13. Utredning om Gnistan
Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2015-09-01 Vår referens Lars G Larsson Förvaltningskoordinator lars.g.larsson@malmo.se Utredning om mötesplats Gnistan SOFS-2015-347 Sammanfattning Stadsområdesnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2015-04-22 att förvaltningen skulle utreda mötesplats Gnistans framtid. Förvaltningen har genomfört en utredning och presenterar två olika alternativ. Alternativ 1 är att stadsområdesnämnden fortsätter att driva Gnistan och att verksamheten övergår till en renodlad mötesplats med minskade öppettider utan inslag av barnsomsorg på kvällstid. Detta ligger i linje med det ansvar för lokal fritidsverksamhet som anges i Malmö stads reglemente för stadsområdesnämnderna och bidrar också till minskade kostnader och en budget i balans. Alternativ 2 är att Gnistan avvecklas i kommunal regi. Detta alternativ innebär en risk att Gnistan helt upphör som mötesplats och att det skulle saknas en mötesplats i Augustenborg. Förvaltningen förordar Alternativ 1. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna utredningen att Gnistan behålls i stadsområdesnämnd Söders regi som en renodlad mötesplats med minskade öppettider, enligt utredning. Beslutsunderlag • • Tjänsteskrivelse Utredning om mötesplats Gnistan Utredning om Gnistan Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-09-09 Stadsområdesnämnd Söder 2015-09-23 Ansvariga SIGNERAD Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör Utredning om mötesplats Gnistan Stadsområdesförvaltning Söder Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2015-08-31 1.0 Lars G Larsson Stadsområdesförvaltning Söder Innehållsförteckning Utredning om mötesplats Gnistan ................................................. 1 Inledning........................................................................................... 3 Bakgrund .......................................................................................... 3 Fakta om verksamheten .................................................................. 4 Lokaler ........................................................................................... 5 Ekonomi ......................................................................................... 5 Personal och bemanning ............................................................... 5 Barnen på Gnistan ........................................................................... 6 Går barnen även på fritidshem?..................................................... 8 Familjernas situation ....................................................................... 9 Lokal fritidsverksamhet i förhållande till fritidshem ..................... 9 Andra möjliga driftsformer för Gnistans mötesplats.................. 10 Grundskoleförvaltningen driver verksamheten ............................. 10 Fritidsklubb eller öppen fritidsverksamhet .................................... 11 Verksamheten drivs av förening................................................... 11 Barnen på Gnistan – en jämställdhetsanalys .............................. 12 Sammanfattning ............................................................................ 15 Alternativ för framtiden ................................................................. 16 Alternativ 1: Gnistan behålls i kommunal regi – minskat öppethållande .............................................................................. 16 Alternativ 2: Gnistan avvecklas i kommunal regi .......................... 16 2│ Utredning om mötesplats Gnistan Inledning Stadsområdesnämnd Söder beslutade vid sitt sammanträde den 22 april att en utredning om Gnistans framtid skulle genomföras under 2015. Förvaltningen hade inför nämndens sammanträde, utifrån ett prognosisterat underskott, tagit fram en åtgärdsplan där en av åtgärderna var att Gnistan skulle avvecklas eller övergå till annan regi eller huvudman Denna utredning tar upp flera olika delar av Gnistans verksamhet. Utredningen omfattar bland annat bakgrund, ekonomi, lokaler, bemanning, öppettider, antal barn, föräldrarnas situation, samarbetspartners samt möjligheter till annan drift. Utredningen innehåller en jämställdhetsanalys och utredaren har också undersökt i vilken utsträckning som barnen på Gnistan går på skolornas fritidshem. Slutligen tar utredningen upp vilket ansvar stadsområdesnämnden har för mötesplatser för barn och unga och hur det förhåller sig till grundskolenämndens ansvar för att erbjuda fritidshem till elever efter skoltid. Utredningen har genomförts genom att utredaren samlat in statistik, gått igenom olika dokument, såsom verksamhetsplan samt intervjuat ett antal olika personer. Det är tidigare chefer för Gnistan, två medarbetare på Gnistan, utbildningschefen för utbildningsområde Söder, rektorn på Augustenborgsskolan samt flera olika personer inom MKB, bland annat miljöprojektledaren, som har intervjuats. Samtal har också förts med organisationen Soroptimisterna och föreningen Hidde Iyo Dhaqanf. Fritidsförvaltningen har kontaktats