Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation – UDI. Steg 3
Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation – UDI Steg 3 Följdinvesteringsprojekt hösten 2014 Projektkatalog Utmaningsdriven innovation – UDI Steg 3 Följdinvesteringsprojekt Hösten 2014 Förord VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. Utmaningar är en viktig drivkraft för innovationer och de projekt vi nu finansierar kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som på sikt kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Projekten bygger på breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Såväl VINNOVA som våra externa bedömare har goda förhoppningar om att projekten kan göra avtryck nationellt och internationellt. Den här katalogen samlar de 8 projekt som beviljades till det tredje steget under hösten 2014 och de återges kortfattat i den här katalogen. Flera av dessa projekt har uppnått mycket vassa och konkreta resultat redan under steg 2. Det finns därför all anledning för de som vill söka till programmet och andra som är intresserade av samhällutmaningar att ta del av dessa projekt och låta sig inspireras. VINNOVA i september 2015 Daniel Rencrantz Programledare utmaningsdriven innovation Innehåll Framtidens hälsa och sjukvård........................................................................................ 4 Smedpack3 ..............................................................................................................................5 Optimerade flöden och IT-verktyg för digital patologi - Breddinförande....................................7 Implementering av cellterapi inom sjukvård ”CELL HEALTH” .................................................9 ExDIN - Samverkan över organisationsgränser inom diagnostiken........................................11 Hållbara attraktiva städer ............................................................................................... 13 Attract - Attraktiva livsmiljöer i kallt klimat ...............................................................................14 Morgondagens Kommunala Vattenrening – en Produktionsanläggning .................................16 Informationssamhället 3.0 .............................................................................................. 18 Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet...................................................................19 Konkurrenskraftig produktion ....................................................................................... 21 STREAM – Strömmen av information för smart effektiv automation ......................................22 Framtidens hälsa och sjukvård Kontaktperson på VINNOVA Sofia Norberg 4 Smedpack3 Projektledare: Erik Blohm E-post: erik.blohm@innventia.com Diarienummer: 2014-04237 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Forskning/Utbildning/Innovation • Chalmers • Högskolan i Borås • SLL Innovation • Innventia saknas också. KPMG skriver i en rapport att officiella källor rapporterade över 27 miljoner förfalskade artiklar i Europa under 2011. Det finns inga tecken på att antalet fall kommer att minska i framtiden om inga motåtgärder vidtas. En f.d. kommissionär hos den amerikanska Food & Drug Administration estimerade att volymen av förfalskade läkemedel 2010 skulle nå 75 miljarder USD pga en tillväxt som är nästan dubbelt så stor som den legala marknadens tillväxt. De senaste siffrorna är mycket högre och visar en volym på över 200 miljarder USD. En faktor som bidrar till problemet är att de potentiella intäkterna är höga: enligt Tysklands säkerhetsexperter är vinstmarginalen för förfalskade läkemedel såsom Viagra upp till 25 000%, medan de potentiella riskerna är låga: lagstiftningen när det gäller brottspåföljder är mycket svag eller saknas helt. Myndigheter/Branschorganisationer/Offentliga Aktörer • Läkemedelsindustriföreningen • Sveriges Kommuner och Landsting • Läkemedelsverket • Kista Science City • Vetenskap & Allmänhet • TLV • Polisen • Tullverket • PRO Läkemedelskonsumenterna har därför behov av äkta, icke förfalskade läkemedel vars äkthet är detekterbar både systemmässigt och intuitivt. Företag Nolato Cerbo Iggesund GS1 Posten Hammerprint EsonPac EviDos Rolling Optics Signtrace Recipharm NoPicnic Apotek Hjärtat Tamro Astra Zeneca 3M Fresenius Kabi Apotea McNeil CGI Domino • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • De viktigaste initiativen internationellt och nationellt är: • • • • • EU:s direktiv ang. förfalskade läkemedel Securpharm i Tyskland EFPIA:s ESM model ISO/SIS standardiseringsarbete ang säkerhetsförslutningar för läkemedelsförpackningar Läkemedelsakademins årliga konferenser om säkra läkemedelsförpackningar Utmaning och mål Projektet möter samhällsutmaningen Framtidens Hälsa och Sjukvård. Förfalskade läkemedel utgör ett problemområde som orsakar lidande och ohälsa för ett stort antal människor. Idén är att ta in hela värdekedjans syn, inte bara för att stödja projektparter i arbetet med att möta EU-direktivet kring säkra läkemedelsförpackningar utan även ta hänsyn till WHOs rekommendationer, dvs. att arbeta med en bred värdekedja samt att söka strategier som inkluderar konsumenter. Bakgrund Förfalskade läkemedel är ett växande globalt problem som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Mängden förfalskade läkemedel i samhället har ökat kraftigt under senare år. Målet för Smedpack3 är att öka säkerheten i den legala värdekedjan för läkemedel genom att: • • • • Det uppskattas att ca 700 000 personer dör årligen p.g.a. falska läkemedel. I Sverige har vi på senare tid upptäckt två fall av läkemedel med förfalskad förpackning: läkemedel för behandling av HIV-patienter (2011) samt astmamedicinen Symbicort Forte (2013). Det är svårt att få exakta siffror på problemets omfattning eftersom det inte finns enighet kring hur man skall räkna. En gemensam databas för rapporteringen Implementera Smedpacks säkerhetsförseglingar Utveckla appar Möta förfalskningsscenarier Samarbeta med aktörer i Europa Problemet med förfalskade läkemedel blir allt större i Europa och kan få mycket allvarliga konsekvenser. Läkemedelsverkets undersökning 2011 visar att 96% av näthandelsapoteken är 5 Angreppssätt De koncept som utvecklats under samverkansprojekt Smedpack, som inkluderar lösningar och koncept för säkrare vikkapsel, burk och flexibla förpackningar som är individuellt kodade (serialiserade), kommer i följdinvesteringsprojektet att vidareutvecklas för kommersialisering på större marknader med hjälp av både nuvarande Smedpack-parter och nya aktörer. Nya aktörer inkluderar t.ex. läkemedelsproducenter som redan i dag finns på den globala marknaden. Samverkan mellan deltagande parter innebär att relevanta aktörer realiserar och inkorporerar lösningar i sitt sortiment. Smedpack3s utökade konsortium bidrar till att de tvärdisciplinära lösningarna (materialvetenskap och -processer, förpackningsprocesser, etikettillverkning, logistik, datavetenskap/datahantering, konsumentbeteende, ergonomi, formgivning, modellering) som behöver tas fram diskuteras och angrips ifrån olika synvinklar (affärsmässigt, forskningsmässigt, lagstiftningsmässigt, osv.). illegala och 86% av de tillfrågade svenskarna kunde tänka sig att handla läkemedel via nätet. Detta visar hur viktigt det är att det tydligt framgår vilka nätapotek som är legala. Smedpack3konsortiet inkluderar nätapoteksparter eftersom äkthetsverifiering av läkemedel som görs av patienten kommer att spela en större roll i framtiden. Med Smedpack3 vill vi uppnå en förbättrad säkerhet i den legala distributionen av läkemedel. Detta kommer vi att göra genom att: 1 2 3 4 implementera innovativa kostnadseffektiva säkerhetsförseglingar av förpackningen som arbetats fram under Smedpack för burkar, vikkapslar och flexibla förpackningar arbeta vidare med identifiering av realistiska förfalskningsscenarier samt hur dessa effektivt kan motarbetas med olika logistikprocesser i värdekedjan säkerställa att konsumenten har möjlighet att identifiera misstänkta förfalskade mediciner baserat på förpackningens utseende och/eller app-baserad verifiering av säkerhetskod undersöka hur förpackningslösningar och data-verifiering kan kombineras och internationaliseras. Smedpack3 fortsätter också att bygga på kunskap kring hållbarhetsstrategier, grön tillväxt och omvärldsanalysen som utvecklades i samverkansprojektet. Ingen enskild aktör mäktar med att lösa den komplexa problematiken kring förfalskade läkemedel på egen hand, det krävs samarbete på systemnivå. På så sätt utmanar projektet dagens arbetssätt och bidrar inte bara till en lösning på grundnivå i linje med EU-direktivet utan fokuserar också på långsiktiga lösningar med utveckling och exploatering av nya arbetsmodeller och affärsmöjligheter som resultat. Lösningarna kräver input från många discipliner samt kan implementeras bäst om man har tagit hänsyn till hela värdekedjan. Projektet följer därmed också WHOs rekommendationer. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Smedpack3 skapar nytta både inom och bortom konstellationen genom nätverkets många kommunikationskanaler och internationella kontakter. I projektets nyttiggörande- och kommunikationsplan beskrivs närmare hur projektresultaten kan användas och spridas och vilka budskap som ska nå olika användargrupper och kravställare. Kunskapsutbyte kommer att ske både genom att ta emot europeiska delegationer och att organisera besök för Smedpack3 parter hos relevanta internationella aktörer. Smedpack3 kommer att kontakta andra europeiska initiativ för samarbete såsom EFPIA/ESM och SecurPharm. Ett antal initiativ identifierades i omvärldsanalysen inom Smedpack och konsortiet kommer att välja de viktigaste för närmare diskussioner. EU-direktivet blir lättare att implementera om företag har stöd av varandra i projektet samt får lära av andra europeiska initiativ. Att arbeta tvärdisciplinärt skapar också nya möjligheter och idéer vilka ännu är okända. De bästa idéerna som kommer fram kommer att utvärderas och i mån det är möjligt exploateras affärsmässigt. Smedpack3 bygger på Smedpacks resultat och kommer även inkludera ett internationellt perspektiv på marknader och affärer. Affärsmässigt har Smedpack varit nyttigt. Företagspartners har rapporterat att de har fått nya sälj- och marknadsföringskanaler för företagets produkter och nya affärer tack vare Smedpack. För flera partners har Smedpack lett till ett reellt samarbete som de inte hade innan projektets start. Prototyper har även visats för kunder med stort intresse som följd. De positiva signalerna motiverar fortsatt utvärdering och produktifiering av konceptet inom Smedpack3. Minst ett företag har fått nya kunder. 6 Optimerade flöden och IT-verktyg för digital patologi – Breddinförande Projektledare: Helene Fogelberg E-post: he-fog@sectra.com Diarienummer: 2014-04257 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Sjukvården/Vårdgivare • Landstinget Gävleborg • Örebro Läns Landsting • Landstinget i Värmland • Landstinget i Västmanland • Landstinget i Dalarna • Region Östergötland • Norrbottens Läns Landsting • Sahlgrenska Universitetssjukhuset • Landstinget i Jönköpings Län • Unilabs • Stockholms Läns Landsting precision samtidigt som det råder en enorm brist på patologer. Stor förbättrings-potential ligger i att digitalisera mikroskopibilderna, men det för med sig stora utmaningar som kräver utveckling av nydanande arbetssätt och tillhörande teknik. Mål för projektet Att sjösätta digitala arbetssätt för patologidiagnostik i klinisk rutin, och därmed börja realisera nyttor i form av höjd vårdkvalitet, ökad effektivitet och mer jämlik vård. Planerade resultat inom projektet: • Sjukvården/Kvalitetssäkring • Equalis • • • • • • Industri • Sectra AB • LRI Imaging AB Akademi CMIV • Förbättrade vårdkedjor, arbetssätt och verktyg inom en vårdgivare/landsting Utbyta bilder och patientinformation mellan vårdgivare Dela specialistkompetens Dela arbetsbördan Internationella konferenser kring digital patologi Nationellt tillgänglig molntjänst för lagring av bilder Gemensamt nationellt kodverk Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt Vi ser följande möjliga effektmål uppnådda 3-5 år efter projektavslut Forskningsinstitut • Interactive Institute Swedish ICT Bakgrund En mycket stor del av sjukvården bygger på en diagnostisk bedömning av cell- och vävnadsprover på mikroskopisk nivå, vilket hör till området patologi. Till exempel förlitar sig i princip all cancer-vård på patologens svar: identifiering av sjukdomstypen, klassificering av dess aggressivitet, och vilken behandlingsstrategi som kommer ha bäst effekt. Således är patologin en essentiell service-funktion för sjukvården. Bidrag till grön och socialt hållbar tillväxt: Patologiverksamheten i svensk sjukvård är mycket problematisk. Det råder stor kapacitetsbrist och kommande pensionsavgångar fördjupar utmaningen. Därtill kommer att kraven höjs i form av ökande antal remisser samt att nya behandlingsmöjligheter förutsätter mer detaljerade analyser. Resultatet blir sämre vårdkvalitet inte minst i form av långa väntetider för cancerpatienter. Det råder idag bred samsyn i Sverige kring att digitala tekniker är en nödvändig komponent för att möta patologins utmaningar. • • • Digitaliseringen leder till tillväxt som har positiva miljöeffekter i form av minskade transporter samt stärker förmågan till jämlik vård i hela landet. Ökad vårdkvalitet i form av mer individualiserad vård ger minskad användning av ineffektiva läkemedel och annan sjukvårdsmateriel. Försäljning på internationell marknad: Den svenska modellen för digital patologi anammas internationellt och svenska företags produkter har global och beständig konkurrenskraft. Nya affärsmöjligheter eller besparingar realiseras: • Utmaning och mål Samhällsutmaning Patologi är en central del i väldigt många vårdkedjor, men brottas idag med att möta ökande krav på produktion och • 7 Digitalisering har varit en bärande del i att vända situationen för patologin från resursbrist, kvalitetsproblem och underutveckling till ett föredöme i vården vad gäller effektivitet, vårdkvalitet och innovation. Professionens vision för 2020 är uppfylld: 95 % av svaren inom 48 timmar! Digital patologi är för ett flertal svenska företag en betydande vinstdrivande och