oppna_jamforelser_ekonomiskt_bistand_2014
Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Ekonomiskt bistånd Åsa Nilsson Karl Almberg 1 © FoU i Väst/GR Februari 2015 Foto omslag: Mostphotos Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post: fou@grkom.se 2 Innehåll 1.Inledning............................................................................................. 4 Bakgrund och syftet med rapporten.................................................. 4 Indikatorer............................................................................................ 4 Datakällor och mätperiod................................................................... 5 Resultatredovisning............................................................................. 6 2. Kvaliteten i verksamheten – enkätresultat.................................... 8 Helhetssyn och samordning............................................................... 8 Kunskapsbaserad verksamhet......................................................... 13 Självbestämmande och integritet.................................................... 21 Tillgänglighet...................................................................................... 24 Trygghet och säkerhet.......................................................................30 Sammanfattande bild av enkätresultaten.......................................39 3. Omfattningsindikatorer och bakgrundsmått................................44 Omfattningen av ekonomiskt bistånd.............................................. 45 Bakgrundsmått..................................................................................52 En regional sammanfattning av omfattningen av ekonomiskt bistånd och bakgrundsmått i GR.................................62 4. Diskussion.........................................................................................63 Tillförlitliga uppgifter?.......................................................................63 En giltig och relevant bild?................................................................ 63 Arbeta med öppna jämförelser.........................................................64 Referenser och källor...........................................................................65 3 1. Inledning Bakgrund och syftet med rapporten Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter, såsom exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och kollektivtrafik. Inom socialtjänstområdet har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram Öppna jämförelser, vilket görs i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna.1 Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet i offentligt finansierade verksamheter. Jämförelserna bidrar till att skapa öppenhet och insyn för brukare och allmänhet samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd belyser kommunernas stöd till personer med försörjnings problem samt förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten. Resultaten kan relateras till socialtjänstens ansvar utifrån socialtjänstlagen (2001:453) (SoL): I arbetet med ekonomiskt bistånd är […] socialtjänstens huvuduppgift att stödja de vuxna så att de kan klara sin varaktiga försörjning på egen hand (prop. 1979/80:1 och prop. 1996/97:124). Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att detta mål är uppnått. Det stöd och den service som ges till människor med behov av ekonomiskt bistånd ska vara av god kvalitet och de insatser som ges ska utformas med hänsyn till varje individs särskilda förutsättningar. För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas utvecklingsarbete sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden. Den här rapporten är den andra sammanställningen rörande ekonomiskt bistånd i Göteborgsregionen, där resultaten i flertalet fall kan jämföras med resultaten ett eller två år tillbaka i tiden.2 Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet och bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden.3 Indikatorer En indikator ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av en indikatorer ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån. Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process i samverkan med SKL och i dialog med forskare, profession och kommuner/ stadsdelar.4 Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och 1. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 2. Sedan starten med 2011 års Öppna jämförelser har Socialstyrelsen utvecklat nya indikatorer och justerat befintliga; se vidare Socialstyrelsen, 2014a, s. 10–11. 3. Jämför Socialstyrelsen, 2014a, s. 9, och se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas på lokal nivå. 4 lagstiftning, med den enskildes perspektiv i fokus. Indikatorerna avser att täcka sex kvalitetsområden, relevanta för hela socialtjänsten, som utgår från kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): •helhetssyn och samordning •kunskapsbaserad verksamhet •självbestämmande och integritet •tillgänglighet •trygghet och säkerhet •effektivitet. Tillsammans syftar de redovisade indikatorerna till att belysa ”kommunernas stöd till personer med försörjningsproblem och förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten” 5, utifrån socialtjänstens ansvar enligt socialtjänstlagen. Indikatorerna i Öppna jämförelser är av olika karaktär. Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer.6 Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden och förutsättningar för verksamheten. Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat – medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för. Flertalet av indikatorerna i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd utgörs av struktur- och process indikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas i termer av förutsättningar för kvalitet. Datakällor och mätperiod Underlaget till grund för Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd utgörs av flera datakällor: dels en enkät riktad till landets kommuner och stadsdelar, dels registerdata av olika slag. Sammantaget innehåller 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 53 indikatorer vilka på olika sätt belyser kommunernas stöd, och förutsättningar till stöd, riktat till personer med försörjningsproblem. Enkätundersökning En webbenkät med frågor om kommunernas/stadsdelarnas förutsättningar för god kvalitet i verksamheten ekonomiskt bistånd har skickats ut av Socialstyrelsen till samtliga kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.7 Enkäten besvarades under april–maj 2014. Mätpunkten/mätperioden som svaren avser varierar dock och anges därför löpande i resultatredovisningen. Svarsfrekvensen för enkäten var 94 procent för landet som helhet. I GR besvarade samtliga kommuner/stadsdelar enkäten (100 procent).8 Enkäten svarar för 36 av de totalt 53 indikatorerna i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd (redovisas som ”kvalitetsindikatorer”). Registerdata: omfattningsindikatorer och bakgrundsmått I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd ingår två typer av registerdata: dels omfattningsindikatorer från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013, dels bakgrundsmått som Socialstyrelsen har inhämtat från olika typer av befolkningsregister, uppdaterade 2013 eller 2012. Omfattningsindikatorerna visar på omfattningen av ekonomiskt bistånd i kommuner och stadsdelar 4. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 9. 5. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 8. 6. Se t. ex. Socialstyrelsen, 2014a, s. 9. 7. Enkäten distribuerades via registrator i respektive kommun/stadsdel, med parallell information till kontaktpersoner i verksamheterna (enligt telefonsamtal med Anette Agenmark, Socialstyrelsen, 2015-01-29). 8. Se vidare Socialstyrelsen, 2014a, s. 11 samt bilaga 1. 5 och ger en indikation på hur välbärgade respektive ekonomiskt utsatta invånarna i stort är i ett län eller i en kommun.9 Det samlade behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av många samverkande faktorer, såsom konjunkturläget, tillgången till arbete, utformningen av trygghetssystem samt inkomst- och kostnads utveckling. Socialstyrelsen har därför även tagit fram bakgrundsmått rörande olika typer av socioekonomiska förhållanden och förutsättningar, för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Dessa bakgrundsmått rör invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå samt andelen utrikes födda. Dessa faktorer kan alltså bidra till att förklara utfallet i enskilda kommuner/stadsdelar.10 Omfattningsindikatorerna och bakgrundsmåtten i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 baseras på uppgifter från följande register11, där några avser förhållandena 2013 och andra 2012: •Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 •Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdateringsår 2013 •Utbildningsregistret, uppdateringsår 2013 •Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), uppdateringsår 2012 •Sysselsättningsregistret (Sreg), uppdateringsår 2012. Samtliga registeruppgifter finns för samtliga av GR:s kommuner/stadsdelar. Registeruppgifterna svarar för 17 av de 53 indikatorerna i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd (7 omfattningsindikatorer och 10 bakgrundsmått). Mätperiod Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd publicerade i oktober 2014. Resultaten avser dock i flera fall hur det såg ut i kommunen/stadsdelen året eller åren före. Mätpunkten/mätperioden anges löpande i resultatredovisningen. Uppföljningsverktyget Öppna jämförelser har varit under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen dock i flertalet fall relateras till resultatet från 2013 och ibland även från 2012 års Öppna jämförelser. Resultatredovisning Rapportens resultatredovisning följer Socialstyrelsens redovisning i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Den övergripande kapitelstrukturen följer tidigare Öppna jämförelser inom socialtjänstområdet, sorterad efter de kvalitetsområden som presenterades på sidan 512. Beskrivningen av respektive kvalitetsområde är hämtad från Socialstyrelsen13, och detsamma gäller beskrivningarna av de enskilda indikatorerna, vilka baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014, del 1 och del 2. Den första resultatdelen avser resultaten från enkäten till kommunerna/stadsdelarna, den andra resultatdelen beskriver utfallet på omfattningsindikatorer och bakgrundsmått. Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i tabellform. När det gäller tidsserier anges det år som resultaten/förhållandena avser (det vill säga inte automatiskt Öppna jämförelsers publikationsår). Redovisningarna i den här rapporten har kompletterats med ett antal genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till. Först och främst gäller det ett genomsnitt för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget (”GR”). 9. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 7. 10.Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 8, 10. 11.Socialstyrelsen påpekar att i de fall det finns motsvarande uppgifter i den officiella statistiken kan dessa skilja sig något åt beroende på att definitionen av måtten är något olika (Socialstyrelsen, 2014, s. 12). 12.Kvalitetsområdet ”effektivitet” redovisas dock inte separat. 13.Från rapporten Öppna jämförelser 2014 – Missbruks- och beroendevården, s. 47–48, då motsvarande beskrivningar inte ingår i rapporten rörande ekonomiskt bistånd. 6 På en enkel ja/nej-indikator redovisas andelen av GR:s 12 kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg – det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar – som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GR-genomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv, och det innebär också att förhållandet i Göteborgs stadsdelar i hög grad påverkar GR-resultatet. Ifråga om indikatorer som utgörs av olika typer av andelar eller medelvärden (t. ex. andel socialsekreterare i kommunen/stadsdelen med socionomexamen; genomsnittligt antal timmar med handläggarstöd per vecka), motsvarar GR-resultatet andelen/genomsnittet för regionen som helhet (t. ex. andelen av GR:s samtliga socialsekreterare med socionomexamen; det genomsnittliga antalet timmar handläggarstöd för samtliga GR:s handläggare).14 Utöver GR-genomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad (”Göteborg”), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 GR-kommunerna (”Övriga GRkommuner”). Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet samt för landets två övriga storstadsregioner, i tabellerna benämnda ”Malmöregionen”15 och ”Stockholms län”16.17 *** Den här rapporten är framtagen av Åsa Nilsson, utredare/analytiker vid FoU i Väst/GR, och Karl Almberg, praktikant. 14.Principen för redovisningen följer Öppna jämförelsers redovisning av resultat på storstads-, läns- och riksnivå. (Alternativet är att räkna ut ett resultat som avser en genomsnittlig kommun/stadsdel i regionen, genom att dela alla kommuners/stadsdelars resultat med 22, vilket innebär att alla kommuner/stadsdelar bidrar i samma grad till resultatet, oavsett antal invånare, antal socialsekreterare etc.) 15.Malmöregionens definition utgår från SCB:s definition av ”Stor-Malmö”, som omfattar 12 kommuner i Skåne län: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö (i Öppna jämförelser redovisat uppdelat på fem stadsområden), Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge. I enkäten 2014 medverkade dock inte Skurup och Vellinge; resultaten redovisas ändå enligt den bortfallsprincip som gäller för Öppna jämförelser. 16.Stockholmsregionens definition utgår från SCB:s definition av ”Stor-Stockholm”, som motsvaras av samtliga 26 kommuner i Stockholms län (med Stockholm uppdelat på 14 stadsdelar). 17. Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholms län samt Sverige är hämtade direkt från Socialstyrelsens nationella redovisning. Övriga genomsnitt baserade på enkätindikatorerna är bearbetningar av FoU i Väst/GR bortsett från fem indikatorer som utgörs av procentandelar, där resultaten från Öppna jämförelser 2014 har erhållits separat från Socialstyrelsen (i januari 2015). Då dessa resultat inte går att ta fram utan tillgång till ursprungsdata redovisas i rapporten inga resultat bakåt i tiden. Det ska i övrigt noteras att resultaten för Malmöregionen inte är fullt jämförbara med tidigare års resultat då Malmö tidigare delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. Beträffande de registerbaserade indikatorerna har 2014 års Öppna jämförelser-resultat för dessa specifika regiongrupper genomgånde erhållits från Socialstyrelsen (januari/februari 2014). Här ska noteras att FoU i Väst/GR tidigare gjort egna beräkningar som i vissa fall varit förenklingar, varmed det inte råder full jämförbarhet bakåt i tiden och tidigare års resultat därför inte redovisas i rapporten (se vidare s. 44). 7 2. Kvaliteten i verksamheten – enkätresultat I det här kapitlet redovisas resultatet för de indikatorer som baseras på kommunenkäten, som pekar på olika typer av förutsättningar för kvalitet i verksamheten. Flertalet enkätfrågor är utformade med ”ja” eller ”nej” som svarsalternativ, men det förekommer även andra typer av frågor. Svaren redovisas rakt av i tabellform per kommun/stadsdel tillsammans med ett antal genomsnittsresultat i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till (se sidorna 6–7). Helhetssyn och samordning I Öppna jämförelser utgår begreppet helhetssyn från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner måste dessa vara samordnade, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet. Personer med behov av insatser från olika områden inom socialtjänsten, eller från den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för, ska – enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – få sina insatser samordnade av berörda aktörer.18 Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning omfattar indikatorer inriktade på tre områden: intern samordning med tre andra socialtjänstområden, extern samverkan med fyra andra berörda myndigheter samt användningen av utredningsmall med barnperspektiv. Intern samordning Öppna jämförelsers indikatorer på intern samordning gäller förekomsten av samordningsrutiner i kommunernas/stadsdelarnas verksamhet med ekonomiskt bistånd i relation till tre andra social tjänstområden: barn- och ungdomsvården; vuxenvården (missbruk, socialpsykiatri etc.) respektive kommunal arbetsmarknadsverksamhet. En formaliserad och strukturerad samordning är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Aktuella rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde.19 Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras. I de fall det är samma personal och ansvarig chef för biståndsverksamheten som för ett annat verksamhetsområde är en samordningsrutin inte relevant; i redovisningen anges det med ”integrerad” och räknas som ett ja-svar. RESULTAT Resultaten för 2014 visar att verksamheterna med ekonomiskt bistånd i lite mer än hälften av GR:s kommuner och stadsdelar, grovt räknat, har aktuella samordningsrutiner beträffande barn- och ungdomsvården, vuxenvården och arbetsmarknadsverksamhet (eller att verksamheterna annars är integrerade på personal- och chefsnivå). Inom Göteborg är det vanligast med den här typen av formaliserad samordning relativt arbetsmarknadsverksamheten (gäller 8 av de 10 stadsdelarna) och vuxenvården (7 stadsdelar) medan det är mindre 18.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 37–38. 19.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 37. 8 vanligt i förhållande till barn- och ungdomsvården (4 stadsdelar). I övriga GR-kommuner är det ungefär lika vanligt oavsett vilken av dessa tre verksamheter det handlar om. Det samlade GR-resultatet är i samtliga tre fall mycket likt riksgenomsnittet. Det kan noteras att resultaten beträffande arbetsmarknadsverksamhet är bättre i båda de två övriga storstadsregionerna. Samordningsrutinerna är i samtliga tre avseenden lite vanligare förekommande 2014 jämfört med tidigare år – det gäller både GR och riket som helhet. Aktuella rutiner för samordning mellan verksamheten med ekonomiskt bistånd och tre andra socialtjänstområden Barn- och ungdomsvården 2012 2013 2014 2012 Vuxenvården 2013 2014 Arbetsmarknadsverksamhet 2012 2013 2014 Ale Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Alingsås Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Kungsbacka Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ny rutin Lerum EA Integr Integr EA Integr Integr Ja Nej Nej Lilla Edet EA Integr Nej EA Integr Nej Nej Ja Nej Mölndal * Nej Ja * Nej Ja * Nej Ja Partille Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Tjörn Nej Integr Nej EA Integr Nej EA Integr Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Integr Integr Nej Ja Nej Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Nej Ny rutin Nej Nej Integr Centrum Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Lundby Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Göteborgs stadsdelar: Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ja Västra Göteborg Ja Nej Nej Ja Nej Nej EA Ej verks Integr Västra Hisingen Nej Nej Ny rutin EA Integr Integr EA Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Integr Integr Östra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Göteborg 30 20 40 40 40 70 60 50 80 Övriga GR-kommuner 55 42 67 45 58 67 64 67 58 GR 43 32 55 43 50 68 62 59 68 Stockholms län 40 35 50 60 50 68 73 78 85 Malmöregionen** 57 55 71 67 50 71 48 75 93 Hela Sverige 44 46 57 56 57 65 52 63 64 Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten med ekonomiskt bistånd och ett annat verksamhetsområde är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning anges det med ”integrerad” och räknas som ett ja-svar. I de fall den berörda verksamheten saknas, här redovisat som ”Ej verks”, räknas även detta som ett ja-svar. ”EA” användes i 2012 års redovisning för svarsalternativet ”Ej aktuellt, verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef”, och kan antingen motsvaras av ”integrerad” eller innebära att verksamheten saknas. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. * Uppgift saknas. **Genomsnittsresultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med tidigare år då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 9 Extern samverkan Indikatorn extern samverkan rör huruvida kommunen/stadsdelen har överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden mellan verksamheten för ekonomiskt bistånd och andra myndigheter. De myndigheter som omfattas i kartläggningen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingsfinansierad primärvård respektive öppenpsykiatri. En formaliserad och aktuell överenskommelse av detta slag utgör ett stöd för handläggarna och syftar till att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet i verksamheten, till nytta för den enskilde.20 Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den upprättats eller följts upp under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. Överenskommelsen ska beskriva tillvägagångssättet för hur samverkan mellan myndigheterna ska genomföras i enskilda ärenden samt ansvarsfördelningen mellan parterna. RESULTAT I GR är det vanligast med rutiner för extern samverkan med Arbetsförmedlingen. Det gäller i sex av Göteborgs tio stadsdelar, men bara i tre övriga GR-kommuner. Det samlade GR-resultatet på 41 procent är i princip detsamma som riksgenomsnittet (40 procent), men något lägre än resultatet för såväl Stockholmssom Malmöregionen (58 respektive 50 procent). Överenskommelser med Försäkringskassan, primärvården och öppenpsykiatrin finns i ungefär var fjärde kommun/stadsdel i GR, utan några stora skillnader inom Göteborg och övriga GR-kommuner. Resultaten varierar en del i förhållande till riket som helhet och de andra storstadsregionerna. Det kan noteras att överenskommelser med öppenpsykiatrin är vanligare i övriga landet än i GR, särskilt i Malmöregionen där det gäller drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna. Vad gäller öppenpsykiatrin är det också den enda av de fyra myndigheterna där samverkan, som framgår av tecknade överenskommelser, har blivit mindre vanlig i GR jämfört med 2013. I övriga landet har det generellt dock blivit lite vanligare. 20.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 38. 10 Aktuell överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan verksamheten med ekonomiskt bistånd och fyra andra berörda myndigheter Arbetsförmedlingen 2012 2013 2014 Försäkringskassan 2012 2013 2014 Primärvården 2012 2013 2014 Öppenpsykiatrin 2012 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Alingsås Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Härryda Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Ny ök Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kungälv Nej Ja Nej Nej Ja Ny ök Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Lilla Edet Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja * Nej Nej * Nej Nej * Nej Nej * Nej Nej Nej Mölndal Partille Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Tjörn Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Öckerö Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Lundby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Norra Hisingen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Göteborg Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 30 50 60 20 10 30 10 0 20 0 10 20 Övriga GR-kommuner 36 33 25 18 17 25 9 42 25 18 50 25 GR 33 41 41 19 14 27 10 23 23 10 32 23 Stockholms län 31 50 58 10 23 30 13 20 18 13 33 40 Malmöregionen** 19 35 50 10 20 7 10 15 14 0 20 57 Hela Sverige 21 34 40 12 20 24 13 27 31 12 32 39 Kommentar: Om en motsvarande överenskommelse rörande biståndsmottagare har upprättats av annan enhet eller motsvarande i kommunen (t.ex. arbetsmarknadsenhet) räknas denna, samma sak gäller för stadsdelar om de omfattas av en kommunövergripande överenskommelse. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. * Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 11 Utredningsmall med barnperspektiv En sista indikator på helhetssyn och samordning i verksamheten med ekonomiskt bistånd gäller användningen av strukturerad utredningsmall som utredningsstöd, där mallen har ett barnperspektiv. Indikatorn utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om stöd och service till vissa Användning av utredningsmall med funktionshindrade (LSS). Barnperspektiv definieras i enkätfrågan barnperspektiv, 2012–2014 som att utredningsmallen ska omfatta ”barns situation och sysselsättning”. Därutöver krävs 2012 2013 2014 att mallen omfattar ytterligare minst sex av nio Ja Ale Ja Ja utredningsområden (se kommentar till tabellen Alingsås Ja Ja Ja här intill). Härryda Ja Ja Ja Utredningsmallen ska vara gemensam för Kungsbacka Ja Ja Ja alla handläggare och under perioden 1 januari Kungälv Ja Ja Ja 2014 – 1 april 2014 ha använts för samtliga Lerum Ja Nej Nej sökande av försörjningsstöd där behovet inte Lilla Edet Ja Ja Ja endast är av engångskaraktär. Mölndal * Ja Ja En grundlig utredning och en helhetsbild Partille Ja Ja Ja av den enskildes försörjningshinder och Stenungsund Nej Nej Ja resurser är en förutsättning för att en individ Tjörn Nej Ja Nej eller familj ska kunna få stöd anpassat efter Öckerö Ja Ja Nej individuella förutsättningar och behov. Att uppmärksamma och dokumentera eventuella Göteborgs stadsdelar: barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer Angered Nej Ja Ja är särskilt viktigt. En ofullständig utredning Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja kan påverka rättssäkerhet och valet av insatser i Centrum Ja Nej Ja ärendet. Här kan ett utredningsstöd i form av en Ja Lundby Nej Ja strukturerad utredningsmall tjäna som stöd för Majorna-Linné Ja Ja Ja handläggaren.21 Norra Hisingen Ja Ja Ja RESULTAT Enligt Öppna jämförelser använder sig flertalet kommuner och stadsdelar i GR av en strukturerad utredningsmall som utredningsstöd, där eventuella barns situation och sysselsättning ingår bland utredningsområdena. Det gäller samtliga Göteborgs stadsdelar utom en och i nio av de tolv övriga GR-kommunerna. Det sammantagna GR-resultatet (82 procent) är lite bättre än riksgenomsnittet (73 procent) liksom jämfört med Malmöregionen (64 procent), men något sämre jämfört med Stockholmsregionen (88 procent). Det sammantagna GR-resultatet har varit detsamma de tre mätåren, även om resultatet för enskilda kommuner har förändrats, i båda riktningar. 21.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 39. Västra Göteborg Ja Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80 80 90 Övriga GR-kommuner 82 83 75 GR 81 82 82 Stockholms län 64 73 88 Malmöregionen** 57 60 64 Hela Sverige 63 69 73 Kommentar: Utredningsmallen ska utöver ”barns situation och sysselsättning” omfatta ytterligare minst sex av nio utredningsområden: arbetsliv och utbildning; bostadssituation; ekonomisk situation (utöver aktuell ansökan); familjesituation; hälsa; intressen och nätverk; klientens egna försök att lösa aktuell problematik; klientens mål och framtidsplaner; samt social situation (t.ex. beroendeproblematik, kriminalitet). Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. * Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 12 Kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet handlar om att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att den enskildes erfarenheter tas till vara. I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd undersöks personalens kompetens, förekomsten av kompetensutvecklingsinsatser för personalen, användningen av standardiserade bedömningsmetoder samt genomförandet av systematisk uppföljning. Personalens kompetens och kompetensutveckling Två av indikatorerna på kunskapsbaserad verksamhet rör personalens kompetens: andelen socialsekreterare med socionomexamen samt andelen med mer än två års arbetserfarenhet i yrket. Därtill följer ytterligare fyra indikatorer som riktar in sig på kompetensinsatser för personalen: förekomsten av strukturerad inskolningsperiod för nyanställda; förekomsten av kompetensutvecklingsplaner – dels en samlad plan utifrån verksamhetens uppdrag, dels för de enskilda handläggarna – samt graden av handläggarstöd. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt socialtjänstlagen finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Förutom formell utbildning ska kompetensen vara relaterad till yrkesfunktionen och omfatta de specifika kunskaper som behövs. Det krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet på bästa sätt.22 Vid anställningens början är det viktigt att den nyanställde får en strukturerad inskolningsperiod med vägledning in i de specifika arbetsuppgifterna.23 Och enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska ledningen säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning ska personalen utvecklas i sin yrkesroll, utifrån verksamhetens uppdrag. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet.24 En samlad plan för kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Det bör också finnas en motsvarande individuell plan för den enskilde handläggarens kompetensutveckling. Verksamheten med ekonomiskt bistånd är komplex och beslutstät, och det ställs stora krav på en skyndsam handläggning. Personalen ställs inför svåra bedömningar och utsätts inte sällan för påtryckningar från enskilda. Att handläggarna har god tillgång till stödjande arbetsledning bidrar till att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Goda förutsättningar för personalen kan dessutom öka möjligheten att behålla och utveckla personalen, vilket skapar kontinuitet som kan höja kvaliteten i verksamheten.25 RESULTAT: UTBILDNINGSNIVÅ OCH YRKESERFARENHET I Öppna jämförelser redovisas andelen anställda med socionomexamen av de som ”arbetade som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid”. Med socialsekreterare avses personal som arbetar med att ge hjälp och stöd till personer och familjer som har problem av olika slag (men inte personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar enligt givna ramar). Vid vikariat avses vikarien. Därtill redovisas andelen av samma personalgrupp som har arbetat mer än två år i yrket. Mättidpunkt var den 1 april 2014. I sex av Göteborgs tio stadsdelar hade samtliga socialsekreterare socionomexamen, detsamma gäller i sju av övriga tio GR-kommuner (se tabellen på nästa sida). I en av stadsdelarna saknas socionom examinerade socialsekreterare helt; i övriga stadsdelar/kommuner där inte alla har examen gäller det dock merparten. 22.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 40–42. 23.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 42. 24.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 43–44. 25.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 45. 13 Sett till GR som helhet har ungefär nio av tio socialsekreterare i regionen socionomexamen, vilket är en högre nivå än i riket som helhet och även jämfört med Stockholmsregionen (84 procent i båda fallen). Ännu högre nivå gäller dock för Malmöregionen (97 procent). Samtidigt har resultaten inom GR, både inom Göteborg och i kranskommunerna, generellt försämrats sedan 2013 – en utveckling som delas med Stockholmsregionen. För riket som helhet gäller däremot en mer marginell försämring. Det är generellt vanligare med formell utbildning hos Andelen socialsekreterare med socionomexamen respektive handläggarna än en längre mer än två års yrkeserfarenhet yrkeserfarenhet. Men det kan samtidigt noteras att andelen socialsekreterare Mer än 2 års Socionomexamen yrkeserfarenhet med minst två års yrkeserfarenhet varierar 2013 2014 2013 2014 stort inom GR – både Ale 100,0 100,0 83,3 75,0 inom Göteborg och bland övriga GR-kommuner. Alingsås 81,8 75,0 90,9 75,0 I en kommun gäller det 83,3 Härryda 100,0 66,7 66,7 ingen socialsekreterare, i Kungsbacka 100,0 89,5 70,6 73,7 en annan nästan samtliga Kungälv 100,0 100,0 94,1 72,7 och i en Göteborgsstadsdel Lerum 100,0 100,0 73,3 86,7 samtliga. Lilla Edet 100,0 83,3 83,3 83,3 Resultaten på 75,0 Mölndal 100,0 87,5 57,9 kommun-/stadsdelnivå 81,8 Partille 100,0 100,0 100,0 skiljer sig stort sedan ett Stenungsund 100,0 100,0 16,7 40,0 år tillbaka i tiden, och Tjörn 100,0 100,0 66,7 0,0 går i olika riktning i olika Öckerö 100,0 100,0 66,7 66,7 kommuner/stadsdelar. Sett till hela Göteborg Göteborgs stadsdelar: är andelen stabil, med Angered 95,0 100,0 75,0 63,6 drygt tre av kommunens Askim-Frölunda-Högsbo 100,0 100,0 61,0 96,2 fyra socialsekreterare Centrum 100,0 100,0 84,6 80,0 som har minst två års Lundby 100,0 88,2 80,6 61,8 yrkeserfarenhet (2014: 77 Majorna-Linné 77,3 77,3 90,9 100,0 procent). Andelen är nästan Norra Hisingen 100,0 0,0 78,6 89,5 densamma sett till övriga GR (74 procent). GRVästra Göteborg 100,0 93,3 37,5 6,7 resultatet (76 procent) är Västra Hisingen 100,0 100,0 83,3 85,7 bättre än riksgenomsnittet, 92,9 Örgryte-Härlanda 92,9 100,0 78,6 där det båda mätåren gäller Östra Göteborg 100,0 100,0 81,6 85,4 ungefär två av tre (2014: Göteborg 97,2 90,0 76,3 76,9 67 procent). Övriga GR-kommuner * 91,6 * 73,9 GR * 90,5 * 76,0 Stockholms län 94,0 84,3 64,0 51,5 Malmöregionen * 96,8 * 67,9 85,4 84,2 68,6 66,9 Hela Sverige Kommentar: *2013 års genomsnittsresultat för dessa regioner redovisas inte i Öppna jämförelsers nationella redovisning och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata. 14 RESULTAT: STRUKTURERAD INSKOLNINGSPERIOD I Öppna jämförelser redovisas i vilken grad samtliga nyanställda handläggare som arbetat med ekonomiskt bistånd i kommunen under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014 har fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början. Med handläggare avses all personal som på hel- eller deltid har ansvar för ärendehandläggning inom myndighetsutövningen, både socialsekreterare och personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar (s. k. softhandläggare/bidragshandläggare/ ekonomihandläggare/utredningsassistenter etc.). Inom Göteborg har samtliga nyanställda handläggare i åtta av de tio stadsdelarna fått en strukturerad inskolningsperiod – bland övriga GR-kommuner gäller det genomgående. Det sammantagna GR-resultatet (91 procent) är därmed ungefär i nivå med riksgenomsnittet (93 procent) och övriga storstadsregioner (93 procent för Malmöregionen; 95 procent Stockholmsregionen). Resultatet för 2014 är en liten förbättring sedan 2013, i både GR och landet som helhet. RESULTAT: KOMPETENSUTVECKLING Individuella kompetensutvecklingsplaner ska, enligt Öppna jämförelsers indikator, finnas för samtliga handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd och varit anställda minst ett år. Resultaten visar att detta, vid mätdatum den 1 april 2014, gällde för ungefär tre av fyra kommuner/stadsdelar i GR, både inom Göteborg och i kranskommunerna. Resultatet är en förbättring jämfört med 2013. GR-genomsnittet 2014 (77 procent) är därmed påtagligt högre än rikets (58 procent), och resultatet är även lite bättre i förhållande till Stockholmsregionen (68 procent). Den samlade plan för handläggarnas kompetensutveckling som avses i Öppna jämförelser ska vara aktuell i det att den upprättats eller reviderats under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. En sådan finns i tre av Göteborgs stadsdelar och i hälften av övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (41 procent) motsvarar därmed helt riksgenomsnittet, men det kan noteras att det är sämre jämfört med de övriga storstadsregionerna där en samlad plan finns i drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna. De övergripande resultaten för 2014 är nära identiska med dem 2013, även om förändringar skett inom enskilda kommuner och stadsdelar. 15 Förekomsten av tre typer av kompetensinsatser Strukturerad inskolningsperiod Ale Samlad plan för personalens kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Nej Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Nej Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Nej Ja Ja Lerum Ja Ja Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Ja Ja Nej Ja Ja Ja Mölndal Ja Ja Ja Ja Nej Ja Partille Ja Ja Nej Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Nej Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Nej Nej Nej Nej Angered Ja Ja Ja Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Ja Ja Centrum Nej Ja Nej Nej Nej Ja Lundby Ja Ja Nej Ja Nej Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborgs stadsdelar: Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Ja Ja Västra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Ja Nej Nej Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Nej Ja Ja Östra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 70 80 30 30 60 80 Övriga GR-kommuner 100 100 50 50 67 75 GR 86 91 41 41 64 77 Stockholms län 95 95 55 58 68 68 Malmöregionen* 90 93 60 57 75 79 Hela Sverige 88 93 40 41 51 58 Kommentar: Om ingen har nyanställts under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet ”Ingen nyanställd” och räknas som ett ”Ja”; detta gäller dock inte för någon av GR:s kommuner/stadsdelar. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 16 RESULTAT: HANDLÄGGARSTÖD I Öppna jämförelser undersöks det genomsnittliga antal timmar per vecka som varje handläggare har tillgång till direkt handläggarstöd för verksamhet med ekonomiskt bistånd. Beräkningen utgår från det totala antalet timmar som samtliga personer med arbetsledande/stödjande funktion inom myndighetsutövningen avsatt för direkt handläggarstöd en genomsnittsvecka under perioden 1 januari 2014 – 1 april 2014. Denna tid fördelas därefter på antalet anställda handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd (omräknat till heltid), vid mättidpunkten 1 april 2014. Med direkt handläggarstöd avses ärendehandledning och uppföljning av Genomsnittligt antal timmar handläggarstöd per handläggarnas arbete i enskilda ärenden vecka som handläggarna har tillgång till, 2012–2014 inom ekonomiskt bistånd, enskilt eller i grupp. 2012 2013 2014 Resultatet för hela GR visar att Göteborgsregionens handläggare i början Ale 0,6 0,9 1,4 av 2014 i genomsnitt hade tillgång till Alingsås 1,2 0,8 1,3 2,1 timmar direkt handläggarstöd per Härryda 2,2 2,8 2,8 vecka. Detta förhållande avspeglar helt förhållandet för landet som helhet. Kungsbacka 1,1 1,3 1,3 Spridningen mellan kommuner och Kungälv 2,2 4,6 3,3 stadsdelar är dock tämligen stor. Inom Lerum 0,9 2,8 1,0 Göteborg varierar tiden mellan 0,5 och Lilla Edet 1,7 1,9 1,1 3,0 timmar i de olika stadsdelarna, och Mölndal * 2,2 1,4 bland övriga GR-kommuner mellan 1,0 Partille 0,7 1,4 1,5 och 5,8 timmar. 