om regelverket för föreningsbidrag. Bakgrund Gnistan är en mötesplats i bostadsområdet Augustenborg som riktar sig till barn i åldern 6-14 år. 1997 påbörjades ett ideellt arbete bland barn/ungdomar och föräldrar i bostadsområdet och det framkom ett behov av aktiviteter för barn och ungdomar och att de boende behövde hjälpas åt med varandras barn för att b.la. möjliggöra studier och arbete på kvällstid för föräldrarna. Namnat Gnistan skapades vilket är en förkortning av ”gör något i stan”. Genom kontakt med Unga Örnar utvecklades en möjlighet att starta en verksamhet riktad till barnen. Föreningen fick projektpengar och 1999 startades Gnistan som en fritidsverksamhet i egna lokaler i Unga Örnars regi. Allt sedan start har Gnistan varit öppet på eftermiddagar och på kvällstid för barn som bor i Augustenborg men också i övriga delar av Malmö. Det kommunala bostadsföretaget MKB har varit en viktig samarbetspartner och har sedan start upplåtit en lokal till verksamheten utan kostnad. En av medarbetarna på Gnistan var med och startade verksamheten. Verksamheten har successivt byggts upp och utvecklats med stöd av bland annat storstadssatsningen, Fosie stadsdelsförvaltning och MKB. Dåvarande Fosie stadsdelsförvaltning tog över ansvaret för verksamhetens drift och 3│ Utredning om mötesplats Gnistan ekonomi 2003 efter att Unga Örnar inte längre hade ekonomiska möjligheter att fortsätta driva Gnistan. Gnistan har sedan kommunen tog över verksamheten haft olika organisatorisk tillhörighet. Fram till 2011 låg Gnistan under individ- och familjeomsorg (fritid och kultur). Samma år blev Gnistan en del av Fosies barn- och ungdomsverksamhet. Efter bildandet av stadsområdesnämnder och grundskolenämnd 2013 tillhör Gnistan Stadsområdesnämnd Söder, avdelningen för områdesutveckling. I början av 2012 togs ett politiskt beslut av dåvarande Fosie stadsdelsnämnd att Gnistans verksamhetsform är en mötesplats och att den är tillgänglig och gratis för alla barn i Malmö. Gnistan hade tidigare varit en öppen fritidsverksamhet men eftersom en sådan verksamhet enligt skollagen enbart får rikta sig till barn i skolår 4-6 behövde man se över verksamhetsformen. Genom att fastställa att Gnistan är en mötesplats och inte en öppen fritidsverksamhet har den inte behövt anpassas till de krav som skollagen ställer på denna typ av verksamhet. Gnistan har många olika samarbetspartners. MKB och Augustenborgsskolan tillhör de viktigaste. Augustenborg är ett bostadsområde som MKB sedan slutet av 90-talet i samarbete med kommunen och andra partners har utvecklat i riktning mot en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsdel. Gnistan har utvecklats i nära samarbete med MKB, Augustenborgsskolan och de boende i området. Satsningen på ekostaden Augustenborg har på många sätt präglat Gnistans verksamhet och dess utveckling. Gnistan har exempelvis en klart uttalad ekologiskt profil vilket bland annat tar sig i uttryck i de ekologiska odlingar som drivs i angränsning till Gnistans lokaler, utomhuspedagogik men också hur hela verksamheten är uppbyggd. Gnistan driver också det så kallade Kaninhotellet i en närliggande lokal. Där finns ett antal kaniner som barnen med stöd av personalen sköter. Gnistan har som ett bevis på sin satsning på en hållbar utveckling år 2012 som första mötesplats i Sverige fått certifieringen Grön flagg. Fakta om verksamheten Gnistans verksamhetsidé är att erbjuda barn mellan 6-14 år en mötesplats, delvis utanför ordinarie kommunala öppettider, där de stimuleras och utvecklas i en pedagogisk, ekologisk och kreativ miljö. En målsättning har varit att Gnistan genom att ha verksamhet för barnen ska ge möjlighet för föräldrar att bedriva studier eller arbete. Genom Gnistan får föräldrarna alltså omsorg för sina barn utanför skoltid. Skolans fritidshem har normalt öppet till ca kl. 18.00 på vardagar. Gnistan har från start haft mer generösa öppettider och har på så kunnat tillgodose föräldrarnas behov av omsorg för barnen också på kvällarna. Gnistan har öppet måndag till fredag kl. 14.00-20.30. På sommarlovet har Gnistan varit öppen vardagar kl. 08.30-16.00. Under sommaren 2015 har Gnistan varit stängd under sju veckor. 4│ Utredning om mötesplats Gnistan Medlemskap i Gnistan är gratis och tecknas av vårdnadshavare. Medlemskapet innebär också ett kontrakt mellan vårdnadshavare och Gnistan. Både barn och vårdnadshavare får ta del av och underteckna Gnistans trivselregler. Gnistan erbjuder inte måltider för barnen. Vårdnadshavare kan köpa ett fikakort för 100 kronor som gäller för tio tillfällen. Fikan inkluderar varma smörgåsar och frukt. På sommarlovets öppettider ansvarar vårdnadshavare för att barnet har matsäck eller blir hämtat vid lunchtid. Gnistans personal ansvarar för barnen den tid då vårdnadhavare inte är närvarande. Barnen kan själva komma till Gnistan, men får inte lov att lämna Gnistan utan att bli hämtade av vårdnadshavare eller närstående. Om det finns särskilda överenskommelser med vårdnadshavare om hämtning/lämning (till exempel att barnet får gå