internationellt framgångsrik D verksamhet, som tillsammans omsätter 400MSEK och i Sverige sysselsätter 150 personer. Internationell validering av de framtagna IT-lösningarna. (Delprojekt D1-D2) Sverige stärkt som forsknings- och innovationsland: • Sverige är erkänt som en världsledande kunskapsnod inom tvärvetenskaplig och kliniknära digital patologi. Speciellt tät koppling finns mellan områdena A-C, illustrerad här bredvid. Slutmålet är som sagt realiserad nytta i klinisk rutin, vilket representeras av A-delprojekten. Insatserna i B och C är en del i strategin för nyttiggörande. De syftar till att stödja införandet och bredda det till nya tillämpningar av den digitala tekniken och länkar på så sätt direkt till A-projekten. Mer svenskt i internationella forskningsprogram för konkurrenskraft: • Projektparter är ledande i internationella konsortier med Horizon 2020-stöd Angreppssätt, genomförande Upplägget för projektet har utformats utifrån det övergripande målet ovan. Projektet består av fyra samverkande områden med ett antal delprojekt: A Införande av digitala arbetssätt hos svensks vårdgivare. (Delprojekt A1-A4) B Kunskapsförmedling till stöd för införandeprojekten. (Delprojekt B) C Nationellt samarbete kring breddad teknikinnovation. (Delprojekt C1-C3) 8 Implementering av cellterapi inom sjukvård ”CELL HEALTH” Projektledare: Tomas Borgegård E-post: tomas.borgegard@karolinska.se Diarienummer: 2014-04280 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med KI och KTH leder den medicinska utvecklingen i Sverige. Innovationsplatsen på Karolinska tillhandahåller verktyg och processer och expertis inom projektledning och koordinering av projekt inom Karolinska. Vecura är Karolinskas GMP anläggning för produktion av bl a celler för cellterapi. U3 (Utomläns-, Utlands och Utvecklingsvård) är en enhet inom Karolinska som arbetar för nya marknader för att underhålla och utveckla högspecialiserad vård och forskning. har inte investerat i någon stor utsträckning i detta nya fält. Istället är det framför allt sjukhus, universitet och små bioteknikföretag som driver utvecklingen av nya cellterapier. Karolinska Universitetssjukhuset är idag i en unik position med sin state-of-the-art infrastruktur för att driva utvecklingen av nya cellterapibehandlingar inom sjukhuset. Detta inkluderar spjutspetsforskning, världsklass celltransplantationsenheter, liksom Good Manufacturing Practice (GMP) anläggningar för bearbetning av cellerna. I samarbete med GE Healthcare kan processer och utrustning optimeras för användning i sjukhusmiljö där kraven skiljer sig från kraven i läkemedelsindustrin. Detta program (http://www.karolinska.se/cellterapi) är enastående i nationell och internationell jämförelse och är för närvarande återfinns endast i ett begränsat antal platser i världen. Ett sådant exempel är Cell therapy CATAPULT i Storbritannien (https://ct.catapult.org.uk/) där syftet är att utveckla cellterapi inom offentlig sjukvård och industri. Karolinska Institutet Prof. M. Maeurer, Dep. Laboratory Medicine Prof. R. Kiessling, Dep. Onkology and Pathology Dr. E. Alici Dep. Laboratory Medicine Prof. Outi Hovatta, Dep. Obstetrics / Gynecology • • • • GE Healthcare GE Healthcare utvecklar och erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster för att förbättra produktiviteten och säkerheten inom hälsovården och göra det möjligt för vårdgivare att bättre diagnostisera och behandla patienter med tillstånd som t ex cancer, Alzheimers sjukdom samt hjärt- och kärlsjukdomar. GE Healthcare utvecklar bland annat innovativa verktyg och teknologier för kommersiell cellproduktion vilket är nödvändigt för klinisk implementering av cellterapier. Utmaning och mål Inom framtidens hälsa och sjukvård ställs allt större krav på kontinuerlig utveckling av effektiva och säkra behandlingar. Förbättrad diagnostik och för patienterna skräddarsydda behandlingar är av största vikt och kräver nya innovativa lösningar. Cellterapi har stor potential inom framtidens hälsa och sjukvård. Syftet med detta projekt är att kunna erbjuda patienter den bästa behandlingen och att Sverige skall bli en ledande aktör inom cellterapiområdet. Karolinska Universitetssjukhuset kommer att i samarbete med industri, akademi och aktörer inom offentlig sektor utveckla ett helhetskoncept där spjutspetsforskning, utveckling av affärsmodeller, och verktyg och processer för cellproduktion direkt kopplas samman med nödvändiga nätverk av specialiserad kliniker inom vården och kliniska studier. Vitrolife Tillverkar och säljer cellodlingsmedium för in-vitro fertilisering. Utvecklar cell medium för odling av specifika immunceller. Biolamina Tillverkar och säljer biomaterial nödvändiga för odling och differentiering av specifika celler för användning inom cellterapi. Resultaten från detta projekt kommer att omfatta kliniskt validerade, regulatorisk godkända och kostnadseffektiva processer och verktyg för produktion av celler för kliniska prövningar, samt affärsmodeller för framtida cellterapibehandling. De förväntade effekterna är ökad konkurrenskraft för Sverige inom cellterapifältet, kommersiella produkter, tjänster och/eller processer, fortsatta samarbeten och korsbefruktning av idéer och en plattform för att stödja ytterligare finansiering, allt för att ger bättre, säkra och kostnadseffektiva cellterapi behandlingar för patienter. Bakgrund Cellterapi är användandet av celler för att behandla en sjukdom och har sitt ursprung i blodtransfusion, benmärgs- och organtransplantation samt provrörsbefruktning. Förväntningarna är att cellterapier ska kunna användas för att behandla hittills obotliga sjukdomar inom vitt skilda områden, som cancer, Parkinson och diabetes, men det krävs nya lösningar för att komma vidare. Endast ett fåtal cellterapiläkemedel har idag fått marknadsgodkännande. De stora läkemedelsbolagen som traditionellt sett betalar för klinisk utveckling av nya läkemedel 9 Angreppssätt Projektet består av ett konsortium med deltagare från Karolinska universitetssjukhuset, industri, akademi och offentliga aktörer, och är uppdelat i avgränsade delprojekt som vart och ett adresserar specifika kritiska behov inom cellterapifältet för att möjliggöra implementering av cellterapi i sjukvården. Varje delprojekt driver sina aktiviteter enligt beskriven projektplan. Projektet koordineras av Karolinska universitetssjukhuset, Innovationsplatsen, och regelbundna möten mellan de ingående parterna hålls för att säkerställa leverans enligt planerna. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt Stora patientgrupper med t ex kroniska sjukdomar, cancer, neurologiska skador saknar idag effektiv behandling och bot. Immun cellterapi inom cancerområdet och användande av stamceller för att regenerera vävnader och kroppsfunktioner är två områden som adresseras inom detta projekt med stor potential att dramatiskt förbättra livskvalitet för patienter och ur ett hälsoekonomiskt perspektiv få stor positiv effekt, med ökad livskvalitet och bibehållen arbetsförmåga. Utvecklingen går mot mer individualiserad behandling, vilket bidrar till kostnadseffektivitet, då färre patienter behandlas i onödan. Cellterapibehandling har mycket goda förutsättningar att möta detta behov genom att utformas som en flexibel, utgående från patientens specifika tillstånd, integrerad med kliniska experter och funktioner inom sjukhuset. 