1. No category

Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Palmius & Rådbrink 2015
1
Vad krävs av
undervisningen för att
utveckla de kunskaper som
finns i kunskapskraven?
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
2
1
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Skollagen
2015-01-22
Läroplanen
Kapitel 1 och 2
Ämneskursplanen
Kommentar
material
Syftestext
Centralt innehåll
Kunskapskrav
”Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att….”
Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola)
Hur man kan förstå, tolka och tillämpa ämnet?
Hur behöver undervisningen designas?
Palmius & Rådbrink 2015
3
Hur undviker man att betygssätta
funktionsnedsättningen?
Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom
undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor
och kunskaper hon bedöms emot.
Vi behöver diskutera föreställningar där elevens förmåga ses som en
inre förmåga, medfödd förmåga, något som man har eller inte har.
” Sådana elever som vi har kan inte nå målen…”
Med vilka verktyg eller med vilket stöd skulle eleven klara av det som
krävs?
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
4
2
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Det pedagogiska kontraktet
En förväntan om att det kommer att gå bra för
varje elev.
”Jag tror att just du kan lära dig detta. Jag tror att
det kommer att gå bra för just dig i det här ämnet
– och det är viktigt för mig att du lyckas.”
(Marin Ingvar, Hjärnkoll på skolan 2014, sid 48)
Palmius & Rådbrink 2015
5
Läroplanens kunskapskrav lyfter fram språk- och
kommunikationsförmåga. Hur hanterar vi det?
Hem- och
Biologi
Fysik
Religionskunskap
konsumentkunskap
använda
använda
kunskaper
fysikens
i biologi
begrepp,
för att
granska
information,
och
teorier
för att beskriva
Historia
Idrott
och
hälsa
resonera
ochmodeller
argumentera
kring
moraliska
frågeställningar
Recept
och
instruktioner
hur de kan
kommunicera
och förklara
och tafysikaliska
ställning
i samband
frågor som
i naturen
rör etiska
hälsa,
och
samhället och
ochförvärderingar
begrepp
modeller
använda historiska begrepp
att
Ordutifrån
och begrepp
för och och
samtal
om
läsas och följas samt vanliga ord och
naturbruk och ekologisk hållbarhet
analysera
upplevelser av lek, hälsa, natur- och
Teknikhur historisk kunskap ordnas,
begrepp för bakning och matlagning
Svenska,
sva
skapas och används
utevistelser.
använda teknikområdets begrepp och
Kemi
formulera sig och kommunicera i tal och
uttrycksformer
Musik med
Dokumentation av enkla
skriftundersökningar
tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter
analysera
och samtala om musikens uttryck i
Matematik
Samhällskunskap
olika sociala, kulturella och historiska
Slöjd
Bild
använda
matematikens
uttrycksformer
för
sammanhang
uttrycka
och
värdera
olika
ståndpunkter
i till exempel
Ord och
begrepp
för
att att
kunna
läsa,och
analysera
och
värdera
arbetsprocesser
samtala
om,
argumentera
och
redogöra
aktuella samhällsfrågor
och
argumentera
utifrån
fakta,
skriva
och
samtala
omför
bilders
utformning
resultat
med
hjälp
av
slöjdspecifika
begrepp
frågeställningar,
beräkningar
och slutsatser
värderingar och
olika
perspektiv
och
budskap.
(Skolverket 2011, från föreläsning kursplanekonferens)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
6
3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
The Big Five
Förmåga att
hantera information
Begreppslig förmåga
Analysförmåga
Kommunikativ
förmåga
Metakognitiv
förmåga
Fritt efter: Svanelid
Palmius & Rådbrink 2015
7
Lärandet i interaktion och kommunikation
Sociokulturellt lärande
Språket är inte bara ett uttryck för tänkandet utan användandet av språk är
helt avgörande för tänkandet.
Tänkandet är inget som föregår uttrycket, utan tänkandet uppstår eller
konstitueras i uttrycket.
