1. No category

Malmö stad
1 (1)
Stadsområdesförvaltning Väster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-04
Vår referens
Dimitri Do Carmo
Lokalsamordnare
dimitri.docarmo@malmo.se
Detaljplan för område norr om öst-västliga gatan i Hyllie
SOFV-2015-335
Sammanfattning
Nämnden har beretts möjlighet att lämna yttrande över rubricerat förslag. Syftet med
detaljplanen är att göra det möjligt att etablera bostäder, kontor, parkeringshus och handel i form
av en större livsmedelsbutik i ett större sammanhängande kvarter i tät stadsmiljö.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta
att yttra sig till stadsbyggnadskontoret i enlighet med av förvaltningen framlagt förslag
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
•
•
•
Gestaltningsmatris avseende detaljplan 5051, öst-västliga gatan
Följebrev
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse
Plankarta
Särskilt yttrande av Miljöpartiet
G-Detaljplan för område norr om öst-västliga gatan (Hyllie Allé)
Detaljplan för område norr om öst-västliga gatan (Hyllie Allé)
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott 2015-03-17
Stadsområdesnämnd Väster 2015-03-25
Ansvariga
SIGNERAD
2015-03-04
Mats Carlfalk
Gisela Gréen
Malmö stad
1 (1)
Stadsområdesnämnd Väster
Yttrande
Datum
2015-03-04
Adress
Till
Diarienummer
Stadsbyggnadskontoret
SOFV-2015-335
Detaljplan för område norr om öst-västliga gatan i Hyllie
2009-00470
Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Yttrande
Stadsområdesnämnd Väster ser positivt på att förslag till detaljplan för område norr om östvästliga gatan (Hyllie Allé) i Hyllie i Malmö blivit upprättat.
Syftet med planen är att göra det mjöligt att etablera bostäder, kontor, parkeringshus och
handel i form av en större livsmedelsbutik i ett större sammanhängande kvarter i tät
stadsmiljö.
Detta förslag är förenligt med översiktsplanen för Malmö då planområdet blir en del av den
tänkta täta kvartersbebyggelsen kring Hyllie allé där angränsande detaljplanerade områden
kommer att byggas med täta kvartersbebyggelser.
Nämnden ser positivt på att planen ställer krav på planterbara bjälklag för utevistelser samt
att aktuellt planområde är beläget nära flera tänkta parker och gröna stråk.
Tillgången till kollektivtrafik är tillgodosedd via citytunneln som erbjuder utmärkta
möjligheter till regionala och internationella resor. Utöver detta finns busshållplatser för
lokala resor vid Hyllie allé i planområdets närhet samt vid stationstorget.
Ordförande
Jamal El-Haj
Sekreterare
Monika Laurell
datum
diarienummer
2015-02-03
2009-00470
Dp 5104
Till berörda av pågående planering enligt sändlista
UNDERRÄTTELSE OM UPPRÄTTAT FÖRSLAG TILL
DETALJPLAN
Detaljplan för område norr om Öst-västliga gatan (Hyllie allé) i
Hyllie i Malmö
Stadsbyggnadskontoret har upprättat rubricerade förslag till detaljplan.
Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd med Länsstyrelsen, berörda
nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt
intresse av förslaget. De synpunkter som har kommit in finns redovisade och
kommenterade av Stadsbyggnadskontoret i en samrådsredogörelse.
Den som inte godkänner att förslaget till detaljplan antas i den utformning som
redovisas i bifogade handlingar ges härmed tillfälle att lämna sina synpunkter.
Förslaget finns tillgängligt för granskning på www.malmo.se samt på
stadsbyggnadskontoret, August Palms plats 1.
Planområdet ligger i Hyllie norr om Hyllie allé och väster om Pildammsvägen.
Planförslaget gör det möjligt att etablera handel, bostäder, kontor och parkeringshus i
ett större kvarter i en tät och blandad stadsmiljö. Delar av fastigheterna Hyllie 4:2 och
Hyllie 165:61 avses i förslaget tas i anspråk till allmän platsmark.
Planförslaget är upprättat i överensstämmelse med översiktsplanen.
Planen antas inte medföra någon betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. §11
miljöbalken.
Synpunkter på förslaget skickas till epostadress stadsbyggnadskontoret@malmo.se
eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas
skriftligt och med namn och adress.
Senast 2015-03-11 måste eventuella synpunkter ha kommit in till
Stadsbyggnadskontoret.
V 150101
Den som inte framfört skriftliga synpunkter på förslaget senast under
granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.
1 (3)
Stadsbyggnadsnämnden
Upplysningar lämnas av
Jan Rosenlöf
Planhandläggare
telefon 040 34 23 03 eller stadsbyggnadskontoret@malmo.se
2 (3)
SÄNDLISTA
Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare).
Fastighetsförteckningen finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret.
Länsstyrelsen, exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se
Trafikverket, kristianstad@trafikverket.se
Lantmäterimyndigheten, sbk.klm@malmo.se
Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa- och sjukvård) region@skane.se
Tekniska nämnden, registrera.tekniskanamnden@malmo.se
Ann-Charlotte Lindén, gatukontoret, ann-charlotte.linden@malmo.se
Erik Nelson, fastighetskontoret, erik.nelson@malmo.se
Miljönämnden
Miljönämnden, miljo@malmo.se
Stadsområdesnämnd Väster, registrera.sofv.stab@malmo.se
Fritidsförvaltningen
Serviceförvaltningen registrera.sef.kansli@malmo.se
Malmö Museer, olga.schlyter@malmo.se
Malmö Museer, registrera.kf.malmomuseer@malmo.se
Räddningstjänsten Syd, byggbrand@rsyd.se
VA SYD, diarie@vasyd.se
VA SYD, savita.upadhyaya@vasyd.se
VA SYD, par.hagstrand@vasyd.se
E.ON Elnät Sverige AB, elnat.planer@eon.se
E.ON Gas Sverige AB: gas.planer@eon.se
E.ON Värme Syd Sverige AB, regionmalmoplaner.evs@eon.se
TeliaSonera, Skanova Access AB, skanova-remisser-malmo@skanova.se
Tele 2, philip.hellsten@tele2.com
Hyresgästföreningen, Box 17203, 200 10 Malmö
Försvarsmakten, exp-hkv@mil.se
LRF, lrf.malmo@gmail.com
Dansören 3 AB, Erikslustvägen 55, 217 73 MALMÖ
Wbp Fastighets AB, Axel Danielssons Väg 269, 215 82 MALMÖ
Weidmüller AB, Box 31025, 200 49 MALMÖ
FÖR KÄNNEDOM
Malmö Museer, elisabeth.lundgren@malmo.se
Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen, sbk.info@malmo.se
Fastighetskontoret, fastighetskontoret@malmo.se
Coop Fastigheter AB (Sven.Hedenberg@Coop.se; Daniel.Rietz@coop.se; Bjarne.Fjellanger@Coop.se)
Fojab Arkitekter (lena.ekenberg@fojab.se)
3 (3)
datum
diarienummer
2015-02-03
2009-00470
Dp 5104
GRANSKNINGSHANDLING
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Detaljplan för OMRÅDE NORR OM ÖST-VÄSTLIGA GATAN (Hyllie
allé) i Hyllie i Malmö
____________________________________________________
Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med Länsstyrelsen,
berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan
ha ett väsentligt intresse av förslaget.
Mot Stadsbyggnadsnämndens beslut att skicka detaljplanen på samråd lämnade
Miljöpartiet de Gröna in ett särskilt yttrande.
Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter.
Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i kursiv stil.
MYNDIGHETER
Länsstyrelsen meddelar i yttrande 2013−02−05 följande:
Hälsa och säkerhet
Trafikbuller
Länsstyrelsen konstaterar att gällande riktvärden för trafikbuller kommer att
överskridas. Planförslaget har en bestämmelse om störningsskydd för att
säkerställa att bostäderna utformas och orienteras mot gården. Bestämmelsen i
sin nuvarande utformning öppnar dock för att ekvivalenta ljudnivåer upp till 60
dBA ska vara möjliga utan att ljuddämpad sida åstadkoms. Länsstyrelsen anser
att ljudkravet i denna del bör justeras så att gällande riktvärde 55 dBA utgör
gränsen för när bestämmelsen om ljuddämpad sida och gårdssida ska tillämpas.
1 (13)
Länsstyrelsen menar att detta är en förutsättning för att området ska kunna
prövas lämpligt för bostäder. (1)
Dagvatten/risk för översvämning
Den i planbeskrivningen önskvärda fördröjningen av dagvatten inom
planområdet kan inte säkerställas genom föreslagna planbestämmelser. Om det
föreligger ett behov av att fördröja dagvatten inom planområdet är det lämpligt
att avsätta ytor för detta inom allmän platsmark. Fördröjning av dagvatten
inom kvartersmark regleras lämpligast genom VA-taxor. Då de nordligaste
delarna av planområdet ser ut att tangera ett dikningsföretags båtnadsområde
och det anges i planen att befintlig dagvattenledning har en begränsad kapacitet
kan inte översvämningar uteslutas i planområdet. Behovet av att säkerställa
utjämningsmagasin inom planområdet behöver därför redovisas i det fortsatta
planarbetet. Det är också lämpligt att föreslagna dagvattenmagasin norr om
planområdet anläggs innan planen antas. (2)
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
1. Bullertabellen justeras enligt yttrande.
2. Dagvatten ska ledas till befintlig dagvattenledning och till det kommande öppna
dagvattenmagasinet i området för den antagna detaljplanen 5290, Södra
vattenparken. Dagvattenmagasinet i Södra vattenparken skall vara anlagt innan
Dp 5104:s planområde kan bebyggas. Stadsbyggnadskontoret anser att det vore
ett orimligt fördröjande av planprocessen att utöver detta invänta färdigställande
av dagvattenmagasinet innan Dp 5104 kan antas.
Lantmäterimyndigheten Malmö stad meddelar i skrivelse 2013-01-14
följande:
Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser
Planbeskrivningens redovisning av de fastighetsrättsliga åtgärder som behövs
för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt
måste kompletteras. Detta gäller även redovisningen av de konsekvenser som
åtgärderna får för fastighetsägare och andra berörda.
Det kan antas att kvartersmarken ska delas in i ett flertal fastigheter, såväl
traditionella som tredimensionella, som är tänkta att samverka med varandra.
Men hur är kommande förändring i fastighetsindelningen egentligen tänkt och
vilken samverkan är aktuell? Gemensamma funktioner utöver avfallshantering?
Hur ska till exempel parkering, gårdsutrymme samt in- och utfart lösas?
Av plankartan och tillhörande bestämmelser framgår att
egenskapsbestämmelsen om gemensamhetsanläggning för avfall gäller allmänt
och olokaliserat inom kvartersmarken. Det blir därmed oklart vilka områden
som får och inte får bebyggas inom kvarteret. Bestämmelsen bör således
lokaliseras på plankartan. Om man vill säkerställa att en
gemensamhetsanläggning ska komma att inrättas måste
fastighetsindelningsbestämmelser införas.
2 (13)
Befintliga vattenledningar i östra planområdet är säkerställda med ledningsrätt
(akt 1233-1437.1).
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Det är inte möjligt att i detta skede redogöra för kommande fastighetsindelning eller
samverkan mellan framtida fastigheter.
Möjligheter till lösningar för parkering, in- och utfart samt gård redogörs för i
planbeskrivningen.
Planen möjliggör för integrering av gemensamhetsanläggning för avfall i byggnad.
Gemensamhetsanläggning hindrar därför inte någon del av kvarteret från att bebyggas.