hem själv) ska dessa finnas skriftligen och vara undertecknade av vårdnadshavare. Lokaler Gnistans verksamhet bedrivs i en källarlokal i Augustenborg. Lokalen tillhandhålls hyresfritt av MKB och är på ca 160 kvm. I lokalen finns utrymme för barnen och ungdomarna och deras aktiviteter samt ett kontor. Det finns också toaletter och ett enklare kök. Lokalen är från början inte utformad för den verksamhet som bedrivs utan har successivt anpassats till Gnistans behov och önskemål med stor hjälp från MKB. Lokalerna är inte helt ändamålsenliga för den bedrivna verksamheten, bland annat då de inte är tillgängliga för barn med vissa typer av funktionshinder. Skyddsronder har genomförts under 2013 och 2014 som visat problem med buller, ventilation, tillgänglighet, säkerhet samt kyla. Vissa problem har åtgärdats, bland annat har MKB installerat ny ventilation. Om verksamheten på sikt ska finnas kvar i nuvarande lokaler behöver ytterligare åtgärder vidtas. Kaninhotellet finns i en närliggande lokal på ca 80 kvm. Denna lokal är anpassad för den verksamhet som bedrivs. Ekonomi Gnistans budget för 2015 omfattar 1159 tkr. Av denna summa avser 1034 tkr personalkostnader. Resterande medel täcker övriga kostnader såsom livsmedel, förbrukningsvaror, telefon och it, transport och resor. Personal och bemanning På Gnistan finns två tjänster (pedagog och barnskötare). Dessutom finns medel motsvarande en halv tjänst för timvikarier och personalförstärkning vid behov. Utöver detta finns medel i personalbudgeten för städning av lokalerna. Personalens schema innebär att de arbetar alla helgfria vardagar kl. 12.00-21.00. I arbetstiden finns utrymme för planering, dokumentation, personalmöten samt rast om 30 minuter. Schemaläggningen innebär således att medarbetarna arbetar varje vardagskväll. Detta är oundvikligt utifrån aktuell bemanning, då verksamheten riktar sig till barn efter deras ordinarie skoltid, men innebär svårigheter för medarbetarna att kombinera arbetet med familjeliv och fritidsaktiviteter. 5│ Utredning om mötesplats Gnistan Skyddsronder har visat problem med ensamarbete på Gnistan. Den schemaläggning som måste göras utifrån att det är två medarbetare som arbetar på dagtid leder till ensamarbete viss del av dagen. Verksamheten håller på att titta över hur man kan hantera frågan om ensamarbete framöver. Bemanningen kopplat till antalet barn i verksamheten är tidvis något låg. Det gäller framför allt vissa kvällar då så många som 30 barn ibland deltar i verksamheten. Barnen på Gnistan Sedan några år tillbaka har personalen på Gnistan fört statistik över antal barn som varje månad besöker verksamheten. Statistiken har redovisats med uppdelning på kön. Statistik finns tillgänglig sedan 2013. Statistik finns också över antal vuxna som besöker Gnistan. Dessa utgörs av föräldrar och personer som gör studiebesök i verksamheten. Ekostaden Augustenborg har rönt stor uppmärksamhet både inom landet och internationellt. MKB tar varje år emot många studiebesök från både Sverige och andra länder. Inte sällan gör dessa grupper också ett besök på Gnistan. Antal besökare har ökat de senaste åren. Andelen flickor har också ökat något (se tabell nedan). Antal Antal Andel Andel besökande barn/ Antal pojkar flickor År barn månad barn/dag (procent) (procent) 2013 3541 295 14 39 61 2014 4219 351 17 40 60 2015 2149 430 21 42 58 Antal besökande barn, uppdelat på år, månad och genomsnitt besök per dag som verksamheten varit öppen samt andel flickor och pojkar. 2015 avser 1 januari-31 maj. Statistiken för 2015 går inte att helt jämföra med föregående år beroende på att den inte omfattar hela året och inte heller sommarmånaderna. Antal besökare under perioden juni-augusti brukar vara lägre än under andra delar av året. Det går dock att konstatera att antalet besökande barn januari-maj 2015 har ökat jämfört med motsvarande period 2013 och 2014. Under 2015 har i genomsnitt 430 barn per månad, eller i genomsnitt 21 barn per dag, deltagit i Gnistans verksamhet. Som en del av utredningen har ytterligare uppgifter samlats in om de barn som går på Gnistan. Uppgifter såsom kön, ålder, bostadsområde har sammanställts. Föräldrarna har genom personlig kontakt ombetts lämna uppgifter om deras barn går på fritidshem samt uppgifter om huruvida föräldrarna arbetar, studerar eller ägnar sig åt någon annan sysselsättning. Under våren 2015 var sammanlagt 121 barn inskrivna på Gnistan. Många barn har syskon som också deltar i Gnistans verksamhet. Det gäller 82 av de 121 barnen. Sammanlagt finns 74 olika familjer som har barn på Gnistan. Av de inskrivna barnen var 68 (56 procent) pojkar och 53 (44 procent) flickor. 6│ Utredning om mötesplats Gnistan De allra flesta av barnen bor i Augustenborg (83 av 121 barn), men det finns också barn som bor i andra delar av stadsområde Söder och övriga delar av Malmö (se tabell nedan). 