Läs mer om de projekt som startade under våren 2014
Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation – UDI Steg 1 Initieringsprojekt hösten 2014 Projektkatalog Utmaningsdriven innovation – UDI Steg 1 Initieringsprojekt Hösten 2014 Förord VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. Utmaningar är en viktig drivkraft för innovationer och de projekt vi nu finansierar kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som på sikt kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Projekten bygger på breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Såväl VINNOVA som våra externa bedömare har goda förhoppningar om att projekten kan göra avtryck nationellt och internationellt. Under hösten 2014 beviljades 33 projekt till det första steget i programmet Utmaningsdriven innovation. Det är glädjande att intresset är fortsatt stort för programmet, men än viktigare är att det är förslag med god potential att möta samhällsutmaningar. Förslag som på sikt kan leda till både affärs- och samhällsnytta. Förhoppningsvis kan den här projektkatalogen inspirera såväl som leda till att personer kommer i kontakt som annars inte skulle göra det. VINNOVA i september 2015 Daniel Rencrantz Programledare Utmaningsdriven innovation Innehåll Framtidens hälsa och sjukvård........................................................................................ 4 BioEpoxy – Epoxihartser med låg biologisk påverkan .............................................................5 Neurogame Platform ................................................................................................................6 Ökad delaktighet för sköra äldre och deras anhöriga med eHälsa ...........................................7 VRI-Proaktiv – IT-verktyg för att förebygga och behandla vårdrelaterade infektioner .............9 MoTFall – Modern Teknik mot Fallolyckor .............................................................................11 Automation inom Högspecialistvård .......................................................................................13 Hållbara attraktiva städer ............................................................................................... 15 Effektiv och hållbar hantering av Legionella ...........................................................................16 Systemteoretiska planeringsverktyg för hållbar stadsutveckling.............................................18 MedPlats – platsförhandling, medborgardialog och stadsplanering ......................................20 Statusbedömning och förvaltning av ledningsnät ...................................................................22 Avstressande miljö i arbetsplatsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet .........24 Komplexa arbetssystem – arbetsprocesser och verktyg .......................................................25 Grön förnyelse av urbana industriområden ............................................................................27 Innovativa former för förvaltning av den hållbara urbana utemiljön ........................................29 Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell .............................................................................31 Bärande glas i bostadshus med volymmoduler av trä ............................................................33 Informationssamhället 3.0 .............................................................................................. 35 Flerterm – delaktighet och inkludering i ett mångspråkigt samhälle ......................................36 Via Appia – ICT, appar och smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet ..............................38 Framtidens lärande ................................................................................................................40 Future Solutions Lab ..............................................................................................................42 Smart City Marketplace ..........................................................................................................44 Skola för alla, från första dagen i det nya landet ....................................................................46 Konkurrenskraftig produktion ....................................................................................... 48 Grönt kväve - Innovativ produktion av mineralgödselmedel ...................................................49 ReCyCol – Reversibla färgningsprocesser för en hållbar textilindustri ..................................51 Innovativa antimikrobiella lösningar ger säkra konsumentprodukter ......................................53 Resurseffektiv planering för konkurrenskraftiga produktionsnätverk ......................................55 HybTex – Nya hybrid textilliknande material framställda av träfiber i pappersmaskin ...........57 Kretsloppsbaserad produktion och förädling av grönsaker och fisk........................................59 ProduktionBygg ......................................................................................................................61 Snabb utveckling av läke- och livsmedelsprodukter och processer........................................63 Framtidens hälsa och sjukvård Kontaktperson på VINNOVA Sofia Norberg 4 BioEpoxy – Epoxihartser med låg biologisk påverkan Projektledare: Erik Ronne E-post: erik.ronne@akzonobel.com Diarienummer: 2014-04231 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Idén har en ytterligt hög kommersiell potential. Livsmedelsindustrin är väl medveten om problemet med hormonstörande effekter av epoxihartser och söker aktivt efter alternativa polymerer till livsmedelsförpackningar. Likaledes är frågan högaktuell inom byggsektorn där problemen med kontaktallergi uppmärksammats från både arbetstagar- och arbetsgivarhåll. Ett framgångsrikt projekt kan snabbt kommersialiseras. Konstellation – projektparter Akademi • Göteborgs universitet • Chalmers tekniska högskola Näringsliv • AkzoNobel • HWQ Relining Systems AB Fler parter kommer att engageras under Steg 1. Ytterligare en målsättning är att de nya alternativ till epoxihartser som tas fram och testas företrädesvis ska vara baserade på förnyelsebara råvaror. Eftersom dagens epoxihartser är helt baserade på råvaror från oljeindustrin vore ett framgångsrikt projekt ett steg mot ett mer hållbart samhälle. Bakgrund Epoxihartser används i många olika konsumentprodukter t.ex. för lackering av insidan av konservburkar och aluminiumburkar för dryck. Epoxihartser har även en utbredd användning inom byggsektorn, bl.a. som bindemedel vid relining av rörstammar samt i färger för trä och metall. De är dock problematiska ur hälsosynpunkt då kvarvarande oreagerat utgångsmaterial dels kan vara hormonstörande, dels ger kontaktallergi. Det finns idag inga bra alternativ till epoxihartser: de har utmärkta tekniska egenskaper, de är starkare, lättare och tätare samt ger mycket bättre korrosionsskydd än andra polymerer samtidigt som de har ett överkomligt pris. Angreppssätt 1 Utifrån teori och litteratur föreslås ett antal alternativ som bör vara mindre hälsofarliga och ge bra polymerer med rätt materialegenskaper. 2 Alternativen begränsas till 10-20 substanser som är möjliga att producera från förnyelsebara råvaror till ett rimligt pris. 3 Alternativen syntetiseras. 4 Alternativen undersöks kemiskt, toxikologiskt och endokrinologiskt samt för eventuell risk för utveckling av kontaktallergi. 5 Nya polymerer utvecklas av de alternativ som ger låg biologisk påverkan. Utmaning och mål Utmaningen är att ta fram alternativ till dagens epoxihartser som har samma goda materialegenskaper men ger en betydligt lägre hormonpåverkan och en betydligt mindre risk för kontaktallergi. Det övergripande målet är bättre folkhälsa i form av lägre hormonpåverkan för alla konsumenter som kommer i daglig kontakt med livsmedelsförpackningar och bättre arbetsmiljö i form av mindre kontaktallergi för de som exponeras för höga halter av epoxihartser t.ex. inom VVS och byggindustri. 5 Neurogame Platform Projektledare: Carl Heath E-post: ch@tii.se Diarienummer: 2014-04253 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter • Interactive Institute Swedish ICT • Göteborgs Universitet • Psykologpartners AB • Bakgrund Inom ett flertal områden eftersöks möjligheten att nyttja data ifrån hjärnan för olika former av tillämpningar, från medicin och psykologi till utbildningsområdet och entertainment. De senaste årens utveckling inom BCI (Brain Computer Interfaces) skapar möjligheten att i konsumentled tillhandahålla hårdvara som ett rimligt pris erbjuder de första egentliga möjligheterna att göra detta. En ny marknad är under skapande inom området neurogames som har möjlighet att erbjuda såväl nya former av medicinska tillämpningar som nya verktyg för utbildning och underhållning. För att möjliggöra innovation och utveckling av framtidens hälsa och sjukvård, samt utbildning, inom detta område förutsätts ett transdiciplinärt arbete mellan vitt skilda kompetensområden. Inom området konsumentnära BCI finns det idag ett antal aktörer som verkar. De största är Neurosky och Emotiv men ett initiativ som tar sin utgångspunkt i öppen hårdvara har precis lanserats, Open BCI. Genom utvecklingen av Neurogame Platform och tillkommande applikationer finns potential att möta utmaningar inom hälsoområdet inom exempelvis KBT, arbetsminnesträning och för koncentrationsträning. Initiala områden att utforska gäller exempelvis behandling av stressymtom, depression, ångestsyndrom med mera. Många av de områden inom e-hälsa där Neurogame Platform förefaller vara relevant innebär stora kostnader för samhället. • Försök kvantifiera värdet alternativt använd konkreta, representativa exempel. Hur bidrar projektet till samhällsnytta och hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social). Angreppssätt, genomförande Neurogame Platform leds av Interactive Institute Swedish ICT som har en mångårig erfarenhet av att leda innovationsprojekt i nära samverkan med andra aktörer. Konsortiet kommer att arbeta genom en eventdriven, iterativ designprocess som bygger på ett användarcentrerat förhållningssätt där medskapande är i fokus. Särskild metodik framtagen för utveckling i transdiciplinära team kommer att nyttjas för såväl utveckling som dokumentation för att säkerställa kvalitet, höjd i kommunikation och långsiktighet. Projektet delas in i fyra faser. Utmaning och mål Genom skapandet av en plattform för tillgängliggörande av BCI-baserade produkter inom hälsa och utbildning skapas förutsättningar att bidra till innovation inom såväl e-hälsa som teknikförstärkt lärande. 1 Projektet Neuro Game Platform avser skapa ett konsortium bestående av olika för sammanhanget kritiska kompetensområden. De som i det initiala skedet har identifierats är spelvetenskap, interaktionsdesign, neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Genom sammanförandet av ett transdiciplinärt team baserat på dessa områden uppstår möjligheten att på ett kraftfullt sätt utforska och bedöma de tillgängliga hårdvaru- och mjukvarumiljöer för konsumentnära BCI som idag finns på marknaden, samt se på vilken form av applikationer inom neurogames som förefaller ha ett marknadsvärde på kortare, respektive längre sikt. Med denna kunskap är avsikten att i steg 2 utveckla första funktionella prototyper av neurogames avsedda för framtidens hälsa och sjukvård, för att i nästa steg vidareutveckla och lansera dem på en internationell marknad. 2 3 4 Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt Förmedla potentialen/värdet av att lösa den utmaning som ni möter: • T.ex. hur många som berörs, hur mycket problemet kostar Sverige per år. 6 Orienteringsfas. Konsortiet kommer samman för att konkret och tillsammans identifiera det initiala partnernas kompetenser i relation till varandra och omvärlden. En gemensam, mera detaljerad, färdplan formas för projektet. Idé och konceptutvecklingsfas. Genom ett antal event med konsortiets deltagare genomförs testning och utforskande av olika möjligheter för neurogaming inom områden som i projektet, och i samspråk med det nyligen avslutade VINNOVA-projektet Agenda Game har identifierats som särskilt intressanta - hälsa och sjukvård, utbildning och underhållning. Ett antal koncept identifieras för vidare utveckling. Konceptfördjupning. Den eller de koncept som identifierats för att tas vidare i processen bearbetas och vidareutvecklas ytterligare. De dokumenteras och en mer detaljerad utvecklingsplan formas för hur konsortiet kan ta konceptet vidare till en funktionell prototyp som kan prövas mot målgrupp i ett senare skede. Projektformering. Konsortiet förbereder för att ta projektet vidare i en ny ansökan utifrån tre perspektiv nyttiggörande och innovationshöjd, affärsmodell och tekniskt ramverk. Målsättningen i denna fjärde och sista fas i projektets Steg 1 är att kunna föra projektet in i Steg 2 – samverkansprojekt. Ökad delaktighet för sköra äldre och deras anhöriga med eHälsa Projektledare: Lennart Magnusson E-post: lennart.magnusson@lnu.se Diarienummer: 2014-04266 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter • Linnéuniversitetet • Landstinget i Kalmar län • Kalmar kommun • Mörbylånga kommun • Borgholms kommun • Regionförbundet i Kalmar län • FSO, Handikappförbunden i Kalmar län • EVRY Health Care Solutions AB • TeliaSonera AB Projektet vill uppnå: Bakgrund Den demografiska utvecklingen och behovet av att ta tillvara tillgängliga resurser på ett mera effektivt sätt är lika för hela Europa. Behovet att skapa en integrerad och personcentrerad vård med samverkan mellan vårdgivare och med äldre och deras anhöriga är stort liksom behovet av e-tjänster. I den nya patientlagen lyfts betydelsen av information, inflytande, delaktighet och valmöjlighet fram. • • • • För äldre: ökad delaktighet, inflytande och valfrihet och minskad upplevelse av ensamhet, isolering och social exkludering. För anhöriga ökad tillfredsställelse i vårdandet, delaktighet i den äldre närståendes vård och omsorg, tillgång till information och eget stöd samt minskad upplevelse av börda och otillfredsställelse. För vård- och omsorgspersonal ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av otillräcklighet och stress. För vård och omsorgsgivare högre effektivitet samt ökad trygghet och säkerhet för vårdtagare och deras anhöriga. Projektet siktar på att uppnå att äldre och deras anhöriga i det egna hemmet ska: • • • I Storbritannien används e-vård som larm och sensorer i de äldres hem för att kunna stödja deras dagliga liv. Behov av och användning av e-vårdtjänster ingår som en rutinfråga i biståndshandläggares behovskartläggning. Västerås är först i Sverige att införa e-hemtjänst. De äldre och deras anhöriga kan välja om de vill ha mobila larm, möjlighet till bildtelefoni för kontakt med hemtjänstpersonal och tillsyn nattetid via videokamera. I Barcelona finns framgångsrik användning av e-tjänster till patienter med kronisk lungsjukdom för att uppnå en integrerad hälso och sjukvård och omsorg med involvering av familjen i vården. Stödgrupper och behandling via Internet ökar stadigt. ha tillgång till kunskapsprogram och information om den egna vården och omsorgen få tillgång till vård, omsorg, rehabilitering och social samvaro i det egna hemmet kunna kommunicera med varandra och hälso- och sjukvårdens och omsorgens personal via bildtelefon. Tjänsten ska vara individualiserad och kunna anpassas till användarnas förmåga och önskemål. Hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens organisation ska på ett enkelt sätt kunna samverka och kommunicera med varandra angående de äldre och deras anhöriga vård, omsorg och stöd. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt Av äldre (65+) i Sverige har 18% behov av omfattande sjukvård eller omsorg. Var fjärde äldre kan hänföras till gruppen sköra äldre som börjar uppvisa begynnande skörhet i form av utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet och låg aktivitetsgrad. Majoriteten av all vård och omsorg till dessa äldre ges av anhöriga, såsom make/maka, vuxna barn, vänner eller grannar. Antalet potentiella användare uppskattar vi till 288 tusen äldre och anhöriga i Sverige och 14,4 miljoner i EU. Baserat på en uppskattning att 50% av anhöriga och 25% av de äldre kan ha nytta av tjänsten. Marknaden uppskattar vi till 17,3 miljarder kronor i EU. Värdet av den tänkta tjänsten är att de äldre människorna kan bo kvar i det egna hemmet med stöd av anhöriga och samhällets hälso- och sjukvård och omsorg och att de kan vara delaktiga i sin egen vård och känna sig trygga och säkra. Vård och omsorg på distans bidrar till minskade resor och miljöpåverkan och skapar möjligheter att exportera produkter, tjänster och kompetens inom EU och internationellt. Utmaning och mål Utmaningen är att utveckla framtidens hälso- och sjukvård och omsorg i det egna hemmet och bidra till att äldre människor kan bo kvar i det egna hemmet med stöd av anhöriga och samhällets hälso- och sjukvård och omsorg. De äldre och deras anhöriga ska kunna vara delaktiga i sin egen vård och känna sig trygga och säkra. Övergångar i hälso- och sjukvård och omsorg ska överbryggas till gagn för såväl äldre och anhöriga som för omsorgs- och vårdpersonal i berörda organisationer. Angreppssätt ACTION designmodell där äldre, anhöriga och personal görs delaktiga i alla faser av projektet kommer att användas liksom 7 metoden med ´Blandade lärande nätverk´ (communities of practice). Arbetet delas upp i: • • • kartläggning av behov och önskemål genom litteraturgenomgång, fokusgruppsintervjuer med äldre, anhöriga och personal samt konsultation med projektgruppen och referensgrupperna. Såväl partner som yrkesverksamma anhöriga kommer att ingå i fokusgruppsintervjuerna. omvärldsbevakning för identifiering av lämpliga lösningar och samarbetspartner genom att följa aktuell litteratur, delta på konferenser, konsultera personerna i • • • 8 referensgrupperna och nyckelpersoner vid VINNOVA, forskning och industri. utarbeta förslag på framtida lösningar baserat på resultatet av kartläggningen och omvärldsbevakningen, göra en teknisk kravspecifikation, inbjuda lämpliga företag och andra parter att medverka i projektet och utarbeta förslag till struktur och innehåll i utbildningsplan för användare, personal och beslutsfattare utarbeta förslag till avtal mellan parterna utarbeta en plan för systematisk uppföljning baserat på tidigare utforma en ansökan till steg 2. VRI-Proaktiv – IT-verktyg för att förebygga och behandla vårdrelaterade infektioner Projektledare: Pontus Naucler, Karolinska Universitetssjukhuset, Infektionskliniken E-post: pontus.naucler.@ki.se Diarienummer: 2014-04290 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter • Karolinska Universitetssjukhuset, Infektionskliniken • Karolinska Institutet, Institutionen för Medicin, Solna • Stockholms Universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap framförallt varit inriktat på minskad smittspridning. För att minska risken för VRI ytterligare är det viktigt att intervention sker på individnivå vilket möjliggör påverkan på individbaserade riskfaktorer. Idag dör ca 1500 patienter varje år i Sverige av VRI. Studier visar att den initiala handläggningen av patienter med komplicerade infektioner är avgörande för chansen att överleva. Bakgrund IT-baserade varningssystem och beslutsstöd används allt mer inom många sektorer i samhället. Trots att sjukvården länge haft ett fokus på utvärdering av riskfaktorer baseras många beslut fortfarande på heuristik. Det långsiktiga målet är att utveckla ett IT-verktyg, VRIProaktiv, för att i realtid med automatiserad riskprediktion identifiera patienter som har hög risk att få VRI och patienter som har insjuknat i VRI. Det ska vara ett användarvänligt kliniskt redskap och dessutom kunna användas för att identifiera studiedeltagare till forskningsprojekt om interventioner mot VRI. Informationen måste automatiskt delges till rätt vårdinstanser vilket möjliggör innovativa arbetssätt och kommunikationsvägar i vården av VRI där patientens behov och vårdprocesser ska stå i centrum och där ett multidisciplinärt arbetssätt är avgörande. Det direkta målet för Steg 1 är att specificera partners och produktkrav, bredda konstellationen nationellt och skriva Steg 2 projektansökan. Dagens journalsystem behöver automatiserade lösningar som i realtid kan identifiera patienter med ökad risk för vårdkomplikationer, så som vårdrelaterade infektioner (VRI), för att möjliggöra interventioner tidigt i vårdprocessen. De tre viktigaste initiativen för att minska sjukdomsbörda orsakad av VRI är: 1 2 3 tidig korrekt identifiering av patienter med risk för VRI och som insjuknat i VRI interventioner på individnivå för att minska risken för VRI och minskat lidande orsakat av VRI mätning av processmått och effektmått för att kunna utvärdera effekterna av interventioner Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) VRI drabbar 8-10% av alla patienter på sjukhus i Sverige till en estimerad årlig kostnad av 3.7 miljarder kronor. Upp till 30% av VRI beräknas kunna förhindras med korrekta förebyggande åtgärder. Dessutom skulle tidig korrekt handläggning av patienter med VRI leda till minskat lidande och död. Ett pågående VINNOVA projekt ”Innovation mot Infektion” har fokuserat framförallt på punkt 2. Sverige med stor erfarenhet av nationella kvalitetsregister och sjukvårdsregister har möjlighet att vara ledande i att utveckla punkt 1 och 3 med målet att skapa en IT-baserad infrastruktur som inte bara möjliggör förändrade arbetssätt i handläggning av patienter med VRI, men också kvalitetsuppföljning och facilitering av randomiserade interventionsstudier. Om man med hjälp av IT-verktyget skulle minska risken att få VRI med 10% samt dessutom förbättra handläggningen av patienter med VRI och IT-verktyget införs nationellt i Sverige skulle detta leda till en kostnadsminskning för sjukvården på mer än 400 miljoner kr. Projektet kommer också att generera spin-off effekter då IT-verktyget kan användas för interventionsstudier för VRI genom att automatiskt identifiera potentiella studiedeltagare och dessutom mäta effektmått såsom vårdtid, mortalitet etc. Detta gör att kostnaden för interventionsstudier kraftigt minskar. Utmaning och mål En allt mer högspecialiserad vård kommer att leda till ökad risk för komplicerade VRI ofta med multiresistenta bakterier. Detta leder till ökat lidande för patienter och kostnader för sjukvården. Detta är ett globalt hot mot framtidens hälsa- och sjukvård. VRI kan orsakas av exogena smittämnen (från andra patienter/omkringgivande miljö, instrument, etc.) eller av endogena smittämnen (från egen koloniserande flora) och risken för båda dessa påverkas av värdfaktorer (katetrar, immunosuppression etc). Dagens preventiva arbete har Projektet har som långsiktigt mål att minska antalet VRI och förbättra behandlingen av patienter som får VRI vilket leder till förbättrade patientrelaterade utfallsmått såsom minskad 9 Som ett led i nationellt och internationellt nätverksarbete kommer vi att besöka Vitalis, vilket är Sveriges största konferens för eHälsa, samt resa till utomlands för att besöka sjukhus som implementerat IT-verktyg för att övervaka och agera på akuta infektioner. morbiditet, mortalitet och återgång till dagliga aktiviteter och arbete. Angreppssätt, genomförande Under Steg 1 planerar vi att bredda konstellationen nationellt. Vi har redan kontaktat flera universitet och sjukhus och målet är att dessa ska delta i Steg 2 som projektpartners. Detta kommer att möjliggöra att projektet får en nationell spridning. Under senare delen av projektet kommer möten att hållas fokuserade på projektetablering, projektledning, projektorganisation och ekonomiska och juridiska aspekter. Under första delen av projektet kommer vi att utföra workshops där representanter för flera lärosäten/sjukhus, IT-företag, vårdhygien, Folkhälsomyndigheten, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Innovationsplatsen, Karolinska Sjukhuset, chefsläkare och andra sjukhusspecifika berörda enheter bjuds in. Fokus kommer att ligga på behovsanalys, kravspecifikation, genomförbarhet och innovativt lyft i produkten. Idén kommer att utvecklas för att fokusera på en bred lösning för att möta utmaningen. Efter Steg 1 kommer vi ha klarlagt vilka partners som ska delta i projektet, utarbetat en detaljerad projektplan för Steg 2 ansökan och skrivit ett utkast till projektavtal mellan parterna. Detta arbete kommer även att utforma de ekonomiska och juridiska ramarna för samarbetet. 