Trafikverket meddelar i skrivelse 2013−01−11 följande:
Den föreslagna etableringen ligger inom den MSA-påverkande zonen
(Minimum Sector Altitude, ett hänsynsområde med en radie om 55 km runt
alla instrumentflygplatser) för Malmö och Kastrups flygplatser. Flygplatserna är
sakägare och ska därför beredas möjlighet att yttra sig, då det kan komma att
påverka deras verksamhet.
Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma
att påverka luftfarten, varför en lokaliseringsbedömning ska göras. Blanketten
"Lokaliseringsbedömning av byggnader och andra föremål högre än 20 meter"
ska skickas in till Luftfartsverket och berörda flygplatser. Mer information samt
blankett finns på Trafikverkets hemsida (www.trafikverket.se).
Lokaliseringsbedömning ska även göras hos Försvarsmakten. Mer information
samt blankett finns på Försvarsmaktens hemsida (www.forsvarsmakten.se).
Trafikverket har för övrigt inget att erinra.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Stadsbyggnadskontoret bedömer att flygplatserna inte är sakägare samt att det inte är
rimligt att kräva lokaliseringsbedömning för planförslagets byggnader. Högsta tillåtna
totalhöjd i planförslaget är 40 meter. Planområdet ligger i tätort med minst tre
planerade eller färdigställda byggnader i närområdet som överstiger planområdets
högsta höjd; Point Hyllies två byggnader på 100 respektive 60 meter samt Hyllie
vattentorn på 62 meter.
3 (13)
KOMMUNALA OCH REGIONALA ORGAN
Tekniska nämnden meddelar i skrivelse 2013−03−11 följande:
Allmänt
Tekniska nämnden är positiv till planförslaget som möjliggör blandat kvarter
med bostäder, kontor och handel. Det är även positivt att förslaget i stort följer
gestaltningsmatrisen för Hyllie och att fasaderna i kvarteret blir varierade.
Infarter till parkering och lastning från Pildammsvägen ger goda förutsättningar
för handeln. Det är dock viktigt att dessa utformas så att det inte påverkar det
övriga trafikflödet längs Pildammsvägen på ett negativt sätt. Exakt utformning
måste därför utredas vidare i samråd med gatukontoret.
Trafikfrågor
Infarter till kvarteret
Enligt Trafikutredningen blir köerna vid infarten till P-huset från
Pildammsvägen långa, inte som det står i planbeskrivningen att
köbildningsproblematik inte kan påvisas. Ett högersvängfält bör därför finnas.
Infarten till p-huset bör ligga längre söderut för att inte komma för nära
korsningen vid Pildammsvägen och Kulissgatan, men även för att svängfältet
då ligger i anslutning till fastigheten. (1) För att inte köerna ska växa ute på
Pildammsvägen bör det inne i parkeringshuset finnas plats för bilarna att kunna
köa innan betalsystem eller parkeringsplatser kommer. (2)
Även till inlastningen bör en ficka finnas som rymmer åtminstone en lastbil.
Högerkörfält underlättar även för den svängande trafiken att se och ta hänsyn
till gående och cyklister. Utfartsförbud bör läggas in i planen längs
Pildammsvägen så att endast medlöpande in- och utfarter till parkeringshuset
samt inlastningen tillåts (se exempel dp 5020 del av kv Forskaren m.m). (3)
Norr om byggnaden bör den illustrerade infarten flyttas längre österut för att
ge plats till köande bilar i lokalgatan. Den västra delen av kvarteret mot
lokalgatan bör förses med utfartsförbud. (1)
Cykelfrågor
Plats för cykelparkering bör prioriteras i planskedet, särskilt med tanke på den
höga ambitionsnivån kring miljövänligt byggande, men det saknas redovisning
av detta. Det är särskilt viktigt i anslutning till livsmedelsbutiken att redovisa
hur cykelparkeringen är tänkt att lösas i anslutning till entré/entréer. För att
kunna lösa cykelparkeringsbehovet på kvartersmark hade mer förgårdsmark
varit att föredra. (4)
Cykelväg kommer i framtiden att finnas inte bara på Pildammsvägen, utan även
på bägge sidor av Hyllie allé samt på Hyllie vattenparksgata väster om
planområdet. (5)
4 (13)
Buller
Miljöprogram för Malmö stad 2003-08 är ett utgånget dokument. Vid
detaljplan för nybyggande av bostäder hänvisas istället till Malmö stads
”Tillämpningsskrift om trafikbuller – Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av
bostäder”. Samma riktvärden gäller. (6)
Det bör av planbeskrivningen framgå hur höga ljudnivåer från trafiken som
förväntas påverka planområdet samt vilka eventuella åtgärder som krävs för att
de ljudkrav som ställs i detaljplanen kan klaras. (7)
Höjder
Angivna höjder utanför planområdet stämmer inte med de projekterade
höjderna. I gräns mellan kvartersmark och allmän platsmark måste de höjder
följas som gatukontoret har projekterat för den allmänna platsmarken och som
meddelas genom nybyggnadskartan. Under rubriken HÖJDSÄTTNING på s.
7 står det att angivna höjder på plankartan får frångås med +- 25 cm. För att
gälla ska det stå som planbestämmelse på plankartan. Hur plankartan ska
höjdsättas måste utredas i samråd med gatukontoret innan granskningsskedet.
(8)
I övrigt bör planbeskrivningen ses över utifrån nedanstående:
 Malmö stad har ett nytt Trafikmiljöprogram för perioden 2012-2017
(antaget av tekniska nämnden 2012-04-24) som det ska hänvisas till på s.
5, under rubriken ÖVRIGA PROGRAM. (9)
 Under beskrivningen av Pildammsvägen på s. 6 framgår det inte att
Pildammsvägen är ansluten till Yttre Ringvägen. (10)
 Det bör förtydligas under rubriken LEDNINGAR på s. 6, att ny
placering av teleledningen inte får försämra förutsättningar för
exempelvis planteringar och träd. (11)
 Det bör förtydligas under rubriken KOLLEKTIVTRAFIK på s. 7 att
det blir hållplatsläge för buss utanför planområdet om det inte blir
spårväg. (12)
 På s. 8 står det att rondellen norr om kvarteret anlades för att klara den
tunga trafiken till bygget av Malmö Arena. Detta stämmer inte. Det var
till betongfabriken för Citytunnelns byggande som rondellen anlades.
(13)
Genomförandefrågor
Under rubriken EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR på s. 13
står det att Detaljplanen antas inte förrän undertecknade exploateringsavtal finns. Denna
text ska strykas eftersom det inte gäller för denna plan. Här ägs marken av
Malmö stad och då tecknas inte denna typ av exploateringsavtal. (14)
Det är inte självklart att exploatören bekostar all flytt av ledningar som anges
på s. 13. Det beror på vad som står i avtalen med respektive ledningsägare. (15)
5 (13)
Plankarta och illustration
Plankartans utformning bör ses över enligt nedan:
 I anslutande detaljplan, dp 5051, redovisas kvartersmark med spetsiga
hörn men med hörnavskärning för byggrätt som prickmark. Det bör
vara samma princip för aktuell plan. (16)
 Markanvänding p1 och entré1 omges av en ruta med två pilar, placerad
mitt för gränsen för användningsområde. Utbredningen och gränserna
bör förtydligas och texten placeras på rätt sida om gränsdragningen för
att undvika missförstånd. Rutans och pilarnas betydelse bör framgå i
texten på plankartan. (17)
 Placeringen av tänkta nätstationer bör regleras med planbestämmelse.
(18)
Illustrationsplanen bör kompletteras enligt följande: (19)
 Illustrationskartan bör visa den utformning som är tänkt på
Pildammsvägen när det gäller in/utfart för personbilar och lastbilar.
Den bör även ändras på Hyllie vattenparksgata, där angöringsfickan
närmast Hyllie allé tas bort och träd planteras.
 Sektioner för huvudgata och lokalgata bör redovisas och dess innehåll
beskrivas.
 Lokalgatan norr om byggnaden ska inte anslutas till Pildammsvägen.
Den bör därför illustreras med en vändplan.
 Cykelparkeringar bör redovisas.
I övrigt finns det från tekniska nämndens sida inget att erinra mot att
planförslaget antas av stadsbyggnadsnämnden i kommunfullmäktiges ställe.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
1. Efter fortsatta diskussioner föreslår Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret att
all personbilstrafik till och från kvarteret skall ske via lokalgatan norr om
kvarteret. Att leda trafik till och från parkeringshus via lokalgata är en allmänt
förekommande lösning som medför ett jämnare trafikflöde med minskad risk för
köbildning och olyckor av den art som kan ske då medlöpand sväng korsar gångoch cykelbanor.
2. Planbeskrivningen föreskriver plats för uppbuffring av trafik innan bommar inne
i parkeringshus.
3. Planbeskrivningen och plankartan har kompletterats enligt yttrandet.
4. Planbeskrivningen föreskriver plats för cykelparkering på kvartersmark i
arkader i gatuplan i anslutning till butiksentréer.
5. Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 och Tillämpningsskrift om
trafikbuller – Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av bostäder har
6 (13)
införts och Miljöprogram för Malmö stad 2003 – 2008 har borttagits under
rubriken Övriga program och utredningar i planbeskrivningen.
6. Planbeskrivningen har under rubriken Trafik kompletterats enligt yttrandet.
7. Planbeskrivingen kompletteras med redovisning av de bullernivåer som förväntas
påverka planområdet samt åtgärder som krävs för att klara ljudkraven som
ställs i detaljplanen. Förväntat trafikbuller beskrivs i Bullerutredning Dp
5051samt i karta i planbeskrivningen.
8. Markhöjder på plankartan har rättats. Texten i planbeskrivningen har ändrats.
9. Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012−2017 har tillförts under rubriken
Övriga program och utredningar i planbeskrivningen.
10. Planbeskrivningen informerar nu läsaren på s. 5-6 att Pildammsvägen kopplar
till Yttre ringleden.
11. Planbeskrivningen informerar nu läsaren under rubriken Ledningar att placering
av teleledningen inte får försämra förutsättningar för exempelvis planteringar och
träd.
12. Planbeskrivningen informerar nu läsaren under rubriken Kollektivtrafik att det
blir hållplatsläge för buss eller spårväg i direkt anslutning till planområdet.
13. Planbeskrivningen informerar nu läsaren på s. 9 att cirkulationsplatsen på
Pildammsvägen norr om kvarteret anlades för tung trafik till betongfabriken för
Citytunnelns byggande.
14. Texten om exploateringstal har strukits från planbeskrivningen.
15. Texten har strukits från planbeskrivningen.
16. Hörnavskärningar med prickmark har införts på plankartan.
17. Bestämmelserna med beteckningarna p1 och entré1 har ändrats.
18. Stadsbyggnadskontoret bedömer att placering av nätstation inte måste regleras
med planbestämmelse. Planbeskrivningen föreskriver under rubriken El att
placering av nätstationer skall utredas i samråd med Malmö stad och EON.
19. Cykelparkering beskrivs i planbeskrivningen. För gatusektioner hänvisas till Dp
5051. Gatukontoret anser att in och utfart via lokalgatan norr om kvarteret med
dubbelriktade kopplingar österut till Pildammsvägen och västerut till Hyllie
vattenparksgata är det alternativ som medför minst risk för köproblematik och
olyckor. Därför har utfartsförbud införts längs alla gator utom denna.
Undantaget är in och utfart till lastzon längs Pildammsvägen.