107 av barnen bor inom stadsområde Söder. Varje år ges information om Gnistans verksamhet till föräldrar som har barn på Augustenborgsskolan. Bostadsområde Flickor Pojkar Totalsumma Augustenborg 35 48 83 Lindängen 5 8 13 Rosengård 2 3 5 Nydala 1 3 4 Möllevången 3 0 3 Söderkulla 2 1 3 Lindeborg 2 0 2 Mellanheden 1 1 2 Almvik 1 1 2 Hermodsdal 0 1 1 Västra Hindby 0 1 1 Holma 1 0 1 Lorensborg 0 1 1 Totalsumma 53 68 121 Barnen på Gnistan, uppdelat på bostadsområde och kön. Gnistans verksamhet riktar sig till barn i åldern 6-14 år. Det innebär att barn från förskoleklass upp till skolår 8 ingår i verksamhetens målgrupp. Som tidigare nämnts så är det många syskon som är på Gnistan, det innebär att syskonbarnen oftast är på Gnistan samma tider. Detta gäller särskilt de syskonbarn vars föräldrar lämnar och hämtar dem. Många av barnen är där fram till kl. 20.00 på kvällen. Orsakerna till att barnen är kvar till sent på Gnistan är olika. En del barn har föräldrar som arbetar sent eller studerar på någon kvällskurs, andra är där bara för att de vill och trivs. Andra barn har hemförhållanden som gör att de drar sig för att gå hem. Relativt få av barnen är i åldern 13-14 år. De allra flesta är i åldern 7-12 år, 8 av barnen är 6 år. Ålder 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Flicka 5 7 13 2 16 2 4 3 1 Pojke 3 4 18 7 16 9 8 1 2 Barnens ålder, uppdelat på kön. Totalsumma 8 11 31 9 32 11 12 4 3 7│ Utredning om mötesplats Gnistan En del av barnen på Gnistan är där flera dagar varje vecka. Andra barn kommer mer sällan. De barn som är på Gnistan tre dagar eller mer i veckan kallas för stammisar. Av de 121 barnen på Gnistan är 40 stammisar (33 procent). De flesta barn som är stammisar bor i Augustenborg, det gäller 33 av de 40 barnen (82,5 procent). Inga av de 13 barnen som bor på Lindängen är stammisar, 12 av dessa barn tillhör fyra olika familjer som är nyanlända till Sverige (varit kortare tid i Sverige än 2 år). Barn som är stammisar 10 5 0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal barn, uppdelat på ålder, som är stammisar. Går barnen även på fritidshem? Av de barn som besöker Gnistan är 114 mellan 6 och 12 år. De är således i en ålder då de har rätt till fritidshem. Via barnens föräldrar samt Augustenborgsskolan har utredaren samlat in uppgifter om barnen också går på fritidshem. Av de yngre barnen (6-9 år) som är inskrivna i Gnistans verksamhet så går endast 23 av de 58 barnen i denna åldersgrupp i skolans fritidsverksamhet. Det motsvarar knappt 40 procent av barnen i aktuell åldersgrupp. Enligt uppgifter från Skolverket (2014) går 83 procent av barnen i Sverige i åldern 6-9 år på fritidshem. De yngre barnen på Gnistan går således i betydlig lägre utsträckning än andra barn på fritidshem. Av barnen i åldern 6-9 år som bor i Augustenborg går endast 17 av 45 barn (38 procent) på fritidshem. Det indikerar att relativt många föräldrar väljer att låta sina barn delta i Gnistans verksamhet istället för att skriva in dem på Augustenborgsskolans fritidhemsverksamhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till detta: föräldrarnas förtroende för Gnistans verksamhet, tillgänglighet, öppettider samt ekonomi. Taxan på fritidshem är inkomstbaserad och uppgår exempelvis till drygt 800 kr per månad för två barn om hushållet har 30 000 kr per månad i inkomst innan skatt. Maxtaxan för två barn i hushåll med inkomst över 42 000 kr per månad före skatt är ca 1300 kr per månad. Hushåll med inkomst under 10 000 kr per månad betalar ingen avgift. Enligt uppgifter från barnens föräldrar går 18 av 55 barn (33 procent) i åldersgruppen 10-12 år på fritidshem. Det är en högre andel än genomsnittet i Sverige där 21 procent av barnen i denna åldersgrupp går på fritidshem (Skolverket 2014). Gnistan har många barn som är 10 år, av de 32 barn i denna 8│ Utredning om mötesplats Gnistan ålder så går 13 på fritidshem (40 procent) vilket är samma som genomsnittet i Sverige. Sammansättningen av de barn som besöker Gnistan tyder på att verksamheten för många av de yngre barnen fungerar som en öppen fritidsverksamhet, både på eftermiddagar och på kvällar, och att de går på Gnistan istället för på fritidshem som erbjuds via skolans ansvar. Fritidshem på kvällar (ob-tid) är skolans ansvar. I Malmö finns på Johannesskolan ett pilotprojekt med fritidshem på ob-tid (kl. 06.15-21.30) för barn i skolår F-2, vars föräldrar på grund av arbete har behov av fritidshem efter normal öppettid. Verksamheten riktar sig till barn som är inskrivna på Johannesskolan. I övrigt erbjuder inte Malmö stad fritidshem på ob-tider. Familjernas situation Gnistans 121 barn tillhör 74 olika familjer. 30 (25 procent) av barnen bor med en ensamstående förälder, i 20 av de 74 familjerna finns en ensamstående förälder. Av Gnistans 121 barn så lever 26 (21 procent) i familjer som är nyanlända (kortare tid i Sverige än två år). Av dessa 26 barn bor 12 i Lindängen och 11 i Augustenborg. 