10 MoTFall – Modern Teknik mot Fallolyckor Projektledare: Monika Lydin E-post: monika.lydin@sp.se Diarienummer: 2014-04306 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Forskningsinstitut • SP Sveriges tekniska forskningsinstitut kontinuerlig, automatiserad riskbedömning, och träning genom individanpassade övningar som förbättrar balans och styrka är några exempel på lösningar som skulle kunna bidra till en minskad olycksfrekvens. Företag • Infonomy Som ett första område kommer projektet att fokusera på balansoch styrketräning då det har visats att sådan träning är en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna. Träningen måste vara progressiv och ligga på gränsen för vad den äldre klarar av, vilket är en utmaning att mäta. Offentlig verksamhet • Kommunförbundet Skåne • Region Skåne Bakgrund Fallolyckor är den olyckstyp som leder till i särklass flest dödsfall, sjukhusinläggningar och besök på akuten. Detta innebär stora kostnader för samhället och ett omfattande mänskligt lidande. Risken att falla beror på en kombination av ungefär 400 olika faktorer som t ex skörhet, mediciner och miljöfaktorer som belysning, hala golv och ojämnt underlag. Det finns ett stort behov av att ta fram praktiska lösningar, baserade på kunskap om riskfaktorer, som kan användas i det dagliga fallpreventiva arbetet inom vård och omsorg. Kontinuerlig och kvalitetssäkrad datainsamling möjliggör också: • • • • • Trenden i samhället går mot att allt fler individer dagligen bär utrustning som mäter olika saker såsom antal steg individen tar och hur dennes sömnmönster ser ut. Utrustningen som innehåller sådana sensorer kallas populärt ”wearables” från engelskans ”wear” som betyder ”att ha på sig” och de kan utformas t ex som ett armband eller en klocka. Utveckling av nya ”wearables” pågår, inte minst i Sverige, där fler parametrar kommer att kunna mätas och användas i nya tillämpningar. Individ/anhörig/vård- & omsorgspersonal kan samverka och ta ansvar för olika delar av förebyggande bedömningar och åtgärder. Förebyggande åtgärder kan sättas in snabbare Rådgivning från specialister kan bli mer kvalificerad Individanpassade tjänster t ex träningsprogram kan bli bättre Snabbare upptäckt av fall som inträffat Sammanslagning av information från många individer över tid, så kallad aggregerad data, kan bli underlag för forskning och innovation inom: • • Utveckling av fallpreventiva åtgärder Kunskap om mönster relaterat till fallolyckor, t ex rörelsemönster som föregår ett fall Ett långsiktigt mål är att data från rörelsesensorer ska kunna bli tillgänglig för innovatörer för att bygga nya tillämpningar inom ovanstående områden. Utmaning och mål En allt mer åldrande befolkning i Sverige innebär att antalet personer som riskerar att falla ökar och därmed kommer också kostnaderna för fallolyckor och -skador att öka. Vår vision är att bidra till att ta fram lösningar som kan hålla dessa kostnader nere genom nya, innovativa tjänster baserade på modern teknik. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Fallolyckor kostar svenska samhället 25 miljarder per år (MSB, 2012). Minst 1600 personer omkommer varje år. Jämförelsevis dör fem gånger fler och sju gånger fler kräver sjukhusvård än efter trafikolyckor. Varje höftfraktur, som är den vanligaste skadan hos äldre, kostar samhället c:a 400.000 kronor - bara det första året. Detta beror både på direkta kostnader som t ex operaration och ett ökat behov omsorgs- och rehabiliteringsinsatser för de drabbade. Projektet syftar till att samla in data kontinuerligt i realtid med hjälp av bärbara rörelsesensorer för att ge individen förbättrad förmåga att undvika fallolyckor. Mätningarna kommer att baseras på standardprodukter som finns, eller kommer att finnas, i många äldres hem och som ständigt kan bäras av brukaren. Att det finns stora besparingar, både vad gäller ekonomi och personligt lidande, om man kommer tillrätta med fallolyckorna står helt klart. Inom projektet kommer olika idéer att diskuteras och särskilt intressanta spår för hur relevant data kan samlas in kommer att identifieras, analyseras och nyttjas med hänsyn tagen till legala aspekter. Nya, innovativa verktyg som ger möjlighet till 11 3 ”Det händer inte mig, det gäller de äldre” är en vanlig reflektion. Men fallprevention är en i princip livslång process. I första hand kommer projektet att rikta sig till dem som på ett eller annat sätt kommit i kontakt med vården genom tidigare fall, som har hemtjänst eller har funktionsnedsättningar som ökar risken för fall och som har insikt om problemet. Dels är de sannolikt mer motiverade och dels kan vården introducera dem till systemet och använda detta i rehabilitering. Detta är en stor målgrupp - enbart brukare av hemtjänst är ca 200.000 personer. Några exempel på dem vi vill knyta till vår konstellation är forskargrupper med forskning inom fallprevention. Universiteten i Umeå, Karlstad och Lund är några av dem som är framstående inom fallområdet. Vi kommer också att kontakta företag som tillverkar och utvecklar standardprodukter t ex för stegmätning och andra företag som skulle kunna ta fallpreventionsprodukter till marknaden. Gränssnittet mot användaren i applikationen kommer att vara mycket viktigt. Därför ser vi att vi kommer att behöva någon aktör som är kunnig inom spel/gränssnitt. Vi vill också utvärdera vår lösning i kombination med gruppträning via video och någon leverantör inom detta område kommer att kontaktas. Angreppssätt Projektet kommer att diskutera olika idéer och identifiera särskilt intressanta spår för hur rörelsedata kan samlas in, analyseras och användas. Genom att arbeta med att individanpassa träningsprogram för balans och styrketräning tror projektet sig kunna identifiera och arbeta med många av de viktiga frågor som möjliggör användande av rörelsedata för fallprevention på andra sätt framöver. Några av frågeställningarna som kommer att vara viktiga är: 1 2 Affärsmodeller Tanken är också att hitta en föregångskommun att arbeta tillsammans med, använda som bollplank och för tester av utvecklade lösningar. Tekniska begränsningar Motivation att använda systemet 12 Automation inom Högspecialistvård Projektledare: Annika Thoresson E-post: annika.thoresson@karolinska.se Diarienummer: 2014-04310 Utmaningsområde: FHS – Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation – projektparter Projektet kombinerar svensk spetskompetens inom sjukvård och industriell automation. Det finns många initiativ att effektivisera sjukvården inom t.ex. vård på distans och eHälsa. Projektparterna har beslutat att initialt fokusera på automation och robotisering stödfunktioner. Effektivisering av stödfunktioner kan exempelvis frigöra tid för högspecialiserad personal som ständigt är en resursmässig flaskhals inom sjukvården. Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med KI och KTH leder den medicinska utvecklingen i Sverige. Karolinska har i uppdrag att vara Stockholms läns landstings universitetssjukhus med ansvar för specialiserad och högspecialiserad sjukvård. Projektet Automation av Högspecialistsjukvård blir en viktig beståndsdel för att främja utvecklingen av nya innovativa lösningar för att effektivisera sjukvården. I dag finns det besläktade applikationer och tillämpningar inom automation från andra branscher som är direkt tillämpbara i sjukhusmiljöer, såsom lagerhållning och automatisk utmatning av material från sterilcentraler mha industrirobotik, samt applikationer som med mindre insats går att transformera till sjukhusmiljön. Ett exempel på en tidig applikation av automation i sjukvård är Gentofte Hospital i Danmark som i samarbete med industri har implementerat ”Automatiseret sterilcentral”: https://www.youtube.com/watch?v=Q4FqIGY20Og. Ett annat exempel finns Japan där Hitachi och Tokyo Women's Medical University (TWIns) tagit fram en automatiserad lösning för cellproduktion för kliniskt bruk. ABB Robotics ABB är en världsledande tillverkare av industrirobotar och robotsystem - verksamma i 53 länder, på över 100 platser i världen. Förutom robotar tillverkar och levererar ABB robot programvara, kringutrustning, processutrustning, modullära tillverkningsceller och tjänster för uppgifter som labb tester, material hantering, stöd tjänster, montering, målning och ytbehandling, plockning, packning, palletering och maskinbetjäning. ABBs affärsmodell bygger på partnerskap med mer än 500 robotsystemintegratörer globalt. Tillsammans med dess partners har ABB möjligheter att utveckla och implementera robotlösningar för specifika uppgifter. Utmaning och mål Projektet Automation inom högspecialistsjukvården ska identifiera nya alternativa effektivitetslösningar genom att kombinera behovsägarna/användarna inom sjukvården med svensk spetskompetens inom industriteknik, eg. automation och robotisering. Utmaningarna som adresseras innefattar fungerande sjukvård, patientens ökade krav på kvalitet och tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Robotdalen Robotdalen är ett initiativ som verkar för att möjliggöra kommersiell framgång av nya idéer och forskning inom robotikbaserad teknologi. Organisationen arbetar enligt en triple helix modell vilket innebär att akademi-näringsliv och offentlig sektor samarbetar för att nå konkreta resultat där tekniska lösningar som svarar mot verkliga behov utvecklas i nära samarbete med slutanvändare. Robotdalen startade 2003 och har sedan dess fått fram 20 nya företag och 20 nya produkter. Projektet har som mål att generera minst fyra förslag på radikala automationsprojekt, samt identifiera kompetenser för genomförandet, som kommer effektivisera sjukvården och skapa ett hållbart sjukvårdssystem. Initialt har verksamheterna Karolinska Universitetslaboratoriet och Enheten för Sterilteknik och identifierats som stödfunktioner med behov av automationslösningar. Utmaningen ligger i att kvantifiera förväntade besparingar i tid, kostnad och kvalité samt utvärdera framtida marknader ur ett internationellt perspektiv. Målsättning är att ha minst ett förslag som utvecklas vidare i nästa fas. Bakgrund Hälso- och sjukvården står inför flera utmaningar på kort och lång sikt, t.ex. den demografiska förändringen, krav på ökad kvalitet, begränsade resurser och kostnadskrav. För att klara dessa utmaningar måste sjukvården effektiviseras, med bibehållen eller förbättrad vårdkvalitet. I initieringsprojektet Automation inom högspecialistsjukvård tar konsortiet bestående av Karolinska Universitetssjukhuset, ABB Robotics och Robotdalen, ett helhetsperspektiv på idégenerering kring automation för effektivisering av högspecialistsjukvård. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Karolinska Universitetssjukhuset har idag 15 300 medarbetare, varav 36 % sjuksköterskor, 18% undersköterskor och 16% läkare. Mycket av arbetet i vården är manuellt och kostnaderna för vården ökar i högre takt än Sveriges BNP. Utöver effektiviseringen av stödfunktioner förväntas projektet, förutom 13 hela värdekedjan för ett specifikt industrisegment. Beroende på detta UDI 1 - Initieringsprojekts resultat om var förbättringar behövs och vilken teknik som avses kommer vi att inbjuda bolag med relevant kunskap inom kompletterande teknikområden. Målet är att täcka upp kompetens för hela värdekedjan för automationslösning, produkt support, standardisering, vidare utveckling med produktägarskap och eftermarknads hantering. att underlätta för personalen och förbättra arbetsmiljön, leda till snabbare provsvar till patient, ökad tillgänglighet och personalen kan fokusera på värdeskapande verksamhet. Förhoppningen är även att lösningarna kan påskynda diagnostik och ha en positiv effekt på t.ex. sjukhusinfektioner. Dessutom kan de nya lösningarna/tekniken öka säkerheten vid handhavandet av smittsamma eller toxiska ämnen. Angreppssätt Projektet ska identifiera behov av automation i klinisk miljö genom studiebesök, workshops och observationer ur brukarperspektiv. Idegenerering ska genomföras genom expertanalys och användarerfarenhet. Genererade idéer ska sedan prioriteras genom framställning av affärsplaner och nyttokalkyler. Andra kompletterande kompetenser inkluderar aktörer från Medtech industrin som har en lång erfarenhet av att utveckla och marknadsföra t.ex. mindre automationssystem/highthroughput screening. Sjukhuset har ett gediget nätverk i life science industrin. ABB och Robotdalen har stor erfarenhet av att sätta ihop partnerskap med bolag som har relevant kompetens för att täcka 14 Hållbara attraktiva städer Kontaktperson på VINNOVA Marit Werner 15 Effektiv och hållbar hantering av Legionella Projektledare: Pernilla Arinder E-post: pernilla.arinder@sp.se Diarienummer: 2014-04230 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Behovsägare och framtida användare • Locum AB • Miljösamverkan Skåne • VVS-företagen • Sydvatten AB lösningar på ett globalt problem. Leverantörer av teknik har stort behov av att utvärdera och optimera sina produkter. Nya lösningar bygger på en helhetsbild av hela vattensystemet och hållbara lösningsalternativ för hantering av risker. Behovet av lösningar finns på en global marknad. Vissa av lösningarna kan även appliceras i andra system för att minimera biofilmsbildning med riskorganismer och för att desinficera vatten i kontakt med olika typer av material. Teknikföretag • WIN med associerade företag • Watersprint AB Utmaning och mål Dagens metoder för att hantera Legionella i vattenledningssystem är inte alltid förvaltningsmässigt och energimässigt effektiva samt orsakar en begränsning i den tekniska livslängden på installationer i vattendistributionssystemet. Miljömässigt hållbara tekniker för att hantera mikrobiologiska hälsofaror i rörledingssystem för vatten har betydelse för framtidsutmaningen Hållbara och attraktiva städer. Projektets mål är att identifiera nya lösningar som hanterar mikrobiologiska faror i distributionssystem för vatten på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt. Akademi • SP • Swerea KIMAB Referensgrupp • Folkhälsomyndigheten • Boverket Bakgrund Att ta fram effektiva tekniska lösningar som försäkrar god vattenkvalitet i vattenrörsystem, som är praktiskt applicerbara, ekonomiska, miljömässigt hållbara och har god teknisk livslängd är mycket viktigt för aktörer inom fastighetsbranschen (byggbranschen, VVS-företag) och för dricksvattenproducenter. Frågan hanteras både lagmässigt i Boverkets regler, i allmänna riktlinjer som i Vårdhandboken, och enskilt hos aktörer, sjukhus, landsting och kommuner. Idén med detta projekt är att identifiera både förebyggande och desinficerande metoder som är hållbara ur aspekterna energi, miljö, kostnadseffektivitet och teknisk livslängd samt upprätthåller en god vattenkvalitet. Det är avgörande att öka kunskapen om hela systemet och lösningarna måste kopplas ihop i ett helhetstänk. Hänsyn tas till flera parametrar i hela vattensystemet (temperatur, vattenflöde, kontaktytor, näring mm) som påverkar tillväxt och överlevnad av mikroorganismer som t.ex. Legionella under spridning från råvatten till aerosolbildning. Nya lösningar ska tillsammans eller enskilt kunna implementeras på kritiska platser för att hantera mikroorganismer såsom Legionella i rörledningar genom att: Utvecklingen av metoder kopplade till hantering av Legionella och andra mikrobiologiska faror i vattendistributionssystem pågår både nationellt och internationellt. I Sverige har Teknikmarknad undersökt system för hantering av sänkt temperatur i tappvarmvatten. På Lunds Universitet finns kunskap om simulering av Legionella i tappvarmvattensystem. Internationella konferenser och workshops hålls bland annat i regi av: • • 1 2 3 The Royal Society for Public Health i Storbritanien The European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases. minska belastningen in i rörsystemen förhindra biofilmsbildning desinficera Problemet är sektorsövergripande eftersom det berör både mikrobiologi, material, installationsteknik och underhåll. Med dagens kunskap och teknik ses ingen minskning av antalet fall av Legionella och många av dagens lösningar har brister ur energi och miljöhänseende. För kommersiella lokaler (t ex gym, spa, kryssningsfartyg) är det ytterst viktigt att bekämpa problemet för att besökare inte skall riskera att smittas. Genom att öka kunskapen om Legionella och hur den bekämpas på ett effektivt och hållbart sätt hos desinficeringsteknik- och materialtillverkare kan deras konkurrenskraft stärkas på en global marknad, då de kan erbjuda bättre Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Med dagens kunskap och teknik ses ingen minskning av antalet fall av Legionella och många av dagens lösningar har brister ur energi och miljöhänseende. För kommersiella lokaler (t ex gym, spa, kryssningsfartyg) är det ytterst viktigt att bekämpa problemet för att besökare inte skall riskera att smittas. Genom att öka kunskapen om Legionella och hur den 16 bekämpas på ett effektivt och hållbart sätt hos desinficeringsteknik- och materialtillverkare kan deras konkurrenskraft stärkas på en global marknad, då de kan erbjuda bättre lösningar på ett globalt problem. Leverantörer av teknik har stort behov av att utvärdera och optimera sina produkter. • • behov för olika typer av hantering av Legionella och mikrobiologiska faror i vattenrörsystem på ett effektivt, hållbart och energimässigt sätt lösningar för hantering av Legionella (systemtänk, installation, material och desinfektion) En plan görs för hur lösningar skall utvecklas och nyttiggöras. Ytterligare aktörer som passar in i konsortiet för att hantera Legionella i vattenledningssystem involveras i projektet inför framtagningen av en projektidé för ansökan om samverkansprojekt. Nya lösningar bygger på en helhetsbild av hela vattensystemet och hållbara lösningsalternativ för hantering av risker. Behovet av lösningar finns på en global marknad. Vissa av lösningarna kan även appliceras i andra system för att minimera biofilmsbildning med riskorganismer och för att desinficera vatten i kontakt med olika typer av material. Angreppssätt, genomförande Genom intervjuer, omvärldsbevakning och workshops med projektdeltagare och andra aktörer så identifieras: 17 Systemteoretiska planeringsverktyg för hållbar stadsutveckling Projektledare: Daniel Bergquist E-post: daniel.bergquist@slu.se Diarienummer: 2014-04234 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter projektidén och konstellationen i syfte att gemensamt ta fram en användbar och kommersiellt värdefull slutprodukt/ tjänst, för tillämpning och spridning i Sverige och utomlands. Växande städer innebär ett ökat tryck för miljö och klimat, bland annat genom ökad efterfrågan och användning av naturresurser av olika slag och ursprung. Att minska städers omvärldsberoende av framförallt icke förnyelsebara resurser blir därmed viktigt. Detta innebär i sig en stor utmaning, då komplexa omvärldsrelationer och samband försvårar både bedömning av hållbarhet, planering och uppföljning av insatser för ökad hållbarhet. I detta projekt tillämpas därför ett gränsöverskridande (holistiskt) systemtänkande i sektoriell samverkan inom planering, i syfte att underlätta identifikation av både utmaningar och lösningarna för skapandet av hållbara och attraktiva städer. Viktiga resultat som förväntas inom projektet är därmed ökad förståelse för hållbarhetsproblematiken inom stadsplanering, bättre kapacitet att åstadkomma reella förbättringar, samt uppföljning, dokumentation och kommunikation av dessa. För ändamålet utvecklas och testas användarvänliga verktyg och metoder för utvärdering och modellering av stadsdelars progression mot hållbarhet, med sikte på tillämpning och spridning i Sverige såväl som internationellt. Initiativtagare till projektet innefattar tre projektparter. Akademi representeras av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, institutionen för stad och land, där projektet utförs inom forskningsplattformen FUSE – Future Urban Sustainable Environment. Företag representeras av Ramböll Sverige och kommuner av Knivsta kommun. Under steg 1 vidgas konstellationen kontinuerligt för samverkan med ytterligare näringslivsrepresentanter och kommuner. Bakgrund Ny teknik, arkitektoniska lösningar och trender håller på att förändra våra städers utformning och utseende i grunden, men även hur vi tänker kring hållbarhet och klimatanpassning på strategisk nivå. Samtidigt som antalet stadsdelar med hållbarhetsprofil växer, saknas dock ofta en kritisk analys av själva ”hållbarheten” och uppföljning av t.ex reella miljö- och effektiviseringsvinster i praktiken. Idag finns därför ett marknadsintresse och behov av holistiska perspektiv som betraktar stadsdelar som unika urbana systemlandskap med både direkta och indirekta kopplingar till andra system på olika nivåer, t.ex omkringliggande landskap, regioner och länder. I detta samverkansprojekt vill vi möta detta behov genom att utveckla ett gränsöverskridande koncept – ett systemanalytiskt planeringsverktyg – med kapacitet att i sektoriell samverkan kvantifiera, visualisera och utvärdera stadsdelars relativa hållbarhet. Utmaning och mål 1 Samhällsutmaning: I takt med att världens städer växer genom tilltagande urbaniseringsprocesser, ökar även städernas omvärldsberoende och direkta såväl som indirekta konsekvenser för naturresurser, miljö och klimat. 