7 (13)
Miljöförvaltningen framför i skrivelse 2013−01−23 följande:
Någon bullerutredning har, så vitt Miljöförvaltningen erfar inte tagits fram för
denna detaljplan. Den bullerutredning som finns att tillgå är daterad 2010 och
omfattar bl a de delar av Hyllie Allé (dåvarande Öst-västliga gatan) och Hyllie
vattenparksgata som denna detaljplan gäller. Av bullerutredningen framgår att
riktvärden för bostadsbebyggelse överskrids längs både Hyllie Allé och Hyllie
vattenparksgata. Bostäder måste därför göras genomgående, med hälften av
bostadsrummen vända mot ljuddämpad sida, vilket också regleras av planbestämmelse. Intill det föreslagna parkeringshuset möjliggör planen dock enkelsidig bostadsbebyggelse mot Hyllie vattenparksgata och plankartans bullerskyddsbestämmelser kan inte uppfyllas för dessa bostäder. I det fortsatta
planarbetet bör tydliggöras att enkelsidiga bostäder inte accepteras i bullerutsatt
läge. (1)
Planbeskrivningen anger i kapitlet Miljökonsekvenser att planområdet är gammal jordbruksmark och att det av den anledningen inte finns skäl att misstänka
markföroreningar. Miljöförvaltningen vill därför påminna om att marken fungerat som arbetsområde vid bygget av Citytunneln och nu är en parkeringsplats
på grusmark. Det kan inte uteslutas att läckage från arbetsmaskiner och andra
fordon skett och att marken därför kan vara fläckvis förorenad. Om föroreningar påträffas i samband med schaktning eller grävning ansvarar verksamhetsutövaren för att vidare markundersökning och eventuell sanering utförs, i
samråd med Miljöförvaltningen. (2)
Kvarterets behov av bilparkering tillgodoses mer än väl i det parkeringshus
som planeras. Miljöförvaltningen saknar däremot en beskrivning av hur cykelparkering för bostäder, arbetsplatser samt dagligvaruhandelns och övriga butikers kunder ska hanteras på ett sätt som uppmuntrar till ökad andel cykeltrafik.
(3)
Planen ligger inom område som omfattas av Klimatkontrakt för Hyllie. I Hyllie
ska energiförsörjningen senast år 2020 bestå till 100% av förnybar eller återvunnen energi. Den föreslagna dagligvaruhandelns och övriga verksamheters
energiförbrukning kommer att påverka energibalansen i området, vilket bör
framgå av planbeskrivningen. (4)
Kvarteret har ett utmärkt skyltläge och kommer att fungera som entré till Hyllie centrum. Detaljplanen bör uppmuntra till att det gröna och klimatsmarta
Hyllie här manifesteras med exempelvis fasadgrönska, gröna tak och synlig
energiproduktion. (5)
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
1. Planbeskrivningen har uppdaterats avseende bullerutredning enligt yttrandet.
2. Planbeskrivningen har kompletterats i enlighet med yttrandet.
3. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av hur cykelparkering
ska lösas.
8 (13)
4. Planbeskrivningen har under rubriken Avfallshantering kompletterats i enlighet
med yttrandet
5. Planbeskrivningen har kompletterats i enlighet med yttrande under rubriken
Grönstruktur.
Hyllie stadsdelsfullmäktige anför i skrivelse 2013−01−30 följande:
Hyllie stadsdelsfullmäktige är positiv till att planerna på bostadsbyggande i
Hyllievångsområdet fortskrider. Det är först när människor flyttar in som
området kan bli mer än en plats för kommers, kontor och transport, vilket är
den karaktär som Hyllievång har idag.
Med den planerade storleken på livsmedelsaffären och parkeringshuset är det
tydligt att man inte framförallt vänder sig till den lokala befolkningen i området
och angränsande områden, utan förväntar sig externa bilburna kunder. Detta
innebär risk för ett stort trafiktryck på Pildammsvägen vissa tider dagtid i
veckan samt på helger. Hyllie stadsdelsfullmäktige ställer sig frågande till hur
detta passar in med planerna på att förändra Pildammsvägens karaktär från
infartsled till en trädplanerad stadsgata.
Med anledning av detta måste stor vikt läggas på hållbara trafiklösningar som
kan fungera såväl för områdets boende som för besökare.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Omvandlingen av Pildammsvägen behöver inte betyda en minskning av antalet körfält
eller kapacitet. Kollektivtrafiklösningar i Hyllie kommer att vara utmärkta.
Till Hyllie stadsdelsfullmäktiges yttrande bifogas ett särskilt yttrande från
Moderaterna 2013-01-30:
I ovanstående detaljplan så framgår det att Pildammsvägen skall omvandlas till
"stadsgata" vilket gör att man stryper den trafik som både kör in och ut från
Malmö. Pildammsvägen är en viktig väg även för besökande till Svågertorps
stora köpcentrum med bl.a. IKEA. Det kan inte vara miljövänligt att skapa
trafikproblem med köer där flera fordon står på tomgång på grund av att det är
svårt att komma fram. Stadsdelsnämnden trycker också på detta i svaret till
Stadsbyggnadskontoret. Vi menar att tanken med att göra Pildammsvägen till
"stadsgata" stryks i detaljplanen om man vill ha en hållbar trafiklösning.
9 (13)
Räddningstjänsten SYD meddelar i skrivelse 2013−01−15 följande:
Riskhänsyn
Inget att erinra utöver det som presenteras i samrådshandlingarna.
Brandvattenförsörjning
Inget att erinra utöver det som presenteras i samrådshandlingarna.
Insatstid
Inget att erinra utöver det som presenteras i samrådshandlingarna.
Räddningstjänstens tillgänglighet
Enligt illustrationer i samrådshandlingarna påverkar trädplanteringar längs
Hyllie vattenparksgata och Hyllie allé räddningstjänstens möjligheter att
genomföra fönsterutrymning med hjälp av höjdfordon. Det innebär att
utrymning ska kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten om uppförande av
träd fastslås enligt planhandlingarna. Detta behöver kommuniceras till
byggherren i ett så tidigt skede som möjligt (bland annat via planhandlingarna)
eftersom det påverkar den byggnadstekniska projekteringen. Utrymning utan
räddningstjänstens medverkan kan lösas genom att trapphusen utförs enligt
lägst klass Tr2, alternativt att ytterligare en oberoende utrymningsväg anordnas.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Planbeskrivningen har uppdaterats enligt yttrandet. Eftersom byggnaderna ännu inte
är projekterade kan inte heller tillgängligheten till varje enskild byggnad redovisas.
Utrymningsfrågan behandlas även i samband med bygglov/bygganmälan.
Skånetrafiken meddelar i skrivelse 2012−12−21 följande:
Skånetrafiken anser, att trots viss närhet till station Hyllie och ett kommande
tillskott av boende i närområdet, att planens storskaliga handelsetablering inte
följer en hållbar planeringsinriktning. Vi anser att handel och funktioner som
bidrar till centrumbildningar ska samplaneras med kollektivtrafikens noder för
att ge en synergi och underlätta ett hållbart resbeteende, d v s att på väg mellan
hemmet/jobbet och stationen kunna uträtta ärenden. Aktuell handelsetablering
har med sin placering vid Pildammsvägen en mer eller mindre tydlig
bilorientering. En alternativ planeringsinriktning vore att stärka centrumet
kring station Hyllie och stadsdelscentrumet i Lindeborg.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Planområdet har utmärkta kollektivtrafikförbindelser. Avståndet till Hyllie station
är ca 400 m och det kommer att finnas antingen buss- eller spårvagnshållplats precis
intill planområdet vid Hyllie allé. För boende och verksamma i närområdet finns det
bra möjligheter att cykla eller gå till butik i planområdet. Det kommer att finnas
gång- och cykelvägar på båda sidor av Hyllie allé, Hyllie vattenparksgata och
Pildammsvägen. Bra möjligheter att parkera lådcyklar och cykelkärror intill
livsmedelsaffären gör det lätt att handla även med cykel.
10 (13)
Parkeringshuset vänder sig inte enbart till livsmedelsbutikens kunder utan kommer
att utnyttjas även av boende och anställda i kvarteret. Parkeringshuset kan också
komma att tillgodose parkeringsbehov för ett större område och måste därmed ses i
större sammanhang.
I Emporias köpcenter finns redan idag mataffärer vilket medför att det skulle vara
onödigt att placera en mataffär till i närheten av dem.
Följande har inget att erinra mot förslaget.
Malmö Museer
Serviceförvaltningen
Fritidsförvaltningen
enligt skrivelse
”
”
2012−12−18
2012−12−14
2013−01−14
SAKÄGARE OCH ÖVRIGA
WBP Trading AB, ägare till fastigheten Dansören 2 anför i skrivelse
2013−01−11 följande:
WBP Fastighets AB är ägare till fastigheten Dansören 2 ("Fastigheten"), vilken
är belägen direkt öster om Pildammsvägen i förhållande till planområdet. På
fastigheten bedriver WBP Trading AB verksamhet i form av handel med och
lagerhållning av träbaserade skivmaterial, massivträ och komponenter från
svenska och utländska leverantörer. Bolaget är idag en ledande aktör på
träbaserade skivmaterial i Sverige och kontor och varmlager på Fastigheten
uppgår till 3 000 m2. Direktleveranser sker till kund från fabrik samt via
varmlagret.
För Bolagen är det av yttersta vikt att Fastighetens användningsmöjligheter och
den nuvarande verksamheten som sådan inte begränsas av omkringliggande
markanvändning. Bolagen befarar därför att den utökning av antalet bostäder
som föreslås i Detaljplanen tillsammans med ny hotellbebyggelse kommer att
påverka den nuvarande och framtida verksamheten och Fastigheten negativt.
Bolagen saknar en redogörelse i planförslaget för Detaljplanens påverkan på
omkringliggande fastigheter och verksamheter. Bolagen menar därför att den
föreslagna utökningen av antalet bostäder i området och den påverkan detta
kommer att få på redan etablerade verksamheter bör utredas innan
Detaljplanen kan antas.
Förutsättningar - trafik, planförslaget - trafik
Bolagen är beroende av att goda transportmöjligheter finns till och från
Fastigheten och att både verksamheten som sådan och transporterna inte
begränsas av omkringliggande markanvändning. Med den föreslagna
utformningen av tillfartsvägar till Fastigheten och området befarar Bolagen att
transporterna till Fastigheten kommer att försvåras avsevärt.
Bolagen ser även med oro på den utveckling och framtida exploatering av
ytterligare kvartersmark längs med Pildammsvägen som anges i Detaljplanen.
11 (13)
Bolagen befarar att verksamheten genom detta kommer att begränsas och göra
en framtida utveckling omöjlig samt att Fastigheten kommer att minska i värde.
Bolagen saknar även i denna del en redogörelse i planförslaget för
Detaljplanens påverkan på omkringliggande fastigheter och verksamheter.
Bolagen menar därför att de föreslagna förändringarna av trafikförsörjningen
till området och den påverkan detta kommer att få på redan etablerade
verksamheter måste utredas innan Detaljplanen kan antas. Även frågan om
exploatering av den östra sidan av Pildammsvägen för bostadsändamål måste
utredas, då den är av yttersta vikt för de fastigheter och verksamheter som är
belägna öster om Pildammsvägen.
Sammanfattning
Av det ovan anförda framgår att det finns en del saker som måste utredas
ytterligare innan Detaljplanen kan antas. För det fall dessa synpunkter inte
behandlas och regleras av Malmö stad riskerar Bolagen, och kringliggande
fastigheter, att lida skada i form av begräsning i pågående verksamhet och
värdeminskning på Fastigheten.
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Det är inte sannolikt att värdet för fastigheter i närheten av Hyllie utbyggnadsområde
skulle minska på grund av utvecklingen av Hyllie. Tvärtom. Hyllie blir en lokal
såväl som regional och internationell knutpunkt. Värdet på fastigheter i dess
närområde kommer med större sannolikhet att öka.