2,6 Stenungsund 1,6 2,2 Resultaten för enskilda kommuner 5,8 Tjörn 1,2 5,3 och stadsdelar skiljer sig påtagligt mellan Öckerö 0,0 1,8 3,3 mätåren. Resultaten för Göteborg sammantaget visar på en viss ökning Göteborgs stadsdelar: sedan 2011, vilket även gäller riket som 3,0 Angered 1,6 1,7 helhet. Askim-Frölunda-Högsbo 2,7 1,7 1,1 Centrum 1,0 2,1 1,9 Lundby 0,7 2,1 2,1 Majorna-Linné 0,4 0,5 0,9 Norra Hisingen 1,5 2,1 2,1 Västra Göteborg 1,4 1,1 1,4 Västra Hisingen 2,8 1,1 0,5 Örgryte-Härlanda 1,8 2,9 2,8 Östra Göteborg 2,0 1,7 2,3 Göteborg 1,7 1,6 2,1 Övriga GR-kommuner * * 1,9 GR * * 2,1 Stockholms län 2,3 2,3 2,5 Malmöregionen * * 3,2 1,9 2,0 2,1 Hela Sverige Kommentar: *2013 års genomsnittsresultat för dessa regioner redovisas inte i Öppna jämförelsers nationella redovisning och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata. 17 Standardiserade bedömningsmetoder En indikator på kunskapsbaserad verksamhet gäller användningen av standardiserade bedömningsmetoder till stöd för att bedöma enskilda personers situation, funktion eller behov av insatser. En standardiserad bedömningsmetod utgörs av ett vetenskapligt prövat formulär med fastställda frågor och en manual som beskriver användningen. Att använda standardiserade bedömningsmetoder är en aspekt av evidensbaserad praktik som ska säkerställa att relevant information kommer fram som underlag i bedömningen och därmed bidra till att enskilda kan erbjudas rätt insatser. Användningen ökar också förutsättningarna Användning av standardiserade för en likvärdig bedömning.26 bedömningsmetoder, 2013–2014 I Öppna jämförelser undersöks användningen av standardiserade 2013 2014 bedömningsmetoder inom verksamheten med ekonomiskt bistånd under perioden 1 januari Nej Ja Ale 2014 – 1 april 2014. I enkätfrågan ges tre Alingsås Nej Ja exempel på metoder – AUDIT, DUDIT samt Härryda Ja Ja FREDA-kortfrågor27 – samt ges möjlighet att Kungsbacka Nej Nej ange någon annan metod. RESULTAT Resultaten visar att standardiserade bedömningsmetoder i början av 2014 används i flertalet av Göteborgsregionens kranskommuner (nio av tolv) – men bara i en av Göteborgs stadsdelar. Sammantaget innebär det ett resultat för GR på 45 procent av ingående kommuner/stadsdelar, vilket är i nivå med det nationella genomsnittet (42 procent) och resultatet för Stockholmsregionen (48 procent) – medan andelen för Malmöregionen är ungefär hälften så stor. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder har ökat väsentligt sedan 2013, både i GR (utanför Göteborg) och i övriga Sverige. 26.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 46. 27. AUDIT (Alcohol Use Disorders Indentification Test); DUDIT (Drug Use Disorders Indentification Test); FREDA-kortfrågor (Stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden). Kungälv Nej Nej Lerum Ja Ja Lilla Edet Ja Ja Mölndal Nej Ja Partille Nej Ja Stenungsund Nej Nej Tjörn Ja Ja Öckerö Nej Ja Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Centrum Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Lundby Ja Ja Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Göteborg 10 10 Övriga GR-kommuner 33 75 GR 23 45 Stockholms län 33 48 Malmöregionen* 15 21 Hela Sverige 24 42 Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 18 Systematisk uppföljning Tre av Öppna jämförelsers indikatorer på kunskapsbaserad verksamhet gäller förekomsten av systematisk uppföljning av insatser och av ett stödjande IT-system för ändamålet. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan verksamheten följa upp om insatser och arbetsmetoder ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes välbefinnande ökar och livssituationen förbättras. En kunskapsbaserad socialtjänst följer upp och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser både enskildas och gruppers behov. För utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras även på gruppnivå. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna. Här underlättar ett IT-baserat verksamhetssystem där ansvariga handläggare registrerar resultat och andra relevanta uppgifter.28 I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under mätperioden 1 april 2013 – 1 april 2014 har följt upp, och dokumenterat, resultatet av de insatser som erbjudits enskilda biståndsmottagare – samt om dokumentationen, under samma mätperiod, har sammanställts på gruppnivå i syfte att utveckla verksamheten. Därutöver undersöks om verksamheten har ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning, det vill säga anpassat för registrering och statistikuttag och inte enbart för själva handläggningsprocessen. RESULTAT Enligt resultaten från Öppna jämförelser 2014 följer nästan samtliga av GR:s kommuner och stadsdelar upp resultaten på individnivå – alla Göteborgs stadsdelar utom en och alla övriga GR-kommuner utom två.29 Det sammantagna GR-resultatet (86 procent) har därmed påtagligt förbättrats sedan 2013, särskilt inom Göteborg där det då bara gällde tre stadsdelar. GR-resultatet har därmed också förbättrats i relation till såväl riksgenomsnittet (73 procent) som övriga storstadsregioner (Stockholmsregionen: 75 procent; Malmöregionen: 79 procent). Vad gäller uppföljning av resultaten på gruppnivå har hälften av Göteborgs stadsdelar sammanställt resultaten av individuppföljningarna, liksom tre övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (36 procent) är därmed något sämre än övriga storstadsregioners (43 procent) men något bättre än riksgenomsnittet (28 procent). Sett till riket som helhet har uppföljningar på gruppnivå blivit mindre vanliga sedan 2013. Inom GR har det blivit vanligare i Göteborg men mindre vanligt i övriga GRkommuner. I flertalet kommuner och stadsdelar finns administrativa förutsättningar i form av ett stödjande IT-system. I GR saknas detta dock i tre av Göteborgs stadsdelar och ytterligare två GR-kommuner. Sammantaget är GR-resultatet (77 procent) något sämre än riksgenomsnittet (82 procent) men särskilt i relation till Malmöregionen där ett stödjande IT-system finns i flertalet kommuner/stadsdelar (93 procent). 28.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 47–49. 29.Av enkätfrågan framgår inte om det gäller för samtliga ärenden. 19 Systematisk uppföljning av insatser på individ- och gruppnivå samt förekomst av stödjande IT-system, 2013–2014 På individnivå På gruppnivå IT-system som stöd 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Ale Ja Nej Ja Nej Ja Ja Alingsås Ja Nej Ja Nej Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Nej Ja Nej Ja Ja Ja Kungälv Nej Ja Nej Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Ja Ja Nej Nej Nej Ja Mölndal Nej Ja Nej Nej Ja Ja Partille Ja Ja Ja Nej Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Nej Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Nej Ja Ja Öckerö Ja Ja Nej Nej Ja Nej Angered Nej Ja Nej Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Nej Ja Centrum Nej Ja Nej Nej Nej Nej Lundby Nej Ja Nej Nej Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Nej Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Ja Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Ja Nej Ja Ja Ja Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 30 90 30 50 70 70 Övriga GR-kommuner 75 83 50 25 83 83 GR 55 86 41 36 77 77 Stockholms län 78 75 63 43 70 75 Malmöregionen* 55 79 45 43 70 93 Hela Sverige 63 73 42 28 83 82 Göteborgs stadsdelar: Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 20 Självbestämmande och integritet Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet handlar om den enskildes delaktighet, inflytande och möjlighet till egna val. Öppna jämförelser innehåller fyra indikatorer på delaktighet som rör dels användningen av brukarundersökningar, dels användningen och uppföljningen av genomförandeplaner upprättade tillsammans med den enskilde. Brukarnas uppfattning En kunskapsbaserad socialtjänst tar vara på enskilda biståndsmottagares kunskap och erfarenhet. Uppföljningar av de enskilda biståndsmottagarnas uppfattning om bemötande och insatser är ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att utveckla verksamheten.30 I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under Genomfört och använt sig av resultaten av den tvååriga mätperioden 1 april brukarundersökningar, 2012–2014 2012 – 1 april 2014 genomfört minst en undersökning av den enskildes 2012 2013 2014 uppfattning om verksamheten med ekonomiskt bistånd och därtill Ja Ale Ja Ja sammanställt och analyserat resultaten Alingsås Nej Nej Nej för att utveckla verksamheten. Mätningen Härryda Ja Ja Ja avser sådant som enkäter, strukturerade Kungsbacka Nej Ja Ja intervjuer eller brukarrevisioner i syfte Kungälv Nej Ja Nej att fånga enskildas uppfattning om Lerum Ja Ja Nej verksamhetens kvalitet. (Däremot Lilla Edet Nej Nej Nej avses inte klagomålshantering eller Mölndal * Nej Nej uppföljningar av genomförandeplan/ Ja Partille Nej Ja individuell plan.) Stenungsund Ja Nej Ja RESULTAT Inom Göteborg har samtliga tio stadsdelar genomfört och använt sig av resultaten av en brukarundersökning under den senaste tvåårsperioden. Det gäller däremot bara fem av de tolv kranskommunerna. GRresultatet som helhet (68 procent) är likväl bättre än både det nationella genomsnittet (44 procent) och jämfört med Stockholmsregionen (55 procent), medan resultatet för Malmöregionen ligger på ungefär samma nivå (71 procent). De övergripande resultaten är mycket lika dem ett år tidigare, även om det i kranskommunerna växlat vilka kommuner som har genomfört brukarundersökningar, och tre har fallit ifrån medan bara en tillkommit. Förändringen är större gentemot 2012 då brukarundersökningar var något mindre vanliga, såväl i GR (57 procent) som i landet som helhet (34 procent). 30.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 50. Tjörn Nej Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Centrum Nej Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Västra Göteborg Ja Nej Ja Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80 90 100 Övriga GR-kommuner 36 58 42 GR 57 73 68 Göteborgs stadsdelar: Angered Stockholms län 51 53 55 Malmöregionen** 43 70 71 Hela Sverige 34 44 44 Kommentar: Resultaten avser varje enskilt mätår en tvåårsperiod bakåt i tid. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. * Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara bakåt i tid då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 21 Genomförandeplaner Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. En planering för hur den enskilde ska bli självförsörjande bör efter en grundlig utredning dokumenteras i en genomförandeplan (benämns inom ekonomiskt bistånd även arbetsplan eller handlingsplan). Planen är senare utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om insatserna gett avsett resultat och om målet för den enskilde uppfyllts – det vill säga självförsörjning. En gemensam planering – där målet med insatserna och vilket ansvar som ligger på den enskilde respektive socialtjänsten framgår – ökar förutsägbarheten för den enskilde. En gemensam löpande uppföljning ökar möjligheten att anpassa insatserna till individens behov.31 I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under halvårsperioden 1 oktober 2013 – 1 april 2014 genomgående upprättat en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från första kontakt32. Enkätfrågan avser de sökande som har pågående ärenden rörande försörjningsstöd, som inte endast är av engångskaraktär. Enkäten inkluderar även en följdfråga om de upprättade planerna har undertecknats av den enskilde – det vill säga ett slags bekräftelse på att den enskilde har deltagit i sin planering. Därtill undersöks om alla upprättade genomförandeplaner följts upp med den enskilde minst var tredje månad, för att säkerställa att planen fungerar på avsett sätt och vid behov omarbetats. Här gäller samma halvårsperiod 1 oktober 2013 – 1 april 2014. Uppföljningen ska vara dokumenterad. RESULTAT Enligt resultaten från Öppna jämförelser har ungefär två av tre kommuner/stadsdelar i GR upprättat genomförandeplaner för samtliga sökande med pågående ärenden rörande försörjningsstöd. De upprättade planerna är inte alltid undertecknade av den enskilde. I lite mindre än hälften av kommunerna/stadsdelarna gäller att samtliga upprättade genomförandeplaner har undertecknats av den enskilde. I flera kommuner/stadsdelar är alla upprättade planer undertecknade av den enskilde men däremot har inte genomförandeplaner upprättats för samtliga sökanden. Endast i tre av Göteborgs stadsdelar och i två övriga GR-kommuner gäller att planer upprättats för samtliga och att dessa därtill är undertecknade av den enskilde. Att genomförandeplaner upprättas för samtliga är lite vanligare i GR (68 procent) än i landet som helhet (56 procent), men ännu vanligare är det i Stockholmsregionen (83 procent) där resultatet förbättrats sedan året före – medan GR-resultatet och riksgenomsnittet är mer likt. Att planerna genomgående undertecknas av den enskilde är ungefär lika vanligt i GR (45 procent) som i landet som helhet (42 procent), medan resultatet härvidlag är bäst i Malmöregionen (64 procent). Såväl GR-resultatet och riksgenomsnittet har förhållit sig stabilt mellan åren. Vad gäller uppföljning av genomförandeplanerna är det inom Göteborg bara två stadsdelar som genomgående följt upp dessa med den enskilde minst var tredje månad. Resultatet är bättre för kranskommunerna, där det gäller drygt hälften. Det samlade GR-resultatet (41 procent) ligger därmed på jämförbar nivå med riksgenomsnittet (37 procent), och hamnar mitt emellan Stockholmsregionens och Malmöregionens resultat (30 respektive 50 procent). Enbart två av Göteborgs stadsdelar och två av kranskommunerna uppfyller samtliga tre indikatorers målvärde – det vill säga att de använder och följer upp genomförandeplanerna på alla dessa sätt för att stärka den enskildes förutsättning att delta i planering och insatser för att bli självförsörjande. 31.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 51–53. 32.Tidsgränsen tre månader har i samråd med representanter för landets kommuner bedömts som rimlig ur den enskildes perspektiv; se Socialstyrelsen 2014a, s. 51. 22 Upprättande och uppföljning av genomförandeplaner, 2013–2014 Ale Upprättas inom tre månader Undertecknas av den enskilde Följs upp minst var tredje månad 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Nej Nej Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Ja Ja Kungälv Ja Nej Ja Ja Ja Nej Lerum Ja Ja Ja Nej Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Ja Ja Nej Nej Mölndal Ja Ja Nej Nej Nej Ja Partille Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Nej Nej Ja Ja Nej Nej Tjörn Ja Ja Ja Nej Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Ja Angered Ja Ja Nej Ja Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja Nej Nej Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Nej Lundby Ja Ja Ja Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Ja Ja Ja Östra Göteborg Nej Nej Nej Ja Nej Nej Göteborg 70 70 30 50 20 20 Övriga GR-kommuner 75 67 58 42 50 58 GR 73 68 45 45 36 41 Stockholms län 65 83 38 35 15 30 Malmöregionen* 45 50 55 64 35 50 Hela Sverige 48 56 40 42 34 37 Göteborgs stadsdelar: Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 23 Tillgänglighet Kvalitetsområdet tillgänglighet rör bland annat möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd fokuseras fyra aspekter av tillgänglighet: väntetid för nybesök; tillgång till arbetsmarknadsinsatser; tillgången till hushållsekonomisk rådgivning samt bemanning i termer av antal biståndshushåll (ärenden) per handläggare. Väntetid för nybesök När en person kontaktar socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd erbjuds denne vanligtvis en tid för ett personligt besök där syftet är att utreda behovet och rätten till bistånd. Eftersom ekonomiskt bistånd utgör samhällets yttersta ekonomiska skyddsnät (2 kap 1 § SoL) är det viktigt att det alltid finns personal tillgänglig för att svara på frågor eller för att göra en omedelbar bedömning av den enskildes situation. För den enskilde är det oftast önskvärt att få sin rätt till bistånd prövad så snabbt som möjligt. Tillgänglighet i meningen väntetid är därför en viktig kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid för nybesök är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetiden för ett första personligt besök (nybesök) – i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart – inte överstiga 14 dagar.33 I Öppna jämförelser undersöks när i genomsnitt ett första personligt besök (nybesök) sker efter att en enskild tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär (nödprövning). Den första kontakten kan ha tagits per telefon eller vid besök. Väntetidens antal dagar avser även helgdagar. Mätperioden omfattar i detta fall ett kvartal: 1 januari 2014 – 1 april 2014. RESULTAT Enligt uppgifterna i Öppna jämförelser är den genomsnittliga väntetiden för nybesök som mest 14 dagar i samtliga GR-kommuner utom i Göteborg, där väntetiden i tre stadsdelar är längre. I ett fåtal fall – två kommuner och en stadsdel – är tiden som mest 7 dagar. Inom Göteborg är det sammantagna resultatet 2014 en försämring sedan 2013 – medan GR-resultatet totalt sett (86 procent) förhåller sig stabilt till följd av övriga GR:s kommuner positiva utveckling. GR-resultatet är på jämförbar nivå med de övriga storstadsregionernas. Resultatet är lite bättre sett till landet som helhet, där 91 procent av kommunerna/stadsdelarna håller 14-dagarsgränsen. 33.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 54. 24 Väntetid för nybesök, 2013–2014 2013 2014 8-14 dgr 8-14 dgr Alingsås 15 dgr el mer 8-14 dgr Härryda 8-14 dgr 8-14 dgr Kungsbacka 8-14 dgr 7 dgr Kungälv 8-14 dgr 8-14 dgr Lerum 8-14 dgr 8-14 dgr Lilla Edet 8-14 dgr 8-14 dgr Mölndal 8-14 dgr 8-14 dgr Partille 15 dgr el mer 8-14 dgr Stenungsund 8-14 dgr 8-14 dgr Tjörn 8-14 dgr 7 dgr 7 dgr 8-14 dgr 15 dgr el mer 8-14 dgr Askim-Frölunda-Högsbo 8-14 dgr 15 dgr el mer Centrum 8-14 dgr 8-14 dgr Lundby 8-14 dgr 8-14 dgr Majorna-Linné 7 dgr 7 dgr Norra Hisingen 8-14 dgr 8-14 dgr Västra Göteborg 8-14 dgr 8-14 dgr Västra Hisingen 8-14 dgr 8-14 dgr Örgryte-Härlanda 8-14 dgr 15 dgr el mer Östra Göteborg 8-14 dgr 15 dgr el mer Göteborg 90 70 Övriga GR-kommuner 83 100 GR 86 86 Ale Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Stockholms län 80 88 Malmöregionen* 90 79 Hela Sverige 88 91 Kommentar: ”1–7 dgr” motsvarar en sammanslagning av svaralternativen ”Inom 3 dagar” och ”Inom 4–7 dagar”. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn, i det här fallet att väntetiden är som mest 14 dagar.. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 25 Arbetsmarknadsinsatser Biståndet till den enskilde ska enligt socialtjänstlagen utformas så att det stärker dennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Personer med försörjningsproblem har många gånger behov av stöd och insatser utöver utbetalningar av pengar för att uppnå målet. Detta kan särskilt gälla unga vuxna som generellt har en svårare ställning på arbetsmarknaden, inte minst de som varken studerar eller arbetar under övergångsfasen mellan ungdom och vuxenliv. Mot bakgrund av att denna grupp även på lång sikt har en ökad risk att hamna utanför arbetsmarknaden – och att detta är förknippat med en förhöjd risk för såväl psykisk ohälsa som missbruk – är det angeläget att unga vuxna utan dröjsmål får stöd att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja studier, som ett komplement till arbetsförmedlingens insatser. Behovet gäller även andra personer som står längre från arbetsmarknaden och inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Insatserna kan exempelvis bestå av konkret stöd i hur man söker arbete, upprättar ett CV etc., studie- och yrkesvägledning, praktikplats på öppna arbetsmarknaden eller en kurs.34 I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under kvartalsperioden 1 januari 2014 – 1 april 2014 erbjudit en kommunal arbetsmarknadsinsats till alla unga vuxna (18–24 år) respektive personer över 24 år som ansökt om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Beträffande unga vuxna ställs kravet att erbjudandet ska ha gjorts inom en månad från nybesök. Insatserna kan utföras antingen inom kommunal arbetsmarknadsverksamhet eller hos privata utförare som upphandlats av kommunen, och dessa ska kunna påbörjas inom en månad. Personer som har ”andra betydande hinder” än arbetslöshet att komma till rätta med omfattas inte av mätningen. RESULTAT I början av 2014 erbjöd, enligt Öppna jämförelser, ungefär två av tre kommuner/stadsdelar i GR arbetsmarknadsinsatser till samtliga över 24 år som ansökt om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet – och det skedde i samma utsträckning till unga vuxna (18–24 år), inom en månad från nybesök. Resultaten är genomgående bättre för kranskommunerna än Göteborg. Inom Göteborg är det sex stadsdelar som erbjöd insatser till personer över 24 år, men två färre när det gäller gruppen unga vuxna (med ett tydligare tidskrav). I övriga GR erbjuder samtliga kommuner utom en arbetsmarknadsinsatser till den yngre gruppen, medan ytterligare två kommuner faller bort sett till den äldre målgruppen. De sammantagna GR-resultaten – 68 procent i båda fallen – är på jämförbar nivå med riksgenomsnittet (63–64 procent). Resultaten i Stockholmsregionen är lite starkare än i GR beträffande båda åldersgrupper (83 procent för unga vuxna; 88 procent den äldre gruppen). I Stockholmsregionen har resultatet heller inte försämrats sedan 2013 i samma grad som gäller i GR, där försämringen tydligast gäller gruppen över 24 år – en situation som syns även för hela riket. 