Smärtskattning och Munbedömning      Dagens program Blir det bättre när vi symtomskattar? Smärtskattningsinstrument – använder vi det? Smärta och smärtskattning hur? Munhälsa – bedömning och vård Hur arbetar vidare? Du kan göra skillnad ? Hjälpmedel för god palliativ vård! 2015-06-01 Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorerna • • • • • • Täckningsgrad Svenska Palliativregistret Slutenvårdstillfällen de sista 30 dagarna i livet Förekomst av trycksår Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel mot ångest Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel (opioid) mot smärta Dokumenterad munhälsobedömning Utvecklingsindikatorer • Brytpunktssamtal • Kontinuerlig symtomskattning smärta • Kontinuerlig symtomskattning andra symtom Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede 2015-06-01 Socialstyrelsens Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorerna • • • • • • Täckningsgrad Svenska Palliativregistret Slutenvårdstillfällen de sista 30 dagarna i livet Förekomst av trycksår Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel mot ångest Dokumenterat vid behovs inj. läkemedel (opioid) mot smärta Dokumenterad munhälsobedömning Utvecklingsindikatorer • Brytpunktssamtal • Kontinuerlig symtomskattning smärta • Kontinuerlig symtomskattning andra symtom Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede 2015-06-01 Socialstyrelsens Varför ska vi symtomskatta? Antal symptom 2397 totalt Spontant 13% Skattning 87% Antal svåra symtom: 522 Spontant 31% Skattning 69% Symptom Evaluation in Palliative Medicine: Patient Report vs Systematic Assessment Support Care Cancer (2006) 14: 444453 Jade Homsi et al Symptombörda Symptom Av totalt 200 pat hade… Spontant Skattning Fatigue 145 51 94 Muntorrhet 134 3 131 Smärta 128 101 27 Sömnstörning 86 5 81 Dyspné 85 17 68 Depression 71 4 67 Symptom Evaluation in Palliative Medicine: Patient Report vs Systematic Assessment Support Care Cancer (2006) 14: 444-453 Jade Homsi et al 3/3 3/1 0/1 01 0 Awernes test SMÄRTSKATTNING Smärtskattning ”Validerade smärtskattningsinstrument hjälper till att upptäcka om en person har smärta oavsett orsak eller underliggande sjukdom” www.palliativ.se Förekomst av smärta sista levnadsåret • Cancer 80-90% (35-96%) • Icke-cancer 60-70 % (41-77%) Cartwright. A. 1991 Changes in life and care in the year before death 1969-1987. J Public Health Med.13(2):81-87. Solano.J.P. Gomes. B & J. Higginson. I. 2006 A comparison of symptom prevalence in far advanced cancer, AIDS, heart disease, chronic obstructive pulmonary disease and renal disease. J Pain Symptom Manage 31(1):58-69. Smärtskattning Hittar vi fler med svår smärta Slutsats • Strukturerat arbete med smärtskattning och munbedömning behövs för att patienterna inte alltid talar om för oss sina symtom. Alla kan inte heller tala om hur de mår. Vi upptäcker inte alltid det vi inte kontinuerligt tittar efter. Hur arbeta med smärta och smärtskattning? HUR SER MUNHÄLSAN UT? Hur ser munhälsan ut hos oss? Varför prata om något så självklart??? • Munhälsa och muntorrhet uppfattas trivialt bland sjukvårdspersonal… Rohr Y, Adams J, Young L. 2010 • Personalen upplever munnen privat • … men för patienten kan det rankas som ett av de mest besvärande symtomen då det medför stora konsekvenser Patientens upplevelser av muntorrhet • • • • Känsla av att ständigt vara ofräsch- dålig andedräkt ”Sandpapper i munnen” Ibland torrt segt slem Svårigheter att öppna munnen Rydholm & Strang 2002 Hur vanligt är problem med munnen i livets slutskede? • Svamp 70-80% • • Wiseman M. 2006 The treatment of oral problems in the palliative patient. J Can Dent Assoc. Jun;72(5):453-8. Chaushu G, Bercovici M, Dori S, Waller A, Taicher S, Kronenberg J, Talmi YP. 2000 Salivary flow and its relation with oral symptoms in terminally ill patients. Cancer Mar 1;88(5):984-7. • Muntorrhet 70 % • Chaushu G, Bercovici M, Dori S, Waller A, Taicher S, Kronenberg J, Talmi YP. 2000 Salivary flow and its relation with oral symptoms in terminally ill patients. Cancer Mar 1;88(5):984-7. Hur ser frågorna ut HUR SER MUNHÄLSAN UT? Hur kan vi göra skillnad för patienten? Munhälsa Munhälsan och allmänhälsan hänger ihop Läkemedel Blodförgiftning Hjärtinfarkt Lunginflammation Stroke Smärta Svampinfektion Diabetes Undernäring Normalt åldrande • Tänderna blir mörkare • Tandhalsar/rotytor blir synliga • Tandköttet drar sig undan • Tänderna blir sköra • Smaken förändras • Muntorrhet är vanligt Faktorer som påverkar munhälsan Munhygien Kolhydrater (socker) Kariesbakterier Saliv Fluortillskott ROAG Revised Oral Assessment Guide • En metod för all vårdpersonal att uppmärksamma och åtgärda ohälsa i munnen • En metod som både palliativa registret och Senior alert använder och förespråkar • Syfte: – – – – – Identifiera problem i munnen Tydliggöra individuella behov av munvårdsåtgärder Stöd vid beslut att kontakta