SÖRMLANDS SNABBA STROKEVÅRD RÄDDAR HJÄRNOR
min hälsa RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND • NUMMER 3/2015 Tema STROKE & FÖRMAKSFLIMMER SÖRMLANDS SNABBA STROKEVÅRD RÄDDAR HJÄRNOR VACCINERA DIG MOT INFLUENSAN • NYA BLODFÖRTUNNANDE LÄKEMEDEL innehåll 3.15 Ulrika Nygren och Ann-Sofie Almkvist i Landstinget Sörmlands amningsstrategigrupp har tips till dig som har funderingar kring amning. Sidorna 16 –17 Tema stroke & förmaksflimmer. Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke. Tack vare ändrade 3 –14. levnadsvanor och förebyggande behandlingsmetoder minskar andelen som blir sjuka. 4. Sörmland är bäst i Sverige på att ge strokepatienter snabb vård. Tiden mellan insjuknande och behandling är kritisk för att kunna mildra effekterna av blödningen eller proppen i hjärnan. 6. Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka. Men genom att inte röka, motionera, äta mindre animaliskt fett och vara försiktig med alkohol kan du minska risken att drabbas av stroke. 8. Förmaksflimmer ökar risken för blödning i hjärnan, så kallad stroke. Blodförtunnande läkemedel minskar den risken stort, men innebär också att du blöder lättare. 10. Eivor Bergersen har förmaksflimmer och hör till de patienter som har svårt att tolerera det blodförtunnande medlet Waran. För henne innebär de nya medicinerna livskvalitet. 14. – Välkommen till strokeföreningen som är till för alla. Genom att gå med i föreningen får du ökad livskvalitet och lär känna andra i samma situation, säger Eva Klevefelt, ordförande i Strokeföreningen Sörmland. 19. Omkring en halv miljon människor i Sverige är så rädda att gå till tandläkaren att de helt enkelt inte går dit. Tandvården i Sörmland satsar nu på att erbjuda hjälp mot rädslan genom psykologisk behandling. 22. Lättläst information 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: Liljedal Communication. Omslagsfoto: Alice Öberg. Eivor Bergersen mår jättebra och är mycket nöjd med den nya blodförtunnande medicinen. Tryck: Exakta printing. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: kommunikationsstaben@dll.se, fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se. 2 min hälsa 3/2015 Tema STROKE & FÖRMAKSFLIMMER Mindre rökning och mer motion är faktorer som gör att allt färre sörmlänningar drabbas av blödningar eller blodproppar i hjärnan, så kallad stroke. I det här numret av Min hälsa berättar vi om vad du kan göra för att minska risken att drabbas av folksjukdomen och hur behandlingen kan se ut för dem som fått stroke. min hälsa 3/2015 3 tema stroke & förmaksflimmer 4 min hälsa 3/2015 tema stroke & förmaksflimmer SÖRMLANDS SNABBA STROKEVÅRD RÄDDAR HJÄRNOR Sörmland är bäst i Sverige på att ge strokepatienter vård snabbt. Det visar siffror från förra året. Tiden mellan insjuknande och behandling är kritisk för att kunna mildra effekterna av blödningen eller proppen i hjärnan. Samtidigt minskar andelen sörmlänningar som insjuknar i stroke som ett resultat av ändrade levnadsvanor. TEXT BO DANIELSSON ÖVERLÄKARE, SPECIALIST INOM NEUROLOGI, MEDICINKLINIKEN MÄLARSJUKHUSET OCH PROCESSLEDARE FÖR STROKE I SÖRMLAND STROKEVÅRDEN HAR GJORT FRAMSTEG under senare år. År 2005 infördes behandling av stroke med propplösande läkemedel, så kallad trombolys, som rutin i Sverige. Efter några år noterades att andelen patienter som fick behandling var låg och ökade inte. Då startade en nationell strokekampanj med syfte att informera allmänheten om möjligheten att med ett enkelt test, det så kallade AKUT-testet, identifiera symtom på möjlig stroke. Samtidigt startade, som en av flera processer, strokeprocessen som initialt fokuserade på att få till snabbt omhändertagande av stroke. SUCCESSIVT HAR ALLT FLER kunnat få denna behandling som innebär att man kan minska skadeverkningarna av en stroke genom att lösa upp den propp i blodkärlet som orsakar syrebristen som leder till infarkt. Genom detta arbete med systematisk genomgång och analys av resultaten vid strokelarm och trombolys, har Sörmland utvecklat väl fungerande strokekedjor på samtliga sjukhus. Preliminära siffror från kvalitetsregistret Riks-Stroke visar att Sörmland ligger bäst till i Sverige 2014, beträffande den tid det tar från insjuknande till start av behandling. Flera onödiga moment har tagits bort vid strokelarm. I dag kommer man som patient direkt med ambulans till röntgen av hjärnan, så kallad datortomografi. Vid min hälsa 3/2015 denna undersökning ser man omedelbart om det rör sig om blödning. En infarkt ser man inte utan den diagnostiseras av läkare som i nära anslutning till datortomografen undersöker patienten. BEHANDLING MED PROPPLÖSANDE sker sedan utan fördröjning med läkemedel som sprutas direkt in i blodet. Oftast startar behandlingen inom 30 minuter efter det man kommit in till sjukhuset. 2017 kommer nya nationella riktlinjer för den akuta strokevården. Detta med anledning av sex positiva studier beträffande trombektomi. Trombektomi innebär att man mekaniskt tar bort trombosen (proppen). Detta sker med hjälp av ett instrument som införs via blodkärl (en artär) och leds med hjälp av röntgen fram till proppen som sedan kan dras ut. Denna behandling blir aktuell när man inte lyckats lösa proppen med läkemedel. Trombektomi görs i dag bara på universitetssjukhusen. Det krävs kunskap och träning för att lyckas med behandlingen, som hittills utförts av neurokirurger eller radiologer (röntgenläkare). FÖR ATT GÖRA trombektomi möjlig på flera platser i framtiden krävs genomgång av strokevårdens organisation med väl genomtänkta rutiner för samarbete mellan universitetssjukhusen och de mindre sjukhusen runt om i landet. Tekniska framgångar har också bidragit till att förändra strokevården. Modern teknik har underlättat arbetet då till exempel röntgenbilder i dag länkas digitalt med omedelbar överföring. Det kunde vara annorlunda förr: Jag minns taxichauffören som hade så bråttom att köra bilderna till neurokirurgen på Karolinska i Solna att han först när han kom fram upptäckte att han hade glömt bilderna! ALLA BEHANDLINGAR oavsett trom- bolys, trombektomi eller trombolys plus trombektomi registreras i det nationella kvalitetsregister Riks-Stroke och det internationella strokeregistret SITS som initierades av Karolinska universitetssjukhuset. Det är i dag världens största register beträffande akut strokevård. När det gäller läkemedel har det tillkommit nya så kallade antikoagulantia som alternativ till