34.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 55–56. 26 Tillgång till arbetsmarknadsinsatser, 2013–2014 Unga vuxna (18-24 år) Personer över 24 år 2013 2014 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Ja Lilla Edet Ja Nej Ja Nej Mölndal Ja Ja Ja Ja Partille Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Angered Nej Nej Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja Centrum Ja Ja Ja Ja Lundby Ja Nej Ja Nej Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Västra Hisingen Ja Nej Ja Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Östra Göteborg Nej Ja Ja Ja Göteborg 50 40 80 60 Övriga GR-kommuner 100 92 100 75 GR 77 68 91 68 Göteborgs stadsdelar: Stockholms län 83 83 93 88 Malmöregionen* 90 64 95 71 Hela Sverige 66 63 89 64 Kommentar: Beträffande unga vuxna ställs kravet att erbjudandet ska ha gjorts inom en månad från nybesök. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/ stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 27 Hushållsekonomisk rådgivning Det ekonomiska biståndet ska enligt socialtjänstlagen tillförsäkra personer med försörjningsproblem en skälig levnadsnivå. Personer med försörjningsproblem har många gånger behov av stöd och insatser utöver utbetalningar av pengar. En skälig levnadsnivå innebär i praktiken en relativt låg nivå jämfört med vad hushåll med egen försörjning har. För den som under en längre tid lever under knappa ekonomiska omständigheter kan det vara svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Här kan ett stöd vara enklare hushållsekonomisk rådgivning: hjälp med att gå igenom och planera ekonomin och upprätta en hushållsbudget.35 I Öppna jämförelser undersöks om verksamheten med ekonomiskt bistånd under kvartalsperioden 1 januari Tillgång till hushållsekonomisk 2014 – 1 april 2014 ”som regel genomfört enklare rådgivning, 2014 hushållsekonomisk rådgivning med de biståndshushåll Ale Ja som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop”. (Mätningen avser inte kvalificerad budget- och Alingsås Ja skuldrådgivning eller budget- och skuldrådgivning i Härryda Nej samband med skuldsanering enligt skuldsaneringslagen.) Kungsbacka Nej Insatsen ska erbjudas och ges av socialsekreteraren Kungälv Nej (eller av en utsedd person) inom ramen för deras arbete Lerum Ja med ekonomiskt bistånd, det vill säga utan särskild remittering och väntetid. Lilla Edet Ja RESULTAT Mölndal Ja Partille Ja Stenungsund Ja Tjörn Ja Öckerö Ja Enligt resultaten från Öppna jämförelser har ungefär hälften av GR:s kommuner/stadsdelar ”som regel” genomfört hushållsekonomisk rådgivning med berörda biståndshushåll under 2014. Detta är dock vanligare i kranskommunerna (där det gäller nio av de tolv), än inom Göteborg där det bara gäller tre stadsdelar. Det sammantagna GR-resultatet (55 procent) är sämre än riksgenomsnittet (70 procent), men särskilt i förhållande till Malmöregionen (86 procent). Resultatet är däremot jämförbart med Stockholmsregionens (53 procent). Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Lundby Ja Majorna-Linné Nej Norra Hisingen Ja Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Nej Örgryte-Härlanda Ja Östra Göteborg Nej Göteborg 30 Övriga GR-kommuner 75 GR 55 Stockholms län 53 Malmöregionen 86 Hela Sverige 70 Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. 35.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 57. 28 Bemanning Det ekonomiska biståndet ska enligt socialtjänstlagen tillförsäkra personer med försörjningsproblem en skälig levnadsnivå, och biståndet ska utformas så att det stärker deras möjligheter att leva ett självständigt liv. Det innebär att socialtjänsten utöver ekonomisk hjälp ska ge stöd och insatser för att biståndsmottagare ska kunna klara sin varaktiga försörjning på egen hand. För att kunna individanpassa insatserna behövs inte bara resurser för att bedöma rätten till ekonomiskt bistånd utan även tid för utredning, motivation, samverkan med andra aktörer, planering och uppföljning. Ur den enskildes perspektiv är det även viktigt att det är lätt att få kontakt med sin handläggare inom rimlig tid. Antalet handläggare behöver därmed stå i rimlig proportion till behovet av ekonomiskt Bemanning: genomsnittligt antal bistånd i kommunen. I Öppna jämförelser redovisas antalet biståndshushåll (ärenden) per biståndshushåll som varje handläggare i genomsnitt handläggare och månad ansvarar för per månad. Antal biståndshushåll per månad (baserat på registeruppgift för 2013) divideras Ale 35,9 med antalet anställda handläggare, omräknat till Alingsås 44,9 heltid, som den 1 april 2014 arbetar med ekonomiskt Härryda 22,7 bistånd (baserat på uppgift från kommunenkäten). Kungsbacka 24,7 De biståndshushåll som ingår i måttet är de som fått en utbetalning (då avslagna ärenden inte ingår i registerstatistiken över ekonomiskt bistånd). Handläggare kan vara socialsekreterare eller den yrkeskategori som benämns softhandläggare/ bidragshandläggare/ekonomihandläggare/ utredningsassistenter etc. RESULTAT Enligt resultaten av Öppna jämförelser 2014 – som alltså baseras på en blandning av förhållanden som rådde under 2013 och i april 2014 – arbetar hela landets handläggare inom ekonomiskt bistånd med i genomsnitt 35 biståndshushåll/ärenden per månad (exkl. avslagna ärenden). Bland GR-kommunerna varierar antalet mellan 23 och 48 ärenden, och nedbrutet på Göteborgs stadsdelsnivå är antalet ännu lite större i en stadsdel: 54 ärenden. Generellt är antalet ärenden per handläggare påtagligt större inom Göteborg än i övriga GR. Det sammantagna GR-resultatet (40 ärenden) innebär att regionens handläggare i genomsnitt hanterar fler ärenden än handläggarna i såväl Stockholmsregionen (31) som landet som helhet (35) – men ungefär lika många som i Malmöregionen. 29 Kungälv 27,8 Lerum 26,3 Lilla Edet 39,1 Mölndal 26,5 Partille 28,5 Stenungsund 47,6 Tjörn 46,2 Öckerö 39,9 Göteborgs stadsdelar: Angered 54,3 Askim-Frölunda-Högsbo 40,6 Centrum 43,4 Lundby 22,9 Majorna-Linné 51,6 Norra Hisingen 44,1 Västra Göteborg 43,5 Västra Hisingen 34,9 Örgryte-Härlanda 42,6 Östra Göteborg 49,5 Göteborg 43,1 Övriga GR-kommuner 30,3 GR 40,3 Stockholms län 31,2 Malmöregionen 42,2 Hela Sverige 35,0 Trygghet och säkerhet Kvalitetsområdet trygghet och säkerhet är inriktat på att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Transparenta tjänster innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd redovisas flera aspekter som rör förutsättningar för en trygg och säker tjänsteutövning. Fyra indikatorer rör förekomsten av aktuella rutiner för olika ärenden/ ändamål: för ärenden där barn misstänks fara illa; för ärenden som rör våld i nära relationer; för ärenden med skyddade personuppgifter samt för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Tre indikatorer rör juridiska aspekter: tillgången till juridisk kompetens i den dagliga verksamheten; informationsöverföring till handläggare om nya rättsfall samt andelen beslut som efter överklagan har ändrats av förvaltningsrätten. Därutöver ingår ytterligare två indikatorer, där den ena gäller användning av sammanställningar av synpunkter/klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten, och den andra användning av tolk till möten för myndighetsutövning. Rutiner för en trygg och säker ärendehantering Socialtjänsten har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Ansvaret gäller särskilt att beakta barn som bevittnat våld. I en del familjer med försörjningsproblem lever barnen under problematiska förhållanden, och i vissa fall finns det anledning för handläggaren av ekonomiskt bistånd att misstänka att ett barn far illa. Det är då viktigt att snabbt initiera en så kallad barnavårdsutredning. Om uppgiften att utreda behovet av ingripande tillkommer en annan del av socialtjänsten är det viktigt med en tydlig ansvarsfördelning. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för hur en barnavårdsutredning ska initieras är ett medel att säkerställa att barnet får den hjälp det behöver.36 Grundläggande för socialtjänstens ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa är att ett barn alltid behöver en bostad. Att se till ”barnets bästa” innebär bland annat att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. När socialtjänsten får kännedom om att det uppstått en hyresskuld i en barnfamilj hamnar informationen oftast inom verksamheten för ekonomiskt bistånd. Utifrån vad socialtjänstlagen stadgar om ”barnets bästa” är det viktigt att socialtjänsten agerar genom att aktivt söka upp familjen oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte (ett brev eller erbjudande om tid till föräldrarna räcker inte). Ett ärende bör inte avslutas utan att verksamheten följer upp om hyresskulden har reglerats eller ej, och barnens situation i övrigt har uppmärksammats. Tydliga och kända arbetsrutiner som anger ett aktivt arbetssätt från socialtjänstens sida kan medverka till att förebygga avhysningar av barnfamiljer.37 Socialtjänsten ska även särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor kan behöva stöd och hjälp. Det är viktigt att personalen inom ekonomiskt bistånd känner till hur de ska agera vid en indikation på våldsutsatthet för att den som utsatts för eller bevittnat våld ska få den hjälp den behöver. Insatser kan behövas från olika aktörer inom socialtjänsten.38 De flesta som har skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering eller kvarskrivning är kvinnor som lever under hot från en före detta make/sambo, där många av kvinnorna har barn. Men även andra kan vara utsatta för hot och våld. Socialtjänsten måste ha beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser. Tydliga och kända arbetsrutiner kan medverka till att säkerställa att skyddade uppgifter inte röjs av misstag.39 Den här typen av rutiner syftar övergripande till en trygg och säker hantering av ärenden, där de utsatta får det skydd och stöd de behöver. Gemensamt för de rutiner som undersöks i Öppna jämförelser är att de ska vara skriftliga och beslutade på ledningsnivå (”på den nivå inom organisationen som har mandat att 36.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 22; s. 59. 37. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 22; s. 52. 38.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 22; s. 60. 39.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 61. 30 besluta om gemensamma rutiner”). Rutinerna ska ange ett bestämt tillvägagångssätt för hanteringen. Ifråga om rutiner för att initiera en barnavårdsutredning ska rutinen även ange ansvarsfördelningen mellan de berörda verksamheterna, och detsamma gäller rutinen för ärenden som rör våld i nära relationer i de fall flera enheter är berörda. Rutinerna ska vidare vara aktuella i det att användningen av dem följts upp under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014 (om de inte upprättats under denna tid), och vid behov omarbetats. RESULTAT Enligt Öppna jämförelser 2014 finns i hälften av Göteborgs stadsdelar rutiner för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska gå tillväga för att initiera en så kallad barnavårdsutredning vid barn- och ungdomsvården om det uppstår misstanke om att enskilda barn far illa. Detsamma gäller i en minoritet av övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (41 procent) är lite sämre än riksgenomsnittet (54 procent), och påtagligt sämre än Malmöregionens resultat (79 procent). Resultatet för GR är samtidigt bättre än tidigare mätår, och utvecklingen är positiv även i riket som helhet. När det gäller rutiner vid kännedom om hyresskuld för att aktivt söka upp och följa upp barnfamiljer för att förebygga avhysningar (oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte) finns detta bara i två av GR:s kranskommuner, men däremot i sex av Göteborgs stadsdelar. Det sammantagna GR-resultatet (36 procent) är därmed på jämförbar nivå med riksgenomsnittet, men det kan noteras att den här typen av rutiner är vanligare i de två övriga storstadsregionerna, där det finns i hälften av kommunerna/stadsdelarna. Förändringarna är relativt små sedan 2013 – inom GR likväl som i landet som helhet. Det är inom GR vanligare med rutiner för hur ärenden som rör våld i nära relationer ska hanteras. Detta finns i genomsnitt i två av tre kommuner/stadsdelar. Till följd av flera nyupprättade rutiner i kranskommunerna är 2014 års resultat här lite bättre än inom Göteborg – och GR-genomsnittet (68 procent) överstiger nu det för riket (55 procent). Resultatet har förbättrats även i övriga storstadsregioner. Till sist kan konstateras att den minst vanliga typen av rutin i GR, av de fyra undersökta, är den för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras vid handläggning och vid genomförande av insatser. Detta finns bara i fyra av Göteborgs stadsdelar och i två övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (27 procent) speglar riksgenomsnittet. Det kan noteras att andelen kommuner/stadsdelar med den här typen av rutiner är lite större i de övriga storstadsregionerna, där det finns i fler än var tredje kommun/stadsdel och där utvecklingen gått i positiv riktning sedan 2013 – medan det omvända tycks gälla för GR. 31 Aktuella rutiner av olika slag för att säkerställa att utsatta grupper får det skydd och stöd de behöver ...när barn misstänks fara illa 2012 2013 2014 ...vid våld i nära relationer ...vid skyddade personuppgifter 2013 2014 2013 2014 ...för att förebygga avhysningar av barnfamiljer 2013 2014 Ale Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Alingsås Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Ny rutin Nej Ny rutin Ja Nej Ja Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Ny rutin Nej Nej Nej Nej Lerum Integr Integr Integr Nej Nej Ja Ja Nej Nej Lilla Edet Integr Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Mölndal * Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Partille Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Ny rutin Nej Ny rutin Nej Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Angered Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Göteborgs stadsdelar: Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Lundby Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Västra Göteborg Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Västra Hisingen Nej Nej Ny rutin Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Östra Göteborg Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Göteborg 20 30 50 60 60 50 40 50 60 Övriga GR-kommuner 18 17 33 33 75 33 17 25 17 GR 19 23 41 45 68 41 27 36 36 Stockholms län 44 35 58 65 35 25 40 36 50 48 70 57 23 Malmöregionen** 48 79 45 50 50 Hela Sverige 43 46 54 44 55 24 26 32 31 Kommentar: Om rutinen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet ”Ny rutin”. Beträffande rutiner vid misstanke om att ett barn far illa och där uppgiften att utreda behovet av ingripande är förlagd till en annan del av socialtjänsten anges alternativet ”integrerad” i de fall verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef, vilket i Öppna jämförelser räknas som ett ”ja-svar”. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 32 Klagomålshantering Om en biståndssökande är missnöjd med ett biståndsbeslut har denne möjlighet att överklaga innehållet i beslutet. Om det finns missnöje med handläggningen eller kontakten i övrigt är det viktigt att även fånga upp den aspekten. Ett medel för detta är en fungerande klagomålshantering inom verksamheten samt att synpunkterna tas tillvara i det enskilda fallet och även används i förbättringsarbetet för en trygg och säker verksamhet.40 I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under mätperioden 1 april 2013 – 1 april 2014 använt sammanställningar av synpunkter/klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten med ekonomiskt bistånd. RESULTAT Enligt resultaten har knappt hälften av GR:s kommuner och stadsdelar under en ettårsperiod analyserat och utvecklat verksamheten med utgångspunkt i sammanställningar av synpunkter/klagomål från enskilda. Resultatet motsvarar helt riksgenomsnittet (45 procent), men det ska noteras att andelen kommuner/ stadsdelar är påtagligt större i de övriga storstadsregionerna (68 procent i Stockholmsregionen; 79 procent i Malmöregionen). Att på det här sättet använda sig av synpunkter/klagomål i verksamhetsutvecklingen har blivit något vanligare i kranskommunerna sedan 2013 – och detsamma gäller i de två andra storstadsregionerna – medan riksgenomsnittet är förhållandevis stabilt (45 mot 42 procent). Tolkanvändning Verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd innefattar ett stort mått av myndighetsutövning. Rättssäkerhetsaspekten är därmed väsentlig. Det är viktigt att den enskilde får tydlig information om sina rättigheter och möjligheter i samband med ansökan och beslut om bistånd. Enligt förvaltningslagen bör en myndighet som har att göra med någon som inte behärskar svenska vid behov anlita tolk, där en bedömning ska göras i det enskilda fallet. Att använda barn som tolkar i familjer med utländsk härkomst är olämpligt – dels då detta medför en olycklig ansvarsförskjutning i familje-, släkt- eller vänkretsen, dels då barnets språk inte är tillräckligt utvecklat för att kunna tolka nyanser och det fackspråk som används. Att använda tolk genom tolkförmedling för ett korrekt informationsutbyte vid myndighetsutövning är en förutsättning för rättsäkerhet.41 RESULTAT Resultaten av Öppna jämförelser visar att samtliga GR:s kommuner och stadsdelar, under mätperioden 1 januari 2014 – 1 april 2014, beställt tolk via tolkförmedling till alla planerade möten för utredning och information vid myndighetsutövning med enskilda som inte bedömts behärska svenska i tillräcklig grad. Tolkningen kan ha genomförts på plats eller per telefon, Skype etc. Det ska också noteras att undantag kan göras om handläggaren talar den sökandes språk eller annat språk som den sökande behärskar. Resultatet är inte unikt för GR utan gäller även övriga storstadsregioner och resten av riket med undantag för 1 procent av landets kommuner. 40.Se Socialstyrelsen 2014a, s. 63. 41.Se Socialstyrelsen 2014a, s. 64. 