7 av de 26 barnen är så kallade stammisar. En hög andel av föräldrarna i familjerna har arbete. I 73 procent av familjerna arbetar båda eller den ena föräldern. De flesta familjer består av två föräldrar där båda har arbete (gäller 35 familjer) eller ensamstående med arbete (gäller 14 familjer). Fem familjer består av föräldrar där den ena arbetar och den andra är föräldraledig, studerande eller sjukskriven. Nio familjer är nyanlända och där deltar föräldrarna i olika typer av introduktion och studier. I övriga familjer har föräldrarna försörjningsstöd (fyra familjer) eller är sjukskrivna, studerande eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Lokal fritidsverksamhet i förhållande till fritidshem Stadsområdesnämnderna har enligt Malmö stads reglemente ansvar för att tillhandahålla lokal fritidsverksamhet då sådan inte ankommer på fritidsnämnden. Med lokal fritidsverksamhet för barn och ungdom menas exempelvis fritidsgårdar och andra typer av mötesplatser. Det finns ingen enhetlig definition av begreppet mötesplats, men oftast menas en fysisk plats som återkommande erbjuder aktiviteter, både öppen verksamhet och gruppverksamhet. Stadsområdesnämnderna bedriver olika former av mötesplatser för barn och ungdom i enlighet med reglementet. Den vanligaste formen är fritidsgårdar och mötesplatser för större barn och ungdomar. Stadsområdesnämnd Söder driver tre fritidsgårdar (Lindängen, Nydala och Oxie). Fritidsgårdarna är öppna för äldre barn och ungdomar fram till 21.30, helger fram till kl. 23.00. 9│ Utredning om mötesplats Gnistan För barn i skolår 4-6 har fritidsgårdarna öppet i varierande grad, oftast tre dagar per vecka kl. 14.00-17.00. Stadsområdesnämnd Söder driver också allaktivitetshusen i Lindängen och Hermodsdal. Dessa erbjuder ett antal aktiviteter varje dag och målgruppen är barn, ungdomar och vuxna. Även yngre barn i skolår 1-3 har möjlighet att delta på några av aktiviteterna. Dessa är schemalagda på eftermiddagen efter skoltid, senast fram till kl. 17.00 och pågår 60-90 minuter. Gnistan är en lokal fritidsverksamhet i form av en mötesplats för barn enligt Malmö stads reglemente. Med lokal fritidsverksamhet menas inte den typ av verksamhet efter skoltid som föräldrar är i behov av för att kunna arbeta eller studera. Denna verksamhet benämns antingen som fritidshem eller som öppen fritidsverksamhet och är skolans ansvar. Öppen fritidsverksamhet (även kallad fritidsklubb) kan skolan erbjuda istället för fritidshem för barn i åldern 10-12 år. Både fritidshem och öppen fritidsverksamhet regleras av skollagen samt läroplanen. Skollagen anger rättigheter och skyldigheter för barn (elever) och deras vårdnadshavare. I skollagen finns också skolans och huvudmannens ansvar för verksamheten beskrivet. Det är flera olika saker som skiljer mötesplatser och fritidshem. Enligt skollagen är till exempel skolan skyldig att tillhandhålla plats i fritidshem för de som är i behov av det. Skollagen anger att fritidshem måste erbjudas under lov men inte under helger, kvällar och nätter. Någon motsvarande bestämmelse som reglerar öppettider för mötesplatser finns inte. I skollagen finns också bestämmelser om skyldigheten att ge särskilt stöd till de barn som behöver det. Skollagen anger krav på kvalitetsarbete samt åtgärder vid kränkande behandling. Mötesplatser regleras inte av skollagen och några liknande bestämmelser som styr verksamheten finns inte. Andra möjliga driftsformer för Gnistans mötesplats Denna utredning har haft som uppdrag att också undersöka möjligheten till andra driftsformer för Gnistan. Grundskoleförvaltningen driver verksamheten En möjlighet kan vara att grundskoleförvaltningen driver eller delvis finansierar Gnistan. Mycket tyder på att många av de yngre barnen är inskrivna på Gnistan istället för på skolans fritidshem. Detta gäller framför allt de barn som bor i Augustenborg och som sannolikt går på Augustenborgsskolan. Det är troligt att Augustenborgsskolan skulle haft betydligt fler barn på sina egna fritidshem om inte Gnistan hade funnits. En försiktig beräkning visar att det går minst 20 barn på Gnistan som annars skulle finnas i skolans fritidshem. Utredningen kan därför konstatera att Stadsområdesnämnd Söder driver och finansierar en verksamhet som till vissa delar faller under grundskolenämndens ansvar och som de också tilldelas kommunbidrag för. 10│ Utredning om mötesplats Gnistan Augustenborgsskolan driver fritidshem för eleverna i skolår F-6. För de elever som går i skolår 4-6 finns en särskild verksamhet som är anpassad till de lite större barnen. Utbildningschefen för Söder ser inga möjligheter att grundskoleförvaltningen skulle medfinansiera Gnistans verksamhet. Rektor på Augustenborgsskolan vittnar om ett gott samarbete med Gnistan samt att mötesplatsen har stor betydelse för många av de barn som går på Augustenborgsskolan. Rektorn lyfter bland annat fram Gnistans betydelse för de barn som behöver extra stöd och hjälp samt att Gnistan erbjuder läxhjälp, omtanke, gemenskap och kan verka kompensatoriskt för de barn där föräldrarna av olika skäl inte fullt ut räcker till för sina barn. Gnistan har också generösa öppettider vilket passar en del föräldrar. Fritidsklubb eller öppen fritidsverksamhet En alternativ verksamhetsform för Gnistan skulle kunna vara så kallad fritidsklubb (öppen fritidsverksamhet). Stadsområdesnämnd