K. Ingemar Jönsson Högskolan Kristianstad Implementering av ekosystemtjänstbegreppet på kommunal nivå • • • • • • 4 lärosäten. 7 kustkommuner. Klimatanpassningsaspekt. Transdisciplinär ansats 2013 - 2016 www.ecosystemservices.se/ Två aspekter av implementeringen: Kunskap och attityder Verktyg för planering och beslutsfattande. 2009 • “The scientific community needs to deliver the knowledge and tools necessary to forecast and quantify ecosystem services.” • Natural Capital Project (InVEST) • “Ecosystem services must be explicitly and systematically integrated into decision making by individuals, corporations, and governments.” Daily et al 2009, Front Ecol Environ 7 2015 ”However, tangible changes in the operation of businesses and governments have not been dramatic, especially compared with the scale and urgency of the issue.” En av lösningarna som föreslås: ”working closely with leaders in governments, businesses, and civil society to develop and make accessible the knowledge, tools, and practices necessary to integrate natural capital and ecosystem services into everyday decision-making.” • Identifiering av hinder och möjligheter att implementera ekosystemtjänst-konceptet i kommunerna. • Utvärdering av ekosystemtjänst-konceptet som ett verktyg för klimatanpassning. • Intervjuer, workshops. • Fallstudier: Analyser av historiska och pågående planerings- och beslutsärenden med relevans för ekosystemtjänster. Gemensamma möten Foto: Widar Narvelo       Projekt-kick-off Kristianstad 17/2 2014 Workshop Vitemölla 19-20 maj 2014 Projektmöte Malmö 14/10 2014 Workshop Helsingborg 2-3 december 2014 Projektmöte Trelleborg 26 mars 2015 Workshop Båstad 27-28 maj 2015 Kunskap/Attityder  I vilken utsträckning implementeras ESTkonceptet idag implicit eller explicit inom den kommunala verksamheten?  Vilka är de huvudsakliga hindren och möjligheterna för implementering av ESTansatsen i kommunal planering och beslutsfattande?  Hur ser uppfattningen om EST-konceptet ut bland kommunpolitiker och tjänstemän?  Intervjuer med 36 personer i de 7 kommunerna. Fem identifierade teman från intervjuerna: Abstrakt och teoretiskt koncept  Koncept vs. fenomen  Antropocentriskt fokus  Pedagogiskt verktyg  Monetär värdering  Abstrakt och teoretisk begrepp  Konceptet beskrevs som komplext, abstrakt och kräver ekologisk förförståelse.  “För brett” och övergripande för att vara användbart i den kommunala verksamheten och för att kunna kommunicera med allmänheten. Behöver omvandlas till lokala eller småskaliga exempel.  Ett “Modeord” som med tiden blir urvattnat och förlorar sin innebörd. Priset för ett heuristiskt akademiskt begrepp? Koncept vs. Fenomen  Oklarhet kring distinktionen mellan begreppet ekosystemtjänster som ett policy-verktyg och de fysiska fenomen som det representerar.  Implicit vs. Explicit användning av ett ekosystemtjänst-tänk.  Några ansåg att kommunen redan arbetar enligt “ES tankesättet” och att en vidare implementering av konceptet inte är nödvändig. Anknytning till frågan om när en implementering kan sägas vara genomförd! Pedagogiskt verktyg  Ett av konceptets främsta användningsområden: kommunicera och pedagogiskt förklara naturens värden.  För att tydliggöra kopplingar mellan åtgärder och ett långsiktigt perspektiv i planering och beslutsfattande.  Öka förståelsen för människans beroende av naturen. Antropocentriskt perspektiv  Konceptets antropocentriska nyttofokus användbart för att koppla samman mänskligt välbefinnande med naturresurser på ett sätt man tidigare inte har gjort i den kommunala verksamheten.  Speciellt användbart vid exploateringssituationer för att informera kring intressekonflikter vid planering.  “Undvika moraldiskussion”- fördelaktigt att argumentera för antropocentriska naturvärden över det tidigare sättet att prata utifrån naturens egenvärde och etiska aspekter. Monetär värdering  Konceptet starkt associerat med monetär värdering och sågs ibland som direkt definierat utifrån detta.  Att synliggöra värden genom monetär värdering beskrevs som en av de stora fördelarna med konceptet och sågs som mycket användbart vid beslutsfattande.  