MINNESANTECKNING 1(6) 2013-05-21 Kontaktperson Miljö Gösta Regnéll 040/044-25 22 97 gosta.regnell@lansstyrelsen.se Minnesanteckning från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 21 maj kl. 09.00 – 12 Plats: Staffanstorps kommun, Rådhuset, Torget 1, Staffanstorp Lokal: Uppåkra Närvarande: Anders Åsberg, Kävlinge kommun Anna Grönlund, Bromölla kommun Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Eslövs kommun Arne Malm, Åstorps kommun, Vegeåns vattendragsförbund Birgitte Persson, Staffanstorps kommun, Geoinfo Cathrine Ek, Trelleborgs kommun: Miljöstrategiska enheten Cecilia Christensson Backe, kommunekolog, Lunds kommun Christel Strömsholm Trulsson, Svedala k:n: Bygg och miljö/Segeå VF & VR Geraldine Thiere, Lunds kommun: Höjeås vattenråd Gertie Meijer, Staffanstorps naturskyddsförening Gösta Regnell, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Helena Björn, Lomma kommun, Kommunledningskontoret Jonas Johansson, Lunds kommun: Kävlingeåns och Höjeås Vattenråd Lars Brander, Malmö kommun, Miljöförvaltningen Lisa Förlin, WSP Maarten Ellmer, Lunds kommun: Kävlingeåns och Höjeås Vattenråd Madeleine Svelander, Miljöekonomistud. (Luleå) Magnus Billqvist, Naturskyddsföreningen Skåne Marie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun, Stadsbyggnad Nils-Evert Erlandsson, Svarteåns vattenråd Ninny Håkansson, Staffanstorps naturskyddsförening Oscar Monell, Staffanstorps kommun, Geoinfo Patrik Lund, Kävlinge kommun, kommunekolog Minnesanteckning.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 22 55 6 88 11-9 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 22 55 5050-3739 E-post www skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane MINNESANTECKNING 2013-06-03 Ragnhild Nilsson, lantbr., Åstorp Ralp Hargemyr, Staffanstorps kommun, Teknik Richard Nilsson, Ringsjöns vattenråd Sanna Söderlind, LTH (&WSP) Susann Milenkovski, SWECO Susanna Almqvist, Malmö kommun, Miljöförvaltningen Stefan Jendteg, Länsstyrelsen: Miljö- och vattenstragiska enh. 1. Välkomstfika 2. Minnesantecknare Marie-Louise Folkesson för minnesanteckningar 3. Välkomsthälsning Ingalill Hellberg, kommundirektör, hälsar oss särskilt välkomna. Berättar att Staffanstorp är en kommun där mer än 80 procent av ytan består av god åkermark och att man i kommunen har väldigt litet allemansrättslig mark. I kommunen lägger man stor vikt vid att arbeta i nätverk, något som är viktigt inte minst vad gäller frågor kring exempelvis vatten, bebyggelse och kommunikation. 4. Presentationsrunda 5. Förra minnesanteckningen. (12 februari 2013) – har varit utsänd. Den ligger också på HUT Skånes nya hemsida http://www.hutskane.nu/. Vårt material ligger på http://www.hutskane.nu/temagrupper/tema-jordbrukskogsvard-och-landskapsvard/ . Under ”Äldre dokumentation” ligger vårt material bakåt ända till 2007! Anteckningarna läggs till handlingarna. 6. Något under övrigt? Önskemål om information kring utredningen om ändringarna i 11 Kap MB. 7. Mötesdagar 2013 Vi har bokat följande tisdagsförmiddagar under fortsättningen av 2013: 10/9 och 19/11. Nästa gång träffas vi troligtvis i Åstorp den 19 september. 2(6) MINNESANTECKNING 2013-06-03 8. Bättre beslut – med geografisk information i centrum (se även Pdf) Oscar Monell, Karta/GIS-avd./Geoinfo., Staffanstorp berättar att Staffanstorp och Kävlinge idag arbetar i en gemensam Geoinfo-organisation. Kartan hjälper oss att integrera och tillämpa vår kunskap och den är bra att använda när vi vill berätta en historia. Den skapar även förutsättningar för snabba och väl underbyggda beslut. Oscar visar exempel på kartor som visar befolkningstätheten i stationsnära lägen och hur klimatförändringen kan påverka kommunen. Kartan visualiserar