Hyllie är Malmös största utbyggnadsområde. Det skall bli en tät stadsmiljö med ett
stort utbud av funktioner. Särskild prioritet läggs på att utnyttja Hyllie station som
knutpunkt för utmärkta kommunikationer, integration med omgivande
bostadsområden som i dagsläget lider av segregation, ekonomisk hållbarhet genom att
locka företag att etablera sig i Hyllie samt ekologisk hållbarhet bl a genom samarbete
med EON och VA Syd.
Planområdet är en viktig del av Hyllie utbyggnadsområde. Den tänkta
livsmedelsbutiken är en målpunkt som tillsammans med gator som Hyllie allé och den
omvandlade Pildammsvägen har stor betydelse för Hyllies integration med Lindeborg.
E.ON Värme meddelar i skrivelse 2012−12−28 följande:
EVS har fjärrvärmeledningar inom planområdet, se bifogad skiss, och ser det
positivt att eventuellt kunna ansluta fastigheten till fjärrvärmenätet.
Beroende på ledningens förläggning i höjdled kan den vara känslig för
belastningar i form av byggtransporter. Innan arbete sätts igång med att
realisera detaljplanen skall exploatören samråda med EVS för att säkerställa att
exploatörens arbete inte på något sätt skadar ledningen eller att skador på
ledningen uppstår som i sin tur kan orsaka personskador och/eller
egendomsskador. De åtgärder som kan bli aktuella på ledningen till följd av
genomförandet av detaljplanen bekostas av exploatören.
12 (13)
För att undvika att problem uppstår vid genomförandet av detaljplanen vill
E.ON Värme verka för att på ett tidigt stadium i planprocessen få igång en
diskussion med exploatör rörande ledningsrelaterade frågor som berörs ovan.
Därför ombeds exploatören att snarast kontakta vår nätansvarige Charlotte
Reidhav, charlotte.reidhav(a),eon.se. tfn: 0702-188819.
Med beaktande av ovanstående synpunkter ställer sig EVS positiva till
planförslaget
Stadsbyggnadskontorets kommentar:
Planbeskrivningen har under rubriken Tekniska genomförandefrågor uppdaterats
enligt yttrandet.
Följande har inget att erinra mot förslaget.
E.ON Elnät
E.ON Gas
TeliaSonera Skanova Access AB
VA SYD
enligt skrivelse
”
”
”
2013−01−15
2013−01−10
2012−12−19
2013−01−03
I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga
inkommit mot förslaget.
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande har inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan enligt MB 6 kap 11 §.
ÄNDRINGAR EFTER SAMRÅDET
Efter samrådet har Stadsbyggnadskontoret valt att omarbeta planförslaget från
ett skräddarsytt förslag för ett specifikt projekt till ett förslag som ger en större
flexibilitet. Dock utan att kompromissa med stadens intentioner för
planområdet och för Hyllie i stort.
Stadsbyggnadskontoret har även anpassat möjliga byggnadsvolymer så att dessa
harmoniserar med kvarterets omgivande bebyggelse och så att bebyggelse längs
gata och bebyggelse på innergård harmoniserar med varandra.
Josephine Nellerup
Planchef
Jan Rosenlöf
Planhandläggare
13 (13)
vy
UPPSAMLINGSGATA
12-17
p1
v2
Vatten- och avloppsledning
12-17
LOKALGATA
plantering
entréer1 p1 v5
HBP
15-21
KHBP
9
p1
entréer1
v5
Kantsten
lek
v4
n1
CB
24-40
p1
Buskage
Vägkant
entréer3
Vattenyta
Slänt
entréer2 p1 v1
entréer4
v5
15-20
v3
Fastighets/traktgräns/gränspunkt
Häck
Träd
GRUNDKARTEBETECKNINGAR
Högspänningsledning (i mark)
Staket eller plank
Trädsamling
Fjärrvärmeledning (i mark)
Gång- och cykelbana
Teleledning (i mark)
Byggnad
HUVUDGATA
allé
Fornlämning eller fornlämningsområde
Traktnamn
Kvartersnamn
Ledningsrättsutryme
Registerbeteckningar
10
5
0
10
Skala 1:500 (A1)
20M
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning
och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området.
GRÄNSER
Planområdesgräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
Trafik mellan områden
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
HUVUDGATA
Lokaltrafik
Centrumverksamheter Bostäder. Bottenvåning skall ha användningen
centrumverksamheter.
Handel Bostäder Parkering. Handel endast i bottenvåning.
Markparkering eller öppen parkering är inte tillåten. Parkering är inte
tillåten på bjälklag högre än 6 meter över marknivå.
Gata för uppsamling av trafik
LOKALGATA
UPPSAMLINGSGATA
Kvartersmark
HBP
CB
KHBP
Kontor Handel Bostäder Parkering. Handel endast i bottenvåning.
Markparkering eller öppen parkering är inte tillåten. Parkering är inte
tillåten på bjälklag högre än 6 meter över marknivå.
Föreskriven höjd enligt höjdsystem RH2000
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
+0.0
Planterade träd i minst två rader
Gatuplantering
allé
plantering
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
Marken får inte bebyggas
n1
Lekplats för utomhuslek skall finnas
Minst 3 000 kvm planterbart bjälklag lämpligt för utevistelse skall
finnas, varav minst 1 000 kvm skall utgöras av bostadsgård för
flerbostadshus.
MARKENS ANORDNANDE
Mark och vegetation
lek
Utfart, stängsel
Körbar utfart får inte anordnas
En infart och en utfart för medlöpande trafik till lastområde får
finnas. I övrigt får körbar in-/utfart inte anordnas.
Lägsta och högsta byggnadshöjd i meter
Högsta byggnadshöjd i meter
Fasadliv skall ligga i kant till gata eller förgårdsmark. Bottenvåning
får dras in för att bilda arkad. Arkads underkant får vara belägen
lägst 4,7 meter över mark.
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Placering
p
1
Utformning
00
00-00
Lägsta och högsta totalhöjd i meter
Minst en entré från gata var 25:e meter
00-00
entréer1
Minst en butiksentré från gata
Hela bottenvåningen, exkl. trapphus, skall ha användningen handel
entréer2
v1
Minst 30 % av bottenvåningen skall ha anvädningen handel
Minst en entré från Hyllie allé och en från Pildammsvägen
v2
entréer3
v3
En öppen trappa med minsta bredd 6 meter skall förbinda
bostadsgård med Hyllie allé
Minst ett trapphus med entré från gata var 25:e meter
v4
Bostadshus med tillhörande uthus och gemensamhetslokaler får
uppföras till 3 våningar utöver högsta angivna byggnadshöjd
entréer4
v5
Byggnadsvolymen delas in i individuella byggnader med
genomsnittlig fasadlängd på ca 25 m, där den vertikala indelningen
genomförs från sockelvåning till tak och är tydlig i byggnadernas
gestaltning.
GRANSKNINGSTID 19 FEBRUARI 2015 - 11 MARS 2015
Lastområde skall vara helt integrerat i byggnad. Lastområdes in- och utfarter skall vara försedda
med portar i fasadliv.
Eventuella ramper för fordon skall placeras helt inom byggnad.
Sockel (överkant av bottenvånings bjälklag) skall ansluta till gångbanans marknivå längs Hyllie
allé och vara belägen högst 1 meter över gångbanans marknivå längs övriga gator,
parkeringshus undantas.
Rumshöjd mellan bärande bjälklag skall i bottenvåning med användning handel eller
centrumverksamheter vara minst 3,5 meter.
Underkant av utskjutande byggnadsdel får vara belägen lägst 4,7 meter över mark.
Byggnadsdel får skjuta ut högst 1 meter över allmän platsmark.
Fasadliv får mötas över hörnavskärning lägst 3,3 meter över mark.
Balkongdel utanför fasadliv mot allmän plats får ej inglasas.
Entrédörr får ej slå ut över allmän platsmark.
Trapphus skall nås både från allmän plats och från gård.
Teknisk anläggning för lokal energiförsörjning, såsom solceller eller solfångare, får uppföras
utöver angiven högsta byggnadshöjd eller totalhöjd.
Mindre byggnadsdelar för tekniska installationer eller trapphus får uppföras i begränsad
omfattning utöver angiven högsta totalhöjd förutsatt att de integreras i arkitekturen.
Frontespis och kupor får uppföras i begränsad omfattning utöver angiven högsta byggnadshöjd.
Utseende
Gestaltningsmatris för detaljplanen anger de mål och gestaltningsprinciper som ska gälla inom
planområdet. Bottenvåning med livsmedelsbutik undantas från den vertikala fasadindelning som
anges i gestaltningsmatrisen.
STÖRNINGSSKYDD
Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att ljudkrav 1-3 som redovisas i tabell
på denna plankarta uppfylls. Om ljudkrav 2 inte kan uppfyllas ska istället ljudkrav 4-5 uppfyllas.
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft
TABELL, STÖRNINGSSKYDD TRAFIKBULLER
30 dBA
Ekvivalent
ljudnivå
45 dBA (I)
Maximal
ljudnivå
Trafikbuller
Inomhus
55 dBA
Miljö
1
Vid fasad
Ljudkrav
2
70 dBA (III)
55 dBA
70 dBA (IV)
Vid uteplats (II)
50 dBA
3
Utanför fönster till minst hälften av
bostadsrummen i varje bostad,
varav minst ett rum ska vändas mot
en gårdssida.
50 dBA
I. Kl 22-06
II. Får vara gemensam
III. Får överskridas 3 ggr/h
4
Vid minst hälften av gårdsytan (V)
HANDLINGAR
5
IV. Om spårtrafik
V. 1,5 meter ovan mark
Ljudkrav 2-5 avser frifältsvärden
ORIENTERINGSKARTA
Plankarta med bestämmelser
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse
Illustrationskarta
Gestaltningsmatris
Fastighetsförteckning
Planprogram
Miljökonsekvensbeskrivning
Utlåtande
GRANSKNINGSHANDLING 2015-02-03
Detaljplan område norr om
Allan Almqvist
Stadsingenjör
Dp 5104
Grundkartan upprättad 2015-01-26
ÖST-VÄSTLIGA GATAN (Hyllie allé)
i Hyllie i Malmö
Jan Rosenlöf
Arkitekt
Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor
Josephine Nellerup
Planchef
Antagen av stadsbyggnadsnämnden XXXX-XX-XX
Betygar
Laga kraft XXXX-XX-XX
datum
diarienummer
2015-02-03
2009-00470
Dp 5104
GRANSKNINGSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för OMRÅDE NORR OM ÖST-VÄSTLIGA GATAN (Hyllie
allé) i Hyllie i Malmö
_____________________________________________________________
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanen handläggs enligt PBL 2010:900 och har bedömts vara av den
karaktären att den ska hanteras med normalt planförfarande enligt 5 kap 27§.
Planen är anmäld för att antas av Kommunfullmäktige men har efter anmälan
bedömts av Stadsbyggnadskontoret vara av den karaktären att den kan antas av
Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe.
HANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, fastighetsförteckning
(finns tillgänglig på stadsbyggnadskontoret), samrådsredogörelse,
gestaltningsmatris och denna planbeskrivning.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med planen är att göra det möjligt att etablera bostäder, kontor,
parkeringshus och handel i form av en större livsmedelsbutik i ett större
sammanhängande kvarter i tät stadsmiljö.
1 (19)
PLANDATA
Illustration: Planområdet
Planområdet blir en del av den tänkta täta kvartersbebyggelsen kring Hyllie allé.
Större delen av Hyllie allé med omgivande bebyggelse, samt del av
Pildammsvägen, är detaljplanerad i Dp 5051 enligt illustrationen ovan.
Planområdets area är ca 1,8 ha. Det är ca 120 meter brett och ca 230 meter
långt.