Waran. (Se separat artikel på sidorna 8 – 9) MEN DET ÄR VIKTIGT ATT POÄNGTERA att den bästa stroken är den man aldrig får! Andelen av befolkningen som insjuknar varje år i stroke minskar. Detta är mycket positivt och ett resultat av befolkningens ändrade levnadsvanor med färre rökare, större uppmärksamhet på övervikt och motion. Här har primärvården en stor roll och deras insatser är viktiga för denna positiva utveckling. Samtidigt är det oroande att stroke ökar bland unga. Det beror troligen på ett allt mer utbrett stillasittande, övervikt mer mera. Strokeprocessen fortsätter i Sörmland med fokus på bland annat direktintag på strokeenhet och med förhoppningar om en hemrehab för patienter vars rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses genom rehabinsatser i hemmet. « 5 tema stroke & förmaksflimmer SÅ KAN DU FÖREBYGGA STROKE Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka. Men genom att inte röka, motionera, äta mindre animaliskt fett och vara försiktig med alkohol kan man minska risken för stroke. TEXT JOHAN EDSBERG SPECIALIST INTERNMEDICIN, VÅRDCENTRALEN STRÄNGNÄS Stroke är ett samlingsnamn för både propp i hjärnan och hjärnblödningar. Av alla stroke orsakas majoriteten av propp i hjärnan, även kallat hjärninfarkt. TIA, transitorisk ischemisk attack, är attacker med övergående symtom på stroke. TIA-attackerna varar i några minuter till enstaka timmar. Attackerna utlöses av en proppbildning i hjärnan där symtomen går över när kroppens egna system lyckas lösa upp proppen. Men om man får en TIA finns det en risk för att man får en ny eller större blodpropp inom de närmsta dygnen, så därför behöver man söka vård direkt för att bli undersökt och få förebyggande medicin för att minska risken för en stroke. Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka men en hel del andra risker går att åtgärda. ALKOHOL/DROGER Den individuella känsligheten för alkohol är varierande men motsvarande ett glas vin om dagen är sannolikt inte farligt. Alkohol driver upp blodtrycket, framför allt vid berusningsdrickande som ger risk för hjärnblödning. Narkotiska preparat som amfetamin och kokain orsakar ibland så kraftiga blodtrycksreaktioner att även unga, annars friska personer, kan få hjärnblödning. KOST Ät en bra, varierad kost med mycket frukt, grönsaker och fibrer. Reducera mängden animaliskt fett. Dessa åtgärder förbättrar blodfetterna. För mycket salt kan bidra till högt blodtryck. Undvik även att äta för mycket socker som ger övervikt och ökad diabetesrisk. MOTION RISKFAKTORER DU KAN PÅVERKA TOBAK Både rökning och snus höjer blodtrycket vilket i sig ökar risken. Cigaretter som är klart farligare än snus bidrar till ökad åderförfettning. Rökning är en speciellt farlig riskfaktor om man har flera andra riskfaktorer samtidigt. Som stöd vid rökstopp finns ett flertal receptfria nikotinersättningspreparat och även receptbelagda läkemedel. Vårdcentralen kan hjälpa den som vill sluta röka. 6 Motion ger många hälsoeffekter och man behöver inte träna hårt för att få effekt. Redan små förändringar som till exempel 30 minuters daglig promenad gör stor skillnad jämfört med ett stillasittande liv. Hinner man med ytterligare fysisk aktivitet några gånger i veckan finns fler hälsovinster att vinna. Bland annat ger träning positiva effekter på blodtryck, blodfetter och vikt. Motion minskar också blodets tendens att bilda blodproppar. STRESS Stress är svårt att studera men man kan notera en koppling mellan negativ stress och olika hjärt-kärlsjukdomar som stroke. Stress ökar blodtrycket och ger även risk för ökat alkoholintag, rökning och dålig kost. Troligen påverkar stress genom komplicerade mekanismer blodets levringstendens så att risken för blodproppsbildning ökar. BLODTRYCK Högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn. Genom att låta bli att röka, vara måttlig med alkohol, motionera, hålla vikten och äta bra kost kan man själv reducera sitt blodtryck. Gränsvärdet för högt blodtryck är 140/90. I många fall efter stroke/TIA är det bra om man kan sänka trycket ner mot 130/80. Det är speciellt viktigt att få ner blodtrycket om patienten har diabetes eller njursjukdom. Ofta behövs läkemedel för att nå ett bra blodtryck. Läkaren väljer ofta att kombinera läkemedel av olika typer för att få bästa möjliga effekt. Biverkningar finns förstås men är sällan allvarliga. Det finns idag många läkemedel att välja på så det går alltid att byta om första medicinen inte passar. BLODFETTER Kolesterolprov tas rutinmässigt vid stroke. Blodfetternas nivåer är delvis ärftliga men kostförändringar och ökad motion är vägar till att själv förbättra sina blodfetter. Har man drabbats av TIA eller stroke rekommenderas de flesta patienter ta blodfettsänkande läkemedel av typen statiner, till exempel Atorvastatin. DIABETES Diabetiker har ökad strokerisk eftersom min hälsa 3/2015 tema stroke & förmaksflimmer höga sockernivåer skadar blodkärlen. En välkontrollerad blodsockernivå minskar strokerisken. HJÄRTSJUKDOMAR Vid vissa tillstånd ökar risken att proppar bildas i hjärtat som sedan kan åka iväg med blodet upp till hjärnan, så kallad emboli, och ge hjärninfarkt. Vanligast är förmaksflimmer, ett tillstånd där hjärtats rytm är oregelbunden. Förmaksflimmer diagnostiseras med EKG. Hur stor risken är att ett flimmer skickar iväg embolier till hjärnan beror på om det samtidigt med flimret finns andra sjukdomar hos patienten. Hjärtsvikt, högt min hälsa 3/2015 blodtryck, ålder, diabetes och tidigare perioder av TIA och/eller stroke är fem olika faktorer som ökar risken för stroke hos patient som har flimmer. Även andra hjärtproblem, som exempelvis klaffsjukdom kan öka strokerisken. När orsaken till TIA/hjärninfarkt är flimmer bör man behandla med blodförtunnande läkemedel. I separat artikel på sidorna 8–9 kan du läsa mer om de blodförtunnande läkemedlen. FÖRTRÄNGNINGAR I HALSPULSÅDER Vid TIA/hjärninfarkt görs oftast utredning med ultraljud av halspulsådror. Om man finner en förträngning, på fackspråk karotisstenos, innebär det risk för ny stroke närmaste tiden. Om en kärlkirurg bedömer det lämpligt opererar man bort förträngningen. Det sker oftast i lokalbedövning. Operationen bör ske inom 1-2 veckor efter inträffad TIA eller stroke. BLODPROPPSFÖREBYGGANDE MEDICINER Om TIA-attackerna eller hjärninfarkten beror på hjärtfel/flimmer ges oftastWaran eller NOAK. Vid andra typer av hjärninfarkter ger man mediciner som minskar blodplättarnas tendens att klibba ihop och ge proppbildning. Oftast ges då en tablett Trombyl dagligen.