
ALLOPURINOL
Allopurinol är ett läkemedel som hämmar
kroppens bildning av urinsyra genom att
blockera enzymet xantinoxidas som katalyserar produktionen av urinsyra, se nedan.
När koncentrationen av urinsyra i plasma
har reducerats tillräckligt kommer de bildade urinsyrekristallerna att lösas upp i
vävnaden. Urinsyrekoncentrationen kan
därmed öka lokalt och bli så hög att ett nytt
giktanfall utlöses.
NYINSÄTTNING
Äldre studier visar att nyinsättning av allopurinol har orsakat giktanfall hos patienter. I dessa fall har ovanstående mekanism
ansetts vara den bakomliggande orsaken.
Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt då det baserats på ett litet studieunderlag. Några systematiska studier som
undersökt detta vidare finns inte.
REKOMMENDATION
Med anledning av ovanstående rekommenderas det att under ett pågående giktanfall
inte påbörja behandling med allopurinol.
Insättning ska ske när det akuta anfallet har
avklingat.
Läkemedelsenheten får många frågor
från förskrivarna. En del av dessa besvaras med start i detta nummer av
MiX under ”Fråga Apotekaren”.
Srebrenka Dobric, leg apotekare, besvarar
frågor som rör läkemedel, så som interaktioner, biverkningar, farmakokinetik
och farmakodynamik, samt farmakoterapi.
ApotekarTIPSET
KLAS för licenser
”Obs” på receptet
Den 1 oktober 2015 lanserades
en elektronisk kommunikationslösning för licenser, KLAS.
Från den 1 mars 2015 gäller att
förskrivaren ska markera på
receptet om användningen
avviker från LMV:s godkända
användningsområde (indikation).
I KLAS kan man skriva licensmotivering,
ansöka och komplettera licensärenden och
kommunicera med LMV.
Kommunikationslösningen syftar till förbättrad patientintegritet, ökad patientsäkerhet samt till att vara ett stöd för förskrivare
och apotekspersonal.
Se vidare på LMV:s webbsida för licenser.
Tidigare har läkaren varit skyldig att markera recept med ”obs” när doseringen avvikit från läkemedlets godkännande.
Farmaceut som lämnar ut läkemedlet är
skyldig att granska receptet för att säker-
6
ställa att dos och användningsområde är
korrekt och att inga interaktionsproblem
föreligger.
Markeringen ”obs” signalerar att avvikelsen från den godkända indikationen
är avsiktlig. I dessa fall behöver inte farmaceuten kontakta förskrivaren.
Ändringen underlättar utlämnandet på
apotek och patienten får en korrekt och
säker läkemedelsbehandling utan dröjsmål.
(Källa: Läkemedelsverket).
MiX 3 2015
AKTUELLT I SAXAT
Historien om Farbror B:s medicinlista
JAG TRÄFFAR FARBROR B på avdelningen.
Farbror B är yr. Har ramlat. Det visar sig
att farbror B har 25 läkemedel på sin lista. 4
blodtrycksmediciner och 1 vätskedrivande.
Då han blev väldigt kissnödig, fick han en
tablett mot trängningarna. Och salttabletter för blodsalterna han tappar av vätskedrivande (de är totalt 6+4 piller om dagen). Och så vitamin B12 och folsyra, för
de har han alltid haft, i förebyggande syfte.
Folsyradosen är 20 gånger dagsbehovet
för gentlemän i farbror B:s ålder (det kan
öka risken för cancer, men det visste man
inte 1992 när han fick tabletten, och det är
klart, farbror B är gammal).
FARBROR B HAR OCKSÅ blodfettssänkande,
för att han hade en hjärtinfarkt för tio år
sedan (men för den plackstabiliserande effekten kan det räcka med 3 månaders behandling för farbröder som B). Han får lite
ont i musklerna av den – något som är vanligt bland årgångar som B. Mot det har han
fått kortison, för det kanske kan vara polymyalgia reumatika också. Och på grund
av hjärtinfarkten har han också två blodförtunnande, det stod så i riktlinjerna då.