Planområdet gränsar till gällande planer Dp 5051, Dp 4654 och PL 1073.
Marken ingår i delar av fastigheterna Hyllie 4:2 och Hyllie 165:61. Fastigheterna
ägs av Malmö kommun.
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i
miljöbalken 6 kap 11§. Planen bedöms dock medföra viss miljöpåverkan.
Följande utredningar framtagna i tidigare arbete med bebyggelsen kring Hyllie
allé utgör beslutsunderlag för denna detaljplan: bullerutredning,
dagvattenutredning och riskanalys.
2 (19)
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN
Planområdet berör inte några områden av riksintresse enligt miljöbalkens 3
eller 4 kapitel.
ÖVERSIKTSPLAN
Översiktsplan för Malmö antagen av Kommunfullmäktige 2014-05-22 anger
för planområdet stationsnära läge, blandad stadsbebyggelse med hög täthet,
handel och centrumfunktioner samt fotgängarzon. Hyllie allé och
Pildammsvägen anges som huvudgator. Huvudcykelnät anges längs Hyllie allé
och Pildammsvägen. Stomlinjenät för kollektivtrafik anges längs
Pildammsvägen söder om planområdet och längs Hyllie allé. Planområdet
berörs inte av några riksintressen.
PLANPROGRAM
Planområdet är en del av det område som behandlades i Pp 6022 Öster om
stationstorget i Hyllie. Planprogrammet var på samråd juni - augusti 2008. Planprogrammets samrådsredogörelse presenterades i SBN den 23 oktober 2008.
Planprogrammet och samrådsredogörelsen finns tillgängliga på www.malmo.se.
Förslaget till detaljplan avviker inte från planprogrammet.
FÖRSTUDIER
ALLMÄNT
Under 2004 gjorde Gehl arkitekter utredningen Hyllievång – Det sunde byliv.
Utredningen föreslog bl.a. att Hyllie boulevard och Hyllie allé skulle bli Hyllies
viktigaste centrumgator till vilka rörelser och folkliv samlas. Planeringen av
Hyllie följer Gehl arkitekters koncept. Enligt konceptet ska byggnader kring
Hyllie boulevard och Hyllie allé vända utåtriktade bottenvåningar med entréer
mot gatorna.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Planområdet omfattas varken av detaljplaner eller av områdesbestämmelser.
Planområdet bör dock ses som en komplettering av Dp 5051. Precis som Dp
5051 ska denna detaljplan utnyttja det stationsnära läget genom att möjliggöra
tät och blandad stadsbebyggelse. Den ska också förhålla sig till Hyllie allé som
en av Hyllies två viktigaste stadsgator och till den tänkta karaktärsförvandlingen
av Pildammsvägen från genomfartsled till stadsgata.
ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR
DAGVATTENPLAN
En dagvattenplan framtogs under vintern 2003/04 av WSP. Den anger hur
hanteringen av dagvatten för hela Hyllievångsområdet bör genomföras
avseende dimensionering, fördröjning och bortledning.
3 (19)
TERRASSERINGSPLAN
Terrasseringsplan för Hyllievångsområdet är framtagen av WSP. Den anger
höjdsättning för grovterrassering av planområdet.
GRÖNPLAN
I Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisas tillgång
och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ingen
reglerande markanvändningsplan, utan utgör ett planeringsunderlag som
behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt.
I pågående planering av Hyllie betonas närheten till landskapet såväl som
betydande gröna inslag i den täta stadsbebyggelsen. Aktuellt planområde är
beläget nära flera tänkta parker och gröna stråk. Planen ställer dessutom krav
på planterbara bjälklag för utevistelse.
KULTURMILJÖPROGRAM
Det finns inte några kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden som direkt
berörs av planförslaget.
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål.
Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och
bygglagen.
ÖVRIGA
Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 fungerar som en gemensam utgångspunkt
för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje
projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas.
Energistrategi för Malmö är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och
är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi
har antagits av kommunfullmäktige.
Miljöbyggprogram Syd ska följas av projekt som är knuta till programmet genom
avtal.
Klimatkontraktet för Hyllie är ett gemensamt ambitionskontrakt för Malmö stad,
E-ON och VA Syd. Kontraktet ställer upp klimatmål för Hyllie och fungerar
som en gemensam plattform för arbetet mot Hyllies klimatmål.
Trafikstrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en
målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens
Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en
starkare region och effektivare transporter.
Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012−2017, antaget av tekniska nämnden
2012-04-24, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i
riktning mot ett miljöanpassar transportsystem.
Tillämpningsskrift om trafikbuller – Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av
bostäder anger Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av bostäder.
4 (19)
Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter regleras i
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av
KF september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid
detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
Avfallsplan 2011-2015 för Malmö stad och Burlövs kommun innehåller mål och
strategier för avfallshanteringen.
FÖRUTSÄTTNINGAR
HISTORIK OCH BAKGRUND
Hyllie centrumområde skulle ha blivit Malmös sista miljonprogramsområde.
Planerna förverkligades dock aldrig och området utgjorde länge en lucka i
Malmös krans av ytterstad.
Initiativet till Citytunneln aktualiserade en utbyggnad av Hyllie. Det innebar att
Hyllie centrumområde låg inom 45 minuters restid för 3,5 miljoner människor i
Öresundsregionen. Stationen med sitt torg och omgivande stora byggnader
kompletteras nu med bostäder och service kring Hyllie allé.
På sikt planeras Hyllie centrumområde byggas ut både norrut och söderut och
bli en stadskärna för södra Malmö. Utbyggnaden kommer att placera Holma,
Kroksbäck och Lindeborg i ett nytt sammanhang och därmed ha avgörande
betydelse för en fysisk integration av områdena. En viktig strategi för
integration är att skapa gemensamma målpunkter. En större livsmedelsbutik i
planområdet kan bli just en sådan gemensam målpunkt för Hyllie och
Lindeborg.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
Planområdet har tidigare varit arbetsområde för bygget av Citytunneln. På
större delen har marken terrasserats, i enlighet med dagvattenplanen för
området, och matjorden har schaktats bort. Planområdet används idag som
markparkering för arenan.
KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL MILJÖ
Det finns inte några kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden som direkt
berörs av planförslaget.
TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION
Området utgör en del av det storskaliga slättlandskap som präglar Malmös
södra delar. Innan arbetet med Citytunneln påbörjades bestod planområdet av
odlad mark.
TRAFIK
Hyllieområdet omges av stora infarts- och genomfartsleder. I norr ligger
Annetorpsvägen, som är en förlängning av Inre Ringvägen. I söder ligger Yttre
Ringvägen, som kopplas till Lorensborgsgatan väster om området och
5 (19)
Pildammsvägen öster om området. Pildammsvägen förbinder Tygelsjö och
Klagshamn med Malmö.
I Dp 5051 har gestaltning och placering omarbetats för del av Pildammsvägen.
Detta detaljplaneförslag följer Dp 5051 avseende Pildammsvägens ändrade
karaktär, gestaltning och placering. Pildammsvägens omvandling från trafikled
till stadsgata är tänkt att bl a minska vägens barriäreffekt och därmed vara en
viktig faktor för integration mellan Hyllie och Lindeborg.
Vägens flytt västerut medger att huvuddelen av nuvarande körbana kan föras
till kvartersmark för exploatering i kommande planändringar. Därmed minskas
avståndet mellan bebyggelsen i Hyllie och Lindeborg. Pildammsvägen planeras
få samma utformning på hela avsnittet mellan Kulissgatan och Hövdingevägen.
Ett antal gång- och cykelvägar ansluter till planområdet från omkringliggande
områden; norrifrån via Hyllie Vattenparksgata och västerifrån från Hyllie
boulevard, Arenagatan och Stationstorget.
KOLLEKTIVTRAFIK
Citytunneln erbjuder utmärkta möjligheter till regionala och internationella
resor samt en snabb koppling till Triangeln och Malmö central. För lokala resor
finns busshållplatser vid Hyllie allé i planområdets närhet samt vid
stationstorget.
LEDNINGAR
En teleledning löper i nordsydlig riktning genom planområdet. Denna kommer
att behöva flyttas i samband med byggnation. Ny placering av teleledningen får
inte försämra förutsättningar för exempelvis planteringar och träd.
Innanför områdets östra gräns, väster om Pildammsvägens befintliga placering
och under den planerade, ligger två stora vattenledningar till Vellinge.
Väster om planområdet löper fjärrvärmeleding.
6 (19)
PLANFÖRSLAGET
Illustration: Visionsskiss
ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN
Förslaget till detaljplan avviker inte från översiktsplanen.
STRUKTUR
Hela området kring Hyllie allé ska bebyggas i en tät urban kvartersstruktur.
Planen möjliggör byggande av ett sammanhängande kvarter med ungefärlig
bredd 85 meter och ungefärlig längd 160 meter.
Planområdet ska bebyggas med blandad stadsbebyggelse. Planområdets
bebyggelse ska bestå av en blandning av handel, bostäder, kontor och
centrumverksamheter samt parkeringshus.
Planen är anpassad till detaljplanerad omgivande bebyggelse vilken har
detaljplanerats för 4-6 våningar mot gata.
Planen möjliggör en högre volym i kvarterets sydöstra hörn. Volymens höjd är
anpassad till Point Hyllies näst högsta byggnad. Den högre volymen ska ha
funktion som landmärke längs den framtida stadsgatan Pildammsvägen. Den
framträdande rollen i stadsbilden medför att extra omsorg måste läggas på den
höga volymens gestaltning.
Planen möjliggör bebyggd innergård på bjälklag som ramas in av bebyggelse
längs gatorna. Den inramande bebyggelsen skall säkerställa en trivsam gård
som inte är störd av trafikbuller.
Eftersom området kring Hyllie allé ska vara en tät kvartersstad är
markparkering inte möjlig, inte heller öppna lastzoner. Genom att integrera
parkering och lastzon i kvarteret anpassas livsmedelsbutiken och dess biytor till
den urbana miljön.
7 (19)
GESTALTNINGSMATRIS
I samband med Dp 5051 togs en gestaltningsmatris fram för området kring
Hyllie allé. Gestaltningsmatrisens syfte är att ge bebyggelsen gemensamma
drag, en grammatik för det ”Hyllianska”. Några begrepp som har diskuterats
och som ligger till grund för inriktningen är tatuerad arkitektur, materialitet,
grönska, attityd och individualitet.
Gestaltningsmatrisen gäller även för denna detaljplan.
GRÖNSTRUKTUR
Det finns ingen allmän park inom planområdet.
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
I gestaltningsmatrisen ges riktlinjer för hantering av grönska längs olika typer
av gator samt på gårdar. Kvarteret har ett utmärkt skyltläge och kommer att
fungera som entré till Hyllie centrum från Pildammsvägen. Det gröna och
klimatsmarta Hyllie ska därför manifesteras här med exempelvis fasadgrönska,
gröna tak och synlig energiproduktion.
Eftersom gården är tänkt att anläggas upphöjd på bjälklag är möjligheterna för
grönska mindre än vad de hade varit på motsvarande icke-underbyggd gård på
mark. Med hjälp av planterbara bjälklag med tjocka växtbäddar är det dock
möjligt att skapa gröna utemiljöer av mycket god kvalitet. Krav på planterbara
bjälklag finns som bestämmelse i plankartan. Däremot medför avsaknaden av
gård på mark att det är svårt att klara Grönytefaktorn. Krav på grönytefaktor
har därför lämnats bort från planförslaget.
LEKYTOR
Det ska finnas minst en lekplats på gården som är gemensam för alla boende
inom planområdet. Lekplatsen ska erbjuda varierande lekmöjligheter i grön
miljö.