mycket mer än en tabell och är mer lättförståelig. Med hjälp av ”Solen”, ett internt verksamhetsstöd, kopplar man ihop olika arkivsystem med kartan, beroende på användarens behov. Ett antal olika exempel presenterades. Jämför Staffanstorp - igår och idag, ett antal historiska kartor visades upp. Man behöver inte bo/arbeta i Staffanstorp för att få tillgång till dessa; finns på http://kartweb.staffanstorp.se/historiskastaffanstorp Oscar betonar vikten av att det utses någon som är ansvarig för uppdateringen av de kartor som används som underlag i det kommunala arbetet. Avslutningsvis visas ”Cykla i Staffanstorp”, en cykelkarta som Geoinfo gjort under 2012/2013, och - på http://kartor.lund.se/resejamforaren/start.htm - en tjänst som täcker hela Skåne och Köpenhamnsregionen och gör det möjligt att jämföra miljöeffekt och tidsåtgång vid olika färdsätt. 9. Vattenplaneringsunderlag: ”VSPU för Höje å och Sege å – underlag för bättre vattenplanering” (se även Pdf) Geraldine Thiere berättar om vattenplaneringsunderlag för Höje å (klart) och Sege å (pågående) och om vilka skillnader som förutsättningarna ger. Geraldine berättar att traditionellt har kommunerna väldigt olika vattenplaner, egenintresset inom resp. kommun har naturligtvis prioriterats. VSPU för Höje å och Segeån har ett enhetligt GIS-baserat underlag för hela avrinningsområdet. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en kunskapssamling, inget giltigt plandokument. Olika teman kring vatten i VSPU, är exempelvis ”grundläggande naturförutsättningar”, ”verksamheter som berör vatten” och ”vattenstatus och påverkan”. Ett vattenplaneringsunderlag har många användningsområden, t ex som temabilaga i ÖP, stöd för VA-plan, i en Risk- och Sårbarhetsanalys. 3(6) MINNESANTECKNING 2013-06-03 I Staffanstorps kommun har man två VSPU; en som gäller för Höje å avrinningsområde och en för Segeåns avrinningsområde. Geraldine visar att genom dessa har man fått förbättrade avrinningsgränser. Vi får även se exempel på hur kartorna ser ut som kommer vara ett stöd i det kommunala arbetet med ex VA-planer, Risk och sårbarhetsanalyser och arbetet kring översiktsplanen. 10. Hur vill vi arbeta med vattenplaneringsunderlaget i en kommun som Staffanstorp? Marie-Louise Folkesson, Stadsbyggnad/Staffanstorp berättar om exempel i det kommunala arbetet, vikten att arbeta över gränserna både internt och externt. Att inte glömma att i ett förändrat klimat kommer det bli ännu viktigare att börja samarbeta med den s.k. mjuka sidan(ex. vård o omsorg). Viktigt att komma ihåg att alla bör vara med i planeringen om vi skall få ett robust samhälle. 11. Ekosystemtjänster i planarbete (se även Pdf) Susann Milenkowski, Miljökonsult och Ekotoxikolog, SWECO: Ekosystemtjänster baseras på ekosystemets funktioner och består av ekosystemens produktion av varor eller tjänster som samhället är beroende av. Man klassificerar ekosystemtjänsterna i fyra grupper;     försörjningstjänster; produkter som människor får från ekosystemet (t ex mat, vatten, genetiska resurser) reglerande tjänster; nyttor från naturliga processer (ekosystem kan fungera utjämnande på klimateffekter, ge erosionsskydd, rening av vatten och luft m m) kulturella tjänster; immateriella nyttor (t ex värden för turism och rekreation) och stödtjänster; naturliga processer som är nödvändiga för produktionen av alla andra ekosystemtjänster (t ex fotosyntes, humusbildning) Susann berättar även att 60 % av världens viktigaste ekosystem är hotade eller på nedgång. När man jobbar med ekosystemtjänster gör man bl.a. en viktning av ekosystemtjänster samt en kostnads- och nyttoanalys, för att sedan skapa ett planeringsunderlag. Regeringen har beslutat att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och i politiska avväganden. 