SO.S Geografi 7–9
SO.S Geografi 7–9 Bedömningsmodell och lösningsförslag till lärarhandledningen Av Göran Svanelid SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Bedömningsmodellen i geografi Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I geografi har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C): ”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.” Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller tio kunskapskrav. I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både målen och bedömningen. I en hektisk undervisningssituation är det inte helt enkelt att fånga upp elevernas kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen mer transparent. Av samma skäl har vi valt att fokusera på två ”ytterligheter” eftersom vi tror att det blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi till Skolverkets omfattande kommentarmaterial. Vi har valt att förenkla bedömningsmallen genom att inte ta med användande av kartor och fältstudier. Detta betyder inte att vi anser att detta innehåll skulle ha ett mindre värde utan att bedömningsmodellen blir enklare att använda om den är mer renodlad. Vi tror också att modellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt medan de arbetar tillsammans med övningarna i detta material. Dessutom tror vi att det kan vara en bra idé att du som lärare använder den ”rena bedömningsmodellen” för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller grupp, och när det mer handlar om träning. Du hittar dokumentationsmallen i tabell 3. En kvantitativ och en kvalitativ bedömning Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv, lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser. Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller mindre ”komplexa” och ”utvecklade”. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta sammanhang, att t.ex. sambanden, orsakerna, konsekvenserna är ”längre”, och beskrivs i flera led, för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre nivån kan beskriva mer komplexa mönster och ge fler förklaringar samt kan problematisera, dvs. kan se utifrån olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att eleven kan resonera med hjälp av uttryck som ”å ena sidan, å andra sidan” samt kan resonera om olika konsekvenser för t.ex. enskilda individer, grupper av människor, samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera, att hitta det gemensamma, likheterna. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 2 kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt att kalla djupkunskaper. När det gäller geografiämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter. I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givetvis alldeles utmärkt att byta ut betyg mot uttryck som ”grundläggande” respektive ”mycket goda” kunskaper eller något helt annat. Forskning har påvisat att det är mer utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg. Ett konkret exempel Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet ”Naturkatastrofer”. Ett ”enkelt samband” skulle kunna beskrivas som att eleven på denna nivå beskriver ett samband i två led som exempelvis: ”När det regnar mycket öka risken för översvämningar”. Ett ”komplext samband” däremot skulle kunna uttryckas på följande vis: ”När det fallit nederbörd i form av regn eller snö under en längre tid fylls flodernas vatten på från olika bifloder. Flodernas vattenyta stiger för varje timme och svämmar till slut över sina breddar. Konsekvenserna av detta kan bli att människor och djur drunknar i vattenmassorna och att vägar och broar kan spolas bort samtidigt som bostäder och affärer får allvarliga fuktskador. Denna naturkatastrof leder således till stora kostnader för människor, samhället och för naturen.” I detta A-svar ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två svaren genom att A-svaret innehåller fler fakta, begrepp och exempel. Bredd- och djupkunskaper I lärarhandledningen hittar du många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika bedömningsaspekterna. För att t.ex. kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av klimatförändringarna (kvalitativa djupkunskaper) i olika delar av världen måste man ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi, dess lägen och storleksrelationer (kvantitativa breddkunskaper). 1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i geografi: – Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta geografiska begrepp. (Se begreppsschemat nedan). – Eleven kan ge exempel på vad som menas med klimatförändringar. – Eleven kan beskriva hur handelsmönstren har förändrats över tid. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 3 – Eleven har goda faktakunskaper om namn och läge på världsdelarnas länder, orter, regioner, hav, berg, öar, öknar, sjöar och floder. – Eleven kan ge exempel på tät- respektive glesbefolkade regioner i världen. – Eleven kan beskriva läget för de olika klimat- och vegetationszonerna och vad som utmärker dem. – Eleven kan identifiera sårbara platser samt ge exempel på naturgivna risker och hot. – Eleven kan beskriva intressekonflikter, t.ex. de som gäller floder, sjöar och mark. – Eleven kan ge exempel på förnybara energitillgångar och fossila bränslen (det senare finns märkligt inte med i det centrala innehållet). – Eleven kan ge exempel på fattiga regioner i världen. Begreppsschema (en sammanställning av kursplanens begrepp) Eleven ska känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med klimat. 1. Kunna använda begreppen i olika sammanhang. 2. Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. att klimatet avgör vegetationen. Tabell 1 NATURGEOGRAFISKA BEGREPP ”NEUTRALA” GEOGRAFISKA BEGREPP KULTURGEOGRAFISKA BEGREPP Klimat Läge Befolkningstäthet Vegetation Gradnät Urbanisering Topografi Världsdel Näringar Tektonik Kontinent Energianvändning Jordbävning Karta Handel Vulkanutbrott Sårbara platser Jordbruk Erosion Intressekonflikter Skogsbruk Översvämning GIS Industri Naturkatastrof Källkritik Kommunikation Vatten Fältstudier Infrastruktur Naturresurser Namngeografi Fattigdom Mark Sa: 11 Migration Torka Levnadsvillkor Temperatur Hållbarhetsfrågor Nederbörd Samhälle Natur Land Naturlandskap Kulturlandskap Sa: 17 Sa: 17 Totalt: 45 begrepp SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 4 2. Kunskapens djup i kunskapskraven i geografi Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för: – Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat/förändringar, vegetation. – Geografiska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta. – Olika förklaringar/orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. – Resonera om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ge förslag på lösningar där några konsekvenser för människor, samhälle och natur vägs in. – Hur klimatet påverkar människors levnadsvillkor (samband) – Konsekvenser av klimatförändringarna för människor, samhälle och miljö i olika delar av världen. – Analys (före och efter) av förändringar av människors försörjning och handelsmönster. – Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelningen. – Orsaker till och konsekvenser av migration och urbanisering. – Konsekvenser av naturkatastrofer som översvämningar, torka och jordbävningar. – Hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker vid s.k. sårbara platser. – Orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. – Samband mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Vikten av analys I punkterna A–C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i geografi. A. Orsaker: 3+3 = 6, dvs. ”orsaker” återfinns tre gånger i det centrala innehållet respektive i kunskapskraven. Konsekvenser: 4+4 = 8. Lösningar/förebygga risker: 1+2 = 4. B. Samband 0+2 = 2. C. Perspektiv (människor, samhällen och natur/miljö samt utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv) 1+2 = 3. Summerar vi A, B och C finner vi drygt 20 exempel på djupkunskaper i kursplanen i geografi. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan (se A–C ovan) har en ”tung” roll i geografi är tydligt även när vi studerar de långsiktiga målen. Av de totalt fyra målen så innehåller tre av dessa explicit begreppet ”analys”. Dessutom kan vi hävda att även det fjärde målet också innehåller analys eftersom eleven ska värdera för- och nackdelar mellan alternativa lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden (perspektiv) kring etik och hållbar utveckling. Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad måluppfyllelse. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 5 En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2: GODTAGBARA KUNSKAPER E-NIVÅ MYCKET GODA KUNSKAPER A-NIVÅ A Kunskapens bredd: En kvantitativ bedömning där resonemangen mer eller mindre underbyggs med stöd av t.ex. de fakta, begrepp och exempel som eleven redogör för. Använder FÅ relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn, lägen samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. Använder MÅNGA relevanta fakta, begrepp, exempel samt beskrivningar av geografiska namn samt lägen på och storleksrelationer mellan olika orter, länder, regioner, floder, kontinenter, hav och berg. B Kunskapens djup: En i huvudsak kvalitativ bedömning där resonemangen är mer eller mindre utvecklade genom de samband och andra kvalitativa kunskaper som eleven redogör för. Använder FÅ och ENKLA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. Använder MÅNGA och KOMPLEXA förklaringar av samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, mönster, förändringar, perspektiv samt av jämförande analyser av t.ex. likheter och skillnader i olika delar av världen liksom en jämförelse mellan för- och nackdelar med olika lösningar. Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer mellan: 1. En kvantitativ bedömning dvs. ”kunskapens bredd”, motsvaras i kunskapskraven av värdeord som att föra ”till viss del underbyggda” respektive ”väl underbyggda” resonemang. Kunskapens bredd besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? och Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om kvantiteten (antal) av fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även djupkunskaper. 2. En kvalitativ bedömning, dvs. ”kunskapens djup”, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra ”välutvecklade resonemang” samt besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur ”komplexa” och ”välutvecklade” sambanden, orsakerna, konsekvenserna, lösningsförslagen och perspektiven är. En annan kvalitet är om eleven kan göra olika typer av jämförande analyser av för- och nackdelar samt av likheter och skillnader. I ”kunskapens djup” finns det även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta orsaker till fattigdom och urbanisering än bara ett eller två. Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna (dk) även återfinns i det centrala innehållet. Här ger vi tre exempel från det centrala innehållet där även breddkunskaperna (bk) har markerats. • Jordens klimat- och vegetationszoner (bk; få eller många exempel) samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor (dk = samband). • Klimatförändringar (bk; få eller många exempel), olika förklaringar (dk) till dessa och vilka konsekvenser (dk) förändringarna kan få för människor, samhället och miljön (dk = perspektiv) i olika delar av världen (bk). • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet (bk; få eller många beskrivningar) samt orsaker till (dk) och konsekvenser av (dk) den ojämna befolkningsfördelningen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 6 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL) Kunskapens djup Kunskapens Bredd GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL) SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 7 Elev/Grupp: Lektionsinnehåll: Klass: Datum: Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS BREDD ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS DJUP ELEVENS UTVECKLINGSBEHOV OM KUNSKAPENS DJUP Elevens kommentarer om: Lärarens kommentarer om: ELEVENS STARKA SIDOR OM KUNSKAPENS BREDD Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i ”halvtid” och då det fortfarande möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, dvs. efter att ett arbetsområde är avslutat. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 8 Geografi 7 1. Planeten jorden 1:1 Den stora frågan Ett svar Att jorden snurrar runt solen och samtidigt lutar mot eller ifrån solen förklarar varför vi har olika årstider och klimat på jorden. Grundregeln är att områden kring ekvatorn har både den högsta temperaturen och nederbörden. Här finner vi varma och fuktiga regnskogar. Här har vi samma klimat och årstid under hela året. Ju längre vi kommer ifrån ekvatorn så ökar ytan som ska värmas upp vilket sprider värmestrålningen från solen över en större yta. När vi har sommar på norra halvklotet lutar jordaxeln mot solen som kommer att lysa under större delen av dygnet vilket förklarar varför det blir varmare än när vi har vinter. Då lutar jordaxeln från solen och vi får kortare dagar och därmed kyligare. Skillnader i klimat och årstider beror ytterst på jordaxelns lutning och inte att vi skulle vara närmare eller längre bort från solen. Uppgift 1: Gör egna stora frågor Elevens svar Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Planeter Planeter är (runda) himlakroppar som kretsar kring en stjärna. Jorden är en av nio planeter som kretsar runt solen, som är en stjärna. I vårt planetsystem är det - vad man vet i nuläget - endast på jorden som det finns flytande vatten och därmed liv i from av växter, djur och människor. Årstider Årstider uppstår som en följd av att jordaxeln lutar antingen mot eller från solen. Det är bara i norr och söder som det finns skilda årstider. Vid ekvatorn är det samma årstid hela året. Vändkrets Det finns två vändkretsar, men vad är det som vänder? Jo, det är solen! När vi i Sverige firar midsommar står solen i zenit (mitt på himlen och ger ingen skugga) vid den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. När vi har den mörkaste dagen under hela vintern, strax före jul, står solen i zenit över den södra vändkretsen, Stenbockens vändkrets. Ekvatorn Ekvatorn är den breddgrad som delar jordklotet i två lika stora halvor, en nordlig och en sydlig. Ekvatorn går runt hela jorden och kan liknas vid ”jordens bälte”. Tidszon Tidszon är ett område som består av ett område där man har samma tid. När klockan t.ex. är 19:00 i Sverige och du har ätit middag, äter man lunch i New York i USA för där är klockan 12:00. Tidvatten Tidvatten uppstår genom att månen, liksom solen, har en dragningskraft på jorden. Vi märker av månens dragningskraft i form av ebb (havet drar sig tillbaka) och flod (havet kommer tillbaka). Gradnät Gradnät har skapats av oss människor för att vi ska kunna bestämma varje plats på jorden. Gradnätet går från 0 vid ekvatorn till 90 grader vid polerna. För att bestämma en plats måste vi känna till både breddgraden (latitud) och längdgraden (longitud). Breddgrad Breddgrad och längdgrad; se ovan. Väderstreck När man t.ex. orienterar och studerar en karta är det bra att känna till att det finns fyra väderstreck; norr, söder, väster och öster där norrpilen alltid pekar uppåt. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 9 1:2 Det roterande jordklotet mars Midnattssol juni dec sept 4. Polcirkeln 1:3 Nyttan av olika kartor TYP AV KARTA KÄNNETECKEN FÖR RESPEKTIVE KARTA VILKEN NYTTA KAN DU HA AV KARTORNA Vägkarta Visar tydligt vägar och tätorter. När ni är på bilsemester eller när du cyklar. Topografisk karta Visar terrängen, höjder och dalar, men även var det finns skog, ängar, vägar, broar, städer och åar. När ni orienterar. Tematiska kartor Specialkartor som visar t.ex. var människor bor eller medeltemperaturen i olika delar av världen. Bra och tydlig information när du ska göra arbeten i skolan. Google Earth Dessa kartor är sammansatta av ett Om du verkligen vill se i detalj hur det ofantligt stort antal satellitbilder och ser ut på en viss plats. visar hur det verkligen ser ut på en plats. Sjökort Visar små och stora öar, samt havsdjupet. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Behövs för att kunna navigera säkert och inte gå på grund med båten. Får kopieras 10 1:4 Gradnätet 2. 111 km. 3. a) S:t Petersburg, Ryssland b) London, Storbritannien c) Falklandsöarna, Storbritannien 4. a) 41°N, 74°Ö, b) 34°S 152°Ö, c) 34°N 44°Ö 1:5 Var ligger huvudstäderna? 1. Lissabon 2. Ankara (Turkiet), Beijing (Kina), Jeravan (Armenien) 3. Ja, Wellington (Nya Zeeland) 4. a) ingen, b) Port Louis (Mauritius), c) Kairo (Egypten), d) ingen, e) Luxemburg, Prag, Kiev, f) ingen SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 11 1:6 Sammanfatta för att fatta bättre Årstider: Varför finns det årstider? Vändkretsarna: Vad är det som vänder vid vändkretsarna? Ebb och flod: Vad är det som skapar ebb och flod? Gradnätet: Vilken nytta har vi av ett gradnät? Tematiska kartor: Vad är det för speciellt med tematiska kartor? 1:7 Läsförståelse Elevens svar. 1:8 Ut på sambandsjakt (exempel på svar på A-nivå med samband i flera led) Vår planet: På grund av att jorden ligger på perfekt avstånd från jorden så finns det vatten på vår planet och det är tack vare att vattnet är i flytande form (ej som is eller ånga) som växter och djur kan överleva, vilket i sin tur ger oss människor något att leva av. Årstider: På grund av att jordaxeln ibland lutar mot och andra tillfällen lutar den ifrån solen får vi olika årstider vilket i sin tur får konsekvenser för klimatet som i sin tur påverkar växtligheten på en speciell plats. Detta påverkar i sin tur vad som kan produceras och exporteras. Ebb och flod: Jorden dragningskraft påverkar månen, men även det omvända gäller. Det är genom att månen har en dragningskraft på jorden som leder till ebb och flod. Detta kan skapa problem genom att båtar kan gå på grund eller att människor överraskas av en snabb flodvåg, speciellt om de är ute till havs och simmar. Tematiska kartor kan vara till nytta när man ska beskriva geografiska samband som t.ex. sambandet mellan klimat (nederbörd, temperatur), vegetation och befolkningstäthet. 1:9 Fler viktiga samband Elevens svar. 1:10 de viktiga varför-frågorna 1. Därför att solstrålarna värmer alltid mer om de är koncentrerad till en liten yta. Desto större solstrålarnas vinkel är desto större landyta måste värmas upp vilket minskar värmen som då sprids ut. 2. Det beror främst på att det finns rinnande vatten och som gör att växter och djur kan överleva. Utan rinnande vatten inget liv. 3. Därför att jordaxeln antingen är vänd mot (sommar) eller från solen (vinter). 4. Därför att jorden snurrar runt sin egen axel, och att detta tar 24 timmar/ett dygn. När en plats är vänd mot solen är det dag och det är natt på samma plats när den är vänd ifrån solen. Platsen är antingen ”på fram- eller baksidan”. 5. Därför att tidsskillnaderna mäts längs med längdgrader och där alla tider runt hela världen bestäms i förhållande till den längdgrad som går genom London (Greenwich). Platser som ligger öster om nollmeridianen ligger före och platser väster om samma längdgrad ligger efter i tid. När klockan är 12:00 i London är den 13:00 i Stockholm. 6. Därför att månen påverkar jorden via sin dragningskraft. 7. Det är viktigt eftersom man med hjälp av skärningspunkten mellan en bredd- och längdgrad kan bestämma alla platsers lägen (position) över hela världen. Detta är extremt viktigt vid olyckor, som t.ex. en båt i sjönöd. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 12 2. Klimat och väder 2:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör den stora frågan 1. Vad är det som avgör om solen skiner eller regnar? 2. Varför är det oftast mycket kallare i norra Sverige jämfört med Skåne i söder? 3. Vad är det för skillnad mellan väder och klimat? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Klimat Klimat betyder att man mäter vädret (temperatur och nederbörd) under 30 år för att få fram ett medelvärde. Klimatet är det väder som gäller i genomsnitt under en 30-årsperiod. Väder Vädret beskriver hur vädret (temperatur, nederbörd, vind) är under några dagar. Temperatur Hur många grader det är (plus = över noll, och minus = under noll). Noll grader är lika med fryspunkten för vatten. Temperaturen mäts i de flesta länder i Celsius. Nederbörd Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter. Låg- och högtryck Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna ”brist” på luft kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat varför det uppstår vindar. Passadvindar Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och högtryck vid vändkretsarna. Monsun Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar. Havsströmmar Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme. Golfströmmen, som är en relativt varm havsström, för med sig värme till västra och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger så pass nära Arktis kalla vidder. Kust- och inlandsklimat Kust- och inlandsklimat skiljer sig åt genom att temperaturen är mer jämn vid kusten jämfört med inne på kontinenterna där skillnaderna mellan sommar och vinter kan vara mycket stora. I Skottland som ligger vid Atlanten är temperaturskillnaden mellan årstiderna relativt små, med svala somrar och varma vintrar. I det inre av Ryssland långt från Atlanten och på samma breddgrad som Skottland är temperaturskillnaderna mycket större. Det är mycket kallare på vintern och varmare på sommaren. Skillnaden i nederbörd är också stor, med rikligt med regn i Skottland under hela året och med betydligt mindre nederbörd över året i inlandet. Klimatzon Områden med liknande klimat ligger i samma klimatzon/klimatområde. Områden vid ekvatorn ligger i den tropiska zonen, ökenområdena vid vändkretsarna tillhör den subtropiska zonen. Vi i Sverige tillhör den tempererade zonen och Arktis och Antarktis ingår i polarzonen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 13 2:2 Stadiga vindar 5 5 1 4 2 3 3 l. Bästa tid att segla är med nordostpassagen i juli. 2. Bästa tid att segla är med sydvästmonsunen i juli. 3. Bästa tid att segla är med västvindsdriften till Sydamerika och sedan med sydostpassaden i juli. 4. Bästa tid att segla är med nordostmonsunen i januari. 5. Bästa tid att segla är i juli, med sydostpassaden från Sydamerika för att sedan fortsätta med sydostmonsunen. 