Och så något som skyddar magslemhinnan
när man står på blodförtunnande och kortison, så att den inte börjar blöda. Fast blodvärdet har varit lågt ändå, så han har fått
järntabletter. Han får lite ont i magen av
dem, men farbröder som B är noga med
att ta alla tabletter enligt doktorernas order. Tabletterna hette något annat sist han
hämtade ut dem också, så det är bäst att ta
två för säkerhets skull.
PÅ GRUND AV BLODSALTERNA (och faktiskt
också på grund av tabletten mot trängningarna) har han blivit lite förvirrad, farbror
B. Letat efter taxen Tudor som gick bort
för fyra år sedan. Han har fått antibiotika
för urinvägsinfektion, för det måste det
vara. Och så har magen hamnat i olag. Mer
antibiotika. Som farbror B fått av en snäll
doktor som inte vetat att farbror B tar järntabletterna samtidigt och därför inte kan
tillgodogöra sig bakteriedödaren. Förvirrad ja, lugnande tablett, så att farbror B
kan få sova. Han såg fler taxar av den –
och när han skulle fånga en av dem så ramlade han. Farbror B hamnar på lasarettet.
Han har ingen medicinlista med sig. Och
eftersom farbror B bara ser taxar kan han
inte tala om vilka tabletter han tar så farbror B får inga alls.
TVÅ DAGAR SENARE KAN farbror B redogöra
för alla tabletter i minutiös ordning.
Men han får bara fyra med sig hem.
Vendela Berglund
AT-läkare AT-centrum, Gävle.
Vendela
Berglund är ATläkare
i Region
Gävleborg, och
hennes artikel
är publicerad
på Läkartidningens
hemsida.
AKTUELLT I NYA MEDARBETARE I STRAMA
Strama-appen
nu på webben
• Strama Gävleborgs populära app som
beslutsstöd för antibiotikaval finns nu även
i läsbar version för de flesta webbläsare.
I många fall kan det vara bekvämt att ta
upp rekommendationerna på sin dator i
stället för i telefonen eller på läsplattan.
Läkemedelsenheten har glädjen
att välkomna fyra nya medarbetare.
På grund av barnledigheter och annan frånvaro rekryterades strax före semestrarna
fyra vikarierande medarbetare till Enheten
för klinisk vårdutveckling, team läkemedel.
Medarbetarna kommer att jobba inom den
kliniska verksamheten, från vänster:
Anna Pettersson, leg receptarie (Gävle),
Eva Palsdottir, leg apotekare (Gävle),
Josefine Carlsson, leg apotekare (Gävle)
och Katarina Flyrén, leg apotekare
(Hudiksvall).
7
Gå in via länken http://appcms.softwerk.se/
strama-lg/web och lägg till sidan i favoriter eller spara ner på skrivbordet så är du
alltid uppdaterad i rätt antibiotikaval och
gör en insats för minskad antibiotikaresistens.
BJ(ÖRN)BLICK Björn Ericsson, ordförande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I GÄVLEBORG • JUNI 2015
Vi måste orka ställa oss frågor
I DENNA LEDARE VILL JAG betona vikten av
att alltid se till att hålla patientens läkemedelslista uppdaterad. En uppdaterad
läkemedelslista är en absolut förutsättning
för en patientsäker och högkvalitativ vård.
Om vi förskrivare inte klarar att hantera
våra ordinationssystem på adekvat sätt eller inte kan tillse att patienten har en uppdaterad läkemedelslista, utsätter vi dem för
risker. För den sjuka patienten finns stora
risker kopplade till felaktig läkemedelsanvändning, med allvarliga biverkningar och
utebliven behandling som konsekvenser.
I MIN KLINISKA VARDAG ser jag återkommande exempel på läkemedelsordinationer
som inte stämmer liksom vårdövergångar
utan medföljande ordinationshandlingar.
Jag ser också exempel på kollegor i primärvård och slutenvård som inte kan hantera ordinationssystemet Pascal, och det
händer att gamla patienter skickas hem utan
tillgång till läkemedel som ordinerats.