« 7 tema stroke & förmaksflimmer Nya blodförtunnande läkemedel MINSKAR RISKEN FÖR STROKE Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp i hjärnan, så kallad stroke. Blodförtunnande läkemedel minskar den risken stort, men innebär också att du blöder lättare. Den mest kända blodproppshämmande medicinen, Waran, har fått sällskap av flera nya läkemedel – alla med mycket god effekt. TEXT GÖSTA LÖÖF INFORMATIONSAPOTEKARE LÄKEMEDELSKOMMITTÉN LANDSTINGET SÖRMLAND FOTO LENA BOSDOTTER ROSTEN Waran har länge varit det läkemedel som använts för att förebygga risken att drabbas av stroke hos patienter som har förmaksflimmer. Sedan några år tillbaka har vi tre nya läkemedel på marknaden, Eliquis, Pradaxa och Xarelto som alla utgör ett alternativ till Waran. De nya läkemedlen, som används av allt fler sörmlänningar, kallas med ett gemensamt namn NOAK (Nya orala antikoagulantia). Dessa läkemedel kallas för antikoagulantia och har en blodförtunnande effekt, vilket innebär att blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt. Därmed minskar risken för att en blodpropp ska bildas. De nya läkemedlen verkar genom att blockera ett ämne i blodet som gör att blodet levrar sig och på så sätt fås den blodförtunnande effekten. Detta innebär samtidigt att man blöder lättare om man till exempel skär sig. HUR GOD ÄR EFFEKTEN? Waran och samt- liga nya antikoagulantia har alla en mycket god effekt att minska risken att drabbas av stroke eller avlida om man har förmaksflimmer. Risken att drabbas av stroke minskar med cirka 65 procent och risken att avlida med cirka 25 procent oavsett vilket av läkemedlen man använder. En förutsättning är då givetvis att man som patient noga följer läkarens ordination och tar sin medicin. 8 EN FRÅGA SOM SÄKERT MÅNGA patienter ställer sig är: Vilket av dessa läkemedel är det bästa för just mig? Samtliga preparat har en god effekt, men det finns skillnader dem emellan. Det gäller till exempel hur ofta läkemedlet ska tas, behovet av att mäta effekten genom blodprover, risken för att påverkas av andra läkemedel, hur beroende de är av njurfunktionen för att nämna några skillnader. Detta gör att läkaren tillsammans med patienten diskuterar och kommer överens om vilket läkemedel som passar bäst i det enskilda fallet. DET SOM IBLAND DISKUTERAS är att de nya läkemedlen, till skillnad från Waran, inte har något motgift som kan häva den blodförtunnande effekten, vilket skulle vara en nackdel vid till exempel blödningar eller akuta operationer. Rutiner finns dock för hur sådana situationer ska skötas. Dessutom är motgifter under utveckling och förhoppningen är att de kommer att finnas tillgängliga under 2016. Efter det att de nya blodförtunnande läkemedlen blev tillgängliga för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer har antalet individer som behandlas med Waran minskat och användningen av de nya läkemedlen har ökat kontinuerligt. I dag behandlas cirka 1 600 sörmlänningar med Eliquis, Pradaxa eller Xarelto.« min hälsa 3/2015 tema stroke & förmaksflimmer FÖRDELAR MED WARAN –har väl undersökta goda långtidseffekter –effekten kan enkelt mätas med blodprov (mäta INR) –det finns ett motgift som kan häva den blodförtunnande effekten NACKDELAR MED WARAN –inställning av rätt dos tar tid –praktiska problem att klara av att ta blodprover –finns många läkemedel som påverkar effekten av Waran GEMENSAMMA FÖRDELAR MED NOAK –effekten behöver inte mätas med regelbundna blodprover (mäta INR) –snabbt insättande effekt (1,5–3 timmar) –lägre risk för hjärnblödning än med Waran –färre dosjusteringar är nödvändiga GEMENSAMMA NACKDELAR MED NOAK –det är svårt att uppskatta individuell blodförtunnande effekt inför t ex akut kirurgi –erfarenhet av längre tids behandling saknas –motgift som kan häva den blodförtunnande effekten saknas i nuläget RÅD TILL DIG SOM ANVÄNDER BLODFÖRTUNNANDE LÄKEMEDEL –Ta läkemedlet så som din läkare ordinerat. Slutar du med medicinen försvinner effekten och risken att drabbas av stroke ökar –Bär alltid halsbrickan som visar att du behandlas med blodförtunnande läkemedel –Vid kontakt med sjukvården ska du alltid uppge att du behandlas med blodförtunnande läkemedel –Behandling med blodförtunnande läkemedel kan tillfälligt behöva stoppas i samband med operation eller tandvårdsingrepp. Din läkare berättar för dig när du ska börja ta läkemedlet igen –Kontakta sjukvården vid blödning, röd-rosa eller brun urin, röd eller svart avföring, hostar upp eller kräks blod –Undvik att använda smärtstillande läkemedel med antiinflammatorisk effekt som Ipren, Diklofenak, Naproxen,Voltaren med flera då dessa ökar risken att drabbas av blödning. Alvedon, Panodil under kortare period utgör lämpliga alternativ vid smärta –Om du har njur- eller leverproblem skall du berätta detta för din läkare eftersom dosen av blodförtunnande läkemedel anpassas efter din njur-leverfunktion min hälsa 3/2015 9 tema stroke & förmaksflimmer Ny medicin ger Eivor LIVSKVALITET – Det känns som en dröm! Eivor Bergersen har förmaksflimmer och hör till de patienter som har svårt att tolerera det blodförtunnande medlet Waran. För henne innebär alternativen som kommit livskvalitet. TEXT KRISTINA EDER FOTO ALICE ÖBERG Eivor Bergersen arbetar som förskollärare och har i många år ordineratsWaran för sitt förmaksflimmer. – Jag sprang på Vårdcentralen Strängnäs flera dagar i veckan. Ofta var det provtagning klockan 8 på morgonen, mitt i barnens frukost, så det passade ju inte så bra. Väl tillbaka på jobbet gick jag bara och väntade på att de skulle ringa och säga att jag måste ändra dosen. Det var väldigt stressande. IBLAND VAR RISKEN FÖR BLÖDNING så stor att Eivor råddes stanna hemma från jobbet. Vid andra tillfällen var den blodförtunnande effekten för liten vilket ledde till att Eivor fick en stroke. Sedan Eivor Bergersen började med den nya medicinen är hon en sällan sedd patient på vårdcentralen och hon slipper stressen och oron för att inte få rätt effekt av medicinen hon ordinerats. – Jag mår jättebra och litar på att medicinen fungerar som den ska. HON BOR I STRÄNGNÄS och har kontakt med vårdcentralen där som är pionjärer inom primärvården i Sörmland med att skriva ut nya orala antikoagulantia, NOAK, som alternativen till Waran heter. – Waran är ett väl fungerande läkemedel som ger en utmärkt behandling men medicinen passar inte alla patienter. För de patienter som har svårt att tolerera en behandling medWaran innebär de nya läkemedlen en revolution, säger distriktsläkare Violeta Munoz påVårdcentralen Strängnäs. 