2:3 Varför regnar det? 1. v ä s varmt t e r 2. 3. kallt varmt SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 14 1. 2. 12.00 14.00 3. 16.00 kyligare varmt 1. varmt 3. v ä s kallt t e r 2. ö varmt s t e r 2:4 Varför är det på detta viset? 1. Detta beror främst på att de norra delarna ligger närmare den kyliga luften i Arktis i polarzonen. Södra Sverige får mer ta del av de sydvästliga och varmare vindarna. Dessutom är solen uppe kortare tid i norr jämfört med i söder och ”orkar” inte värma upp luften lika mycket som solen lyckas göra i södra delarna av vårt avlånga land. 2. När det är soligt och klart så finns det inget värmande molntäcke som kan hindra värmen närmast jordytan att försvinna uppåt. Vi vet sedan tidigare att varm luft är lättare än kall luft och stiger därför uppåt. 3. På sommaren är det tvärt om; då hindras de betydligt varmare solstrålarna att värma upp marken. Här fungerar molnen som ett hinder för att värma upp luften under molnen. 4. Att det blir kallare ju högre upp man kommer, cirka en grad kallare per 200 meters stigning. Detta beror bl.a. på att ju högre upp man kommer desto tunnare blir luften, dvs. färre molekyler och som kan krocka med varandra. Det är just dessa ”krockar” som skapar värmeenergi. 5. Varm luft är lättare än kall luft och stiger därför samtidigt som den kyligare luften är tyngre och sjunker. 6. Det beror främst på att solen är högre upp på himlen under hela året. Vid polerna är det mörkt och kallt under halva året och även om solen lyser hela sommaren så räcker det inte för att all is och snö ska smälta. De stora vita isvidderna reflekterar dessutom bort den instrålande värmen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 15 7. Det finns två förklaringar till det mildare klimatet i nordligaste Norge jämfört med norra Alaska och centrala delarna av Grönland: a) Golfströmmen samt b) de dominerande sydvästliga vindarna ger tillsammans ett varmare klimat långt upp i nordligaste Norge. 8. Åskregn på eftermiddagen uppkommer genom att då har solen värmt upp den fuktiga och varma luften nära marken. Den varma och fuktiga luften stiger snabbt uppåt och när den kommit en bit upp i atmosfären där det är kallare kyls den av. Då varm luft kyls bildas det regn. 9. Därför att vindar/vindsystem som passad- och monsunvindar samt kalla och varma havsströmmar hjälps åt att fördela värme och kyla mellan olika platser på jorden. 10. Det är samma orsaker: När varm luft tvingas stiga så kyls den av, och kall luft är sämre på att behålla fuktigheten vilket resulterar i regn/nederbörd. 2:5 Sammanfatta det viktigaste. Uppgift 2 Stadiga vindar: Vad är det som gör att vissa vindar alltid blåser åt samma håll? Havsströmmar: Hur påverkar havsströmmarna klimatet på olika platser som norra Norge och New York på vintern? Kust och inland: Vad är skillnaden mellan kust- och inlandsklimat och vad beror dessa skillnader på? Väderprognoser: Vad mäter meteorologer för att kunna göra väderprognoser och vilka har stor nytta av dessa prognoser? Väder och klimat: Varför är det mycket svårare att spå vädret den närmsta veckan än klimatet? Jordens klimatzoner: Vilka är de fem klimatzonerna och vad skiljer dem åt? 2:6 Ut på sambandsjakt Lågtryck vid ekvatorn: Vid ekvatorn lyser solen starkt varje dag vilket leder till att luften nära jordytan värms upp. Den varma luften stiger eftersom varm luft är lättare än kall luft. Då den varma luften stiger bildas ett lågtryck vid ekvatorn och passadvindarna fyller ut lågtrycket med ”ny” luft. Västvinden värmer norra Europa: Genom att ett stadigt högtryck ligger vid Kräftans vändkrets förs varm och fuktig luft mot norra Europa. Detta gör att det blir rikligt med nederbörd och betydligt varmare, t.ex. längs med hela Norges västkust, jämfört med andra platser på jorden som ligger längre söder ut, som t.ex. utmed nordöstra USA. Vindarna fördelar värmen: Tack vare vindar och havsströmmar fördelas både värme och kyla så att det blir varmare eller kallare än det annars skulle vara på olika platser på vår jord. Havsströmmar: Havet vid ekvatorn värms upp av den starka solstrålningen. Detta leder till att havsvattnet utvidgar sig av värmen och börjar röra på sig och för med sig värme till kallare områden eller kyla till varmare områden. Exempel på det första är Golfströmmen och på det andra Labradorströmmen. Dessa två strömmar påverkar klimatet mycket. Golfströmmen gör klimatet i Norden betydligt varmare än det annars skulle vara. Och tvärtom: den nordliga och kalla Labradorströmmen gör klimatet kyligare (t.ex. i New York). SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 16 Kust och inland: Det som utmärker ett kustklimat är att skillnaderna i temperatur är små över hela året. Detta beror på att havet jämnar ut skillnaderna i temperaturen genom att det både är svårare att värma upp ett hav samtidigt som det är tar lång tid att kyla ner ett hav. Skillnaderna mellan temperaturen på vintern och sommaren blir små. För inlandsklimatet så gäller det motsatta. Jordens klimatzoner bestäms av olika faktorer som närheten till ekvatorn eller polerna, påverkan från vindar och havsströmmar, höjden över havet samt vilken årstid det gäller. Dessa faktorer påverkar både nederbörden och temperaturen och därmed klimat och klimatzon. 2:6 XX Ut på sambandsjakt Elevens svar 2:7 Analysmodellen Problemet: Att klimatet blir varmare: Den globala uppvärmningen. Orsaker till … Utsläpp av koldioxid genom användningen av fossila bränslen. Konsekvenser av … : Ökad risk för torka och skogsbränder, översvämningar, hot mot vissa växter och djur, skadeinsekter, ökenspridningen, temperaturhöjning, turismströmmar kan påverkas (för varmt runt Medelhavet), sårbara platser, konflikter om naturresurser (mark och vatten) krig och flyktingproblem … Lösningar till …: Annan och minskad energianvändning, återanvändning, bättre isolering av bostäder, ökade skatter på miljöförande aktiviteter, satsning på kollektiva färdmedel, lokal odling, ekologisk odling … SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 17 3. Klimatzoner och växtlighet 3:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna stora frågor 1. Var trivs regnskog respektive barrskog bäst? 2. Vilka två faktorer avgör vilka växter som trivs bäst var? 3. Varför finns det få växter i öken och polarområdena och varför växer det så det knakar i den tropiska klimatzonen? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Klimatzon Ett område med liknade klimat (nederbörd och temperatur). Vegetation Vilken växtlighet som finns i ett visst område/klimatzon. Tropisk zon Ett område med hög temperatur och nederbörd under hela året. Inga årstider. Vid ekvatorn. Regnskog En tät skog som trivs i den varma och fuktiga tropiska zonen, Mycket rik på olika växt- och djurarter. Mest känd är Amazonas i Sydamerika. Savann Savannen är en grässlätt och med växlande torr- och regnperioder under året. Passar bättre för odling jämfört med regnskogen vars mark är näringsfattig av allt regn. Främst i Afrika där det finns jordens största djur, The Big 5. Öken Öken finns främst vid vändkretsarna och är jordens torraste och varmaste områden. Tillhör den subtropiska klimatzonen. Skillnaderna mellan dag (varmt) och natt (kallt) är stora och de fåtal växter som klarar sig i detta klimat är främst kaktusar. Väldigt glesbefolkat. Tempererad zon Den tempererade zonen har ett varierat klimat från Medelhavets torra och varma somrar men med svala och regniga vintrar till de inre delarna av Ryssland och Kina med stora skillnader mellan vinterns extrema kyla och sommarens hetta. I den tempererade zonen finns de stora befolkningskoncentrationerna i USA, Kina och Europa. Kust- och inlandsklimat Kust- och inlandsklimat där det förstnämnda har små skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Nederbörden är större vid kusten än inne i landet. Inlandsklimatet, i t.ex. Smålands inland, har större skillnader i temperatur mellan vinter och sommar. Stäpp Stäpp är stora grässlätter och områden som är torrare än savann men fuktigare än öken. I USA kallas stäppen för prärie, i Argentina för pampas. Löv- och barrskog Skillnaden är att lövskogen tappar sina blad på vintern och trivs inte i de kyligare områden och med mer mager jordmån som barrskogen klarar bättre. Stora delar av lövskogarna har huggits ner och omvandlas till jordbruk. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 18 3:2 Grattis, du har vunnit! Stavanger Maldiverna Amazonas Antarktis 2. Packning: Antarktis termobyxor. Maldiverna snorkel. Stavanger stövlar. Amazonfloden myggnät. 4. Klimatzoner: Antarktis: Polara zonen. Maldiverna: Tropiska zonen. Stavanger: Norra tempererade zonen. Amazonfloden: Tropiska zonen. 3:3 Varierande väder l. l Norrbottens inland. 2. I fjällkedjan. 3. JAN JULI JAN JULI Reykavik 0–5 10–12,5 100–150 50–75 Oslo -5–7,5 15–17,5 50–75 100–150 Stockholm -2,5–5 15–17,5 25–50 25–50 Helsingfors -5–7,5 15–17,5 25–50 50–75 Köpenhamn 0–5 Över 17,5 25–50 75–100 SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 19 4. Danmark 5. Island 6. Nederbörden är över 200 mm 7. 0–25 mm 8. Till exempel till norra Jylland, östra Sverige eller Finland utom i inlandet. 3:4 Vegetation och klimat 1. a) Reykjavik, Oslo, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva, Minsk. b) Dublin, Paris, Bryssel, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin, Warszawa, Kiev, Chisinau, Bratislava, Prag, Luxemburg, Wien, Belgrad, Tirana, Bern, Madrid. c) Lissabon, Rom, Aten, Nicosia, Valetta. 2. Sydney: Sommarregnklimat Brisbane: Sommarregnklimat Darwin: Savannklimat Perth: Vinterregnklimat Alice Springs: Buskstäppklimat Hobart: Lövskogsklimat Melbourne: Vinterregnklimat. 3:5 Temperatur och växtlighet l. Under minus 10 grader. Lavar och låga örter och buskar. 2. a) Barrskog, grässtäpp. b) Grässtäpp, buskstäpp, lövskog, öken. c) Öken, regnskog, savann, buskstäpp. d) Regnskog, savann, öken. 3. Sydamerika, Afrika, Oceanien. 4. Södra Sydamerika; buskstäpp, lövskog, barrskog. 5. I Asien, södra Afrika, Australien, Sydamerikas västkust. 6. Norr om elevatorn. 3:6 Vad påverkar klimatet? l. nej, nej 2. ja, ja 3. ja, ja 4. ja, ja 5. nej, nej 6. ja, ja 7. nej, nej 8. ja, ja 9. ja, ja 10. nej, nej. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 20 3:7 Varför är det på detta sättet? 1. Vissa växer klarar extremt torrt klimat, som t.ex. kaktus och macchia. Andra växter, som t.ex. ris, behöver mycket vatten och värme. 2. I öknen finns det egentligen inga naturliga växter som passar som föda till några djur och de få växter som finns är taggiga och oätliga. 3. Värmen och fuktigheten har att göra med den starka solstrålningen under hela året och som ger åskliknande störtregn, oftast på eftermiddagen. 4. Regnskog behöver både värme och stor nederbörd. Öknarna är för torra och polarområdena både för torra och kalla. 5. Eftersom det regnar stora mängder nästan varje dag så försvinner näringsämnena i jorden och blir svårt att använda den till åkermark. 6. Barrskogen finns i mer karga och kyligare delarna av den tempererade zonen där det har varit svårt att bedriva jordbruk. 7. Det beror på att jordmånen för odling är bra vilket i sin tur beror på att nederbörden faller relativt jämt över året samt att temperaturen är ”lagom” – den medför varken extrem torka eller nederbörd. Samtidigt trivs inte skadeinsekterna i det relativt kalla klimatet. 8. Att det är varmt på dagen är inte så konstigt eftersom solen lyser utan några dämpande moln. De klara nätterna gör att värmestrålningen försvinner ut i rymden eftersom det inte finns några moln som hindrar utstrålningen. 9. Havet lagrar värmen som aldrig blir så varmt. 10. Det beror på att de stora isvidderna reflekterar solstrålarna. Dessutom är det oftast högtryck med lite nederbörd, vilket gör att solstrålningen försvinner ut i rymden utan att skyddas av några moln. Sedan har det även att göra med att vintern är lång och extrem kall med polarnatt i sex månader. 3:8 Den viktiga analysmodellen, del 1 Problemet med avverkningen av regnskogen Orsaker till … Det finns ekonomiska skäl. – Genom att hugga ner regnskogen tjänar företagen pengar genom att de kan sälja virket. – Samtidigt kan den frilagda marken användas till att odla på eller för boskapsuppfödning, dvs. regnskogen omvandlas till jordbruksmark. – Lokalt huggs även träd ner för att användas som ved för eldning. Konsekvenser av … – För att regnskogen ska kunna avverkas krävs det nya vägar och stora maskiner, vilket ytterligare sliter på miljön. – En stor del av ännu okända växter finns i regnskogen. Växter som kan bli nyttiga för att kunna användas som mediciner (medicinalväxter). – Regnskogen utgör 7 procent av jordens ytan, men har över hälften av alla arter. Stor artrikedom. – En annan konsekvens är att Amazonasindianernas liv kan påverkas och hotas. – Regnskogarna är viktiga för att producera syre. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 21 Lösningar på … – Organisationer som Världsnaturfonden (WWF) försöker påverka regeringar att skydda sina regnskogar genom information och påtryckning via olika kampanjer som t.ex. att rädda den utrotningshotade orangutangen. – Regeringar har också ökat bevakningen av regnskogarna från olaglig skövling, bl.a. Brasilien. – Företag kan välja att inte använda virke från regnskogarna i sin produktion och konsumenter kan välja att inte köpa varor som produceras av virke från regnskogarna. 3:9 Den viktiga analysmodellen, del 2 Överbetning och jordförstörelse Orsaker till … Växtätande djur, som kor och får, lever av gräs. Detta är inget problem i sig, men kan bli det om betesdjuren får stanna för länge på samma område. Det som då händer är att gräset äts upp med rötterna vilket leder till att inget nytt gräs kan växa. Konsekvenser av … När gräset har försvunnit finns det inget som skyddar jorden från att sköljas bort (erosion) vid kraftiga regnskurar. Speciellt utsatta områden för erosion är branta sluttningar. Resultatet blir att det översta jordlagret försvinner och inga växter kan då slå rot, dvs. marken är förstörd för lång tid och boskapen måste flyttas till andra områden, om sådana finns tillgängliga. I heta områden kan överbetningen leda till ökenspridning. Lösning på … Ett sätt att minska riskerna för överbetning är att flytta boskapen till andra betesmarker innan gräsrötterna är uppätna. 3:10 Klimatet bestämmer mycket TEMPERATUR NEDERBÖRD KLIMATZON VEGETATIONSZON VAR I VÄRLDEN TYPLÄNDER Hög Hög Tropisk Regnskog Vid ekvatorn Brasilien och Kongo Hög Låg Subtropisk Öken Vid vändkretsarna Sudan, Australien och Egypten Låg Låg Polar Tundra Norra Nordamerika och norra Asien Kanada, Grönland och Ryssland Lagom Lagom Tempererad Blandskog Mellan polar- och subtropisk zon Finland, England och Ukraina 3:11 U på sambandsjakt Regnskog finns i den tropiska klimatzonen och ligger nära ekvatorn och här finns över hälften av världens arter. Att vara i regnskogen är som att vara i ett växthus, det är extremt varmt och fuktigt under hela året. Savannen är ett område norr och söder om den tropiska zonen och här finns både träd och stora grässlätter. Savannområden finns i Afrika, Brasilien och Indien och här faller det mer regn än i ökenliknande områden men mindre än i regnskogen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 22 Stäppen är torrare än savannen eftersom det regnar mindre och på grund av detta växer det inte så mycket gräs här. Nederbörden är för liten för att det ska fungera med jordbruk, men boskapsskötsel går bra att bedriva. I USA kallas stäppen för prärie. I vissa delar av stäppen går det, med hjälp av konstbevattning, att odla spannmål. Barrskog består av träd som tål kyla och näringsfattig jord och består främst av gran och tall. Barrskogen är värdefull och kan användas för att göra byggnadsmaterial till hus och möbler men även till pappersmassa som exempelvis blir till papper i dina skolböcker. Växter och djur i Antarktis: På grund av det extremt kyliga klimatet i Antarktis, som tillhör polarzonen, så finns det bara några få växter (lavar och mossa) som kan överleva här. I havet kryllar det av liv vilket gör att de djur som lever i dessa trakter överlever genom att äta av ”havets frukter”. Exempel på större havsdjur är pingviner och valar som kalasar på de stora mängderna med små räkor som finns i havet, s.k. ”krill”. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 23 4. Vattnet och människorna 4:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna stora frågor 1. På vilket sätt påverkar havsströmmarna temperaturen och klimatet? 2. På vilket sätt kan man säga att vattnet kan vara både ett hot och en välsignelse för människorna? 3. Varför kan vattenproblemet vara svårlöst för människor som bor i de fattiga länderna? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Atmosfären Atmosfären är ett lager av gaser som omger jorden och består av främst kväve och syre. Vi kallar det oftast för ”luft”. Atmosfären är viktig då den skyddar människor från farlig solstrålning samtidigt som den höjer medeltemperaturen på jorden på grund av att atmosfären fungerar som ett ”lock” som hindrar värmestrålningen från jorden att försvinna ut i rymden. Vi får därför även varmare nätter tack vare atmosfären. Grundvatten Grundvattnet finns under marken och är sött vatten (till skillnad mot salt) och används som dricksvatten i många hem med egna brunnar världen över. Havsströmmar Havsströmmar är viktiga eftersom de sprider/fördelar värme och kyla. Till exempel så påverkar den varma Golfströmmen Nordens klimat, som blir varmare än det skulle vara utan denna havsström. I New York på vintrarna är det tvärt om på grund av den kalla Labradorströmmen. Tsunami Tsunami är havets jättevågor och som kan vara livsfarliga för människor, djur, natur och samhällen. Tsunamivågorna blir högre ju närmare land de kommer, precis som alla andra vågor också blir. Tsunamis bildas av jordbävningar eller vulkanutbrott på havsbotten. Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp beskriver den ständiga cirkulationen av vattnet på vår jord; från havet, via bundet vatten i molnen som sedan faller ner som regn över land och som därefter förs tillbaka till havet via floder och grundvatten under marken. Delta Delta är ett platt område där en flod mynnar ut i havet. Vid mynningen rinner vattnet långsamt och förgrenar sig ofta i flera flodarmar. Deltat tar emot stora mängder jord som floderna har eroderat på vägen från sin källa, vilket leder till att deltat blir större för varje år. Cyklon Cyklon är ett annat ord för lågtryck och är därmed motsatsen till högtryck. Ett kraftigt lågtryck med starka vindar och som kan göra stor skada är så kallade tropiska cykloner. Naturkatastrof Naturkatastrofer är t.ex. svår torka, översvämning, jordskred, extrem hetta, skogsbrand, jordbävningar eller vulkanutbrott, dvs. katastrofer som är orsakade av naturen själv och inte av människor, även om människor kan ha bidragit till att skapa naturkatastrofer som skogsbränder och jordskred. Översvämning Översvämning orsakas oftast av att stor mängder regn faller på kort tid på samma ställe. Vattenkonflikter Vattenkonflikter uppstår där det finns brist på vatten och som förvärras om befolkningen ökar snabbt och därmed också behovet av vatten. Konflikter om vem som har rätt till vattnet i en flod eller sjö kan t.o.m. vara en orsak till krig mellan länder. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 24 4:2 Vattnets kretslopp 4. Kyligare 3. 2. 5. 1. 6. 7. Elevens svar. 4:3 Världens floder 10 9 5 3 2 1 76 8 4 SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 25 LÄNDER HAV l. Colombia, Peru, Bolivia och Brasilien Atlanten 2. USA Mexikanska golfen 3. Uganda, Etiopien, Sudan, Egypten Medelhavet 4. Kongo Kinshasa, Kongo Brazzaville Atlanten 5. Turkiet, Syrien, Irak Persiska viken 6. Indien, Bangladesh, Nepal Indiska oceanen 7. Pakistan, Indien, Kina Arabiska havet 8. Kina Stilla havet 9. Ryssland Kaspiska havet 10. Tyskland, Österrike, Slovakien/Ungern, Kroatien/Serbien och Montenegro, Rumänien/Bulgarien/Ryssland Svarta havet 4:4 Mycket eller lite regn? 1. Öken. 2. Regnskog. 3. Årsnederbörd: l000–2000 mm. Växtlighet: Savann. 4. Cherrapunji med en årsnederbörd på över 11 000 mm. 5. Sydostasien, Nya Zeeland, Västafrika, Brasilien. 6. Mer än 2000 mm. 4:5 Oljekatastrofer 1. Khara 1989 ● Exxon Valdez 1989 ● Braer 1993 ● Prestige ● 2002 ● ● ● Odyssey 1988 ● Nova 1985 Assimi 1983 Katina P 1992 Castello de Bellver 1983 ● Fler stora oljekatastrofer: Kuwait 1991, Mexikanska golfen 2010 2. Strängare lagstiftning, förbud och ökad övervakning, tydligare straffskalor, tydligare och strängare regler för fartygsregistrering. Ökad information och opinionsbildning till oljekonsumenter. Säkrare fartyg med exempelvis dubbelskrov och säkrare tankar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 26 4:6 Den viktiga analysmodellen, del 1 Översvämningar Orsaker till … – Stor nederbörd, som monsunregn, under kort tid över samma område. – Översvämningar kan även orsakas av tsunamis och när snösmältningen går snabbt under våren som t.ex. i norra Sverige. – Även starka orkanvindar och tropiska cykloner kan skapa översvämningar i kustnära områden. – En annan orsak kan vara att människor har huggit ner skog, får och getter har överbetat områden täckta med gräs vilket leder till att det inte finns någonting som kan skydda mot att regnet sköljer ner längs med t.ex. en brant bergsvägg. Konsekvenser av … – Varje år dödas 10 000-tals människor i översvämningar. Dessutom drabbas ännu fler av att deras bostäder förstörs och människorna blir hemlösa. – Kostnaderna för samhällena är enorma när hus, vägar och broar spolas bort av lera och vatten. – Konsekvenserna av att stora vågor träffar land drabbar låglänta länder som Nederländerna och Bangladesh mycket hårdare än t.ex. det bergiga Norge. Lösningarna på … – Människor har svårt att skydda sig mot översvämningar, men det fungerar till en viss gräns att bygga upp vallar med hjälp av t.ex. sandsäckar. – Ute till havs kan man även bygga höga cementmurar som skydd mot vågorna. 