Detta utsätter patienter för risker och gör
att arbete spiller över på medarbetare.
AT-läkare Vendela Berglund har skrivit en tänkvärd betraktelse med rubriken ”Historien om
farbror B:s medicinlista” på sidan 7. Läs den!
OM VI FÖRSKRIVARE generellt blev bättre på
att förstå organisationen vi är satta att verka
i, om vi lärde oss att använda de ordinationsverktyg som finns och om vi förmådde
att förstå vad som händer efter att patienten lämnat vår expedition, skulle dessa risker minska betydligt.
MiX
Nyhetsbrev
från
Läkemedelskommittén
i Gävleborg
OM VI INTE BEHÄRSKAR våra ordinationssystem och inte förser patienten med en
uppdaterad läkemedelslista är det inte säkert att patienten ens får sin behandling.
Vad som däremot är säkert är att arbetsuppgiften och kostnaden hamnar hos en
kollega när misstagen upptäcks!
Att läkemedelsmodulerna i PMO, Melior
och Pascal inte kommunicerar med varandra komplicerar detta viktiga arbete. Nästa
fas i ehälsoarbetet är en remiss från Socialdepartementet, som förhoppningsvis leder
IT-arbetet i önskad riktning nationellt.
VI MÅSTE ALLA ORKA ställa oss själv
några frågor vid varje patientmöte:
Har jag tagit ansvar för att patienten
fått rätt information om sin behandling?
Har patienten en uppdaterad läkemedelslista i handen?
Kan patienten ta eget ansvar för sin
läkemedelsadministration eller måste vi
hjälpa till på något sätt?
Är en uppföljning planerad?
DET FINNS DOCK MÅNGA GODA exempel på
att förskrivningsfrågan fått ökad uppmärksamhet, att arbetssätten kring läkemedel
förbättrats och att läkemedelsfel över tid
minskat. Men – vi kan bli bättre!
I detta MiX tas några nya och gamla funktioner i Meliorjournalens Janusfönster upp
vilka är till stor nytta för att minska risker
i samband med läkemedelsordinationer.
Arbetet kring ordnat införande av läkemedel fortgår. Under sommaren har debatten
kring NT-rådets beslut att inte rekommendera nyinsättning av läkemedlet Soliris till
patienter med diagnosen aHUS fått stor
medial uppmärksamhet. Den som följt debatten har också noterat att den bytt fokus.
FRÅGAN SOM UPPKOMMER ÄR – hur mycket
är rimligt för det allmänna att betala för
ett läkemedel? Vad får det för konsekvenser för sjukvården som helhet om alltfler
och mycket dyra läkemedel tar en allt större
andel av läkemedelsbudgeten? Hur stor
andel av utvecklingskostnaden står läkemedelsföretaget självt för och hur mycket
är offentligt finansierat?
För patienter som använder Dos (Pascal):
Tänk på att det oftast finns ett gott skäl
för detta. Som regel beror dosexpedieringen på att patienten har svårt att
hantera sina läkemedel själv, och jag vill
därför uttrycka en vädjan:
Skriv inte e-recept till dospatienter!
Björn Ericsson
är specialist i
allmänmedicin,
familjeläkare vid
Sätra HC och
LK:s ordförande.
Redaktionen
Extern post
Lednings- och verksamhetsstöd
Gävle sjukhus
801 87 GÄVLE
Björn Ericsson, specialist i allmänmedicin,
ordförande.
bjorn.ericsson@regiongavleborg.se
Intern post
Läkemedelsenheten
Budstation -67-
Peo Hermansson, specialist i allmänmedicin,
redaktör.
peo.hermansson@regiongavleborg.se
Simon Gunnarsson, apotekare, sekreterare.
simon.gunnarsson@regiongavleborg.se
Tel: 026-15 85 30; Läkemedelsenheten
MiX på nätet
www.regiongavleborg.se/lakemedel
Produktion TETHA; grafisk profil och form • Tryck Gefle Offset; 2.100 ex.