Matchar ritningarna kraven i PBL?
Matchar ritningarna kraven i PBL? Det vi från byggnadsnämnden i Enköping märker, är att tydligheten gällande ritningarnas innehåll och status varierar kraftigt. Detta gäller alla typer av ritningar under hela bygglovsprocessen. Efter kontakter med andra byggnadsnämnder så verkar fenomenet finnas i stora delar av landet. EN TYDLIGARE PBL Nuvarande Plan- och bygglagen PBL framfördes som en enklare PBL. Kanske inte. Men däremot en tydligare PBL. Alla bygglovspliktiga åtgärder, efter bygglovs beslut, eller anmälanspliktiga åtgärder kräver ett startbesked för att få påbörja åtgärderna och ett slutbesked för att få använda det som utförts. Det är alltså tydligt att den tekniska prövningen med anmälansskedet som det nu heter, utförandeskedet om ni så vill säga, har fått en större betydelse. I äPBL blev det ju tyvärr så att den tekniska prövningen ofta togs för lättvindigt eller till och med hoppades över. Det var aldrig intentionen med lagen har det framkommit. Startbesked via ett tekniskt samråd meddelas ju inte förrän byggnadsnämnden ska kunna anta att åtgärderna kan komma att följa samhällets krav, se PBL 10 kap 23 §. HUR SKA BYGGNADSNÄMNDEN DÅ KUNNA SE DETTA? HUSBYGGAREN NR 1.2015 Då man läser propositionen till nuvarande PBL blir detta tydligt. Om alla delar som projektet berör är rätt projekterade så som anvisas i BBR 2:31 så tas det fram handlingar i någon form. Oftast en ritning. Eftersom byggnadsnämnden inte detaljgranskar projekterade handlingar men ska titta på uppenbara brister så finns det en handlingstyp som presenterar detta tydligast: en konstruktionsritning och andra tekniska ritningar som bygghandling. Utifrån dessa kan byggnadsnämnden göra sig en bild av materialval och dimensioner med mera, och framför allt få en god allmän bild över det som ritningen visar, exempelvis kon- struktionen eller VVS-systemet. En kontrollplan har också tydligare anvisningar om vad den ska innehålla. Där är beskrivningen i propositionen tydligast. Om vi ska beröra ritningar så står det att det ska framgå vad kontrollen ska avse. Där man ska tolka det som mot vad kontrollen ska ställas, alltså det utförande som en ritning visar. RITNINGSSTANDARD OCH HANDLINGSSTATUS Byggnadsnämnden ska göra en översiktlig genomgång av framtagen projektering, inte detaljgranska utan försöka se uppenbara brister. Helt enkelt försöka se så att projekteringen är utförd innan byggstart och att man i projektering visar att åtgärden troligen kommer att uppfylla samhällets krav. Därför är konstruktionshandlingen tillsammans med exempelvis VVS-ritningar de handlingar som ger den bästa översikten av ett projekt. Ibland är det små brister, exempelvis att man glömt skriva ut kv-tal och effekt på en ritning över värmesystemet. Denna typ av fel är ju inte så konstiga och dessutom lätta att komplettera. Då fel typ av ritningar lämnas in blir vi mer förvånade. Speciellt där både byggherren, projektörer och andra i byggherrens organisation är professionella. I ett projekt nyligen med några små flerbostadshus fick vi in femton arbetsritningar för utvändigt VA, grundläggning och stomme inkluderat takets konstruktion och VVS. Med konstruktionsritningar som utformats enligt ritningsstandard så hade det normalt varit en grundplan och kanske en eller två ritningar med olika sektioner på grund, stomme och tak samt VVS-ritningar och stamschema. Kanske sex eller sju ritningar eftersom projektet inte var så omfattande och varje byggnad bestod av sektioner av två olika lägenhetstyper. Arbetsritningar ger ju en detaljerad bild av åtgärden. Men för det som normalt kan ses på en grundplan, en eller två mindre sektioner på grunden samt allmänna föreskrifter på dessa ritningar så behövdes det många ritningar. Två ritningar för kantbalkselementen, två ritningar för kantbalkens armering, en för radonslangens dragning, en detalj med markdräneringen, en ritning för utvändig VA-dragning. Dessutom behövde man läsa en systembeskrivning eftersom inga ritningar hade fullständiga allmänna föreskrifter eller att allt gällande materialval och dimensioner med mera stod direkt i ritningen. Likadant var det då vi tittade igenom konstruktionen för stomme och tak och VVS. Många ritningar och systemhandlingen behövdes för materialval och dimensioner och dylikt. Projekteringen var utförd av en av våra största byggföretag, så vi var verkligen förvånade. Vi vill se normala konstruktions- och andra tekniska ritningar, dessutom som bygghandling. Om handlingen som lämnas in är ett förfrågningsunderlag eller annan status innan bygghandling, hur ska byggnadsnämnden då kunna anta att exempelvis konstruktionen dimensioneras så som ritningen visar och att materialvalen stämmer med det som verkligen utförs? DELSTARTBESKED VARTEFTER PROJEKTERINGEN ÄR KLAR Vi kan förstå att det är svårt att hinna få fram bygghandlingar i tid. Det är därför PBL möjliggör delstartbesked. Då byggherren är klar med projekteringen kan det vartefter hållas tekniska samråd och delstartbesked kan meddelas av byggnadsnämnden. RITNINGSUTFORMNING Har kunskaperna om ritningsutformning blivit sämre? Tyvärr tror vi det. Hinner man inte ta upp detta tillräckligt under utbildningarna? Tyvärr lever det nog ännu kvar en del från äPBL då den tekniska prövningen inte blev prioriterad, fortfarande efter nästan fyra år med nuvarande PBL. Känslan är att många i projekten fick se tekniska ritningar först framåt byggstart eller senare beroende på vilket stadie de hade sin del av projektet. Kan detta också ha spelat en roll? Hur förbättrar vi detta? Kontrollplanernas utformning är också en viktig fråga att belysa. Många detaljer i händelsekedjan hänger ju ihop, främst att tydliggöra kontrollen och få till ett stort mått tilltro till kontrollen. ■ FREDRIK ÖLUND Byggnadsinspektör Byggavdelningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Enköpings kommun 23
© Copyright 2024