10 ExDIN – Samverkan över organisationsgränser inom diagnostiken Projektledare: Eva-Lena Engman E-post: Eva-Lena.Engman@RxEye.com Diarienummer: 2014-04317 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Vårdverksamheter • Blekingesjukhuset • Karolinska Universitetssjukhuset • Region Skåne • Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland • Unilabs AB • • • Nätverkssamarbete effektivare utbildning ökad och jämnare kvalitet ExDIN skapar möjligheten att realisera dessa frågeställningar. Nordiska ministerrådets rapport ”Det framtida nordiska hälsosamarbetet” beskriver exempel på hur sjukvården behöver ta fram nätverk för hantering av ovanliga diagnoser i norden. Rapporten föreslår bland annat etablering av nätverk kring sällsynta diagnoser, vilket är i samklang med ExDINs framtida målbild. Akademi Blekinge Tekniska Högskola Karolinska Institutet Kungliga Tekniska Högskolan Leading Health Care Uppsala Universitet • • • • • Det är inte enbart inom svensk sjukvård som frågan om nätverkssamarbete är aktuell utan något som de flesta nationella sjukvårdssystem prioriterar högt. Som exempel kan nämnas två stora nationella satsningar, dels NVVP- Nationell Föreningen för Patologi i Nederländerna och National Program for Pathology 2014, NHS England. Leverantör • RxEye Bakgrund Medicinsk bilddiagnostik står idag inför stora utmaningar. Specialister inom område patologi är en bristvara, vilket bekräftas av Socialdepartementets utredning av patologin i Sverige. Det kommer ske stora pensionsavgångar de närmsta åren. Den medicinsk-tekniska kunskapsutvecklingen har skapat möjligheter till nya diagnostiska metoder, men har även gjort tolkningen av diagnosunderlagen mer kunskapskrävande vilket medfört ett ökat behov av subspecialisering och gemensamt lärande. Diagnostiken är en grundläggande service till övrig sjukvård. Utmaning och mål Det föreligger en stor brist av patologer idag i Sverige vilket leder till långa ledtider för patienter som väntar på provsvar inom vissa diagnostikområden. Alla sjukhus har inte tillgång till subspecialiserad expertis inom alla organområden, vilket gör att kvalitén på diagnostiken blir beroende av var patienten befinner sig geografiskt. Målet för ExDIN är att skapa nationella nätverk för diagnostik inom olika organområden dit både nationella och internationella experter på distans kan ansluta sig för att med hög kvalité diagnostisera prover som skickas in från sjukhus och kliniker runt om i Sverige. En ökad specialisering driver behovet av tillgänglighet till rätt kompetens och förmågan att samverka över organisations- och landsgränser. En utmaning inom diagnostiken är att skapa tillgång till subspecialistkompetens och att mobilisera kunskapen i diagnostiska nätverk för ökad tillgång till kompetens. Med diagnostiska nätverk menar vi: ExDINs modell ska inom projektet valideras inom praktisk patologiverksamhet både nationellt och i internationella relationer. Projektet kommer att använda RxEyes etablerade samverkansplattform. På så sätt får projektdeltagarna en unik möjlighet att förstå de krav som ställs för att kunna driva och förvalta storskaliga diagnostiska nätverk och Sverige kan stå som modell för ett nytt sätt att leverera vård. En organisationsform för rutinmässigt samarbete inom bilddiagnostiken som genomförs över landstings, organisations och landsgränser och med externa aktörer i syfte att ge jämlik och högkvalitativ vård. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Både tillgången till och utbildning av experter inom diagnostik, framförallt inom patologi, är eftersatt och behöver fokuseras. Speciellt som det tyvärr förväntas bli en dubblering av antalet patienter som insjuknar i cancer i världen till över 30 miljoner fall 2030, enligt Cancerfondens rapport 2014. Särskilt Vid ett möte med Sveriges patologchefer, representanter från landets Regionala Cancer Centra (RCC), Socialdepartementet samt Socialstyrelsen, som anordnats av SKLs samordnare av cancervården i september 2013, diskuterades patologins framtid. Man identifierade tre huvudsakliga frågeställningar som måste realiseras: 11 Angreppssätt, genomförande ExDIN kommer genomföras mellan 1:a januari 2015 till 30:e september 2016. Projektet består av fem arbetspaket, se bilden nedan. Arbetspaket 1 (AP1) kommer definiera modeller för nätverkssamarbete (exempelvis organisation och förvaltning, ersättningsmodeller, tilldelning av fall, kvalitetssäkring, avtalsupplägg) och hur dessa ska testas. AP3 konfigurerar plattformen så att tester kan genomföras, vid behov utvecklas ny funktionalitet. AP2 tar fram de resurser som behövs för att testa modellerna, genomför tester och återkopplar till AP1 och AP3. AP5 utvärderar effekterna av nätverksbaserad vård. AP4 sprider resultaten från övriga arbetspaket, samt rekryterar fler sjukvårdsverksamheter som kan medverka med granskningskapacitet och/eller genom att skicka in prover till nätverken. drabbade är världens fattigare länder utan behandlingar, infrastruktur och möjligheter att ställa diagnoser. Till år 2030 riskerar dessa siffror att dubbleras igen enligt Cancerfondens statistik. Detta ställer höga krav på nationella sjukvårdssystem och sannolikt krävs samarbete internationellt för att kunna nå rätt expertis. Diagnostik utgör idag ca 15% av sjukvårdens kostnader (inräknat radiologi, patologi och cytologi). Diagnostisk kvalitet har stor inverkan på sjukvårdens övriga kostnader då det är själva beslutsunderlaget för val av ingrepp/behandling och patientens möjlighet att rehabiliteras. I USA uppskattas den årliga kostnaden för onödiga kirurgiska ingrepp och felbehandlingar 10-15 miljarder USD per år, vilket motsvarar 250-400 SEK per capita. Detta är endast de direkta kostnaderna för sjukvården och inkluderar inte samhällets övriga kostnader eller lidande för patienter. Erfarenheter visar att feldiagnoser är ett problem, men att missade diagnoser är ett mycket större problem. En av orsakerna är att den tekniska och medicinska utvecklingen sker i rasande takt och att vården inte hinner med att ta del av och tillgodogöra sig nya innovationer så som kunskap, nya rön och metoder. Då nätverkssamarbete över organisationsgränser medför ett större patientunderlag till patologerna inom de olika organområdena finns möjlighet till kompetensutveckling. Standardiseringen av svarsutlåtanden kommer öka, vilket ökar kvalitén. Nätverken kan användas för att utbilda patologer på ett effektivt sätt och för att sprida nya rön och metoder. Nyttokalkylen som tagits fram tidigare i projektet visar på stora kostnadsbesparingar. 