10 Hennes kollega sjuksköterskan Monika Westin har samma erfarenhet. – Jag har kontakt med många flimmerpatienter som är mycket nöjda med den nya medicinen. EUROPEISKA KARDIOLOGFÖRENINGEN har sammanställt data från 6 800 patienter i flera EU-länder som behandlats med Xarelto, ett NOAK-läkemedel. Studien visar att de nya medicinerna ger effektiva och säkra behandlingar vid förmaksflimmer. – Resultaten visar att för de patienter som har svårt att tolerera Waran minskar risken att få stroke och framförallt minskar risken för blödningar, sägerVioleta Munoz. Hennes erfarenhet från mottagningen på Vårdcentralen Strängnäs är att patienter som tar de nya medlen mår bra och i många fall kan leva som vanligt. – Framförallt är de glada för att inte behöver gå på täta kontroller. Eivor Bergersen kan inte annat än instämma. – Jag är jätteglad och tacksam för den nya medicinen! I en separat artikel på sidorna 8 –9 kan du läsa mer om de nya blodförtunnande medicinerna.« Eivor Bergersen mår jättebra och är mycket nöjd med den nya medicinen. Sjuksköterskan Monika Westin och distriktsläkare Violeta Munoz har kontakt med många patienter som har samma positiva erfarenhet som Eivor. min hälsa 3/2015 2/2015 min hälsa 2/2015 3/2015 11 tema stroke & förmaksflimmer Förmaksflimmer VÅR OKÄNDA FOLKSJUKDOM Förmaksflimmer är en av våra folksjukdomar. Sjukdomen innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Det gör att blodet inte pumpas runt i kroppen så effektivt som det brukar göra. Symtomen varierar stort från person till person och kan vara mer eller mindre tydliga. Vissa patienter känner inga besvär alls, vilket förklarar att sjukdomen ibland kallas vår okända folksjukdom. Det är viktigt att man som patient söker vård och vid behov får behandling för att minska risken för stroke. TEXT KRISTIAN WAERN-BUGGE VERKSAMHETSCHEF OCH ÖVERLÄKARE I INVÄRTESMEDICIN OCH KARDIOLOGI, MEDICINKLINIKEN, NYKÖPINGS LASARETT Ungefär tre procent av alla svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Det är vanligare ju äldre man är. Cirka tio procent av befolkningen över 80 år beräknas vara drabbade. Det är lika vanligt hos kvinnor och män. Tillståndet är ovanligt hos personer under 50 år. Vid förmaksflimmer är hjärtrytmen oregelbunden på grund av att den elektriska signalen som styr hjärtats aktivitet inte utgår från den så kallade sinusknutan. I stället utlöses den elektriska aktiviteten kaotiskt från olika delar av förmaken utan samordning. Förmaksflimmer delas in i olika grupper beroende på hur det yttrar sig: FÖRMAKENS MEKANISKA AKTIVITET Det är vanligt att det finns en underliggande hjärtsjukdom hos patienter som utvecklar förmaksflimmer men det förekommer ibland ensamt. som ska vara regelbunden och pumpa blodet vidare från förmaken ner till kamrarna blir i stället oregelbunden och med mycket små sammandragande rörelser. Förmaket ”flimrar” och flödet genom förmaket blir för långsamt och mera oförutsägbart. Symtomen varierar påtagligt från person till person. Det finns patienter som inte noterar några problem alls medan andra har stora besvär i form av hjärtklappning, oro, nedsatt kondition, andfåddhet och trötthet. 12 •Paroxysmalt förmaksflimmer – rytmrubbning som varar mindre än sju dygn och som utan medicinsk åtgärd slår om till normal hjärtrytm igen. • Persisterande förmaksflimmer – rytmrubbning som varar mer än sju dygn där det krävs aktiv behandling för att få hjärtat att slå om till normal rytm igen (exempelvis så kallas el-konvertering). •Permanent förmaksflimmer – rytmrubbning med varaktighet i över en månad (vanligen bestående). Vanliga bakomliggande orsaker är: • högt blodtryck • diabetes • överfunktion av sköldkörteln • tidigare hjärtinfarkt • hjärtsvikt • olika klaffel DIAGNOSEN STÄLLS MED EKG. Man kan misstänka förmaksflimmer om man noterar oregelbunden puls på handleden eller halsen, vid blodtryckstagning eller då man lyssnar på bröstkorgen med stetoskop. Hjärtrytmen kan vara snabb så kallad takykardi (med fler än 100 slag per minut) eller långsam (med mindre än 50 slag per minut) så kallad bradykardi. Undersökningen av patienten varierar beroende på vilka symptomen är men kan inkludera EKG, BT-kontroll, hjärtauskultation (lyssna på hjärtat), blodprovstagning, ultraljud av hjärtat och ibland arbetsprov (cykeltest för att värdera arbetsförmågan och eventuellt underliggande kärlkramp). VIKTIGASTE ASPEKTEN NÄR DET GÄLLER FÖRMAKSFLIMMER ÄR ATT DET ÖKAR RISKEN FÖR STROKE och det finns ett antal kriterier att ta hänsyn till. Med hjälp av en poängskala bedöms hur stor risken för stroke är. Ju fler riskpoäng, desto högre risk. Patienter som bedöms vara i farozonen behandlas med blodförtunnande läkemedel som Waran eller de nyare likvärdiga alternativen Pradaxa, Xarelto eller Eliquis. min hälsa 3/2015 tema stroke & förmaksflimmer ÖVRIGA MÅL MED BEHANDLINGEN är att nå tillbaka till normal hjärtfrekvens och hjärtrytm. Behandlingen kan bestå av frekvensreglerande läkemedel, med syfte att sänka hjärtfrekvensen, så kallade betablockerare (exempelvis Bisoprolol), kalciumflödeshämmare (exempelvis Verapamil) eller rytmreglerande (exempelvis Cordarone, Multaq eller Tambocor). El-konvertering kan behövas för att återställa hjärtrytmen men ibland återfaller patienten trots detta till förmaksflimmer. Det förekommer också att patienten inte svarar på eller mår dåligt av behandlingen och då kan mer avancerade åtgärder behövas, exempelvis; minska den elektriska störningen i hjärtats förmak med hjälp av elektrisk energi, pacemaker eller operation. Om du har frågor om ditt hjärta eller din hjärtrytm kontakta din närmaste vårdcentral för bedömning och eventuell EKGkontroll.« min hälsa 3/2015 13 tema stroke & förmaksflimmer LIVSKVALITET OCH STÖD I SKÖN FÖRENING Välkommen till strokeföreningen som är till för alla – du som har fått stroke, är anhörig eller du som bara vill stödja föreningen. I Eskilstuna strokeförening deltar alla på sina egna villkor och får stöd och uppmuntran i ett läge när livet kan kännas lite svårt. EVA KLEVEFELT HAR SJÄLV INTE råkat ut för stroke utan är frisk och aktiv, men alla medlemmar som ingår i styrelsen är drabbade. – Vi kompletterar varandra på ett bra sätt och driver föreningen framåt. Eskilstuna strokeförening har träffar varje måndag klockan 14 och då står olika aktiviteter på schemat. Det kan till exempel vara gympa, studiebesök, bowling eller en resa. På tisdagarna finns det möjlighet att delta i en samtalsgrupp där medlemmarna själva väljer vilka ämnen de ska diskutera. Onsdag är vattenträningsdag. Då ses man vid bassängen på Mälarsjukhuset för att under ledning av erfaren ledare, öva upp sin rörlighet. 