4:7 Den viktiga analysmodellen, del 2 För lite regn: torka Orsakerna till … Förklaringen till extrem torka är givetvis att det faller lite regn under en lång period. Orsakerna till varför detta sker är svårförklarade. En förklaring lägger skulden på den globala uppvärmningen genom den ökande växthuseffekten, vilken i sin tur beror på människors stora utsläpp av koldioxid. Konsekvenserna av … – Långvarig torka skadar växtligheten och jordbruket vilket i sin tur kan leda till höjda priser på jordbruksprodukter som slår mot konsumenternas ekonomi. – Brist på vatten, som en följd av långvarig torka, kan även skapa konflikter om hur vattnet ska användas, t.ex. till dricksvatten eller bevattning. I Sverige kan det bli förbjudet att vattna gräsmattor under långvarig torka. Långvarig torka ökar dessutom risken för skogsbränder vilket gör att skogsägare och försäkringsbolag är förlorare. En annan effekt är att brunnar kan sina, t.ex. i Stockholms skärgård och på Gotland. Lösningarna på … Det är omöjligt att hindra torka, men det är möjligt att minska de negativa konsekvenserna, t.ex. genom att vara försiktig och inte använda vattnet i onödan, att helt enkelt spara vatten genom att duscha kortare tid, inte tvätta bilen eller bevattna trädgården mer än vad som är absolut nödvändigt. 4:8 Den viktiga analysmodellen, del 3 Elevens svar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 27 4:9 Ut på sambandsjakt Tsunamis kan uppstå genom att en jordbävning lyfter/häver upp vattnet ute till havs. En våg som har bildats kan bli 30 meter hög när den når in till den grunda kusten. Vid denna tidpunkt kan vi hoppas på att larmsystemet som ska varna för en tsunami har satts igång så att människor har hunnit sätta sig i säkerhet. Nyttiga floder: Flodernas vatten är nyttiga på många olika sätt. De kan användas för transporter av både människor och varor och genom att dämma upp floderna kan vi få elektricitet till hus och fabriker. I floderna finns det fisk, dvs. gratismat för de som bor nära en flod. Längs med floderna och i dess deltan har det också lagrats bördig jord vilket gör dessa områden lämpliga till jordbruk. Slutligen kan flodernas sötvatten användas som både dricksvatten och för att bevattna åkrarna. Längs med och i flodernas utlopp i världshaven hittar vi dessutom flera av jordens största städer. De häftiga monsunregnen faller två gånger om året och både ger och tar liv. Regnen ger liv genom att de ger vatten till växterna. Samtidigt ställer monsunregnen till med stora översvämningar och drar med sig (eroderar) jord och lera nerför bergssidorna. Denna erosion har dock även en positiv sida då denna jord lagras längs med floddalarna och blir då bördiga slätter som kan föda stora grupper av människor. Brist på rent vatten behövs till att bevattna jordbruket och därmed för att föda en allt större världsbefolkning. Dessutom behövs dricksvatten till matlagning samt till toaletter och avlopp. Rent vatten ger liv åt växter, djur och människor. Orent vatten leder till motsatsen. Vattenkonflikter i Mellanöstern beror på brist på vatten i området. De fåtaliga floderna rinner genom flera länder på sin väg från källa till havet. Detta skapar konflikter, för vem har rätt till flodernas vatten? Det krävs samarbete för att lösa konflikten därför att alla länder har nytta av rent vatten. Klimat, vatten och turism: Alla länder vill ha fler turister eftersom de gör av med mycket pengar vilket ger människor jobb och landet får inkomster från turismen. Turister vill ha sol och värme och vatten. Här finns en inbyggd konflikt som beror på att de soliga turistorterna ofta drabbas av torka och har brist på vatten. Samtidigt krävs det mycket vatten i poolerna samt för att bevattna golfbanor och hotellträdgårdar samtidigt som ortens bofasta behöver vatten till matlagning, tvätt och i jordbruket. 4:10 Sammanfatta det viktigaste Elevens svar. 4:11 Alla floder mynnar till slut ut i hav FLOD VÄRLDSDEL MYNNAR UT I HAVET/INSJÖN I LANDET. STOR STAD VID FLODEN ELLER VID MYNNINGEN Amazonasfloden Sydamerika Atlanten Manaos Brahmaputra Asien Bengaliska viken Guwahati (Indien) Donau Europa Svarta havet Wien Huang He Asien Gula havet Jinan Ganges Asien Bengaliska viken Varanasi Mississippi Nordamerika Mexikanska golfen Saint Louis Nilen Afrika Medelhavet Alexandria Po Europa Adriatiska havet Ferrara Rhen Europa Rotterdam Nordsjön Volga Europa Kaspiska havet Volgograd SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 28 4:12 Tio viktiga varför-frågor 1. Det är i området närmast kusten och som kallas shelfen där de stora fiskstimmen och oljefälten finns. 2. För att skilja det från saltvatten som verkligen är och smakar salt. 3. Havsvattnet innehåller för mycket salt och är därmed odrickbart. 4. Det är vinden som skapar vågorna. Blåser det inte finns det inga vågor, men ju hårdare det blåser desto högre blir vågorna. Här finns ett tydligt samband. 5. Sambandet består i att det är jordbävningar som orsakar tsunamivågorna. 6. Därför att Thailand är ett populärt turistland och att det var många lediga svenska familjer där på jullovet. 7. Eftersom det är solen som värmer havets vatten och som gör att vattenånga ”lyfts” upp eftersom varmare luft stiger upp då den är lättare än kall luft. Det är även solens uppvärmning av land och hav som föder vindarna och som för regnmolnen in över land. 8. Det beror på att Australien är ett rikt land och har råd att ge människorna tillgång till rent vatten och konstbevattnat jordbruk. 9. Orsaken är enkel: Det är väldigt sällan som Sverige drabbas av långa torrperioder som kräver konstbevattning. 10. Genom att bygga stora dammar kan flodens vatten kontrolleras mycket bättre samt att landet kan få billig elenergi från dammarna, en energi som är till nytta för både människor och industrier i landet. Fördelarna är större än risken för konflikter med grannländerna. 4:13 Vattnets stora betydelse VATTNET I … EXEMPEL 1 EXEMPEL 2 EXEMPEL 3 EXEMPEL 4 Sjöar Dricksvatten Sjötransporter Fiske Bevattning Floder Dricksvatten Sjötransporter Fiske Bevattning Grundvattnet Dricksvatten Tvätt Matlagning Bevattning Atmosfären Regn Moln Haven Sjötransporter Fiske Bada/surfa/dyka Båtsport 4:14 För- och nackdelar med stora dammbyggen Elevens svar. 4:14 TURISTÖ HAV LAND VÄRLDSDEL Mallorca Medelhavet Spanien Europa Kanarieöarna Atlanten Spanien Afrika Sardinien Medelhavet Italien Europa Korsika Medelhavet Frankrike Europa Sicilien Medelhavet Italien Europa Kreta Medelhavet Grekland Europa Rhodos Medelhavet Grekland Europa Bali Indiska Oceanien Indonesien Asien Hawaii Stilla havet USA Oceanien SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 29 5. Mat från mark och vatten 5:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna Stora frågor 1. Vad är det som gör att vissa växter trivs i vissa växtzoner? 2. Varför äter man inte frukt i Arktis? 3. Varför äter många norrmän fisk? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Baslivsmedel Baslivsmedel är sådana livsmedel som ofta förekommer i ett visst land. I Sverige är t.ex. potatis ett baslivsmedel och som ofta ingår i svensk husmanskost. Sädesslag Sädesslag är t.ex. ris, vete, majs och hirs. Spannmål Spannmål är de olika sädesslagens mogna frön, de s.k. sädeskornen. Rotfrukt Rotfrukt är billiga livsmedel och de vanligaste rotfrukterna i vårt land är potatis, morötter och rödbeta. Vegetabilier Vegetabilier har det gemensamt att de alltid kommer från växter. Exempel är bönor och linser. Animaliska produkter Animaliska produkter kommer från djurriket som t.ex. mjölk, smör, ägg och kött. Skaldjur Skaldjur lever i sjöar och hav och exempel är räkor, kräftor, hummer och krabba. Självhushåll Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och innebär att familjen/ hushållet tillverkar och odlar själva det man behöver. Förekommer fortfarande i fattigare länder. Plantager Plantager är stora jordbruk där endast en gröda odlas, t.ex. te, kaffe och bananer. 5:2 Ris, majs och potatis P P MP MPR P R R R R M M M SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 30 2. Sushi, risgrynsgröt 4. Taco, cornflakes 6. Kroppkakor, pommes frites. 5:3 Spannmålsproduktion och befolkning 2 Asien 3. Oceanien 4. Europa, Nordamerika, Oceanien 5. Afrika 6. a) ca 40 % av spannmålsproduktionen. b) ca 17 % av befolkningen. 7. ca 60 % av spannmålsproduktionen och 83 procent av befolkningen. 5:4 Träna på sambanden 1. Vad vi äter beror till stor del på vilka växter och djur som passar i ett visst område, dvs. det är det specifika klimat som till stor del förklarar vad som äts i olika delar av världen. 2. Det är för kallt och tiden som en växt behöver i form av sol och värme är för kort, dvs. växtperioden är för kort. 3. Det går inte att leva på jordbruk vilket tidigare var en nödvändighet för överlevnad. 4. Vete växer i Sverige och ris i Kina. Riset kräver stora mängder nederbörd och värme (minst 25 grader under flera månader i rad), vilket inte finns i Sverige. 5. Kor trivs där det finns tillgång till saftigt gräs, vilket är en bristvara runt Medelhavet. Vin trivs däremot i det varma och torra vädret som utmärker länder som Italien, Spanien och Frankrike. Vindruvorna skulle aldrig hinna mogna i Sverige. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 31 6. Terrassodling är bra på sluttningar då det skyddar mot jorderosion. 7. … få möjlighet att få pengar över för att köpa annat de behöver. 8. … jorden är bördig och att klimatet passar för det de tänker odla. 9. … växter och djur har förädlats, att man lyckats bekämpa skadeinsekter, att nya områden har odlats upp och att konstbevattning har använts i torra områden. 10. Marken har övertagits av städer. 11. Växtperioden är för kort, dvs. det är för kort tid med värme och sol för att växter ska kunna skördas två gånger per år. 12. Orsakerna är att jordbruken i de rikare länderna har tillgång till bättre jordbruksmaskiner, metoder och mer tåliga växter samt tillgång till konstbevattning. Att bedriva ett modernt jordbruk kräver tillgång till mycket kapital, något som saknas i de fattiga länderna. 13. Fiskarna äter växtplankton som inte kan växa där det är för djupt eftersom solstrålarnas energi inte når hit ner. 14. En orsak är att dessa stora fiskeflottor är för effektiva, att det sker ett överfiske. 5:5 Den viktiga analysmodellen Överfiskning i haven Orsakerna till … Främsta orsaken är att dagens moderna fiskebåtar och fångstnät är så stora och tekniken för att hitta fiskstimmen är så effektiva att detta gör att haven ”dammsugs” på fisk. Konsekvenserna av … Allvarligast är att vissa fiskarter helt har försvunnit eller minskat kraftigt i vissa hav. Exempel på detta är torsken i haven runt Sveriges kuster. Detta kan i sin tur leda till att yrkesfiskarna försvinner som grupp och fiskebåtarna säljs och fiskehamnarna blir tomma och ödsliga. Lösningar på … Ett sätt är att förbjuda allt fiske under t.ex. tio år. Ett annat sätt är att regeringarna inom t.ex. EU bestämmer om fiskekvoter, dvs. regler som avgör hur mycket fisk som får fångas. Ett tredje sätt kan vara att yrkesfiskarna får betalt för att inte fiska och får utbilda sig till ett annat yrke. 5:6 Var får vi vår mat ifrån? EXEMPEL PÅ MAT FRÅN … SVERIGE SYDEUROPA ÖVRIGA VÄRLDEN Jordbruket: Sädesslagen Havre, vete, råg, korn Vete Majs, ris, hirs Jordbruket: Frukt och grönt Äpplen, päron Citrusfrukter Ananas, mango, papaya, Djuren Kor, grisar, får, höns Kor, grisar, får, höns Kor, grisar, får, höns Haven Torsk, sill, makrill, skaldjur Tonfisk, sardiner Tonfisk, sardiner Fiskodlingar Lax Forell, ål Karpfisk SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 32 5:7 Vad äts var och varför just det och just där? SÄDESSLAG TRIVS I ETT KLIMAT SOM … ODLAS OCH ÄTS I … INGÅR I BEARBETADE LIVSMEDEL Vete Är tempererat och inte med för kort växtsäsong. Europa och Nordamerika. Matbröd, mjöl och i konditorivaror (kakor och bullar) samt i öl. Ris Har tydlig regnperiod men även en längre varm period. Främst i Kina och Bangladesh. Baslivsmedel tillsammans med grönsaker och ofta kyckling. Majs Kräver sol och värme. I alla världsdelar. Används som tacos och nachos och som gröt. Hirs Kräver sol och värme. Afrika och Indien. Gröt 5:8 Sammanfatta det viktigaste del 2 RUBRIKER DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT Mer mark har odlats upp Varför har allt mer mark odlats upp under de senaste hundra åren? Mer än en skörd om året Vad är det som avgör om bönderna kan få en eller två skördar per år? Fisk är nyttig mat Varför äter man så mycket fisk i länder som Japan, Island och Norge? Fisket i dag och i framtiden Hur kommer det sig att fångsterna av fisk minskas trots att fiskebåtarna blir allt mer effektiva? Fiskodling Vilket problem kan fiskodlingen vara ett svar på? SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 33 6. Människor och maten 6:1 Den stora frågan Uppgift 1: Gör egna Stora frågor 1. Varför bor det så pass få människor i Sverige jämfört med många andra länder som är mindre än Sverige? 2. Varför ökar befolkningen i Sverige långsammare jämfört med många andra länder? 3. Kommer maten att räcka till alla människor i framtiden? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Storstadsområde Storstadsområde är ett område som består av själva stadskärnan plus förorter och kringliggande städer där människor bor men oftast arbetar i stadskärnan. Folkmängd Folkmängd (invånarantal) betyder det antal människor som bor i en viss stad, kommun eller ett land. Glesbygd Glesbygd är motsatsen till ett tätbefolkat område, dvs. det bor få människor i en glesbygd jämfört med i en tätbygd. Uttrycken gles- respektive tätbefolkade områden kan användas som motsatser. Tätbygd Tätbygd se ovan! Folkökning Folkökningen räknas oftast ut i procent, promille eller i hela tal och under en viss period som kan sträcka sig från en månad till tusen år. Det är förändringen och dess takt man är intresserad av. Migration Migration handlar om att någon flyttar från en plats till en annan. Det kan gälla både en flytt inom ett land och mellan länder. Urbanisering Urbanisering handlar om att flytta in till en stad/tätort från en glesbygd. Landsbygd Landsbygd är motsatsen till stadsområde och utmärks mer av att vara glesbygd. Undernäring Undernäring betyder att en människa har olika bristsjukdomar, för lite protein, vitaminer eller mineraler. 6:2 Träna på att förstå sambanden 1. Sverige ligger nära det kalla polarområdet i norr vilket gör att vi har en relativt lång, kall och mörk vinter. Det gör att växtperioden är kort och det blir därför svårare att bedriva jordbruk. Detta gäller främst de nordligaste delarna av vårt avlånga land. Vi skulle dock ha ännu sämre förutsättningar om vi inte hade haft nytta av den värme som förs upp av Golfströmmen och de dominerande sydliga vindarna. 2. Norge ligger långt norrut och är bergigt vilket gör det vanskligt att bedriva jordbruk. Finland ligger också norrut och har mer av ett inlandsklimat vilket betyder längre och kallare vintrar. Både Norge och Finland har en kortare växtperiod än Sverige. Danmark har bättre förutsättningar för jordbruk och därmed möjlighet att försörja sin befolkning, men landet är mycket mindre till ytan än Sverige. 3. Det finns många orsaker: Stockholm har varit Sveriges huvudstad i flera hundra år vilket i sig drar till sig handel, produktion av varor och tjänster och människor som flyttar hit. Under det senaste århundrandet har många myndigheter, banker och storföretag haft sina huvudkontor i Stockholm. Dessutom har det länge funnits goda möjligheter att studera i Stockholm. Detta tillsammans med en växande SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 34 privat service har skapat många nya arbetstillfällen och med nya möjligheter till karriär. Det ena stödjer det andra med resultatet att människor lämnar glesbygden och mindre städer för att hoppas på framgång och rikedom i Stockholm. 4. I dessa områden har det sedan länge funnits extremt goda möjligheter att bedriva jordbruk längs med Kinas och Indiens bördiga flodslätter men också handel med ländernas stora handelscentra. Länderna hade också en stark ledning som lyckades hålla ihop länderna. 5. En orsak är de stora förbättringar och ett allt mer effektivt jordbruk. Till detta ska räknas nyodling, nya grödor, nya bekämpningsmedel, gödsel, avel m.m. 6. … människorna blir försvagade, orkar mindre och blir lättare sjuka. 7. … människor som inte kan läsa får svårt att få ett jobb vilket skapar problem för både individens och samhällets ekonomi. Genom att inte kunna läsa och skriva minskas chanserna att komma upp sig i samhället. 8. … kvinnorna föder färre barn vilket i sin tur beror på att tillgång på rent vatten, mat och sjukvård har förbättras och detta gör att fler spädbarn överlever. Familjerna behöver inte skaffa fler barn då de vet att chanserna för att ett barn ska leva upp till vuxen ålder har ökat markant de senaste tio åren. 9. … i Sverige att antalet pensionär är väldigt stort och ökar. Dessa äldre arbetar inte och måste försörjas av en grupp yngre människor. I Nigeria är problemet det omvända. Här är gruppen barn och ungdomar det stora problemet eftersom de, precis som pensionärerna i Sverige, inte bidrar till landets ekonomi och tillväxt. De yngsta och äldsta kostar pengar. 10. Dels genom information om preventivmedel, dels att när levnadsstandarden höjs så vill familjerna inte riskera denna höjning genom att skaffa många barn. Dessutom så har sjukvården förbättras vilket gjort att spädbarnsdödligheten har sjunkit snabbt. 6:3 De viktiga orsakerna Fakta 1. Orsaker till att jordbruket är mer effektivt i den tempererade zonen än i andra klimatzoner: – Dels p.g.a. att det finns fler rika länder i den tempererade zonen vilket gör att man har haft råd att mekanisera och effektivisera jordbruket. – Dels p.g.a. att klimatet är bättre genom att det finns färre skadliga insekter i dessa områden vilket i sin tur beror på att det inte är lika varmt och/eller fuktigt i de tempererade områdena. Fakta 2. Orsaker till att Afrika är den fattigaste kontinenten på jorden. – Ett skäl kan vara att det i stora delar är för varmt och torrt (Sahara och andra öknar). – Ett annat skäl kan vara att klimatet är för varmt och fuktigt (den tropiska regnskogen) och dessa två klimatfaktorer tillsammans ger en geografisk orsak till fattigdomen. – Ett tredje skäl kan hänga ihop med att de afrikanska länderna inte har haft någon demokratisk tradition och dessutom har haft en kort tid av självständighet. Ledarna har satsat mer på att gynna sig själva, sina familjer och närmast vänner samt satsat på en stark militärmakt för att försvara sin makt. Folket hade behövt satsningar på utbildning, sjukvård och ett utvecklat jordbruk för att sedan få igång en industrialisering genom sparat kapital. Men landets satsningar har inte gått till folket. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 35 6:4 Analys av för- och nackdelar mellan olika boende i ett u-land FÖRDELAR MED ATT … NACKDELAR MED ATT … Bo i en storstad Större tillgång och närhet till sjukvård, utbildning, nöjen och arbetstillfällen Kan kännas sig vilsen i en storstad och kanske har tvingats lämna fru, barn och släkt i f.d. hemmet på landsbygden. Högre kriminalitet. Mer stress. Bo på landsbygden Känner sig trygg och hemma i sin miljö. Lever lugnt i ett relativt lågt tempo. Nära till familj, släkt och vänner. Billigt boende. Dåliga kommunikationer, svårt att ta sig längre sträckor. Tristess. Svårt att utbilda sig vidare, sämre sjukvård och inga nöjen. 6:5 Analys av orsaker till att människor flyttar. Övning A FRÅN LANDSBYGD TILL STAD (URBANISERING) FRÅN ETT LAND TILL ETT ANNAT LAND (EMIGRATION) Flytta frivilligt Nytt arbete, utbildning, nöjesutbudet, kärlek Arbete, utbildning, kärlek Flytta av tvång Arbetslöshet, skilsmässa Krig, diskriminering på grund av etnicitet, politik, sexuell läggning, fattigdom, tortyr, diktatur, naturkatastrofer. 6:6 Megapolis Paris Frankrike Europa London Storbritannien Europa Rom Italien Europa Sao Paolo Brasilien Sydamerika Rio de Janeiro Brasilien Sydamerika Delhi Indien Asien Mumbai Indien Asien Sydney Australien Oceanien New York USA Nordamerika Mexico City Mexico Nordamerika Los Angeles USA Nordamerika Tokyo Japan Asien Shanghai Kina Asien Seoul Sydkorea Asien Jakarta Indonesien Asien 6:7 Sammanfatta det viktigaste RUBRIK DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER RUBRIKERNA I LÄROBOKEN Glesbygder Varför är vissa områden i världen glesbefolkade? Tätbygder Vilka fördelar har tätbygderna och som förklarar varför de är just så tätbefolkade? Urbanisering Vilka förklaringar finns det till att allt fler människor flyttar till de stora städerna? Undernäring och svält Vilka är orsakerna till att människor är undernärda och svälter? Mycket mat försvinner Vad menas med att ”mat försvinner” i de rika respektive fattiga länderna? SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 36 Geografi 8 7. Landskapet omkring oss 7:1 Den stora frågan Uppgift 1 1. Varför är det rätt att säga att jorden består av berg trots att det på många platser inte finns några berg inom synhåll? 2. Vad finns ovanpå berggrunden? 3. Vad använder vi människor jordskorpan till och hur förändrar detta landskapet runt omkring oss? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP DIN TOLKNING AV BEGREPPEN Jordskorpa Jordskorpan är det yttersta ”skalet” på jordklotet och är mellan 35 och 70 km tjock. Förkastning Förkastning är en spricka i berggrunden där berget har glidit uppåt eller nedåt. Kontinent En kontinent är ungefär detsamma som världsdel, som t.ex. Afrika, Australien, Antarktis, Nord- och Sydamerika. Europa är en världsdel, men inte en egen kontinent eftersom Europa hänger ihop med Asien. Det är därför kontinenten vi bor på kallas Euroasiatiska kontinenten. Bergart Bergarterna ingår i berggrunden som i sin tur bygger upp jordskorpan. Bergarterna kan delas in i tre olika större grupper efter hur de har bildats: Magmatiska, lagrade/ sedimentära och omvandlade/metamorfa bergarter. I Sverige är granit den vanligaste bergarten. Metall Metaller ingår som små delar i bergarterna. Kända metaller är järn, koppar, brons, guld och silver. Vittring Vittring är en process som bryter sönder berget genom t.ex. frostsprängning. Erosion Erosion innebär att något nöter ner berget som t.ex. en glaciär, flodvattnet, regn eller vågor. Det nednötta materialet kan sedan förflyttas och lagras långt från den plats där det lilla gruskornet ursprungligen fanns. Det geologiska kretsloppet Detta kretslopp visar, precis som vattnets kretslopp, hur olika processer bildar en helhet. Till exempel hur berg bryts ner till sand och grus av erosion och vittring. Detta material lagras sedan på havsbottnen som sedan kan lyftas upp till ett nytt berg när två kontinenter krockar. Inlandsis Inlandsisen var ett tjockt istäcke, cirka 2–3 km tjockt, som låg över Sverige för ca 10 000–20 000 år sedan. Detta tjocka istäcke var givetvis väldigt tungt och tryckte därför ner berggrunden. Morän Morän är Sveriges vanligaste jordart och som bildades av att inlandsisen skrapade loss en blandning av små och större stenar vid sin framfart. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 37 7:2 Kontinenter i rörelse Eurasiska plattan Amerikanska plattan Stillahavsplattan Afrikanska plattan Nazcaplattan Indiska plattan Antarktiska plattan 4. Där kontinentalplattor glider isär väller magma upp och ny jordskorpa bildas som vid Mittatlantiska ryggen. Vulkanöar som exempelvis Island kan uppstå. 5. Där kontinentalplattor kolliderar bildas ofta bergskedjor och djuphavsgravar, vulkanutbrott och jordbävningar är vanliga. 7:3 Jordbävningar 3. I tätbefolkade områden där husen är enkla och ligger nära varandra. Vid jordbävningskatastrofer som sker i fattiga länder och på områden som ligger avsides försvåras räddningsarbetet. 4. Att genom forskning bättre kunna förutsäga jordbävningar för att kunna flytta dem som är i fara ut ur riskområdet. Bygga hus som klarar av att stå mot jordbävningar. Förbereda människor som bor i riskområden så att de vet vad de ska göra om en jordbävning skulle inträffa. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 38 7:4 Berget bryts ned 1. Elevens svar. 2. Elevens svar. 3. Solsprängning uppstår där skillnaden i temperatur mellan dag och natt är stor, till exempel i torra öknar. Frostsprängning uppstår i kalla trakter där vatten sipprar ned i sprickor och sedan fryser till is, till exempel de svenska fjällen 7:5 Läsförståelse FRÅGA JAG VISAR MIN FÖRFÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA FRÅGAN. 1. Vad betyder ”geologiskt stillsamt”? Detta gäller t.ex. vårt land och betyder att vi inte behöver oro oss för att drabbas av varken jordbävningar eller vulkanutbrott. 2. Hur har denna förkastning bildats? Denna förkastning har skett för mycket länge sedan och är ett bevis på att även vår del har drabbats av jordbävningar som har lyft upp vissa och fått andra delar att sjunka. Vi ser detta i dag vid Omberg och insjön Vättern. 3. Island bildas fortfarande: Hur och varför? Island ”växer” fortfarande genom att nya öar bildas eller att gamla vulkaner byggs på. Orsaken till detta är att Island ligger mitt över den Mittatlantiska ryggen där två kontinenter dras isär och släpper fram ny magma via olika vulkanutbrott både på land och under havsytan. 4. Varför skriver man tyvärr, tror du? Man menar att det hade varit väldigt bra om geologerna kunde säga till i tid innan ett vulkanutbrott eller jordbävning inträffar så att människor kan sätta sig i säkerhet innan naturkatastrofen inträffar. 5. Påverkar hur? Den uppåtstigande magman får kontinenterna att röra sig, antingen mot, ifrån eller längs med varandra. 6. Vilka bevis hade Wegener? Ett ”bevis” var att olika kontinenter verkade passa ihop som ett pussel, t.ex. östra Sydamerika och västra Afrika liksom östra Nordamerika och Västeuropas kust. Hur kan Mount Everest höjd variera? Glaciären växer till under vintern och smälter ner något under sommarhalvåret. Förklara uttrycket ”Utan gruva – Inget Kiruna” Järnmalmsgruvan ger jobb till många i Kiruna och de anställda har barn som går på förskola och skola, de handlar mat, köper kläder, besöker banker m.m. Allt detta skapar andra jobb. Skulle malmen ta slut skulle många människor bli arbetslösa och tvingas flytta från Kiruna. Hur kunde man veta hur långt Saknas det spår av isen i form av t.ex. isräfflor och rullstensåsar så kan man inlandsisen sträckte sig som dra slutsatsen att det inte har funnits inlandsis i dessa trakter. mest? 7:6 Den viktiga analysmodellen Vulkanutbrott på Island 2010 Orsaker till … – Island ligger rakt över sprickan mellan två kontinentalplattor. – Sprickan vidgar sig med ett par centimeter per år. – I sprickan finns det möjligheter för magma att tränga fram i ett vulkanutbrott. Konsekvenser av … – Vulkanutbrottet skedde under en glaciär vilket ledde till att massor med gasmoln fyllda med små partiklar nådde höga höjder. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 39 – Lavan smälte glaciärisen vilket lede till att smältvattnet förstörde vägar och broar. Askan från utbrottet var giftig vilket ledde till att människor och djur fick hålla sig inomhus. – Askmolnet nådde så högt upp i atmosfären att det stoppade all flygtrafik i flera dagar i stora delar av västra Europa, långt ifrån Island. Kontinenter rör sig på tre olika sätt: 1. Mot varandra 2. Ifrån varandra 3. Längs med varandra Orsaker till … – När plattorna krockar, som t.ex. väster om Sydamerika, i medelhavsområdet, i Himalaya och längs med Japans och Indonesiens kuster, skapas allvarliga jordbävningar och vulkanutbrott. – När plattorna dras isär, som i den Mittatlantiska ryggen, skapas främst vulkanutbrott på havsbottnen men även i de vulkaniska öarna längs med samma ”rygg”, som exempelvis på Island. – När plattorna rör sig längs med varandra, den ena mot norr, den andra söderut, som längs Saint Andrea-sprickan vid Nordamerikas västkust (t.ex. Kalifornien). Konsekvenser … – Naturlandskapet kan förändras, vulkaner kan växa och jordbävningar kan skapa nya sprickor och förkastningar. Pågår ett vulkanutbrott under lång tid (flera månader) och ett askmoln skapas som hindrar solen att värma marken, kan det leda till försämrade skördar, svältkatastrofer och stora flyktingströmmar. – Människor kan skadas, blir hemlösa och dödas i tiotusental, främst av jordbävningarna som är mycket svåra att skydda sig mot. – Samhället påverkas genom att flygtrafik hindras, hus, vägar och broar kan förstöras vilket kostar många miljarder att reparera. En tsunami kan även skada kärnkraftverk som alltid ligger nära kusterna. 7:7 En jämförande analys av tre olika bergarter EXEMPEL PÅ BERGARTER HUR HAR BERGARTEN BILDATS? TILL VAD KAN BERGARTEN ANVÄNDAS? Magmatiska bergarter Diabas, basalt, granit Har bildats av magma, som kommit ut som lava på jordytan eller så har de stelnat i gångarna upp till vulkankratrar. Diabas (bänkskivor, skulpturer), basalt (byggnadsmaterial/golv), granit (byggnadsmaterial). Sedimentära bergarter Sandsten, skiffer Längst ner i lager av sediment är trycket så högt att lera och sand bildar sedimentära bergarter. Byggnadsmaterial Omvandlade bergarter Gnejs, marmor Bildas genom att sedimentära bergarter pressas ihop under högt tryck och hög temperatur nere i jordskorpan. Gnejs (byggnadsmaterial) Marmor (byggnadsmaterial, skulpturer) 7:8 En enklare analys Orsakerna till att Kiruna måste flyttas En orsak är att man har bestämt att spränga nya gruvgångar vilka kommer att ligga under delar av den nuvarande staden. Dessa sprängningar gör att marken spricker vilket kan skada hus och människor. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 40 Orsakerna till miljöproblem i anslutning till gruvbrytning – Dålig arbetsmiljö för gruvarbetarna på grund av giftiga gaser i gruvan och risken för att begravas av rasmassor. Även hög värme och mycket buller är problem i många gruvor. – Risker finns att grundvattnet kan förstöras på grund av giftiga utsläpp av tungmetaller (t.ex. bly och uran) från gruvorna. – Efter att gruvorna inte längre är lönsamma lämnas stora och fula sår/hål i naturen. 7:9 Positiva och negativa konsekvenser Landhöjningen Positiva konsekvenser: Nya skärgårdsöar, kobbar och skär, är vackra inslag (och unika) i landskapet och fungerar bra att ligga och sola på och bada ifrån. Det gäller speciellt de rundhällar som isen har slipat av. Som en följd av landhöjningen blottades tidigare havsbottnar vilka blev mycket bra jordbruksområden på grund av de näringsrika lerjordarna. Negativa konsekvenser: Används gamla sjökort finns det risk att man går på grund. Är det en stor oljetanker kan det skapa stora skador på miljön. Fåglar, sälar och fisk kan ta skada. Grustag från rullstensåsarna Positiva konsekvenser: Vi får sand, grus och fint rundade stenar att använda som fyllningsmassor vid väg- och husbyggen samt att smycka parker och trädgårdar med (de runda stenarna). Sand används dessutom till cement och sandlådor Negativa konsekvenser: Då rullstensåsarna är ett perfekt renande filter för vatten kan ett grustag försämra vattenkvaliteten. Ett grustag är ett fult sår i naturen. Grus och sand kan inte ombildas (förrän vid nästa istid) så de gäller att inte skada rullstensåsarna. 7:10 Inlandsisen SPÅR EFTER ISEN HUR HAR SPÅRET BILDATS? BEVIS FÖR DETTA? NYTTIG ANVÄNDNING AV ”SPÅRET”? Morän Har bildats när isen, som en jättelik grävskopa, växte och rörde sig framåt. Moränen består av osorterat material från finkornig lera till stora block. Den finkorniga moränen kan användas som fyllnadsmaterial. Jordarten är den vanligaste i Sverige. Rundhäll Har bildats när isen växte fram. Isräfflor och stöt- respektive läsida på rundhällarna visar isens riktning. Fungerar perfekt för att ligga och sola på om stötsidan är vänd mot solen. Rullstensås Har bildats vid isens smältning. Rullstensåsarnas material är väl skiktade med de större och runda stenarna i botten och mer finkornig sand överst. Som grustäkt för material till byggen och parker. Lerjordar Bildades vid isens smältning. När isälven nådde havet föll de tyngsta stenarna och gruset först till bottnen, Lerkornen höll sig flytande längst innan de ”landade”. Dessa lerjordar hör till de bördigaste i vårt land och här hittar vi även de stora jordbruksbygderna. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 41 8. Skogslandskapet och trävarorna 8:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Vilken nytta har människor haft av skogen? 2. Vad gör industrierna med skogen? 3. Hur kan det komma sig att antalet träd ökar i Sverige trots att vi har så effektiva skogsmaskiner? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Export Export sker när ett land säljer något till ett annat land, t.ex. papper. (Motsatsen är import, dvs. när ett land köper från ett annat land.) Barrskog Barrskog klarar kyla och näringsfattiga jordar. I Sverige är gran och tall de två vanligaste barrträden Lövskog Lövskog har inte barr utan löv som faller under hösten. Lövträden kräver mer värme och bättre jord än barrträd. Björk, al och ask är alla exempel på lövträd. Taigan Taigan är det område som sträcker sig i ett mycket brett band längs med hela norra Ryssland. Detta barrskogsområde fortsätter sedan i de nordliga delarna av Skandinavien och Kanada. Det finns inget motsvarande barrskogsområde på den södra halvklotet. Regnskog Regnskog finns längs med ekvatorn och där finns världens största utbud av växter och djur. Amazonas är det största sammanhängande regnskogsområdet i världen. Växthuseffekt Denna effekt uppstår som ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser, som metan och koldioxid. Dessa utsläpp skapar som ett lock som släpper in värme men hindrar utsläpp (som i ett växthus av glas) av värme till rymden, vilket höjer temperaturen. Klimat Klimat är det genomsnittliga vädret under en 30-årsperiod. Den globala uppvärmningen Den globala uppvärmningen är en konsekvens av att vi använder för mycket av fossila bränslen som leder till en växthuseffekt och som i sin tur resulterar i att temperaturen stiger. Hållbart skogsbruk Detta begrepp handlar om att vi ska återplantera lika mycket skog som vi avverkar. Skogsråvara Skogsråvara kan vara sågspån och timmer. 8:2 saker av trä 4. Parkettgolv, tavelram, blyertspenna, kvastskaft, lekstuga, krocketspel, hockeyklubba, julgran, sparkstötting, bastu. 8:3 Läsförståelse Elevens svar. 8:4 Analys av den användbara skogen SKOGEN KAN ANVÄNDAS… EXEMPEL 1 EXEMPEL 2 EXEMPEL 3 I hemmen Smörkniv i trä Vedeldning En stol/pall Inom arbetet/industrin Pappersmassa Papper Flis/pellets för värmning På fritiden Hockeyklubba Grilla korv ute Bygga en träkoja För samhället/Sverige i stort Exportvaror Som energi Husbyggen SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 42 8:5 Sambandet mellan klimat och skog HÖG TEMPERATUR LÅG TEMPERATUR Hög nederbörd Regnskog, jakaranda, mahogny, teak ”Bergsträd”: Fjällbjörk Låg nederbörd Kaktus, macchia, olivträd Barrskog, taiga 8:6 Analysera mera! Problemet med att skogen avverkas för hårt Orsaker till … – Främsta orsaken handlar om ekonomi, att stora företag ska tjäna pengar. – Den andra orsaken är att ett land, som Kongo, Papua Nya guinea och Indonesien vill få exportinkomster. – För att odla, skapa betesmark eller nya plantager för att odla palmolja. – Skogsavverkningen ger jobb åt människor och därmed en inkomst. Konsekvenser av… – Många växter och djur hotas av utrotning, t.ex. orangutangen. – Många växter som lever i regnskogen är ännu inte upptäckta och kan vara viktiga för att ta fram nya mediciner. – Naturfolkens liv hotas. Lösningar på … – Olika internationella organisationer, som t.ex. WWF (Världsnaturfonden), kan försöka skapa opinion för att på så sätt försöka påverka regeringar i de länder där regnskogen hotas. – Bojkotta, inte köpa, möbler som använder träslag från regnskogen, t.ex. teak eller s.k. ”hardwood”. 8:7 Jämförande analys av Nordens skogareal LAND MYCKET SKOG LITE SKOG FÖRKLARING Island X Har haft mycket lövskog men mycket är fällt för att människor behövde ved. Får har sedan betat på marken så att ingen ny skog växte upp. Norge X Stora delar består av fjäll och branta sluttningar och där är jordlagret för tunt för att skog ska trivas. Sverige X Danmark Finland Stora delar av Sverige ligger i barrskogsbältet och har ett passande klimat för stora skogsområden. Klimatet passar däremot sämre för jordbruk och därför har det inte funnits anledning att avverka skog för att ge plats åt åkrar. X X Har haft mycket lövskog men den har avverkats för att ge plats åt åkrar. Hela Finland ligger i barrskogsbältet och har ett passande klimat för stora skogsområden. Klimatet passar däremot sämre för jordbruk och därför har det inte funnits anledning att avverka skog för att ge plats åt åkrar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 43 8:8(2) Sammanfatta det viktigaste RUBRIK I LÄROBOKEN DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER RUBRIKERNA I LÄROBOKEN Jordens skogar Var i världen växer det mest barrskog och regnskog? Skogen och klimatet Vilken roll spelar skogen när det gäller den globala uppvärmningen? Hållbart skogsbruk Varför är det värdefullt att bevara och skydda skogen nu och i framtiden? Orter med stor skogsindustri Varför ligger orter med skogsindustri vid kusterna och vid älvarnas mynning? Sverige säljer mycket skogsprodukter Vilken betydelse har Sveriges export av skogsprodukter för människorna som bor i dessa orter, för företagen och Sverige? SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 44 9. Jordbrukslandskapet och matvarorna 9:1 Den stora frågan Uppgift 1b 1. Varför har många jordbruk lagt ner de senaste 50 åren? 2. Vad menas med att jordbruket har moderniserats? 3. Vad betyder det att bearbeta råvarorna? Förklara begreppen BEGREPP DIN TOLKNING AV BEGREPPET Råvara En råvara är något som kommer från naturen men ännu inte behandlas vidare, t.ex. är skog en råvara, men en träplanka är det inte. Likaså är fårets ull en råvara men inte ulltråden. Livsmedelsindustri Till livsmedelsindustrin hör allt som kommer från jordbruket, t.ex. mejeri, slakteri, bageri och kycklingfarmar Jordart Jordart är den mix av jord, sand, grus och stenar som ligger som ett täcke över berggrunden. Sveriges vanligaste jordart är morän. Jordmån Jordmån är det översta jordlagret och en bördig jordmån är brunjorden. Ekologiskt jordbruk Ekologiskt jordbruk använder gamla metoder. Till exempel används djurens gödsel i stället för konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används inte heller. Ekologisk mat är dyrare eftersom det krävs fler som arbetar och färre maskiner används. Handelsgödsel Handelsgödsel, eller konstgödsel, är framtaget av industrin för att öka skördarna och är konstgjort jämfört med djurens eget gödsel. Bekämpningsmedel Dessa medel är framtagna av industrin och sprutas över växterna för att skydda dem mot olika skadedjur som förstör skörden. Befolkningstäthet Befolkningstätheten är ett mått på hur många individer som bor inom ett visst område. Glesbygd Med glesbygd menar man områden/landskap med låg befolkningstäthet. I Sverige är Härjedalen och Lappland de två landskap med den lägsta befolkningstätheten. Tätbygd Tätbygd är motsatsen till glesbygd. En stor majoritet av svenskarna bor i tätorter, dvs orter med fler än 200 invånare. 9:2–9:3 Elevens svar SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 45 9:4 Människans påverkan på gott och ont ORSAKER TILL … EXEMPEL PÅ HUR MÄNNISKAN HAR PÅVERKAT NATUREN POSITIVA KONSEKVENSER AV DETTA NEGATIVA KONSEKVENSER AV DETTA För att producera mer mat. Odlat upp mark Risken för svält minskar/ är borta. Öppna landskap. Färre skogar att använda. Miljöförstöring av sjöar och hav har förvärrats. För att skapa mer jordbruk, eller för att producera varor av trä. Huggit ner skog. Öppnare landskap. Fula sår genom kalhyggen. Urbaniseringen. Byggt samhällen och städer. Mer samlad bebyggelse. Brer ut sig alltmer till jättelika stadslandskap. För att resandet har ökat enormt snabbt och mycket. Anlagt vägar, hamnar, flygplatser, broar … Lättare och snabbare att resa. Tar mycket mark i anspråk, ibland bra odlingsmark. 9:5 Ytterligare en stödmall ”RÅVARA” FÖRÄDLADE VAROR LIVSMEDELSINDUSTRI Ko Grädde Mejeri Gris Fläskkotlett Slakteri Spannmål Kakor Bageri Får och getter Ost Mejeri Frukt Sylt Fruktindustrin Grönsaker Ketchup Grönsaksindustrin Fisk och skaldjur Fiskbullar Konserveringsindustrin 9:6 Dags för nya orsaker! Orsaker till att färre bönder producerar mer livsmedel i dag jämfört med för 50–100 år sedan. – Ökad mekanisering, dvs. fler effektiva maskiner som skördetröskor och hjälp av datorer och robotar för att t.ex. mjölka kor. – Ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – Nya och bättre grödor och avelsdjur samt ökad specialisering Orsaker till att en bonde i Skåne producerar i dag betydligt mer än en bonde i Norrbotten – Bättre jordmån. – Bättre klimat. – Längre växtperiod. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 46 9:7 Hur ska jordbruket drivas? VAD KÄNNETECKNAR ETT “VANLIGT JORDBRUK”? VILKA FÖR- OCH NACKDELAR FINNS MED DENNA TYP AV JORDBRUK? VAD KÄNNETECKNAR ETT “EKOLOGISKT JORDBRUK”? VILKA FÖR- OCH NACKDELAR FINNS MED DENNA TYP AV JORDBRUK? Intensiv användning av marken innebär ofta att man använder sig av konstgödsel och av kemiska bekämpningsmedel. Använder narturligt konstgödsel, och att delar av marken ligger obrukad (den får vila) eller används för odling av andra grödor som tillför viktiga ämnen i jorden. I stora och specialiserade jordbruk används maskiner för att odlingen eller djuruppfödningen ska bli effektiv. Maskiner kräver mycket energi (diesel, el). Ekologisk odling kräver ofta mer arbetskraft och produktionen blir inte lika stor. Fördelar: Effektiv produktion ger stor och billig produktion av livsmedel. Fördelar: Mindre miljöpåverkan och skonsammare djurhantering. Nackdelar: sliter på miljön och hanteringen av djur är ibland inte den bästa. Nackdelar: Mindre effektiv produktion ger en mindre och dyrare produktion av livsmedel. 9:8 Ut på sambandsjakt RUBRIK MITT FÖRSLAG PÅ SAMBAND I DE OLIKA TEXTERNA Jordmåner Bördiga jordar består överst av mull där det kryllar av maskar som gör gångar vilka i sin tur släpper ner både vatten och luft i jorden. Maskarna drar även ner löv i jorden som blir näring till växterna. Den bästa jordbruksmarken Ju bördigare jorden är och desto bättre klimatet är samt hur skickliga människorna är (deras kunskaper) desto större skördar kan det bli. Svenskt jordbruk Växtperiodens längd samt jordmånen betyder mycket för att förklara varför skördarna blir större i Skåne jämfört med i norra Norrland. Jordbruket och EU EU uppmuntrar att göra jordbruket i hela Europa mer effektivt genom olika bidrag och detta görs även för att få behålla en levande landsbygd, att få människor att stanna kvar i mer glesbefolkade regioner. Fler än 55 000 arbetar inom livsmedelsindustrin Länder handlar mycket mer med t.ex. kött jämfört med t.ex. mjölk och bröd. Detta beror till stor del på att det är mycket lättare att frysa ner och behålla smaken när det gäller kött jämfört med mjölk. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 47 10. Fritidens landskap 10:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Vad menas med ett fritidslandskap? 2. Vilka fördelar finns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”? 3. Vilka nackdelar finns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET Fritiden Den tid vi inte arbetar och kan bestämma själva över vad vi vill göra. Fritidslandskap Med fritidslandskap menas alla de miljöer som människor kan vara i på sin fritid, i skogen, på stranden eller en campingplats. Allemansrätten Genom allemansrätten så har alla rätt till naturen men vi får inte förstöra eller störa människor och djur. Rekreation Rekreation innebär att man gör andra saker än att arbeta och för att få nya krafter. Exempel på detta kan vara att spela golf, plocka svamp, motionera, fiska eller jaga: Att göra saker för att kunna koppla av. Nationalpark En nationalpark är ett område som staten (riksdag och regering) har ansvaret över. Dessa miljöer anses vara särskilt viktiga att bevara och här gäller speciella regler för att skydda ”parkerna”. Världsarv Ett världsarv är en miljö som FN (Unesco) har bestämt ska skyddas mot exploatering. Världsarv finns över hela världen och kan vara både speciella naturområden eller viktiga byggnader. Det finns drygt 1000 världsarv, bl.a. städer som Venedig och Visby. Några exempel är pyramiderna i Egypten och Pauluskyrkan i Rom. Naturreservat Naturreservat är också miljöer som är värda att skydda från bebyggelse. Naturreservaten är mindre områden jämfört med nationalparker. Rörligt friluftsliv Med rörligt friluftsliv menas alla de aktiviteter vi gör i naturen och på vår fritid. Exempel på detta kan vara: paddla kanot, vandra längs med leder som Kungsleden i Lappland eller vara på cykelsemester med övernattning i tält. Naturlandskap Naturlandskap är landskap som inte har påverkats av människor som t.ex. orörda delar av våra svenska fjäll eller urskogar. Kulturlandskap Kulturlandskap är landskap som har påverkats och förändrats av människorna. Exempelvis genom jordbruk, kalhygge, städer och infrastruktur (vägar, järnvägar, broar, flygplatser). 