Pramling & Asplund 2007
Det är när vi får sätta in orden i sitt sammanhang – i samband med
ett samtal där vi menar och kommunicerar något till någon annan –
som det verkliga lärandet sker.
Strandberg 2006
8
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
8
4
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Språk och begrepp
Vi behöver utveckla ett språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt.
Som lärare behöver man bli mer
medveten om vad som kännetecknar
språket i sitt ämne.
(Vestlin,Se språket i ämnet, sid 13)
Palmius & Rådbrink 2015
9
Anpassningarna får inte sluta vid E-kraven.
Klassrumsstudier visar att lärare försöker underlätta
för språksvaga elever genom att använda ett enklare
språk, förkortade texter eller light-versioner av
lärobokstexterna.
Det blir en nedåtgående spiral.
Det blir till slut svårt att tala med dem om ett
ämnesinnehåll som kräver ett avancerat språk.
(Vestlin 2014, Se ämnet i språket, sid 30)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
10
5
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Ämneslärarna behöver fokusera på att hjälpa
eleverna utveckla ett skol- och ämnesspråk genom
att utveckla en kontextrik undervisning, språklig
stöttning och interaktion.
(Haijer och Meestringa 2014, Språkinriktad undervisning sid 54-55)
Palmius & Rådbrink 2015
11
Grafik – allt mellan stöd och språk
det enskilda fallet/specifikt
FOTOGRAFI
PICTOGRAM
begrepp/alla/generaliserbart
PCS / WIDGIT
TECKENSPRÅK
hund
BLISS
ORD
hund
Valet av grafiskt stöd för kommunikationen får
konsekvenser för individens möjlighet till utveckling.
Ett starkt avbildande bildstöd kan försvåra
begreppsförståelse.
Begreppen är ett verktyg för tänkandet
Begreppsförståelse är ett kunskapskrav i Skola 2011
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
12
6
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Anpassningar och stöd i undervisning
och bedömningssituation
Palmius & Rådbrink 2015
13
Likvärdighet
Likvärdighet = att uppväga skillnader
Skollagen 1 kap 4§
kompensatoriska uppdraget
Likvärdighet = att göra olika
Läroplanen
Olika vägar att nå målet
Likvärdighet = att anpassa bedömningen
Skollagen 3 kap 3 §
Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
14
7
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Motverka konsekvenserna
3 kap. 3 §
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. Elever som till följd av
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika
kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att
så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens
konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav
som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans
för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
(ny lagtext 2014)
Palmius & Rådbrink 2015
15
De nya allmänna råden
Så här ser gången ut:
1. Allmänt stöd
2. Extra anpassningar
3. Särskilt stöd
Om det befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven
skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom
ramen för den ordinarie undervisningen….
(Skollagen 3kap 5a§)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
16
8
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Anpassningar - i planeringen
Anpassningar börjar i planeringen
•
•
•
Hur ska informationen anpassas för att eleven ska förstå
vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla?
Hur ska eleverna få visa sina kunskaper (på olika sätt)?
Hur ska du följa och stödja elevernas
kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på
deras arbete?
(Inspirerat av: Skolverket, Allmänna råd, Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, sid 11)
Palmius & Rådbrink 2015
17
Extra anpassningar - i undervisningen
Exempel på extra anpassningar kan vara att:
• hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema
• ge extra tydliga instruktioner
• ge stöd för att sätta igång arbetet.
• ge ledning i att förstå texter,
• förklara ett ämnesområde
• ge färdighetsträning exempelvis lästräning
Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till
exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik
med anpassade programvaror
Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till
exempel två månader.
