Föreläsning 9 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 18 november 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 1 / 31 Innehållsförteckning 1 Introduktion till Routing II 2 Glosor 3 Introduktion 4 Inter-VLAN Routing Router on a Stick Layer 3 Switching Layer 3 Routed port 5 Static Routing Typer Konfigurera Static Route 6 Classfull Routing Protocol Routingprotokoll med eller utan klasser Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 2 / 31 Glosor Availability Scalability Reliability Physical Topology Logical Topology Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 3 / 31 VLAN routing Inter-VLAN Routing Olika VLAN måste kommunicera genom routing. Hur och vart denna routing sker kan variera. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 5 / 31 VLAN routing II Inter-VLAN Routing Routing skedde tidigare med hjälp utav klassiska routrar. Varje fysiskt interface tillhörde ett separat VLAN (access-port) Senare introducerades så kallade. sub-interface. Tillåter ett fysiskt interface att tillhöra flera subnät. Lennart Franked (MIUN IKS) Figur 1: Kommunikation mellan VLAN [1] Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 6 / 31 Router on a Stick Enbart en fysisk länk behövs för att routa mellan flera VLAN. Fungerar med hjälp utav att varje subinterface använder IEEE 802.1Q Varje sub-interface på routern måste tillhöra ett av de VLAN som ska routas emellan. Då 802.1Q används på Sub-interface så “taggas” varje ram med VLAN tillhörighet. Lennart Franked (MIUN IKS) Figur 2: Router-on-a-stick [1] Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 7 / 31 VLAN routing III Inter-VLAN Routing Introduktionen av flerlagerswitchar möjliggjorde inter-vlan routing på switchar istället. Virtuella interface (SVI) Routed ports Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 8 / 31 Routing med flerlagersswitchar Layer 3 Switching Flerlagersswitchar kan genomföra flertal av de funktioner som en router kan göra. Antingen med hjälp utav Switch Virtual Interface (SVI), som kopplas till ett specifikt VLAN. Eller med ’routed interfaces’. Figur 3: Layer 3 Switching Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 9 / 31 Layer 3 Switching SVI Fördelar Virtuellt interface som är kopplat till ett specifikt VLAN. Snabbare än router-on-a-stick Routing sker internt utan att behöva involvera ytterligare en enhet. Lägre latency. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 10 / 31 Konfigureringsexempel SVI Layer 3 Switching SVI routing S1 ( c o n f i g )# i n t e r f a c e v l a n 1 S1 ( c o n f i g −i f )# i p a d d r e s s 1 . 2 . 1 . 1 2 5 5 . 2 5 5 . 2 5 5 . 0 S1 ( c o n f i g −i f )# no shutdown S1 ( c o n f i g )# i n t e r f a c e v l a n 2 S1 ( c o n f i g −i f )# i p a d d r e s s 1 . 2 . 2 . 1 2 5 5 . 2 5 5 . 2 5 5 . 0 S1 ( c o n f i g −i f )# no shutdown S1 ( c o n f i g )# i p r o u t i n g Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 11 / 31 Routed port Layer 3 Routed port En switchport som ’konverteras’ till ett interface. Tillhör inget VLAN. Stödjer inte sub-interface. Används för att koppla switch till router, eller core-lager. Konfigurera routed port S1 ( c o n f i g )# i n t e r f a c e F a s t E t h e r n e t 0/1 S1 ( c o n f i g −i f )# no s w i t c h p o r t S1 ( c o n f i g −i f )# i p a d d r e s s 1 . 2 . 1 . 1 2 5 5 . 2 5 5 . 2 5 5 . 0 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 12 / 31 Information om tillgängliga nät Static Routing Hur vet en router om vilka tillgängliga subnät som finns på ett nätverk? Manuellt Manuell inmatning med hjälp utav så kallade statiska routes. Dynamisk Ett routingprotokoll körs som delar denna information mellan routrar. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 14 / 31 Fördelar Static Routing Lokal företeelse. Resurseffektivt. Begränsad kunskap krävs om nätet. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 15 / 31 Nackdelar Static Routing Komplicerat och tidskrävande vid stora nät. Enkelt att göra fel. Beroende på topologi, kan det krävas en komplett bild över nätets uppbyggnad. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 16 / 31 Användningsområden Static Routing Spara resurser vid små nät. Om enbart en väg finns ut. Default route. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 17 / 31 Användningsområden II Static Routing Ansluta till ett specifikt nätverk. Gateway of last resort. Summering. Backup. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 18 / 31 Default route Quad Zero Route Typer 0.0.0.0 0.0.0.0 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 19 / 31 Summary route Typer Figur 4: Summeringsroute [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 20 / 31 Flytande routes Typer Figur 5: Flytande route [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 21 / 31 Exempel Konfigurera Static Route S1 ( c o n f i g ) i p r o u t e <n e t−i d > <mask> <n e x t−hop> Next-hop IP-address mottagare. Utgående interface. ’Fully specified’ IP och interface. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 22 / 31 Uppslagningsprocessen (Route Resolvability) Konfigurera Static Route Uppslag för ett paket som ska till subnät 192.168.2.0/24 Figur 6: Uppslagningsprocessen [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 23 / 31 Uppslagningsprocessen II Konfigurera Static Route Enbart IP resulterar i en rekursiv uppslagning. Interface används för att undvika rekursiva uppslagningar. CEF löser rekursiv uppslagning genom att koppla ihop dessa i FIB. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 24 / 31 Uppslagningsprocessen III Konfigurera Static Route När använder man vad? Point-to-Point räcker interface. multipoint/broadcast kan IP-address behövas. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 25 / 31 Classful eller classless routing Skillnad? Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 27 / 31 Classful IP adressering Tabell 1: Classful IP-adressering Klass A B C D E 1a oktetten2 Prefix/Suffix 00000000-01111111 10000000-10111111 11000000-11011111 11100000-11101111 11110000-11111111 Lennart Franked (MIUN IKS) N.H.H.H N.N.H.H N.N.N.H – – CIDR /8 /16 /24 – – Noder 2 Nätverk, 224 − 2 Host 214 Nätverk, 216 − 2 Host 221 Nätverk, 28 − 2 Host – – Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 7 18 november 2015 28 / 31 Classful eller Classless Classful routing Subnätmasken beräknas utifrån IP-adress. Subnätmask på interface kan också användas. Ingen information om mask måste därför skickas mellan routrar. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 29 / 31 Classful eller Classless Classless routing Information om subnätmask skickas mellan routrar. Möjliggör en mer dynamisk adressering. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 30 / 31 Referenser Scott Empson och Cheryl Schmidt. Routing and Switching Essentials – Companion Guide. Cisco Press, 2014. isbn: 978-1-58713-320-6. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 18 november 2015 31 / 31
© Copyright 2024