14 STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som sprider kunskap om stroke, dess riskfaktorer, symtom och konsekvenser. Förbundet arbetar också för att de drabbade ska få god vård och bra rehabilitering samt att de närstående ska få ett gott stöd. Förbundet har med 77 läns- och lokalföreningar och totalt cirka 10 000 medlemmar. Stokeföreningen i Sörmlands län har cirka 250 medlemmar uppdelat på tre lokala föreningar; Eskilstuna/Strängnäs, Katrineholm och Nyköping. KONTAKTPERSONER I DE LOKALA FÖRENINGARNA ÄR: TEXT OCH FOTO LENA BOSDOTTER ROSTEN – Genom att gå med i strokeföreningen får du ökad livskvalitet och lär känna andra i samma situation. Du får även en större förståelse för ditt handikapp, säger Eva Klevefelt, ordförande i Strokeföreningen Sörmland och Eskilstuna strokeförening. Eva Klevefelt har varit ordförande i Eskilstuna strokeförening i snart fem år. – Tyvärr är det många som inte känner till att vi finns och vad vi gör. Det är svårt att hitta kanaler för att komma i kontakt med nya medlemmar. Oftast är det anhöriga som hör av sig till föreningen och undrar vad vi gör. FAKTA STROKEFÖRBUND OCH STROKEFÖRENINGAR DÅ VERKSAMHETEN ÄR IDEELL behövs medel från externa finansiärer för att kunna genomföra aktiviteter och utbildningar. Under hösten startar en utbildning i Eskilstuna där strokedrabbade får lära sig använda surfplattor. Föreningen sökte bidrag och fick pengar från Landstinget Sörmland till detta projekt. – Med hjälp av surfplattan får deltagarna möjlighet att komma ut på nätet och söka information och komma i kontakt med andra människor. Jag tror det kan vara ett sätt att bryta sin ensamhet och öka självkänslan, att bli en av alla andra som använder dessa hjälpmedel i vardagen, säger Eva Klevefelt. Om projektet slår väl ut hoppas Eva att föreningarna i Katrineholm och Nyköping också söker anslag för att kunna erbjuda denna utbildning. LÄNSFÖRENINGEN I SÖRMLAND är rela- tivt nybildad och ambitionen är att det ska anordnas länsövergripande aktiviteter och projekt i föreningen. I höst är det dags att för första gången samla de tre lokala föreningarna och göra en gemensam resa till Mättinge fritids- och rekreationsanläggning. –Vi vet att våra medlemmar uppskattar att få komma ut och träffa medlemmar från andra delar av länet också.Vi kommer satsa på att genomföra ett par gemensamma länsträffar per år, säger Eva.« Eskilstuna Ordförande Eva Klevefelt, mobil: 076-340 77 99 e-post: eva.klevefelt@telia.com Katrineholm Ordförande Peter Hellman, mobil: 073-935 37 02 Nyköping Ordförande Lilliann Virström, mobil: 070-694 67 47 e-post: lilliann.virstrom@nykoping.se Fem skäl till att gå med i strokeföreningen, enligt Eva Klevefeldt – Du träffar andra som drabbats av stroke och får se att du inte är ensam med handikappet. – Du får stöd och kan utbyta tips med andra – Du får skratta tillsammans, ha roligt och känna gemenskap och ibland lite gladgympa – Anhöriga får också stöttning och tips av varandra – Allt vi gör i föreningen gör vi utifrån vår egen förmåga min hälsa 3/2015 tema stroke & förmaksflimmer ”Strokeföreningen betyder så mycket” LENA SUNDSTRÖM, Maud Jansson och Kerstin Jörtsö är medlemmar i Eskilstuna strokeförening. De har drabbats av sjukdomen på olika sätt men gemensamt är att deras liv förändrades radikalt från en dag till en annan när de fick stroke. Från att tidigare ha kunnat klara sig helt själva till att vara beroende av hjälp från andra. Genom föreningen får de kontakt med andra som också drabbats. – Den här föreningen betyder så mycket för mig! I början efter jag blev sjuk var det min hälsa 3/2015 min räddning att få komma i väg på måndagsträffarna och få träffa andra i samma situation, berättar Lena Sundström. Hon var bara 42 år när hon drabbades av en stroke och är en av de yngsta i föreningen. – Åldern spelar ingen roll. Medlemmarna i föreningen är mina kompisar oavsett hur gamla eller unga de är. För fem år sedan fick Maud Jansson sin stroke men det tog nästan fyra år innan hon gick med i föreningen. – Att gå med i föreningen är det bästa Lena Sundström, Maud Jansson och Kerstin Jörtsö träffas varje måndag på strokeföreningens olika aktiviteter. jag gjort. Det ordnas så mycket aktiviteter som både jag och min man följer med på. Medlemsavgiften är väldigt låg i jämförelse för hur mycket vi får för pengarna. Kerstin Jörtsö såg en annons i dagstidningen om strokeföreningen och tog kontakt. Sedan dess har jag varit med på nästan alla möten. Det är skönt att känna att vi hör ihop och att det finns fler som har liknande bekymmer och tankar som jag har. Alla tre är rörande överens om att Eskilstuna strokeförening är världens bästa förening!« 15 Goda råd om amning • Ta det lugnt och ha tålamod. Amning kräver träning och det kan ta tid. • Skapa en lugn miljö runt den lilla familjen. Våga säga till släkt och vänner att vänta med besöken under den första tiden. • Delamma om bröstmjölken inte räcker till. Det finns fullvärdiga modersmjölksersättningar att ge barnet som komplement eller i stället för bröstmjölk. • Sök stöd och råd. Det finns massor med hjälp att få i Landstinget Sörmland. Amningsmottagningar finns på BB-avdelningen, Nyköpings lasarett, på BB-mottagningen, Mälarsjukhuset och genom Kullbergska BB-hemvård. • Amningshjälpen är en ideell organisation, läs mer på www.amningshjalpen.se 16 min hälsa 3/2015 2/2015 AMMA, MAMMA! Därför vill vi att du ska För att ge våra nyfödda en bra start är amningen en viktig pusselbit. Med bröstmjölken får bebisen inte bara all näring den behöver, även risken för att bli sjuk minskar och amningen är bra för det viktiga samspelet mellan barnet och mamman. För Cicci Järvensivu från Eskilstuna och tre månader gamla Hjalmar är amningen en av dagens absoluta höjdpunkter, men vägen dit har inte varit helt spikrak. TEXT LARS ERICSON FOTO ALICE ÖBERG Det är mitt i maten. I biblioteket där Cicci och Hjalmar slagit sig ned för dagens 11-fika är det som om tiden stannat. Hjalmar har snabbt funnit sig tillrätta vid mammas bröst och