Norr driver på uppdrag av grundskolenämnden två fritidsklubbar som erbjuds barn i tre olika skolor inom utbildningsområde Norr. Fritidsklubbarna är öppna skoldagar kl. 14.00-17.00 och lovdagar och studiedagar kl. 10.00-17.00. Grundskolenämnden betalar ersättning till Stadsområdesnämnd Norr per inskrivet barn enligt avtal. Huvudmannaansvar enligt skollagen ligger under grundskolenämnden. Utbildningschefen för Söder ser i nuläget inte några möjligheter att på samma sätt som i Norr göra avtal med Stadsområdesnämnd Söder för att driva Gnistan som en fritidsklubb. Fritidsklubbarna i Norr är ett pilotprojekt som ska utvärderas. Det finns också oklarheter kring en del ansvarsfrågor. En fritidsklubb skulle också utestänga den stora grupp barn i åldern 6-9 år som nu är inskrivna på Gnistan. MKB anser att Gnistan har stor betydelse för hela bostadsområdet, inte minst vad gäller den sociala situationen bland barn och ungdomar. MKB har uttalat att de eventuellt kan tänka sig att ytterligare stödja verksamheten rent ekonomiskt. MKB vill inte ta över och driva verksamheten i egen regi. De driver visserligen liknande verksamheter i Rosengård men menar att detta inte är helt lyckat då mötesplatser inte ingår i deras uppdrag som bostadsföretag. Verksamheten drivs av förening Ett alternativ till kommunal drift för Gnistan skulle kunna vara att en förening driver verksamheten. Som tidigare nämnts var Gnistan från början en föreningsdriven verksamhet (Unga Örnar). Kostnaderna i Gnistans verksamhet är dock svåra att bära för en förening. Det ekonomiska stöd som en förening kan få från fritidsförvaltningen täcker inte de kostnader som finns i nuvarande verksamhet. Enligt fritidsförvaltningen så finns det tre registreringsnivåer för föreningar. Att gå från nivå 1 till nivå 3 tar 12 månader om föreningen uppfyller villkoren. På nivå 1 är stödet och bidragen begränsade vilket i princip innebär att man som mest kan få 10 000 kr i startbidrag. Det är först på nivå 3 som man har möjlighet att söka samtliga bidrag. 11│ Utredning om mötesplats Gnistan Gnistans mötesplats är en verksamhet som är nära knuten till bostadsområdet Augustenborg. På området finns i dagsläget inte någon förening som bedöms ha intresse och möjlighet att driva vidare Gnistan. Kontakt har tagits med föreningen Hidde Iyo Dhaqan som har verksamhet i närbelägna Seved. Hidde Iyo Dhaqan bildades 1995 och är en kulturell och ideell organisation som bland annat arbetar för att underlätta integrationen av den somaliska gruppen med det svenska samhället. Föreningen har liksom Gnistan en ekologisk profil och ägnar sig åt stadsodlingar och bi- och insektsodling där barn engageras i konkret miljöarbete. I samtal med ordförande och projektmedarbetare i Hidde Iyo Dhaqanf framkom att det inte finns några möjligheter för föreningen att överta någon drift av Gnistan. Föreningen var dock intresserad av samarbete kring Kaninhotellet. Föreningen Soroptimisterna har engagerat sig i Gnistans verksamhet. Soroptimisterna är en internationell, politiskt oberoende organisation bestående av yrkeskvinnor som arbetar för flickor och kvinnors rättigheter. Soroptimisterna i Malmö ger stöd till Gnistan i form av material som används i verksamheten. Soroptimisterna har dock inte någon möjlighet att driva verksamheten. En möjlig lösning för fortsatt verksamhet på Gnistan är att föräldrar och andra boende i Augustenborg bildar en förening och med stöd av MKB och ideella krafter håller mötesplatsen öppen. En eventuell förening skulle behöva se över i vilken omfattning den skulle kunna driva verksamheten och sannolikt behöva minska öppettiderna betydligt. Barnen på Gnistan – en jämställdhetsanalys Gnistans besökare Flickor Pojkar 56% 44% Pojkar Stammisar 33% Flickor 65% 35% Tabell 1: antal besökare upp delad på kön & antal stammisar i procent. Tabell 2: antal stammisar i procent uppdelad på kön. 12│ Utredning om mötesplats Gnistan I kartläggningen framkommer att 121 flickor och pojkar är besökare på Gnistan. Av dessa är 53 flickor och 68 pojkar. För att bättre kunna göra en jämförelse mellan könen kommer samtliga siffror att räknas om i procent i denna könskonsekvensanalys. Bland de 121 besökare är 44 procent flickor respektive 56 procent pojkar. Fördelningen av antalet flickor och pojkar som besöker Gnistan är relativt jämn, dock är det något fler pojkar än flickor. 33 procent av de som besöker Gnistan är så kallade ”stammisar”, vilket innebär att flickorna eller pojkarna besöker Gnistan tre eller fler dagar per vecka. 65 procent av de besökare som är stammisar är pojkar och 35 procent är flickor. Pojkar besöker således Gnistan i högre utsträckning än flickor, detta trots att besöksantalet mellan könen är någorlunda jämt. Könsmönster Fler pojkar än flickor besöker Gnistan Fler pojkar än flickor är stammisar, det vill säga besöker Gnistan tre till fler dagar per vecka. Nyanlända föräldrar Nyanlända Flickor 42% 21% Pojkar 58% Nyanlända Tabell 3: andel av besökarna som är nyanlända och har nyanländna föräldrar i procent uppdelad på kön. Av de 121 flickor och pojkar som ingått i kartläggning är 21 procent nyanlända och har föräldrar som båda är nyanlända (kortare tid i Sverige än två år). 