Generell uppfattning om att kvantifiering av naturens värden och speciellt monetär värdering kommer att leda till beslut som gynnar ekosystemtjänster  Låg kännedom om värderingsmetoder var kopplat till positiva attityder till att använda monetär värdering vid beslutsfattande  Hög kännedom om värderingsmetoder var kopplat till mer kritiska åsikter och uppfattningar om monetär värdering (metodologiska begränsningar). NV:s nya rapport om värdering av ekosystemtjänster! Slutsatser från intervjustudien: Övervägande positiv inställning till ekosystemtjänstbegreppet, men upplevs som abstrakt och teoretiskt. Positiv syn på det pedagogiska värdet av begreppet. Övervägande positiv syn på monetär värdering, men påverkas av kunskapen om värderingsmetoderna. Oklarheter kring implicit och explicit användning av begreppet, och vad en implementering innebär. Mer information/diskussion om ekosystemtjänstbegreppet är viktigt för att klargöra förutsättningarna för en implementering av ekosystemtjänstbegreppet. Översikts-/detaljplaner Strategisk fysisk planering  Hur kan ekosystemtjänster formuleras i ÖP och DP? Lägesbeskrivning för gällande översiktsplaner i svenska kommuner ”Ekosystemtjänster” omnämnt 32 av 276 kommuner (12%) nämner begreppet. ”Ekosystemtjänster” använt strategiskt 12 av 276 (4%) använder det som del i sin strategi (10 av 12 är från 2013-14) Formuleringar i ÖP, exempel Malmö (2014): Naturresurser och Naturvärden, strategier: Naturresurser inom kommunen ska användas på ett sätt som främjar en långsiktig hushållning. Grundvatten, jordbruksmark, kalkberggrund ska värnas. Ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras. Havet och Kusten, strategier: Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. Planeringen ska verka för att Öresund är ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djurliv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart och energiproduktion. Ekologiska intressen, kommersiella hamnverksamheter, stadsutveckling och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta. I vilken utsträckning är detta styrande formuleringar?? Formuleringar i ÖP, exempel Bromölla (2014): Bromöllas Gröna och Blå struktur Kommunen avser att sätta ett pris på den gröna och blåstrukturen i Bromölla kommun och värdera kostnaden vid förlust av en yta vid ändrad markanvändning, t ex vid planläggning och bygglov. I värderingen ska hänsyn tas till faktorer som biologisk mångfald, människors hälsa, tillgång till ekosystemtjänster, sociala mötesplatser och lekplatser. Vid behov ska förlusten kompenseras, se avsnitt Övriga regleringar. Natur, Strategier: att naturens ekosystemtjänster i landskapet ska identifieras och värderas ekonomiskt. Ekelund et al.: Trends in municipal planning and comprehensive plans (1980-2014) from an Ecosystem Services Approach in south Sweden.  Analys av översiktsplaner i Malmö från 1980 to 2014, och intervjuer med tjänstemän. Trender i kommuners planering och förvaltning relaterat till ekosystemtjänstperspektivet. Palo et al.: The integration of concepts in municipality planning in relation to research interests, environmental concerns and policy decision tools.  Analys av koncept som används i kommunernas planeringsdokument samt intervjuer med planerare och beslutsfattare i kommuner i Skåne + några kommuner utanför Skåne. Andra del-studier på gång Wamsler et al. Operationalizing ecosystem-based adaptation: Harnessing ecosystem services to buffer communities against climate change. Ecology and Society. Thomas Beery, T., Stålhammar, S., Jönsson, K.I., Wamsler, C., Bramryd, T., Brink, E., Ekelund, N., Johansson, M. Palo, T. & Schubert, P. Perceptions of the Ecosystem Services Concept: Opportunities and Challenges. Ecosystem Services. Jönsson et al. The comprehensive plan as a tool for implementing ecosystem services into municipal planning and decisions. Knowing and doing about ecosystem services: Learning from a transdisciplinary research project with 7 coastal municipalities in Sweden. Fallstudier som pågår/planeras:  Helsingborg (Grönområden och hårdgjorda ytor, våtmarker)  Båstad (ES-värden inom 5 grönområden/korridorer).  Kristianstad (Härlövstippen, Näsbyfältet, Havsplan).  Trelleborg (Nya hamnen och anslutande ny väg).  Simrishamn (Vitemölla-reservatet). Är vi på väg mot ett nytt paradigm? Synsätt/Värderingar/Attityder - Strukturer och Verktyg Tankevärld och verktyg måste hänga ihop! Vad behöver vi för verktyg till det nya paradigmet? Finns det risk att vi använder/utvecklar verktyg som är anpassade till det gamla paradigmet? Det händer mycket just nu…!