(nya allmänna råden sid 22)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
18
9
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Extra anpassningar – i bedömningen
Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter:
•
•
•
•
•
•
•
•
muntliga redovisningsformer
alternativa arbetsuppgifter
en uppgift i taget
alternativa verktyg även i provsituation
förberedande prov (fusklappsverkstad?)
möjlighet att få ställa frågor i provsituationen
att bli satt ”på banan”, (igångsättande, hitta minnet)
arbeta med elevens intresse och förkunskaper
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lagar-ochrattigheter/Bedomning-och-betyg/
Palmius & Rådbrink 2015
19
Bedömning för lärande
Samtalet med eleven är
byggandet av bron
(Fritt efter Anders Holmgren,
skolutvecklare i Borås)
Vad
läraren
undervisat
om
Vad
eleven
lärt sig
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
20
10
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma
tecken på att en elev kan vara i behov av extra
anpassningar. (Nya allmänna råden)
Vilka kan tecknen vara?
•
Eleven har svårigheter att klara lärarens uppgifter
•
•
•
•
•
•
hinner inte med,
har svårt att förstå texten,
förstår inte vad uppgiften går ut på eller ska utföras,
hör inte vad läraren säger,
har svårt att se text,
har svårt att koncentrera sig, etc.
Palmius & Rådbrink 2015
21
Segerlista
För att följa och stödja
elevernas kunskapsutveckling
behöver bedömningen vara en
integrerad del i undervisningen
där den enskilda eleven
kontinuerligt kan få
återkoppling på vad han eller
hon hittills har utvecklat…
(Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och
genomförande av undervisningen, sid 19)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
22
11
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Metakognition
Eleven behöver hjälp att lyfta
blicken från uppgiften och
resultatet till hur det gick till när
han eller hon lärde sig.
Ett lärande samtal om hur
lärandet gick till ökar elevens
benägenhet att generalisera
lärandet – att kunna använda en
framgångsrik strategi nästa gång.
Partanen 2007,
Pramling & Asplund 2007
Palmius & Rådbrink 2015
23
Tolkning av kunskapskrav
Att bedöma undervisningens resultat
Att bedöma kunskap
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
24
12
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
PYS-paragrafen
Undantagsbestämmelsen grundskolan
10 Kap. 21 §
Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska
ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande
personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur
och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska
kunna nå ett visst kunskapskrav.
Palmius & Rådbrink 2015
25
Kännedom om eleven
Det är bara de mål eller betygskriterier som eleven inte
kan nå på grund av sitt funktionshinder som omfattas av
de aktuella bestämmelserna. Det går inte att specificera
ett visst antal utan vad som avses med "enstaka" är en
bedömning som får göras lokalt utifrån kännedom om
eleven, ämnet och lokala förutsättningar och
prioriteringar.
Det är endast ett fåtal nationella mål som inte kan nås
därför att en elev har funktionshinder.
http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-ombetyg/2.4820/undantagsbestammelsen-1.144241
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
26
13
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Det ryms en viss variation i kunskapskraven
Matematik år 3
Eleven kan välja och
använda i huvudsak
fungerande
matematiska metoder
med viss anpassning
till sammanhanget för
att göra enkla
beräkningar med
naturliga tal och lösa
enkla rutinuppgifter
med tillfredsställande
resultat.
Kan
inte allt
Kan
Kan
Elev 1
Kan
nästan
Kan
inte allt
Kan
Kan
Kan
Geografi år 6 E:
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
i huvudsak fungerande
sätt.
Religionskunskap år 9 E:
Eleven kan resonera och
argumentera kring
moraliska frågeställningar
och värderingar genom att
föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang
och använda etiska
begrepp och modeller på
ett i huvudsak fungerande
sätt.
Elev 2
Palmius & Rådbrink 2015
27
Praktiskt estetiska ämnen
Man måste ställa görandet emot kunnandet.
Lgr 11 handlar mer om att kommunicera kunskaper i
ämnet och mindre om att göra eller utföra.
I både görandet och kommunikationen krävs
anpassningar.
Anpassa både undervisningen och bedömningen.
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
28
14
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Slöjd i grundskolan.
Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta
– även om tillfredsställelsen i att kunna skapa, framställa och
uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller
görandet i sig som är det centrala.