9 av de 74 familjer som har barn som besöker Gnistan är nyanlända. Bland de nyanlända är 42 procent flickor respektive 58 procent pojkar. Det är således fler pojkar än flickor som själv är nyanlända och har två föräldrar som även är nyanlända. Könsmönster: Fler pojkar än flickor är nyanlända. Går på fritidshem Går på fritids 31% Flickor 47% Pojkar 53% Tabell 4: andel av besökarna som går på fritidshem i procent och uppdelad på kön 13│ Utredning om mötesplats Gnistan 31 procent av Gnistans besökare går på fritidshem. Av dessa är 47 procent flickor respektive 53 procent pojkar, 29 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna går på fritidshem. Det finns således inte någon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar. Ensamstående föräldrar Ensamstående 25% Flickor 32% Pojkar 19% Ensamstående Tabell 6: antal besökare med ensamstående föräldrar i procent uppdelad på kön 25 procent eller 30 av de flickor och pojkar som besöker Gnistan har en förälder som är ensamstående. 32 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna har en förälder som är ensamstående. Det är således fler flickor än pojkar som har en förälder som är ensamstående. Könsmönster Fler flickor än pojkar har en förälder som är ensamstående. Könskonsekvensanalys Ovanstående tabeller visar på att en eventuell minskning eller avveckling av Gnistan kommer att påverka flickor och pojkar på olika sätt. I en del avseenden påverkas pojkarna i högre grad än flickor och tvärtom. Det är fler pojkar än flickor som besöker Gnistan samt vistas där flera gånger i veckan, så kallade ”stammisar”. Det är alltså i högre grad pojkar som vid en nedläggning eller större minskning av öppettider av verksamheten på Gnistan skulle påverkas. Det är också fler pojkar som lever i familjer som är nyanlända till Sverige. Denna grupp kan tänkas ha ett större behov av att få möjligheter att skapa en trygg social grund i sitt nya land och träna språket, någonting som Gnistan erbjuder. 32 procent av de flickor och pojkar som besöker Gnistan går på fritidshem, vilket innebär att majoriteten av besökarna inte deltar i fritidshem efter skolan. Fördelningen mellan könen är jämn med 47 procent flickor och 52 procent pojkar. Som nämnts tidigare finns det alltså inte någon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller denna aspekt. Det är utredarens uppfattning att en eventuell avveckling eller minskning av Gnistans verksamhet inte är ett jämställdhetsproblem. Detta på grund av att ett sådant beslut inte skulle drabba flickor och pojkar i olika grad, även om flickor och pojkar skulle påverkas på olika sätt. 14│ Utredning om mötesplats Gnistan Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder har vid sitt sammanträde i april 2015 tagit ställning till förvaltningens förslag om att Gnistan skulle avvecklas eller övergå till annan regi eller huvudman. Vid sammanträdet beslutade nämnden att verksamheten skulle utredas och att den bedömda ekonomiska effekten för 2015 skulle överföras som en minskning av kostnaderna för nämndens ledamöter och stabens utgifter. Mötesplatsen har i olika former funnits i bostadsområdet Augustenborg sedan 1999. Sedan omorganisationen i Malmö stad 2013 tillhör den Stadsområdesförvaltning Söder, avdelningen för områdesutveckling. Den har tidigare bland annat tillhört barn- och ungdomsverksamheten i före detta Fosie stadsdelsförvaltning. Gnistan riktar sig till alla barn i Malmö men en stor majoritet av barnen bor i Augustenborg. Gnistan har utvecklats i nära samarbete med framväxten av ekostaden Augustenborg. MKB är en nära samarbetspartner och finansiär av verksamheten. Gnistan har för närvarande (juni 2015) 121 barn inskrivna. Under 2015 har i genomsnitt 21 barn per dag vistats där. Föräldrar och barn är nöjda med verksamheten. Flera samarbetspartners, inte minst MKB och Augustenborgsskolan, är mycket positiva till Gnistan. Gnistan har en ekologisk profil och har Grön flagg. Mötesplatsen har som mål att inkludera alla barn och personalen arbetar målmedvetet med att barnen ska klara av sin skolgång. Gnistan strävar efter att underlätta för föräldrar att yrkesarbeta och studera bland annat genom att ha öppet efter fritidshemmens ordinarie öppettider. I hög utsträckning har föräldrarna till barnen på Gnistan arbete. Det finns också en grupp barn som bor med familjer som är nyanlända till Sverige. Dessa barn är dock inte så mycket på Gnistan, få av dem är så kallade stammisar. Utredningen visar att de yngre barnen på Gnistan, framför allt de som bor i Augustenborg, går på fritidshem i betydligt mindre utsträckning än andra jämförbara barn. Det är sannolikt att en del föräldrar väljer att låta barnen gå på Gnistan istället för på skolans fritidshem. Skolan har ansvar och kommunbidrag för att driva fritidshem för barn i skolår F-6. Det innebär att Stadsområdesnämnd Söder driver och finansierar en verksamhet som till vissa delar fyller ett behov som en annan nämnd har ansvar för. Gnistan har mer generösa öppettider än skolans fritidshem. En av grundtankarna vid starten av Gnistan har också varit att kunna erbjuda föräldrarna omsorg om barnen på så kallade ob-tider. Detta kan vara viktigt för den grupp föräldrar som arbetar eller studerar på kvällar. Men det är inte stadsområdesnämndens ansvar att bedriva barnomsorg, vare sig på dagtid eller på kvällar och helger. Det är grundskolenämndens ansvar. 