12 Hållbara attraktiva städer Kontaktperson på VINNOVA Marit Werner 13 – Attraktiva livsmiljöer i kallt klimat Projektledare: Professor Maria Viklander, Luleå tekniska universitet E-post: marvik@ltu.se Diarienummer: 2014-04287 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Kommuner • Gällivare kommun (Samhällsbyggnadsförvaltningen, Service & Teknik) • Kiruna kommun (Miljö & Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunkontoret) gamla. För att de nya städerna ska bli hållbara och attraktiva måste sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter inkluderas i samhällsbyggandet, tillsammans med de tekniska. Inom Attract integreras samtliga dessa aspekter för att kunna åstadkomma attraktiva och hållbara livsmiljöer i kallt klimat. Attract utförs gemensamt av närmare 20 företag, flera organisatoriska enheter inom två kommuner samt 40-talet forskare från forskningsmiljön Alice vid Luleå tekniska universitet (utsedd av Formas som stark tvärvetenskaplig forskningsmiljö inom samhällsbyggnad). Företag • Abelko Innovation • BDX Företagen AB • Borö-Pannan AB • Elgocell AB • Gällivare Energi • HSB Norr Ek. För. • Lindbäcks Bygg AB • Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) • Metria, NCC AB • Plan B Consulting AB • Sweco AB • Tekniska Verken i Kiruna AB • Tyréns AB • Urban Water Management Sweden AB • Vegtech AB • Virtalis Utmaning och mål Inom ramarna för följdinvesteringsprojektet (Attract C) avser vi att vidareutveckla, testa och utvärdera de resultat från Attract B som konsortiet anser har störst potential för grön och socialt hållbar tillväxt, samt som bidrar till utvecklingen av attraktiva livsmiljöer i kallt klimat, nämligen: 1 2 3 4 Universitet • Luleå tekniska universitet (Arkitektur, Byggproduktion, Energi, Genus, Organisation, Byggkonstruktion, VAteknik) beslutsstöd för attraktiv och hållbar utformning av utemiljö i kallt klimat med avseende på stadsbyggnadsoch dagvattenaspekter tre olika byggnadskoncept för kallt klimat innovativ infrastruktur verktyg för en snabbare och mer visuell plan- och byggprocess. Några exempel på varor och tjänster som utvecklas inom Attract C: • Bakgrund Behovet av att utforma städer för att minimera miljöpåverkan och minska resursförbrukning är ständigt ökande. Parallellt pågår en världsunik samhällsomvandling i Malmfälten (Gällivare och Kiruna kommun). Där leder gruvbolagets brytning av järnmalm till att stora delar av två stadscentra måste flyttas, och detta inom en mycket snar framtid. I praktiken kommer få byggnader i de båda städerna att flyttas, dvs. majoriteten av byggnaderna kommer att ersättas med nya. Enbart i Kiruna måste nära 200 000 m2 bostadsarea ersättas under de närmaste 5 åren och i Gällivare måste totalt ca 250 000 m2 ersättas. Därtill måste bl.a. nya vägar, ny kraftförsörjning, och nya vatten- och avloppsledningssystem byggas. Samtidigt kommer delar av städerna att finnas kvar i överskådlig framtid, vilket medför att ny infrastruktur och nya system måste sammanfogas och fungera tillsammans med • 14 Vitplan - Hittills har svenska städer planerats med sommar som utgångspunkt, trots att det i Sverige råder andra årstider än sommar större delen av året. I Gällivare kommer konsortiet att utveckla en s.k. Vitplan, dvs. beslutsstöd för attraktiv och hållbar utformning av utemiljö i kallt klimat med avseende på stadsbyggnadsoch dagvattenaspekter. 7:e huset – Attract B bidrog till utvecklingen av och uppförandet av världens nordligaste passivhus i subarktiskt klimat, det s.k. 7:e huset. I kommersiellt syfte kommer vi att testa, utvärdera och vidareutveckla delar av de experimentella lösningar, inklusive byggteknik, utemiljö (inkl gröna tak) samt infrastruktur som finns i eller i anslutning till 7:e huset. Vi avser även att fånga de boendes uppfattning om husets komfort och funktion, samt byggnadsarbetarnas erfarenheter av att bygga huset under tält. • • Samförläggningslåda - Fjärrvärmen tillförs bl.a. 7:e huset via en s.k. samförläggningslåda, dvs. en isolerlåda där vatten, avlopp och fjärrvärme förlagts gemensamt. Marknadsutsikterna för en fungerande lösning är pga. de kraftigt minskade anläggningskostnaderna jämfört med konventionell förläggning mycket goda. För att säkerställa samförläggningslådans funktionalitet kommer vi bl.a. att testa och utvärdera vilken termisk inverkan samförläggningen har på fjärrvärme- respektive VAledningarna. CityThings - Inom Attract B utvecklades en programvara, CityThings, som bl.a. har möjliggjort visualisering av sammanlagd data från flera källor. Därmed har beslutsfattare fått tillgång till ett virtuellt underlag som på ett mycket illustrativt sätt tydliggjort vilka framtida förändringar av t.ex. VA-nätet som kommer att krävas, vilka byggnader som kommer att behöva rivas, samt vid vilken tidpunkt dessa förändringar kommer att/måste ske, något som har underlättat samt påskyndat beslutsprocessen. Inom Attract C kommer CityThings att testas och vidareutvecklas. kommer att stärka de medverkande företagens konkurrenskraft utanför Malmfälten och Sverige. 7:e huset, världens nordligaste passivhus i subarktiskt klimat (Foto: Lena Goldkuhl Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) • Att svenska städer inte har planerats för vinter medför stora kostnader för samhället, i form av snöröjningsskador, halkolyckor, översvämningsskador från smältvattenvolymer, mm. • Samförläggningslådan, dvs. en isolerlåda där vatten, avlopp och fjärrvärme förläggs gemensamt, minskar drastiskt anläggningskostnaderna eftersom VA därmed kan förläggas mycket grundare än normalt, då det värms upp av fjärrvärmen. • Enbart i Kiruna måste nära 200 000 m2 bostadsarea ersättas under de närmaste 5 åren. Energiförbrukningen för det passivhus som byggts i Kiruna (7:e huset) är 7000 kWh/år. Om befintliga bostäder ersätts med passivhus, som fungerar tillfredsställande enligt de boende, får det naturligtvis stor påverkan på inte minst framtida energiförbrukning. Därtill kommer passivhus att ta allt större marknadsandelar i övriga Sverige och internationellt eftersom kunder får större tilltro till dem då de t.o.m. fungerar i subarktiskt klimat, vilket kommer att leda till grön tillväxt. Foto: Tomas Utsi, Naturfoto Angreppssätt, genomförande Attract C är uppbyggt kring ett antal delprojekt. I likhet med Attract B kommer arbetet att bedrivas med en huvudprojektledare, två projektkoordinatorer, samt en WP-ledare för varje delprojekt. Inom respektive delprojekt ingår flera av konsortiets parter, antingen som kravställare, leverantörer eller förvaltare. Företagen är leverantörer till såväl fastighetsägare som kommuner, men medverkar naturligtvis även för att stärka sin egen konkurrenskraft på en nationell och internationell marknad. Som exempel på detta kan nämnas 7:e huset där kommunen är kravställare, NCC m.fl. företag leverantörer, men där även experimentellt utvecklingsarbete sker som Samförläggningslåda, dvs. samförläggning av fjärrvärme, vatten och avlopp (Foto: Elgocell) 15 Morgondagens Kommunala Vattenrening – en Produktionsanläggning Projektledare: Östen Ekengren E-post: osten.ekengren@ivl.se Diarienummer: 2014-04309 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Deltagande företag • AquaQ • Cerlic Controls • Nordic Water • Xylem biogas från kommunalt slam samt kompletterande kväverening. Detta har emellertid inte omvandlats till en lika stor export våg. Vi har ett stort antal småföretag som levererar delkomponenter men vi har saknat större företag som kan teckna större kontrakt. Vidare behövs framtagandet av lösningar som knyter samman fler aktiviteter på ett mer progressivt sätt. Vi vill med vårt breda konsortium råda bot på dessa brister. Akademi • IVL Svenska Miljöinstitutet • JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik • Lunds Universitet • Kungliga Tekniska Högskolan • Uppsala Universitet • Sveriges Lantbuksuniversitet Utmaning och mål Målet för projektet är att resurseffektivt behandla avloppsvatten i till en sådan kvalitet att det kan återvinnas via infiltration till grundvattnet. Vi vill lösa nackdelarna med dagens reningsteknik för kommunalt avloppsvatten på progressivt sätt där man kan producera nyttigheter i form av energi, vatten som kan återanvändas och näringsämnena som kan återföras i kretsloppet. Detta bör kunna utföras med anläggningar som kostar mindre än dagens lösningar. För att nå dit krävs det gränsöverskridande utvecklingsarbeten. Offentlig organisation • Simrishamns Kommun Bakgrund En allt större andel av befolkningen flyttar till städerna. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i urban miljö och den trenden förstärks hela tiden. Exempelvis kommer ytterligare 250 miljoner kineser att flytta in till städerna de närmsta tjugofem åren. Utmaningarna handlar om att kunna erbjuda tillgång till rent vatten, mat, hållbart boende, energi och transporter. Dessutom måste avfall och avloppsvatten tas om hand på ett hållbart sätt. Detta ställer stora krav på helt ny vattenanvändning eftersom nuvarande lösningar inte är hållbara. Vattentillgången är i många länder begränsad. Den viktigaste anledningen till detta är att människor bosätter sig i kustområden där vattentillgången redan från början är begränsad. Med ökad befolkning ökar självfallet vattenkonsumtionen och merparten av det vattnet släpps sedan ut i havet. Vattenbristen förvärras av den globala temperaturförhöjningen som är följden av de allt mer ökade utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser. Reningsverken bidrar själva till utsläpp av klimatpåverkande gaser i form av hög energiförbrukning samt icke optimerade processer. För att det ska bli hållbart behöver reningsprocesserna optimeras samtidigt som energiinnehållet i avloppsvattnen måste omhändertas bättre. Biogas är där ett bra alternativ. Utbytet kan där kraftigt ökas genom optimering av själva rötningsprocessen samt genom att tillföra substrat i form av organiskt avfall från hushållen. Lyckas vi väntar en årlig marknad på storleksordningen 250350 miljarder EURO. Beräknad tillväxt 2-10% per år. Konkurrensen kommer främst från stora franska företag som Veolia och Suez. Deras styrka är storleken på företagen med därtill hörande resurser både i form av kunnande och finansieringsmöjligheter. Vi bedömer att vi har en styrka i form av ett mer helhetmässigt upplägg och en stark koppling till FoU. På sikt kommer Kinesiska aktörer att ta en betydligt större marknadsandel. Vår bedömning är att den kinesiska marknaden ger stora möjligheter den närmsta tioårsperioden. Det är av det skälet vi har valt att söka strategiskt samarbete med ett antal kinesiska nyckelaktörer främst Tsinghua University, CRAES, TAES, Nankai University och TAES. Dessa fungerar som rådgivare åt den kinesiska staten och är viktiga att vinna för vår ide om en produktionsanläggning för nyttigheter. Samtidigt inser vi att vi har mycket att lära oss från dessa organisationer. En allt större andel av jordens befolkning flyttar in till städerna. Utmaningarna handlar om att kunna erbjuda tillgång till rent vatten, bra boendemiljö, mat, energi och transporter. Dessutom måste avfall och avfallsvatten tas om hand på ett hållbart sätt. Vattentillgången är dessutom begränsad i många länder och detta förvärras av den globala temperaturökningen i kombination med en kraftig urbanisering. Sammantaget ställs därför krav på helt nytt sektoröverskridande synsätt där avlopp och avfall ses som resurser som förvandlas till nyttigheter i en Sverige har en stark ställning vad gäller skapandet av mer hållbara lösningar. Vi införde tidigt kommunal vattenrening och har de senaste tio åren blivit ledande vad gäller produktion av 16 Angreppssätt Baserat på de goda pilotresultaten från steg 2 kommer vi stor skala demonstrera hur man kan rena utgående vatten från Simrishamns reningsverk med en skivfiltrering, ozonering samt slutpolering med aktivt kol/sandfilter. Kvaliteten kommer att utvärderas noggrant och om möjligt kommer vattnet i slutet på provperioden kunna återföras i kretsloppet via infiltration till grundvattnet. Processen kommer att optimeras ur resursförbrukningssynvinkel. Biogas kommer att produceras genom samrötning av slam och fiskrens. Rejektvattnet kommer att behandlas med Anammoxtekniken i pilotskala. Lyckas denna demonstration får vi en svensk innovativ exportprodukt som kommer att bidra till en stark exportökning och skapandet av ett stort antal nya arbetstillfällen. Efter att ha demonstrerat dessa lösningar i Sverige, erhålls en referensanläggning som kan visas upp för kunder från både Sverige, Europa men även tillväxtländerna. Rapporter kommer att presentera resultat från anläggningarna och vi kommer att presentera dessa både i vetenskapliga tidskrifter men också populärvetenskapligt. För att öka trovärdigheten kommer LCA studier att göras för att belysa helhetskonceptet. IVL kommer att tillsammans med företagen marknadsföra dessa lösningar på olika konferenser ordnade av WSSTP. (EUs vattenteknologiplattform) samt bjuda in kommunala verk i Sverige till en presentation. I konsortieform kommer konceptet också att marknadsföras i Kina och Indien. produktionsanläggning. I ett inledande projekt har vi därför utprovat dellösningar som ska leda fram till en produktionsanläggning för vatten som efter borttagande av läkemedelsrester, metaller och andra prioriterade ämnen kan återvinnas för olika syften, energi som kan framställas ur avloppsvatten och organiskt avfall, fosfor och andra näringsämnen som kan återföras i ren form. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Världsmarknaden för vattenrening uppgår till ca 3000 miljarder SEK. Merparten av detta är de drifts kostnader som varje anläggning resulterar i. Exporten är emellertid betydande och uppskattas vara ca 6 miljarder SEK från Sverige. Vi bedömer att exporten kan öka med en faktor tre efter ett väl genomfört projekt. Detta borde ge en avsevärd sysselsättningshöjande effekt. Till detta kommer att både Envac och Scania kan öka sin export baserat på resultaten från dessa försök. I C-delen vill vi också utprova en ny finansieringsmodell som vi hoppas ytterligare ska ´boosta´ denna verksamhet. Den miljömässiga vinsten av detta projekt är betydande. Vi närmar oss en hållbar lösning för avloppsvatten/Avfallsfrågan vilket har ett stort egenvärde. Delprojekten genererar också en egen efterfrågan men får sin fulla genomslagskraft först när alla delprojekt når sina målsättningar. Vi har här fokuserat oss på Kina som har både problem och resurser. Av erfarenhet vet vi att det inte alltid hjälper att presentera en ny och bra ide. Den ska vara beprövad varför vi nu demonstrerar tekniken i stor skala. 