Undervisningen måste ta sin utgångspunkt i kommunikation kring
ämnet, ämnesspecifika begrepp och form som språk.
(Kommentarmaterial i slöjd)
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa
slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan
eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt
och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp
av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och
hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under
arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon
bearbetning leder framåt.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av
slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med
kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.
Palmius & Rådbrink 2015
29
Kommentarmaterialet i idrott
Att eleverna ska kunna ta hand om sin egen träning är ett
långsiktigt syfte med ämnet idrott och hälsa. För att klara detta
behövs kunskaper om hur man kan planera, genomföra och
värdera olika rörelseaktiviteter. Det innebär att eleverna ska få
lära sig att ta initiativ till och genomföra rörelseaktiviteter, anpassa
aktiviteterna efter sina behov och därefter dra slutsatser av
effekterna. (sid 8)
Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är att den ska
skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid
kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. Det innebär att
undervisningen utifrån ett inkluderande synsätt ska ta hänsyn till
varje elevs förutsättningar vid val av aktiviteter och hur de
genomförs. (sid 8)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
30
15
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Kommentarmaterialet i idrott
Kursplanen vill också lyfta fram att det är processen där eleverna
får utveckla sin rörelseförmåga som är viktig, inte resultatet.
Elevernas förmåga och kunskaper kan utvecklas genom många
olika aktiviteter och visas på flera olika sätt. Alla elever behöver
heller inte nödvändigtvis delta i samma aktiviteter. (sid 9)
Undervisningen i idrott och hälsa ska också bidra till att eleverna
utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska
förmåga. Med kroppsuppfattning menas en mental bild av den
fysiska förmågan. Hur fungerar min kropp, hur stark är den, vilken
kondition har jag? Den som har en god kroppsuppfattning vet vad
den egna kroppen klarar av och kan sätta det i förhållande till
omgivningens förväntningar och krav. (sid 9)
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
Palmius & Rådbrink 2015
31
Palmius & Rådbrink 2015
32
16
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Musik i grundsärskolan
Hej
Jag undrar om ni kan hjälpa mig med en fråga kring
betygsättning.
Om man nu tittar på t. ex E-nivån i ämnet musik så är
värdeorden till att börja med medverka och bidra. Men
längre ner i texten ska eleven kunna beskriva och ge
exempel, det är klart mycket svårare än att medverka
och bidra. Jag tolkar E-nivån på detta vis, det måste vara
så att medverka och bidra måste även gälla här då
eleven ska beskriva och ge exempel. Som lärare får man
här ge stöttning på olika sätt som till exempel genom tal
eller bilder. Är jag helt ute och cyklar?
Palmius & Rådbrink 2015
33
Musik i grundsärskolan
Man måste tänka såhär:
Självständighet i lärandet och i kunskapernas uppvisande är inget krav i
särskolan. Det är en av förändringarna i Lgr 11.
Eleverna går i särskolan eftersom de behöver stöd och vid
bedömningen måste läraren fråga sig: Med vilket stöd skulle eleven
kunnat?
Skollagen säger (3kap3§) ”undervisningen ska motverka
funktionsnedsättningens konsekvenser.”
Man behöver heller inte separera ett bedömningstillfälle från själva
undervisningen. Elever med utvecklingsstörning förstår saker och ting i
sitt sammanhang och kan oftast inte redovisa samma kunskaper när de
reducerats från sin kontext.
Därför ska både undervisning och bedömning kompensera eleven från
de svårigheter funktionsnedsättningen ger (skollagen 1 kap 4§).
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
34
17
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Musik i grundsärskolan
Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av
höga ljudnivåer.
Om ni talar om kroppens organ, visar bilder av örat, ser filmklipp om hur hörseln
fungerar, talar om arbetarskydd och hörselkåpor och talar om risken med för
hög musik i hörlurar, så kan säkert eleven säga att det är farligt med höga ljud
och att hörseln kan bli sämre. Eleven kan säga detta genom att tala eller visa
det genom något läggspel eller genom att ni tillsammans gör en presentation i
Power Point.
Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i
resonemang om musik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om
arbetsprocesser.
Här kan man inte säga hur många ”några” ämnesspecifika ord är. Inte heller
vilka orden är. Det beror på hur undervisningen varit, elevens förmåga och
intressen. Det kan röra sig om genrer, olika instrument, takter etc.
I sitt sammanhang och med stöd av bilder som ger en flervalseffekt till utsagan
kan säkert eleven yttra sig om det är opera eller hårdrock, basfiol eller trumpet,
valstakt eller marschtakt osv.
Eleven kan säker också känna igen symbolen för en ton, ett notplan och kanske
en G-klav.
Palmius & Rådbrink 2015
35
Musik grundskolan
Kunskapskrav musik – E-krav
Eleven kan delta i gemensam sång ….
….. spelar eleven på något instrument i viss mån
med tajming.
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
36
18
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Teoretiska ämnen
Palmius & Rådbrink 2015
37
Svenska i särskolan för blissande elev
Kunskapskravet för E i svenska årskurs 9 grundsärskolan.
Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att
medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.
(samtalandet är blissningar) I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och
bidrar till att framföra egna åsikter och argument. (detta gör eleven genom att
blissa) Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och
sammanhang. (svårt att avgöra men man borde se att eleven frågar eller
säger saker till olika personer på olika sätt t.ex. en kompis eller rektorn)
Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga
(blissade) presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i
att välja och använda några verktyg och digitala medier. (sker via bliss och
med hjälp av assistent. Det är tanken som räknas) Eleven kan med stöd av
bilder läsa texter från olika genrer. (bliss är ju en form av bilder så det borde
gå bra) Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av
innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. (sker via bliss) Eleven
medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. (sker via bliss)
Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till
att anpassa texterna till mottagare och syfte.(sker via bliss och assistent)
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
38
19
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Religion
E-krav årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga
platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till
världsreligionerna och visar det genom att föra enkla
resonemang om likheter och skillnader mellan några
religioner.
C-krav årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser
eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till
världsreligionerna och visar det genom att föra
utvecklade resonemang om likheter och skillnader
mellan några religioner.
Palmius & Rådbrink 2015
39
Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning
Palinspel?
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
Palmius & Rådbrink 2015
40
20
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning
Kristendom
Islam
Typiskt
för religionen
gemensamt
Typiskt
för religionen
venndiagram
Palmius & Rådbrink 2015
Kunskapskrav i matematik årskurs 3
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
41
(del av)
42
21
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Åtgärdsprogram matematik – årkurs 2
Kunskapskravet
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i
elevnära situationer.
Centrala innehållet
Samband och förändringar
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemet
E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?)
Åtgärden
Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir
endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre
veckor ska talen införas.
Detta ska pågå under november och december.
Målet (ett delmål – kunskapskravet är målet)
E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade
exempel inom talområdet 1-20.
Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor.
Palmius & Rådbrink 2015
43
http://www.skolplus.se/lessons/machinedoublehalf
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
44
22
Specialpedagogiska skolmyndigheten
2015-01-22
Särskild hänsyn till barnens bästa
1 kap. 10 §
I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn
ska barnets bästa vara utgångspunkt.
Med barn avses varje människa under 18 år.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.
Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som
rör honom eller henne.
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.
(Skollagen)
Palmius & Rådbrink 2015
45
Barnets bästa? (Skollagen 1kap. 10§)
•
•
•
•
Att barnet ser sig om en lärande person
Att man ser barnets kunskaper i stället för brister
Att man inger hopp och självförtroende
Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav
och styrsystem
• Att man inte tvingar barnet att redovisa sina
kunskaper på ett sätt som missgynnar honom – bara
för att det ska vara lika för alla
• Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man
tänker göra – t.ex. anpassad studiegång
Palmius & Rådbrink 2015
lennart.radbrink@spsm.se
wern.palmius@spsm.se
46
23