15│ Utredning om mötesplats Gnistan Grundskoleförvaltningen har inte någon möjlighet eller avsikt att bidra ekonomiskt till Gnistans verksamhet och inte heller att göra avtal om att Stadsområdesförvaltning Söder på skolans uppdrag skulle driva fritidsklubb för barn i skolår 4-6. Alternativ för framtiden Utredningen visar ett det finns olika alternativ vad gäller framtiden för mötesplats Gnistan. Nedan beskrivs de olika alternativen och vilka konsekvenser de skulle kunna få för bland annat barnen, familjerna samt för ekonomin. Alternativ 1: Gnistan behålls i kommunal regi – minskat öppethållande Ett alternativ är att stadsområdesnämnden fortsätter att driva Gnistan men att verksamheten görs om till en renodlad mötesplats utan inslag av barnomsorg på kvällstid. Detta ligger i linje med det ansvar för lokal fritidsverksamhet som anges i Malmö stads reglemente för stadsområdesnämnderna. Öppettiderna ändras så att de anpassas till stadsområdesnämndens övriga mötesplatser för barn. Fritidsgårdarna inom stadsområdet har öppet fram till kl. 17.00 för barn i skolår 4-6. Av de barn som besöker Gnistan så går endast fem procent i skolår 7-8. I detta alternativ fortsätter Gnistan att vara en mötesplats för barn i åldern 6-14 år men öppettiderna halveras jämfört med idag, exempelvis till kl. 14.00-18.00 måndag till fredag. Genom att behålla åldersgruppen samt ha öppet varje vardag fram till kl. 18.00 kan det även fortsättningsvis bli så att vissa föräldrar, framför allt för de yngre barnen, kommer att använda Gnistan som alternativ till skolans fritidshem. Minskade öppettider innebär att man måste se över verksamhetens innehåll. Det innebär också att tillgången till mötesplatsen minskar betydligt. Detta skulle särskilt påverka de barn som ofta är på Gnistan. Nya öppettider beräknas minska kostnaderna med ca 500 tkr. De bidrar därmed till att få stadsområdesnämndens budget i balans. En konsekvens av minskade öppettider är att en del föräldrar skulle få svårt att kombinera arbete eller studier med föräldraskap då de inte längre skulle ha tillgång till en verksamhet som har öppet efter fritidshemmens ordinarie öppettider. En sådan verksamhet är dock inte stadsområdesnämndens ansvar. Vid fortsatt drift kvarstår behovet av förändringar i nuvarande lokal, alternativt en ny lokal i markplan samt att utifrån arbetsmiljön se över bemanningen. Alternativ 2: Gnistan avvecklas i kommunal regi Ett annat alternativ är att nämnden beslutar att förvaltningen inte längre ska driva och finansiera Gnistan. Som skäl för detta alternativ finns framför allt de ekonomiska aspekterna. Stadsområdesnämnden har ett stort underskott och 16│ Utredning om mötesplats Gnistan behöver anpassa verksamheten för att få budget i balans. En nedläggning skulle innebära minskade kostnader med 1159 tkr. En nedläggning skulle drabba de barn som nu deltar i Gnistans verksamhet. En del av barnen på Gnistan skulle sannolikt skrivas in på skolans fritidshem och på så sätt få sina behov av omsorg tillgodosedda. Det finns dock barn som utifrån föräldrarnas situation inte har rätt till fritidshem. Dessa barn skulle då stå utan organiserad fritidsverksamhet efter skoltid. För den grupp barn som är mycket på Gnistan skulle påverkan vara stor. Det gäller framför allt de omkring 40 barn som är så kallade stammisar samt de barn som lever under svåra hemförhållanden. En del föräldrar skulle få svårt att kombinera arbete eller studier med föräldraskap då de inte längre skulle ha tillgång till en verksamhet som har öppet efter fritidshemmens ordinarie öppettider. En sådan verksamhet är dock inte stadsområdesnämndens ansvar. Ett mindre antal barn bedöms istället bli besökare på någon av fritidsgårdarna. De riktar sig dock inte till yngre barn och erfarenheten säger också att de som besöker en fritidsgård i mycket stor utsträckning bor i dess närhet. Det finns alternativa driftsformer för Gnistan. Möjlighet finns att en lokal förening bildas av föräldrar och andra intressenter och att MKB väljer att fortsätta att stödja verksamheten genom att även framöver tillhandahålla hyresfria lokaler. En förening skulle ha möjligheter till vissa bidrag från fritidsförvaltningen och skulle också kunna söka bidrag och projektmedel från exempelvis allmänna arvsfonden. En föreningsdriven mötesplats skulle sannolikt behöva minska öppettiderna betydligt. Utredningen har inte kunnat få fram några andra ickekommunala driftsformer som är realistiska för en fortsatt verksamhet på Gnistan. 17│ Utredning om mötesplats Gnistan
© Copyright 2024