17 Informationssamhället 3.0 Kontaktperson på VINNOVA Peter Nöu 18 Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet Projektledare: Claus Popp Larsen E-post: claus.popp.larsen@acreo.se Diarienummer: 2014-04288 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation – Projektparter Projektets behovsägare är bostadsbolag och kommuner. De är direkt eller indirekt kunder till projektets teknikbolag som levererar data, tjänster, utrustning och tjänsteplattformar. Projektet leds av forskningsinstituten inom Swedish ICT. inköp och drift och svårt att hantera praktiskt för bostadsbolagen som dessutom hamnar i inlåsningssituationer. Samma mönster ses för kommunerna. Trygghetslarmet är typisk den första digitala omsorgstjänsten som erbjudas en brukare men mer avancerade tjänster testas landet över. De lösningar som officiellt förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är proprietära och ledar till dyra tilläggstjänster och det blir i praktiken omöjligt att lansera tjänster från mer än ett fåtal leverantörer. Behovsägare • Bostadsbolaget i Göteborg • Mimer • Skebo • Riksbyggen • Förvaltaren • Micasa • SABO • Stockholms stad • Skellefteå kommun • Sundbybergs Stadsnät Öppna tjänsteplattformer där man delar på data och utrustning blir mycket billigare och mycket mindre resurskrävande. Öppenhet och konkurrens på alla nivåer frigör dessutom innovationskraften hos helt nya aktörer. Googles Android och Apples iOS är lysande exempel på tjänsteplattformar som är öppna neråt mot sensorer samt uppåt mot data. De har revolutionerat alla marknadssegment där de används och har skapat en enorm innovationskraft på tjänstesidan. Teknikbolag Alleato Inteno There Corporation Telia, KTC Weevio Manodo Clayster Verisure Mälarenergi Elnät Skellefteå Kraft • • • • • • • • • • • Öppna bredbandsnät är en svensk specialitet som illustrerar att starka aktörer kan trycka på för att skapa en marknad som är konkurrenskraftig jämfört med traditionella vertikala operatörer. Detta har resulterat i hög konkurrens mellan många operatörer och tjänsteleverantörer vilket har lett till att vi i Sverige idag har större valfrihet och lägre kostnad för bredbandstjänster jämfört med andra länder. Utmaning och mål Projektet adresserar problemet med proprietära lösningar för tjänster i hem och fastigheter där många parallella system samexisterar men där det finns mycket begränsad samverkan mellan systemen. Det blir onödigt dyrt och komplicerat att hantera för behovsägarna där vi i projektet fokuserar på fastighets- och energitjänster för bostadsbolag och digitala omsorgstjänster för kommunerna. Även samhället i stort och i sista instans slutanvändaren drabbas av detta. Projektledning • Swedish ICT (koordinator) • Acreo Swedish ICT • Interactive Institute Swedish ICT • SICS Swedish ICT Bakgrund Trots att IKT-branschen är välutvecklad förblir en stor del av den potential som IKT har att bidra med till hållbara lösningar outvecklad. Anledningen är dålig samordning av de IKTresurser som krävs för att realisera produkterna och tjänsterna för att man använder slutna, vertikala affärsmodeller och tekniska lösningar. Målet för det här projektet är att främja innovation och hållbarhet genom en öppen IKT-baserad tjänsteproduktion i hem och fastighetsmiljö. Detta kommer att främja samarbete kring IKT-lösningar gällande såväl teknik och affärsmodeller som tjänster. Det kommer även minska tröskeln för nya aktörer, särskilt för SME, att bidra med teknik och tjänster vilket leder till fler, bättre och billigare tjänster. Genom att dela på utrustning kan man spara mycket genom att undvika redundanta sensorer, gateways och routrar, och man kommer att minska miljö- och klimatbelastning vid tillverkning, installation, drift och återvinning. I stället vill vi genom att kombinera teknik med affärsmodeller introducera öppna tjänsteplattformer för bostadsbolag och kommuner. Bostadsbolagens fastigheter blir allt mer automatiserade men varje tjänst är i princip helt separat från de övriga tjänsterna vilket ledar till många parallella system för sensorer, datainsamling och -kommunikation. Det är dyrt i 19 Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Projektet fokuserar i första hand på SABOs medlemsbolag och kommunerna. SABO-bolagen äger och förvaltar tillsammans nästan 730 000 lägenheter. En fungerande lösning kan dock appliceras på hyresrätter generellt samt troligen på många bostadsrättsföreningar. För andra typer av boende kan själva tekniken återanvändas, men det krävs andra affärsmodeller. I Sverige finns det idag dessutom över 200 000 trygghetslarm vilket ökar med den åldrande befolkningen. Det är alltså en mycket stor del av Sveriges befolkning som potentiellt gynnas av projektet. säkerhetstjänster och omsorgstjänster - ska kunna få tillgång till all data från hemmet och fastigheten och där man delar på all fysisk utrustning och infrastruktur. I projektet vill vi implementera, demonstrera och verifiera denna målbild i tre spår. I spår 1 bygger vi målbilden – både teknik och affärsmodeller - från start, baserat på en kommersiell state of the art plattform för IoT. De två andra spåren är migrationsscenarier där vi i spår 2 utgår ifrån en befintlig, sluten tjänsteplattform som vi öppnar upp med gränssnitt neråt mot sensorer/aktuatorer och uppåt mot data. I spår 3 utgår vi ifrån en befintlig sluten omsorgstjänst som vi anpassar till en öppen tjänsteplattform. Migrationsscenarierna är mycket viktiga att inkludera eftersom det i de flesta fall är nödvändigt att ta hänsyn till befintlig utrustning och system i hem och fastigheter som ofta är stora investeringar. Utöver de ekonomiska besparingar och minskad miljö- och klimatbelastning genom att dela på utrustning leder öppna tjänsteplattformer till mer individualiserade tjänster. T ex är de digitala omsorgstjänster som finns idag av typen one size fits all trots att brukarnas behov är exakt lika varierande som alla andras. Genom att tillgängliggöra en gemensam öppen tjänsteplattform kan vi alltså förvänta bättre och mer anpassade omsorgstjänster från många fler tjänsteleverantörer. En viktig del av projektet är att arbete med övergripande affärsmodeller för alla spåren. Eftersom vi opererar med delade tjänsteplattformer behövs det en ny roll i affärskedjan som tar hand om att initialt investera i och senare underhålla plattformen. Alla aktörer i kedjan från tjänsteleverantör till slutanvändare måste vinna något på modellen – annars kommer den inte fungerar utanför projektet! Telia har under hösten testat en plattform för trygghetslarm och andra omsorgstjänster som ska vidareutvecklas i projektet. KTC har en redan fungerande plattform för individuell mätning och debitering i Bostadsbolagets fastigheter, och i en del av dessa fastigheter ska projektet vidareutveckla plattformen med Internet of Things (IoT) funktionalitet. Dessutom har There en energitjänsteplattform i Mimers bestånd. Den plattformen ska öppnas och nya tjänster ska läggas till. Projektet genomförs med praktiska installationer i runt 140 lägenheter fördelat på de sex bostadsbolagen och parallellt med installationerna utvecklas affärsmodellerna tillsammans med nyckelaktörerna vilka är kommunerna, bostadsbolagen och tjänsteplattformsägarna. Angreppssätt