TRAFIK
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Cykelvägar i området följer cykelplan för Malmö. Cykelbanor kommer i
framtiden att finnas på båda sidor av Pildammsvägen och Hyllie allé samt på
Hyllie vattenparksgata.
Planområdet ingår i en i översiktsplanen utpekad fotgängarzon där fotgängare
ska prioriteras framför annan trafik. Det ska ske med olika regleringsformer
och genom gatans utformning såsom bredare trottoarer, fler säkra passager
över gator, med mera.
KOLLEKTIVTRAFIK
Hyllie station ligger ca 400 m från planområdet. Hyllie allé har detaljplanerats
med reservat för spårväg med möjlighet till hållplats vid denna plans
planområde. Ifall spårväg inte anläggs i Hyllie allé ska hållplats för buss
anläggas vid planområdet.
8 (19)
BILTRAFIK
Pildammsvägen
Pildammsvägen är ansluten till Yttre Ringvägen och fungerar som en infartsled
till Malmö söderifrån. Pildammsvägen ska omvandlas från infartsled till
stadsgata. Detaljplaneförslaget följer Dp 5051:s omgestaltning och flytt av
Pildammsvägen längre västerut.
Trafik till och från kvarteret
All trafik till och från parkeringshus eller parkeringsgarage i kvarteret sker via
lokalgatan på kvarterets norra sida. Lokalgatan kopplar dubbelriktad trafik till
och från Pildammsvägen i öster samt till och från Hyllie vattenparksgata i
väster. Parkering annan än i parkeringshus eller parkeringsgarage tillåts inte
inom kvarteret.
Att leda trafik till och från parkeringshus via lokalgata är en lösning som
jämnar ut trafikflödet och minskar risken för köbildning.
Det är av största vikt att kvarterets in- och utfarter, för personbilar såväl som
för lastbilar, utformas så att de inte riskerar säkerheten för cyklister och
fotgängare.
Trafik till parkeringshus eller parkeringsgarage ska buffras upp även inne i
byggnad. Eventuella bommar måste därför placeras på ett sådant avstånd från
infart att köer inte växer ut på gatan.
In- och utfart för lastbilar sker via Pildammsvägen separat från personbilarnas
in- och utfart. Lastbilstrafiken sker medsvängande in från norr och
medsvängande ut till söder. Det ska finnas en ficka i högersvängfält till
inlastningen som rymmer minst en lastbil.
Kvarterets gränser mot Hyllie allé, Hyllie vattenparksgata och Pildammsvägen
förläggs med utfartsförbud. Eftersom Hyllie allé och Pildammsvägen är eller
ska bli huvudgator med centrumkaraktär är de inte lika lämpliga för trafik till
och från parkeringshus som lokalgatan i norr. Pildammsvägens trafikbelastning
med risk för köbildning medför ytterligare att den är mindre lämplig att
kopplas direkt till ett parkeringshus. Om parkeringshusets in- och utfarter
kopplas direkt till Hyllie vattenparksgata kan det medföra en belastning av
korsningen Hyllie allé – Hyllie vattenparksgata. Dessutom planeras bebyggelsen
kring Hyllie vattenparksgata för en förskola och en stor andel bostäder, varför
lägre trafikmängder är att föredra.
Cirkulationsplatsen på Pildammsvägen norr om kvarteret anlades för tung
trafik till betongfabriken för Citytunnelns byggande. Den är överdimensionerad
för den kommande täta stadsbebyggelsen och ska ersättas av en signalreglerad
korsning.
BILPARKERING OCH CYKELPARKERING
Det behov av parkeringsplatser för bil och cykel som uppstår på grund av
byggnation inom planområdet skall lösas på kvartersmark inom planområdet i
parkeringshus eller parkeringsgarage.
9 (19)
Malmö stads parkeringsnorm för bil och cykel skall följas. För större
livsmedelsbutik erfordras särskild utredning. I Hyllie finns möjlighet för
byggherre att genom avtal med staden om deltagande i bil-pool få en sänkning
av kravet på bilplatser.
Eftersom planområdet ska kunna bebyggas av olika byggherrar i olika etapper
har Stadsbyggnadskontoret bedömt det som olämpligt att införa bestämmelser
om antal BTA per användningsområde. Användningen styrs istället med
användnings- och egenskapsgränser, bestämmelser om lägsta och högsta
byggnadshöjd och totalhöjd samt bestämmelser om handel endast i
bottenvåning och bestämmelser som inte tillåter parkering över 6 meter över
marknivå.
Ett rimligt antagande är att planområdet bebyggs med ca 8.000 – 12.000 kvm
BTA flerbostadshus (80-120 lgh), ca 15-20 st radhus på gården, ca 8.000 –
12.000 kvm BTA kontor, ca 3.000 – 5.000 kvm BTA handel samt upp till ca
600 bilplatser i parkeringshus.
Enligt gällande parkeringsnorm skulle då följande behov av bil- och
cykelplatser genereras:
Flerbostadshus bil:
80-120 lgh à 0,6-1,1 bpl/lgh = 48-132 bpl
Radhus bil:
15-20 lgh à 1,5 bpl/lgh = 23-30 bpl
Kontor bil:
0,15 bpl/anställd ∙ 40 anställda/1.000 kvm + 0,75
besöks-bpl/1.000 kvm = 6,75 bpl/1.000 kvm
→ 54-81 bpl
Flerbostadshus cykel:
80-120 lgh à 2,5 cpl/lgh = 200-300 cpl
Radhus cykel:
15-20 lgh à 2,5 cpl/lgh = 38-50 cpl
Kontor cykel:
18 cpl/1.000 kvm → 144-216 cpl
Behovet av parkeringsplatser för bilar och cyklar för en större livsmedelsbutik
kräver särskild utredning. Enligt en utredning gjord av Trivector inför
samrådsskedet genererar 4.200 kvm handel 190 bpl och 126 cpl.
Summan av ovanstående (inkl. handel) är 315 – 433 bpl och 508 – 692 cpl.
Det är alltså möjligt att bygga parkeringshus som tillgodoser kvarterets eget
behov samt erbjuder bilplatser till försäljning och uthyrning.
Cykelplatser ska vara lättillgängliga. Det är angeläget att cykelparkering för
kunder till butik får en snygg och välfungerande lösning i gatuplan. All
cykelparkering för kunder till handel inom planområdet skall anläggas i
planområdet på kvartersmark i gatuplan. Eftersom fasadliv skall ligga i gatukant
måste byggnader utformas med arkad eller annan lösning som möjliggör
tillräcklig plats för kunders cykelparkering.
För eventuell cykelparkering i byggnad i andra våningar än gatuplan måste det
finnas lättillgänglig ramp eller hiss. Det ska även finnas bra
10 (19)
parkeringsmöjligheter för lådcyklar och cykelkärror, både utomhus och
inomhus.
ANGÖRING / VARUMOTTAGNING
Angöring och plats för varutransporter ska enligt Malmös stads
parkeringsnorm anordnas inom den egna fastigheten. För livsmedelsbutik
planeras en lastzon inne i fastigheten med medlöpande in- och utfart från
Pildammsvägen.
Lastzonen skall vara tillräckligt stor för att lastbilar inte skall behöva backa eller
svänga utanför byggnaden. Det är av stor vikt att in- och utfart till lastområdet
planeras medlöpande med minsta möjliga påverkan på Pildammsvägens trafik
och minsta möjliga olycksrisk på de gång- och cykelbanor som korsas.
Utformning av lastzon med in- och utfart skall göras i samråd med
Gatukontoret.
Ett skyddsavstånd från lastzons in och utfart till övergångsställen ska beaktas.
Mindre angöringsplatser kan anordnas längs gata, dock inte längs
Pildammsvägen.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
DAGVATTENHANTERING
Integrerade dagvattensystem med betoning på öppen dagvattenhantering är
förenligt med Hyllies hållbara profil. Öppna dagvattenmagasin har positiva
synergieffekter för den ekologiska såväl som för den sociala hållbarheten.
Öppna magasin har större effekt vid stora regn, har möjlighet att rena vattnet
och kan utgöra viktiga inslag i rekreativa park- och naturmiljöer.
Ett öppet dagvattenmagasin inom planområdet är dock inte förenligt med
avsikten att kvarteret skall bebyggas till fullo. Därför skall dagvatten från
aktuellt planområde, förutom att ledas till befintlig dagvattenledning, också
ledas till det planerade öppna dagvattenmagasinet i området för den antagna
detaljplanen 5290, Södra Vattenparken. Dagvattenmagasinet skall vara anlagt
innan man börjar bebygga detaljplan 5104:s planområde.
Dagvattenledningen i norr avvattnar i dagsläget bl a hela Lindeborgsområdet
och ska framöver även avvattna Hyllie. Redan idag är ledningens kapacitet
starkt begränsad nerströms.
VA
Ny bebyggelse inom planområdet kommer att anslutas till det kommunala VAsystemet.
AVFALLSHANTERING
Avfallshanteringen utformas i samråd med VA SYD:s avfallsenhet.
Malmö stad har beslutat att i Hyllies centrumområde ska system möjliggöra en
hög sorteringsgrad, vilket kräver att möjlighet till avskiljning av samtliga
avfallsfraktioner inrättas fastighetsnära.
11 (19)
Avfallsutrymmena dimensioneras så att det uppkomna avfallet, som exempelvis
kontorspapper, förpackningar, tidningar, elektronik samt mat- och restavfall,
kan sorteras. Olika verksamheter bör få tillgång till åtskilda låsta utrymmen för
sitt avfall.
Livsmedelsbutiker vars butiksyta överstiger 3000 kvm ska ha en
återvinningsstation och ett insamlingsskåp för farligt avfall. I stora kvarter som
detta bör verksamheterna ha egna utrymmen.
Livsmedelsbutiker genererar stora mängder organiskt avfall. Det är av stor vikt
att detta sorteras för återanvändning som råvara till energiproduktion.
EL
Kvarteret antas behöva två egna nätstationer. Nätstationerna får placeras inom
kvartersmark. Placering skall utredas i samråd med Malmö stad och E.ON.
Med hänsyn till magnetfältet runt en nätstation och risken för brandspridning
vid eventuella fel i nätstationen måste avståndet mellan nätstation och
brännbar byggnad vara minst 5 meter.
GAS
I gällande Energiplan framgår att planområdet inte ingår i gasområde.
VÄRME
E.ON Värme Sverige AB (EVS) har fjärrvärmeledningar nära planområdet och
ser det positivt att eventuellt kunna ansluta fastigheten till fjärrvärmenätet.
HÖJDSÄTTNING
Marken inom planomradet ska ansluta till den omgivande allmänna
platsmarken. Höjdsättning i projektering skall ske i samråd med Gatukontoret.
EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål.
Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och
bygglagen.
Förslaget bedöms uppfylla de sociala målen genom att planen medger ett
allsidigt bostadsbyggande med olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och
hustyper.
BARNPERSPEKTIV
Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet.
Planområdet har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och
vuxna genom bilfri gårdsmiljö med lekplats samt genom närhet till de
grönområden som planeras utanför planområdet.
12 (19)
KOMMUNAL SERVICE
I ett av grannkvarteren väster om Hyllie vattenparksgata planeras en förskola
för ca 72 barn i fyra avdelningar. Inom Hyllies utbyggnadsområde planeras
”Flexiskolan” för 550 elever samt en internationell skola för 550 elever.
Närmaste vårdcentral finns i Lindeborgs centrum, ca 500 m öster om
planområdet.
KOMMERSIELL SERVICE
Planen möjliggör en större livsmedelsbutik.
Området kring Hyllie allé och Hyllie station kommer att erbjuda ett stort utbud
av service, vilket inkluderar bl.a. Emporia köpcentrum och Malmö arena.