33 Verksamhetsutveckling utifrån sammanställning av klagomål/synpunkter samt tolkanvändning, 2013–2014 2013 2014 Tolkanvändning 2014 Ale Ja Ja Ja Alingsås Nej Ja Ja Härryda Nej Nej Ja Klagomålshantering Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Nej Ja Ja Lerum Nej Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Ja Mölndal Nej Ja Ja Partille Nej Nej Ja Stenungsund Nej Nej Ja Tjörn Ja Nej Ja Öckerö Nej Nej Ja Nej Nej Ja Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja Centrum Ja Ja Ja Lundby Nej Nej Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Nej Ja Västra Göteborg Nej Nej Ja Västra Hisingen Nej Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 50 50 100 Övriga GR-kommuner 25 42 100 GR 36 45 100 Stockholms län 60 68 100 Malmöregionen* 65 79 100 Hela Sverige 42 45 99 Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 34 Juridiskt stöd och kunskapsspridning till handläggare Inom ramen för verksamhet med ekonomiskt bistånd fattas ett mycket stort antal myndighetsbeslut och verksamheten ska bedrivas rättssäkert och jämlikt. Ny lagstiftning och rättsliga utslag i domstol måste fortlöpande beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. I den dagliga verksamheten behövs ofta tillgång till stöd och vägledning när juridiska frågeställningar uppstår vid handläggningen. Det behöver finnas tillgång till juridisk kompetens i form av någon som har god kunskap om den lagstiftning och rättspraxis som direkt eller indirekt påverkar handläggningsregler, rätten till ekonomiskt bistånd och rätten till annat stöd. Kompetensen kan finnas hos en verksamhetschef, en socionom eller en jurist (hos anställd, delfinansierad eller en upphandlad tjänst) som följer juridiken inom socialtjänstens område.42 För att uppnå en korrekt och rättsäker tillämpning måste verksamheten systematiskt sprida kunskapen vidare till beslutande handläggare.43 I Öppna jämförelser undersöks dels om kommunerna/stadsdelarna har tillgång till juridiskt stöd i den dagliga verksamheten som rör regeltillämpning kring ekonomiskt bistånd, dels om det sker löpande genomgångar av nya rättsfall och JO-beslut med handläggarna. De två indikatorerna syftar till att belysa kommunens förutsättning för att uppnå följsamhet till lagstiftningen. Mätdatum är den 1 april 2014. RESULTAT Resultaten visar att det finns ett juridiskt stöd att tillgå i handläggningen av ekonomiskt bistånd hos samtliga Göteborgs stadsdelar och i övriga GR-kommuner utom tre (se tabellen på nästa sida). Det sammantagna GR-resultatet (86 procent) är jämförbart med Stockholmsregionens (88 procent) – som båda är bättre jämfört med såväl Malmöregionen som riket (71 respektive 70 procent). När det gäller löpande genomgångar av nya rättsfall och JO-beslut med samtliga handläggare sker detta i samtliga kranskommuner utom en och i flertalet av Göteborgs stadsdelar, alla utom tre. För Göteborgs räkning innebär detta en märkbart positiv utveckling sedan 2013 då löpande genomgångar tvärtom bara förekom i tre stadsdelar. Även i detta avseende är det sammantagna GR-resultatet (82 procent) bättre än riksgenomsnittet (65 procent), men det kan noteras att situationen är ännu lite bättre i Malmöregionen (93 procent). 42.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 65–66. 43.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 66. 35 Förekomsten av juridiskt stöd samt löpande genomgångar om nya rättsfall och JO-beslut med samtliga handläggare, 2013–2014. Juridiskt stöd Information om nya rättsfall 2014 2013 2014 Ale Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Lerum Nej Ja Ja Lilla Edet Nej Ja Ja Mölndal Ja Ja Ja Partille Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Tjörn Ja Nej Ja Öckerö Ja Nej Nej Angered Ja Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej Centrum Ja Ja Ja Lundby Ja Nej Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Västra Göteborg Ja Nej Nej Västra Hisingen Ja Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Nej Ja Östra Göteborg Ja Nej Ja Göteborg 100 30 70 Övriga GR-kommuner 75 83 92 GR 86 59 82 Stockholms län 88 85 75 Malmöregionen* 71 90 93 Hela Sverige 70 64 65 Göteborgs stadsdelar: Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”. 36 Ändrade överklagade beslut Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen och utgångspunkten för biståndet är att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Vad som kan anses vara en skälig levnadsnivå är inte tydligt reglerat med undantag för de levnadsomkostnader som täcks av riksnormen. I många fall är prejudicerande domar vägledande för tillämpningen. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd ska alltid en individuell bedömning göras av både behov och resurser hos den enskilde. Myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd innebär därför ett stort mått av bedömningar både när det gäller biståndets utformning och vilka krav som kan ställas på den enskilde. Om den enskilde är missnöjd med ett beslut kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten.44 I Öppna jämförelser finns en indikator som syftar till att belysa kommunens följsamhet till lagstiftningen utifrån andelen domar i förvaltningsrätten under 2013 som inneburit att kommunens beslut om ekonomiskt bistånd helt eller delvis ändrats som resultat av överklagande. Andelen överklagade beslut som ändras av förvaltningsrätten bör vara liten. Socialstyrelsen betonar samtidigt att resultatet måste tolkas med försiktighet. Inga eller få inkomna domar behöver inte betyda att alla sökande är nöjda med de beslut de fått – det kan också bottna i att de sökande inte känner till möjligheten att överklaga eller att de inte har velat överklaga. I vissa fall är rättsläget oklart och rätten till bistånd behöver prövas av domstol för att socialtjänsten ska få vägledning kring tillämpningen. Det ska också betonas att domar som ändrats av förvaltningsrätten i ett nästa led kan ändras av högre instans till socialtjänstens förmån. RESULTAT Under 2013 ändrade förvaltningsrättens domar cirka 10 procent av landets alla överklagade beslut om ekonomiskt bistånd, helt eller delvis. Här ingår även ärenden som återförvisats till socialtjänsten för förnyad handläggning. Inom GR varierar andelen tämligen stort – från 0 till 16 procent bland regionens kommuner och stadsdelar. Den genomsnittliga andelen är 8,3 procent – eller 9,2 procent med fokus utanför Göteborg. Andelen i GR är något mindre än i Stockholmsregionen (10,8) och i landet som helhet (9,7) – men större jämfört med Malmöregionen (6,0). I landet som helhet var det något vanligare med ändringar av beslut 2013 jämfört med 2012 (andelen har vuxit från 8,9 till 9,7 procent), och detsamma visar sig gälla i Göteborg (från 6,7 till 8,1 procent). För en majoritet av de övriga GR-kommunerna gäller även här en större andel ändrade beslut 2013 än året före. 44.Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 67. 37 Andel ändrade överklagade beslut efter domar från förvaltningsrätten, 2012–2013 2012 2013 Ale 12,9 7,0 Alingsås 12,9 16,3 Härryda 7,7 6,3 Kungsbacka 3,0 7,2 Kungälv 2,9 3,9 Lerum 2,9 6,1 Lilla Edet 3,3 10,7 Mölndal Vet ej Vet ej Partille 11,1 12,7 Stenungsund 7,3 12,9 Tjörn 0,0 Vet ej Öckerö X 0,0 5,0 7,1 11,8 14,7 3,3 Vet ej Vet ej Vet ej Majorna-Linné 1,4 12,9 Norra Hisingen 6,1 8,8 Västra Göteborg Vet ej 8,7 Västra Hisingen 8,7 0,8 Vet ej 4,7 Östra Göteborg 8,3 7,5 Göteborg 6,7 8,1 Övriga GR-kommuner * 9,2 GR * 8,3 Stockholms län 8,7 10,8 Malmöregionen * 6,0 Hela Sverige 8,9 9,7 Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Örgryte-Härlanda Kommentar: Ändringarna av besluten gäller helt eller delvis. Kursive- rade andelar markerar i Öppna jämförelsers redovisning att det totala antalet domar är färre än 20, och resultaten därmed måste tolkas försiktigt (gäller i GR för Öckerö år 2014 och Tjörn 2013). I de fall antalet domar är färre än 4 redovisas de ej av sekretesskäl – motsvaras av ett X i redovisningen. Kommuner som svarat ”vet ej” ingår inte i beräkningen av genomsnittet för regionerna/riket. *2013 års genomsnittsresultat för dessa regioner redovisas inte i Öppna jämförelsers nationella redovisning och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata. 38 Sammanfattande bild av enkätresultaten Det varierar bland GR:s kommuner och stadsdelar hur många av Öppna jämförelsers indikatorer som visar på positiva verksamhetsresultat och organisatoriska förutsättningar inom socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd. Det är vanskligt att utifrån enskilda indikatorer tolka förhållanden som negativa eller positiva utan att se till helheten i verksamheterna och förutsättningarna relativt målgruppen. Här ska ändå, på mer generell grund, tecknas två summerande bilder av utfallet på Öppna jämförelsers samtliga indikatorer. Den första visar det sammantagna resultatet av indikatorerna för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i GR, tillsammans med motsvarande regionala resultat. Den andra bilden är en sammanställning av enbart de regionala resultaten beträffande varje enskild indikator. Kommunernas och stadsdelarnas verksamhet med ekonomiskt bistånd Diagrammet på nästa sida visar andelen av samtliga indikatorer där utfallet är positivt för var och en av GR:s kommuner/stadsdelar, det vill säga där målvärdet är uppnått genom att en viss typ av förekomst/ insats/förhållande gäller för verksamheten. Redovisningen baseras på de totalt 31 indikatorer som på detta sätt visar på förekomst/icke förekomst av önskvärda förutsättningar/verksamhetsresultat. Andelen indikatorer med positivt utfall varierar stort bland Göteborgs tio stadsdelar – mellan 26 och 81 procent – med ett genomsnittligt stadsdelsresultat på 58 procent. Variationen är stor även bland GR:s övriga kommuner: mellan 35 och 77 procent, med ett genomsnittligt kommunresultat på 60 procent. Inom Göteborg utmärker sig Majorna-Linné, Angered och Västra Hisingen med störst andel positiva indikatorresultat. I kranskommunerna är det Partille och Kungsbacka som står för de bästa resultaten. Sammantaget blir det genomsnittliga resultatet för GR:s kommuner/stadsdelar ett positivt utfall på drygt hälften av indikatorerna (59 procent).45 GR-resultatet är härvidlag något bättre än det nationella genomsnittet (55 procent), men samtidigt något sämre i jämförelse med både Malmöregionen och Stockholmsregionen (båda 63 procent). Det ska betonas att den här typen av summerande jämförelse utgår från ett högst förenklat antagande att de 31 indikatorerna, till grund för den här beskrivningen, är av jämförbar betydelse för kvaliteten i kommunernas och stadsdelarnas verksamhet med ekonomiskt bistånd. För en lite mer nyanserad bild av skillnader mellan stadsdelar, kommuner och regioner hänvisas till de olika indikatoravsnitten i rapportens tidigare avsnitt. 45.Resultatet är inte relevant att jämföra med tidigare års Öppna jämförelser i och med att dessa inte baserades på helt samma indikatorer. 39 Andel indikatorer med positivt utfall i respektive kommun/stadsdel/region Procent 0 10 20 30 40 Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg 50 60 70 80 90 100 65 68 55 74 55 58 48 68 77 65 52 35 77 39 58 61 87 65 29 74 55 32 Göteborg Övriga GR-kommuner 58 60 GR 59 Stockholms län Malmöregionen 63 64 Hela Sverige 55 Kommentar: Redovisningen baseras på de totalt 31 indikatorer som visar på förekomst/icke förekomst av önskvärda förutsättningar/verksamhetsresultat. För Göteborg och de redovisade regionerna motsvarar resultatet genomsnittet för ingående stadsdelar/kommuner. 40 Göteborgsregionens verksamhet med ekonomiskt bistånd Med fokus åter på de enskilda indikatorerna ska till sist resultaten sammanställas utifrån ett renodlat regionperspektiv. I vilken grad ger Öppna jämförelser en positiv bild av GR:s verksamhetsresultat och organisatoriska förutsättningar för socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd? Som vi sett av rapportens föregående kapitel varierar resultaten en hel del, och de ska inte upprepas i detalj. Sammanställningen som följer syftar till att på ett och samma ställe presentera det genomsnittliga resultatet för Göteborgsregionen, möjligt att jämföra med övriga två storstadsregioner och Sverige som helhet. Här ska också ges några avrundande kommentarer till dessa övergripande GR-resultat. Helhetssyn och samordning I en majoritet av GR:s kommuner och stadsdelar har verksamheten med ekonomiskt bistånd aktuella samordningsrutiner tillsammans med minst något av tre övriga berörda socialtjänstområden – barnoch ungdomsvården, vuxenvården, arbetsmarknadsverksamheten (i nio kommuner/stadsdelar gäller det samtliga tre). Detta saknas samtidigt på flera håll i regionen, och ännu mindre vanligt är det med en formaliserad samverkan med fyra berörda externa aktörer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingets primärvård respektive öppenpsykiatri. Förutsatt att samverkan inte fungerar väl på andra vägar är detta något det kan finnas anledning att utveckla, för att med en mer välgrundad helhetssyn kunna tillgodose individens behov av stöd och hjälp från olika verksamheter eller aktörer. Även om GR:s resultat står sig tämligen väl i jämförelse med riket som helhet – och att det inom GR är flera kommuner och stadsdelar som har en formaliserad samordning och samverkan med andra berörda verksamheter och aktörer – kan det noteras att framför allt Malmöregionen som helhet tycks arbeta mer med att på detta sätt stärka stabiliteten, förutsägbarheten och kontinuiteten i verksamheten, till stöd för handläggare och till nytta för den enskilde. Förutsättningar för en helhetssyn på barnets bästa i form av utredningsmallar som inkluderar ett barnperspektiv till stöd för handläggarnas arbete finns i flertalet kommuner/stadsdelar i GR, men inte i alla. Kunskapsbaserad verksamhet Resultaten från Öppna jämförelser ger i flera avseenden en tämligen positiv bild av förutsättningarna för en kunskapsbaserad praktik inom ekonomiskt bistånd: nästan alla nyanställda genomgår en strukturerad inskolningsperiod, flertalet har en individuell kompetensutvecklingsplan, uppföljning av ärenden görs normalt på individnivå och det finns i flertalet kommuner/stadsdelar IT-system som stöder verksamhetsuppföljning. Det har också framkommit att de flesta handläggare i GR har socionomexamen och ungefär tre fjärdedelar har mer än två års yrkeserfarenhet. Men det finns samtidigt anledning att betona att den här typen av förhållanden inte gäller för alla kommuner eller stadsdelar. Det är också bara i en minoritet av dem som det finns planer för kompetensutveckling inom verksamheten på en övergripande nivå, och detsamma gäller uppföljning av ärenden på en övergripande nivå – det vill säga båda exempel på planering och systematiskt inhämtande av kunskap som kan bidra till att stärka långsiktigheten och utvecklingen av verksamheten. Det kan också noteras att användning av standardiserade bedömningsmetoder till stöd för att bedöma enskildas situation och behov saknas i mer än hälften av GR:s kommuner/stadsdelar. Självbestämmande och integritet I ungefär två av tre av kommuner/stadsdelar i GR använder sig verksamheten med ekonomiskt bistånd av någon typ av brukarundersökning (avser en tvåårshorisont) för att utveckla verksamheten. Detta är ett sätt att ta tillvara på biståndsmottagarnas kunskap och erfarenheter – en vanligare metod i GR än i landet som helhet. Lika vanligt är att det, genomgående, upprättas genomförandeplaner inom tre månader. Men detta gäller alltså inte överallt. De upprättade genomförandeplanerna undertecknas heller inte alltid av den enskilde, och följs inte alltid upp tillsammans med denne. Det syns därmed finnas mer att göra inom GR – likväl som i övriga landet – för att stärka förutsättningarna för den enskildes delaktighet i och inflytande över de biståndsinsatser som han eller hon får ta del. 41 Tillgänglighet Nästan oavsett i vilken GR-kommun man bor kan man enligt Öppna jämförelser räkna med att få vänta 1–2 veckor för ett nybesök efter den dag man tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd. Men i några av Göteborgs stadsdelar är den genomsnittliga väntetiden över 2 veckor. I de fall ansökan grundas på arbetslöshet, erbjuder en majoritet av kommunerna/stadsdelarna en kommunal arbetsmarknadsinsats. För ungefär var tredje kommun/stadsdel gäller det emellertid inte, vilket är ungefär samma förhållande som för riket i stort – medan det ser lite ljusare ut i Stockholmsregionen. I drygt hälften av GR:s kommuner/stadsdelar erbjuds hushållsekonomisk rådgivning, det vill säga hjälp att gå igenom och planera hushållsekonomin. Den här typen av självhjälpsinsats är vanligare i landet som helhet, särskilt i Malmöregionen. Bemanningssituationen i GR innebär ett generellt större ärendeansvar för handläggarna jämfört med hos kollegorna i Stockholmsregionen – och även i ett nationellt perspektiv. Situationen i GR har mer gemensamt med den i Malmöregionen. Trygghet och säkerhet Något som handlar om såväl ett kunskapsbaserat arbetssätt som en viktig säkerhetsaspekt ur ett målgruppsperspektiv är rutiner för en trygg och säker tjänsteutövning, för att säkerställa att utsatta personer får det skydd och stöd de behöver. Den i GR vanligast förekommande rutinen av det här slaget, undersökta i Öppna jämförelser, gäller hantering av biståndsärenden som rör våld i nära relationer. Men detta saknas likväl i ungefär var tredje kommun/stadsdel. Ännu oftare saknas rutiner för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska gå tillväga för att initiera en barnavårdsutredning vid misstanke om att ett enskilt barn far illa. Och detsamma gäller rutiner för att aktivt söka upp och följa upp barnfamiljer vid kännedom om hyresskuld för att förebygga avhysningar samt rutiner för hantering av ärenden som involverar personer med skyddade personuppgifter. När det gäller de tre senare rutinerna har biståndsverksamheterna i de övriga storstadsregionerna utvecklat sådana i generellt högre grad. Medan Öppna jämförelser pekar på att tolkanvändning är en självklarhet i biståndsverksamheten inom såväl GR som i större delen av landet i övrigt, tycks det finnas ett utvecklingsområde ifråga om klagomålshantering. Mindre än hälften av GR:s kommuner/stadsdelar sammanställer synpunkter/klagomål för att analysera och utveckla verksamheten, och har därmed svårare att göra sig en mer generellt giltig bild av vad missnöje i kontakter med verksamheten bottnar i. Slutligen kan konstateras att handläggarna i flertalet GR-kommuner har tillgång till ett juridiskt stöd i ärendehanteringen med ekonomiskt bistånd. Kunskap om nya rättsfall och JO-beslut sprids också löpande i flertalet kommuner. Men i några kommuner och stadsdelar är detta inte fallet, vilket minskar förutsättningen för rättssäkra och jämlika myndighetsbeslut om ekonomiskt bistånd. Det går däremot inte att se någon självklar koppling mellan den här typen av interna arbetsförutsättningar och i vilken grad kommunen uppvisar en större/mindre andel beslut som ändrats till följd av domar från förvaltningsrätten. Behovet av kompletterande beskrivningar Det ska slutligen betonas att dessa grovt sammanfattande resultat i grunden inte utgår från något annat än de utvalda indikatorerna i Öppna jämförelser, baserade på de uppgifter som kommunerna och stadsdelarna rapporterat in. Det kan naturligtvis variera i vilken utsträckning det föreligger alternativa och/ eller kompletterande förutsättningar i enskilda verksamheter och om det går att visa på andra typer av verksamhetsresultat. I rapportens sista kapitel diskuteras den här typen av problematik förknippad med Öppna jämförelser lite utförligare. 