10:2 Allemansrätt och fel! l R, 2 F, 3 R, 4 F (inte vid naturskyddsområde eller någon annans tomt), 5 R, 6 F (du måste alltid städa), 7 F (de kan spricka), 8 F, 9 F (inte 1/3-20/8), l0 R. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 48 10:3 Läsförståelse MENING I LÄROBOKEN JAG VISAR MIN FÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA FRÅGAN 1. Varför är det viktigt att bevara nationalparker och världsarv? För att områdena har ansetts ha ett speciellt stort värde som måste bevaras för kommande generationer. Förstörs de så förlorar vi delar av historia. 2. Hur har det moderna skogsbruket förändrat landskapet? Det moderna skogsbruket har huggit ner det mesta av våra gamla urskogar med sin blandade vegetation. När nya träd planteras sker det ofta med samma träd, t.ex. snabbväxande energiträd vilket leder till en enformig och ”trist” skog att vandra i. 3. Hur förändrar våra fritidsvanor Ett tydligt sätt är när skog huggs ner för att skapa åkermark som sedan landskapet? kan omvandlas till golfbanor vilket hindrar många människor att utnyttja dessa områden som fritidsområden. 4. Varför ligger fritidshusen på västkusten och i Stockholms skärgård? Det beror främst på att det bor många människor i just Göteborg och Stockholm samt att det är mycket vackra områden och som passar för friluftsliv/båtliv, speciellt under sommarmånaderna. 5. Hur kommer det sig att de flesta utförsåkarna bor i södra Sverige medan de flesta skidorterna ligger i norr? Förklaringarna är tre: För det första bor det många fler människor totalt sett i södra Sverige. För det andra finns det många fler, längre och brantare slalombackar i norr, det är ju här fjällen finns. För det tredje är klimatet mer lämpligt i norr. Utan snö i backarna blir det inte så mycket utförsåkande. Det snöar mer och är kallare i norr. 6. Varför är högsäsongen så kort som två månader? Det beror på att det under dessa två månader finns det tillräckligt med snö och kyla i hela Sverige, utom i södra och västra Götaland. 7. Varför bygger kommunerna dyra idrottshallar trots att de inte behöver göra det? Att kommunerna gör detta beror på att de vill behålla sin befolkning och att kunna locka till sig nya invånare till kommunerna. Ju fler invånare desto mer skatteinkomster får kommunerna. Det finns en konkurrens mellan kommunerna. 10:4–10:5 Elevens svar 10:6 Sveriges nationalparker och världsarv NAMN NATIONALPARK Abisko VÄRLDSARV X LANDSKAP Lappland Laponia X Lappland Höga kusten X Ångermanland Gotska sandön X Gotland Skuleskogen X Ångermanland Birka X Tiveden X Visby Blå jungfrun Uppland Närke X Kosterhavet SPECIELLT VÄRDE X X SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Gotland Bohuslän Öland Får kopieras 49 10:7 Du har makten att bestämma Elevens svar 10:8 Turistmål 4. Kanadeöarna, Spanien, sol och bad, värme, avkoppling. London, Storbritannien, historia, kultur, shopping, storstadsliv. Paris, Frankrike, mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv. Rom, Italien, Mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv. Kreta, Grekland, sol, värme, bad, avkoppling. Phuket, Thailand, sol, värme, bad, avkoppling, annan kultur, upplevelser. Florida, USA, sol, värme, bad, avkoppling, upplevelser; shopping. S:t Anton, Österrike, upplevelser, vintersport. Peking, Kina, annan kultur, upplevelser, historia och kultur. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 50 11. Staden 11:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Hur kommer det sig att så många människor har valt att bo i städer? 2. Vilka likheter finns mellan olika städer? 3. Vad menas med och varför behövs det en stadsplanering? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET Stadsplanering För att skapa ordning i en stad krävs att man planerar noga t.ex. var vägarna ska gå, var nya bostadsområden ska byggas och att det finns närhet till olika slags service. Centrum Centrum är stadens nav. Här finns det gott om arbetsplatser, affärer och banker och därmed också många människor. Alla de som bor i förorterna ska lätt kunna ta sig in till stadens centrum/city. Kollektivtrafik Med kollektivtrafik menas den trafik som sköts av buss, tåg, t-bana, färja och tåg. Med kollektivtrafik åker resenärerna tillsammans, kollektivt. Service Med service menas alla de tjänster som utförs i ett samhälle. Servicenäringen är den överlägset största och innehåller en mängd olika tjänster som tandläkare, försäkringsbolag, affärer, kommunala tjänster som underhåll av vägar. Servicen kan bedrivas privat med vinst eller offentligt, utan vinst. Kommun Alla i Sverige är invånare i en kommun och som har sina gränser precis som länder har gränser. Det är politikerna i en kommun som bestämmer hur mycket det ska satsas på t.ex. skolor, bostadsområden, äldreboende och nya idrottsanläggningar. Allt detta kostar pengar och som kommer från kommunalskatten. Tätort En tätort kan vara liten, 200 invånare, men också en miljonstad som Stockholm. Privatbilism När vi åker vår egen bil tillhör vi gruppen privatbilister. Färdmedel Färdmedel kan vara att åka bil, tåg, taxi, buss, t-bana, färja, flyg, mc, cykel och moped, dvs. allt som vi kan färdas med. Infrastruktur Med infrastruktur menas oftast vägar, broar, hamnar, flygplatser, järnvägar men även kraftledningar (frakta el) och telelänkar, dvs. olika sätt för att transportera människor, varor, information och energi. Världsstäder Världsstäder är stora kända städer, som t.ex. New York City, London, Paris och Beijing. 11:2 Tätort eller glesbygd? Tätort Affärer Bibliotek Biograf Golfbana Ishall Parker Ridskola Simhall Tandläkare Trängsel Landsbygd Frisk luft Fågelsång Gott om plats Jakt och fiske Lantbrevbärare Natur Svampskog Tystnad SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 51 11:3 Läsförståelse FRÅGA MITT SVAR PÅ FRÅGAN ÄR 1. Varför är centrum bästa läget för Förklaringen är att centrum är relativt lätt att nå för alla och där det kontor, affärer och restauranter? finns många konsumenter finns det affärer och restauranger. 2. Varför är hyrorna höga i centrum? Eftersom ”alla” vill bo eller ha affärer, banker, kontor och restauranter i centrum eftersom det är här efterfrågan på varor och tjänster är störst så är hyran högre i de centrala delarna jämfört med i en förort. 3. Varför bor det nästan inga familjer som bor i de mest centrala delarna av en stad? Detta beror på att just hyrorna är ”skyhöga” i centrum, så pass höga att det endast är företag som har råd att betala dessa höga hyror. En annan orsak är att city-områden saknar parker och lekplatser, men har gått om miljöförstörande biltrafik, och är därför inte barnvänligt. 4. Varför bygger man inte längre jättestora höghusområden? En orsak till detta är att dessa stora höghusområden beboddes av huvudsakligen barnfamiljer med relativt låga inkomster, som flyttade in från olika platser i Sverige och från andra länder. Många boende saknade ”rötter” i området, och det kunde upplevas som anonymt och att ingen kände varandra. Nu för tiden försöker man bygga en mer blandad bebyggelse. 5. Varför finns inte industrierna kvar i stadens centrala delar? En orsak är att industrierna tog upp stora arealer och det gick att tjäna pengar om industrierna ersattes med attraktiva bostadsområden, hotell, affärer eller kontor. En annan orsak var att industrierna var miljöförstörande genom buller, utsläpp och tung trafik till och från industrierna. En tredje orsak är att de nya industrierna behöver mer plats, inte minst stora parkeringsplatser för alla anställda. 6. Varför ligger stormarkerna just där? Stormarknader som ICA, Coop och IKEA behöver enormt stora ytor och eftersom hyrorna är betydligt lägre långt utanför centrum samt att det är lätt att nå dessa stormarknader med bil så lokaliserar man dessa marknader längs med de stora vägarna utanför centrum. 7. Varför är marken mycket Det har med efterfrågan och utbud att göra. Om många vill öppna en billigare en bit utanför centrum? ny butik eller restaurang i centrum och få vill göra det i förorterna så kommer detta faktum att höja hyrorna i de mer attraktiva områden i centrum. 8. Varför går inte längre genomfartslederna igenom städerna? Den viktigaste orsaken till detta är att man vill skydda stadens centrala delar, där många människor bor och arbetar, från olyckor, buller och luftföroreningar, dvs. det är främst på grund av miljöskäl som man bygger ringleder runt stadens centrala delar. 9. Varför är det nödvändigt att ha bil i glesbygden? Huvudorsaken är att det är långa avstånd till mycket av den service människor vill ha, och att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd i glesbygden. Det finns därför oftast inget alternativ till bilen. 10. Varför är den ökande bilismen ett slöseri med ändliga resurser och hur påverkar detta miljön? Med ändliga resurser menas olja (ett fossilt bränsle) och som kommer att minska och därmed bli dyrare och till slut försvinna helt. Bilarna släpper dessutom ut mängder med koldioxid vilket leder till en växthuseffekt vilket i sin tur gör att jordens klimat blir allt varmare (global uppvärmning) vilket i förlängningen kan göra att de stora inlandsisarna vid polerna kommer att smälta med översvämningar som resultat. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 52 11:4 Analysera för- och nackdelar med att bo på olika ställen FÖRDELAR MED ATT BO I … NACKDELAR MED ATT BO I … Glesbygd Närhet till natur, tystnad, avstressande. Billigt boende. Bra för hälsan. Långt till service, nöjen och arbete. Helt beroende av bilen. Förortsområden Närhet till parker. Inget buller och avgaser Pendling till arbete och centrum tar mycket tid. Servicen sämre jämfört med att bo i centrum. Stadens centrum Nära till arbete, nöjen och service. Bra kollektivtrafik. Miljöproblem med all biltrafik. Köeländet. Långt till parker och friluftsområden. Dyrt att bo. Hälsoproblem. 11:5 Var ska du bygga? Elevens svar. 11:6 Fatta rätt beslut Elevens svar. 11:7 Stadsplanering FENOMEN VARFÖR DETTA JUST HÄR? Småhusområde från 1980-talet Ett område med små villor eller radhus byggs en bit ifrån de centrala delarna av staden eftersom marken här var relativt billig. Många ville bo ”nära marken” med en liten täppa/gräsmatta samt att det var nära till parker och lekplatser. Speciellt populärt för barnfamiljer med relativt goda inkomster med tillgång till bil. Köpcentrum Ett köpcentrum bör ligga en bit utanför de centrala delarna och vid de stora inoch utfarterna till och från centrum. Här är hyrorna billigare än i centrum och passar familjer med egen bil. Motorvägens sträckning En ny motorväg bör gå runt, och inte som förr, genom centrum och detta av främst miljöskäl. Ringledens sträckning Ringleden bör knyta ihop olika delar som industriområden, köpcentra och nyare bostadsområden. Industriområdet Ett industriområde bör läggas enskilt och så långt ifrån bebyggelse som möjligt, men samtidigt i anslutning till ringleden. Höghusen i centrum Eftersom många vill bo i eller nära centrum samtidigt som markpriserna är höga med höga hyror så kan det vara en bra idé att bygga nya enstaka höghus, med tio våningar eller mer, precis som har skett i alla världens största städer, som Shanghai och New York City. Fritidsområdet i väster Ett fritidsområde ska inte ligga alltför lång ifrån där de flesta människor bor, och helst i anslutning till ”orörd” natur, som ett skogsområde för vandring och skidåkning. Bostadsområden med höghus och lägre hus Ett varierat bostadsområde där människor med lägre inkomster och människor med något högre inkomster kan bo i samma ”mixade” område. Med goda kommunikationer till centrumets service och arbetsplatser bör detta område inte planeras alltför långt från centrum. 11:8 Stadsplanering, del 2 Elevens svar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 53 11:9 Hur ska vi resa? FÖRDELAR MED… NACKDELAR MED… Privatbilism Enkelt och bekvämt. Kan planera själv = frihet. Dyrt, miljömässigt tveksamt (buller, luftföroreningar) olycksrisker, och att sitta i köer, ökar stressen. Kollektivtrafik Relativt billigt, kan koppla av, arbeta/läsa under resan Mer planering krävs, mindre frihet att bestämma själv, svårt att kombinera med annat som att handla och lämna/hämta barn. Fungerar inte alltid, förseningar … 11:10 Om att välja färdsätt FÄRDSÄTT FÖRDELAR MED… NACKDELAR MED… Tåg Miljövänligt, når centrum, passar bra på Sämre vid resor mellan olika länder, ”medellånga” resor, relativt billigt, relativt täta tidskrävande med tågbyten, ofta förseningar, turer, kan röra på sig. passar inte för långa resor (tiden). Buss Relativt miljövänligt, bekvämt, billigt, passar bra på ”medellånga” resor. Man kan göra annat under tiden. Passar sämre på långa resor, lång tid mellan avgångarna, fungerar inte i hela landet. Egen bil Bekvämt, kan bestämma själv, från dörr till dörr. Passar väldigt bra på kortare resor. Miljöproblem, trafikolyckor, kan inte göra något annat än att köra bil. Dyrt att äga och att köra. Stillasittande, ett problem på längre sträckor. Taxi Kommer smidigt från dörr till dörr. Kan koppla av. Passar bra på kortare sträckor och på obekväma tider (taxi kör dygnet runt). Bra som alternativ till den egna bilen. Dyrbart, speciellt på längre sträckor, miljöförstöring. Flyg Relativt billigt vid långa resor och resan går mycket snabbt. Det är bekvämt, och det går att arbeta eller koppla av under resan. Få valmöjligheter, miljöskadligt, stillasittande. Transfer tar lång tid. Dåligt alternativ vid kortare sträckor. Cykel Det enda miljömässigt försvarbara och ett bra sätt för hälsan och fungerar bra på korta avstånd. Billigaste färdsättet. Fungerar inte på sträckor och sämre under vinterhalvåret. Risk för olyckor. Kan inte göra något annat än cykla. Är det långsammaste färdsättet. 11:9 Städer i världen London Storbritannien Europa Manchester Pretoria Sydafrika Afrika Johannesburg Berlin Tyskland Europa Hamburg Rom Italien Europa Milano Moskva Ryssland Europa/Asien St. Petersburg Ankara Turkiet Europa/Asien Istanbul Madrid Spanien Europa Barcelona Delhi Indien Asien Calcutta SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 54 Washington DC USA Nordamerika Chicago Brasilia* Brasilien Sydamerika São Paulo Peking Kina Asien Shanghai Canberra Nya Zeeland Oceanien Auckland Jakarta Indonesien Asien Medan Tokyo Japan Asien Osaka Ottawa Kanada Nordamerika Toronto *I Lärarhandledningen står det felaktigt att Rio de Janeiro är Brasiliens huvudstad. 11:12 Varför ligger staden där? På en bördig slätt: Floder som flyter ihop Vid en flodmynning Vid en råvarukälla I en skyddad hamn Vid en järnvägsknut Dallas, Donetsk Khartoum, Saint Louis, Koblenz Umeå, New Orleans, Quebec Abu Dhabi, Johannesburg Tokyo, Bergen Chicago, Nässjö 11:13 Storstäder i världen 2. Asien 3. Oceanien SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 55 Geografi 9 12. Industri och service 12:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Vad menas ned servicejobb och varför är de så vanliga? 2. Varför har många företag stängt sina fabriker i Sverige? 3. Vad menas med exportera och utrikeshandel? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Industri I en industri tillverkas olika saker som bilar, papper eller livsmedel. Service Med service menas tjänster som t.ex. när vi handlar mat, går på bio eller till tandläkaren, åker taxi m.m. Mekanisering När vi använder maskiner för att arbetet ska gå lättare (mindre fel) och snabbare. Automatisering När t.ex. industrirobotar styrda av datorer har tagit över stora delar av arbetet från det som tidigare gjordes av industriarbetarna, t.ex. inom bilindustrin. Bransch Branscher är olika delar inom industrin. Till exempel tillverkar textilindustrin kläder, mejeriindustrin tillverkar bl.a. mjölk, fil och yoghurt, skogsindustrin papper, varvsindustrin båtar m.m. Verkstadsindustri Den viktiga verkstadsindustrin tillverkar allt från tandläkarborrar till stora lastbilar. I Sverige har vi flera stora verkstadsindustrier som säljer mycket till utlandet. Exempel är Ericsson, Volvo och Electrolux. Globalisering Globalisering betyder att företag och länder blir allt mer beroende av varandra genom den snabbt ökande handeln mellan länder. De stora företagen i Sverige konkurrerar med andra länders företag i en stenhård kamp om kunderna. Alla är beroende av alla! Utrikeshandel Ett lands utrikeshandel består av landets export och import. Sverige handlar mest med EU-länderna. Universitet och högskolor Där man fortsätter att studera efter gymnasiet. Här är utbildningen mycket mer specialiserad. Har man tidigare lärt sig lite om mycket, lär man sig här mycket om lite. Godstransporter Godstransporter betyder transport av varor, från engelskans ”goods”. 12:2 Industri- och servicejobb Elevens svar SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 56 12:3 Europas industrier 2. Exempel på svar kan vara: Mälardalen: stor befolkning och bra kommunikationer. Nordvästra England: närhet till råvaror och bra kommunikationer. Södra Polen: närhet till råvaror. Nederländerna och Belgien: stor befolkning, bra kommunikationer. Ruhrområdet i Tyskland: närhet till råvaror och bra kommunikationer. Milanoområdet: stor befolkning och bra kommunikationer. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 57 12:4 Välj transport TRANSPORTSÄTT VARFÖR? En stor last vete från Texas till Rotterdam Båt Lång resa med relativt skrymmande gods och det faktum att Rotterdam är Europas viktigaste hamn för omlastning och med goda kommunikationer och läge för vidare transporter till övriga EU. Diamantringar från Pretoria till Hong Kong Flyg Lång resa men med inget skrymmande gods. Risken för kapning av denna extremt dyra last minskar något med flyg jämfört med båttransport. Stenkol från Krakow i Polen Godståg till stålindustrin i Köln Tyskland Skrymmande last och kort avstånd och med järnväg från stad till stad. Dagstidningar från Malmö till övriga Skåne Lastbil Kort avstånd och inte särskilt skrymmande last. Tidsvinst jämfört med tåg. Travhästar från Neapel till Stockholm Båt, tåg, flyg eller lastbil Här är allt möjligt och vilket alternativ man väljer har att göra med ekonomi, risken för skador och hur lång tid man har på sig. Ett kontrakt från London till Köpenhamn Flyg Ett kontrakt är knappast skrymmande och av tidsskäl bör flyg vara det bästa alternativet. Bilar från Detroit till Mexico City Godståg För skrymmande för flyget, ett godståg bör passa bäst. Båttransport fungerar inte, liksom inte heller lastbil. Oxfilé från Nya Zeeland till Sverige Båt eller flyg Långt avstånd. Finns det inga krav på snabb leverans så passar båt bäst, annars flygtransport. Olja från Förenade Arabemiraten till Tokyo Båt Skrymmande, brandfarligt och det finns inget krav på snabb leverans. En danstrupp från Kiev till turné i Västeuropa i två veckor Flyg och tåg Snabbt att ta sig till Europa med flyg, sedan kan tåg vara ett billigare alternativ under turnén. Kristallvaser från Småland till Buenos Aires Lastbil och flyg Lastbil första delen av resan i Sverige till en flygplats. Sedan flyg. Skulle det röra sig om stora partier skulle båt kunna vara ett alternativ. 10 000 rosor från Madrid till Rio Flyg Inget särskilt skrymmande gods och bägge städerna har flygplatser och det bör gå snabbt så att inte rosorna hinner vissna. 12:5 Allt förändras! Stödmall 1 och 2 FRÅN ”FÖRR I TIDEN” TILL I DAG VARFÖR (ORSAKER) FRAMTIDEN FÖR DIG OCH SAMHÄLLET Industriproduktionen globalt • Många industriarbetare • Manuellt arbete Industriproduktionen i Sverige • Företagen trogna Sverige • Vanligt med barnarbete • Export till ”grannländer” • Färre industriarbetare • Mekanisering och automatisering • Företagen flyttar produktionen utomlands • Barnarbete förbjudet • Global export Företagen har tvingats mekanisera och automatisera sin tillverkning för att klara konkurrensen och få en vinst. Denna effektivisering har gjort att färre industriarbetare behövs i produktionen. Du måste vara välutbildad med examen från högskola eller universitet för att få ett jobb inom den allt mer datorstyrda tillverkningen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Att kunna läsa och förstå, även på engelska blir allt viktigare. Får kopieras 58 Den globala konkurrensen kommer att fortsätta vilket kommer att göra att fler svenska företag kommer att flytta sin tillverkning till låglöneländer. Kvar blir den ”kunskapsintensiva” delen i form av FOU (forskning och utveckling), vilket kommer att ytterligare En sak som har förbättras att höja kraven på de som vill ha ett jobb i är att barnarbete har förbjudits på många håll, framtiden. dock inte i alla länder. För att få ner kostnaderna har många företag flyttat sin produktion till länder med lägre löner. Handeln är i dag global. Företagen flyttar också produktionen till andra länder för att komma närmare de utländska konsumenterna. 12:6 Varför-frågor 1. Genom mekanisering och automatisering har maskiner och robotar tagit över arbetet. Det är mycket svårare att automatisera t.ex. sjukvården och utbildningen genom att byta ut läkare, sjuksköterskor och lärare med robotar. 2. De har inte flyttat till Australien eftersom lönerna är lika höga där som i Sverige. Företagen har ännu inte flyttat till Afrika då det saknas rätt utbildad arbetskraft samt att många afrikanska länder fortfarande är diktaturer och är fattiga, med farliga sjukdomar i vissa delar av Afrika. 3. Det beror på att jordbruket i dag är mycket mer effektivt jämfört med för 50 år sedan. Gårdarna är större, moderna maskiner och datorer används, bättre avel och framtagande av bättre grödor samt att konstgödsel och bekämpningsmedel används mer i dag, vilket betyder att en allt mindre del av skörden förstörs. 4. ”Förr i tiden” var det norm att kvinnorna skulle passa barnen och sköta hemmen. Många kvinnor var ”hemmafruar”. Sedan kom ”dagis” vilket gjorde att kvinnorna avlastades från barnpassning upp till skolåldern. Samhället utvecklades snabbt årtiondena efter andra världskriget vilket ledde till att kvinnorna behövdes som arbetskraft. Dessutom tilläts kvinnorna ta jobb som de tidigare varit utestängda ifrån, som t.ex. som präster, inom försvaret och polisen. 5. Orsaken är enkel: De svenska varven blev utkonkurrerade av de större och mer effektiva varven och som kunde sälja stora oljetankers och andra jättestora skepp billigare och med minst samma kvalitet som de svenska varven. 