Planområdets livsmedelsbutik beräknas ha betydelse för såväl Hyllies som
Lindeborgs behov av service.
RELEVANTA PROJEKT I OMGIVNINGEN
Se detaljplaner 5051 och 5290 samt www.hyllie.com.
MILJÖKONSEKVENSER
RISKHÄNSYN
Brandvattenförsörjning skall anordnas. Flödet i brandposterna skall
dimensioneras enligt VAV-normen P-83. Avståndet mellan brandpost och
uppställningsplats skall vara maximalt 75 meter. Startbesked bör ej ges förrän
brandvattenförsörjningen är säkerställd, då det behövs brandvatten för att
hantera eventuella bränder även under byggtiden.
Stigarledningar skall anordnas för att säkerställa brandvattenförsörjning vid
insats på gård på bjälklag. Avstånd mellan uttag för brandvatten och entréer till
bebyggelse på gård får ej överstiga 50 meter. Placering av stigarledningar och
uttag för brandvatten ska ske i samråd med räddningstjänsten.
Området är beläget inom normal responstid (inom 10 minuter). Med
responstid avses den tid från det att larmcentralen får larmet till
räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Med insatstid avses den tid det tar
från det att räddningstjänsten får larmet till räddningsarbetet kan påbörjas. Tid
från ankomst till att en insats kan påbörjas påverkas dock av områdets
utformning, komplexitet och brist på tillgänglighet till bebyggelse på innergård
på bjälklag. Kvarterets komplexitet innebär att insatstiden förlängs, även om
objektet ligger inom normal responstid.
Räddningstjänstens tillgänglighet till bebyggelse på innergård på bjälklag är
begränsad. Avståndet mellan uppställningsplats för släckfordon och
bebyggelsens entréer bedöms överstiga 50 meter. Det omfattar även betydande
avstånd i höjdled samt angreppsväg genom annan byggnad. Alternativ
utrymningsväg som kan användas utan räddningstjänstens medverkan skall
därför anordnas för lägenheter och kontorslokaler som vetter mot innergården.
13 (19)
Alternativ utrymning via räddningstjänstens bärbara stege är inte tillämpbart
mot innergården.
Räddningstjänsten bedömer det som skäligt och nödvändigt att byggherren
vidtar åtgärder som kompenserar de begränsade möjligheterna att påbörja en
eventuell insats inom godtagbar tid och genomföra den på ett effektivt sätt.
Genom kompenserande åtgärder kan ett likvärdigt och tillfredställande skydd
uppnås i enlighet med 1 kap. 1§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor trots
de begränsade insatsmöjligheterna. Exempel på kompenserande åtgärder skulle
kunna vara att i bebyggelse på innergård anordna sprinkler (kompenserar för
fördröjd släckinsats) och adresserbart brandlarm (kompenserar för en fördröjd
livräddande insats). Behovet av kompenserande åtgärder detaljstuderas i
samband med bygglov.
Komplexiteten i den tilltänkta markanvändningen med avseende på risker och
brandskydd innebär att en brandteknisk sakkunnig bör engageras i projektet.
Räddningstjänsten Syd rekommenderar att en kompetent brandkonsult anlitas
för att dimensionera brandskyddet så tidigt som möjligt. I samband med
bygglovärendet ska ett förberedande samråd hållas med Räddningstjänsten Syd,
byggherren och dennes brandkonsult. Byggherren eller brandkonsulten ska
initiera samrådet. Enligt Boverkets byggregler (BBR 19) kan publikt garage
omfattas av verksamhetsklass 2A eller 2B, beroende om det kan förväntas
finnas fler än 150 personer i garaget. Garaget skall förses med automatisk
vattensprinkleranläggning, om nettoarean överstiger 5000 kvm. Nettoarean
bestäms utifrån samtliga plan som ingår inom brandcellen eller brandsektionen.
I de fall träd längs gata bedöms påverka Räddningstjänstens möjligheter att
genomföra fönsterutrymning med hjälp av höjdfordon skall utrymning kunna
ske utan hjälp av Räddningstjänsten. Utrymning utan räddningstjänstens
medverkan kan lösas genom att trapphusen utförs enligt lägst klass Tr2,
alternativt att ytterligare en oberoende utrymningsväg anordnas. Placering av
enskilda träd regleras inte i planförslaget. Det är av stor vikt att byggherrar
beaktar utrymningsfrågan i ett tidigt skede av projektering. Utrymningsfrågan
behandlas även i samband med bygglov och bygganmälan.
Byggnader som ligger närmare Pildammsvägens mitt än 30 meter (enligt
Pildammsvägens nya placering) skall förses med obrännbar fasad och skall
kunna utrymmas bort från transportleden utan hjälp av Räddningstjänsten.
Bostäder och lokaler som ligger närmare Pildammsvägens mitt än 30 meter
(enligt Pildammsvägens nya placering) skall förses med avstängningsbar
ventilation.
Utrymningsvägar som kan användas utan Räddningstjänstens medverkan skall
anordnas för bostäder och lokaler som vetter enbart mot gård.
NATURMILJÖ
Det finns inga kända naturvärden inom planområdet.
14 (19)
KULTURMILJÖ
ARKEOLOGI
Arkeologisk slutundersökning för området kring Hyllie allé utfördes 2008. Vid
utgrävningarna fann man bland annat två rester efter sannolika brandgravar
från äldre järnåldern samt rester av tre huslämningar från bronsåldern och
yngre järnåldern. Anläggningarna var generellt anonyma och fattiga på
information.
HÄLSA OCH SÄKERHET
MILJÖKVALITETSNORMER
Luft
Inom planområdet finns idag endast låga eller måttliga halter NO2.
Utvecklingen av Hyllie kommer att generera mer trafik i närområdet. Den
ökade biltrafiken i Hyllie bedöms dock inte påverka platser i Malmö där det
finns risk för att normerna överskrids.
Vatten
Miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten beslutades den 22 december
2009.
Bebyggelse av den typ som planeras i denna detaljplan bidrar vanligtvis inte till
att MKN överskrids. Man vet dessutom sedan Citytunneln byggdes att det
finns olika täta skikt mellan grundvattenförekomsterna och att det är så gott
som uteslutet att denna bebyggelse skulle kunna göra någon påverkan på dessa.
Länsstyrelsen har av Citytunnelprojektet fått ingående kunskaper om
grundvattnet i området.
Planområdet kommer att avvattnas till det planerade dagvattenmagasinet norr
om området, som främst fungerar som ett utjämningsmagasin vid höga flöden,
men som också ger en viss rening av det inkommande dagvattnet.
Planområdets användning ändras från jordbruksmark till KHBCP varför
mängden närsalter i det avrinnande vattnet beräknas minska i jämförelse med
tidigare markanvändning.
15 (19)
BULLER
Bullerutredning Dp 5051 (se illustration nedan) gäller även för denna plans
planområde.
MARKFÖRORENINGAR
Planområdet är gammal jordbruksmark. Marken har därefter fungerat som
arbetsområde vid bygget av Citytunneln och är nu en parkeringsplats på grus.
Det kan inte uteslutas att läckage från arbetsmaskiner och andra fordon skett
och att marken därför kan vara fläckvis förorenad.
Om föroreningar påträffas i samband med schaktning eller grävning ansvarar
byggherren för att utförlig markundersökning och eventuell sanering utförs i
samråd med Miljöförvaltningen.
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
Nätstationer ska placeras minst 5 meter från lokaler som används för långvarig
vistelse. Elnätsföretaget ska i samband med byggnation kunna visa att gällande
riktlinjer för elektromagnetiska fält uppfylls.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet (utbyggnaden)
av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive
fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden av de delar som utgörs av
kvartersmark.
16 (19)
Kommunen ansvarar genom fastighetskontoret för att tillsammans med
exploatör samordna frågor om markköp, fastighetsbildning, ledningsrätter och
avtal.
Exploatören samt Fastighetskontoret samordnar genomförandefrågorna
angående markköp, fastighetsbildning ledningsrätter och avtal.
E.ON ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets
föreskrifter och allmänna råd ELSÄK-FS 2008:1.
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm
(KML) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen.
Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherren i samband
med bebyggandet av området.
VA SYD skall medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att
spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall.
I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningsrätter för el
och VA utredas.
EON Värme (EVS) har fjärrvärmeledning nära planområdet. Beroende på
ledningens förläggning i höjdled kan den vara känslig för belastningar i form av
byggtransporter. Innan arbete sätts igång med att realisera detaljplanen skall
exploatören samråda med EVS för att säkerställa att exploatörens arbete inte
på något sätt skadar ledningen eller att skador på ledningen uppstår som i sin
tur kan orsaka personskador och/eller egendomsskador. De åtgärder som kan
bli aktuella på ledningen till följd av genomförandet av detaljplanen bekostas av
exploatören. För att undvika att problem uppstår vid genomförandet av
detaljplanen vill E.ON Värme verka för att på ett tidigt stadium i
planprocessen få igång en diskussion med exploatör rörande ledningsrelaterade
frågor som berörs ovan.
Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal insatstid.
Räddningstjänstens tillgänglighet till bebyggelse på innergård på bjälklag är
dock begränsad. Räddningstjänsten bedömer det som skäligt och nödvändigt
att byggherren vidtar åtgärder som kompenserar de begränsade möjligheterna
att påbörja en eventuell insats inom godtagbar tid och genomföra den på ett
effektivt sätt. Se Miljökonsekvenser/ Riskhänsyn.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA SYD.
Byggherren ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband
med bygglov. Tillträde för Räddningstjänstens fordon ska anordnas inom
området. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband
med bygglovansökan.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för
stadsbyggnadsnämndens verksamhet, antagen av kommunfullmäktige 2011-04-
17 (19)
20. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i
startavtal respektive planavtal.
Planens genomförande förutsätter fastighetsregleringar/inlösen, vilket enligt
avtal ska finansieras av byggherren.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH KONSEKVENSER
FASTIGHETSBILDNING OCH ÖVRIGA FÖRRÄTTNINGAR
Malmö kommun ansöker om fastighetsbildning i samråd med blivande
byggherre. Ansökan om fastighetsbildning sker hos Lantmäterimyndigheten
Malmö stad.
Ny fastighet/nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning/fastighetsreglering/tredimensionell fastighetsbildning. Den mark som ska
ingå i allmän platsmark ska överföras till en av kommunen ägd park- eller
gatumarksfastighet.
I planområdet läggs kvartersmark ut för bland annat bostäder. Kvartersmarken
förmodas delas in i ett flertal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. Om
exploateringen sker successivt eller etappvis måste finansiering av de
gemensamma anläggningarna uppmärksammas.
Gemensamhetsanläggningar får bildas för t ex parkering, avfallshantering och
grönytor inom kvartersmark. Ska exploateringen ske successivt måste andelarna
i de olika gemensamhetsanläggningarna utredas i ett tidigt skede. Rätt för
tillträde till nätstation ska säkerställas utan att E.ON behöver vara delägare i
gemensamhetsanläggningen.
Initiativ till att ansöka om anläggningsförrättning/gemensamhetsanläggning tas
av fastighetsägare eller av kommunen.
Ledningar som kommer att finnas eller finns kvar inom kvartersmark ska
lämpligen tryggas genom att ett servitut eller ledningsrätt bildas för dess
ändamål. Initiativ till bildande av servitut eller ledningsrätt tas av berörd
rättighets- eller ledningshavare.
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN HYLLIE 4:2
Ny fastighet avstyckas från Hyllie 4:2. Del av fastigheten överförs genom
fastighetsreglering till kommunens allmänna platsfastighet.
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN 165:61
Ny fastighet avstyckas från Hyllie 165:61. Del av fastigheten överförs genom
fastighetsreglering till kommunens allmänna platsfastighet.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det datum planen vunnit
laga kraft.