42 Andel kommuner/stadsdelar där indikatorns målvärde är uppfyllt – i Göteborgsregionen, övriga storstadsregioner samt landet som helhet (procent*) GR Stockholms län Malmö regionen Hela Sverige HELHETSSYN OCH SAMORDNING Aktuell rutin för samordning med andra socialtjänstområden: - Barn- och ungdomsvården 55 50 71 57 - Vuxenvården 68 68 71 65 - Arbetsmarknadsverksamhet 68 85 93 64 - Arbetsförmedlingen 41 58 50 40 - Försäkringskassan 27 30 7 24 - Primärvården 23 18 14 31 - Öppenpsykiatrin 23 40 57 39 Utredningsmall med barnperspektiv 82 88 64 73 Aktuell överenskommelse för extern samverkan med: KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET Andel socialsekreterare med socionomexamen (procent) 90,5 84,3 96,8 84,2 Andel socialsekreterare med mer än 2 års erfarenhet (procent) 76,0 51,5 67,9 66,9 Strukturerad inskolningsperiod 91 95 93 93 Samlad plan för personalens kompetensutveckling 41 58 57 41 Individuell kompetensutvecklingsplan 77 68 79 58 Handläggarstöd: genomsnittlig antal timmar per vecka 2,1 2,5 3,2 2,1 Standardiserade bedömningsmetoder 45 48 21 42 Uppföljning av resultatet: på individnivå 86 75 79 73 Uppföljning av resultatet: på gruppnivå 36 43 43 28 IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning 77 75 93 82 SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Brukarundersökning: genomförande och användande 68 55 71 44 Genomförandeplaner: upprättas inom tre månader 68 83 50 56 Genomförandeplaner: undertecknas av den enskilde 45 35 64 42 Genomförandeplaner: följs upp minst var tredje månad 41 30 50 37 TILLGÄNGLIGHET Väntetid för nybesök 86 88 79 91 Arbetsmarknadsinsatser: till unga vuxna inom en månad 68 83 64 63 Arbetsmarknadsinsatser: till personer över 24 år 68 88 71 64 Hushållsekonomisk rådgivning Bemanning: genomsnittligt antal biståndshushåll per handläggare och månad 55 53 86 70 40,3 31,2 42,2 35,0 TRYGGHET OCH SÄKERHET Aktuella rutiner för trygg och säker ärendehantering: - När barn misstänks fara illa 41 48 79 54 - Vid våld i nära relationer 68 70 57 55 - Vid skyddade personuppgifter 27 40 36 26 - För att förebygga avhysningar av barnfamiljer 36 50 50 31 Klagomålshantering 45 68 79 45 Tolkanvändning 100 100 100 99 Juridiskt stöd 86 88 71 70 Information om nya rättsfall 82 75 93 65 Andel ändrade överklagade beslut efter domslut (procent) 8,3 10,8 6,0 9,7 43 Kommentar: Resultaten i tabellen är markerade med mörkast blått där andelen kommuner/ stadsdelar som uppfyllt målvärdet är minst 75 procent. Mellanblå färg markerar andelar mellan 67 och 74 procent, och ljusblå färg andelar är mellan 50 och 66 procent. Indelningen har ingen förankring i Öppna jämförelsers nationella redovisningsprinciper utan syftar enbart till att i den här rapporten förtydliga variationen i resultat mellan olika indikatorer samt mellan de två storstadsregionerna och landet som helhet. *Resultaten avser procentandelar kommuner/stadsdelar där respektive indikators målvärde är uppfyllt förutom fem kursiverade indikatorer där enheten framgår av indikatorbeskrivningen. 3. Omfattningsindikatorer och bakgrundsmått I detta kapitel presenteras den del av 2014 års Öppna jämförelser som belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd under 2013 mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar. Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. Omfattningen av biståndsmottagandet påverkas av faktorer som kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd inte rår över. Indikatorer rörande omfattningen av biståndsmottagandet måste därför betraktas mot bakgrund av de socioekonomiska förhållanden som råder i respektive kommun och stadsdel. Det handlar exempelvis om arbetslöshetsnivån och befolkningens sammansättning.46 Utöver sju omfattningsindikatorer ingår därför i Öppna jämförelser tio bakgrundsmått som underlag för vidare analyser och tolkningar av resultaten samt de skillnader i biståndets omfattning som framkommer mellan enskilda kommuner och stadsdelar. Det ekonomiska biståndet kan beskrivas som välfärdssystemets yttersta skyddsnät, som syftar till att en skälig levnadsnivå ska gälla för hela befolkningen. Socialstyrelsen pekar på det komplicerade med att ange en riktning för ett önskvärt resultat beträffande omfattningen av det ekonomiska biståndet: ”I enlighet med samhällets övergripande målsättning bör biståndsmottagandet vara så lågt som möjligt, men med hänsyn till inverkande omvärldsfaktorer är det ofrånkomligt att nivån på biståndsmottagandet varierar över tid.”47 Detta innebär också att de omfattningsmått som presenteras i det här kapitlet inte uppfyller kraven på en indikator i formell mening (enligt Socialstyrelsens egen bedömning), då det inte är möjligt att ange en entydig riktning för ett önskvärt resultat – och än mindre gäller det bakgrundsmåtten (andelen unga vuxna i befolkningen etc.). Indikatorerna och bakgrundsmåtten som redovisas i Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 avser genomgående förhållanden som rådde under 2013. I flertalet fall finns jämförbarhet två år tillbaka i tiden. Omfattningsindikatorerna baseras på Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd i kombination med registret över totalbefolkningen. Bakgrundsmåtten baseras på flera olika källor (se sidan 6). I den här regionala sammanställningen presenteras resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna tillsammans med genomsnitt för kommungrupper och regioner48, på samma sätt som i föregående kapitel. Genomsnittsresultaten avspeglar det sammantagna förhållandet för regionen/ kommungruppen, det vill säga med hänsyn tagen till variationer i befolkningsmängd etc. I praktiken innebär det att en stor kommun som Göteborg påverkar snittresultatet mer än en liten GR-kommun (se även sidorna 6–7). I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd avser flertalet omfattnings- och bakgrundsindikatorer andelar av en specifik del av befolkningen. I föregående års regionala sammanställning av FoU i Väst/ GR, avseende förhållanden i kommunerna/stadsdelarna 2012, redovisades i dessa fall något förenklade genomsnittsresultat (justerat utifrån befolkningsskillnader totalt sett) mot bakgrund av att andra uppgifter inte fanns tillgängliga. De genomsnittliga GR-resultaten som erhållits för 2013 är därmed inte helt jämförbara bakåt i tid och tidsserier redovisas därför inte genomgående i rapporten. 46. Se Socialstyrelsen 2014b, s. 9–10. 47. Socialstyrelsen 2014b, s. 9. 48. Beträffande GR, ”Övriga GR-kommuner” samt Malmöregionen har dessa resultat erhållits separat från Socialstyrelsen i två steg i januari/februari 2015. 44 Omfattningen av ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser innehåller sju indikatorer på omfattningen av det ekonomiska biståndet i kommunen/ stadsdelen: andelen av vuxna biståndsmottagare med långvarigt respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd; andelen biståndsmottagare i hela befolkningen; andelen barn i befolkningen som ingår i hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd respektive hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd; andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd samt årskostnad per invånare för utbetalat ekonomiskt bistånd. Personer med försörjningsproblem ska snabbt och effektivt få stöd för att uppnå varaktig självförsörjning. Socialtjänsten har som huvuduppgift att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd. Biståndets huvuduppgift är att träda in vid tillfälliga perioder av försörjningsproblem. Studier visar att långvarigt biståndsmottagande i sig kan vara en riskfaktor och kan förstärka utanförskap och försämra möjligheten att få fast förankring på arbetsmarknaden.49 Andelen mottagare av långvarigt ekonomiskt bistånd bör mot denna bakgrund vara så liten som möjligt. Omfattningen av ekonomiskt bistånd måste dock sättas i relation till de socioekonomiska förhållandena i respektive kommun och stadsdel (se sidorna 52–61). När det gäller andelen biståndsmottagare i befolkningen totalt sett, det vill säga både vuxna och barn som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, måste den ”tillåtas” att variera över tid beroende på konjunkturen. Detsamma gäller andelen barn som bor i hushåll som mottagit bistånd.50 Långvarigt ekonomiskt bistånd till vuxna Under 2013 mottog i hela GR 32 094 vuxna personer ekonomiskt bistånd, varav merparten under 65 år (31 065 personer).51 Det motsvarar 4,2 procent av samtliga vuxna invånare (eller begränsat till åldersgruppen 18–64 år: 5,2 procent). Öppna jämförelser visar att i genomsnitt nästan hälften av dessa personer, 45 procent, fått ekonomiskt bistånd minst 10 månader under året (se diagram a på nästa sida). Det sammantagna GR-resultatet avspeglar först och främst förhållandet inom Göteborg, där 47 procent av biståndsmottagarna har erhållit det minst 10 månader under året. I alla andra GR-kommuner är andelen mindre; sammantaget gäller här 36 procent. Inom Göteborg skiljer det upp till 17 procentenheter mellan stadsdelarna (från 37 till 54 procent), medan skillnaderna mellan kranskommunerna är lite mindre och uppgår till som mest 11 procentenheter (från 31 till 42 procent). Andelen långvariga biståndsmottagare är i en del kranskommuner alltså större än i flera av Göteborgs stadsdelar. Det sammantagna GR-resultatet innebär en större andel biståndsmottagare med långvarigt bistånd än i såväl Stockholmsregionen (41 procent) som Malmöregionen (39 procent) – vilka alla tre ligger på en högre nivå än riksgenomsnittet (37 procent). Sedan 2011 har andelen med långvarigt bistånd generellt vuxit, i såväl GR som övriga Sverige. Endast en GR-kommun visar på omvänd utveckling (Alingsås). Dock ska noteras att i ett antal kommuner och stadsdelar var andelen större 2012 än 2013 – något som också anas i resultatet för landet som helhet (2011: 34,3 procent; 2012: 37,1 procent; 2013: 36,7 procent). ...och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd I genomsnitt har alltså 45 procent av GR:s vuxna biståndsmottagare haft bistånd minst 10 månader under året. Med fokus på dem med mycket långvarigt bistånd – i Öppna jämförelser definierat som minst 27 månader under en period av tre år (med uppehåll högst 2 månader i rad) – är andelen 31 procent. Även i detta avseende avspeglar det sammantagna GR-resultatet först och främst förhållandet inom Göteborg (33 procent), medan andelen är nästan tio procentenheter mindre inom övriga GR (23 procent). Spridningen är fortsatt stor inom Göteborg: mellan 25 och 39 procent. Bland kranskommunerna varierar andelen mellan 19 och 28 procent. Även med fokus på dem med mycket långvarigt bistånd är den sammantagna GR-andelen (31 procent) 49. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 39–40. 50. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 40. 51. Källa: Registret över ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsens statistikdatabas, nedladdat 2015-02-06. 45 större än i övriga storstadsregioner även om skillnaden är mindre i detta avseende (Malmöregionen 30 procent; Stockholmsregionen 28 procent). Riksgenomsnittet är fortsatt lägre än storstadsregionernas (24 procent). Precis som ifråga om långvarigt bistånd är den generella utvecklingen sedan 2011 negativ. I alla kommuner/stadsdelar i GR har andelen ökat sedan 2011. Det kan dock noteras att andelen mycket långvariga biståndsmottagare i några kommuner/stadsdelar var större 2012 än 2013. Andel av vuxna biståndsmottagare med långvarigt respektive mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, 2011–2013 a) Långvarigt ekonomiskt bistånd Procent 0 10 20 Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige 30 40 50 b) Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 60 0 10 20 30 31,7 21,3 31,4 21,4 39,1 40 50 60 28,2 23,2 35,5 24,8 40,9 19,7 36,4 26,1 39,8 25,3 38,7 21,8 35,6 18,9 31,3 23,7 31,6 23,9 41,7 38,5 53,8 33,2 48,0 25,3 38,2 37,2 26,1 39,3 26,9 32,2 43,9 36,5 50,8 31,3 46,0 25,0 39,9 34,6 50,3 32,9 47,3 23,1 36,1 30,6 44,7 41,1 39,2 36,7 27,6 30,0 23,7 2011 2012 2013 Kommentar: Diagram a) visar procentandelen av gruppen vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd som mottagit bistånd 10–12 månader under året, medan diagram b) visar andelen av biståndsgruppen som mottagit bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med uppehåll högst 2 månader i rad (om biståndet under perioden har erhållits i olika kommuner/stadsdelar avses den senaste). Uppgift för 2012 saknas för Sverige och för Stockholms län. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013. 46 Biståndsmottagare i befolkningen Öppna jämförelser redovisar även en indikator som siktar in sig direkt på befolkningen: andelen av hela befolkningen som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, med avseende på både vuxna och barn (som omfattas av berörda hushåll)52. I GR har i genomsnitt 4,9 procent av befolkningen någon gång under året varit mottagare till ekonomiskt bistånd. Medan variationen är jämförelsevis liten i kranskommunerna – mellan 1,7 och 5,0 procent – är den desto större inom Göteborg. Här varierar andelen från 2,5 till 18,6 procent, vilket i praktiken handlar om två starkt avvikande stadsdelar, Angered och Östra Göteborg, samt en relativt avvikande, Västra Hisingen. Övriga sju stadsdelar återfinns med god marginal under Göteborgsgenomsnittet (6,8 procent). Det ska också noteras att andelen i en av kranskommunerna, Lilla Edet (5,0 procent), är större Andel biståndsmottagare i befolkningen (vuxna och barn), i jämförelse med dessa sju 2011–2013 stadsdelar. Det sammantagna GR5 10 15 20 Procent 0 resultatet innebär en större Ale 2,8 andel biståndsmottagare i Alingsås regionens befolkning jämfört 3,1 Härryda med Stockholmsregionen (3,0 1,9 procent) och även med landet Kungsbacka 1,7 som helhet (4,4 procent) – Kungälv 2,4 men tvärtom en mindre andel Lerum 2,5 jämfört med Malmöregionen Lilla Edet 5,0 (6,1 procent). Mölndal 2,7 I riket som helhet har Partille 2,5 andelen biståndsmottagare Stenungsund 2,9 legat mycket stabil på mellan Tjörn 2,0 4,3 och 4,4 procent under Öckerö 2,4 perioden 2011–2013. Inom Göteborgs stadsdelar: Göteborg har andelen ökat i Angered 18,6 två av de stadsdelar som hade Askim-Frölunda-Högsbo en avvikande stor andel redan 4,4 Centrum 2011, Östra Göteborg och 2,5 Västra Hisingen. I övrigt är Lundby 4,3 andelen stabil över tid inom Majorna-Linné 3,4 Göteborg, eller har till och Norra Hisingen 4,8 med minskat i en stadsdel. I Västra Göteborg 4,3 flertalet övriga GR-kommuner Västra Hisingen 9,1 har andelen biståndsmottagare Örgryte-Härlanda 2,8 minskat något; ingenstans finns Östra Göteborg 17,0 någon markant ökning. Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige 52.Uppgiften i den inledande summeringen på sidan 45 avsåg enbart vuxna, för jämförbarhet med de två efterföljande diagrammen. 6,8 2,5 4,9 3,0 6,1 4,4 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 samt Registret över totalbefolkningen (RTB) 2013. 47 Barn i hushåll med ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser innehåller två indikatorer som belyser barnperspektivet på verksamheten med ekonomiskt bistånd: andelen barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd respektive hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. Att inte ha samma ekonomiska förutsättningar som andra barn kan innebära att barnet måste avstå från sådant som kamrater tar för givet. Ekonomisk utsatthet kan även indirekt påverka möjligheten för barn att utvecklas och styra över sina egna liv. Ur ett barnperspektiv är det därför viktigt att föräldrar med minderåriga barn snabbt får stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Barn som växer upp i familjer med långvariga försörjningsproblem är särskilt ekonomiskt utsatta.53 I GR lever 7,5 procent av barnen i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd (se diagrammet på nästa sida). Det är ungefär i nivå med riksgenomsnittet (7,4 procent), men en väsentligt större andel jämfört med Stockholmsregionen (4,3 procent). Ännu större är andelen dock i Malmöregionen: 10,0 procent. Inom GR varierar andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd väsentligt mellan kommuner och stadsdelar. Inom Göteborg är andelen mer än tre gånger så stor som inom övriga GR (11,6 mot 3,2 procent). Precis som ifråga om andelen biståndsmottagare i befolkningen i stort är det särskilt två av Göteborgs stadsdelar som utmärks av mycket stora andelar – Angered och Östra Göteborg med 26,4 respektive 28,5 procent – i själva verket blir de relativa skillnaderna gentemot övriga stadsdelar ännu större med fokus på barnen. I en av stadsdelarna, Östra Göteborg, har andelen vuxit påtagligt sedan 2012 (det jämförelseår som finns för denna indikator), vilket även gäller Västra Hisingen där andelen också är relativt stor (12,4 procent). Spridningen är mindre inom övriga GR, men – precis som beträffande andelen biståndsmottagare av befolkningen i stort – avviker Lilla Edet (8,4 procent) påtagligt gentemot övriga kommuner. Generellt är förhållandena 2013 relativt lika dem 2012, men det syns en svagt negativ trend med en växande andel ekonomiskt utsatta barn i Göteborg (11,6 mot 10,9 procent) – likväl som i riket i stort (7,4 mot 7,0 procent). ... och i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd I genomsnitt lever alltså ungefär 7,6 procent av barnen i GR i ett hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. Nästan hälften av dessa, 3,7 procent, bor i ett hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. Spridningen mellan kommuner och stadsdelar följer samma mönster i båda fallen. Det kan dock noteras att det sammantagna GR-resultatets avstånd gentemot riksgenomsnittet ökar relativt sett när fokus här riktas mot barn med långvarig ekonomisk utsatthet (GR:s 3,6 procent mot rikets 2,8 procent). Det ska också betonas att andelen barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd i förhållande till andelen barn i biståndshushåll totalt sett varierar mellan kommunerna. Om det för GR i genomsnitt alltså handlar om nästan hälften (49 procent), varierar andelen i kommunerna/stadsdelarna mellan 30 och 58 procent – generellt är andelen större inom Göteborg än i övriga GR. I riket som helhet handlar det om 38 procent. 53. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 40–41. 48 Andel barn i befolkningen som ingår i hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd, 2012–2013 a) Bistånd någon gång under året Procent Ale 0 5 10 15 20 25 30 3,3 Alingsås b) Bistånd under minst 10 månader 0 5 10 15 20 25 30 1,0 4,9 1,6 Härryda 2,2 0,7 Kungsbacka 2,4 0,9 Kungälv 3,3 1,5 Lerum 3,0 1,4 Lilla Edet 3,3 8,4 Mölndal 3,4 1,5 Partille 3,0 1,1 Stenungsund 3,4 1,1 Tjörn 2,8 1,0 Öckerö 2,7 1,0 Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum 3,2 6,3 2,6 5,3 Lundby Majorna-Linné 14,5 26,4 2,8 6,9 1,4 3,7 Norra Hisingen 6,9 3,5 Västra Göteborg 6,4 3,7 Västra Hisingen Örgryte-Härlanda 6,0 12,4 2,3 4,6 Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner 1,2 3,2 3,6 7,5 1,9 4,3 Malmöregionen Hela Sverige 5,9 11,6 GR Stockholms län 14,4 28,5 4,4 10,0 2,8 7,4 Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 samt Registret över totalbefolkningen (RTB) 2013. 49 2012 2013 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Många unga vuxna har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i åldersgruppen 18–24 år är cirka tre gånger högre än hos övriga åldersgrupper, oavsett konjunktur. Särskilt utsatta är de som varken studerar eller arbetar under övergångsfasen mellan ungdom och vuxenliv. Mot bakgrund av att denna grupp även på lång sikt har en ökad risk att stå utanför arbetsmarknaden – och att detta är förknippat med en förhöjd risk för såväl psykisk ohälsa som missbruk – är det angeläget att unga vuxna snabbt får stöd att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja studier. I GR har i genomsnitt 8,1 procent av befolkningens unga vuxna, 18–24 år, mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under året. Spridningen mellan kommuner och stadsdelar är precis som beträffande tidigare redovisade omfattningsindikatorer stor – men när det gäller unga vuxna är skillnaderna mellan vissa stadsdelar i Göteborg och övriga GRkommuner inte lika markant. Andel av unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 2011–2013 Fortfarande är det tre stadsdelar 5 10 15 20 25 30 Procent 0 i Göteborg som drar upp genomsnittet: Angered (25,2 Ale 6,6 procent) och Östra Göteborg Alingsås 7,2 (20,0 procent), följt av Västra Härryda 5,0 Hisingen (14,2 procent) – och Kungsbacka 3,0 för övriga GR främst Lilla Edet Kungälv 6,5 (11,8 procent). Men avståndet Lerum 6,1 gentemot övriga stadsdelar och Lilla Edet 11,8 kommuner är relativt sett mindre Mölndal 5,6 än vad gäller indikatorerna med Partille 4,3 avseende på befolkningen i stort Stenungsund och på barn. Andelen unga vuxna 7,3 Tjörn med ekonomiskt bistånd är dock 5,6 märkbart mindre i Centrum, liksom Öckerö 6,9 i Örgryte–Härlanda, jämfört med Göteborgs stadsdelar: övriga stadsdelar i Göteborg. Angered 25,2 Det sammantagna GRAskim-Frölunda-Högsbo 8,6 resultatet (8,1 procent) är nästan Centrum 2,6 detsamma som riksgenomsnittet Lundby 5,3 (8,0 procent). Igen innebär GRMajorna-Linné 5,8 resultatet en större andel jämfört Norra Hisingen 8,7 med Stockholmsregionen (4,6 Västra Göteborg 8,3 procent) men mindre jämfört med Västra Hisingen 14,2 Malmöregionen (9,7 procent). Örgryte-Härlanda Inom Göteborg är den generella 4,4 Östra Göteborg trenden under perioden 2011–2013 20,0 en svagt växande andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd (från 9,2 till 9,7 procent). Ökningen gäller framför allt de två redan mest utsatta stadsdelarna. I övriga GR varierar utvecklingen; det kan noteras att andelen minskat något i Lilla Edet (från till 13,1 till 11,8 procent). I riket som helhet har andelen förhållit sig stabilt på mellan 8,0 och 8,1 procent de tre åren. Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige 9,7 5,7 8,1 4,6 9,7 8,0 2011 2012 2013 Kommentar: Unga vuxna avser personer 18–24 år. Med ekonomiskt bistånd avses ekonomiskt bistånd som mottagits någon gång under året. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 samt Registret över totalbefolkningen (RTB) 2013. 50 Biståndsbelopp per kommuninvånare Inom hela GR betalades det under 2013 ut ekonomiskt bistånd motsvarande 1 514 kronor per invånare. Beloppet är påtagligt högre inom Göteborg, 2 176 kronor per invånare – men med stora variationer mellan stadsdelarna, speglande mönstret som beskrivits rörande andelen biståndsmottagare. I Angered och Östra Göteborg är den utbetalda kostnaden per invånare nära 5 400 kronor, följt av Västra Hisingen med drygt 2 900 kronor. Övriga stadsdelar ligger under Göteborgs genomsnitt, och beloppet är betydligt mindre i Örgryte-Härlanda och Centrum (omkring 900 kronor). Samtliga Göteborgs stadsdelar uppvisar emellertid ett högre belopp än genomsnittet för övriga GR (685 kronor). Snittet för kranskommunerna dras i sin tur upp främst av Lilla Edet (drygt 1 300 kronor). I övrigt är variationen bland kranskommunerna tämligen begränsad, mellan drygt 500 och knappt 850 kronor per Utbetalat bistånd per kommuninvånare, 2011–2013 invånare. 1000 2000 3000 4000 5000 6000 GR-snittet överstiger Kr 0 riksgenomsnittet, 1 128 Ale 657 kronor per invånare, Alingsås 637 med 386 kronor. Härryda 515 Jämfört med de övriga Kungsbacka 507 storstadsregionerna Kungälv 704 motsvarar GR-beloppet Lerum 721 cirka 540 kronor mer än Lilla Edet 1 307 genomsnittskostnaden Mölndal i Stockholmsregionen 843 Partille (971 kr) men cirka 644 180 kr mindre än Stenungsund 847 Malmöregionen (1 691 Tjörn 553 kr). Öckerö 845 Det går inte att utläsa Göteborgs stadsdelar: någon tydlig trend under Angered 5 391 mätperioden 2011–2013. Askim-Frölunda-Högsbo 1 526 I Sverige som helhet har Centrum 923 det utbetalade beloppet Lundby 1 490 per invånare ökat svagt, Majorna-Linné 1 306 från 1 089 till 1 128 Norra Hisingen 1 573 kronor. En svag generell Västra Göteborg ökning gäller även inom 1 271 Västra Hisingen Göteborg (från 2 133 till 2 912 2 176 kronor). Men i en Örgryte-Härlanda 891 stadsdel är riktningen Östra Göteborg 5 395 den omvända och i flera andra har beloppet Göteborg 2 176 legat mycket stabilt. Övriga GR-kommuner 685 I övriga GR-området GR 1 514 varierar utvecklingen; Stockholms län 2011 971 i samtliga kommuner 2012 Malmöregionen 1 691 är förändringarna 2013 Hela Sverige 1 128 begränsade. Kommentar: Diagrammet visar totalt utbetalat ekonomiskt bistånd under året per invånare i kommunen/stadsdelen/regionen, i kronor. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013. 51 Bakgrundsmått Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av sådant som är svårt att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd påverkas av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. I det här avsnittet redovisas förhållandet inom GR med avseende på ett antal olika socioekonomiska faktorer som tenderar att påverka biståndsmottagandets omfattning. De bakgrundsmått som ingår i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd är en viktig del i analysen av övriga indikatorer då de kan bidra till att förklara utfallet. Utöver att måtten kan bidra till att fördjupa den lokala analysen gör de också jämförelser mellan kommuner och stadsdelar mer meningsfulla och rättvisande. Det ska samtidigt betonas att kommuner med liknande socioekonomiska förutsättningar likväl kan uppvisa mycket olika resultat på grund av verksamhetens kvalitet, arbetssätt, prioriteringar samt tillgång till stöd och insatser för personer med försörjningsproblem.54 Bakgrundsmåtten är hämtade från olika register (se sidan 6). Eftersom det främst är förhållandena hos den vuxna befolkningen i arbetsför ålder som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd beskriver måtten företrädesvis befolkningen inom åldersspannet 18–64 år. Invånare med låg inkomst Det finns ett starkt generellt samband mellan låg inkomst och behov av ekonomiskt bistånd.55 I GR har en knapp femtedel av befolkningen i åldrarna 18–64 år en låg inkomst (18,9 procent; se diagrammet på nästa sida). Med låg inkomst avses här en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i riket för åldersgruppen. I och med att måttet bygger på Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) som har ett års eftersläpning relativt Registret över totalbefolkningen innebär det att resultatet redovisat för 2013 delvis speglar förhållandet 2012. I Göteborg är andelen låginkomsttagare 9 procentenheter större än i övriga GR: 22,7 mot 13,7 procent. Inom Göteborg är det framför allt två stadsdelar som bidrar till att dra upp genomsnittet: Angered och Östra Göteborg (43,8 respektive 37,3 procent). Det skiljer nästan 28 procentenheter mellan andelen låginkomsttagare i Angered och i stadsdelen där andelen är som minst (Örgryte-Härlanda, 15,9 procent). Utanför Göteborg är det Lilla Edet som drar upp genomsnittet med 20,3 procent låginkomsttagare. I övrigt är variationen mellan kommunerna mindre (11,0–16,9 procent). Förutom Lilla Edet och Alingsås (16,9 procent) har alla kranskommunerna en mindre andel låginkomsttagare än samtliga stadsdelar i Göteborg. Det övergripande förhållandet i GR är mycket likt det i Stockholmsregionen (18,8 procent). Riksgenomsnittet är något högre, 20,3 procent. Det kan noteras att Malmöregionen avviker med en andel om 26,4 procent. Andelen låginkomsttagare har förhållit sig mycket stabil under mätperioden 2011–2013. Den inbördes rangordningen mellan GR:s kommuner och stadsdelar är i stort sett oförändrad liksom spannet mellan störst och minst andel. 54. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 8. 55. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 42. 52 Andel invånare med låg inkomst, 2011–2013 Procent 0 10 20 30 Ale 16,4 Alingsås 16,9 Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum 50 12,1 11,0 13,3 12,2 Lilla Edet 20,3 Mölndal 14,0 Partille 14,2 Stenungsund 14,1 Tjörn 14,0 Öckerö 40 12,7 Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo 43,8 18,5 Centrum Lundby Majorna-Linné 19,8 18,9 17,7 Norra Hisingen Västra Göteborg 20,6 16,5 Västra Hisingen Örgryte-Härlanda 24,0 15,9 Östra Göteborg 37,3 Göteborg Övriga GR-kommuner 22,7 13,7 GR 18,9 Stockholms län 18,8 Malmöregionen Hela Sverige 2011 26,4 2012 2013 20,3 Kommentar: Uppgifterna avser procentandelen invånare i åldrarna 18–64 år med en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten för riket. Inkomst omfattar inkomst från förvärvsarbete, pension, kapital m.m. samt transfereringar (exklusive ekonomiskt bistånd). I och med att måttet bygger på Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) som har ett års eftersläpning relativt Registret över totalbefolkningen innebär det att resultatet ett enskilt år delvis speglar förhållandet året före. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdaterat 2013, och Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), uppdaterat 2012. 53 Arbetslösa invånare Öppna jämförelser redovisar både andelen arbetslösa i kommunen/stadsdelen totalt och andelen arbetslösa utan ersättning. Arbetslösa som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen påverkar inte behovet av ekonomiskt bistånd i någon avgörande grad. Det gäller däremot andelen arbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning, där en stor andel i kommunen/stadsdelen har ett mycket starkt samband med behovet av ekonomiskt bistånd. Det generella arbetslöshetsmåttet presenteras främst som en jämförelse.56 Andelen arbetslösa i GR totalt sett är 10,4 procent (se diagram a på nästa sida). I och med att måttet bygger på Sysselsättningsregistret (Sreg) som har ett års eftersläpning relativt Registret över totalbefolkningen innebär det att resultatet redovisat för 2013 delvis speglar förhållandet 2012. Arbetslösheten i GR är lite högre än i Stockholmsregionen (9,8 procent) – men lägre jämfört med riksgenomsnittet (11,4) och särskilt i relation till Malmöregionen (12,3 procent). Inom GR är andelen arbetslösa i Göteborg klart större än i kranskommunerna: 12,2 mot genomsnittet 8,0 procent. Inom Göteborg är i sin tur spridningen stor. Samma två stadsdelar som i tidigare redovisningar – Angered och Östra Göteborg – avviker med väsentligt större andelar: 21,8 respektive 19,9 procent, följt av Västra Hisingen med 14,4 procent. Övriga stadsdelar i Göteborg har mer gemensamt med kranskommunerna, där Lilla Edet står för största andelen arbetslösa (10,7 procent) – medan nivån i de andra GR-kommunerna ligger mellan 6,6 och 9,8 procent, där situationen är bäst i Öckerö och Lerum. Under mätperioden 2011–2013 har den genomsnittliga andelen arbetslösa i Göteborg minskat från 13,3 procent till 12,2 procent. Jämförbarhet för GR saknas i underlaget men det syns att andelen arbetslösa har minskat i alla kommuner/stadsdelar sedan 2011 med undantag för Angered och Östra Göteborg som ökat marginellt (0,1 procentenheter). Variationen mellan Göteborgs stadsdelar har därmed snarast förstärkts sedan 2011. Det ska också noteras att både Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen hade en mindre andel arbetslösa 2012 än både 2011 och 2013. Detsamma gäller även några andra kommuner/stadsdelar. …utan ersättning När det gäller behovet av ekonomiskt bistånd är det alltså särskilt andelen arbetslösa utan ersättning som är central. I GR som helhet är den 4,4 procent (se diagram b på nästa sida). Det innebär att drygt 40 procent av de arbetslösa saknar ersättning. Spridningsmönstret inom GR följer det som beskrivits ovan: Inom Göteborg – där andelen arbetslösa utan ersättning sammantaget är 5,2 procent – avviker Angered och Östra Göteborg tydligt (med 9,1 respektive 9,0 procent), följt av Västra Hisingen (6,4 procent). Bland kranskommunerna är andelen störst i Lilla Edet (4,0 procent) – med relativt sett ungefär samma avstånd till de övriga kommunerna som tidigare. Öckerö har minst andel arbetslösa utan ersättning: 2,5 procent, där det relativa avståndet till andra kommuner/stadsdelar har ökat jämfört med situationen för arbetslöshetsnivån generellt. Med fokus på ersättningsaspekten är den övergripande bilden för GR (4,4 procent) sämre än för landet som helhet (4,1 procent) – och avståndet till Malmöregionen krymper (4,6 procent). Inga stora förändringar har skett sedan 2011, men det kan noteras att andelen arbetslösa utan ersättning har vuxit i Östra Göteborg och Västra Hisingen men tvärtom minskat i flertalet av stadsdelarna där andelen redan 2011 var mindre. Det innebär att avståndet mellan Göteborgs stadsdelar även i detta avseende har ökat sedan 2011. 56. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 43. 54 Andel arbetslösa invånare, 2011–2013 a) Totalt 0 Procent 5 b) Utan ersättning 10 15 Ale 20 25 0 5 10 9,3 3,4 9,8 3,6 Alingsås Härryda 7,3 2,8 Kungsbacka 7,6 3,1 Kungälv 7,3 3,2 Lerum Lilla Edet Mölndal 10,7 25 4,0 8,3 3,4 8,6 3,4 Stenungsund 8,1 3,5 Öckerö 20 2,8 6,7 Partille Tjörn 15 7,1 3,2 6,6 2,5 Göteborgs stadsdelar: Angered 21,8 Askim-Frölunda-Högsbo Centrum 9,9 4,1 8,5 3,6 Lundby 11,5 Majorna-Linné 4,0 11,9 3,8 14,4 3,7 19,9 Göteborg GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige 6,4 8,8 Östra Göteborg Övriga GR-kommuner 4,7 9,1 Västra Hisingen Örgryte-Härlanda 4,9 9,7 Norra Hisingen Västra Göteborg 9,1 12,2 8,0 9,0 5,2 3,2 10,4 4,4 9,8 4,1 12,3 11,4 4,6 4,1 2011 2012 2013 Kommentar: Diagrammen visar procentandelen av invånarna 18–64 år som är a) arbetslösa och b) arbetslösa utan ersättning (pga. arbetslösheten, exempelvis arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, lönegaranti och etableringsersättning). I och med att Sysselsättningsregistret har ett års eftersläpning relativt Registret över totalbefolkningen innebär det att resultaten ett enskilt år delvis speglar förhållandet året före. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdaterat 2013, och Sysselsättningsregistret (Sreg), uppdaterat 2012. 55 Låg utbildning Låg utbildning medför generellt ökade svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket ökar risken för att behöva ekonomiskt bistånd.57 Eftersom utbildning i första hand har betydelse för yngre arbetssökande är detta bakgrundsmått i Öppna jämförelser avgränsat till åldersgruppen 20–40 år. Till följd av att det saknas säkra registeruppgifter för utrikes födda personer är det därtill begränsat till att gälla svenskfödda invånare. Bland GR:s svenskfödda invånare 20–40 år har 6,9 procent som högst förgymnasial utbildning – det vill säga den definition på låg utbildning som används i Öppna jämförelser. Spridningen är dock stor mellan kommuner och stadsdelar. Genomsnittet för Göteborg (6,1 procent) döljer närmast mer än det visar; bara tre stadsdelar ligger inom 2 procentenheters avstånd från detta genomsnitt. I Centrum, Örgryte–Härlanda och Majorna–Linné är andelen omkring 3–4 procent. Både Norra och Västra Hisingen ligger Andel lågutbildade invånare, 2011–2013 märkbart över genomsnittet, med drygt 9 procent. Till sist gäller 16,2 procent 0 5 10 15 20 Procent för Angered – det vill säga här återfinns Ale 11,3 ungefär fem gånger så stor andel Alingsås 8,7 lågutbildade jämfört med i Centrum där Härryda 7,6 andelen är som allra minst. Kungsbacka Spridningen är stor även inom övriga 6,4 Kungälv GR. Andelen lågutbildade invånare 9,0 i Lilla Edet, 14,5 procent, är nästan Lerum 7,1 lika stor som i Angered – och mer än Lilla Edet 14,5 dubbelt så stor som i Kungsbacka där Mölndal 6,7 den är som minst (6,4 procent). I Ale är Partille 7,6 andelen (11,3 procent) större än i nio av Stenungsund 8,1 Göteborgs tio stadsdelar. I övriga GRTjörn 7,5 kommuner varierar andelen lågutbildade Öckerö 8,7 invånare mellan 6,4 och 9,0 procent. Göteborgs stadsdelar: Det sammantagna GR-resultatet Angered innebär en mindre andel lågutbildade 16,2 Askim-Frölunda-Högsbo invånare jämfört med såväl 6,6 Stockholmsregionen (8,2 procent) som Centrum 3,2 riksgenomsnittet (8,3 procent) – men en Lundby 5,8 något större andel än i Malmöregionen Majorna-Linné 4,3 (6,7 procent). Norra Hisingen 9,2 Andelen lågutbildade har generellt Västra Göteborg 6,6 minskat något sedan 2011 – det gäller i Västra Hisingen 9,4 GR:s kommuner/stadsdelar likväl som Örgryte-Härlanda 4,0 i övriga landet. Det kan noteras att Östra Göteborg 9,0 minskningen är tydligast i de kommuner där andelen lågutbildade är relativt Göteborg stor (även om det också gäller andra). 6,1 Det innebär att avståndet mellan Övriga GR-kommuner 8,0 stadsdelarna/kommunerna med stor och GR 6,9 dem med liten andel lågutbildade har Stockholms län 2011 8,2 minskat något sedan 2011. Malmöregionen 6,7 Hela Sverige 8,3 2012 2013 Kommentar: Uppgifterna avser procentandelen svenskfödda personer i åldersgruppen 20–40 år med okänd eller högst förgymnasial utbildning. 57. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 44. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) och Utbildningsregistret. 56 Utrikes födda Kommuner/stadsdelar med en stor andel utrikesfödda möter generellt ett ökat behov av ekonomiskt bistånd. Detta gäller framförallt sett till nyanlända med kort vistelsetid i Sverige, men även efter etableringsperioden kvarstår en risk för behov av ekonomiskt bistånd.58 Öppna jämförelser redovisar därför två mått på andelen utrikes födda: dels dem med vistelsetid 0–5 år efter beviljat uppehållstillstånd, dels dem med 6–10 års vistelsetid. I hela GR är andelen utrikesfödda invånare totalt 17,5 procent – med en väsentligt större andel i Göteborg (23,5 procent) än i övriga GR-kommuner (mellan 4,6 och 14,7 procent).59 Öppna jämförelsers mått på andelen utrikes födda är avgränsat till åldersgruppen 18–64 år, det vill säga den åldersgrupp som generellt är mest relevant i analyser av det ekonomiska biståndets omfattning. Med fokus på denna åldersgrupp – samt med avgränsning till dem som vistats i Sverige som mest 10 år efter beviljat uppehållstillstånd – är andelen utrikes födda i GR 8,4 procent (se båda diagrammen på nästa sida). Med avgränsning till dem som vistats som mest 5 år – det vill säga en grupp som är ännu mer relevant ifråga om ekonomiskt bistånd – krymper andelen ytterligare, till 4,9 procent. Oavsett kort eller lång vistelsetid i Sverige (det vill säga max 10 år) är andelen utrikesfödda i GR påtagligt mindre än i de två andra storstadsregionerna, och något mindre även jämfört med riksgenomsnittet. Det är också tydligt hur utfallet genomgående skiljer sig åt mellan Göteborg och övriga kranskommuner, och även inom Göteborg. Inom Göteborg är andelen med kort vistelsetid knappt 7 procent och med lång knappt 5 procent (eller totalt knappt 12 procent). Motsvarande genomsnitt för kranskommunerna är drygt respektive knappt 2 procent (totalt knappt 4 procent). Om spridningen bland kranskommunerna är förhållandevis liten – med störst andel i Mölndal och minst i Öckerö – är variationen desto större inom Göteborg. I första hand är det Angered och Östra Göteborg som drar upp Göteborgsgenomsnittet, men även Västra Hisingen. Andelen utrikesfödda är allra minst i Majorna-Linné – det gäller oavsett kort eller längre vistelsetid. I kranskommunerna är andelen utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige genomgående mindre än i Göteborg oavsett vilken stadsdel som jämförelsen siktar på. Sett till dem med längre vistelsetid är dock andelarna i både Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda mindre än i flera av kranskommunerna. Den inbördes rangordningen bland Göteborgs stadsdelar skiljer sig något åt beroende på om fokus ligger på kort eller lång vistelsetid. Tydligast märks det för Centrum där andelen utrikes födda ligger tämligen nära Göteborgsgenomsnittet sett till kort vistelsetid men där (det relativa) avståndet växer sett till dem med längre vistelsetid. I Sverige som helhet har andelen utriksfödda invånare med en vistelsetid på max 10 år vuxit något i relation till hela befolkningen under mätåren 2011–2013. Men med fokus avgränsat till dem som har vistats som mest 5 år i landet har förhållandet varit stabilt. Det nationella mönstret syns också i flertalet GR-kommuner/stadsdelar: en tämligen stabil andel utrikesfödda med få år i Sverige bakom sig, men en växande andel som varit längre i Sverige. Men det finns också flera undantag från den generella bilden. 58. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 44. 59. Källa: SCB:s befolkningsstatistik, Statistikdatabasen, nedladdat 2015-02-06. 