6. Genom att allt fler länder har utvecklats snabbt, som t.ex. Kina och Indien, vilket har gjort att människor i dessa länder också vill äga en egen bil och som måste ha en krockkudde från Autoliv. För att komma närmare köparna på olika marknader i världen har nu Autoliv tillverkning runt om i världen, en tillverkning som är lönsam eftersom lönerna är lägre än i Sverige. 7. Fördelarna med att bedriva handel är större än fördelarna med att inte göra det. Genom handeln specialiserar sig varje land på det de är speciellt bra på, har kunskaper i eller har ett passande klimat. Sverige skulle kunna odla vin med hjälp av stora uppvärmda växthus, men det skulle bli mycket dyrare och dessutom har vi inte kunskaper om hur vin ska odlas och inte heller en passande jordmån. Det är mycket bättre att länder som Italien säljer vin till oss och att vi exporterar trävaror till dem. 8. Dessa länder ligger nära oss vilket gör transporterna relativt billiga. Det är dessutom länder på samma utvecklingsnivå som Sverige och vi har sedan många år haft en bra relation med dessa länder liknande kultur. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 59 9. En orsak är att det i dag är mycket lättare och billigare att resa vilket har gjort det naturligt att besöka andra länder. Vi har inte heller haft några allvarliga krig sedan andra världskriget, med några få undantag, som har hindrat resandet. Svenska ungdomar är dessutom mycket bättre språkkunskaper i dag, speciellt gäller det engelska språket. 10. Läkarutbildningen ligger i de större städerna och är relativt jämt utspridd över landet samt att det i dessa städer finns andra högre utbildningar i städernas universitet och högskolor. 12:7 FÖRETAG VILKEN BRANSCH? PRODUCERAR VAD? Volvo Fordonsindustri Lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner Ericsson Telekomindustrin Kommunikationsutrustning, telefoni, internet Vattenfall Energiindustri Elektricitet, fjärrvärme Skanska Byggindustri Bostäder, kontor, broar, vägar SCA Papperindustri Trävaror, pappersmassa, papper, hygienartiklar Electrolux Hemelektronik Spisar, tvättmaskiner, dammsugare, etc. Telia Sonera Teleoperatör Telefoni och internettjänster Sandvik Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner H&M Konfektionsindustri Atlas Copco Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner Scania Fordonsindustri Alfa Laval Tillverkningsindustri Pumpar, ventiler, värmeväxlare, separatorer Kläder Lastbilar, bussar Största företaget i din egen Kommun 12:8 Du har makten att prioritera Elevens svar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 60 13. Energi 13:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Min stora fråga 1. Varför förbrukas så mycket energi i just den industrialiserade världen? 2. Varför är det så viktigt att ställa om till förnybara energikällor? 3. Hur kan vi minska energiförbrukningen? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Energikälla Exempel på källor som ger energi är olja, kol, gas, vindkraft, solenergi och vattenkraft. Förnybara energikällor Exempel på förnybara energikällor är sådana källor som aldrig kommer att ta slut, åtminstone inte så länge solen lyser, t.ex. sol, vind och vatten. Råvara Råvara är något som kan utvecklas (förädlas) vidare. Potatis (råvara) kan omvandlas till chips och olja (råvara) kan omvandlas till bensin och plast. Fossila bränslen Fossila bränslen är t.ex. olja, kol och naturgas och har legat lagrade inne i jordskorpan under en mycket lång tid. Ändliga bränslen Ändliga bränslen kommer en dag att ta slut. Alla fossila bränslen är ändliga bränslen. Fjärrvärme Med fjärrvärme menas att vatten värms upp i stora mängder för att sedan transporteras i ledningar till olika byggnader, främst för uppvärmning av byggnaderna. Geotermisk värme Geotermisk värme/energi fås genom att värmen längre ner i jordskorpan pumpas upp till ytan för att värma hus och omvandlas till elektricitet. Biobränsle Ved, rötter, grenar, trädtoppar och energiskog är exempel på biobränslen. Växthusgas Växthusgaser, som t.ex. metangas och koldioxid, bildas vid användning av fossila bränslen som olja och kol. Transporter Ett annat ord för transporter är att frakt. Det är människor eller varor som transporteras, fraktas, vanligtvis med hjälp av tåg, bil, lastbilar, flyg eller järnväg. 13:2 Energikällor i Sverige 2. Kärnkraft 3. Kol 4. Vattenkraft och biobränsle 5. Användandet av kol har minskat eftersom det är så miljöfarligt. Att användandet av biobränslen var högt på 1950-talet beror på att man eldade ved i stor utsträckning, att användandet har ökat de senaste åren beror på att man har börjat använda nya biobränslen i form av torv, biomassa och sopor. Inga kärnkraftverk hade startats före 1970. 13:3 Energi förr och nu 1. Vind bensin/diesel Djur/muskelkraft bensin/diesel, elektricitet Eld elektricitet (vattenkraft) Eld elektricitet Muskelkraft/djur/vattenkraft bensin/diesel, elektricitet SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 61 2. Exempel på svar kan vara (notera att det också kan finnas ett antal andra acceptabla svar): Transporter till havs: vind (segelfartyg)/diesel, bensin. Transporter på land: dragdjur, muskelkraft/el (tåg), bensinmotorer. Uppvärmning: eld/el, olja etc. Belysning: eld/el. Driva maskiner: vind, vattenkraft, djur, muskelkraft/el etc. Uppgift 13:4 Olika energikällor FÖRNYBAR/ICKE FÖRNYBAR UTVINNING MILJÖ EFFEKTIVITET/ VERKNINGSGRAD Olja Icke förnybar, kommer att ta slut och med tiden att bli allt dyrare. Relativt lätt att få upp, men kan vara farligt, t.ex. genom ”blow outs”, oljebränder. Påverkar växthuseffekten och försämrar luftkvaliteten Mycket effektiv Naturgas Icke förnybar, kommer att ta slut och med tiden att bli allt dyrare. Lätt att utvinna, men svårare att transportera och lagra. Mindre påverkan på miljön jämfört med olja och kol. Mycket effektiv Kol Icke förnybar, kommer att ta slut, men det dröjer länge. Billigt. Lätt att utvinna, lagra och frakta, farligt att arbeta i kolgruvor på grund av gas- och rasrisker. Stora fula sår i naturen och stark påverkan på växthuseffekten. Luftproblemen är stora. Effektiv Vattenkraft Förnybar, billig energi Lätt men dyrbart att bygga stora dammar. Inga föroreningar, däremot kan landskapet och djurlivet påverkas negativt. Mycket effektiv Vindkraft Förnybar, billig energi Lätt att utvinna, enkel teknik. Går inte att lagra. Inga föroreningar, men tar upp stora arealer och passar inte nära bostäder. Mindre effektivt, är beroende av att det blåser. Solenergi Förnybar, dyr energi. Lätt att utvinna. Svårt att lagra och transportera. Inga föroreningar, men energin måste lagras i batterier. Mindre effektivt, är beroende av solljus och kräver stora arealer. Kärnkraft Ej förnybar, relativt billig drift, men dyrt att konstruera och underhålla. Risk för olyckor och terrordåd. Uranutvinning och lagringen av kärnavfall är problematiskt. Uran är råvaran och brytningen skadar miljön. Själva driften gör mycket liten skada på miljön. Radioaktiviteten varar mycket länge. Mycket effektiv 13:5 Vindkraft åt alla! Elevens svar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 62 13:6 Tio nya varför-frågor 1. De rika länderna behöver mer energi till alla industrier, transporter, uppvärmning av hus och andra energikrävande saker. 2. Dels ger de mycket energi och har under större delen av tiden dessutom varit en billig energi. De alternativa, förnybara energikällorna, hade länge det svårt att konkurrera med t.ex. den effektiva oljan och kolet. 3. Medvetenheten om miljöpåverkan och klimathotet har gjort att alternativen blivit mer intressanta de senaste decennierna. 4. Den är den viktigaste energikällan i världen och ger stora exportinkomster till de relativt få länder som har stora oljetillgångar. Oljan kallas också för ”det svarta guldet”. 5. Krig gör det svårare att pumpa upp oljan och exportera den. Detta leder till att utbudet av olja minskar och är efterfrågan lika hög så kommer den att pressa upp oljepriset. Det handlar om ett minskat utbud kombinerat med en fortsatt stor efterfrågan. 6. En viktig förklaring är att de har stora oljetillgångar. Det bergiga landet passar dessutom mycket bra för att utvinna billig energi från vattenkraft. 7. Detta beror på att tekniken för att pumpa upp oljan från allt större djup hela tiden utvecklas och därmed hittas nya användbara/möjliga oljekällor. 8. Orsaken är att man har blivit medveten och kunskaperna om hoten från en global uppvärmning som kan sluta i fruktansvärda naturkatastrofer där stora delar av tätbefolkade områden kommer att drabbas av översvämningar. 9. Att de flesta kärnkraftverken finns i i-länderna beror på flera orsaker. Dels är behovet av elektricitet större i dessa länder och dels krävs det pengar och kunskaper för att bygga och driva kärnkraftverk vilket många gånger saknas i de fattiga länderna. För det tredje så finns det en rädsla att diktaturländerna ska kunna lära sig tekniken att använda kärnkraften för att tillverka kärnvapen. 10. Danmark har en topografi och ett läge som passar bra för vindkraft. Danmark är med andra ord platt och ligger vid Nordsjön. Danmark är helt enkelt ett ”blåsigt” land. Vattenkraften är inget alternativ då Danmark saknar höga berg och större floder/älvar som t.ex. Sverige och Norge. 13:7 Elproduktionen i Norden NORDISKT LAND VARIFRÅN KOMMER DEN MESTA ELEN VARFÖR ÄR DET SÅ? Sverige Vattenkraft Sverige har många långa älvar med bra fallhöjd. Norge Vattenkraft Samma orsaker som i Sverige. Finland Värmekraftverk Finland använder egen skog och importerad olja. Satsar på ny kärnkraft. Danmark Värmekraftverk Danmark har egen olja och gas och kompletterar med oljeeldade värmekraftverk. Island Geotermisk värme På Island utnyttjas värmen som kommer upp helt naturligt eftersom landet ligger över en kontinentalspricka. 13:8 Fördelar och nackdelar med olika energislag Det mesta av svaren finns att hämta ifrån uppgift 13:4 SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 63 14. I-länderna 14:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina stora frågor 1. Vad menas med en ekonomisk stormakt? 2. Vad menas med att ett land, som t.ex. Sverige, är ett i-land? 3. Varför handlar i-länderna till största delen med varandra? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET I-land I:et står för Industri. U:et i u-land står för utvecklingsland. Den inre marknaden Den inre marknaden består av EU:s 28 länder där samma regler, t.ex. om tullfrihet, gäller för handeln mellan medlemsländerna. EU saknar inre gränser genom att varor, tjänster, människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom EU. Handelshinder Tullar och exportkvoter är exempel på handelshinder och är förbjudet inom EU eftersom det försvårar handeln mellan länderna. Frihandel är motsatsen; handel sker fritt över gränserna. Näringsliv Med näringsliv menas ett samhälles alla små och stora företag som säljer varor eller tjänster. I näringslivet ingår allt från en enskild kioskägare till stora företag som finns i hela världen, som H&M och IKEA. Industrivaror Varor som tillverkas inom industrin och kan vara allt från frysta pommes frites (livsmedelsindustrin) till Volvobilar (verkstadsindustrin). Postindustriellt samhälle Ett postindustriellt samhälle är det nya samhället som vuxit fram efter industrisamhället. I ett postindustriellt samhälle är service- och tjänsteyrken mycket vanligare än industriarbete, det är vanligare att företagen säljer tjänster än varor. Naturtillgång Naturtillgångar finns i naturen och har ett ekonomiskt värde för människor och länder, t.ex. är olja, kol, skog, järnmalm och diamanter. Råvara En råvara är något som kan vidareförädlas och få ett högre värde, exempelvis när råvaran ”tomat” förädlas till ketchup. NIC-land NIC är en förkortning för Newly Industrialized Countries. På senaste tiden har NIC bytts ut mot BRIC-land och uttrycket är dubbeltydigt då BRIC dels står för Big Rapidly Industrialized Countries och dels de fyra snabbväxande ekonomierna i länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China). Världsmarknad Världsmarknaden består av alla länders handel med varor och tjänster och allt har ett pris. De stora företagen har alla världen som sin marknad. Till exempel säljs IKEA:s möbler över hela välden, liksom H&M:s senaste modekläder. 14:2 1. 1) Canada 2) USA 3) Tyskland 4) Frankrike 5) Italien 6) Storbritannien 7) Ryssland 8) Japan 2. Ryssland/Sovjetunionen 3. Afrika, Sydamerika, Oceanien. Dessutom finns inte landet med världens andra största ekonomi med: Kina. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 64 14:3 Tre stormakter STORMAKT STARKA SIDOR SVAGA SIDOR EU Har tagit bort handelshinder mellan länderna vilket ökar handeln och rikedomen. Fler människor jämfört med USA men mindre än Kina. Konkurrens mellan länderna kvarstår trots alla fina ord om solidaritet mellan länderna. EU är mycket beroende av att Tyskland har en stark ekonomi och fungerar som ”hjälpmotorer” till övriga EU-länder. USA Är ett enda land som strävar mer åt samma håll jämfört med EU. Har stora oljetillgångar och en köpstark hemmamarknad Tar på sig rollen som ”världspolis” vilket gör att landet blir indraget i dyrbara utrikespolitiska konflikter. Kina Den stora befolkningen är världens största inre Är en diktatur vilket på sikt kan leda till marknad. Fortfarande relativt låga löner. minskat tryck på förändringar. Korruption är vanligt. 14:4 Läsförståelse Elevens svar. 14:5 Grupp 1: Sverige, Norge, Island, Holland, Tyskland Grupp 2: Finland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Österrike, Italien, Grekland Grupp 3: Polen, Ungern, Portugal Grupp 4: Kroatien Grupp 5: Ryssland Grupp 6: Moldavien 14:6 Den viktiga verkstadsindustrin FÖRETAG VILKEN INDUSTRIBRANSCH? LAND Volkswagen Bilar Tyskland BP Olja, bensin, gas Storbritannien Siemens Elektronik för hem och industri Tyskland Renault Bilar Frankrike Shell Olja, bensin, gas Storbritannien och Holland Fiat Bilar Italien Bayer Kemi och läkemedel Tyskland Philips Hemelektronik Holland Mercedes Bilar Tyskland Rolls-Royce Bilar, flygplansmotorer Storbritannien SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 65 14:7 De viktiga flygplatserna FLYGPLATS NÄRMASTE STORSTAD LAND Arlanda Stockholm Sverige Heathrow London England Charles de Gaulle Paris Frankrike Barajas Madrid Spanien Schiphol Amsterdam Holland Flumincino Rom Italien Frans Josef Strauss München Tyskland Atatürk international Istanbul Turkiet Gatwick London England Orly Paris Frankrike Kastrup Köpenhamn Danmark 14:8 Analysera EU:s miljöproblem Exempel på miljöproblem: Trafiken och övergödning inom jordbruket Orsaker … Allt fler bilar. Krav på högre produktivitet inom jordbruket Konsekvenser … • Trafiken tar allt större plats genom alla byggen av motorvägar och flygplatser på bekostnad av bördig jordbruksmark. • Allt mer avgaser, buller och trafikolyckor vilket skadar både naturen, klimatet och människors liv och hälsa. • Utsläpp av kväve från bilar och från jordbrukets konstgödsel ökar övergödningen av vattendrag, sjöar och hav vilket leder till att växterna i sjön trivs bra, men inte fiskarna. Lösningar … • Satsa på bilar som släpper ut mindre koldioxid. • Höja skatten på bilbränsle. • Införa fler och dyrare biltullar. • Högre skatter på konstgödsel. • Satsningar på ekologisk och närodlat livsmedel. 14:9 Sammanfatta för att fatta frågan ”Vad är typiskt för i-länder”? I de rika i-länderna satsas stora summor på utbildning, forskning och utveckling inom industrinäringen för att dessa länder ska kunna klara den allt hårdare konkurrensen från länder som Kina och Indien. Det betyder att i-länderna kan producera mer förädlade varor och tjänster som ligger högt i pris. Genom att medellivslängden stiger och allt fler blir äldre så blir sjukvården allt dyrare. Allt färre arbetar inom jordbruket och allt fler är sysselsatta inom servicenäringarna. Den ekonomiska tillväxten bygger på ständig ökad produktion och konsumtion av varor och tjänster, vilket slukar naturresurser och skadar miljön. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 66 15. U-länderna 15:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Vilken kritik kan man rikta mot att använda begreppet u-land? 2. Var finns världens fattigaste länder? 3. Varför finns de fattigaste länderna just där? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET U-land U:ett står för utveckling, dvs. att landet ännu inte är industrialiserat. Koloni En koloni är ett land som tidigare tillhört ett annat land. Storbritannien och Frankrike var tidigare stora kolonialmakter och hade många kolonier. En koloni saknar självständighet och styrs av en kolonialmakt. Export och import Med export menas att ett land säljer sina produkter till andra länder. Import är motsatsen, dvs. de produkter som ett land köper från andra länder. Sverige exporterar t.ex. skogsprodukter respektive industrivaror och importerar exempelvis bananer och bilar. Självhushåll Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och betyder att en familj tillverkar själva det man behöver. I dag besöker vi olika affärer för att köpa det vi behöver. Råvaror Råvaror är varor som inte har bearbetats. t.ex. så är potatis en råvara, men det är inte pommes frites och chips som görs av råvaran potatis. Andra exempel på råvaror är skog, fårens ull och järnmalm. Dessa tre råvaror kan bearbetas till förädlade varor som papper, yllevantar och en borr av stål. Världsmarknad Världsmarknaden är raka motsatsen till den lilla lokala torgmarknaden. Vissa produkter säljs över hela världen som t.ex. bilar, olja/bensin samt kläder från H&M, mobilnät från Ericsson, gruvborrar från Sandvik och möbler från IKEA. Bistånd Bistånd ges av de rika till de fattiga länderna. Det kan t.ex. handla om att hjälpa till med att borra brunnar eller att utveckla ett u-lands sjukvård och skolor. Medellivslängd Medellivslängden beskriver hur gammal befolkningen i ett land blir. För några hundra år sedan var medellivslängden i Sverige 45 år. I dag är den drygt 80 år. Industrialisering Sveriges industri byggdes upp under andra halvan av 1800-talet. I dag finns det fattiga u-länder där industrialiseringen ännu inte har kommit igång. Globalisering Globaliseringen innebär att allt fler länder knyts ihop, främst genom att vi handlar allt mer med varandra och besöker varandra som turister. Man brukar kalla världen för den Globala byn. 15:2 Välfärd l. USA 5, Sverige 6, Sudan 0, Bangladesh 0, Brasilien l 2. USA, Sverige 3. USA har en så effektiv industri att många har möjlighet att jobba med att ge service åt andra i stället. 4. Brasilien SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 67 15:3 Rik och fattig Elevens svar. 15:4 Pålitlig statistik? – källkritik Elevens svar 15:5 Flyktingar i världen 2. Afrika 4. Nästan l0 % 15:6 Råvaruberoende l. Maldiverna (i Asien, sydväst om Indien). 2. Priset på råvaran kan variera på världsmarknaden. Beroendet av råvaruexporten blir så stor att förhandlingsläget med köpare försämras. Hastiga förändringar i världsmarknadspriset ger en instabil inkomst till landet. Jämför uttrycket ”att lägga alla ägg i samma korg”. 3. Prisras på världsmarknaden för den aktuella råvaran, ändrade konsumentpreferenser (om folk slutar äta cashewnötter, eller börjar använda konstfiber i stället för bomull t.ex.), skördar som slår fel, höga tullar, minskad kärnkraftanvändning som slår mot uranproduktionen, miljöförstöring som kan leda till fiskdöd etc. 4. Till exempel fler arbetstillfällen, minskat beroende av tillgången på råvaran. Man kan importera från ett annat land om skörden slår fel i det egna landet, och möjlighet att själva få del av de ekonomiska vinsterna från förädlingen. 15:7 Tio frågor om samband 1. Att de fattigaste länderna ligger söder om Sahara beror på flera olika saker. En förklaring är att dessa länder har varit självständiga under bara drygt 50 år. En annan förklaring är att flera av dessa länder har styrts av korrupta diktatorer som satsat mer pengar på militären än på utbildning och sjukvård. En tredje förklaring är det hårda klimatet, med antingen för mycket eller för lite regn för att passa jordbruket. De fattigaste länderna exporterar ofta billiga råvaror och importerar dyrare industrivaror. Ytterligare en orsak är att de fattigaste länderna har drabbats av förödande inbördeskrig. 2. När inbördeskrig drabbar ett land är det svårt att t.ex. bedriva handel och sköta ett jordbruk. Detta gör att tillväxten sjunker och fattigdomen breder ut sig. Dessa problem leder ofta till stora flyktingströmmar vilket kan skapa nya konflikter med grannländer och som också är fattiga och inte har råd att ta emot stora flyktinggrupper. 3. Om nederbörden är jämt fördelad över året, eller med bara korta regn- eller torrperioder, är detta fördelaktigt för odling/att bedriva jordbruk som då kan producera livsmedel till befolkningen som får tillräckligt med mat för att överleva. 4. Alla nuvarande länder i Afrika, med undantag för Etiopien och Liberia, är f.d. kolonier. Dessa kolonier blev självständiga för drygt 50 år sedan och är exempel på s.k. ”unga stater”. De är ”unga” i jämförelse med länder som Sverige, Danmark, Frankrike, Spanien och England som har varit självständiga i ungefär eller t.o.m. mer är 500 år. De ”unga staterna” fick ta över den gamla rollen som man hade som koloni, dvs. att främst exportera relativt sett billiga råvaror (detta gäller dock inte länder med en råvara som olja). 5. Ju snabbare befolkningen ökar desto fler måste dela på de livsmedel som jordbruket kan få fram. Detta gäller bara om landets ekonomi inte växer. Ett land som blir rikare, t.ex. genom handel, har råd att importera livsmedel. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 68 6. Om en bonde lyckas sälja mer jordbruksprodukter på marknaden än han/hon behöver själv kan detta överskott användas för att köpa andra varor än livsmedel. Det är viktigt för alla, i hela världen, att inkomsterna är större än utgifterna. Detta gäller inte bara familjer/hushåll utan även företag och stater. 7. Orsaken till att fattiga länder exporterar mest råvaror är dels ett arv från tiden som koloni och dels att de fattigaste länderna ännu inte har industrialiserats och inte heller har en tillräckligt utbildad befolkning, vilket i sin tur leder till att man inte kan bearbeta råvarorna på egen hand. 8. Att vinsterna från t.ex. malmbrytning, skogsprodukter och diamanter hamnar i andra länder beror på att det ofta är de rika ländernas företag som bryter malmen, hugger ner skogen och tar upp och slipar diamanterna. 