2 Projektets mål: Projektets övergripande mål är att utveckla ett gränsöverskridande koncept – ett systemanalytiskt planeringsverktyg – med kapacitet att i sektoriell samverkan kvantifiera, visualisera och utvärdera stadsdelars relativa hållbarhet. I slutändan syftar verktyget till att stödja planerare och andra beslutsfattare, för att lättare och mer kostnadseffektivt identifiera områden där åtgärder och nya innovationer ger störst effekt i förhållande till insats i skapandet av framtidens hållbara och attraktiva städer. Under steg 1 är projektets huvudsakliga mål att utveckla Exempel på möjlig utformning/visualisering av resultat från praktisk tillämpning av det systemanalytiska planeringsverktyget – projektets mål. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) I Sverige och globalt är hållbar stadsutveckling ett verksamhetsområde under stark tillväxt, varför projektets resultat kommer vara till stor nytta för en växande grupp slutanvändare, företrädesvis planerare och andra beslutsfattare med strategiskt ansvar för framtidens städer. Projektets fokus på att ta fram ett verktyg för att lättare och mer kostnadseffektivt identifiera de områden där åtgärder och nya innovationer ger störst effekt i förhållande till insats, bidrar 18 byggnadsmaterial, arkitektur, tekniska lösningar, mänskliga beteenden etc., samtidigt som konkreta förbättringar av nuvarande och framtida städer kan uppnås. För att omsätta projektets mål i praktiken, genomförs en serie processinriktade workshops där deltagarna möts 1 gång/månad, för att diskutera aktuella behov, upprätta avtal, arbetspaket och plan för tillämpning, vilket särskilt innefattar samverkansformer och att välja en passande stadsdel inför fallstudien under steg 2. I takt med att projektidén konkretiseras och behov identifieras, inbjuds ytterligare nyckelaktörer att delta i projektet, i syfte att fortlöpande vidga konstellationen och fördjupa samverkan med tyngdpunkt på näringslivsrepresentanter och kommuner. därmed till hållbar tillväxt bland annat genom att efterfrågade lösningar tas fram för en stor och snabbväxande marknad, samtidigt som miljö-och klimatarbetet kan göras mer effektivt. Konstellationens sammansättning ger vidare möjligheter att nå och utveckla nya marknader för kommersialisering och spridning av konceptet i samtliga svenska kommuner, likväl som internationellt. Angreppssätt Projektet vidareutvecklar tvärvetenskapliga metoder och teoretiska synteser, och tillämpar dessa i en konkret fallstudie utifrån reella behov på stadsdelsnivå, i nära samverkan med relevanta samhällsaktörer och slutanvändare. Den tillämpade ansatsen möjliggör därmed, vid sidan av idé och konstellationsutveckling, utvärdering av alternativa 19 MedPlats – platsförhandling, medborgardialog och stadsplanering Projektledare: Marie Denward E-post: marie.denward@tii.se Diarienummer: 2014-04258 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Behovsägare/Offentlig aktör • Knivsta kommun • Håbo kommun • Enköpings kommun • Regionförbundet Uppland • Sveriges kommuner och landsting, SKL Projektets mål är utveckla flexibla verktyg och metoder för deltagande som gör förhandling av hur stadens offentliga platser brukas mer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Med rådande samhällsförändringar som ökad urbanisering, ökande klyftor mellan rika och fattiga, den offentliga sektorns försvagade roll, städers hårdnande kamp om privata investeringar, liksom de snabba klimatförändringarna är det en stor utmaning att skapa säkra, inkluderande och hållbara samhällen. Akademi Uppsala universitet, institutionen för informatik och media Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för stad och land • • Genom ny teknik utvecklas nya deltagarformer i kommunala beslut som rör användningen kortsiktigt för publika platser och långsiktigt när större förändringar planeras. Verktygen och metoderna breddar dialogens fokus och räckvidd, samt avdramatiserar samverkansprocessen. Fysiska interaktiva installationer utvecklas. De möjliggör snabb omorganisering av platser, illustrerar tydligt platsers framtida användningsområde, eller är ett verktyg för medborgarna att påverka planprocessen på plats. Exempel är omröstningsterminaler och flyttbara betonggrisar. Koordinatör • Interactive Institute Uppsala Företag/Leverantör Bakgrund De urbana områdena är hörnstenar för en hållbar tillväxt och nödvändiga för samhällelig välfärd. Ökad urbanisering ställer stora krav på stadens planeringsprocesser. För att kunna agera mer strategiskt och långsiktigt finns behov på bättre samordning och integrering mellan kommunens/stadens olika sektorer och administrativa delar, och därmed skapa en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar urban planering. Men den kräver att medborgarna är inkluderade och delaktiga i en välfungerande dialog med politiker och tjänstemän. Dialogen bör vara demokratiskt grundad, byggd på öppenhet, delaktighet, tillgänglighet och interaktivitet. Stora brister finns dock, både nationell och internationellt, och utvecklingen håller inte takt med omvärldsförändringarna. Den här utmaningen är av global karaktär och behöver adresseras för att skapa säkra inkluderande samhällen och tillvarata stadens mänskliga resurser. Detta krävs för att skapa samhällelig välfärd, innovationskraft och ökad ekonomisk tillväxt. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Idéns potential ligger i långsiktig meningsfullhet, snabb feedback, transparens i ekonomi och hållbarhetsaspekter. Projektet utmanar existerande tankemönster och möter frågeställningar av systemkaraktär. Detta medför ökat medborgardeltagande och ökad myndighetskompetens och samverkan över organisatoriska gränser. Dessutom medför projektet en ökad förståelse av den demokratiska processen, eftersom metoder och verktyg återkommer både i kort och långsiktig stadsplanering. Detta kan också göra deltagandet förenklat, eftersom igenkänningsbara metoder och verktyg används. Angreppssätt Projektet genomförs i fyra arbetspaket, WP 1-4. I WP 1 genomförs behovsinventering och -analys samt konceptbeskrivning. I WP 2 genomförs leverantörsanalys och förvaltningsbeskrivning. I denna WP presenteras idén för presumtiva partners och partnerkonstellation för steg 2-projekt formas. Fördjupad analys av de tekniska möjligheterna, internationell kartläggning av behov och lösningsmodeller ingår. Konceptmodellen med förvaltningskonsortium samt Några viktiga initiativ är: • • Göteborgsprojektet Mellanplats - Samspelet mellan medborgarinitiativ och inbjudet deltagande i stadsplanering. Rapporten Framtiden är redan här. Hur invånare blir medskapare i stadens utveckling. Utmaning och mål Hur skapas säkra, inkluderande och hållbara samhällen och hur tillvaratas stadens mänskliga resurser i denna process? 20 affärsmodell, utkast till samarbetsavtal, IP och immateriella avtal/rättigheter, osv tas fram. kommunikationskanaler- och verktyg, webbplats samt ansvar för extern och intern information, kommunikation och marknadsföring. Regionförbundet ansvarar för referensgrupp, regelbunden rapportering och avstämning mot styrgrupp, samt referensgrupp för feedback. Slutrapport och avstämning av projektresultat och nådda mål. WP 3 genomförs forskningsöversikt för deltagande och samverkan i kommunal verksamhet. Rekrytering av internationell expertis i ett ’advisory board’ för steg 2-projekt. WP 4, projektledning, leds av Regionförbundet och Interactive Institute som koordinerar WPs med ansvar för avstämning, projektmöten, uppföljning. Här ingår också uppsättning av 21 Statusbedömning och förvaltning av ledningsnät Projektledare: Kenneth M Persson E-post: kenneth.m.persson@swrab.se Diarienummer: 2014-04268 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Koordinator • Sweden Water Research AB • • Företag (privata och kommunala) • E.ON Värme Sverige • Kraftringen • NSVA • Norrvatten • Sydvatten • Stockholm Vatten • Swerea KIMAB • Water Innovation Accelerator • WIN (Ideon AB) • VA Syd • Öresundskraft • SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Utmaning och mål Vatten-, avlopps- och fjärrvärmeledningar utgör en vital infrastruktur som vid avbrott snabbt orsakar stora samhällsstörningar. Summan av mikroläckage uppgår också till stora förluster i energi och miljö. Målet med projektet är att utveckla innovativa metoder och teknologier för att förbättra arbetet med statusbedömning. Detta är en nödvändighet för att VA- och fjärrvärmesystemen ska kunna bidra till hållbarare och attraktivare städer. WATERPIPE, 2006-2009, 3,3 m €, FP 6. In-pipe flexible robot for water pipes inspection, 1,6 m €, 2013-2015, FP 7 Stabil tillgång till rent vatten, avlopp och värme är en nödvändighet för den hållbara och attraktiva staden. Idag finns nästan inga möjligheter att statusbedöma, undersöka och reparera VA- och fjärrvärmerör utan att gräva upp dem med stora kostnader och störningar/driftsavbrott som följd. Schaktfria metoder och tekniska lösningar efterfrågas hett bland aktörer i både Sverige och globalt. Nya lösningar har stor marknadspotential. Universitet Lunds universitet • Bakgrund Det finns mycket få tillgängliga metoder för statusbedömning och läcksökning av ledningsnät utan framgrävning och isärplockning. Det råder dessutom tveksamheter om befintliga metoders kostnad och tillförlitlighet. Situationen i Sverige skiljer sig inte nämnvärt från resten av OECD-länderna. Ledningssystemen är ungefär lika gamla och tidpunkten för restaurering eller utbyte infaller någorlunda samtidigt i alla städer. De i dag tillgängliga teknikerna och metoderna används överallt. Investeringsbehoven för ledningar bara i Sverige uppgår till omkring 9 miljarder kr årligen. Projektet kommer att Identifiera lösningar med stor potential för statusbedömning och läcksökning av ledningsnät. En plan kommer att upprättas för hur nya lösningar ska utvecklas och nyttiggöras. Relevanta behov hos VA- och energibolagen kommer att kartläggas och redovisas. Slutligen kommer ett nätverk bestående av VA- och energibolag, forskningsaktörer och teknikbolag att skapas. Vi avser att bl.a. fokusera på följande områden: De behov som har definierats är svårigheten med att kunna avgöra kvalitén och kvarvarande livslängd på åldrande ledningar, att det saknas tillförlitliga och billiga metoder för att scanna av ledningar för att få en bra bild av statusen. • • • De tre viktigaste initiativen nationellt och internationellt som rör samma eller liknande frågeställningar/utmaningar är: • Sverige • Livslängd och statusbedömning av fjärrvärmenät, 4,4 mkr, 2014-2017. Fjärrsyn • Strategisk förnyelseplanering av VA-nät, 2 mkr, Svenskt Vatten • Statusbedömning av betongkulvert, 0,7 mkr, 2012, Fjärrsyn • • • • Internationellt • Leaks detection in water transporting networks by Ground-Penetrating Radar, 2013-2014, Sensport 22 Biofilmsensorer som övervakar tillväxten av organisk materia på insidan av ledningsnäten. Värmekamera från luften, Smart Ball, spårgas, fuktlarm i kulvertar, robotstyrd kamera etc. Radarteknik för rör, tjockleksmätning, läcksökningsmetoder för plaströr och smart pipes etc. Statistiska modeller, historisk dataanalys, särskilda indikatorer och sannolikhetsberäkning. Beslutsstödsmodeller som ger överblick över komponenter, hydraulisk kapacitet, ålder, etc. FoU på livslängdsanalyser för både nya och gamla rör. Analys av jord- och marksammansättning för att prognostisera tidpunkt för korrosion. IT-baserade system applicerade i ledningsnäten, t.ex. sensorer och mätare. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Investeringsbehoven för ledningar bara i Sverige uppgår till omkring 9 miljarder kr årligen. Som exempel kan nämnas att VA-ledningsnätet i Sverige har ett återinvesteringsvärde på 600 miljarder kr och ett årligt förnyelsebehov på 0,8 % av detta. Dock genomförs bara förnyelser motsvarande 0,1-0,2 %. De samlade årliga investeringarna i vattensektorn och ledningsnäten EU uppgår till omkring 43 miljarder EUR. Om man kan veta var man ska rikta underhållsinsatserna innan en läcka visar var man borde ha riktat det sparar man både miljö, energi och pengar. Man undviker dessutom att störa tredje part. 3 Efter att steg 1 är avslutat har nätverket för utveckling av ledningsnätsteknik etablerats. Det är meningen att som samverkansprojekt i steg 2 genomföra ett antal försök med nya metoder och tekniska lösningar i liten skala och utveckla dessa vidare. Tack vare WIN:s medverkan kan de idéer som är lovande mycket snabbt stödjas och utvecklas till SME. Inför steg 3 förväntar vi oss fått fram åtminstone några kommersiellt lovande lösningar som kan användas i pilotskala eller större skala. Dessa lösningar skulle då vara lämpliga som följdinvesteringar. Den nära samverkan med slutanvändarna av tekniklösningarna medför också att SME mycket snabbt kan få bekräftat sina produkters och processers kommersiella värde. Men projektet har större effekter än bara tekniklösningar. Eftersom vi byggt upp ett fungerande nätverk med starka kompetenser kan vi såväl delta i som koordinera strategiska EU-projekt inom t.ex. Horisont 2020. Angreppssätt, genomförande Grov planering för steg 1 1 2 EU-länder för att delta i projekten, aktivt arbete för att bygga nationell gruppering. Juni-Aug 2015: Ta fram projektavtal för försöksprojekten som påbörjas i steg 2. 15 Jan: Första träffarna/workshops med samtliga aktörer i syfte att definiera problem och potentiell utveckling av nya tekniker och föreslå möjliga pilotprojekt. Mars-Maj 2015: Arbeta intensivt med konstellationsgruppen för att sätta ihop olika försöksprojekt. Undersöka intresse i Sverige och andra 23 Avstressande miljö i arbetsplatsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet Projektledare: Erik Skärbäck E-post: erik.skarback@slu.se Diarienummer: 2014-04276 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – partners • SLU • Karolinska Institutet • Akademiska hus • Skanska • NCC • Sweco Position • Sweco Architects • Kristianstad kommun • • • Bakgrund • Stressen ökar på våra arbetsplatser • Stress hämmar empati och samarbetsförmåga • Forskningen på SLU Alnarp har klargjort att vissa miljökvaliteter minskar stressen mer än andra, att grönska gynnar koncentrationsförmåga, kortminne och empati. Med Sveriges omfattande och frekventa folkhälsoenkäter hart vi kunnat visa vilka miljökaraktärer som är mest gynnsamma. Vår approach är att åtta upplevelsekaraktärer är viktiga och bör utvecklas till certifieringskriterier. • Andra länders forskning om kopplingen grönska/ hälsa har inte lika väl kunnat redovisa resultat av olika slags gröna upplevelsekaraktärer. • Stressen har beräknats kosta över 100 miljarder kr per år. Värdet av ökad innovationskraft för Svenska företag är sannolikt mångdubbelt större. Förbättrade grönmiljöer kan stå för stor stressreduktion på vissa arbetsplatser, och mindre för andra. Viss forskning finns men mer behövs. Bidrag till samhällsnytta är svår att kvantifiera i ekonomiska termer, men om vi kan bidra till 10-30% minskad stress och lika mycket ökad innovation, så blir effekten 2 siffriga miljardtal. Bidrag hållbarhetsmålen är högre social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, och får på köpet ut. Angreppssätt • Ca 15 fallstudier i plan och byggprojekt som ligger i olika skede och med olika inriktning skall genomföras, där samarbete sker mellan byggare, forskare och kommunala planerare att utveckla kvalitetskriterier för åtta upplevelsekaraktärer. • Fortlöpande kontrolleras resultat mot uppställda mål, och identifieras hinder och risker i processen som behöver lösas. • Detta läggs till grund för utveckling av certifieringskriterier och varumärkesutveckling för svenska bygg- och teknikexport. • Aktörskretsen har ökats från starten. Fler byggare och fastighetsförvaltare har anmält intresse att få medverka i utvecklingsarbetet. Alla upplever ett win-win incitament att få delta. Utmaning och mål • Samhällsutmaning: Om Sveriges arbetsplatser förbättrar sin utemiljö, och även innemiljö, med avseende på gröna kvaliteter, så kan man förvänta sig lägre stress, mindre sjukkostnader, ökad trivsel, högre produktivitet, mer innovationer och exportprodukter. Ökad lönsamhet hos hyresgästande företag ökar fastigheternas värde samt byggföretagens incitament att investera tillräckligt i miljökvaliteter, och varumärkena för svenska bygg- och teknikföretag stärks, vilket också ger mer export och även inlokalisering av utländska företag till Sverige • Då uppnår vi bättre ekonomi, mer harmoniska medborgare och bättre ekosystemtjänster av stadsmiljöer. • Lösningar/resultat inom projektramen till steg 3är specifikationer av kvaliteter att använda i planering, projektering, byggande och besiktning, samt certifieringskriterier för aspekten miljöperception. Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta (ekonomisk, grön, social) • Berörda är alla personer som arbetar, inkl går i skola eller vårdas. Skolor och vårdanläggningar är också arbetsplatser. , hur mycket problemet kostar Sverige per år 24 Komplexa arbetssystem – arbetsprocesser och verktyg Projektledare: Ragnar Hedström, VTI E-post: ragnar.hedstrom@vti.se Diarienummer: 2014-04278 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Akademi • KTH, Avd. för trafik och logistik • KTH, Integrerad produktutveckling, Institutionen för maskinkonstruktion Signalsystem karakteriseras av stor komplexitet och kan beskrivas som ett system med flera delsystem som ska ha stor tillförlitlighet och fungera under lång tid. Bristande funktion i signalsystem får stor inverkan på den spårburna kollektivtrafiken under såväl införande som drift. De negativa konsekvenserna av störningarna innebär minskat förtroende och attraktivitet för kollektivtrafiken samt negativa upplevelser, ökad stress och minskad kontroll för resenärerna. Myndighet • Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI • Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen Företag • MTO Säkerhet 2010 AB Utmaning och mål Samhällsutmaningen är att genom en effektiv beställarorganisation kunna trygga viktiga samhällsfunktioner, i detta fall genom att reducera trafikstörningar i den spårburna kollektivtrafiken. Projektets mål är att definiera arbetsprocesser och verktyg som möjliggör att en beställarorganisation uppnår målen för funktionalitet, tid och budget för innovationsupphandlingar. Projektet tillämpas på signalsystem för spårburen kollektivtrafik. Bakgrund Tidigare skedde innovationer internt inom myndigheter och förvaltningar i nära samarbetet med industrin. Trenden idag karakteriseras av att myndigheter/förvaltningar övergår till en mer renodlad beställarroll. Konflikter kan uppstå då näringslivet drivs av vinstkrav, myndigheter/förvaltningar/akademin av samhällsnyttan och man agerar på en konkurrensutsatt marknad. Järnvägsområdet och speciellt signalsidan är tekniskt/praktiskt specialiserat och komplext, men saknar en systematisk hantering av användarfrågor. Regelverk och lagstiftning beslutas i ökande grad externt (EU). På detta sätt uppnås en större driftsäkerhet för den spårburna kollektivtrafikens signalsystem, och därmed för hela kollektivtrafiken. Resultat/lösningar: Övergång till en renodlad beställarorganisation är en kulturförändring som ställer nya krav på bl.a. organisationsstruktur, processledning, kompetens och uppföljning. Utmaningen i att möta nya krav är att utveckla modeller/verktyg för styrning och uppföljning av verksamheten utifrån ett system- och helhetsperspektiv. • • • Även om den tekniska och praktiska kompetensen inom signalområdet är hög i branschen är signalsystem ingen akademisk disciplin vilket ger en trivialisering av yrkeskompetensen. Mot bakgrund av den pågående strukturomvandlingen, tekniska utvecklingen och kraven på komplexa systems stabilitet finns ett ökat behov av samverkan inom flera kunskapsområden och konstellationer. Processbeskrivning för hur komplexa signalsystem skall kravspecificeras, upphandlas och driftsättas. Processtödjande verktyg ska definieras och om så behövs, utvecklas. Processer för att upprätthålla kompetensen om signalsystemet under dess hela livslängd. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Dagligen har SL ca 1,3 miljoner påstigande resenärer i den spårburna trafiken, och störningar på grund av bristande funktionalitet i signalsystemet får betydande negativa konsekvenser för resenärer, beställare, utförare och samhället i stort utifrån ett tidsmässigt, hälsomässigt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Att skapa förutsättningar för en tillförlitlig kollektivtrafik har därför stor betydelse för att skapa hållbara och attraktiva städer. Processledning inom produktutveckling är väl etablerat och har påverkat en rad företag i deras strävan att effektivisera sina processer. Ämnet är idag under utveckling för att stödja innovativitet och utveckling av komplexa system som innehåller både produkter och tjänster. Det kan både vidareutvecklas och bidra till systemutveckling inom en bransch som i stor utsträckning är ny för teorin inom processledning. Signalsystem karakteriseras av stor komplexitet, extrema krav på tillförlitlighet och säkerhet samt ska fungera under en lång tid, 25-30 år samtidigt som tekniken utvecklas. Hur den initiala fasen i samband med införandet av komplexa signalsystem hanteras kommer därför att få stor betydelse för systemets 25 Baserat på den sammanställda behovsbilden identifieras en ”bästa lösning” och preciseras lösningsförslag för kommande delar av projektet. Under nästa steg utvecklas relevanta processer och verktyg, som sedan testas och utvärderas inför det sista stegets slutförande av projektet. tillförlitlighet och därmed dess livscykelkostnad. Att uppgradera befintliga system kan vara svårt med tanke på den teknikutveckling som sker och är också mycket kostsamt. Att redan från början definiera tydliga tekniska och funktionella krav har stor betydelse för möjligheterna att i senare skede uppgradera systemet. I nästa steg ska konstellationen utvidgas med andra organisationer som använder samma upphandlingsform, exempelvis sjukvården, Trafikverket, polisen, men även andra järnvägsföretag. Angreppssätt, genomförande Projektet genomförs i form av ett antal workshops av en projektgrupp med medlemmar från de deltagande organisationerna. 26 Grön förnyelse av urbana industriområden Projektledare: Oskar Räftegård E-post: oskar.raftegard@sp.se Diarienummer: 2014-04283 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Forskning/Akademin • SP • CBI • JTI från lackering i en bilverkstad skulle kunna användas i ett växthus. En trend i Sverige och omvärlden är att testa olika modeller för urban grönska genom gröna tak och väggar samt växthus. Ofta i samband med nybyggnation vilket medför att det är andra frågeställningar och utmaningar rent byggnadstekniskt som man ställs inför gentemot de fall man vill installera gröna ytor på befintliga byggnaders väggar och tak. Inte heller berörs de helt nya förutsättningar inglasning innebär för byggnadens funktion så som fuktförhållanden, energianvändning, innemiljö (inkl termisk komfort och ljusförhållanden) och beständighet hos den ursprungliga fasaden m.m. Detta vid sidan om de ny möjligheter för rekreation och odlingsmöjligheter som inglasning ger. För det tredje måste i detta fall även föroreningar som kan förekomma i just gamla industriområden beaktas då både mark och byggnadsdelar kan vara förorenade. Kommun • SBRD, Miljöförvaltningen i Stockholm Slutkund • Högdalsgruppen • Sthlm stad Företag • Greenalizer • Lijlewall Arkitekter • Michael Linden Consulting Nätverk • Högdalsgruppen • Cleantech Sthlm Utmaning och mål Många urbana industriområden är ineffektiva ur resurs- och energiperspektiv, samtidigt som de sällan är på agendan för stadsdelsförnyelse eller fastighetsutveckling. Bakgrund I nästan varje svensk stad finns relativt centrala industriområden med moderniseringsbehov, ofta i nära anslutning till bostadsområden. Dessa industriområdens skick, utseende och status gör dem oattraktiva som arbetsplatser, ineffektiva ur resurs- och energiperspektiv och sänker statusen för de närliggande bostadsområdena. Effektivisering av lokala energisystem är en viktig åtgärd för att minska dessa områdens miljöpåverkan, men hållbara lösningar omfattar mycket mer än energieffektivisering. För att skapa dynamiska, integrerade och hållbara industriområden behöver alla aspekter av området belysas och utvecklas i en gemensam riktning. I detta första projekt kommer förutsättningar för att hitta metoder, nya produkter och tjänster som kan komma att utvecklas för mindre stadsnära industriområden i en hållbar riktning. Att skapa innovativa lösningar för byggnadsintegrerade energi-, fastighets- och växtsystem i urbana industriområden. I initieringsfasen är syftet att fastställa en idé och stärka aktörskonstellationen. Den slutliga målsättningen är att utveckla hållbara industriområden i världsklass, fullt integrerad med närliggande bostadsområde och med fokus på miljöinnovation. Högdalens industriområde har visat 1 att det finns goda förutsättningar för systemintegration och användning av överskottsenergi i vissa tillverkningsindustrier till annan verksamhet och på så vis skapa synergier. De många olika fastighetstyperna, med varierande verksamhetsformer ger förutsättningar för att fastighet, - energi, - och verksamhetssystem kan samverka. Dessa förutsättningar och behov delar Högdalen med de flesta industriområden i Stockholms län, Sverige och internationellt, varför området bedöms lämpligt för demonstrationsinstallationer och pilotprojekt som kan skalas upp och spridas. Det kan skapa både bättre ekonomiska förutsättningar och mindre påverkan från externa energimarknader och -priser. Ett exempel är att den ljumma värmen 1 Genom att processer och funktioner samspelar med varandra vill vi inom projektet förhöja områdenas totala effektivitet/ funktionalitet/estetik. Arkitektur, funktionell grönska och stadsodlingar, energieffektivisering och luftkvalitet är alla aspekter som bidrar till att höja trivseln och attraktiviteten hos områdena. Med ett helhetsperspektiv på utveckling kan synergier skapas som bättre utnyttjar spillenergi eller andra resurser från befintliga och nya verksamheter. Se till exempel http://cleantechhogdalen.se/ 27 Angreppssätt, genomförande Den kraft och kreativitet som kan uppstå i mötet mellan människor är central för projektets möjlighet att vidareutveckla grönska som element i urbana industriområden. Initieringsprojektet kommer därför anordna ett flertal workshops med professionell ledning för att frigöra denna kraft och kreativitet som led i att utveckla koncept och konstellation. Före, efter och mellan workshop kommer kartläggningar, analyser, utvärderingar etc. att göras. Genom workshopar och de möten som då uppstår utvecklas och utökas konstellationen, vars grund vilar i de befintliga nätverk som redan finns i Högdalen via Högdalsgruppen och SBRDs försorg. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) I nästan varje svensk stad finns relativt centrala industriområden med moderniseringsbehov, ofta i nära anslutning till bostadsområden och med liknande verkstäder som står inför liknande utmaningar Det gäller även internationellt. Det medför att det finns en stor potential för spridning av projektets lösningar till andra områden. Inom projektet finns stor möjlighet för hållbar tillväxt genom att höja attraktionen och energieffektiviteten på dessa industriområden. Det finns dessutom möjlighet att skapa lokala arbetstillfällen och integrering mellan industriområdet och närliggande bostadsområde. 28 Innovativa former för förvaltning av den hållbara urbana utemiljön Projektledare: Thomas B Randrup E-post: thomas.randrup@slu.se Diarienummer: 2014-04295 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Universitet • SLU krympande samhällsekonomin. Ekonomer, jurister och tekniker tar över allt mer av ansvaret och det ger oönskade och ogenomtänkta effekter för utemiljöerna. Utförarsidan saknar gemensamma organisationer och bidrar i liten grad till innovation och utveckling. Beställare • Malmö stad • Täby kommun • Poseidon • Riksbyggen Målet med projektet är att utveckla innovativa former för organisering och genomförande av utemiljöentreprenader med fokus på medborgarnas bästa och som gynnar utvecklingen av hållbara attraktiva städer. Hela utemiljöbranschen står bakom detta projekt där vi ska skapa en bas utvecklad utemiljöförvaltning så att de 17 miljarder som läggs på detta ger ett större utbyte och anpassas till behoven hos stadsborna och inte till upphandlingssystemen. Entreprenörer • Väla Mark & Trädgård • Markkompaniet • PEAB drift och underhåll Konsulter • Acama • Reinertsen Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Innovationsbaserad upphandling och organisering av utemiljöförvaltningen har stor internationell potential. Förväntade effekter är i första hand att utveckla upphandlingsoch samverkansformer mellan förvaltare/köpare och leverantör/entreprenör som inom effektiva affärsmodeller ger ett större fokus på nyttan för medborgaren/slutanvändaren. Modellerna förväntas ge ett bra resultat för utseende och teknisk kvalitet, men framför allt positiva upplevelser och funktioner till medborgarna och ett rikt utbud av ekosystemtjänster. Vårt fokus är att detta nya arbetssätt ska innebära att samma resurser används på ett effektivare och mer resultat- och effektinriktat sätt. Bakgrund Den gemensamma utemiljön i städerna är en av de viktigaste komponenterna för att skapa hållbara attraktiva städer. Utemiljöns förvaltning kostar bara i Sverige 17 miljarder kr årligen och är spridd på bortåt 40 000 aktörer, varav det största antalet aktörer och den största andelen av kostnaderna finns inom bostadssektorn. Numerärt är bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare flest. Kommunerna, de allmännyttiga bostadsföretagen och andra offentliga aktörer har den största andelen av de mest använda utemiljöerna. De urbana utemiljöerna ska ge rekreation, sociala möten, plats för lek, spel och samvaro men de ska också tillhandahålla en lång rad ekosystemtjänster. Skötsel och utveckling av de urbana utemiljöerna är en nyckelfråga för att skapa en attraktiv och välfungerande stadsmiljö och för att de nödvändiga urbana ekosystemtjänsterna ska kunna levereras. En trend i växande i Sverige och internationellt är att utemiljöförvaltarna i den krympande ekonomin och ekonomiska krisen i allt större utsträckning övergår från egen regi till upphandling på entreprenad för att pressa kostnaderna. Angreppssätt Resurserna i initieringsprojektet består i arbete för projektledningsgruppen och parterna. De aktiviteter som ska genomföras är fördjupad kartläggning av problem, önskemål och lösningsidéer från beställare, utförare och konsulter; marknadsanalys med fokus på såväl Sverige som internationellt; samt möten och workshop med parter och samarbetspartners. Resultaten kommer att bli lösnings- och genomförandeidéer som tillämpas i pilotcase under samverkansskedet samt handlingsberedskap och experimentlusta hos partners för att prova nya upphandlings- och samverkansformer. Utmaning och mål De former som idag står till buds för upphandling är inte anpassade till att utveckla utemiljöskötseln på medborgarnas och ekosystemtjänsternas villkor utan siktar främst mot att få fram lägsta pris och att den tekniska kvaliteten hjälpligt upprätthålls. De gröna områdena och deras funktioner degenererar för att samhällsaktörer och andra förvaltare vill säkra resurser till andra sektorer och verksamheter i den Vi har en bred representation genom projektparterna för nästan alla typer av aktörer inom utemiljöförvaltning med offentliga och privata ägare och förvaltare inom kommuner och bostadsföretag; med leverantörer inom näringslivet i form av 29 forskningen kommer vi att fördjupa kontakterna med Kommunalekonomisk forskning och utbildning, KEFU, inom Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, med Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola och med forskningsmiljön för utemiljöförvaltning inom Aalborgs Universitet i Danmark där vi har andra pågående samarbetsprojekt. Samtliga dessa kompletterande parter har vi kontakt med genom andra samarbeten. entreprenörer och konsulter; och med forskningen genom SLU Alnarp. Under initieringsprojektet kommer vi att ytterligare bredda kontaktytan inom dessa olika typer av parter genom att arrangera möten och workshops. Bland ägare och förvaltare kommer vi att etablera kontakt inför samverkansskedet med SABO, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, med Sveriges kommuner och landsting, med Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och med Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation. Inom entreprenadbranschen kommer vi att utveckla kontakt med Trädgårdsanläggarna STAF som organiserar de mindre trädgårdsentreprenörerna. Inom 30 Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell Projektledare: Ingmarie Ahlberg E-post: ingmarie.ahlber@stockholm.se Diarienummer: 2014-04321 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Utmaning och mål Utmaningen som projektet avser möta är utvecklingen av en hållbar stad där målet om ett fossilfritt samhälle samt att öka andelen resurser som återförs till kretsloppet är två viktiga förutsättningar. Konstellation – projektparter Kommun • Stockholm stad Akademi • KTH Målet med projektet är att skapa en kommunikativ och förståelig modell som bidrar till en fördjupad kunskap om stadens resursflöden och som kan användas som ett verktyg i planeringen av den hållbara staden. Företag • Sensemakers AB (Futerra) Bakgrund Kretsloppsmodellen som utvecklades för Hammarby Sjöstad har haft stort genomslag både nationellt och internationellt som ett kommunikativt verktyg att beskriva stadens resursflöden. Trots att den enbart är en grov illustration av resursflöden har den haft stor betydelse inte minst internationellt för att förklara stadens och stadsdelens kretslopp. Genom projektet ska en kretsloppsmodell utvecklas som bidrar till att: • • I miljöprofileringsarbetet för Norra Djurgårdsstaden har behovet av i ett mer fördjupat perspektiv uppdatera modellen tydliggjorts. Resultatet är en konceptuell ide för en Kretsloppmodell för NDS. I rapporten ”Kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden” (KTH) beskrivs de globala och lokala utmaningar som rör vår resursanvändning med särskild relevans för stadsutveckling. Resultatet är en intressant men komplext. • • ge kunskap och skapa förutsättningar för att nå kretsloppsmålen ge insikter om systemgränser men också ekosystemets begränsningar redovisa olika geografiska skalor – visa flöden från lokal till global nivå inspirera – skapa lust/vilja att utforska och utveckla Denna modell ska med kopplingar till smarta datainsamlingssystem kunna utvecklas till ett dynamiskt analysverktyg som kan användas i uppföljnings- och planeringssammanhang. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Liksom flera andra verktyg som tagits fram inom Norra Djurgårdsstadens miljöprofileringsarbete kommer kretsloppsmodellen att får stor exponering och därmed kunna användas i flera sammanhang. Det internationella perspektivet är viktigt eftersom intresset för NDS är stort i en snabbt urbaniserande värld där många står inför eller är igång med en planering av stadsdelar med högt ställda hållbarhetsambitioner. Angreppssätt, genomförande Redan i förstudien har en bred aktörsgrupp varit involverad, bestående av staden tekniska förvaltningar och bolag samt nyckelaktörer såsom Fortum och SL. Aktörsgruppen kommer att ses över och kompletteras med representanter för t.ex. dagligvaruhandel, lantbruket, återvinningsindustrin, m.fl. En kommunicerande kretsloppsmodell kan tjäna som en plattform för lärande och idéutbyte om en miljömässigt hållbar utveckling av städer och stadsdelar i deras lokala, regionala och globala sammanhang där samspel stad och landsbygd är en viktig faktor. Den kan också tjäna som en plattform för planering och uppföljning av miljöarbetet inom det geografiska territoriet. I samarbete med denna aktörsgrupp kommer ett samverkansprojekt att utvecklas för att definiera och prioritera utvecklingsbehov med avseende på bl.a. följande aspekter: • • 31 Fördjupad beskrivning av både helhet och delar för material, energi och vatten Integrering av kretsloppsmodellen i den urbana planeringen genom utveckling av pedagogiska beskrivningar med hjälp av visualisering och animering • • Definiera kopplingar och samarbeten med parallellt pågående projekt som Smart Cities SRS, CESC (Center for Sustainable Communication vid KTH) etc Utveckling av piloträkenskaper för energi, koldioxidekvivalenter och vatten • 32 Utveckla ett dynamiskt analysverktyg där simuleringar av olika ämnesflöden kan göras för att prova och utvärdera olika förslag och scenarier. Bärande glas i bostadshus med volymmoduler av trä Projektledare: Marie Johansson E-post: marie.johansson@sp.se Diarienummer: 2014-04322 Utmaningsområde: HAS – Hållbara Attraktiva Städer Konstellation – projektparter Forskningsutförare • SP Hållbar samhällsbyggnad • Glafo AB • Tekniska högskolan i Jönköping • Linnéuniversitetet • Lunds tekniska högskola innovativa sätt att använda bärande glas i modulbyggda flervåningshus i trä. Ett effektivt sätt att bygga är att utnyttja industriellt byggda volymelement med trästomme. En enskild volym kan idag av transportskäl maximalt ha yttermått av 4,15 x 3 x 14 meter, vilket ger en boyta på ca 50 m2. Ett effektivt sätt att bygga vore att kunna utnyttja dessa moduler med dagsljusinsläpp enbart i gavlarna. Företag Inwido Sverige AB Växjö kommunföretag AB AIX Arkitekter AB Hjältevadshus AB • • • • Bakgrund Bostadsbristen, framförallt i större städer, är en stor utmaning att lösa för samhället. För att täcka behovet bör byggandet i Sverige öka från de senaste årens 20 000 bostäder per år till 4060 000 per år. En av orsakerna till bostadsbristen är för höga byggkostnader men också en brist på kvalificerad arbetskraft. Ett mer industrialiserat byggande på fabrik har flera fördelar såsom möjlighet till s.k. lean production som innebär standardisering av processer och produkter, ett torrt byggande samt minskad tid på byggplatsen vilket kan vara en del av lösningen. En annan viktig aspekt av byggande är att minska energi- och materialanvändningen både under produktionsfasen men också under driftsfasen. Ett flertal studier har visats att energieffektiva bostäder i trä kan bidra till en minskad åtgång av primärenergi och ett minskat utsläpp av koldioxid jämfört med liknande bostäder i andra material. Projektet tar sin utgångspunkt i ett flertal tidigare genomförda studier kring effektiv produktion inom till exempel ”Lean Wood Engineering” och i projekt genomförda kring bärande glas– och trä men också i den stora VINNVÄXT-miljön ”Smart Housing Småland”. Utmaning och mål En av de stora samhällsutmaningarna i Sverige (och Europa) är att skapa fler attraktiva lägenheter som uppfyller krav på energi- och resurseffektiv produktion och användning för att möta den ökande bostadsbristen som följer av en ökande urbanisering. Detta projekt har som mål att utveckla teknik och produkter som möjliggör mer ljusinsläpp genom lastbärande fasader i flervåningshus byggda med volymmoduler där den bärande stommen i övrigt utgörs av trä. Arkitektskisser på flervåningshus byggda med volymmoduler med bärande glasfasad och Smart Housing Smålands Bostadsprototyp 1.0. Projektet kommer att studera viktiga faktorer för en effektiv produktion av attraktiva bostäder såsom: • • • • Mot bakgrund av ovanstående vill vi inom detta projekt öka attraktiviteten för industriellt byggda små bostäder genom 33 Ökat ljusinsläpp Ny arkitektur Djupare bostadsmoduler Transporterbara volymer Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Bristen på bostäder i Sverige och framförallt i storstäderna har under de senaste åren fått ett ökat fokus, till exempel talade statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring att ”Målet är minst 250 000 nya bostäder till år 2020”. Frågan om att kunna bygga fler bostäder kostnads- och resurseffektivt är därmed av största vikt. De inledande studierna inom VINNVÄXT-miljön Smart Housing Småland visar på möjligheter att genom att använda bärande glas i fasader och innerväggar kunna bygga större lägenhetsmoduler på fabrik. Större, mer färdiga moduler byggda på fabrik möjliggör ett rationellt och ekonomiskt byggande av speciellt mindre lägenheter. Att använda sig av trä i den bärande stommen i energieffektiva hus har i ett flertal studier visat sig bidra till en minskad åtgång av primärenergi och ett minskat utsläpp av koldioxid jämfört med likande bostäder i andra material 2 kommer representanter från alla de deltagande parterna att medverka för att ge sin syn på utvecklingsbehov inom de tre områdena. Resultatet från workshoparna kommer att sammanställas skriftligt och användas vid djupintervjuer med de deltagande företagen för att utvärdera vilka av uppkomna frågeställningarna som är av störst vikt för det enskilda företaget. En fjärde workshop kommer därefter att hållas där de sammanställda resultaten kommer att presenteras av projektledaren och diskuteras med företrädare för de olika medverkande parterna. Till denna workshop kommer även eventuella ytterligare kompetenser nödvändiga för att genomföra ett steg 2 att bjudas in. Under projektets sista del kommer ledningsgruppen för projektet att arbeta med att skriva en fortsättningsansökan för steg 2 utgående från de behov och möjligheter som framkommit under projektet. Under denna del av projektet kommer också arbetet med att skriva ett utkast för IPR-avtal för de ingående partnerna att bedrivas. Angreppssätt Projektet kommer att genomföras som en serie workshops där den första kommer att behandla frågor kring arkitektur och ljusinsläpp, den andra energi- och materialfrågor och den tredje frågor kring bärande trä-glas konstruktioner. Vid workshoparna Dodoo, A. Gustavsson, L. Sathre, R. 2009: Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resource, Conservation and Recycling 53:276-286. 