57 Andel utrikes födda invånare uppdelat på vistelsetid i Sverige, 2011–2013 0–5 år Procent 0 5 10 6–10 år 15 20 0 5 Ale 2,1 2,2 Alingsås 2,4 2,3 Härryda 1,8 Kungsbacka 1,6 1,2 Kungälv 1,6 1,4 Lerum 1,4 1,6 Lilla Edet Partille 2,2 2,5 3,3 2,3 2,6 Stenungsund 2,2 1,5 Tjörn 2,2 1,3 Öckerö 20 1,7 2,5 Mölndal 15 10 0,9 1,0 Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo 3,8 5,3 Centrum 2,7 6,4 Lundby 3,6 5,7 Majorna-Linné 1,8 3,8 Norra Hisingen 4,4 5,3 Västra Göteborg 3,1 4,1 Västra Hisingen 2,1 4,6 Östra Göteborg 4,8 6,9 1,8 2,1 3,5 4,9 Stockholms län 7,3 Malmöregionen 7,3 Hela Sverige 11,1 12,4 Göteborg GR 6,0 8,7 Örgryte-Härlanda Övriga GR-kommuner 12,0 14,9 5,0 5,5 3,6 5,1 2011 2012 2013 Kommentar: Uppgifterna avser andelen utrikes födda invånare 18–64 år med vistelsetid i Sverige 0–5 år respektive 6–10 år efter beviljat uppehållstillstånd. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB). 58 Unga vuxna Många unga vuxna har svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga vuxna, 18–24 år, är cirka tre gånger högre jämfört med övriga åldersgrupper. Detta i kombination med arbetslöshetsförsäkringens kvalifikationskrav medför att denna grupp har en ökad risk för att komma i behov av ekonomiskt bistånd.60 Mot den bakgrunden redovisar Öppna jämförelser andelen unga vuxna av kommunernas/stadsdelarnas totala antal invånare. Andelen unga vuxna i GR – 15,4 procent – skiljer sig inte nämnvärt åt från Andel unga vuxna invånare, 2011–2013 riksgenomsnittet (15,6 procent). Det kan dock konstateras att andelen i både GR och 5 10 15 20 25 30 Procent 0 Malmöregionen är lite större Ale 15,9 än i Stockholmsregionen (14,1 Alingsås procent). 15,6 Inte heller inom GR handlar Härryda 14,4 det om stora variationer. I Kungsbacka 14,8 kranskommunerna varierar Kungälv 15,5 andelen unga vuxna mellan 14,2 Lerum 14,6 och 15,9 procent. Lilla Edet Inom Göteborg är 14,2 spridningen dock lite större. Mölndal 14,8 Genomsnittet för Göteborg, Partille 15,5 15,8 procent, dras upp betydligt Stenungsund 14,4 av Centrum (drygt 19 procent) Tjörn – samt på en nästa nivå av 14,7 Angered och Östra Göteborg Öckerö 15,2 (drygt 17 procent). Minst andel Göteborgs stadsdelar: unga vuxna återfinns i MajornaAngered 17,2 Linné (knappt 13 procent). I Askim-Frölunda-Högsbo 14,7 övrigt handlar det om omkring Centrum 15–16 procent. 19,1 Andelen unga vuxna har Lundby 15,7 generellt förhållit sig stabil under Majorna-Linné 12,7 perioden 2011–2013. Men det Norra Hisingen 15,6 kan bland kranskommunerna Västra Göteborg noteras en liten ökning i Ale 15,2 och Öckerö och tvärtom en Västra Hisingen 14,6 minskning (som tydligast) i Örgryte-Härlanda 16,0 Tjörn och Lilla Edet. Inom Östra Göteborg 17,1 Göteborg gäller de tydligaste förändringarna en växande andel i Centrum och tvärtom en Göteborg 15,8 minskande i Lundby och Östra Övriga GR-kommuner 15,0 Göteborg. GR 15,4 Stockholms län 60. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 45. 14,1 2011 Malmöregionen 15,9 2012 Hela Sverige 15,6 2013 Kommentar: diagramen visar andel unga vuxna 18–24 år av invånare 18–64 år. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB). 59 Anledning till försörjningshinder Kvalifikationskraven och utformingen av både arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen påverkar behovet av ekonomiskt bistånd hos både arbetslösa och sjuka med en svag position på arbetsmarknaden. Beträffande sjukförsäkringen påpekar Socialstyrelsen att ekonomiskt bistånd har kommit att utgöra ett alternativ till en mer långvarig försörjning.61 I Öppna jämförelser redovisas tre orsaker till försörjningshinder: arbetslöshet, sjukdom/ohälsa samt sociala hinder för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Dessa tre orsaker har alla en koppling till behovet av insatser och samverkan för att stödja enskilda personer i att på kort eller lång sikt uppnå självförsörjning. Skillnader mellan kommuner kan vara tecken på verksamhetens GR kvalitet och prioriteringar, men också på graden av samverkan med berörda aktörer – arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, försäkringskassan – eller, beträffande sociala hinder, med övriga verksamheter inom individ- och familjeomsorg (IFO). 28,4 42,1 Till att börja med kan konstateras att arbetslöshet är den klart vanligaste orsaken bakom försörjningsstöd. I Sverige som helhet 12,0 gäller det nästan hälften av fallen (48,8 procent), men lite mindre 17,5 ofta i GR: 42,1 procent. Här avses arbetslösa som bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Den andra enskilt vanligaste orsaken är sjukdom/ohälsa – 14,0 Hela Sverige procent i Sverige, och lite mer vanligt i GR: 17,5 procent. Här avses sjukskrivna med läkarintyg eller ett läkarutlåtande som styrker nedsatt arbetsförmåga samt personer utan eller otillräcklig inkomst 26,3 av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. 48,8 Nästan lika vanligt är det med sociala skäl för arbetshinder 10,9 – 10,9 procent i Sverige; 12,0 procent i GR. Här avses personer som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande och 14,0 som socialtjänsten bedömer saknar arbetsförmåga/utan klarlagd arbetsförmåga, där arbete kan bli aktuellt först efter förberedande Arbetslöshet Sjukdom/ohälsa insatser. Utöver dessa tre skäl finns ytterligare orsaker som Sociala skäl Övriga skäl tillsammans svarar för drygt en fjärdedel avbiståndsmottagares skäl till försörjningsstöd. Det kan handla om föräldraledighet, arbete med inkomst under nivån för försörjningsstöd, språkhinder avseende person som avslutat sin introduktionsperiod, tillfälligt behov av bistånd.62 Inom GR varierar det något hur vanliga dessa tre övergripande orsaker är (se diagrammet på nästa sida). Generellt är mönstret lite mer entydigt inom Göteborg än i övriga GR. I Göteborg utmärker sig Centrum med en relativt stor andel biståndsmottagare vars försörjningshinder bottnar i sjukdom/ohälsa. I Majorna-Linné och i viss mån även i Askim-Frölunda-Högsbo är sociala skäl relativt vanligare – och tvärtom mindre vanliga i Angered, liksom även i Östra Göteborg och Västra Hisingen. I övriga GR är spännvidden större. Här avviker först och främst Lilla Edet från det generella mönstret genom att sociala skäl i väsentligt högre grad ligger bakom försörjningshinder än i övriga kommuner – här är detta det vanligaste skälet av de tre – medan sjukdom/ohälsa i mindre grad är orsaken. I Alingsås och Stenungsund är arbetslöshet i relativt hög grad orsaken till försörjningshinder – men i relativt liten grad sjukdom/ohälsa. De olika skälen till försörjningshinder har varit ungefär lika vanliga/ovanliga under mätperioden 2011– 61. Se Socialstyrelsen, 2014, s. 45–46. 62. Se vidare Socialstyrelsen, 2104d. 60 2013 – det gäller både på övergripande regional och nationell nivå och för flertalet enskilda kommuner och stadsdelar. Det syns dock en generell tendens till en svagt växande andel orsaker grundade i arbetslöshet. Den inom GR mest påtagliga och entydiga förändringen över tid har skett i Lilla Edet där sociala skäl för försörjningshinder har blivit nästan dubbelt så vanligt sedan 2011 medan arbetslöshet här har blivit ett mindre vanligt skäl. Det kan också noteras hur arbetslöshet i Alingsås däremot har blivit en påtagligt vanligare orsak, liksom sjukdom/ohälsa, medan sociala skäl blivit mindre vanliga. Jämfört med övriga storstadsregioner kan konstateras att arbetslöshet är en relativt mindre vanlig orsak i GR, främst i förhållande till Stockholmsregionen. Anledning till försörjningshinder, 2011–2013 Arbetslöshet 0 10 20 30 40 Ale 50 60 37,4 Angered 36,0 11,2 21,0 6,7 18,2 44,4 16,2 25,1 17,5 38,1 16,4 14,8 17,4 42,1 16,9 19,5 17,5 47,5 18,6 44,8 12,2 48,8 14,0 Kommentar: Uppgifterna avser andelen vuxna biståndsmottagare under året. Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2013. 61 21,3 15,3 17,9 39,9 GR 13,1 15,7 15,8 42,6 42,2 13,8 16,4 37,6 42,1 Hela Sverige 11,7 11,0 16,0 Göteborg Stockholms län 12,3 28,6 Övriga GR-kommuner Malmöregionen 19,0 10,7 20,6 40,7 60 34,7 33,5 42,0 50 20,0 16,4 38,1 40 9,3 18,4 51,6 43,0 Östra Göteborg 30 8,9 20,4 42,3 42,8 Örgryte-Härlanda 20 9,6 46,3 Lundby Västra Hisingen 10 7,6 23,3 Majorna-Linné Västra Göteborg 0 21,4 Centrum Norra Hisingen 60 15,2 19,4 30,9 Partille Askim-Frölunda-Högsbo 50 24,3 Stenungsund Göteborgs stadsdelar: 40 19,3 35,5 Tjörn 30 45,0 Lerum Öckerö 20 33,6 Kungälv Mölndal 10 53,8 Kungsbacka Lilla Edet 0 39,6 Alingsås Härryda Sociala skäl Sjukdom/ohälsa 10,5 13,4 9,5 11,5 13,6 12,0 13,8 2011 14,1 2012 10,9 2013 En regional sammanfattning av omfattningen av ekonomiskt bistånd och bakgrundsmått i GR Hur ser omfattningen av det ekonomiska biståndet ut i regionen som helhet – och hur förhåller det sig till de två övriga storstadsregionerna och riket? Här sammanfattas slutligen i tabellform utfallet på samtliga omfattningsindikator och bakgrundsmått för GR, Stockholms- och Malmöregionen samt riket. För en beskrivning av resultaten hänvisas till kapitlets tidigare avsnitt rörande respektive indikator/mått. GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige Omfattningsindikatorer Långvarigt ekonomiskt bistånd (vuxna biståndsmottagare) 45,1 41,1 39,2 36,7 Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (vuxna biståndsmottagare) 31,0 27,6 30,0 23,7 Biståndsmottagare i hela befolkningen 4,9 3,0 6,1 4,4 Barn i hushåll med ekonomiskt bistånd 7,6 4,3 10,0 7,4 Barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd 3,7 1,9 4,4 2,8 Unga vuxna (18–24 år) med ekonomiskt bistånd 8,1 4,6 9,7 8,0 1 514 971 1 691 1 128 Låg inkomst (18–64 år) 18,9 18,8 26,4 20,3 Arbetslöshet (18–64 år) 10,4 9,8 12,3 11,4 4,3 4,1 4,6 4,1 Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd, kr Bakgrundsmått Arbetslöshet utan ersättning Låg utbildning (svenskfödda 20–40 år) 7,3 8,2 6,7 8,3 Utrikes födda (18–64 år): vistelsetid 0–5 år 4,9 7,3 7,3 5,1 Utrikes födda (18–64 år): vistelsetid 6–10 år Unga vuxna 18–24 år 3,5 5,0 5,5 3,6 15,4 14,1 15,9 15,6 Försörjningshinder på grund av: arbetslöshet 42,1 47,5 44,8 48,8 Försörjningshinder på grund av: sjukdom/ohälsa 17,5 18,6 12,2 14,0 Försörjningshinder på grund av: sociala skäl 12,0 13,8 14,1 10,9 62 4. Diskussion Den här rapporten beskriver GR-kommunernas resultat av Öppna jämförelsers indikatorer rörande ekonomiskt bistånd. Ger då sammanställningen en tillförlitlig, giltig och relevant bild av kvaliteten i kommunernas och stadsdelarnas verksamheter och de förutsättningar som föreligger? Det finns metodproblem förknippade med Öppna jämförelser – både av generell och mer specifik natur – som är viktiga att ha med sig i tolkningen av resultaten. Avslutningsvis följer därför en kort diskussion om Öppna jämförelsers metod, giltighet och användbarhet. Tillförlitliga uppgifter? En omfattande del av Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd grundar sig på enkätsvar där kommunerna/stadsdelarna själva rapporterat in sina uppgifter. Även om enkätfrågorna är kompletterade med anvisningar och definitioner finns risken att respondenterna tolkar frågorna på olika sätt. Ibland kanske en enskild uppgift inte heller finns enkelt tillgänglig och respondenten svarar med ett mer eller mindre välgrundat antagande. Om uppgifter måste tas fram manuellt av respondenten innebär det ytterligare en potentiell felkälla. Socialstyrelsen står för viss kvalitetskontroll i det att de kontaktar respondenterna i de fall orimliga uppgifter upptäcks samt går igenom samtliga kommentarer som lämnats i anknytning till enkätfrågans svar. Därefter har vissa korrigeringar gjorts.63 Det finns naturligtvis en risk för ytterligare fel som inte har uppmärksammats – om felen kanske inte varit lika uppenbara och om respondenten inte kommenterat osäkerheten i svaret. Utifrån risken för olika tolkningar av frågorna och felaktiga uppgifter i de avgivna svaren speglar resultaten i Öppna jämförelser inte nödvändigtvis verkligheten i varje enskilt fall – och det finns anledning att vara försiktig även i tolkningen av skillnader mellan enskilda kommuner/stadsdelar. Omfattningsindikatorerna, baserade på registerdata, har delvis andra typer av felkällor. De använda registren bygger på personnummer och kräver att personen är folkbokförd i Sverige, vilket innebär att personer utan hemadress och personer som nyligen kommit till Sverige inte omfattas. En annan problematik gäller personer som kan ha fått ekonomiskt bistånd men har flyttat till annat land, och därför inte heller omfattas av mätningen. Ytterligare en felkälla – som Socialstyrelsen i första hand betonar – är personer som fått ekonomiskt bistånd i en kommun men i praktiken bor i en annan, och därmed förs till fel kommun i registret. Generellt gäller att insamlade registeruppgifter granskas genom både manuella och maskinella kontroller, och fel korrigeras efter kontakt med uppgiftslämnarna. När det gäller uppgifterna om försörjningshinder, som samlas in av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Socialstyrelsen, kan nämnas att det finns vissa brister i insamlingen som gör att statistiken inte uppfyller den kvalitet som krävs för att publiceras inom ramen för Sveriges officiella statistik.64 En giltig och relevant bild? De så kallade ”kvalitetsindikatorerna” i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, baserade på enkäten riktad till kommuner och stadsdelar, är inriktade på att mäta förekomst/icke-förekomst av en viss typ av insats/åtgärd/förhållande. Ett positivt ”ja-svar” kan i många fall betyda olika saker – och vara grundat i varierande bredd, djup och kvalitet i insatsen. Att exempelvis genomföra och använda sig av resultat från en brukarundersökning kan göras med skiftande ambition och på olika sätt. Detsamma torde gälla 63. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 33–35. 64. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 33–35 63 systematiska uppföljningar av genomförandeplaner och av genomförda insatser – på såväl individ- som gruppnivå. Den här typen av variationer bör hållas i minnet i tolkningen av resultaten. En annan problematik i sammanhanget är hur väl den här typen av kvalitetsindikator förmår att ”träffa rätt”: hur väl den visar på ett relevant förhållande eller resultat utifrån lagstiftning, verksamhetsmål och målgruppsbehov. Rutiner och överenskommelser kan till exempel sägas utgöra ett slags formella ”bevis” på att, exempelvis, samordning och samverkan råder – men det tenderar att variera i vilken grad den här typen av dokument används i praktiken och fungerar som stöd för verksamheten. Från ett omvänt perspektiv kan det finnas exempel på samordning och samverkan som fungerar mycket väl utan den här typen av formella dokument. Resultaten av kvalitetsindikatorerna kan sägas ta sikte på både det generella och det specifika: de pekar på i vilken utsträckning generellt betydelsefulla förutsättningar finns på plats och på förekomsten av vissa kvalitetsaspekter i verksamheten. Om indikatorn inte ger ett positivt utfall i en viss kommun/stadsdel måste tolkningen göras lokalt – finns det alternativa förutsättningar i verksamheten som, på andra vägar, gynnar dess mål och målgrupper? Att gå till Socialstyrelsens rapport och läsa mer om syftet bakom de enskilda variablerna kan ge ett stöd för den analysen.65 Beträffande indikatorerna på det ekonomiska biståndets omfattning är det mer självskrivet att dessa är relevanta för den som vill följa verksamheten med ekonomiskt bistånd. Mindre självklart är möjligen vilka demografiska grupper som särredovisas och vilka indelningar som görs beträffande biståndets långvarighet. Mot bakgrund av att könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg för jämställdhetsintegrering66, skulle det exempelvis vara belysande med jämförelser av biståndets omfattning bland kvinnor och män. Det är slutligen viktigt att betona att allt inte går att mäta. Det som enklast låter sig mätas och ingår i olika typer av mätsystem tenderar att ges tyngd i beskrivningar och analyser av verksamheters kvalitet och utveckling.67 Naturligtvis kan Öppna jämförelser aldrig ge en bild av alla strukturella förutsättningar, insat ser och kvalitetsaspekter som finns i regionens verksamheter. Det är här den lokala analysen behöver ta vid. Arbeta med öppna jämförelser För ett lokalt arbete med öppna jämförelser kan SKL:s analyshandbok vara ett hjälpmedel.68 Handboken ger vägledning till arbetsprocessen med Öppna jämförelser, uppdelad på fem steg: förberedelser; snabbanalys och prioritering av indikatorer; fördjupad analys; framtagande av förbättringsförslag samt genomförande och uppföljning av förbättringar. Här finns mycket att hämta för den som behöver förstå indikatorerna och vad de står för. Boken erbjuder också ett stöd i analys och användning av resultaten som underlag i planerings- och förbättringsarbete. 65. Socialstyrelsen, 2014, bilaga 2. 66. Se t. ex. regeringens hållning i frågan: www.regeringen.se/sb/d/13278. 67. Se Lindgren, 2012, för en kritisk diskussion av Öppna jämförelser och andra typer av indikatorer till grund för uppföljning av offentlig verksamhet. 68. Sveriges Kommuner och Landsting, 2013. 64 Referenser Lindgren, Lena, i samarbete med Maria Ottosson och Osvaldo Salas (2012) Öppna jämförelser – Ett styrmedel i tiden eller ”hur kunde det bli så här?”. Rapport 2:2012. FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Socialstyrelsen (2014a) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten – resultat, metod och indikatorer. Socialstyrelsen (2014b) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 2. Omfattningen av ekonomiskt bistånd – resultat, metod och indikatorer. Socialstyrelsen (2014c) Öppna jämförelser 2014 – Missbruks- och beroendevården – Resultat, metod och indikatorer. Socialstyrelsen (2014d) Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2013. Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Handbok för Öppna jämförelser inom socialtjänsten (rev. 20131211). Källor Davidsson, Sara (2014) Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser – Ekonomiskt bistånd 2013. FoU i Väst/GR. SCB:s befolkningsstatistik, Statistiska centralbyråns statistikdatabas. Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsens statistikdatabas. Socialstyrelsen (2013) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013. Publicerade i excelform på: www. socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Publicerade i excelform på: www. socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomiskt bistånd 65 H ur ser verksamheten med ekonomiskt bistånd ut i din kommun? Vilken omfattning har biståndet? I vilken utsträckning samverkar man inom social tjänsten, och externt med andra aktörer, för att kunna svara mot individens samlade behov av stöd och hjälp? Följs resultaten upp? Hur lång är väntetiden till ett (ny)besök efter det att den enskilde tagit kontakt för att ansöka om ekonomsikt bistånd? Erbjuds hushållsekonomisk rådgivning? Finns rutiner för att se till berörda barns bästa? Får handläggarna kompetensutveckling? Och har det skett någon förändring över tid? Dessa frågor och många fler undersöks i Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 – Ekonomiskt bistånd. Rapporten beskriver verksamheten i var och en av GR:s kommuner och stadsdelar. Här jämförs även Göteborgsregionens förhållanden med landets två övriga storstadsregioner samt med landet som helhet. Öppna jämförelser baseras på indikatorer som Socialstyrelsen tar fram och sammanställer. Jämförelserna syftar till förbättrad kvalitet i offentlig verksamhet genom att utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Resultaten av indikatorerna ska ge insyn i verksamheterna samt möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Syftet med den här regionala sammanställningen är att tillgängliggöra resultaten för kommunerna i GR. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till ett utbyte och lärande i GR-kommunernas utvecklingsarbete i verksamheter med ekonomiskt bistånd. Rapporten har tagits fram av Åsa Nilsson, utredare vid FoU i Väst/GR, tillsammans med Karl Almberg, praktikant. FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031–335 50 00 Fax 031–335 51 17 • e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/valfard 66
© Copyright 2024