Projektets målbild är en situation där alla leverantörer av tjänster – som t ex fastighetstjänster, komforttjänster, 20 Konkurrenskraftig produktion Kontaktperson på VINNOVA Ida Langborg 21 STREAM – Strömmen av information för smart effektiv automation Projektledare: Markus Bohlin E-post: markus.bohlin@sics.se Diarienummer: 2014-04319 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation – Projektparter Industri • ABB AB (inkl. ABB Cranes & ABB Industry solutions) • Addiva • Atlas Copco Secoroc • Bombardier Transport • Eduro • Mälarenergi • Prevas • Volvo CE I steg 3 ligger fokus på två uppgifter: • • Att mycket konkret ta de tre fallstudierna närmare marknadsmässighet och demonstrera system för processeller energioptimering som förutom att lösa grunduppgiften också verifierar värdet det skapar i kronor och ören. Att bedöma vilka funktioner i verktygslådan som bör prioriteras utifrån en strategisk marknadsbedömning, d.v.s. verktygslådan ska från början vara efterfrågad i framkant av utvecklingen. Målen för projektet är: Akademi • SICS Swedish ICT • Mälardalens Högskola • Blue Institute • • • Myndighet • Trafikverket Tre industridemonstratorer 3-5 prekommersiella dellösningar Väl etablerade affärsmodeller Metoder som utvecklats i fallstudierna kommer att bygga upp verktygslådan i STREAM, en samling programvarukomponenter inklusive en arkitektur för hopkoppling av dessa, samt en metod för att lösa industriella problem, och nya affärsmodeller för resulterande nya tjänster och produkter. Bakgrund Industrin genererar enorma mängder data från sensorer och mätningar av system och processer. Data som kan analyseras för att effektivisera metoder för bland annat tillverkning. STREAM startade under 2012 som ett samarbete mellan industriföretag och forskningsparter för att lösa detta problem. Projektet går nu in i steg tre med målet att tillsammans ta fram en verktygslåda för industriellt effektivare industri. Tre fallstudier inom industrin har utförts och i projektets tredje fas kommer vi se närmare på hur dessa kan sammankopplas för att lösa industriella problem. Projektet kommer även undersöka nya affärsmodeller för informationsbaserade tjänster och produkter inom automation som verktygslådan kan utmynna i. Exempel på möjliga tjänster är processövervakning, dynamisk produktionsoptimering, underhållsplanering och energioptimering. Potentialen med STREAM kommer framför allt från nya affärsvärden inom automation och järnvägsfordon baserat på analys och förädling av strömmande data. I STREAM är affärsvärdena för slutkund en lägre totalkostnad (Life-cycle Cost) genom lägre energiförbrukning, minskat underhåll och ökad tillgänglighet för befintliga maskiner. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) De företag som medverkade i STREAM steg 2 ser stora potential med projektet. Prevas nämner att: Utmaning och mål Samhällsutmaningen som projektet adresserar är att utveckling i Sverige har setts som kostsamt och ineffektivt. Vi behöver därför undersöka effektivare arbetssätt för utveckling, detta för att stärka vår konkurrenskraft. Speciellt gäller det nya datadrivna tjänster och produkter, som har stor potential också inom mer traditionell verkstadsindustri. ”Energiförbrukningen för en ugn i stålindustrin är i 100-miljonersklassen per år. Prevas bedömer att STREAM kan möjliggöra energibesparingar mellan 5-20 % genom bättre prognoser och erbjuda värdebaserade affärsmodeller. I Sverige finns det mellan 5-10 ugnar där detta kan vara aktuellt inom ett fåtal år, i Europa finns potential till ett 50-tal olika projekt. Snabb och effektiv analys av data innebär att stora effektivitetsvinster kan erbjudas inom drift och underhåll. Terminalens produktivitet kan optimeras och med omfattande beslutsstöd till drift och underhållspersonal göras mer robust och mindre beroende av enskilda personers erfarenhet och kunskapsnivå. Sammantaget har STREAM därigenom potential till effektivisering motsvarande hundratals miljoner kronor per år i direkta energibesparingar.” 22 ABB Cranes uttrycker: ”ABBs koncept för överordnad styrning och kontrollrum för container-terminaler kommer nu att baseras på resultat från STREAM projektet. Detta säkerställer att vi kan visa 4 kundfördelar på terminalstyrningsnivån som är avgörande i beslut om val av leverantör för terminalautomation.” Bombardier: ”Via STREAM kommer vi bättre kunna skapa nya och förfinade funktioner som kommer att göra processen bättre, skapa den nödvändiga informationsinfrastrukturen för att överföra och analysera datamängderna från dessa signaler, möjliggöra effektivare projektgenomförande (t.ex. genom effektivare igångkörning och eller tillförlitlighetstillväxt) samt erbjuda våra kunder nya tjänster och tilläggsfunktioner.” 5 Projektet har alltså potential till effektiviseringar i flera branscher och kommer att innebära stora fördelar både rent ekonomiskt och miljömässigt. Angreppssätt Projektet planeras bestå av fem arbetspaket: 1 2 3 Projektledning – Övergripande ledning, kontakter med VINNOVA samt rapportering. Kommersialisering, marknad, affärsmodeller – En integrerad process där teknik och affärsmodeller prioriterats lika, är förutsättningar för varandra, och i designen påverkar varandra. Arkitektur, funktioner och tjänster – Konceptet verktygslådan representerar nya värden inom industriell IT - de som vi förknippar med digitalisering. Funktioner som ansluter till Big Data Analytics, till tjänsteorienterade systemarkitekturer (SOA) och till insamling av data med 23 metoder som förstärker, förenklar eller ersätter konventionell industriteknik, tillhör den arsenalen. Verktygslådan utvecklas på tre fronter: 1 programvarukomponenter, 2 arkitektur och 3 tjänster. Industridemonstratorer och testning – (Fallstudier inom ABB, Bombardier, Prevas/Outokumpu). I dagsläget har alla demonstratorer testats i en simulerad och begränsad miljö. Testning av industridemonstratorerna kommer utföras enligt en gemensam process, som tas fram tidigt i projektet, med utgång i V-modellen för mjukvaruutveckling. Syftet med testerna är att hitta och kunna åtgärda kritiska fel i implementationen, och på detta sätt gradvis öka systemens tillförlitlighet och möjliggöra prioritering av nödvändiga utvecklingsinsatser. Målet med testerna i samtliga fallstudier är en demonstration i verklig miljö tillsammans med respektive part. Kunskapsöverföring och samverkan – Arbetspaketet sprider kunskap mellan projektaktörerna samt externt. Konstellationen kommer att utvecklas genom att fler parter involveras kontinuerligt. Totalt 3-4 workshops genomförs för att skapa nya samarbeten internt och externt i andra branscher. Kunskapsspridning sker genom samverkan med Automation Region, Process IT, Paper Province, Industriell Effektivitet och Svenska Operationsanalysförbundet samt genom seminarier och konferenser, genomförande av examensprojekt (10-20 per år) och ett aktivt mediasamarbete. Samverkan i forskningsfrågor sker med internationellt starka aktörer, t.ex. RWTH Aachen och ETH Zürich. post: VINNOVA se-101 58 Stockholm besök: Mäster Samuelsgatan 56 +46 (0)8 473 3000 vinnova@vinnova.se vinnova.se
© Copyright 2024