2 34 Informationssamhället 3.0 Kontaktperson på VINNOVA Peter Nöu 35 Flerterm – delaktighet och inkludering i ett mångspråkigt samhälle Projektledare: Helena Bani-Shoraka E-post: hbs@baniinterlingua.com Diarienummer: 2014-04252 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter Akademi/näringsliv • Bani Interlingua AB (ett samverkande forskningsföretag) utmaningar”. ”Samhälleliga utmaningar” delas i sin tur in i ett antal utmaningsområden där ett område fokuserar särskilt på ”Europa i en föränderlig värld, inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen”. Det finns också andra stödstrukturer för forskning och innovation, som t.ex. the Scientific Committee for the Humanities, som särskilt fokuserar på hur humaniora kan bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar och som bidrar med underlag till och publikationer inom ramen för organet Science Europe. Näringsliv • Terminologicentrum AB (TNC) Myndighet Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen • Bakgrund Vi lever i en föränderlig värld, med globala strömmar av människor i olika riktningar. Den migrationen innebär både möjligheter och utmaningar. En utmaning för Sverige, som mångspråkigt och mångkulturellt land, är att säkerställa tillgången till samhällsinformation. Tillgången till information handlar om att göra alla medborgare delaktiga och inkluderade. Detta är inte bara en grundläggande förutsättning för att skapa en socialt och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling, det är också en central byggsten i en demokrati. Utmaning och mål Flerterm vill ta sig an utmaningen att samla kunskap och erfarenhet inom Tolk-Sverige och skapa nya metoder för samverkan. Flerterm erbjuder en ny tvärvetenskaplig ansats till utmaningen med svensk samhällsterminologi på minoritetsspråk. Målet är att skapa en ny organisationsmodell för en systematisk och långsiktigt hållbar hantering av detta. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) En organisationsmodell för hantering av svensk samhällsterminologi på minoritetsspråk är en konkret åtgärd för inkludering och delaktighet. Men på sikt finns det ytterligare effekter att vänta. Anlitandet av tolkar kostar redan svenska myndigheter stora summor varje år och kostnaderna stiger stadigt. Utöver det kostar missförstånd i form av felaktigheter i ärendehantering, felaktiga och orättvisa domar, felbehandling av patienter etc. ännu mer resurser genom utdragna handläggningstider, överklaganden och mänskligt lidande (Domstolsverkets utredning om kvaliteten på tolkning i domstolar 2010:4). Det här är ett dilemma med långtgående konsekvenser på samhällsnivå, för tolkar, tolkanvändare, tolkutbildare och auktorisationsinstanser (Statskontorets tolkutredning 2012:2). Organisationsmodellen kommer att bidra till att en mer rättssäker och inkluderande vardag för många människor på samhällets alla nivåer (överallt där tolkning behövs). Den kommer också på sikt att bidra till bättre förutsättningar för tolkade samtal och i förlängningen bättre användning av ekonomiska resurser i samhället. I projektet är också aktörskonstellationen central. Den inkluderar perspektiv från akademin, från offentlig sektor, men också privat sektor. Att projektet hela tiden arbetar för att definiera sektorn och aktörernas behov utifrån ett samhällsperspektiv innebär att vi anlägger ett systemiskt perspektiv. Likhet inför lagen är en fråga om rättssäkerhet och en självklar aspekt i ett demokratiskt samhälle. En annan självklar demokratifråga är tillgången till information. Att för medborgarna tillgängliggöra och som medborgare kunna tillgodogöra sig information innebär en chans att på lika villkor förstå samhällssystemet och bli en del av det. Detta är ett konkret exempel på inkludering och den som är inkluderad har också makt att aktivt ta ställning och initiativ. Det är vad projektets övergripande syfte handlar om, dvs. egenmakt och delaktighet. Konsekvenserna av att det saknas en systematisk hantering av svensk samhällsterminologi på minoritetsspråk gör att grundläggande förutsättningar för inkludering i samhället uteblir. Projekt Flerterm vill konkret bidra med en pusselbit i lösningen av den här komplexa samhällsutmaningen som karaktäriseras av en stor efterfrågan på svensk samhällsterminologi på minoritetsspråk. Komplexa samhällsutmaningar återfinns både på nationell och på internationell nivå. VINNOVA har t.ex. identifierat fyra samhällsutmaningar (av vilka informationssamhället 3.0 är en) och finansierar därför samverkans- och forskningsprojekt med samhällsinriktning. Detta sker även på europeisk nivå. Där ser vi t.ex. Eu:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. En av de tre specifika områden man där har ringat in för fördjupad satsning är just ”samhälleliga 36 Resultatet av arbetet under initieringsfasen kommer att testas under steg 2, dvs. samverkansprojektet, och utvecklas fortlöpande genom att vi kartlägger relevanta behov hos intressenter och knyter relevanta aktörer till projektet i våra olika referensgrupper. Detta kan på sikt påverka både aktörskonstellationen och aktivitetsgraden hos intressenterna under spridnings- och kommersialiseringsfasen. Projekt Flerterm har därför en unik potential att bidra till en långsiktig och socialt hållbar samhällsutveckling. Angreppssätt Projektet har under initieringsfasen tre konkreta delmål: 1 2 3 skapa en intressentgrupp med representanter från tolkoch översättarsektorn kartlägga tekniska lösningar, reda ut de tekniska förutsättningarna inför samverkansprojektet skapa en utbildningsplan i terminologiarbete för språkvetare 37 Via Appia – ICT, appar och smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet Projektledare: Bengt Arne Sjöqvist E-post: bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se Diarienummer: 2014-04265 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter • SAFER – fordons och trafiksäkerhetscenter vid Chalmers; huvudsökande och projektledning • iRezQ AB; entreprenörsföretag inom app-baserad trafiksäkerhet • WirelessCar (del av Volvo AB); fordonsrelaterad IT och ITS • SOS International AB; Internationellt larmhanteringsföretag • SOS Alarm AB; larmhanteringsföretag, ansvarar bl.a. för den nationella 112-tjänsten • Folksam; försäkringsbolag • If; försäkringsbolag • Landräddningen/Posifon; en larm- och stödfunktion byggd med ideella organisationer som bas tillhandahålla den information som krävs för en korrekt bedömning och larmhandläggning – vilket kräver en viss standardisering avseende informationsinnehåll och gränssnitt. Utmaning och mål Via Appia adresserar såväl Informationssamhället 3.0 som Framtidens Hälsa och Sjukvård med ICT som verktyg att långsiktigt och för olika trafikantgrupper förbättra trafiksäkerheten - alltså reducera antalet döda och skadade, samt samhällets kostnader, till följd av trafikolyckor. Utmaningen för samhället är att ytterligare reducera antalet skadade och dödade i trafiken, men utöver den mer traditionella fokuseringen på bilar även inkludera oskyddade trafikanter i detta. Modern ICT skapar här stora möjligheter men också utmaningar. En ökad flora av automatiska olycksdetektionslösningar kan förväntas, men dessa kan inte okritiskt sammankopplas med samhällsfunktioner som 112 eller ambulanstjänsten – detta skulle innebära en orimlig belastning och prioriteringssituation. Bakgrund Vid en trafikolycka skall räddningsinsats initieras snabbt - med rätt resurser och prioritet. EU har lanserat eCall som lösning för automatiska personbilslarm, och enligt beslut skall eCall introduceras från 2017. Nackdelar med denna lösning är att den är låst till fordonet, överför begränsat med information och saknar individdata vilket försvårar bedömning och prioritering hos 112. En annan nackdel är att enbart nya fordon berörs, och en relevant penetration i trafikmiljön kommer därför att ta lång tid. Parallellt utvecklar också fordonsindustrin lösningar med en högre servicenivå som kan larma och överföra mer data för bedömning till ”egna” larmcentraler – som vid behov kontaktar 112. Genom Via Appia underlättas; hantering av ”automatlarm” från trafikolyckor, användningen av smartphones för ökad trafiksäkerhet, tillskapandet av nya ICT tjänster med trafiksäkerhetsinnehåll, samt insamling av data till trafiksäkerhetsforskning. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) År 2013 omkom 264 personer i vägtrafiken i Sverige. Antalet allvarligt skadade ökade (4681), och hela ökningen (6%) jämfört med 2012 berodde på fler cyklister (nu 47%). Förutom mänskligt lidande är detta en stor samhällsekonomisk belastning – i EU motsvarande cirka 2 % av BNP. I ett globalt perspektiv är trafikrelaterade skador och dödsfall än mer omfattande och behovet av olika typer av åtgärder omfattande. Gemensamt för dessa lösningar är fokuseringen på fordonet, inte individen, och enbart bilar står i fokus - cyklar och andra trafikanter lämnas utanför. Här öppnar smartphones nya möjligheter. Idag är dessa lika personliga som en plånbok och kan förses med godtycklig individdata. Man kan även utveckla algoritmer som detekterar olycka och larmar. Detta möjliggör unika individanpassade lösningar som snabbt kan nå breda trafikantgrupper, men även samverka med eCall och liknande. Smartphones möjliggör även att i stor omfattning och till låg kostnad logga trafiksäkerhetsrelaterad data som kan överföras till databaser och nyttjas i forskning och utveckling. Via Appia skapar förutsättningar för att långsiktigt och hållbart utnyttja utvecklingen inom ICT området för att tillskapa såväl säkrare trafik för alla trafikanter som billigare och enklare lösningar som blir en del av användarnas normala liv. Här skapas också förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt sätt skapa underlag för trafiksäkerhetsutveckling och forskning. Lösningar riktade mot t.ex. cyklister underlättar också samhällets omställning mot ett ”grönare” samhälle. Utvecklingen inom ICT-området främjar också utvecklingen av kunderbjudanden där olycksdetektion och larmhantering kan ingå. Om dessa skall erbjuda rätt servicenivå och kvalitet krävs dock att de kan samverka med kvalificerade larmhanterare och 38 Angreppssätt Parterna i Via Appia täcker in alla väsentliga aspekter för att genomföra projektet. Detta ger goda förutsättningar att lägga grunden till långsiktig innovation, affärs- och marknadsutveckling samt forskning. sammanställa den finala projektrapporten – starten för ett UDI 2. Till varje WP utses en WP-ledare som driver arbetet och ansvarar för workshops, arbetsmöten och WP-specifik dokumentation. Enskilda WP har inget krav på sekvens utan arbetet kan initieras i princip samtidigt. Nödvändig överhörning hanteras av den operativa ledningen samt att parter medverkar i flera WP. En viktig del i projektet är också att stärka och komplettera konstellationen inför kommande UDI steg. Via Appia 1 består av fem arbetspaket Orkestrering, Fältlösningar, Larmproxy, Trafiksäkerhetsanalys och Tjänstepaketering. I dessa genomförs ämnesspecifika workshops kompletterade med arbetsmöten. WP har till syfte att analysera, diskutera och sammanfatta de specifika frågeställningarna, samt skapa underlag för att kunna 39 Framtidens lärande Projektledare: Hannes Strassburg E-post: hannes.strassburg@doberman.se Diarienummer: 2014-04320 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter Akademi • Katarina Wetter Edman, Forskare på Karlstad Universitet • Science Center Umevatoriet, Umeå universitet vilket ökar användningen och skapar ett hållbart digital ekosystem för skolan. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Den huvudsakliga drivkraften bakom förändringen av utbildningssektorn är ny teknik. Förändringshastigheten är hög och utmaningarna för att skapa morgondagens lärometoder och läromedel är av likartad karaktär världen över. Länder, forskning och företag som lyckas lägga sig i framkant i den pågående utvecklingen har en intressant världsmarknad att agera på. Kommun • Gävle kommun Företag • Bonnier Books AB • Doberman AB Bakgrund Enligt PISA-studien kommer Sverige först på tiondeplats när man mäter elevernas användning av IT i skolan. Mängder av studier visar på nyttan av att integrera IT-användning i skolan som ett medel för att förbättra skolresultat och skapa mer jämställda förutsättningar för elever med olika bakgrund och olika förutsättningar för lärande. Det finns vetenskapliga bevis för att ökad IT-användning i skolan leder till ett högre engagemang, att elever lär sig läsa och skriva snabbare samt får bättre skolresultat i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Trots detta använder endast 55% av alla svenska skolelever i åk 8 IT-utrustning minst 1 ggn/vecka (European Schoolnet 2013). Digitaliseringskommissionen drar slutsatsen att Sveriges skolor har relativt god tillgång till IT-utrustning men använder tekniken i mindre utsträckning och på ett mindre innovativt sätt. Lärarna i Sverige använder IT- utrustning till relativt banala uppgifter, såsom att förbereda uppgifter för elever och presentationer (European Schoolnet). Sverige halkar allt längre efter andra länder och rankas nu bland de sämsta i Europa när det gäller andelen lärare som har fått någon som helst ITutbildning såväl som andelen lärare som frekvent använder IT i undervisningen (Digitaliseringskommissionen). Marknaden för utbildningsrelaterade produkter och tjänster omsätter c:a 4.4 triljoner USD per år och digitalseras snabbt. Den årliga tillväxttakten för digitala utbildningsprodukter och tjänster är 23% under 2012-2017. (IBIS Capital) Ett bevis för framtidstron för digitala utbildningsprodukter och tjänster är det enorma intresset som finns hos globala investerare. Så kallade ́edutech ́ företag har fått över 1.37 miljarder USD i investerat kapital under föregående år (CBI Insights). Det som talar för en snabb förändring av utbildningssystemet är elevernas höga teknikmognad. Mer än hälften av alla barn i åldern 0-8 år har access till en smartphone eller surfplatta och ungefär en tredjedel av samtliga 0-8-åringar har testat någon typ av utbildningsapplikation på sin telefon eller surfplatta. På konsumentmarknaden ser vi en snabbt växande efterfrågan och över 80% av de bäst säljande utbildningsapplikationerna i Apple App Store riktar sig till barn. Det finns idag ett unikt fönster på utbildningsmarknaden då ny teknologi möjliggör mer avancerade, mer individanpassade och mer lustfyllda lärometoder och läromedel. Ett lärande där att samarbeta, problemlösa, kritiskt analysera och att producera kreativa verk har större betydelse än mekanisk inlärning av fakta. Sverige ligger väl positionerat på denna framväxande marknad med en talangbas inom digitala medier och tjänster, en modern syn på lärande och en avancerad användarbas som möjliggör en internationellt konkurrenskraftig produkt och tjänsteutveckling. Utmaning och mål Den svenska skolan står i dag inför stora utmaningar med sjunkande skolresultat och ett växande utanförskap. De flesta skolor saknar strategier för hur de ska utveckla lärarnas kompetens att pedagogiskt använda sig av IT-verktyg så att det gynnar elevernas kunskapsutveckling. Projektets mål är att ge lärare kunskap i designmetodik så att de kan ta fram innovationer för att stödja en skola bättre anpassad till elevers behov och framtidens digitala utveckling samt utveckla idéer och koncept för morgondagens läromedel. Angreppssätt En organisations innovationskraft är avgörande för hållbar digital utveckling. Doberman har under de senaste två åren utvecklat en servicedesignmetodik för organisationers innovationskapacitet. Denna metodik bygger på 5 moduler presenterade nedan. Under projektet kommer projektets Vi vill genom servicedesignmetodik ta fram en ny metod för IT-användning i skolan som stöttar lärarna i sitt arbete och får fler lärare att känna sig kompetenta och trygga i IT-frågor, 40 deltagare få teori kring, öva och använda servicedesignmetoder när de utvecklar metoder och verktyg för framtidens lärande. lärande samt en slutrapport om servicedesignmetodens användbarhet och spridningsbarhet inom skolan. 1 Vi vill i ett senare skede dessutom skapa nya digitala verktyg och läromedel som ger varje elev möjlighet till individuella lärometoder och skapar förutsättningar för förbättrade skolresultat. Vår ambition är att en väl paketerad utlärningsmetod såväl som nya digitala läroverktyg ska leda till internationellt konkurrenskraftiga affärsidéer. 2 3 4 5 Orientering i deltagarnas utmaningar, praktisera metoder för research och insiktsarbete, genomförande av research Researchinsikt, analys och syntes. Praktisera idégenereing och urval Skapa lösningsförslag/koncept och testa prototyper på användare Utvärdering av koncept Presentera prototyper och utvärdera projektet utifrån process, verktyg, lärandet och eventuella effekter Vidare innefattar projektet omvärldsbevakning, där vi fördjupar oss i studier och utvecklande metoder för digital anpassat 41 Future Solutions Lab Projektledare: Mats Brunell, OIKOSLab Future Solutions AB E-post: mats@oikoslab.com Diarienummer: 2014-04327 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter De initiala projektparterna består av utvecklingsföretagen • OIKOSLab Future Solutions AB, koordinator • IC2VIL AB • Visual Strategy Norden AB uppdelat mellan stat- region och lokalt. I gruppering med såväl gemensamt ansvar som olika syn på möjligheter att prioritera insatser och mål. Den privata sektorns involverade och medverkan är otydlig och en missad resurs rätt hanterad. Vi vill förbättra möjligheten att hantera de komplexa frågor som är sammanlänkade som tillsammans utgör utmaningen ”hållbar framtid”. Akademi • KTH Parallelldatorcenter • Mittuniversitetet: Forskningsgruppen Sepsa • Campus Roslagen • Utvecklingscentrum vatten • Myndigheten för delaktighet Idéns potential Vi vill intressera en region/ och nationellt ansvariga aktörer för ett urval av kommuner som också inkluderar den privata sektorn för att prova de verktyg och metoder som gemensamma modeller scenariospel och förfinade datamodeller medger för att förbättra införandestrategier och prioriteringar. Inom de specifika områdena vill vi utveckla optimeringsfunktioner som bortser från organisatoriska gränser. Projektet planerar för utveckling av tre tillämpningsområden i denna fas: Bakgrund Hållbar utveckling är fokus för den övergripande globala utmaningen vi alla kommer att bli del av. Införandet av gröna lösningar är en stor utmaning som involverar många problemägare och aktörer. Denna utmaning är komplex och innebär omställning av livsstil, nya tekniska system för fossilfri energi och bränsleproduktion och att för att lösa den kommer. De mest grundläggande utmaningarna ligger i att säkerställa produktion av livsmedel och fossilfri energiproduktion att i ett vidare perspektiv omfattar att hantera sociala och andra utanförskap som idag är en alltmer tydligt för alltfler vuxna, ungdomar och människor med funktionshinder. EU avser ompröva/ta bort möjligheterna till subventioner inom det gröna området från 2016 och framåt. Detta innebär att andra ekonomiska modeller som tillvaratar den gröna omställningen och fortvarighetstillståndet måste utvecklas. • • • Vattenflödesmodeller, för prioritering av förebyggande insatser ”Biogasvärdekedjan” för optimering av produktion av fossilfritt bränsle och växtnäring ut avfall avlopp och optimalt resursutnyttjande av mark Socio-ekonomisk utveckling och minskat utanförskap inom funktionshinderområdet En utveckling från ”övning – torrsim” till ”planering och strategiutveckling” till ”Ledningssystem i kris” kan bli möjlig. Angreppssätt Projektet genomförs i fem huvudaktiviteter: Historiskt sett har verktyg och metoderna vi vill vidareutveckla och tillämpa utvecklats inom försvars- och militära området. Internationellt pågår en omfattande utveckling och då inom associationerna; CSSSA, Computational Social Science Society of the Americas se http://computationalsocialscience.org i USA, ESSA, European Social Simulation Association se http://www.essa.eu.org, PAAA, Pan-Asian Association for Agent-based Approach in Social Systems Sciences. I Sverige har sådana verktyg och metoder utvecklats vid Försvarshögskolan med kodutveckling av KTH Parallelldatorcentrum. • • • • Utmaning och mål Utmaningen med den gröna omställningen innefattar komplexa frågeställningar Utvecklingen är en omställningsprocess där nya lösningar och system ska införas och behöver planeras och optimera. Det traditionella sättet att politiskt, planerings- och förvaltningstekniskt hantera frågor i det svenska samhället utgår från en-frågehantering via departement och olika sektorsmyndigheter. Ansvaret är därefter beroende på frågan • I projektets kärna utveckla konceptet och förståelsen för vad som krävas för att ta fram modellerna, beslutstödet och scenarierna Breddning konsortiet med identifierade parter för utveckling av modeller och scenarier för utvecklingen i steg 2 Breddning av intressentbasen för användandet hos beslutsfattare och myndigheter m fl i enskilda dialoger via kärnintressenterans kontaktnät mm Affärsutveckling: hur programvaran kan tillgängliggöras och distribueras och hur utvecklingssamarbeten kan initieras med andra intressenter Utveckling av genomförandeplan för steg 2 i projektet Projektets kärnaktörer har tillsammans nätverk och kontakter in till och med de flesta aktörer som projektet har behov av att få som intressenter. 