4(6) MINNESANTECKNING 2013-06-03 Naturvårdsverket kommer ut med en rapport i höst. 12. Ekosystemtjänster och ”Fyleåns värde som resurs för människor” Stefan Jendteg, Miljöekonom, Länsstyrelsen Skåne Stefan berättar att idag är många politiska beslutsfattare intresserade av hur man ekonomiskt värderar ekosystemtjänster. Projektet Målarmusslans återkomst (Unio Crassus for Life – UC4Life) är ett 50 MSEK LIFE+ Natur projekt som syftar till att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer till gagn för människa, djur och natur. Den starkt utrotningshotade målarmusslan utgör symbolen för projektet, som dock blir en motor för ytterligare vattenvårdande projekt, både nationellt och internationellt. I tolv vattendrag kommer livsmiljöer för musslan att återställas. I fokus står hela tiden informationsinsatser och kommunikation, men projektet skall även värderas ekonomiskt (ex. rekreationsmässigt). Projektet löper under perioden 2012-2016. Stefan efterlyser medverkan i en enkät och delar ut denna, för att möjliggöra en form av värdering och åtgärdernas värde för Fyleån. De som missade utdelningen, men vill delta i den enkäten (som går snabbt att fylla i), kan gå in på: http://www.ucforlife.se/fylan-enkaten/ 13. Övrigt – korta punkter Magnus Billqvist meddelar att Biologisk mångfaldskonferens ordnas i Höllviken helgen 9-10 november av Naturskyddsföreningen i Skåne. Vattenbyråkratiska nyheter mm från Länsstyrelsen (Gösta Regnéll): - Konferensen i Hässleholm om ”Äldre vattenkartor” den 20 mars innebar att ett tvåårigt samarbete mellan HUT Skåne, Länsstyrelsen och Lantmäteriet har gått i mål. Det mesta materialet från konferensen finns nu på plats på HUT Skånes nya hemsida: http://www.hutskane.nu/projekt/pagaende-projekt/projekt-2/ Resultatet av själva projektet ser man på Länsstyrelsens speciella webbgis-sida för dikningsföretag: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Skane/Dikningsforetag/ 5(6) MINNESANTECKNING 2013-06-03 - Manar LOVA-projektet kring gamla vattenkartor till fortsättning på samarbete mellan kommuner/vattenorganisationer och Hållbar Utveckling Skåne? Tanken har fötts att ytterligare planeringsunderlag av gemensamt intresse (främst har då tanken gällt underlag som tas fram med utgångspunkt från de nya höjddata) kunde skapas i ett projekt, där Hållbar Utveckling Skåne kunde stå som projektägare och sökande av LOVA-medel. Även tankar på att ta fram underlag från arkivet över täckdikningshandlingar eller vägtrummor och broar finns. För att penetrera detta närmare åtog sig Marie-Louise, Cecilia, Helena, Jonas J och Anna-Carin att med start under hösten samverka med Gösta för att se om någon/några av dessa idéer känns utvecklingsbar. På denna punkt noterar Gösta i efterskott att han gick litet fort fram som ordförande, så att varken han själv eller sekreteraren hann med helt. Om någon utöver de fem uppräknade kom med i gruppen (eller vill vara med ändå), så kontakta mig, Gösta. Detsamma gäller om jag fick med för många namn och någon känner sig oskyldigt utnämnd ./GR - I anslutning till biogastemat vid förra mötet nämner Gösta att på Jordberga - inom Tullstorpsåns område i Trelleborg – pågår nu uppbyggnad av en större biogasanläggning (tillräckligt stor för att bära investeringen för utrustning för att tillverka fordonsgas), som kommer att arbeta vid låg temperatur och som kommer att lämpa sig väl för att ta emot skörderester och även våtmarksgräs, vägkantsgräs etc. - Utredningen om ändringar i 11 Kap MB kommer att fortsätta ytterligare ett år med bl a markavvattningsfrågorna, men ett delbetänkande med ganska mycket annat innehåll ska komma redan i höst. 6(6)