låter sig nu väl smaka. – Närheten och lugnet är det absolut bästa med amningen. Vi får en stund tillsammans, då jag tvingas släppa allting annat. Vi får vara i fred och sitta ned bara han och jag. I en övrigt ganska stressig vardag känns det guld värt. CICCI JÄRVENSIVU ÄR VAN. Hjalmar är det fjärde barnet och hennes positiva erfarenheter av amningen har gett henne gott självförtroende. – Jag visste att jag kunde amma även om det skulle kunna ta lite tid eller vara jobbigt i början. När det väl fungerar är det också så enkelt och smidigt, man har ju maten med sig överallt. För mig finns det ytterligare en bonus – jag sover så bra tack vare amningen. NÄR CICCI PRECIS SKULLE FYLLA 20 födde hon sitt första barn, Arvid. Han fick inte något bra tag om bröstvårtan och det tog flera veckor innan man upptäckte att det berodde på att Arvids tungband var för kort. Under tiden hann Ciccis självbild få sig en törn. – Jag tänkte direkt att det var något fel på mig och fick skuldkänslor. Jag tyckte att jag var en jättedålig mamma. ÄVEN MED HJALMAR var det vissa svårig- heter i början innan allt kom igång som det ska. min hälsa 3/2015 Ciccis tips till alla blivande föräldrar är därför framför allt att ta det lugnt och ha tålamod. – Gör inte för stor grej av amningen, då stressar man bara upp sig. Och om det inte skulle fungera perfekt från början, so what… det löser sig på något sätt. Positiva hälsoeffekter för barnet, exempel: Genom amning • minskar risken för infektioner • stärks immunförsvaret • förbättras den kognitiv och motorisk utveckling Positiva hälsoeffekter för ammande mamman, exempel Genom amning • drar livmodern ihop sig snabbare • går det fortare att återfå normalvikt • fördröjs menstruationen HANNA RANEKLINT-THORN, barnmorska på BB/förlossningen i Nyköping, kan bara hålla med om det Cicci säger. Vägen till amningen kan vara lite slingrig men det är alla gånger värt att göra ett ordentligt försök. – Ingen förlossning är den andra lik och även om alla nyfödda barn följer samma utvecklingsstadier under de första timmarna så ser det väldigt olika ut kring amningen.Vi som jobbar med det ska skapa en lugn miljö runt de nyblivna föräldrarna och här spelar partnern en viktig roll som stöd och coach. Det krävs träning och det måste få ta lite tid. Hanna Raneklint-Thorn ingår i Landsting Sörmlands amningsstrategigrupp tillsammans med representanter från mödrahälsovården, förlossning/BB, barnkliniken, primärvården och Amningshjälpen. Amningen är en global folkhälsofråga och andelen mammor som ammar i Sörmland skulle kunna vara större. Gruppens uppgift är arbeta med en strategi som främjar amningen och ger stöd till föräldrarna. Det ska finnas kunskap om amning i hela vårdkedjan. – Alla blivande och nyblivna föräldrar har rätt till ett individuellt anpassat stöd. Vi vill att alla ska kunna göra ett informerat val. De ska under graviditeten ha fått så många råd och mycket kunskap att de känner sig stärkta i processen, säger AnnSofi Almkvist, samordnande barnmorska i amningsstrategigruppen. SKULLE AMNINGEN KRÅNGLA eller inte komma igång alls av någon anledning kan det vara skönt att veta att det finns bra modersmjölksersättningar att ge barnet. – Om det är möjligt är delamma toppenbra. Och när du eller din partner ger flaska, lägg bebisen hud mot hud vid bröstet som om du skulle amma. Gör gärna på samma sätt varje gång. Då får både föräldrar och barn uppleva trygghet och närhet, säger Ulrika Nygren, vårdutvecklare, barnhälsovården i Sörmland. För att skapa en bra situation för amning eller matning med flaska har Ann-Sofi Almkvist ett tips. – Att få barn för första gången är omvälvande i sig. Situationen är helt ny och den lilla familjen behöver framför allt rå om sig själv i början. Det kan vara svårt när släkt och vänner ringer och vill hälsa på. Här spelar partnern också en jätteviktig roll som stöd och kanske som den som säger ifrån när besöken står i kö.« 17 Nya e-tjänster öppnar fler dörrar till vården Landstinget Sörmland satsar på att öka utbudet av e-tjänster för att ge bättre service till medborgarna. TEXT OCH BILD LENA BOSDOTTER ROSTEN – På sikt är vårt mål att alla mottagningar i länet ska ha samma grundutbud av e-tjänster. Många verksamheter håller på att se över sina arbetssätt för att kunna öka servicen via nätet och möta efterfrågan från patienter och medarbetare, berättar Birgitta Öjmyr-Karlsson, projektledare. Mammoenheten i Landstinget Sörmland var tidigt ute med att erbjuda sina patienter möjlighet att kontakta vården via nätet. De konstaterar i dag att andelen patienter som använder e-tjänster ökar. – Det är en frihet för patienterna att kunna kontakta vården dygnet runt, säger Kjersti Rekve Abdalla, medicinsk sekreterare på mammoenheten vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Hon berättar att patienterna kan omeller avboka en redan bokad tid för häl18 soundersökning med mammografi. De kan även skicka meddelande om de vill bli kontaktade av personal på mottagningen. – Alla lediga tider för hälsoundersökningar finns tillgängliga att boka via nätet. Om du får en kallelse och tiden inte passar, kan du enkelt boka om den genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster. Det finns även möjlighet att byta ort för sin undersökning via e-tjänsterna. – Om du till exempel bor i Eskilstuna men jobbar i Katrineholm kan du byta ort för din undersökning, berättar Kjersti Rekve Abdalla. Förutom att patienterna tycker det är smidigt att sköta sina ärenden på nätet så underlättar det även för personalen. – Genom att en större andel patienter sköter sina tidsbokningar via nätet kan vi öka servicen på mottagningarna och får mer tid till andra arbetsuppgifter, säger Birgitta Öjmyr-Karlsson. Under hösten har MinaVårdkontakter bytt namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Mammoenheten i Landstinget Sörmland var tidigt ute med att erbjuda sina patienter möjlighet att kontakta vården via nätet, säger Kjersti Rekve Abdalla. För att använda 1177Vårdguidens e-tjänster loggar du in på 1177.se Det gör du enklast med e-legitimation. Om du inte kan använda e-legitimation kan du logga in med lösenord och sms.