42 Metodik- och teknisk utveckling, affärsutveckling mm. Här ser vi intresse för att hitta nya verktyg och utvecklingspartners, ex vis såsom Cranfield University, UK. användande av FSLs metoder och verktyg. På svensk botten är kontakter initierade i tre regioner: Jämtland/Härjedalen, Halland, Västra götalandsregionen. Tillämpningsutveckling, med modeller datainsamling och scenarioutveckling. Vi avser komplettera intressentbasen med FoU-aktörer och sektorsmyndigheter inom specifika områden. I Sverige är det främst intressenterna knuta till UVC som är aktuella såsom FoU såsom KTH, SLU, JTI/SP. På myndighetssidan ser vi Myndigheten Säkerhet och Beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten som centrala. Internationellt finns kontakter med intressenter kring Östersjön och Afrika såsom Ecomark Africa, se www.ecomarkafrica.com och Eastern and Southern Africa Small Scale Farmer Forum, ESAFF, se www.esaff.org. Dessa utgör två viktiga aktörer in i hela Afrika för hållbar utveckling. Användare och viktiga beslutsfattande aktörer som kan medverka direkt eller indirekt till att få politisk acceptans för 43 Smart City Marketplace Projektledare: Nils Brandt E-post: nils.brandt@abe.kth.se Diarienummer: 2014-04330 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter • KTH, Industriella informations- och styrsystem • KTH, Industriell ekologi • HS2020 Sjöstadsföreningen , Hammarby sjöstad friskvård. Vi vill undersöka hur denna trend kan användas för att initiera dataflöden från medborgarna för olika ändamål och aktiviteter, s.k. bottom up-dataflöden. The Shared economy: vi kan bygga mer hållbara ekonomiska system om vi delar med oss av våra mänskliga och fysiska tillgångar. När informationen runt tillgångar är delad, så ökar värdet på tillgången för individer, företag och för närområdet. Vi vill göra det enklare att införa ’shared economy’ i lokalsamhället. Bakgrund Hållbar stadsutveckling är inte möjligt utan ett djupgående medborgarengagemang. Den digitala eran har möjliggjort medborgarengagemang genom att skapa helt nya förutsättningar för interaktivitet och kommunikation i lokalsamhället. Projektets vision är initiering och skapande av en lokalt digital ” Smart City Marketplace” för medborgarnas behov av direkt interaktivitet och kommunikation sinsemellan för att lösa många av vardagens praktiska och ofta hyperlokala problem. Framväxande teknik med hyperlokal realtidsinformation möjliggör miljömässiga ekonomiska effektiviseringar på en ny nivå, då medborgare momentant kan interagera med varandra, företag och myndigheter genom tjänster som förenklar och berikar vardagen. Det finns en hel ekonomisk sektor som inte fungerar på grund av alltför höga transaktionskostnader i form av tid, ork och/eller pengar i relation till transaktionsstorleken. Exempel på transaktioner är samåkning, paketförmedling, enklare hushållsnära tjänster (skotta grannens garageuppfart), andrahandsuthyrning (hyr grannens motorsåg), felrapportering (rapportera när gatljuset har slocknat i lyktstolpen du passerar), fotografering (att komplettera Googles gatukartläggning, t.ex.). Transaktionskostnader kan orsakas av: • • • Utmaning och mål Projektet långsiktiga utmaning och vision är initiering och skapande av en lokalt digital ”Smart City Marketplace” för medborgarnas behov av direkt interaktivitet och kommunikation i lokalsamhället. Om köpare och säljare befinner sig för långt ifrån varandra blir transaktionen inte av. Ny teknik i de positioneringstjänster som erbjuds av smarta telefoner gör det möjligt att upptäcka när köpare och säljare är geografiskt nära varandra och möjliggöra nya transaktioner Det är krångligt att betala små summor, t.ex. för att betala för skjuts till jobbet eller för grannpojkens hjälp att skotta garageuppfarten. Med modern teknik kan dessa transaktionskostnader reduceras dramatiskt redan nu Det är olustigt att göra affärer med okända människor. Att sätta sig i en främlings bil, t.ex., känner sig många obekväma med. Med återkopplingssystem där köpare och säljare betygssätter varandra kan tillit upprättas även mellan parter som inte känner varandra sedan tidigare Projektets kortsiktiga syfte är att utreda förutsättningarna och intresset för vad som krävs för att skapa en ´hyperlokal´ marknadsplats för tjänster och information baserade på interaktivitet och mikrotransaktioner. Hyperlokala mikrotransaktioner möjliggör helt nya sätt för medborgare att interagera med varandra och som kan leda till en delad ekonomi och därmed ett hållbart lokalsamhälle. Tidigare FoU-projekt (Sjöstaden i Mobilen, Smart City SRS) har identifierat en efterfrågan på medborgarplats för kommunikation och interaktion med (hyper)lokalsamhället och en lokal marknadsplats för medborgarnas utbyten av information, varor och tjänster. En lyckad utveckling av en sådan marknadsplats med en stark användarbas skulle kunna möjliggöra vidareutvecklingen av nya smarta lokalt förankrade hållbarhetsrelaterade tjänster. Quantified self handlar om att mäta sig själv med sensorer i syfte att samla in data och göra dessa data användbara genom relevant återkoppling, analys och benchmarking med sig själv och andra. Hittills sker denna utveckling främst inom hälsa och 44 Det kommersiella värdet uppstår när det finns en fungerande och självkontrollerande plattform för att nå alla medborgare, kunder, intressen och organisationer i en stadsdel. Ett nytt marknadssegment skapas för aktören som hanterar plattformen. Projektets mål är att: • • • • • göra en relevant omvärldsanalys kring aktörer och produkter med anknytning till hyperlokala mikrotransaktioner skapa en kravspecifikation på marknadsplatsen ta fram en övergripande affärsmodell och potentiell partners hitta ett första område med kunder utreda förutsättningar för bolagsbildning: Smart City Marketplace AB Angreppssätt Vi börjar med en omvärldsanalys för att identifiera produkter och aktörer som behövs för en fungerande digital marknadsplats. En workshop hålls sedan med potentiella slutkunder för att förstå deras prioriteringar och drivkrafter. Sedan genomförs en workshop med intresserande aktörer för att utreda hur ett samarbete skulle kunna se ut. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Om marknadsplatsen gör det tillräckligt enkelt att exempelvis samåka eller låna verktyg av varandra så blir det både en miljövinst och en ekonomisk vinst för individen. När folk interagerar med varandra ökar tilliten vilket leder till ett tryggare och trevligare närområde. Utifrån resultatet från workshopen skrivs ett utkast till en ansökan för ett samverkansprojekt. Därefter hålls en tredje workshop där utkastet diskuteras och idéer från intressenterna fångas upp för att sedan skapa en slutgiltig ansökan som skickas till VINNOVA. Genom att samla in och analysera data från marknadsplatsen blir det enklare att ta fram idéer för hur lokalsamhället kan förbättras. 45 Skola för alla, från första dagen i det nya landet Projektledare: Johan Beckmann E-post: johan@studi.se Diarienummer: 2014-04338 Utmaningsområde: IS3.0 – InformationsSamhället 3.0 Konstellation - Projektparter Näringsliv • Komplementskolan i Sverige AB • IBM Svenska AB en beprövad metod för att ta hand om nyanlända och ge dem den undervisning de har rätt till enligt skollagen. Utmaning och mål Sverige har en generös flyktingmottagningspolitik och Migrationsverkets prognoser tyder på att antalet nyanlända elever som svenska kommuner och skolor ska klara av att ta emot kommer att öka. Akademi Stockholms Universitet • Offentlig verksamhet och användare • Hjulsta Grundskola Projektets mål är att öka andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet när de går ut nionde klass genom att: Bakgrund Världen upplever just nu de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget, enligt Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt. Antalet asylsökande som Sverige tar emot ökar och Migrationsverkets prognoser säger att det under 2015 kan handla om över 100.000 personer. Den ökade mottagningen sätter tryck på samhällsfunktionerna samtidigt som en väl fungerande och snabb integration blir allt viktigare. En viktig del i integrationen är skolan, att nyanlända 3 barn snabbt kommer in i svensk skola och klarar sig lika bra som andra elever. Men av de nyanlända elever som gick ut nian 2013 var det bara 20 procent som uppnådde gymnasiebehörighet, och av de som kommit till Sverige 2004 eller senare var siffran knappt 40 procent. För elever med svensk bakgrund var motsvarande siffra 82 procent. • • • ta fram ett digitalt flerspråkigt läromedel för högstadiet så att elever med utländsk bakgrund kan få tillgång till svensk undervisning, på svenska och på sitt modersmål, från första dagen i Sverige utveckla metoder för införande och användande av läromedlet Mäta resultat genom att bedriva forskning Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Av Sveriges drygt 900.000 grundskoleelever är 20 procent berättigade till modersmålsundervisning och nästan 8 procent deltar i lektioner för svenska som andraspråk (SVA). Varje år hamnar ca 13.000 svenska ungdomar i ett utanförskap som ofta blir livslångt. Många av dessa ungdomar har en utländsk bakgrund. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson så är en vanlig orsak till detta utanförskap att ungdomarna inte uppnår gymnasiebehörighet som kan ses som en inträdesbiljett till ett normalt vuxenliv. En enda person i utanförskap kostar samhället enligt Ingvar Nilsson mellan 10 och 15 miljoner kronor. Så för varje ytterligare elev som klarar gymnasiebehörighet sparar samhället mellan 10 och 15 miljoner kronor. Kan ett hundra ungdomar räddas från utanförskap genom att uppnå gymnasiebehörighet sparar det samhället 1-1,5 miljarder kronor. Sker det dessutom varje år är det en årlig besparing på lika mycket. När en nyanländ elev börjar i en skola behöver hens ämneskunskaper kartläggas, så att undervisningen kan anpassas därefter. Metod och verktyg för denna typ av kartläggning håller på att tas fram i ett projekt som Skolverket driver med målet att ha resultat klara under 2016. Efter det att kartläggningen av den nyanländes ämneskunskaper är gjord är handlar utmaningen för skolorna till stor del om språk, att det tar lång tid för nyanlända elever att lära sig tillräckligt bra svenska för att kunna ta till sig ämnesundervisning på svenska och att det är brist på kompetent personal, s.k. studiehandledare på modersmål, som både kan tala de nyanländas språk och samtidigt vara kompetenta pedagoger med tillräckliga ämneskunskaper för att stötta eleverna till dess att deras svenska blivit tillräckligt bra. För att bl a adressera den senare delen, kompetensbristen, finns en lagrådsremiss där fjärrundervisning under vissa förutsättningar föreslås bli tillåten. Med fjärrundervisning menas ”en interaktiv undervisning som bedrivs med it-teknik när lärare och elever är åtskilda i rum men inte i tid” och denna förändring av skollagen föreslås börja gälla 1 juli 2015. Utöver kompetensbristen saknar också de flesta kommuner och skolor Angreppssätt Läromedelsförlaget Komplementskolan Sverige AB har sedan tidigare utvecklat ett digitalt läromedel med videolektioner och övningar i enlighet med den svenska läroplanen LGR11 motsvarande tio ämnen för årskurs 7 till 9. Läromedlet har idag Med nyanländ menas någon som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. 3 46 I Steg1 formerar vi projektkonstellationen som ska bestå av läromedelsförlag, teknikleverantörer, kommuner, skolor, universitet samt myndigheter såsom Skolverket, Migrationsverket och VINNOVA. över 1.000 videolektioner och 15.000 instuderingsfrågor på svenska. Baserat på positiva resultat i ett pilotprojekt som bedrevs våren 2014, där tre ämnen översattes till arabiska, ska nu ett forsknings- och utvecklingsprojekt utveckla och anpassa läromedlet så att det täcker tio högstadieämnen i fem av de stora invandrarspråken. Parallellt med detta utvecklar projektet metoder för införande och användande och deltagande forskare tittar på metoder och resultat. 47 Konkurrenskraftig produktion Kontaktperson på VINNOVA Ida Langborg 48 Grönt kväve - Innovativ produktion av mineralgödselmedel Projektledare: Serina Ahlgren E-post: serina.ahlgren@slu.se Diarienummer: 2014-04212 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter • Sveriges lantbruksuniversitet (koordinator) • Lunds tekniska högskola • Energikontoret Öst AB • Energifabriken AB • Lantbrukarnas riksförbund, LRF livscykelanalyser finns också publicerade under senare år, främst av projektledaren (Serina Ahlgren). Utmaning och mål För att mätta och förse en växande världsbefolkning med energi behöver vi använda kvävegödsel i odling av råvaror. I detta projekt vill vi verka för en konkurrenskraftig produktion av ”grönt kväve”, det vill säga mineralkvävegödsel baserad på förnybar energi, vilket banar väg för en mer hållbar produktion av livsmedel och bioenergi. Till projektet knyts även en referensgrupp bestående av representanter från: • • • • Amixo AB Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) University of Minnesota Vreta Kluster Vad gäller den tekniska mognadsgraden för grönt kväve så finns all teknik tillgänglig. Det är ”bara” att sätta ihop den! Tidigare studier av SLU och JTI visar dock på utmaningarna som ligger i att matcha produktionsskala för de olika delarna. Förnybara energiproduktionssystem är ofta i mindre skala. Ammoniak- och handelsgödselproduktion är i dagsläget däremot mycket storskaliga och producerar ofta flera tusen ton per dag. Det finns egentligen inga tekniska hinder för att skala ner produktionen, det är av företagskulturella, praktiska och ekonomiska skäl gödselindustrin blivit storskalig. Innovationen ligger alltså i småskaligheten och de förnybara råvarorna, som bland annat ger affärsmöjligheter att marknadsföra livsmedel med lågt klimatavtryck. Bakgrund Kvävegödsel är en av grundförutsättningarna för modernt jordbruk. I Sverige finns ingen inhemskt produktion av mineralkvävegödsel, utan allt produceras i utlandet baserad på fossil energi. Vi är alltså beroende av utländska fossila resurser för vår livsmedelsproduktion. Även om kväve använder mycket fossil energi, är det likväl en av förutsättningarna för ett effektivt jordbruk med höga skördar. Utan kvävegödsel skulle skördarna minska avsevärt, vilket skulle kräva att betydligt större odlingsarealer togs i anspråk. Uppfinnarna till mineralkväve, Haber och Bosch, fick Nobelpris 1918 resp. 1931, vilket indikerar kvävegödslets betydelse för mänskligheten. Sammantaget kan vi säga att grönt kväve är en lovande idé som kan bidra med många samhällsnyttor så som minskat beroende av fossila råvaror, ökad livsmedelstrygghet och minskade utsläpp av växthusgaser. För att grönt kväve ska bli en realitet behöver vi dock hitta företagsnyttorna också. I detta projekt vill vi undersöka förutsättningarna för konkurrenskraftig produktion av ´grönt kväve´, det vill säga mineralkvävegödsel baserad på förnybar energi. Samtidigt händer mycket i omvärlden, för att stå sig i konkurrensen är det viktigt att så snart som möjligt komma igång, Sverige kan då bli ett föregångsland inom grön kväveproduktion. Det finns ett antal aktörer som jobbar med kvävegödsel producerad av förnybar energi: • • • Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Den totala mängden kväve i alla sålda gödselmedel i Sverige under gödselåret 2012/13 var runt 161 000 ton. Import sker bland annat från Ryssland, Polen, Norge, Finland. Priset på kvävegödsel är tätt kopplat till olje- och naturgaspriset och varierar därmed kraftigt. Statistiken kring kvävegödselpriset är dock mycket bristfällig. I december 2014 låg priset på 10,7 kr/kg kväve. Med detta antagande ligger det sammanlagda värdet på import av kvävegödsel runt 1,6 miljarder kronor. I EU27 användes under växtodlingsåret 2011/2012 ca 10 miljoner ton kväve. Det finns alltså en stor fossilbaserad kvävemarknad från vilken ´grönt kväve´ kan ta andelar. Det finns flera företag som påstår att dom ska börja producera grönt kväve, t ex Agrebon (USA), BioNitrogen (USA), ITM Power (England), NHThree LLC (USA), Protonventures (Holland), Syngest (USA), The Leighty Foundation (USA). Det finns dock bara en pilotanläggning, den har uppförts av Univeristy of Minnesota (USA) och gör ammoniak av vindkraft. Forskningsgruppen som driver anläggningen är med i referensgruppen i detta projekt. På forskningssidan finns en del tekno-ekonomiska analyser från 1970-talet och framåt. Ett flertal Generellt sett kan detta projekt understödja en grön tillväxt samt bidra till Sveriges konkurrenskraft inom miljöteknik. Mer specifikt finns ett antal nyttor som grönt kväve kan bidra med: 49 • • • att minska utsläpp från jordbrukssektorn mer specifikt kan lättare nås. Växthusgasbalansen för specifika grödor blir även betydligt bättre, vilket kan vara en konkurrensfördel, t.ex. finns unika möjligheter att marknadsföra klimatsmarta livsmedel och biodrivmedel. Minskat beroende av fossila råvaror. Självförsörjning av kväve minskar beroendet av fossil energi och ger ökad livsmedelssäkerhet vilket är relevant både i ett svenskt och internationellt perspektiv. Utan fossil energi – inget kväve – ingen möjlighet att upprätthålla höga skördar för att mätta en växande världsbefolkning. Priset på kvävegödsel varierar kraftigt relaterat till priset på fossil energi, vilket i sin tur påverkar livsmedelspriserna. Många låginkomstländer har inte råda att köpa dyrt kvävegödsel från utlandet och har därmed låga skördar, investering i lokal produktion av kvävegödsel är en spännande utvecklingsmöjlighet. Nyttiggöra lokal energi såsom gårdsbiogas och vindkraft på ett bättre sätt. Samtidigt som biogas och vindkraft uppmuntras från politiskt håll är det svårt att få lönsamhet i investeringar. Att fundera på nya lönsamma möjligheter för användning av biogas och vindkraft är därför av högsta intresse. Produktion av kvävegödselmedel öppnar upp för nya möjligheter. Minska utsläpp av växthusgaser. Produktion av kvävegödsel baserad på förnybara resurser innebär minskade växthusgasutsläpp vilket bidrar till att uppnå nationella och internationella politiska mål. Även mål för Angreppssätt Detta projekt kommer att drivas av en grupp med kompetens inom forskning, kemiteknik och företagande. Vi kommer i detta projekt att utreda marknadspotentialen för grönt kväve, genom att kartlägga intressenter, deras behov och betalningsvilja. Vi kommer studera olika tekniska koncept och diskutera deras föroch nackdelar. Vi kommer också att utarbeta en plan för nästa steg samt arbeta fram ett utkast till affärsmodell och affärsavtal. Ett annat mål är att knyta kontakter inom EU och internationellt där nya möjligheter för större forskningssamarbeten kan finnas. Arbetet sker i mindre arbetsgrupper och i gemensamma workshopar, under ledning av SLU. 50 ReCyCol – Reversibla färgningsprocesser för en hållbar textilindustri Projektledare: Romain Bordes E-post: bordes@chalmers.se Diarienummer: 2014-04245 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Utmaning och mål Med en ökad befolkningsmängd, och ett väntat ökat användande av nyproducerade material, har man nu identifierat ett akut behov av att se över återvinningen av textilier. Den för miljön kostsamma produktionen av ny textil, tillsammans med de stora volymer textil som slängs i soporna, är ett stort orosmoln. För att sätta grunden till utvecklandet av en ny hållbar färgningsprocess designad för återvinning, så är målet med projektet att definiera var forskning och industri för textilfärgning (och avfärgning) befinner sig idag, både i Sverige och internationellt. Konstellation - Projektparter Forskargrupper • Chalmers Tekniska Högskola • SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut • Textil Högskolan i Borås Företag • FOV Fabrics AB • Almedahls • Envirostripp Branschorganisation • TEKO ”Sveriges Textil och Modeföretag” Genom att sedan tillsammans utveckla miljömedvetna färgningstekniker, där reversibiliteten tillgodoses redan i designstadiet, kommer möjligheterna för en konkurrenskraftig och värdeskapande textilåtervinning kraftigt att öka. Bakgrund Kombinationen av en ständigt ökande världsbefolkning och en begränsad tillgång på textilråvara är ett världsomspännande orosmoln. Efter oljeproduktionstoppen närmar vi oss nu en bomullsproduktionstopp, och det är därför mycket angeläget att utvidga textilåtervinningen. Naturvårdsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet rekommenderade nyligen att återvinna år 2020 motsvarande 25 procent av den mängd textil som satts till marknaden. I dagsläget slänger varje svensk 8 kg textilier varje år - material som blir till avfall i brist på ett fungerande återvinningssystem. För att kunna uppgradera dagens textilåtervinning från lågvärdiga produkter, såsom stoppning och filtar, till värdefulla tyger så är avfärgning av textil en nyckelfråga som måste hanteras. Textilindustrin har idag en stor miljöpåverkan, där stora mängder av kemikalier används för att tillverka nya textilier. Upp till 10 - 40 % av den mängd färgämne som används idag fastnar inte på textilen och går till spillo med avloppsvattnet. Detta är en stor omkostnad för färgningsindustrin och kräver avancerade och kostsamma rengöringsprocesser. I Europa utmanas idag färgämnesproduktionen av REACH lagstiftning samt av lägre kostnader i Asien. För att återställa Europa industrins ledande position samt påverka textilindustrins arbetsmiljö i världen är det nödvändigt att utveckla nya, konkurrenskraftiga och miljövänliga färgningsprocesser. Idag pågår flera initiativ med målet att nå en mer hälsosam och hållbar textilindustri. Det internationella projektet Mistra Future Fashion arbetar med återvinning och återanvändning av textil med syftet att nå en hållbar utveckling av svensk industri och samhälle. På EU-nivå fokuserade SOPHIED projektet på utveckling av nya färgämnen med miljövänliga processer. Samtidigt satsar industrin på nya färgningsprocesser, så som Dye-Coo processen där vatten ersätts med superkritisk koldioxid. Däremot finns inget projekt idag som fokuserar på avfärgning av textil med syftet att underlätta återvinning. Projektet syftar mot att revolutionera färgningsprocesser för att öka svenska industrins konkurrenskraft. Detta kommer att göras genom utveckling av nya (eller optimering av befintliga) färgningsprocesser, där miljöaspekter och avfärgningsmöjligheter tas hänsyn till. Ambitionen är att projektet även skall bidra till nya riktlinjer, regler och policies som kan initiera en genomgripande förändring mot en mer hållbar textilindustri. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Sveriges textilkonsumtion representerade 132 000 ton år 2010, vilket motsvarar 15 kg per person och per år. Med en ökande världsbefolkning och en begränsad tillgång på textilråvaror är det nu mycket angeläget att införa textilåtervinning som ett fungerade alternativ. Projektet blir då ett direkt svar på världens stora efterfrågan på förbättrade återvinningssystem. Med lång tradition av kvalitativ textilindustri och en globalt stark position inom hållbar forskning och innovation är Sverige en kompetent kandidat för att åta sig utmaningen med textilavfärgning. Projektet erbjuder en lösning för en konkurrenskraftig textilåtervinning genom en ny teknik för avfärgning av textilier. Detta kommer att gynna den svenska modeindustrin, återvinningsindustrin och kemiindustrin. 51 återvinningsföretag kommer styrka projektets framgång. En nära kommunikation med slutanvändare och offentliga organisationer skall ytterligare försäkra genomslagskraften. En kick-off workshop kommer att organiseras för att förfina utmaningar och behov. Identifierade relevanta partners, såsom slutanvändare, kemikalieföretag, och återvinningsindustri kommer att rekryteras under projektet för att stärka konsortiet. Tillgångar och önskemål kommer att diskuteras med industriella partners. En referensgrupp bestående av administrativa auktoriteter och myndigheter kommer bildas för att säkerställa att projektet är i linje med befintliga lagstiftningar och förväntningar från hela textilbranschen. Mot slutet av projektet, i juni 2015, kommer en andra workshop anordnas som även inkluderar nytillkomna partners för att förbereda ansökan till steg 2. Textilindustrin har också en stor miljöpåverkan. Enligt en rapport som togs fram av SWEREA IVF kan kemikalieåtgången vara upp till 6,9 kg kemikalier per kg tyg och variera från 0,8 kg till 1,9 kg kemikalier per plagg. I länder där kraven på arbetsmiljö är låga kan detta ha stora och farliga konsekvenser, då befolkningen ständigt exponeras för dessa kemikalier. Genom att ta fram en effektiv metod för färgning av textilier som tillgodoser avfärgningen kommer projektet att skapa nya möjligheter för tillverkning av nya värdefulla fiber av textilt avfall. Därmed kommer behovet av nyproducerade material och den medföljande miljöpåverkan minska. Angreppssätt Det här projektet kommer sammanföra partners från hela textila värdekedjan för att kartlägga industriella och sociala behov och begränsningar. Ett interdisciplinärt samarbete som spänner från forskare, kemikalieindustri och textiltillverkare till mode- och 52 Innovativa antimikrobiella lösningar ger säkra konsumentprodukter Projektledare: Maria Lövenklev E-post: maria.lovenklev@sp.se Diarienummer: 2014-04264 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter Idag består konsortiet av aktörer från: konsumentled. Utvecklare och leverantörer av appliceringstekniker samt ingrediensföretag för de antimikrobiella lösningarna kommer att kunna erbjuda produkter med hög effektivitet. Nya förpackningsmaterial kommer kunna utvecklas. Organisationer som representerar konsumenter som KRAV och Miljömärkning Sverige kommer kunna sprida positiva budskap om trygga och säkra konsumentprodukter. I Sverige skulle användning av antimikrobiella ämnen från svenska bär innebära ny marknad för högvärdeskomponenter. Lyckade lösningar kommer ha ett stort intresse internationellt då samma problem finns i de flesta länder. Institut • SP med Food & Bioscience (tidigare SIK) • enheten Kemi, material och ytor, Innventia Akademi • KTH Andra utvecklingspartners Svenska Aerogel AB • Kravställande organisationer • KRAV, • Miljömärkning Sverige AB Utmaning och mål Det finns ett ökande motstånd mot dagens användning av konserveringsmedel från konsumenter och från organisationer där starka önskemål är att produkter ska vara fria från konserveringsmedel. Slutanvändare som tillverkningsindustri av konsumentprodukter • Orkla Foods Sverige AB • SCA Hygiene Products AB • CCS Healthcare AB Det är denna utmaning som projektet ska hantera genom att ta fram nya antimikrobiella lösningar. Bakgrund Forskning kring antimikrobiella ämnen som alternativ till traditionella konserveringsmedel har under flera år, i Sverige och internationellt, fokuserat på att hitta nya naturliga ämnen som har antimikrobiella egenskaper. I flera sammanhang har essentiella oljor från kryddor, bärextrakt och antimikrobiella peptider utvärderats i konsumentprodukter samt i förpackningsmaterial. Resultaten visar att den antimikrobiella effekten fungerar i enkla modellsystem, men är begränsad i komplexa system som ett livsmedel eller en hudvårdsprodukt. En möjlig orsak är att otillräcklig mängd av ämnet kommer i kontakt med mikroorganismerna. Det är svårt att enbart öka mängden antimikrobiellt ämne för att uppnå tillräcklig effekt, då även smak och färg hos produkten kan påverkas negativt. Möjligheter att kunna styra löslighet genom olika appliceringstekniker som inkapsling är avgörande för bästa effekt. Projektets mål är att redan i ett konceptstadium av produktutveckling designa hur dessa nya antimikrobiella ämnen ska vara verksamma. Tänkbara lösningar bygger på befintlig kompetens inom det nuvarande konsortiet och med tekniska möjligheter att förstärka den antimikrobiella effekten i komplexa produkter och att kunna kontrollera frisättningen av antimikrobiella ämnen från förpackningsmaterial till produkt eller inuti produkt. De nya antimikrobiella lösningarna kan ska uppfylla industrins krav på effektivitet samtidigt som de är säkra för konsumenten och vars användning accepteras av organisationer och konsumenter. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Konserveringsmedel är antimikrobiella ämnen som används för att hantera produktsäkerhet och bevara kvalitetsegenskaper i många konsumentprodukter. Utan effektiva konserveringsmedel kan oönskade mikroorganismer tillväxa till höga halter i produkterna. Detta leder till ökad smittspridning i samhället, fler matförgiftningar, ökning av vårdrelaterade infektioner samt ett större matsvinn. För att främja en uthållig produktion av säkra och lagringsstabila konsumentprodukter samt bidra till minskad smittspridning i samhället och ett minskat svinn måste nästa generation av effektiva konserveringsmedel identifieras och utvecklas. Idag finns det ett starkt uttalat önskemål från konsumenter och även krav från centrala organisationer som Behovet av nästa generations konserveringsmedel bedöms som mycket omfattande. Enligt Kemikalieinspektionen tillverkades ca 11 000 ton konserveringsmedel 2010 vilket i sig kan ha stor miljöpåverkan. Flera aktörer i olika branscher förväntas dra nytta av de nya antimikrobiella lösningar som kommer att utvecklas i projektet. Bland dessa finns slutanvändarna d v s tillverkningsindustrin av konsumentprodukter vars produktion blir mer hållbar samtidigt som produkterna blir mer säkra och lagringsstabila. Detta minskar svinnet i producent- och 53 i utvalda konsumentprodukter i ett samverkansprojekt. Lämpliga arbetspaket kommer att utformas utifrån identifierade utmaningar och tekniska lösningar. KRAV och Svanen att produkter ska vara fria från konserveringsmedel. Motståndet mot konserveringsmedel är komplext och innehåller delar som misstro mot producenter, oro att bli sjuk, önskan att undvika allt onaturligt och syntetiskt, samt relaterar till att konsumenten gör ett medvetet och bra miljöval. Tillverkare av konsumentprodukter känner därför att allt fler dörrar stängs för att det finns ett alltmer begränsat urval av antimikrobiella ämnen som kan användas. Konserveringsmedel används för att produkterna ska vara ofarliga och kunna förvaras utan att kvaliteten påverkas negativt. Därför kan inte alla konserveringsmedel tas bort utan att detta medför allvarliga konsekvenser. Utgångspunkten för att analysera lämpliga antimikrobiella lösningar är ett strukturerat tillvägagångssätt som innefattar: 1 2 3 konsumentprodukt med hänsyn till dess struktur och egenskaper antimikrobiellt ämne och dess funktionella egenskaper mikrobiologiska faktorer som påverkar säkerhet och lagringstabilitet Potentialen av de identifierade antimikrobiella lösningarna värderas utifrån applicerbarhet i konsumentprodukt, teknisk genomförbarhet, effektivitet, säkerhet och långsiktig hållbar användning. Vid WS 3 kommer de mest lovande spåren för att utveckla och nyttiggöra nya antimikrobiella lösningar att fastställas av konsortiet varefter det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att planera och sammanställa en projektplan med arbetspaket för en samverkansansökan. Projektplanen kommer tydligt att omfatta vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra vad för att uppnå resultatmål. Den bärande idén i detta projekt är att skapa innovativa lösningar där användningen av nya antimikrobiella ämnen fungerar i konsumentprodukter, är säkra och har ett starkt förtroende hos organisationer och konsumenter. I Sverige finns en rikedom på bär som lingon och blåbär i skog och mark med intressanta antimikrobiella egenskaper. Även biprodukter från existerande livsmedelsproduktion kan erbjuda nya intressanta ämnen med viktiga funktionella egenskaper. Angreppssätt Projektet kommer att genomföras med flera workshops i syfte att bygga upp ett starkt konsortium och ta fram en tydlig projektplan för en samverkansansökan. WS 1 syftar till att diskutera och sammanställa behov av nya antimikrobiella lösningar för livsmedel, hygien/hudvårdsprodukter tillsammans med berörda intressenter. Begränsningar med dagens konserveringsmedel identifieras och önskemål från behovsägare och kravställare konkretiseras. Viktiga konsumentprodukter identifieras utifrån marknadspotential. WS 2 kommer möjliga lösningar att presenteras, diskuteras och utvärderas av expertis i konsortiet men även av potentiella nya projektpartners och övriga aktörer i en referensgrupp. Med utgångspunkt från diskussioner kring de olika tekniska lösningarnas potential utvärderas möjligheten att utveckla lösningarna vidare till nya användbara antimikrobiella lösningar Under initieringsfasen kommer en referensgrupp att tillsättas t ex kring konsument och kommunikation samt myndigheter för att ha möjlighet att värdera nya antimikrobiella lösningar utifrån framtida acceptans och lagstiftning. Konstellationen kommer att utvecklas med aktörer från myndigheter t ex Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Kemikalieinspektionen, Svensk Dagligvaruhandel och konsumentorganisationer och fler slutanvändare som är av intresse av att nyttiggöra resultatet. Exempel är tillverkning av konsumentprodukter, ingrediensföretag och företag och kunskapsbärare som kan leverera komponenter och material till tekniska lösningar. Även kompetens kring miljömedicin, biokompabilitet och miljökonsekvensanalys är viktiga. 54 Resurseffektiv planering för konkurrenskraftiga produktionsnätverk Projektledare: Linköpings Universitet, Anna Fredriksson E-post: anna.fredriksson@liu.se Diarienummer: 2014-04274 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter • Linköpings universitet (Bygglogistik) • Chalmers tekniska högskola (Logistik och transport) • PLAN • Optilon • Optimity • Stena Metall • Ragn-Sells • Ericsson • NCC • Orkla Produktionsnätverk med dess funktioner, material-, information- och betalningsflöden Utmaning och mål Ska Sverige kunna bibehålla sin ställning som framstående produktionsland krävs det att svenska företag lyckas ta vara på den potential som finns inom produktionsnätverket. För att åstadkomma detta spelar taktisk planering en nyckelroll eftersom en övergripande planering ger möjligheter att sammanlänka aktiviteter och identifiera redundans och synergier inom nätverket. Därför är målet med projektet är att utveckla, implementera och sprida metoder, verktyg och arbetssätt som skapar förutsättningar för att på nätverksnivå planera så att flexibilitet, effektivitet och resursutnyttjande uppnås. Specifikt handlar det om att möjliggöra för taktisk planering genom att ta fram kravspecifikationer för planeringsverktyg och IT lösningar och matcha dessa mot befintliga verktyg samt utforma processer som stödjer användandet av dessa verktyg. För att skapa anpassade lösningar kommer fyra industrigrenar att studeras (verkstad, livsmedel, bygg och återvinning). Idag finns det en tydlig bild av problematiken gällande bristen på taktisk planering på nätverksnivå. Det finns lösningar utvecklade och implementerade för taktisk planering på fabriksnivå, dock saknas lösningar på nätverksnivå. Bakgrund Sammanslagningar och förvärv är ständigt pågående fenomen som har gjort att svenska företag idag ingår i stora komplexa och ofta globala produktionsnätverk. Produktionsnätverk kan definieras som sammankopplade funktioner som leder till produktion, distribution och konsumtion av en viss vara eller tjänst (se figur 1). Dessa nätverk kan om de koordineras på ett lyckosamt sätt skapa stora möjligheter i form av ökade resurser och kompetenser, ökad marknadspenetration och minskade kostnader. Dock ställer dagens utmaningar i form av ökade energipriser, ökad globalisering och ökad klimatmedvetenhet höga krav på allokering och prioritering mellan enheter i nätverket. Det har dock visar sig svårt att fullt nyttja produktionsnätverkets potential och företag rapporterar om kommunikationssvårigheter, höga kostnader för överföring av kunskap och stora kulturella gap. Bristen på sammanlänkning av aktiviteter leder till suboptimering där enheter inom nätverket kan komma att konkurrera om samma kunder och/eller resurser. Risken är att fördelarna med att vara ett globalt nätverk går förlorade, och att varje enhet istället maximerar sin nytta utan hänsyn till helhetens bästa. För att effektivt styra och planera dessa nätverk behövs därför stöd så att beslut gällande kundprioriteringar, allokeringar, marknadsföringsinsatser, inköp och kapacitet tas utifrån nätverkets bästa. Liknande initiativ finns just nu att finna hos NTNU Institutionen för Produktion och Kvalitet, Aalborg Universitet Center för Industriell Produktion och ABB Corporate Research Center, Tyskland. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Potentialen i att förbättra förmågan till taktisk planering på nätverksnivå är stor. Det kommer i första hand leda till bättre resursutnyttjande inom de företag som lyckas med detta. Vidare, i och med att de involverade industrierna är viktiga i det svenska samhället, är möjligheten till positiv påverkan på hållbar tillväxt mycket stor eftersom bättre resursutnyttjande ger både minskat resursbehov och förbättrad överlevnadsförmåga hos företag. Livsmedelsindustrin omsätter 170 miljarder kronor årligen och sysselsätter närmare 55 000 personer och 1/3 av dagens inhemska transporter innehåller 55 identifiera ”best practice” inom de fyra branscherna, eftersom respektive bransch besitter olika styrkor gällande flexibilitet, effektivitet och resursutnyttjande. WP2-4 fokuserar på ett område var av människan, tekniken och organisationen. Slutligen fokuserar WP5 på implementering, där branschfokusering ger möjlighet att anpassa de specifika lösningarna för förutsättningarna i respektive bransch. Konstellationen bygger på att innovationer inom taktisk planering bäst skapas genom att studera organisatoriska, tekniska och mänskliga aspekter i samklang. livsmedel. Detta är en bransch som har små marginaler och ca 10-50 % av all producerad mat blir svinn. Att kunna planera på ett resurseffektivt sätt som skapar flexibilitet mellan anläggningar i de olika försörjningskedjestegen möjliggör att minska svinnet och även onödiga transporter. Verkstadsindustrin är ryggraden i det svenska näringslivet med ca 300 000 personer och en omsättning på närmare 800 miljarder kronor. Dock har man de senaste decennierna var starkt utsatta för utflyttning till andra länder, där de stora företagen ofta enbart har små delar av sin verksamhet kvar i Sverige. En förbättrad förmåga till planering i nätverk möjliggör ett förbättrat resursutnyttjande i alla enheter och en möjlighet att behålla och rentav återinföra produktion i Sverige. Återvinningsindustrin omsätter mer än 20 miljarder kronor och sysselsätter närmare 6000 anställda. Denna bransch skapar värde ur avfall och har stor variation mellan efterfrågan och tillgång som gör att man idag inte lyckas hålla hög fyllnadsgrad i transporterna. Genom anpassade verktyg och processer för planering på taktisk nivå kan man öka resursutnyttjandet i hela återvinningssystemet genom bättre fyllnadsgrad i transporter och bättre balans mellan efterfrågan och tillgång. Byggindustrin sysselsätter ca 300 000 personer och har en omsättning på ca 500 miljarder kronor. Denna bransch har länge lidit av låg produktivitet och dåligt resursutnyttjande. Vidare består den av temporära nätverk som är nya för varje ny byggplats och förbättrad planering på nätverksnivå kan leda till minskade kostnader och kortade tider för att bygga. Den bärande idéen bakom projektets genomförande Målet för A-projektet är att bilda ett gediget konsortium inför genomförandet av B-projektet samt identifiera vilka specifika lösningar som behöver utvecklas för industrin som helhet för att kunna fokusera B-ansökan mot innovationer med möjlighet till stor nytta och genomslagskraft. För att göra detta kommer vi att använda oss av workshops, fokusgrupper och enkäter. Angreppssätt Projektet kommer att vara organiserat baserat på fem arbetspaket (”work packages”, WP). WP1 syftar till att 56 HybTex – Nya hybrid textilliknande material framställda av träfiber i pappersmaskin Projektledare: Li Yang E-post: li.yang@innventia.com Diarienummer: 2014-04277 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter Akademi • Innventia • Högskolan i Borås som styv/icke flexibel, hard, och med dålig töjbarhet. Hittills har man inte lyckats få fram material som kan användas i stora volymkrävande tillämpningar som t.ex. beklädnader, hemtextilier etc. Kravställare • Kund A, B, C Det finns ett stort behov för kraftfulla FoU aktiviteter att utveckla teknologin som möjliggör att framställa nya hybrid textilliknande material i pappersmaskin, vilka har betydliga bättre egenskaper än dagens ”wet-laid nonwoven”, i t.ex. flexibilitet, töjbarhet, mjukhet, prorositet, osv. En naturlig utveckling av dessa material vore att skapa nya funktionaliteter på dessa material m h a tryckteknik för hem- och tekniska textilier. Branschorganisation • TEKO Producenter av kemikalier, massa & papper Akzo Nobel Fiber-X Företag A, B, C • • • Producenter av textilier för • hemtextil • industritextil • jordbruk • hygien Utmaning och mål Skogsindustrin är en av de största industrisektorerna i svensk ekonomi. Dock har industrin stora utmaningar framför sig, beroende framför allt på kraftigt minskade efterfråga på tryckpapper. För tidningspapper var denna minskning hela 22.6% på ett år 2012/2013! Därför söker industrin nya produktområden. Målet av projektet är att radikalt ökat konkurrenskraften för svensk pappers- och textilindustri genom tillverkning av nytt textilliknande material direkt från träfiber i pappersmaskiner. Slutkunder och konsumenter • Företag A, B, C Bakgrund Att tillverka textilier utgående från skogsråvara är ett aktivt forskningsområde. Det innefattas av både nationella och Europiska agendor/program, t.ex. CelluTex, SIO New Biobased Materials Products and Services, Biobased Industries Consortium (BBI) och BioInnovation. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Projektet HybTex ska bidra till en hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft för svensk skogs-, pappers- och textilindustri genom att tillverka nya hybrid textilliknande material med träfiber i pappersmaskin. Materialen ska ha betydliga bättre egenskaper än dagens ”wet-laid nonwoven”, i t.ex. flexibilitet, töjbarhet, mjukhet, porositet, o s v. Detta möjliggör att materialen kan används även i stora volymkrävande tillämpningsområden, t.ex. hemtextil och teknisk textil, där dagens wet-laid nonwoven inte har lyckats komma in i. Det skulle innebära en kraftig ökning av marknadsandel för wet-laid nonwoven från dagens 5-10% till exempelvis 20-50%, tack vare produktionseffektivitet. Vi siktar på hem och teknisk textil tillämpningar i så väl privat som offentlig sektor, t.ex. hem, sjukhus, restaurang, hotell, bilinredning osv. Det finns redan idag kommersiella processer för framtagning av regenatfibrer från upplöst massa, t.ex. viscos och lyocell. Trots stor marknadspotential för regenatfibrer är nuvarande marknadsandel relativt liten, p g a höga miljöbelastningar och höga kostnader med nuvarande processer och tekniker. En alternativ tillverkningsmetod för textilliknande material som ligger nära pappersmaskinen är wet-laid nonwovens. Teknologin har sitt ursprung hos papperstillverkare och utvecklades för att man ville ha möjligheten att använda långa fibrer och syntetfibrer i tillägg till de vanliga råmaterialen (träfiber) utan att behöva ändra på ´pappersprocessen´. Till viss del lyckades detta och produktapplikationer finns idag inom olika områden t.ex. vattentät täckväv för tak, filter, förstärkningsmaterial i laminerade produkter, isoleringsmaterial, dekorationsmaterial. Bristerna hos dagens wet-laid nonwoven produkter ligger framförallt i produktegenskaperna som avsett Angreppssätt Innventia kommer vara koordinator för projektet och kommer att driva konsortie- och idébyggandet tillsammans med 57 relevanta aktörer längs värdekedjorna att bjudas in till projektets workshoppar. Detta inkluderar aktörer från råvaruleverantörer (massa och kemikalier), pappers & textilproducenter, designers, konverterare till konsument och detaljhandeln. Även tvätterier, återvinnare och offentliga aktörer (t.ex. SKL) kommer att bjudas in till workshopparna för att ytterligare öka perspektivet. Studiebesök hos de olika aktörerna längs de identifierade värdekedjorna kommer också att genomföras för att förmedla idén, fördjupa diskussionen och för att komma fram till realistiska förväntningar på projektet. På så vis kommer konsortiet inte bara att inkludera rätt partners utan alla kommer att ha tydliga roller. Textilhögskolan i Borås och branschorganisation TEKO. Projektet kommer följa Innventias riktlinjer för projektledning och koordinering och dokumentation kommer finnas tillgänglig för hela konsortiet på Projectplace. Under Initieringsfasen förväntar vi oss att knyta samman konsortiet med aktörer från två traditionellt olika branscher, papper och textil. Aktivitetsplan för initieringsprojektet innefattar: 1 2 3 4 Sondera marknadspotential för nya textilliknande material & produkter på en global marknad. Identifiera de konsumentsektorer och de produktkategorier där de nya materialen gör störst nytta ur en miljö och ett socioekonomiskt perspektiv. Involvera viktiga aktörer i värdekedjorna kring de tre högst prioriterade sektorerna och produktkategorierna Utformning av samverkansprojektstruktur och avtal Efter samverkansprojektet har vi utvecklat nya textilliknande material, genomfört tre praktikfall, utvärderat deras egenskaper och marknadspotential samt skapat förutsättningar för en marknadsintroduktion. Dessutom har vi kartlagt andra konsumentsektorer och produktkategorier där de nya materialen också har potential. Två workshoppar är inplanerade för att utveckla idén och att bygga konsortiet av relevanta aktörer. Dessa workshoppar ska skapa utrymme för kommunikation mellan parter som vanligtvis inte samverkar samt utforma projektstruktur och avtal för ett framtida samverkansprojekt. Utifrån de valda konsumentsektorerna och produktkategorierna kommer 58 Kretsloppsbaserad produktion och förädling av grönsaker och fisk Projektledare: Henrik Nyberg, Findus Sverige AB E-post: henrik.nyberg@se.findus.com Diarienummer: 2014-04284 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter • Findus Sverige AB – kommersialisering av produkter som odlas • Bjuvs kommun – stöd vid bygglovsansökningar, planändringar och företagsetableringar • SLU – Sveriges Lantbruks Universitet – expertis in fiskoch växthusodling • Brännan Trädgård AB – potentiell växthusodlare • Söderåsens Bioenergi AB – potentiell mottagare av biosubstrat från produktionsprocesserna • Isover Saint Gobain AB – potentiell leverantör av spillvärme • Dalkia Sverige AB – potentiell ägare och driftsansvarig för värmelösningen • Neova AB – potentiell ägare och driftsansvarig för värmelösningen • Öresundskraft Kraft & Värme AB – potentiell ägare och driftsansvarig för värmelösningen Resultaten från projektet kan med fördel direkt kopplas till andra nationella och internationella initiativ som t ex Matlandet Sverige, aktiviteter för att nå Sveriges klimatmål kring minskade CO2 utsläpp samt behovet av att öka effektiviteten i livsmedelsproduktionen för att kunna försörja en växande världsbefolkning. Utmaning och mål Samhällsutmaningen som projektet möter är att vi måste hushålla med naturens begränsade resurser för att skapa en mer hållbar värld att leva i. Livsmedelsproduktionen generar stora restflöden som idag endast till en mindre del tas tillvara och återanvänds. Målen med projektet är att: 1 2 Bakgrund Efterfrågan på klimatsmarta livsmedel ökar samtidigt som vi har en fortsatt hög import av fisk och grönsaker. Svensk livsmedelsindustri är hårt konkurrensutsatt och behöver hitta vägar för att differentiera sig gentemot livsmedel som enkelt kan importeras samt att hitta lösningar som stärker konkurrenskraften. Det ger fler arbetstillfällen inom svensk livsmedelsindustri samtidigt som utbudet av klimatsmarta livsmedel ökar. Skapa kretsloppsbaserad produktion och förädling av grönsaker och fisk. Utveckla nya former för rationell matproduktion som får nationell och internationell spridning. Efterfrågan på närodlade, svenskodlade och klimatsmarta livsmedel ökar samtidigt som vi har en fortsatt hög import av fisk och grönsaker. Svensk livsmedelsindustri är hårt konkurrensutsatt och behöver hitta vägar för att differentiera sig gentemot livsmedel som enkelt kan importeras samt att hitta lösningar som stärker konkurrenskraften. Livsmedelsindustrin har stora flöden av energi och biologiska råvaror. Produktionen generar stora restflöden som idag endast till en mindre del tas tillvara och återanvänds. Flödena av restprodukter, och då främst restvärme, är transportkänsliga. Ska kretsloppen slutas behöver det ske lokalt nära där de uppstår. I projektet ska en storskalig demonstration av kretsloppsbaserad produktion av grönsaker och fisk byggas upp inom Food Valley of Bjuv i direkt anslutning till Findus produktionsanläggning. I Bjuv finns även stora restvärmeflöden från annan industri som är lokaliserad nära Findus. Idag importeras ca 90 % av alla tomater och all paprika som konsumeras i Sverige, så enbart de minskade transporterna ger en kraftigt minskad miljöpåverkan. Genom projektet vill vi: 1 2 3 4 5 Skapa konkurrenskraftig växthusodling och landbaserad fiskodling Skapa ett bredare utbud av klimatsmart mat till flera och stora kundgrupper Sänka CO2 utsläppen genom återvinning av CO2, ökad användning av spillvärme samt minskning av internationella transporter Skapa nya arbetsfällen inom livsmedelsbranschen Minska importen av grönsaker och fisk Vi vill inom projektet nå följande resultat: • I korthet ska projektet möjliggöra att restflöden från livsmedelsindustrin används för kretsloppsbaserad produktion av grönsaker och fisk direkt till förädling och försäljning med minskad klimatpåverkan. Detta ger hälsosammare och bättre livsmedel, ökad konkurrenskraft och fler arbetstillfällen inom livsmedelssektorn. • • • 59 Utveckla en teknisk lösning för ökad användning av lågtempererad spillvärme Skapa Sveriges mest klimatsmarta växthus Skapa världens första anläggning för odling av KRAV märkta räkor Utreda möjligheterna för storskalig landbaserad fiskodling Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Om projektet i förlängningen kan bidra till att öka växthusodlingen i Sverige uppstår ca 10 arbetstillfällen per hektar växthus som nyetableras. Det är ingen orimlighet att det totalt skulle kunna etableras 300 hektar klimatsmart växthusodling, vilket skulle skapa 3.000 nya arbetstillfällen. 1 2 3 Växthusodling (Findus, Bjuvs kommun, Brännan Trädgård, SLU) Fiskodling (Findus, Bjuvs kommun, Vegafish, SBAB) Spillvärmelösning (Findus, Bjuvs kommun, Isover, Neova, Öresundskraft, Dalkia) Koordineringen mellan delprojekten kommer att hanteras av Findus. Samverkan mellan de olika projektdeltagarna kommer att ske genom gemensamma möten och workshoppar under projektet. För varje hektar växthus som etableras i Sverige så minskar importen av grönsaker med 300-500 ton beroende på typ av grönsak. Detta skulle per år motsvara en minskning av de internationella transporterna med 25-35 lastbilar per hektar växthusodling som skapas i Sverige. Andra viktiga aktiviteter i steg 1 är möte med finansiärer, myndigheter, kunder och teknikleverantörer. Projektet kommer även att bjuda till potentiella leverantörer till att svara upp mot de utmaningar som projektet definierar. För varje hektar växthus där CO2 behovet kan tillgodoses genom återanvändning av CO2 minskar utsläppen med 700 ton. 300 hektar växthus med recirkulerad CO2 skulle med andra ord minska de totala utsläppen med över 200.000 ton per år. Under initieringsprojektet kommer avtal att tecknas mellan de parter som kommer att samverka i ett framtida projekt och vi kommer dessutom att se över vilka ytterligare företag och organisationer som kan knytas till projektet för att ytterligare utveckla och förstärka konceptet. Landbaserad fisk- och räkodling skulle kunna utvecklas till en helt ny typ av industri i Sverige om spillvärme kan nyttjas och transporterna blir kortare. Detta kan skapa en konkurrenskraftig produktion som möter den starka efterfrågan som finns på lokalt och hållbart framställda livsmedel. Angreppssätt Under initieringsprojektet kommer arbetet att drivas inom tre olika delprojekt: 60 ProduktionBygg Projektledare: Helena Lidelöw E-post: helena.lidelow@ltu.se Diarienummer: 2014-04285 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Utmaning och mål Samhällsutmaningen konkurrenskraftig produktion är viktig för byggsektorn eftersom byggandet använder en hel del naturresurser och är verktyget för att realisera hållbara, attraktiva städer. Produktionsutveckling inom byggandet sker ofta inkrementellt inom företagen och övergripande angrepp är relativt ovanliga. Målet med ProduktionBygg är att utveckla ny byggproduktionsteknik som balanserar flexibilitet och standardisering inom svenskt husbyggande för ökad kvalitet och sänkta byggkostnader. Det görs genom att starka byggföretag samverkar med varandra och med akademi från både bygg- och tillverkningsindustrin. I projektet ProduktionBygg kommer 3D-utskrifter för byggande, robotlösningar inom byggande, geometrisäkring för byggnader och Big Datahantering av miljödata hos material och byggdelar att utvecklas. Konstellation - Projektparter Företagsparter • NCC Construction • Lindbäcks Bygg • Boklok Housing • PEAB Akademiska parter • LTU-Bygg: Luleå tekniska universitet, avd. för byggkonstruktion och –produktion • LTU-DMK: Luleå tekniska universitet, avd. för datorstödd maskinkonstruktion • CTH-Prod: Chalmers tekniska högskola, avd. för produktoch produktionsutveckling • CTH-Bygg: Chalmers tekniska högskola, avd. för byggoch miljöteknik Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Byggindustrin omfattar drygt 300.000 yrkesverksamma i Sverige och står för 9% av totala investeringarna i BNP. 40% av energin i samhället används av byggandet, antingen under produktionsfasen eller under förvaltningsfasen. Det är därför viktigt att byggproduktionen är effektiv som system samtidigt som den minimerar miljöavtrycket idag och imorgon. ProduktionBygg kommer att ge två avtryck i byggproduktionen: Bakgrund Bostadsbyggandet i Sverige och resten av västvärlden måste öka. Samtidigt har vi ett stort renoveringsprojekt framför oss, eftersom stora delar av vårt bostadsbestånd byggdes upp efter andra världskriget. Sammantaget ger detta att byggbranschen måste hitta nya produktionsmetoder som ökar effektiviteten, utan att äventyra flexibiliteten i olika byggnader som produceras. Sverige är ett världens bästa länder på industriellt byggande. Vi har tolkat industrialisering på ett sätt som få andra nationer/marknader: vi arbetar aktivt för att behålla balansen mellan standard- och projektspecifika lösningar. Synsättet är framtvingat av att vår egen marknad är för liten för att segmentera så pass hårt att enbart standardlösningar kan existera. Flera svenska byggföretag ligger därför i ett gränsland med okända möjligheter och lösningar; hur ska vi arbeta för att kombinera standardisering och flexibilitet effektivt? Samma fråga dyker upp i den fasta industrin, men från ett annat håll: fast industri har länge arbetat med standardisering och upprepning, men ställer sig idag frågande till hur man effektivt ska producera mer flexibelt i korta serier. ProduktionBygg siktar på att skapa en samverkan mellan produktionsområden inom byggande och tillverkningsindustri för att öka produktiviteten i bostadsbyggandet. • 61 Dels framtagandet av nya produktionsmetoder som hanterar standardisering och flexibilitet. Användandet av metoderna ger olika effekter: 3D-utskrifter av byggdelar eller t.o.m. hela hus kommer att minska tillverkningskostnaden för speciallösningar t.ex. vid renovering av Miljonprogrammet. Materialval återstår att inventera, men både betong och trämassa har stor potential. Tekniken kan vara exporterbar och intresse har uttryckts från länder med behov att bygga upp sitt bostadsbestånd i krigsdrabbade områden. Robotar på bygget handlar om att ersätta arbetsuppgifter som arbetsmiljömässigt är tunga, men också att hitta de uppgifter som kan förläggas utanför normal arbetstid. Här består besparingen av en ökning av takten i produktionen, samtidigt som precisionen ökar. En minskning av produktionstiden med 5% motsvarar en besparing på c:a 2 miljoner i ett normalt bostadsprojekt, kringeffekter oräknat. Geometrisäkring kommer att öka den upplevda kvaliteten hos slutkund av slutprodukten. Idén handlar om detaljarbete: hur möts olika ytor på ett attraktivt sätt och hur ska material väljas för att öka • känslan av kvalitet, men behålla produktionseffektiviteten. Kundnöjdhet genererar mindre klagomål, mindre omtag och korrigeringar (inom byggandet hanterat via ÄTA), vilket gör att totala byggkostnaden minskar. Big Data som angreppssätt på all miljödata som finns kring byggmaterial och komponenter kommer att leda till större predikterbarhet i planeringsfasen av en husbyggnation. Att välja rätt material måste också bli en fråga om välja rätt produktionsmetod kopplad till det materialet. Genom korsanalys av data kan beställare på ett tidigt stadium få tydliga indikeringar på byggprojektets balans mellan produktionseffektivitet och miljöpåverkan, vilket leder till större kundnöjdhet och precisare styrning av byggprojektet (och i förlängningen lägre kostnad). 20% av kostnaderna i ett byggprojekt läggs i förberedelser och projektering, 80% spenderas under produktionen – men de 20% som spenderas i projekteringen styr storleken på hela slutsumman, därför är tidiga skeden avgörande för god ekonomi och grön hållbarhet. Dels skapandet av en mötesarena mellan tillverkningsindustrin och byggindustrin där koncept och metoder kring tillverkning av produkter i små serier kan utväxlas. På längre sikt kommer detta att berika båda industrierna – detta är första steget som tas. Byggproduktionsdagen den 26/3 2015. En internationell utvärdering görs av deltagande forskare. Deltagande företag erbjuder tillämpningsmiljöer för idéerna under fas 1, då utvecklare besöker dem och hämtar in kravbilder, lösningsförslag och kostnadsramar. Idéerna kommer att utvecklas genom att ständigt söka möjligheter till mera inflöde från flera parter under steg 1. I den tidiga fasen måste idén i första hand bli robust genom att utsättas för så många kravsituationer som möjligt. Andra idéer som uppkommer i samtal med företag och utvecklare noteras för senare bearbetning. Konstellationen ska utvecklas med fler företag under steg 1. Dessa finns delvis redan i kontaktnäten hos forskare och företag, men kommer också att framkomma då idéerna visas upp och diskuteras. Projektledningen kommer att ha en central roll i att utveckla konsortiet och kommer att bedriva uppsökande verksamhet för att visa och diskutera befintliga idéer och resultat, samt skapa och definiera nya idéer och koncept. En trolig utveckling (baserad på erfarenhet från annat utvecklingsarbete) är att två av de första idéerna har tillräcklig bärkraft för att överleva en första granskning utan större ändringar, de två andra kommer att behöva delvis omdefinieras – gärna med hjälp av ytterligare parter som stärker konsortiet. Kompetenser som kommer att behövas är i första hand programvaruutvecklare, robottillverkare och materialexperter. Angreppssätt Projektet kommer att genomföras så att de fyra idéerna testas genom att först utreda deras genomförbarhet. Tidiga prototyper eller idéskisser tas fram under steg 1. Branschen inbjuds att kommentera och bidra till idéerna på Svenska 62 Snabb utveckling av läke- och livsmedelsprodukter och processer Projektledare: Erik Kaunisto E-post: erik.kaunisto@sik.se Diarienummer: 2014-04334 Utmaningsområde: KP – Konkurrenskraftig produktion Konstellation - Projektparter Vid projektstart består konstellationen består av följande aktörer: av nya innovativa produkter och effektiv pulverproduktion i Sverige, samt förstärks både de vetenskapliga och teknologiska grunder som ligger till grund för svensk industris internationella konkurrenskraft. Problematiken med dagens kostsamma och tidsödande experimentella ”state-of-the-art” vad gäller produkt och processutveckling, kan således kringgås och befintliga kunskapsbarriärer rivas. Vidare förväntas projektet leda till en bryggning mellan akademin och läke- och livsmedelsindustrin som i sig förbättrar den innovativa potentialen inom pulver och partikelteknologi i Sverige. Akademi • Chalmers tekniska högskola Företag • AstraZeneca, • Lantmännen Institut • SIK Strategiska FoI agendan för livsmedelsmedel lyfter fram brist på produktionsforskning som problem för industrins konkurrenskraft, vilket bekräftas av SIKs medlemsföretag inför utarbetandet av SIKs nya forsknings- och innovationsstrategier. Läkemedelsindustrin i Sverige är också i stort behov av att hitta nya konkurrensfördelar för att behålla och stärka sin position i Sverige. Konstellationen kommer att utökas med flera företag under projektets gång. Bakgrund Hantering av pulver och partiklar utgör mer än 80% av produktionen inom läke- och livsmedelsindustrin. Krav på nya produkter och processer och behovet av att förkorta ledtider och utvecklingskostnader verifierar betydelsen av tillgång till effektiva simulatorer och modellverktyg. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Genom samarbete och branschöverskridande kunskapsspridning kommer tillgången till effektiva simulatorer och modelleringsverktyg att erbjuda nya effektiva möjligheter för de många företag som idag använder dyr experimentell metodik som praxis vid utveckling av nya pulverbaserade processer och produkter. Projektet bidrar därmed till att effektivisera användandet av personalresurser och ekonomiska medel, samt ger energibesparingar genom mer effektiva processer, vilket i sin tur gör dagens process- och produktutveckling mer hållbar. Detta kommer i sin tur att resultera i förkortade ledtider och snabbare marknadsintroduktion för nya produkter, vilket i slutändan gynnar konsumenten. Idag bedrivs modellutveckling på både nationell och europeisk nivå, oftast i små grupper på högskolor, universitet, forskningsinstitut och ute hos företagen. Inte sällan är man nischad kring specifika teknologiska problem, vilket innebär att projektet ger möjligheter att uppnå en branschöverskridande kunskapsöverföring, samt en humanitär kritisk massa för ökade innovationsmöjligheter. På europeisk nivå finns redan en förstudie till projektet i form av organisationen POWTECH (http://powtech.sik.se/), där b.la. SIK, Chalmers och AstraZeneca deltar tillsammans med andra universitet och företag (Nestle, DSM, Niro, Santa Maria, TetraPak), inom både läke- och livsmedelsindustrin. Kärnan i POWTECH är tvärdisciplinär forskning med utbildning av doktorander inom partikelteknologi, där bl.a. modellering och simulering har en betydande roll. Angreppssätt Arbetet kommer att genomföras i fyra separata arbetspaket (WP) enligt nedanstående modell: • Utmaning och mål Projektet kommer att möta VINNOVAs samhällsutmaning om konkurrenskraftig produktion. Målet med projektet är att genom att, på ett liknande sätt som POWTECH, knyta samman företag och akademin på nationell nivå, för att kunna säkerställa utveckling av och tillgång till effektiva simulatorer och modelleringsverktyg inom prioriterade områden. På detta sätt kommer svenska företag att gynnas när det gäller utvecklingen 63 WP 1: I början av projektet kommer aktörerna att kontaktas, där SIK ansvarar för tidig involvering av relevanta livsmedelsföretag. SIK kommer också att organisera ett möte med AstraZeneca, Chalmers och livsmedelsföretagen för att förklara och tydliggöra projektmålet genom ett inledande möte. Därefter följer en kartläggning av befintliga simuleringsverktyg och modeller som kommer att genomföras dels inom akademin (SIK, Chalmers) och bland företagen (AstraZeneca, Livsmedelsföretag) för att se över inom vilka • • • processområden det finns respektive saknas simulatorer och modelleringsverktyg. WP 2: I detta steg kommer data från WP1 att samlas in och analyseras. Resultaten från kartläggningen sammanställs av SIK och brister i ´know-how´, samt kunskapsbarriärer kring olika processer identifieras av SIK tillsammans med teknisk support från både Chalmers och AstraZeneca. Prioriteringsområden kommer således att kunna identifieras baserat på både företagsbehov och svenska styrkor och tillväxtpotential. WP 3: En workshop planeras och organiseras av SIK med alla aktörer för att diskutera resultatet från kartläggningen, samt möjligheter och förutsättningar för kunskapsöverföring mellan läke- och livsmedelsindustrin samt akademin. Genom workshopen förväntas således de olika aktörerna interagera med varandra, vilket ger goda förutsättningar för att stärka och utveckla konstellationen. • 64 WP 4: I det sista steget kommer idéer att konkretiseras och arbetet med att ta fram en projektplan för steg 2 inledas. Projektplanen kommer att innefatta de nödvändiga utvecklings- och utbildningsinsatser som krävs för att tillgodose prioriterade behov. Detta innebär t ex både möjligheter till doktorandprojekt för utbildning av kompetent personal för att bemöta framtidsutmaningar och forskning i ett längre tidsperspektiv, samt möjligheter till mer direkt industrinära forskning i form av post-doc projekt. Fokus i steg 2 kommer sen att anpassas till företagsstrategiska behov och det övergripande resultatmålet på 1-5 års sikt nås successivt när resultaten från åtgärderna i steg 2-3 kommer industrin till handa. post: VINNOVA se-101 58 Stockholm besök: Mäster Samuelsgatan 56 +46 (0)8 473 3000 vinnova@vinnova.se vinnova.se
© Copyright 2024