tandvården Stöd för dokumentationen av munhälsa och munhälsofrämjande åtgärder Utvärdera insatta åtgärder • En stor fördel med instrumentet är att det skapas ett gemensamt språk för alla berörda • Målet är att fler äldre inom vård- och omsorg och på sjukhus ska få en ROAG-bedömning och att munhälsan blir en naturlig del av omvårdnaden Kort film om hur man gör en munhälsobedömning enligt ROAG • ROAG - hur gör man riskbedömning av munhälsa? on Vimeo Alltså – vi bedömer: • • • • • • • • • Röst Läppar Munslemhinna Tunga Tandkött Tänder Ev protes Saliv Sväljning Hur kan det se ut? Tänder, läppar Grad 1 Grad 2 Grad 2 Grad 3 Muntorrhet, vanligt problem Tecken på muntorrhet: • Svårt att tala, tugga, svälja (även tabletter!) • Törst nattetid • Munsveda • Skav av proteser Exempel på orsaker: • Del av normalt åldrande • Sjukdomar • Läkemedelsbiverkan! • Strålbehandling Kan leda till: • Infektioner • Talsvårigheter • Krustor Vanliga munvårdsåtgärder • Muntorrhet : fukta, tex vichyvatten, fuktgel, spray, olja • Torra läppar: fet salva • Sår: smärtlindrande salva • Beläggning på tunga: borsta, använd tungskrapa, fukta • Tänder och tandkött: tandborstning och rengöring – tandborste, mellanrumsborstar, tandstickor, eltandborstar … • Protes: rengöring av protes och munslemhinna Exempel på Omvårdnadsprocess i livets slut • Bedömning av kroppsfunktioner: Tunga ROAG 2 (Inga papiller, röd, torr, beläggning). Smärta VAS 4. Nedsatt välbefinnande. • Mål: Fuktig mun (tunga ROAG 1). Minskad smärta (VAS 2). Ökat välbefinnande. • Aktivitet/delaktighet/Personlig vård: Noggrann munrengöring X flera. Smärtlindra med Xylocain viskös. Skölj med vichyvatten ofta, isbitar att suga på. Saliversättning. • Uppföljning: I morgon em. med ny VAS och ny ROAG. Vad gör vi åt svamp i palliativt skede • • • • • • • • Daglig inspektion av munnen Noggrann munhygien Snabb behandling – kort om tid! Börja med tabletter och inte Mycostatin Mjukgörande för läppar - undvik Vaseline Rengöra tungan Byt tandborste (efter tre dagars behandling) Behandla eventuella proteser (rengör noga och låt ligga i Klorhexidinlösning 2mg/ml under natten) Glöm inte bort att dokumentera vad ni ser och gör! Tips och trix Se även Senior alerts material Munhälsobedömning och Munvårdsåtgärder (Gör så här-Material/Blanketter…/Manualer-Munhälsa + Åtgärder -Munhälsa) • • • • • • • • Dela upp morgonaktiviteterna Visa genom att gapa själv Ge tandborsten i handen Vid sängläge – använd ej löddrande tandkräm Bra hjälpmedel t.ex munspegel Ge inte upp vid ett NEJ! Återkom, be någon annan… Använd fantasin – ta tag i tillfällena Artikelnummer för speglarna i OneMed: Spegelskaft med lampa: 269327 Utbytbar spegel: 269328 Sammanfattning  Viktigt att TITTA i munnen!  Dålig munhälsa påverkar hela kroppen!  Dålig munhälsa leder till nedsatt välbefinnande!  Det mesta kan vi avhjälpa med omvårdnadsåtgärder! Förändringar - att göra nå’t annat än idag Långt ifrån alla förändringar leder till förbättringar, men om vi vill åstadkomma förbättringar kommer det att krävas förändringar. D Berwick, IHI, Boston  det vi gör idag är inte nödvändigtvis fel, men otillräckligt 2015-06-01 monika.eriksson@palliativ.se Förändringsarbete? • • • • • • • • • Är ni överens om vilken vård ni ska ge? Hur ser det ut nu? Vad ska förbättras? Målet - hur ska det se ut om 1 år? Vad ska förändras för att ni ska nå målet? Hur ska förändringen ske? Vem ska göra vad? Vad ska ni mäta/när/hur? Tålamod och långsiktighet www.palliativ.se Uppslutning kring gemensamma mål Dialog med alla involverade! 2015-06-01 monika.eriksson@palliativ.se Samtala om • Vad vill du förändra/förbättra i ditt arbete med munbedömning och smärtskattning i morgon när du kommer till din arbetsplats? • Hur ska du/ni i din arbetsgrupp förändra detta? Vi begär inga mirakel men visst kan vi komma en bit längre monika.eriksson@palliativ.se SMÄRTSKATTNINGSSKALA enligt Abbey Pain Scale Ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta funktioner eller som inte kan verbalisera smärta. Medan patienten observeras fyll i aktuell poäng i fråga 1 till 6. Namn:………………………………… Personnummer:…………………………… Datum och klockslag: Markera med ett kryss vid vilka tidpunkter smärtlindring ges. 0 Inte alls Röstuttryck/ljud – t.ex. gnyr, jämrar sig eller 1 Sällan låter Ansiktsuttryck – t.ex. spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Förändrat kroppsspråk – t.ex. rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Förändrat beteende – t.ex. ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Fysiologisk förändring – t.ex. förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn Kroppsliga förändringar – dvs. rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket 0 Inte alls 1 Lite 2 Måttligt 3 Mycket Summa: Signatur: Addera svarspoängen på fråga 1-6, 1-2poäng = ingen smärta, 3-7poäng = mildsmärta, 8-13poäng = medelsvår smärta, > 14poäng = svår smärta