« min hälsa 3/2015 nytt från landstinget TANDVÅRDSRÄDSLA KAN BOTAS Omkring en halv miljon människor i Sverige undviker helt och hållet att gå till tandläkaren för att de är så rädda. I Sörmland satsar nu tandvården på att erbjuda medborgarna hjälp att bli av med sin rädsla genom psykologisk behandling. TEXT PER-ÅKE LINDELL, TANDLÄKARE, MEDICINSK TANDVÅRD I FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB FOTO JONAS ANKARSAND TYCKER DU ATT det är obehagligt att gå till tandläkaren? Då är du långt ifrån ensam. Tandvårdsrädsla är en av våra vanligaste rädslor. Studier visar att cirka 3–5 procent av alla vuxna lider av en så stark rädsla att de undviker att gå till tandläkaren. Rädslan kan bero på en mängd olika saker, till exempel upplever man en brist på kontroll över situationen eller så har man råkat ut för en obehaglig upplevelse hos tandläkaren tidigare. min hälsa 3/2015 DET FINNS HJÄLP ATT FÅ. Steget tillbaka till tandvården kan bli kortare och inte kännas så oövervinnerligt för patienten genom ett nytt samarbete mellan tandläkare, psykolog/psykoterapeut med KBT-inriktning och den tandvårdsrädda. KBT står för kognitiv beteendeterapi. En terapiform som är handlingsinriktad och som har fokus på det som håller rädslan vid liv. Patienten får då först arbeta med sin starka rädsla/fobi i en samtalsbehandling, innan tandbehandlingen stegvis påbörjas hos tandläkaren. Den som är tandvårdsrädd får gradvis och under trygga, kontrollerade former möta det som startar rädslan. Detta kallas för exponering och den här träningen gör att det senare kan minska tandvårdsrädslan. Landstinget Sörmland har nyligen avslutat en upphandling kring samverkan mellan tandvården och psykolog/psykoterapeut i behandlingen av extremt tandvårdsrädda. För att räknas som extremt tandvårdsrädd har du undvikit tandvårdsbesök under flera år, förutom enstaka akutbesök. SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT FÅ HJÄLP. Ta kontakt med en tandvårdsmottagning för remiss eller vänd dig direkt till någon av de kliniker i Sörmland som tar emot patienter med extrem tandvårdsrädsla. Inom medicinsk tandvård i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm finns team bestående av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska som behandlar extremt tandvårdsrädda i samarbete med psykolog/psykoterapeut. Det finns även några privata kliniker i Sörmland som arbetar på liknande sätt med extrem tandvårdsrädsla. Behandling av extrem tandvårdsrädsla hos psykolog/psykoteraput samt den bastandvård som utförs under träningen ingår i högkostnadsskyddet som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. KÄNNER DU IGEN DIG? Ta hjälp och kom över din rädsla! Kontaktuppgifter och mer information hittar du på webbplatserna folktandvardensormland.se och 1177.se « 19 nytt från landstinget VÅRDLOTS – ETT PERSONLIGT STÖD FÖR BÄTTRE HÄLSA 8 Landstinget Sörmland har infört ett individuellt utformat stöd för patienter med stort behov av vård och många vårdkontakter, så kallade vårdlotsar. Tjänsten riktar sig till dem som sökt akutmottagningen tre gånger eller mer på tre månader och den införs succesivt under hösten på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett. Patienten får en kontaktperson i vården som stöttar patienten att bättre förstå sina symtom och behandlingar samt hjälper till att samordna vårdkontakterna. Målet är att förbättra patienternas hälsa och öka deras livskvalitet samt öka tryggheten för både patient och närstående. Stöd av vårdlots är en vetenskapligt beprövad metod som redan provats på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett under 2013 –2015. Även andra regioner och landsting i Sverige har använt metoden och resultaten visar att patienter som deltagit har förbättrat sin hälsa och livskvalitet såväl fysiskt som mentalt. Man har även upptäckt att deltagarna i mindre utsträckning behöver besöka akutmottagningarna och läggas in akut på sjukhus. Laszlo Böhm, Barbro Berglund, Stina Nilsson och Dan Hegewald arbetar i den mobila äldreakuten. AKUTEN KOMMER HEM TILL PATIENTEN 8 Äldre personer i västra Sörmland slipper nu ta sig till sjukhus för att få vård, när det är möjligt att ge vård och behandling i hemmet. Istället kommer sjukhuset hem till patienten. I den mobila äldreakuten ingår läkare och sjuksköterskor. Akutmottagningar och inläggning på sjukhus är inte alltid en bra vårdmiljö för äldre patienter. Inte sällan kan ett sjukhusbesök föra med sig komplikationer som 20 fallskador, trycksår, förvirring och infektioner. Även tryggheten ökar för många äldre och deras anhöriga när man kan få vård i sitt hem. För patienter och anhöriga sker ingen förändring vad gäller kontakten med vården. Det är fortfarande vårdcentral eller ansvarig sjuksköterska på det kommunala särskilda boendet, korttidsboende eller i hemsjukvården. Äldreakuten kontaktas av läkaren på vårdcentralen, tillsammans med ansvarig sjuksköterska, när de anser att de behöver hjälp med bedömning eller behandling och att det kan ske i hemmet. Den mobila äldreakuten bygger på ett nära samarbete mellan vårdcentraler, kommunernas hemsjukvård och den läkare och sjuksköterska som arbetar i teamet. Testorganisationen startar tillsammans med särskilda boenden, korttidsboenden och hemsjukvård i Katrineholm kommun samt vårdcentralerna i Katrineholm. Även hemsjukvård och boenden i Malmköping och Sparreholm ingår tillsammans med Malmköpings vårdcentral. Delmålet är att under hösten också erbjuda möjligheten till övriga delar i Flens och Vingåkers kommun. Det långsiktiga målet är att mobila äldreakuter ska finnas i hela länet. min hälsa 3/2015 nytt från landstinget FÖREBYGG SÄSONGSINFLUENSAN – VACCINERA DIG! 8 Tisdag den 3 november startar årets vaccinering mot säsongsinfluensa. För de flesta innebär influensa någon vecka med hög feber, hosta, huvud- och ledvärk. Men för personer, oavsett ålder, med vissa kroniska sjukdomar, gravida och personer över 65 år kan influensan vara direkt farlig. Därför erbjuds alla som tillhör en riskgrupp kostnadsfri vaccination. Influensa är en mycket smittsam virusinfektion som varje år förändras en aning. Den som fått influensa ett år kan alltså få den igen året därpå. Oftast brukar influensan ta fart framåt julhelgerna och influensatoppen infaller under januari-februari, men den kan komma tidigare. Följande grupper erbjuds influensavaccin kostnadsfritt på vårdcentralen: • Personer, oavsett ålder, med någon av följande kroniska sjukdomar: kronisk hjärt- eller lungsjukdom, svårinställd diabetes, kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering, kronisk lever- eller njursvikt, astma som krävt kontinuerligt behov av läkemedel de senaste tre