9. Ju fattigare ett land är desto sämre möjligheter har man att satsa på sjukvård och ge befolkningen mediciner vilket leder till att medellivslängden är låg i dessa länder. 10. Ett fattigt land har sämre möjligheter att satsa på en bra utbildning för att alla ska kunna läsa och skriva. En dåligt utbildad befolkning har svårt att klara av mer avancerade arbetsuppgifter vilket gör att industrialiseringen hämmas och fattigdomen består. 15:8 Jämförande analys av för- och nackdelar I-land U-land FÖRDELAR MED ATT BO I ETT … NACKDELAR MED ATT BO I ETT … En tydlig fördel är att man slipper oroa sig för svält, krig och att kanske inte kunna gå i skola och få en utbildning. Höga prestationskrav med ett högt tempo och att hela tiden sträva uppåt. ”Att leva som i ett ekorrhjul”. Lite tid tillsammans med släkt och familj. Risken för arbetslöshet stor, särskilt bland ungdomar. Det är säkert så att tempot är lägre i dessa länder så stressen och pressen är mindre vanligt. Många människor bor kvar i sina hemtrakter och relationerna inom familjerna och släkten är starka. Stora förbättringar har skett de senaste decennierna i många u-länder. Risken att drabbas av en obotlig sjukdom är relativ hög. Dåliga skolor gör det svårt att göra utvecklas och utbilda sig för en framtida karriär. 15:9 Fattigdomen i världen Fattigdomen bland u-länder Orsaker till och konsekvenser av … • Ett extremt klimat med både för varmt och fuktigt eller för torrt klimat för att bedriva jordbruk vilket ofta leder till svältkatastrofer. • Export av relativt billiga råvaror och import av relativt dyrare och förädlade varor skapar dåliga handelsvillkor för (”terms of trade”) för u-länderna. • Svårt att exportera många jordbruksprodukter till i-länderna, vilka skyddar det egna jordbruket genom tullar eller andra handelshinder. • Korrupta ledare som satsar mer på att stärka sin egen makt än förbättra levnadsförhållandena för befolkningen. Mer vapen i stället för bättre skolor och mediciner. • Konflikter mellan olika grupper leder till våldsamma inbördeskrig vilket bl.a. leder till stora grupper med flyktingar vilket förvärrar fattigdomen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 69 Lösningar på … • Satsa på att effektivisera jordbruket, det är grunden för att bygga en fungerande ekonomi. Det kan ske t.ex. genom att bönderna måste få tillgång till resurser som mark, vatten och billiga lån, ökad kunskap, få tillgång till hjälpmedel som verktyg, maskiner och lagringsplatser för skörden. • Underlätta för u-länderna att exportera livsmedelsprodukter till i-länderna. • Bekämpa korruptionen. Korruption skapar osäkerhet och gör att resurser och pengar inte används där de behövs bäst. • Bistånd via enskilda länder, Röda korset, kyrkliga organisationer och FN. • Amnesty granskar brott mot mänskligheten och vid allvarliga händelser kan diktatorer och militära ledare ställas inför internationella brottmålsdomstolen i Haag/Nederländerna för allvarliga brott som t.ex. folkmord och krigsförbrytelser som tortyr och massvåldtäkter. 15:10 prioritera? Vad är viktigast? Elevens svar. 15:11 BRIC-länder LAND POSITIVA FÖRUTSÄTTNINGAR NEGATIVA HOT/PROBLEM Brasilien • • • • Inga stora etniska motsättningar En stabil demokrati Självförsörjande på livsmedel Gott om naturresurser, som järnmalm, vattenkraft och olja samt relativt industrialiserat • Utbredd korruption • Växande skillnader mellan rika och fattiga • Växtvärk i storstäder som Sao Paulo och Rio de Janeiro med stora miljöproblem med trafiken • Kriminalitet och gängvåld i de stora städernas favelas Indien • Stor befolkning = stor inhemsk marknad • Stor tillgång på kol och järnmalm • En snabb ökning av en köpstark medelklass • Snabb industrialisering och låga löner • Över hälften av befolkningen lever som bönder, ofta mycket fattiga och med låg efterfrågan. • Ineffektiva småjordbruk med självförsörjning. • Snabb befolkningsökning ”äter upp” överskottet av jordbruksprodukter • Analfabetism, sjukvården och urbanisering fortfarande problem Kina • Billig inhemsk kol- och järnmalmsproduktion • Stor befolkning = stor inhemsk marknad och låga löner för stora grupper = stor export. • Inga stora etniska konflikter • Högteknologin väl utvecklad + stor export • Den stora användningen av kol skapar stora miljöproblem • Stora skillnader mellan västra (landsbygd) och östra delarna (städer) kan skapa konflikter • Kina en kommunistisk diktatur med en kapitalistisk ekonomi: Hur länge ska det fungera? • Naturtillgångarna i landet minskar snabbt 15:12 Tre före detta utvecklingsländer: Gemensamma faktorer/förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i Brasilien, Indien och Kina: • Stora egna naturtillgångar i form av kol, järnmalm, olja, vattenkraft och mark. (Men det räcker inte med att ha stora naturtillgångar, de måste också kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Framför allt gäller det att jordbruket blir effektivt så att det kan föda resten av befolkningen). • Stor befolkning innebär att många människor både kan producera och konsumera. (Men arbetskraften måste vara utbildad och tjäna tillräckligt med pengar för att kunna köpa varor och tjänster). • Ökad industrialisering leder till en större inhemsk efterfrågan på varor och tjänster genom en snabbt växande och köpstark medelklass. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 70 15:13 Sammanfatta det viktigaste RUBRIK I LÄROBOKEN DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT UNDER RUBRIKERNA I LÄROBOKEN Export och import Hur har Indonesiens handel (export och import) förändrats sedan 1990 och vilka förklaringar ligger bakom dessa förändringar? Utveckling i u-länder Vilka förbättringar har gjorts i u-länderna de senaste 30 åren? Befolkningen fördubblades på 35 år (i Indien) Vilka förklaringar finns till att ingen stor svältkatastrof drabbade Indien trots att landets befolkning fördubblades på 35 år? En enorm ökning av industri och handel (i Kina) Vilken betydelse har de låga lönerna i Kina haft för att förklara landets snabba industrialisering och handel med andra länder? Kina – Mycket bättre men stora problem På vilket sätt har Kina blivit ett bättre land och vilka är Kinas stora problem? SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 71 16. Hållbar utveckling 16:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina stora frågor 1. Varför är det så viktigt att vi alla ska sträva mot en hållbar utveckling? 2. Vilka hinder finns för denna gemensamma strävan? 3. På vilket sätt är begreppet ”kretslopp” viktigt när man diskuterar hållbar utveckling? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Hållbar utveckling Med hållbar utveckling menas att människor inte får förstöra naturen så att nästa generation får det sämre. Dessutom att vi som bor i de rika länderna bör anstränga oss för att fördela resurserna på ett mer rättvist sätt mellan rika och fattiga länder. Kretslopp Det kändaste kretsloppet är nog vattnets; dvs. det är samma vatten som kretsar runt och som aldrig försvinner. En vara, som t.ex. en tidning, kan också ingå i ett kretslopp och kan återanvändas via vår sopsortering. Global uppvärmning Genom växthuseffekten (se nedan) så kommer enligt teorin klimatet att bli varmare Växthuseffekt Genom att vi använder mer fossila bränslen, som innehåller växthusgaser (t.ex. koldioxid), stiger temperaturen och, klimatet blir varmare. Skogsskövling Att skövla skog betyder att mer skog huggs ner än vad som växer upp genom nyplanterad skog. Övergödning Övergödning innebär att kväve från bl.a. jordbruket och trafiken kommer ut i haven via diken, åar och sjöar. Föroreningar Föroreningar finns både i luft och i vattnet och kan skada både människor, djur och natur. Dessa föroreningar kan via vindar och havsströmmar förflytta sig hundratals mil. Återvinning Genom att vi sopsorterar kan vi återanvända till glas- och plastflaskor. Förbränning Förbränning sker när något förbränns, t.ex. när vi eldar våra sopor med ved eller när vi använder en maskin som går på (förbränner) bensin. Undernäring Undernäring kan uppstå när en människa gör av med mer energi än vad hen får i sig. Den mest extrema undernäringen är svält. 16:2 Hållbar konsumtion l. En rimlig (men inte självklar) rangordning blir Tyskland, Albanien, Indien, Etiopien. 2. Elevens svar. 3. 70 gånger. 4. En förklaring är att många hinduer är vegetarianer. 5. Förmodligen en miljömässig katastrof, total avverkning av regnskog med utplånat växt- och djurliv, åtföljande syrebrist, gigantiska utsläpp av växthusgaser som slutligen bidra till miljöförstöring i allmänhet och global temperaturhöjning i synnerhet, samt slutligen en enorm näringsbrist på jorden för att kunna föda upp alla djur som ska slaktas och ätas upp. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 72 16:3 Miljötänkande i hemmet Elevens eget svar. 16:4 Hur miljövänlig är du? Elevens eget svar. 16:5 Håll reda på miljöhoten MILJÖHOT VAD ÄR DET? ORSAKER TILL ... FÖLJDER AV… ÅTGÄRDER … Växthuseffekt Med växthuseffekt menas att jordens värme reflekteras tillbaka till jorden via atmosfären. De senaste hundra åren har människor förstärkt den naturliga växthuseffekten Växthuseffekten har förvärrats genom att vi har släppt ut mängder av växthusgaser, som koldioxid, de senaste hundra åren. En konsekvens är att jordens medeltemperatur ökar vilket kan leda till att de stora inlandsisarna smälter med ökad risk för översvämningar. Den globala uppvärmningen kan bara lösas genom att vi använder mindre fossila bränslen; att vi sparar på energi och hoppas på nya tekniska lösningar Ozonhål Ozon är en gas som finns i atmosfären och skyddar oss från farlig UV-strålning. Det finns rapporter om att ett ozonet har minskat, att ett ozonhål har bildats. Ozonlagret ”äts upp” av att vi släppt ut freongas i atmosfären. Denna gas används i bl.a. sprayburkar och i kylskåp. Om vi människor nås av farlig UV-strålning (och som ozonlagret ska skydda oss mot) kan det öka risken för hudcancer. Sverige och andra länder har skrivit under ett avtal som innebär att alla produkter som innehåller freoner ska förbjudas. Försurning Försurning bildas genom att svavlet reagerar med vattnet i atmosfären och bildar svavelsyra. Svavelsyra bildas vid förbränning av olja och kol. När det ”sura regnet” faller ner så skadas sjöarnas vatten vilket kan döda fiskarna samt att marken försuras vilket kan skada träd och andra växter. Varje land kan se till att minska sina svavelutsläpp bl.a. genom att ersätta fossila med förnybara bränslen och att försöka rena rökutsläppen bättre. Övergödning Övergödning betyder att vattendrag, sjöar och hav har fått ta emot stora mängder kväve. Orsaken till övergödning är främst att jordbruket använder konstgödsel (som innehåller kväve) för att öka skördarna. En konsekvens av övergödningen är att vattenväxterna trivs mycket bra vilket leder till att de ökar och tar upp mer syre vilket kan leda till att fiskarna dör av syrebrist. Samma sak gäller här. Det gäller att få jordbruket att använda mindre kväve på sina åkrar och att öka den ekologiska odlingen. 16:6 Framtiden tillhör barnen Leder till högre befolkningstillväxt: ”Jag måste ha en son som tar hand om familjen.” ”Barn är en gåva från Gud.” ”När vi blir gamla kommer våra barn att ta hand om oss.” ”Eftersom jag är katolik får jag inte använda några preventivmedel.” SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 73 ”Vi vet inte så mycket om familjeplanering.” ”Barnen hjälper oss med arbetet på åkrarna.” ”Det går inte att få tag på preventivmedel och förresten har vi inte råd med dem.” Leder till låg befolkningstillväxt: ”Jag vill återvända till arbetet inom några få år.” ”Det är lätt att få information om familjeplanering.” ”Vi använder preventivmedel och har valt att ha ett barn.” 16:7 Klimatförändringar i världen KLIMATFÖRÄNDRINGAR ORSAKER TILL … KONSEKVENSER AV … LÖSNINGSFÖRSLAG PÅ HUR … Norra halvklotet Största ökningen av temperaturen De flesta forskare är överens om att orsakerna till klimatförändringarna med ett allt mer extremt väder beror på människorna, och speciellt användningen av fossila bränslen, t.ex. kol, gas och olja. Växthuseffekten förstärks av oss människor. Risk att de stora inlandsisarna i Arktis och på Grönland smälter vilket kan leda till att isbjörnarna utrotas samt att havsnivåerna stiger vilket i sin tur leder till översvämningar och människor på flykt. Eftersom det är människorna som har skapat klimatförändringarna så är det bara vi själva som kan lösa dem. Detta bör ske genom att länderna enas om ett gemensamt avtal för att minska användandet och utsläppen av fossila bränslen samt en satsning på ny teknik och på förnybara bränslen. Subtropiska zonen Risk för torrare klimat i de områden som redan har mycket lite nederbörd. De flesta forskare är överens om att orsakerna till klimatförändringarna med ett allt mer extremt väder beror på människorna och speciellt användningen av fossila bränslen, t.ex. kol, gas och olja. Växthuseffekten förstärks av oss människor. Ökenspridning, vilken gör det allt svårare att bedriva jordbruk. Mindre mat skapar konflikter och krig vilket leder till ökade flyktingströmmar; s.k. klimatflyktingar. Dessa processer förstärks av bristen på rent vatten. Länderna runt Medelhavet kommer att få allt tätare och mer långvariga värmeböljor. Eftersom det är människorna som har skapat klimatförändringarna så är det bara vi själva som kan lösa dem. Detta bör ske genom att länderna enas om ett gemensamt avtal för att minska användandet och utsläppen av fossila bränslen samt en satsning på ny teknik och på förnybara bränslen. Tropiska zonen Områden med mycket nederbörd riskerar att få ännu mer regn. De flesta forskare är överens om att orsakerna till klimatförändringarna med ett allt mer extremt väder beror på människorna och speciellt användningen av fossila bränslen, t.ex. kol, gas och olja. Växthuseffekten förstärks av oss människor. Ökade risker för naturkatastrofer, främst översvämningar vilket gör det svårare att bedriva jordbruk då den odlingsbara jorden sköljs bort av de allt oftare regnen. Även här finns det risk att vi kommer att se människor på flykt. Eftersom det är människorna som har skapat klimatförändringarna så är det bara vi själva som kan lösa dem. Detta bör ske genom att länderna enas om ett gemensamt avtal för att minska användandet och utsläppen av fossila bränslen samt en satsning på ny teknik och på förnybara bränslen. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 74 16:8 Ut på samband RUBRIK EXEMPEL PÅ SAMBAND Det blir varmare Varför blir det varmare: Jo, de flesta forskare är överens om att det är de ökande utsläppen av växthusgaser, som koldioxid, som är den främsta orsaken till att medeltemperaturen har stigit. Det bildas som ett ”lock” som gör att värmen inte kan stråla ut i rymden utan reflekteras tillbaka till jordytan. Koldioxid Växthusgaserna har ökat för att användningen av fossila bränslen som kol, gas och olja har ökat enormt de senaste hundra åren. Dessa bränslen har betytt mycket för många rika länders industrialisering och ekonomiska tillväxt och speciellt för de länder som har egna olje- och gasfyndigheter. Havsytan stiger När medeltemperaturen ökar utvidgar sig vattnet vilket leder till att havsytan stiger. Kombineras detta med kraftiga stormar och orkaner ökar riskerna för översvämningar, speciellt för ”låga” länder som Bangladesh och Maldiverna. Övergödning och syrebrist Övergödning orsakas av att extra näring förs ut i sjöar och hav via jordbrukets konstgödsel och bilavgaserna som båda innehåller kväve. Detta kväve gör att vattenväxter som olika alger ökar i antal vilket i sin tur leder till att dessa vattenväxter tar upp ”allt” syre som finns i vattnet. Dessa alger kan även vara giftiga vilket kan skada musslor, fiskar, däggdjur och människor. Fattigdom Fattigdomen är som störst i Afrika där många länder har drabbats av krig vilket i sin tur har lett till att miljontals flyktingar har hamnat i olika flyktingläger. Livet i dessa läger är tufft, inte minst för barnen som ofta lider av näringsbrist p.g.a. för lite mat. Detta gör barnen både svagare och sjuka vilket ofta får som följd att barnen inte orkar gå i skolan och utan utbildning blir det svårare att få ett arbete. Du kanske inte ens kan läsa och skriva en enkel mening. De flesta lever av jordbruk 70% av jordens fattiga lever av det jordbruket ger. För att öka avkastningen från jordbruket kan man odla upp större åkrar eller att försöka öka produktionen genom att använda konstgödsel och konstbevattning eller att odla nya motståndskraftiga grödor samt genom bättre odlingsmetoder. Befolkningen ökar mest i fattiga länder Befolkningen ökar mest i de fattiga länderna vilket betyder att fler ska dela på de livsmedel som jordbruket lyckas producera. Som tur är har inte ökningen varit lika stor på landsbygden som i städerna men det är ändå ett problem att befolkningen, t.ex. Indien, ökar så snabbt. Risken för svältkatastrofer ökar om inte jordbruksproduktionen håller jämna takter med befolkningsökningen. 16:9 Framtida problem FRAMTIDA PROBLEM ORSAKER TILL … KONSEKVENSER AV … LÖSNINGAR PÅ … Glaciärer och inlandsisar smälter Medeltemperaturen stiger som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. Risk för översvämningar, människor kan tvingas fly eller flytta från låglänta städer och länder. På kort sikt: Bygga skyddsvallar mot det stigande havet. På lång sikt: Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. Världshaven korallrev försvinner Vattnets medeltemperatur har stigit som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. En annan orsak är att korallreven stjäls/ förstörs av dykare eller för att användas som Den stora mångfalden av koralldjur och fisk riskerar att försvinna. Turismen som bygger på att dyka i korallhaven kommer att försvinna och skapa arbetslöshet för turistorterna. När korallreven försvinner, försvinner även korallfiskarna Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. Öka kontrollen av korallerna och de olagliga fiskemetoderna samt förbjuda räkodling. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 75 byggmaterial. Fiskare använder ibland dynamit för att fånga fisk vilket skadar korallerna. Värmeböljor blir vanligare Medeltemperaturen stiger som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. Långa heta och torra perioder leder till ökenspridning, vattenbrist och minskad turism vilket i sin tur kommer att drabba länder som lever på soldyrkande semesterfirare. Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. Fler och häftiga orkaner Medeltemperaturen stiger som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. Risk för översvämningar och allvarliga skador på byggnader och infrastruktur vilket blir mycket dyrbart för både människors, företags och staters ekonomi. På kort sikt: Bygga skyddsvallar mot det stigande havet. Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. Låga öar försvinner som t.ex. Maldiverna Medeltemperaturen stiger som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. En annan orsak till att havets nivå stiger är att de stora inlandsisarna smälter. Låglänta öar som Maldiverna kommer att försvinna och hamna som rev under vattenytan. Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. Översvämningskatastrofer blir allt vanligare Medeltemperaturen stiger som en effekt av ökad växthuseffekt vilket i sin tur beror på utsläpp av växthusgaser vid användning av fossila bränslen. En annan orsak till att havets nivå stiger är att de stora inlandsisarna smälter. Länder som Nederländerna och Bangladesh riskerar att drabbas av översvämningar vilket kommer att bli dyrbart för dessa länder. Dessa länder är också väldigt tätbefolkade vilket gör att eventuella flyktingströmmar undan vågorna kan bli gigantiska. På kort sikt: Bygga skyddsvallar mot det stigande havet. På lång sikt: Internationella avtal om att minska användningen av fossila bränslen. Satsa mer på förnybara bränslen och ny energisparande teknik. 16:10 Varför skövlas skogen? Var sker skogsskövlingen? Svar: I de länder med regnskog, som Papua Nya Guinea, Borneo, Indonesien, Kongo och Brasilien. Vilka skövlar skogen? Svar: Olika stora skogsbolag, med stöd från landets regeringar. En del av skogen huggs ner av lokalbefolkningen som bor i regnskogen. Hur skövlas skogen? Svar: Med hjälp av stora skogsmaskiner som i sin tur kräver nya vägar in i regnskogen vilket leder till att ytterligare regnskog huggs ner. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 76 Orsaker till skövlingen av regnskog? • Det handlar bara om ekonomi. Det går att tjäna pengar både för skogsbolagen och för ”regnskogsländerna”. Värdet ligger dels i de värdefulla trädslag som finns i regnskogen. Exempel är teak och jakaranda. • En stor del av regnskogen huggs ner för att skapa ytor för boskapen och odling av sojabönor eller helt enkelt för att veden behövs som bränsle och vid matlagning. Ved är ”gratis”, olja är dyrt! Vilka blir konsekvenserna av skövlingen av regnskogen? • En följd av skogsskövlingen är att marken blir mer utsatt för de häftiga tropiska regnen när inga träd skyddar jorden från att rinna bort och bli obrukbar. En annan följd är att det i regnskogen säkert finns viktiga medicinalväxter som, liksom djurarter, ännu inte är upptäckta av människorna. Vissa arter, som t.ex. orangutangen, riskerar att utrotas. • Skogar konsumerar koldioxid och producerar syre; ju mindre skog ju mindre syre, men mer koldioxid, vilket spär på växthuseffekten. Hur kan problemet med skogsskövlingen av regnskogen lösas? • Ett sätt är att öka bevakningen, men det är svårt att kontrollera t.ex. hela Amazonas areal då denna är 12 gånger större än Sverige. • Ett annat sätt är att skapa opinion mot skövlingen och att bojkotta t.ex. trädslag/ möbler som kommer från regnskogen. 