18 (19)
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta
fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret,
gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Jan Rosenlöf
19 (19)
2010-08-26
DP 5051, ÖST-VÄSTLIGA GATAN
Gestaltningsmatris, kvartersmark
Längs huvudgata och mot torg
Grönska
Karaktär
Längs uppsamlingsgata och lokalgata samt
mot park
Byggnaderna ska ha inslag av medvetna
Förgårdsmarken ska till sin gestaltning framför
utformningar eller arrangemang som skapar
allt tillhöra gatan/gångbanan;
goda betingelser för grönska på balkonger, tak markbeläggningen är densamma och markens
och/eller väggar (såsom förberedda
höjd är i huvudsak i gatunivå, ev med
odlingsbäddar eller generösa
kantstenshöga upphöjningar vid planteringsytor
planteringskärl/lådor). Växtförslag
eller mindre inslag av högre planteringskärl.
skugga/halvskugga: pipranka, murgröna, baltisk Grönska på mark och vägg, sittplatser vid entré
murgröna, klätterhortensia, vildvin, ginnalalönn, osv skänker gatan liv och bildar en halvprivat
jättedaggkåpa, japansk starr, silverfryle, funkia, zon mellan gata och byggnad. I övrigt lika
träjon. Soligt läge: koreansk pipranka, japansk huvudgata.
träddödare, alpklematis, klematis,
skogskaprifol, rådhusvin, klätterrosor, blåregn,
prakthäggmispel, smalbladig silverbuske, vit
syren, lavendel, buskrosor, atlassvingel,
kungsljus, flocknäva. Vårlökar och
sommarblommor: solros, stockros, tulpaner,
påsk- och pingstblommor. Växtförslagen syftar
till att lyfta fram karaktären från
odlingslandskapet och dess trädgårdar.
Tung och urban karaktär. Rustikt, robust.
Lika huvudgata.
Ledord: attityd, textur, materialitet, individualitet,
"nyjugend", modellerade fasader, "tatuerade
byggnader", ornamentik.
Bottenvåningen ska företrädesvis användas för Hörnlägen prioriteras för publik verksamhet,
verksamhet tillgänglig för allmänheten och ges avskurna hörn kan utnyttjas för entréer. Entréer
en publik gestaltning med individuellt och
utformas individuellt och omsorgsfullt gärna i
omsorgsfullt utformade entréer, gärna indragna. hörnläge och/eller med markering i
Fasaderna ges en horisontell indelning genom markbeläggning på förgårdsmark. I övrigt lika
en tydlig och bearbetad sockelvåning som ger huvudgata.
gatan liv och skuggspel, även övriga våningar
kan ges individuella uttryck. Kvarteren indelas i
individuella byggnader med genomsnittlig
fasadlängd på ca 25 m, där den vertikala
indelningen genomförs från sockelvåning till
Byggnader funktion
tak. Balkongers och burspråks placering kan
o volym
gärna varieras så att de inte alltid hamnar över
varandra i vinkelräta rader. Byggnadshöjden
anpassas till omgivningen med hänsyn till
områdets helhetsgestaltning och till solvärden
på gård och gata. Högre byggnader utformas
med fördel som "hållbarhetsmarkörer"
(grönskande tak, förnybara energikällor etc)
som förmedlar Hyllies gröna, täta karaktär
redan på långt håll.
Materialitet och
kulör
Handlingar:
Längs gångfartsgata
Gård
Träd eller annan grönska i släpp mellan
byggnader mot gata, gårdens grönska ska
synas/anas från gatan. Längs gångfartsgatorna
är det extra viktigt med frodig grönska, gärna
på/vid vägg. I övrigt lika
uppsamlingsgata/lokalgata och huvudgata.
Hyllies gröna karaktär ska manifesteras på
gårdarna. Ingen gård får ligga i ständig
slagskugga. Det ska finnas en solig och
vindskyddad yta för samvaro och lek som även
kan användas under större delen av
vinterhalvåret.
Småskalig, lätt, lekfull, överraskande, personlig, Fritt
sprallig. Olika hushöjder och släpp mellan
byggnader ger variation och ljus till både gård
och gata.
Släpp mellan byggnader, eller större öppning in
mot gård, ska finnas i alla kvarter så att gårdens
grönska kan skönjas på gata. Gränserna till
storkvarterens mittplatser ska definieras, i
byggnadslinje, av byggnad eller kombination
byggnad/annan avgränsning. Entréer utformas
individuellt och omsorgsfullt, gärna indragna
och/eller med markering i markbeläggning på
förgårdsmark. Kvarteren indelas i individuella
byggnader med genomsnittlig fasadlängd på ca
25 m, där den vertikala indelningen genomförs
från sockelvåning till tak. Gestaltningsprinciper
för bilpoolerna ska tas fram gemensamt av
berörda byggherrar. Bilpoolerna bör ligga
centralt inom storkvarteret, vara synliga,
inbjudande, belysta, väderskyddade,
igenkännbara samt erbjuda laddningsmöjligheter. Bilpoolens symbolvärde förstärks
med gröna tak/ fasader och/eller koppling till
förnybara energikällor.
Byggnads höjd och utbredning, balkonger,
burspråk och terrasser ska utformas/ placeras
med hänsyn till granne och gård avs solinfall
och insyn. Gemensam vistelseyta av god
kvalitet på gård ska, om inte båda ryms,
prioriteras framför stora privata terrasser. Om
gårdsbyggnader för komplementfunktioner
(avfallshantering, cykelförvaring, förråd etc)
medför att man inte uppfyller kraven ovan på
gårdens övriga funktioner (samvaro, lek,
grönska) ska komplementfunktionerna istället
placeras i huvudbyggnad.
Byggnader som definierar storkvarterets
gränser ska ha ett varierat och rikt taklandskap
med en medveten och omsorgsfull gestaltning.
Synliga och lutande takformer uppmuntras.
Takfoten ska ges en medveten och uttrycksfull
gestaltning. Skorstenar, ventilationshuvar,
taksäkerhet mm ska organiseras och utformas
så att de blir en prydnad för taket.
Byggnadshöjden anpassas till omgivningen med
hänsyn till områdets helhetsgestaltning och till
solvärden på gård och gata, särskild hänsyn ska
tas till den centrala platsen i storkvarterets mitt.
Byggnaderna ska ha ett varierat och rikt
taklandskap med en medveten och omsorgsfull
gestaltning. Synliga och lutande takformer
uppmuntras. Takfoten ska ges en medveten
och uttrycksfull gestaltning. Skorstenar,
ventilationshuvar, taksäkerhet mm ska
organiseras och utformas så att de blir en
prydnad för taket.
Materialitet och kulör utgör en viktig
Lika huvudgata.
sammanhållande funktion för området. Mot
huvudgata och torg ska en stadsmässig tyngd
eftersträvas med naturmaterial-anknutna
kulörer i en mörk skala i de volymbildande och
byggnadsdefinierande fasadytorna. Hellre
materialets egen kulör, glans och struktur än en
ytbehandling. Materialets förutsättningar
utnyttjas för att uttrycka materialitet, tyngd och
textur; det "tatuerade" kan med fördel skapas
av skuggspel i fasadmaterialet.
Byggnaderna ska kontrastera mot storkvarterets Fritt
omslutande tunga och urbana karaktär med ett
lättare, ljusare och mer lekfullt uttryck.
Vid förfrågan i förhands- eller bygglovsskede
eller under byggtiden ska detaljritningar/skisser
inlämnas på exempelvis solstudie, takfot,
fönster, entréparti, sockel, balkong,
ventilationshuv, plåtarbeten.
Utformning av balkonginglasning, aktuell eller Gemensamma gestaltningsprinciper för
framtida, ska samordnas inom varje byggnad. bilpoolsplatserna ska tas fram av berörda
byggherrar i samband med bygglov.
Principritning inlämnas i samband med den
första bygglovsansökan där balkonginglasning
ingår.
Gård och förgårdsmark: markhandlingar
inlämnas i samband med bygglovsansökan.
MILJÖPARTIET DE GRÖNA
Malmö
Drottningtorget 2a
211 25 Malmö
040 23 46 00
Särskilt yttrande:
Miljöpartiet de Gröna i Malmö
Ärende C10 Stadsbyggnadsnämnden 2012-11-15
samrådshandlingar detaljplan för område norr om östvästliga gatan (Hyllie allé) (Dp 5104) i Hyllie i Malmö
040 23 05 33 (fax)
August Palms plats 1,
Malmö stadshus,
rum 7026, 7029
040 34 10 00
www.mp.se/malmo
malmo@mp.se
Miljöpartiet anser att stadsdelen kring Hyllie allé ska få ett varierat utbud
av handel och service, med god tillgång till lokal dagligvaruhandel. Dessa
bör placeras i stadsmässiga offentliga stråk och platsbildningar för en god
tillgänglighet för samtliga grupper.
Detaljplanens syfte är en mycket stor mataffär i Hyllie. Affärsytan
motsvarar exempelvis den externa Ica Maxiaffären vid infarten från E65.
Grunden för etablering är placeringen vid Pildammsvägen, en tung
infartsled i och med trafikplats Naffentorp vid Yttre ringvägen. Byggherren
uppger enligt planbeskrivningen att infart direkt från Pildammsvägen till
byggnadens 800 parkeringsplatser är avgörande för butikens
kundtillströmning och därmed hela projektets lönsamhet samt att
Pildammsvägen bör utformas för att underlätta för bilburna kunder
söderifrån. Trafikalstringen har inte utretts men kan antas bli stor. Detta
illustrerar väl hur handeln länge gått mot extern lokalisering. Utvecklingen
bygger på ett högt bilinnehav och leder till att bil i allt högre grad krävs för
tillgång till handelsutbudet. Även i halvexterna lägen är biltillgängligheten
och våra väl utbyggda biltrafikvägnät grunden för etablering enligt
1
forskningen. Resultatet är butiksdöd i förstaden och i kranskommunernas
tätorter men även i innerstaden, med än större bilberoende som följd.
Det är alltså inga oklarheter om att syftet är bilorienterad externhandel.
Affären placeras inbäddad i bostäder och kontor i anslutning till
stadsbebyggelse. De som på sikt kommer att bo och verka i området får
såklart nytta och behov av en nära mataffär men det motiverar inte
omfattningen. Samtliga matbutiker i dagens innerstadsbebyggelse i
Malmö är mindre än hälften så stora. I planarbetet syns även stadens
önskemål att göra Pildammsvägen till en stadsgata. Som styrks ovan av
både byggherre och forskning motverkar dessa syften varandra.
Dagligvaruhandel är en kritisk samhällsinfrastruktur snarare än ett
besöksmål eller en attraktion och dess planering i samhället måste styras
av en demokratisk närhets- och tillgänglighetsprincip. I syfte att
säkerställa en god lokal service utan negativ inverkan på övriga delar av
staden förespråkar Miljöpartiet att mataffären begränsas till hälften av den
föreslagna totala butiksytan. Däremot ser vi gärna att detta kompenseras
av mindre lokaler orienterade mot kringliggande gator. Ett alldagligt
innerstadskvarter som Vesslan i korsningen S:a Förstadsgatan och
Möllevångsgatan med liknande storlek och kollektivtrafikutbud innehåller
en fullgod mataffär och ca 15 vanliga butiker och är ett exempel på hur en
hög servicenivå erbjuds i tät och blandad stad med få negativa följder.
Kami Petersen
och
Lucas Carlsson
1
Svensson, T. & Haraldsson, M., 2002, Konsekvenser av dagligvaruhandelns
strukturomvandling. Slutrapport, VTI rapport 485
MALMÖ