åren, neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen. • Gravida • Personer med kraftig övervikt (BMI över 40) • Barn med flerfunktionshinder • Personer över 65 år Känner du dig osäker på om du tillhör någon av riskgrupperna, ta kontakt med din vårdcentral eller behandlande läkare för besked. Övriga patienter som vill ta säsongsinfluensavaccination betalar för vaccinet och besöksavgift till läkare eller sjuksköterska. Mer information och drop-intider för vaccination på länets vårdcentraler hittar du på 1177, Vårdguidens webbplats 1177.se från slutet av oktober. Höststäda ditt medicinskåp 8 Lämna in dina överblivna läkemedel till ett apotek som tar hand om dem på ett miljöriktigt sätt. Läkemedel finns i många olika former som pulver, piller och plåster. Vissa kan innehålla stora min hälsa 3/2015 mängder läkemedelsrester efter användning, till exempel: – Hormonplåster och p-ringar – Astmainhalatorer och sprayer – Salvor och krämer – Smärtstillande plåster – Fästinghalsband till husdjur För miljöns skull är det därför viktigt att du alltid lämnar in alla överblivna läkemedel till ett apotek. 21 Förmaksflimmer – en vanlig hjärtsjukdom Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom i Sverige. Alla vet inte om att de har den. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår ojämnt; signalen som går till hjärtat ”flimrar”. Det gör att blodet inte pumpas runt i kroppen så bra. En del människor märker ingenting av sjukdomen. Andra känner av den som hjärtklappning. Man kan också bli andfådd, trött och orolig. Om du känner igen symptomen ska du kontakta vården. Annars kan det leda till stroke, alltså en blödning eller blodpropp i hjärnan. FÖRMAKSFLIMMER ÄR VANLIGAST BLAND ÄLDRE. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år. UNDERSÖKNING OCH BEHANDLING En läkare kan undersöka om du har förmaksflimmer. Läkaren kan använda en EKGapparat, eller lyssna på hjärtat. Ibland får patienten cykla för att mäta sin kondition. Om du har förmaksflimmer kan du få medicin som gör blodet tunnare eller som jämnar ut hjärtats rytm. Om det inte fungerar kan du få en pacemaker, en apparat som styr hjärtslaget. Nu finns nya mediciner mot stroke En stroke är en blödning eller blodpropp i hjärnan. För att minska risken för stroke kan man ge patienter medicin som gör blodet tunnare. Den vanligaste medicinen mot stroke heter Waran. Den gör att blodet lättare kan pumpas genom kroppen. Nu finns även tre andra mediciner: Eliquis, Pradaxa och Xarelto. De nya medicinerna liknar Waran men det finns några skillnader. Du kan diskutera med din läkare vilken medicin som passar dig bäst. RÅD TILL DIG SOM ANVÄNDER BLODFÖRTUNNANDE MEDEL • Följ alltid läkarens instruktioner om hur du ska ta medicinen. • Ha alltid på dig halsbrickan som visar att du behandlas med blodförtunnande medel. • Du kan behöva sluta med medicinen tillfälligt om du ska opereras eller få tandvård. • Undvik att använda värktabletter med antiinflammatorisk effekt, till exempel Ipren, Diklofenak, Naproxen och Voltaren. Sörmland ger snabb vård mot stroke Sörmland är bäst i Sverige på att ge strokepatienter vård snabbt. Det är bra, eftersom snabb vård minskar skadorna på patientens hjärna. En stroke är en blodpropp eller en blödning i hjärnan. 22 Stroke orsakar syrebrist i hjärnan. Det kan leda till allvarliga skador. Exakt vad skadan blir beror på var blödningen eller blodproppen sitter. Men också på hur snabbt man får vård. BÄTTRE STROKEVÅRD DE SENASTE ÅREN Sjukhusen i Sörmland är bäst i Sverige på att ge snabb strokevård. Oftast tar det mindre än en halvtimme för patienten att få medicin. Det beror på sjukhusens rutiner: När någon kommer till sjukhus med misstänkt stroke röntgar man hjärnan direkt. Då ser man om det finns en blödning. min hälsa 3/2015 Hälsokrysset Min rätta rad 1 X 2 1. 2. Fråga 1 Fråga 6 Hur många sörmlänningar använder de nya blodförtunnande läkemedlen Eliquis, Pradaxa eller Xarelto. 1. 600 X. 1 000 2. 1 600 Hur många människor i Sverige lider av extrem tandvårdsrädsla? 1. 500 000 X. 400 000 2. 300 000 Fråga 2 Mina vårdkontakter har bytt namn. Vad kallas tjänsten nu? 1. 1177 Vårdguidens e-tjänster X. Landstingets e-tjänster 2. Sörmlands e-tjänster Hur stor andel av befolkningen i Sverige, som är 80 år eller äldre, beräknas lida av förmaksflimmer? 1. 5 procent X. 10 procent 2. 15 procent Fråga 3 Fråga 8 STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som sprider kunskap om stroke, dess riskfaktorer, symtom och konsekvenser. Hur många medlemmar har förbundet? 1. 8 000 X. 10 000 2. 12 000 När startar årets vaccination mot säsongsinfluensa? 1. 20 oktober X. 27 oktober 2. 3 november Fråga 4 Vad är AKUT-testet? 1. En metod för att mäta väntetiden på akutmottagningarna X. Ett enkelt test för att kunna identifiera symtom på möjlig stroke 2. En metod för att sortera och bedöma patienter som söker vård akut Fråga 5 Vilka överblivna läkemedel ska du lämna in på ett apotek för att de ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt? 1. Piller och hormonplåster X. Piller och pulver 2. Alla överblivna läkemedel Fråga 7 Fråga 9 Vilket län/region i Sverige är bäst på att ge strokepatienter vård snabbt, enligt uppgifter från kvalitetsregistret Riks-Stroke (2014)? 1. Landstinget i Värmland X. Region Gävleborg 2. Landstinget Sörmland Fråga 10 Vilken sjukdom ökar risken att få om man har förmaksflimmer? 1. Diabetes X. Stroke 2. Struma 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Min hälsa. Fyll i de rätta svaren och skicka in hela talongen före den 15 januari 2016 till: Min Hälsa, Kommunikationsstaben 611 88 Nyköping Märk kuvertet »Hälsokrysset«. Mina uppgifter: JAG HETER: JAG BOR PÅ: MIN POSTADRESS ÄR: MITT TELEFONNUMMER ÄR: Lycka till! Rätta raden i Hälsokrysset 2/2015: 21X 12X 1X21 min hälsa 2/2015 3/2015 3. Vinnarna i Hälsokrysset 2/2015: Mari-Anne Pettersson, Nyköping, Daniel Pettersson, Nyköping, Gunilla Hult, Katrineholm, Kurt Andersson, Eskilstuna, Elvy Engström, Eskilstuna . 23 ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR F OTO: M A S KOT Logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster Dygnet runt kan du logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster. Här kan du boka tid, avboka eller boka om din tid på din mottagning. Du kan även förnya recept, beställa hjälpmedel och mycket annat via e-tjänsterna. Som vårdnadshavare kan du också sköta dina barns ärenden med din egen inloggning.
© Copyright 2024