16:11 Ett riktigt badproblem Vad är algblomning? Svar: Algblomning innebär att det bildas en slemmig massa av grönalger. När sker algblomningen? Svar: Algblomningen sker på sommaren och förvärras om sommaren har varit varm under en längre tid. Kallare vatten och hårda vindar är dåligt för grönalgernas tillväxt. Var sker algblomningen? Svar: Algblomningen är som värst i grunda havsvikar och i sjöar. Även större havsområden, som Östersjön och Kattegatt drabbas av algblomningen. Orsaker till algblomningen? Orsakerna är att det kommit med för mycket näringsämnen i hav och sjöar. Dessa ämnen kommer från gödsel i jordbruket och från bilarnas kväveavgaser. När dessa ämnen sjunker till havsbottnen bryts de ner, en process som kräver syre. Det syre som skulle kunna ge liv åt bottenväxter och fiskar används nu till att bryta ner de näringsrika ämnena. En havsbotten utan syre är ingen miljö för vare sig fiskar, musslor, kräftdjur eller vattenväxterna på bottnen. Konsekvenser av algblomningen? • Vissa av algerna kan vara giftiga vilket är skadligt för både musslor och fisk likväl som badande hundar och människor (om man få in vattnet genom munnen). Detta leder till att yrkesfiskarna får mindre fiskefångster och kanske inte kan leva som fiskare. • Turismen drabbas hårt eftersom det inte går att bada vilket i sin tur påverkar alla de människor som lever av turismen som t.ex. Gotland. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 77 Lösningsförslag på algblomningen? En lösning är att minska eller förbjuda kvävegödsel, s.k. konstgödsel och att rena bilavgaserna. Ett alternativ är att bedriva mer småskalig ekologisk odling och satsa mer på närproducerade jordbruksprodukter. Nackdelen med detta är att den ekologiskt odlade livsmedlen blir dyrare vilket gör att en större del av hushållets kostnader stiger. 16:12 Rätten till ren luft Vad är luftföroreningar? Svar: Med luftföroreningar menas att luften innehåller skadliga ämnen, som t.ex. svavel som bildas vid eldning av olja och kol. Var finns luftföroreningar? Svar: Luftföroreningar transporteras långa vägar med hjälp av vindarna. De allvarligaste luftföroreningarna finns i områden där koleldning utan rening av röken sprids till omgivningen. I Europa gäller det t.ex. Polen och i Asien drabbas ofta Kina av svåra luftföroreningar. 16 av världens 20 mest förorenade städer finns i Kina. Orsaker till luftföroreningarna? Orsakerna kan vara att olja och kol används för bl.a. uppvärmning av hus i stor omfattning, men även bilarnas avgaser är ett stort problem. I de fattiga länders storstäder är problemet stort, bland annat på grund av att bilarna ofta saknar bra rening av avgaserna samt att bilarna är så många. Konsekvenser av luftföroreningarna? • En konsekvens är att bilavgaserna förvärrar algblomningen. En annan konsekvens är att människors hälsa påverkas, genom att det blir svårare att andas och att gifterna i avgaserna kan leda till allvarliga sjukdomar som cancer, vilket gör att sjukvården blir dyrare och skatterna högre. • En annan konsekvens av utsläppen av svavel är att marken och sjöarna blir försurade vilket i sin tur kan göra att både växter och sjöar drabbas genom att t.ex. träd och fiskar kan ta skada och till och med dö. • Den allvarligaste effekten av alla utsläpp är att de gör att växthuseffekten ökar vilket i sin tur leder till att jordens medeltemperatur stadigt stiger med kända konsekvenser. Hur ska problemet med luftföroreningar lösas? En lösning är att rena svavelutsläppen bättre, att använda bättre avgasrenare på bilar, att satsa på andra drivmedel än bensin och diesel, att satsa på kollektivtrafik, bygga fler cykelbanor, införa tullavgifter för att få köra in i städernas centrala delar. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 78 17. Sårbarhet 17:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. På vilket sätt kan ett strömavbrott vara ett stort problem? 2. Vilka skillnader finns mellan storstäderna i de rika respektive i de fattiga länderna? 3. Varför skadas och dör fler människor i de fattiga länderna av naturkatastrofer, som t.ex. av en jordbävning? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Sårbarhet Sårbarhet betyder att samhället av olika skäl drabbas på ett negativt sätt, från ett kortare strömavbrott till ett kraftigt vulkanutbrott eller jordbävning. Översvämning Översvämning innebär att vattnet har stigit så högt att det har blivit ett problem. Naturkatastrof En naturkatastrof är en händelse där människor inte direkt har orsakat katastrofen, utan det är naturen själv. Exempel på naturkatastrofer är extrem torka eller extrem nederbörd som leder till översvämningskatastrofer. Vegetation Med vegetation menas växtlighet, all ifrån gräs, vete och tulpaner till tallar och lianer. Delta Ett delta bildas i låglänta flodmynningar och där tidvattnet inte påverkar uppbyggandet av deltat. Tropisk cyklon Ett mycket kraftigt lågtryck med extremt hårda vindar och stor nederbörd. Jordbävning En jordbävning är en mer eller mindre kraftig skakning i jordskorpan och kan mätas med en seismograf. Bergskedja En bergskedja består av en lång kedja av berg, oftast väldigt långa som den som följer både Nord- och Latinamerikas västkust Kontinentalplatta Jordskorpan består av olika plattor, kontinentalplattor, som rör sig med några få centimeter per år. Storm En storms styrka mäts efter hur starka vindarna är. En storm kan skada både människor, samhällen och naturen. En storm kan utvecklas till en orkan 17:2 En allvarlig naturkatastrof: Översvämningar Var förekommer översvämningar? Svar: Översvämningar kan inträffa i alla de områden där det faller mycket regn under kort tid. Värst drabbas låglänta och befolkningstäta områden, t.ex. deltat i Bangladesh. När inträffar översvämningar? Svar: När stora nederbördsmängder har fallit under en längre tid. I Sverige under våren eller hösten. Under sommaren kan tillfälliga översvämningar drabba vårt land i samband med häftiga men kortvariga åskregn. Översvämningarna under våren hänger ofta samman med en snabb snösmältning som i kombination med stor nederbörd kan få åar och älvar att svämma över. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 79 Vad händer vid en översvämning? Svar: Det som händer är att floderna inte kan ta emot allt vatten utan svämmar över sina bräddar. Orsaker till översvämningarna? • Det som krävs är att stora nederbördsmängder, som t.ex. monsunregnen i Asien, faller över ett område under flera dagar eller veckor. Ju lägre terrängen är desto större är risken för översvämningar. Områden som ligger vid bergets fot drabbas också lättare av översvämningar eftersom en massa små och större floder samlar ihop vattnet som med full kraft kastar sig utmed bergssidorna ner till städer vid flodmynningarna. Människorna har förvärrat situationen genom att ha huggit ner skog vilket ökar risken för både översvämningar och jordskred då träden och dess rötter inte längre binder det lösa jordlagret. • En annan orsak till översvämningar kan vara att låga kustområden, speciellt deltaområden, drabbas av kraftiga vindar och mycket höga vågar, dvs. en tropisk cyklon. Konsekvenser av översvämningarna? Översvämningar skadar byggnader, vägar och broar samt leder ofta till att människor skadas eller dör. Att bygga upp områden efter dessa översvämningar kan bli kostsamt för de drabbade samhällena. Lösningar på översvämningarna? • Ett sätt att minska skadorna är att hindra att människor bosätter sig i de områden som ofta drabbas av översvämningar. Detta är dock svårt att förverkliga dels för att det ofta är populärt att bo nära ett hav, en flod eller sjö och dels för att dessa drabbade områden ofta är mycket bördiga jordbruksområden. Till exempel bor de flesta människorna i Indien och Bangladesh nära floder och i dess deltaområden. • En annan lösning är att förstärka flodvallarna eller att bygga högre skyddsvallar mot cyklonernas monstervågor. För att skydda sin mot tsunamis så har ett varningsnät byggt upp vars syfte är att människorna ska hinna söka skydd i tid. 17:3 Analysera sårbarheten i samband med naturkatastrofer 1. TORKA Var sker torka? Svar: De torraste platserna på jorden ligger vid vändkretsarna. Exempel är de stora öknarna Sahara och de i de centrala delarna av Australien. När sker torka? Svar: Torkan drabbar ökenområdena större delen av året och den nederbörd som faller sker sällan och oregelbundet samt i små mängder. Orsaker till torkan? Orsaken är att nederbörden är för liten i kombination med att värmen är hög året om. Konsekvenser av torkan? En konsekvens är att dessa torra och heta ökenområden har en relativt låg befolkningstäthet. Uteblir regnet under en längre period kan dessa områden drabbas av svältkatastrofer. Lösningar på problemet med torka? • Ett sätt är att borra fler och djupare brunnar. • Ett annat sätt är att bygga bevattningskanaler från floder till åkrarna. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 80 • Ett tredje sätt är att odla i terrasser eftersom fukten bevaras längre och risken för jorderosion minskas. • Även olika hjälporganisationer kan bidra genom bistånd i form av distribution av livsmedel. 2. JORDBÄVNINGAR Var inträffar jordbävningar? Svar: Jordbävningar drabbar främst områden som ligger i närheten av kontinentalplattornas gränser. Vad händer vid en jordbävning? Svar: När två plattor rör sig mot varandra eller längs med varandra byggs det upp en spänning mellan plattorna. Det är när denna spänning släpper som det bildas en mer eller mindre kraftig skakning. Styrkan i denna skakning (skalv eller jordbävning) fångas upp av en seismograf och mäts enligt en s.k. Richterskala. Orsakerna till en jordbävning? Det som orsakar en jordbävning är kontinentalplattornas rörelse mot eller längs med varandra. Konsekvenserna av en jordbävning? • Det allvarligaste är att tusentals människor dör av att jordbävningen har fått hus att falla sönder och begrava människorna under rasmassorna. De människor som överlever blir ofta hemlösa. Speciellt gäller det människorna i de fattigare länderna eftersom deras hus inte är lika stabila och jordbävningssäkrade som husen är i ett rikt med jordbävningsdrabbat land som t.ex. Japan. Däremot har även japanerna svårt att skydda sig mot tsunamis. • Skadorna på samhället kan också vara omfattande med eldsvådor p.g.a. att elledningar har skadats, motorvägar och stora broar har rasat samman. Liksom vid andra allvarliga naturkatastrofer så kostar det stora summor pengar att bygga upp alla hus, vägar och broar som har förstörts. Lösningar på problemet med jordbävningar? Ännu finns inga säkra sätt att förutspå när eller var en jordbävning kommer att ske, eller hur kraftig den kommer att vara. Vad man kan göra är att bygga byggnader, vägar och broar som kan stå emot en kraftig jordbävning. Tyvärr har inte de fattiga länderna inte råd med detta och det är därför som t.ex. drygt 600 000 människor (alla människor som bor i Göteborg och Malmö) skadades eller dog i samband med jordbävningen i Haiti 2010. 3. VULKANUTBROTT Var inträffar vulkanutbrott? Svar: Vulkanutbrott inträffar i princip i samma regioner som drabbas av jordbävningar, dvs. nära kontinentalplattornas gränser. Det finns dock några få undantag, som t.ex. vulkanöarna som bildar ögruppen Hawaii, en s.k. ”hot spot”. Vad händer vid ett vulkanutbrott? Svar: Vad som händer beror på om vulkanen är en ”farlig” eller ”snäll” vulkan. En farlig vulkan kan explodera vilket gör att människor överraskas av detta och hinner då inte sätta sig i säkerhet. Ett exempel på en sådan farlig vulkan är Vesuvius i närheten av miljonstaden Neapel. Exempel på en snäll vulkan är Etna vars utsläpp av trögflytande lava gör att människor hinner fly undan i tid. Det är ofta vulkanens aska som är farligare än lavan eftersom askan kan färdas längre väg med hjälp av vindarna samt att den glödheta askan kan göra att eldsvådor startas. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 81 Vad orsakar vulkanutbrott? Som vi har sett finns de flesta av dagens aktiva vulkaner vid plattgränserna och där smält magma från jordens inre trycks upp och ut genom kratern. Vilka är konsekvenserna av ett vulkanutbrott? • Som vi sett så beror konsekvenserna på vilken typ av vulkan det handlar om. I värsta fall kan både människor, samhällen och natur ta stor skada, men allmänt sett är en jordbävning en allvarligare naturkatastrof än ett vulkanutbrott. • En positiv konsekvens av ett vulkanutbrott är att det med tiden bildas bördig jord längs med vulkanens sidor. På Etna odlas vindruvor som förädlas till mycket högkvalitativt vin. Vilka lösningar finns på problemet med vulkanutbrott? Forskningen om att kunna förutsäga när ett vulkanutbrott ska ske har kommit längre än att kunna varna om en annalkande jordbävning. Problemet med var det kommer att ske finns ju inte när det gäller vulkaner. En lösning skulle kunna vara att hindra människor att bo nära vulkaner, men det har visat sig omöjligt eftersom det går att odla och därmed överleva i lavajorden. 4: STORMAR Var uppstår stormar? Svar: Stormar kan uppstå på de flesta platser på jorden där lågtryck kan bildas. I Sverige kan det röra sig om kraftiga stormar, orkaner, som Gudrun som 2005 drabbade de södra delarna av vårt land genom kraftiga vindar. På vintern kan vi få känna av våldsamma snöstormar När uppstår stormar? I Sverige har vi de flesta stormarna under hösten och vintern. Mera lokala och kortvariga åskväder, med tillfällig kraftiga vindar, kan drabba Sverige i juli. Orsaker till stormar? Kraftiga vindar orsakas att stora kontraster mellan djupet i ett låg- respektive ett högtryck. Vilka är konsekvenserna av en storm? • Talar vi bara om kraftiga storm- eller orkanvindar så kan människor skadas eller dödas av att man blir träffad av något. En allvarlig konsekvens är de elavbrott som kan följa på en storm. Då stannar samhällen eftersom vatten och avlopp liksom tåg och t-banan slutar att fungera samt att t.ex. sjukhus och skolor drabbas. Alla hus som värms upp av el kan leda till att människor förfryser sig, om det är vinter. Likaså kan all telefoni slås ut vilket gör det svårt att larma ambulans, polis och räddningstjänsten. • Stormar kan även skada naturen, som i samband med stormen Gudrun där enorma mängder skog blåste ner och förstördes. Vilka lösningar finns på problemet med stormar? • Vi kan inte rå på orsakerna bakom en storm, men vi kan mildra konsekvenserna. SMHI kan t.ex. gå ut med varningar i god tid så att de som är till sjöss hinner söka sig en nödhamn och att människor håller sig inomhus så mycket det är möjligt. • Sjukhus och andra viktiga samhällsfunktioner kan se till att man har reservaggregat i fall att elen skulle sluta att fungera. • Enskilda människor kan se till att man har ficklampor, stearinljus och upphällt vatten i reserv. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 82 17:4 Sårbara platser i världen Tokyo Japan Asien jordbävningar (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) New Orleans USA Nordamerika orkaner (kuststad vid tropiskt hav) Neapel Italien Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) Jakarta Indonesien Asien tropiska stormar Male Maldiverna Asien översvämning (låglänt/klimatförändringar) San Fransisco USA Nordamerika jordbävning (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) Dhaka Bangladesh Asien översvämning (skogsavverkning, tropiska stormar) Istanbul Turkiet Europa/Asien jordbävning jordbävningar (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) Messina Italien Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) Amsterdam Holland Europa översvämning (under havsnivå/låglänt) Reykavik Island Europa vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan kontinentalplattor) Timbuktu Mali Afrika torka (klimat, jorderosion) 17:5 Sammanfatta det viktigaste RUBRIK BÄSTA FRÅGAN FÖR ATT SAMMANFATTA DET VIKTIGASTE I TEXTEN UNDER RUBRIKEN Torra områden Vad kan göras för att mildra konsekvenserna av en långvarig torka? Översvämningar På vilket sätt är det rätt att påstå att översvämningar kan både vara något positivt och negativt? Jordbävningar Varför uppstår jordbävningar endast på vissa platser men aldrig i Sverige? Bergskedjor bildas Varför ligger bergskedjan Anderna just där? Vulkanutbrott Varför är Vesuvius en mycket farligare vulkan än Etna? Samhället är sårbart för stormar Varför är dagens samhälle mycket mer sårbart jämfört med för hundra år sedan? SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 83 18. Arktis 18:1 Den stora frågan Uppgift 1b: Mina frågor 1. Varför heter Arktis Arktis? 2. Vilka nya rön har klimatforskarna konstaterat? 3. Vilka för- och nackdelar finns det med att klimatet förändras? Uppgift 2: Förklara begreppen BEGREPP MIN TOLKNING AV BEGREPPET Antarktis Antarktis är en kontinent som ligger längst i söder, med sydpolen som centrum Arktis Arktis ligger längst upp i norr med nordpolen som centrum. Arktis är ingen kontinent. Polarklimat Polarklimat är ett extremt kallt och torrt klimat med iskalla vintrar och något varmare somrar. Kontinent En kontinent är en sammanhållande landmassa. Detta betyder att Europa och Asien inte är två olika kontinenter utan de hänger ihop och bildar den euroasiatiska kontinenten. Europa och Asien är dock två olika världsdelar. Medeltemperatur Medeltemperaturen är genomsnittstemperaturen på en viss plats. Tundra Tundra förknippas med norra Ryssland, Sibirien, och är känt för att marken alltid är frusen utom under några få sommarmånader. Naturtillgång Naturtillgång är en tillgång som har skapats av naturen själv, men som vi människor kan förädla. Exempel är olja, järnmalm, fisk och skogarna. Shelf Shelfen består av det platta havsområde som ligger närmast kusten och inte är djupare än 200 meter. Urbefolkning Exempel på urbefolkning är våra egna samer, indianer i Amerika, inuiterna på Grönland och maorier på Nya Zeeland, dvs. de folkgrupper som utgör de ursprungliga (första) människorna på olika kontinenter. Inlandsis I dag finns det en stor inlandsis på Grönland. För 10 000 år sedan täcktes större delen av Norden (ej Island) av en ca tre kilometer tjock inlandsis. 18:2 Går det att rädda isbjörnarna? Orsaker till att isen smälter? Huvudorsaken är att klimatet i världen har blivit varmare på grund av en tilltagande växthuseffekt vilket i sin tur beror på att människorna under ett par hundra år sedan använt allt mer fossila bränslen, främst kol och olja. Konsekvenser av att Arktis smälter? • Det finns risk att isbjörnarna kommer att utrotas om isen smälter eftersom de lever av att fånga sälar som då och då kommer upp ur sina hålor. Isbjörnen är en för dålig simmare och sälarna är för bra för att isbjörnarna ska kunna fånga sälen i vattnet. • En annan negativ konsekvens är att havsvattnet kommer att stiga med åtskilliga meter om Arktis smälter. Detta leder till att stora och tätbefolkade områden runt om i världen kommer att svämmas över. Det är ju dessutom så att de flesta av världens storstäder gränsar till ett av världens stora hav. Skulle tundran tina skulle det betyda att stora mängder metangas, en av växthusgaserna, skulle komma ut och öka medeltemperaturen ytterligare. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 84 • Positiva konsekvenser kan vara att det skulle öppnas en möjlighet att ta sig med båt betydligt enklare och snabbare norr om Ryssland (Nordostpassagen) och Nordamerika (Nordvästpassagen). • En annan fördel skulle vara att om Arktis smälter så kommer det att bli enklare och därmed billigare att komma åt viktiga naturtillgångar, exempelvis stora fiskbestånd. Dessutom räknar med att 25 procent av reserverna av kol, olja och gas finns under Arktis is, liksom andra värdefulla naturtillgångar som exempelvis diamanter, guld, silver och koppar. Hur kan problemet med att Arktis smälter lösas? Eftersom det är människor som har skapat problemet, genom att använda fossila bränslen, så måste människorna lösa problemet genom att gå från att använda fossila till förnybara bränslen. 18:3 Sambandsträning 1. … därför att människors användning av fossila bränslen som olja, kol och gas, har skapat en växthuseffekt vilken i sin tur har höjt jordens medeltemperatur, vilket kommer att leda till att isen i Arktis kommer att smälta. 2. Negativa konsekvenser av att isen smälter kommer framförallt att drabba låglänta och tätbefolkade områden mest eftersom översvämningar kommer att dränka dessa områden. Låga ögrupper som Maldiverna kommer helt att försvinna vilket gör att de människor som älskar att besöka exotiska ögrupper får semestra på andra ställen. 3. Positiva konsekvenser är dels att nya farleder kan öppnas för sjötrafik samt att det kommer att bli lättare att komma åt alla de naturtillgångar som finns under isen i Arktis. Samtidigt kan detta skada den känsliga miljön i Arktis, t.ex. om en oljekatastrof inträffar. 4. Träden kan inte växa i Arktis dels för att det är för kallt och att jorden är för mager, för näringsfattig. 5. Att Arktis invaderas av stora skaror flyttfåglar under sommaren beror på att det under denna tid finns gott om mat, främst mygg och knott och som behövs för att både föda de nya och ständigt hungriga fågelungarna och för att föräldrarna ska kunna äta sig så starka att de orkar flyga långa sträckor när de måste flytta till andra platser långt från Arktis när sommaren, och maten, är slut. 6. Det beror på att metangas är en mycket ner effektiv växthusgas jämfört med exempelvis koldioxid, när det gäller att höja medeltemperaturen på jorden. 7. Detta beror på att om isen smälter kommer det att betyda att större områden kommer att öppnas för de stora fiskebåtarna att öka fångsterna av framför allt värdefulla arter som torsk, som dessutom är utrotningshotad på flera ställen, t.ex. i Östersjön. 8. Restiderna mellan t.ex. Alaska (vid Stilla havet) och Nordnorge (vid Atlanten) kan förkortas med hälften mot i dag. Dessutom kommer säsongen för dessa sjöresor att förlängas eftersom det i dag är omöjligt att resa med ett fartyg vintertid på samma sträcka. 9. Kampen har att göra med en intressekonflikt om de ekonomiskt värdefulla naturtillgångarna som finns under Arktis. Exempel på naturtillgångar som det kan uppstå konflikter eller krig om är diamanter, guld och silver, men även om fiskerättigheter. I dag är gränsdragningarna i detta område oklara. 10. Inuiterna kommer att påverkas negativt då deras jakt på valross, isbjörn och säl kommer att försvåras av samma orsaker som gör att isbjörnarna kommer att få problem. Samtidigt kan inuiterna hoppas på större fiskeinkomster. Skulle isen smälta över Grönland skulle detta göra att inuiterna kan få arbete genom utvinningen av de rika naturtillgångarna. Samtidigt ökar risken att inuiternas kultur kommer att försvinna då urbefolkningen kanske integreras med alla lycksökare som kommer att lockas till Grönland för att ”gräva guld”. SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB Får kopieras 85
© Copyright 2024