Jönhill Betydelsen av integrering - FOU Välfärd, Karlstad 3 sept
FOU VÄLFÄRDS NATIONELLA KONFERENS I KARLSTAD DEN 3-4 SEPTEMBER 2015 PÅ SPANING I VÄLFÄRDEN Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Jan Inge Jönhill Docent i sociologi Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet jan.i.jonhill@oru.se jan.i@jonhill.nu 1 Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Frågan om en fungerande välfärdsstat handlar mycket om, förutom en rad materiella förutsä:ningar, hur samhället hänger samman. Tradi<onellt talar vi om integra6on. Jag ska Ø problema6sera begreppet integra6on = stark sammanhållning, och Ø föreslå a; vi ersä;er det vi talar om i termer av integra6on med inkludering eller inklusion. Närmare bestämt en dis<nk<on inklusion/exklusion. Ø Inkludering är inte bara e: annat ord för integra<on, utan är knuten 6ll olika kontexter – situa<oner och delar eller system – i samhället. Ø Talet om utanförskap, från poli<ker o.a., bidrar 6ll otydlighet och 6ll risk för stämpling (s<gma<sering). Ø Jag ska i slutet ta upp frågan om integra6on på arbetsplatsen och ge perspek<v på vad vi brukar kalla det mångkulturella samhället. 2 Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Behovet av a: överge integra<onstanken mo<veras – och det är mina tre infallsvinklar idag – av 1) a; samhället är idag mångkulturellt. Även Sverige har utvecklats <ll e: mångkulturellt samhälle de senaste decennierna. ² Även om poli<ken i allmänhet, och därmed också välfärdspoli6ken <ll stor del är (och förblir) na<onell, är den alltmer knuten 6ll EU och också 6ll globala sammanhang. 2) samhällsteore6skt; vikten a; förstå förhållandet mellan individ och samhälle på e; sä; som svarar 6ll den verklighet vi lever i. Ø Det moderna komplexa samhället kan inte fungera med (hög grad av) integra<on: 3 Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Ø Integra6on handlar om sociala och kulturella normer och värderingar. Vem ska integreras 6ll vad i det globala mångkulturella samhället? Ø Redan samhällets komplexitet och våra möjliga och önskade val (kon<ngens), kraven på mobilitet, osv. gör integra<onstanken ohållbar. 3) ur e; arbetslivsperspek6v, a; arbetsplatser inte ställer (eller måste ställa) krav på integra6on. 4 Inklusion versus integration A: termen integra<on är problema<sk återspeglas på flera sä:, inte minst i Sverige, de senaste decennierna. Belysande ex: Ø Immigra<onspoli<ken i Sverige dominerades fram <ll omkring mi:en av 1970-‐talet av en ideologi om assimila6on (assimilering). Ø Så tog man bort ordet assimila<on. Men skillnaden Integra6on / assimila6on förblir oklar. Ø Integra<on: ”En grupp som integreras i en annan grupp kommer a: fungera i den gruppen men behöver inte ge upp alla sina särdrag.” NE (2012). Ø Oaa förblir dock integra6on ≈ syn. assimila6on. Ø Men i integra<onspoli<ken från 1997 alltmera tal om mångfald och nedtoning av talet om integra6on. Utvecklingen återspeglas väl i utvecklingen av Integra<onsverket (1998-‐2007) och i flera SOU. 5 Inklusion versus integra<on – i utbildningssystemet (1 av 2) Citat “… kan man på statlig och överstatlig nivå se flera dokument som påtalar alla människors lika rähgheter och samhällelig <llgänglighet för alla. Om de:a … gäller samhället i sin helhet lyaer Salamanca-‐ deklara-onen fram rähgheter och <llgänglighet på skolnivå. Salamanca-‐deklara,onen [1994] innebär också … genombro;et för användandet av termerna Inclusion och Inclusive educa,on …som en markering gentemot det 6digare använda, men o<llräckliga, integra,on. Skillnaden i innebörd har kanske bäst beskrivits av Corbe: och Slee (2000 s 143) när de lyaer fram a:: – Inclusion is not assimila6on, it speaks to the value and contribu<on to the pa;erns within the social mosaic.” (Jerry Rosenqvist: Landvinningar på väg mot en skola för alla, Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 årg. 12 nr 2, s. 116; mina framhävningar) 6 Inklusion versus integra<on – i utbildningssystemet (2 av 2) Citat (h:p://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ ar<kelarkiv/inkluderande-‐skola-‐1.173803 ) v Denna grundtanke passar ganska väl med mi: antagande om e: paradigmskiae eller m.a.o. en seman<sk förändring … 7 Inklusion versus integration: heterogenitet och homogenitet i den moderna svenska historien Ø I den moderna svenska sociala och poli<ska historien kan man, sammanfa:ningsvis, iak:a: 1. först en utveckling från social och kulturell mångfald och heterogenitet som präglade Sverige fram 6ll senare delen av 1800-‐talet, i riktning 2. mot ökad homogenitet och social integra6on från början av 1900-‐talet, och 3. Sedan, från slutet av 1900-‐talet en vändning <llbaka mot mångfald och heterogenitet. 8 Inklusion / exklusion som paradigm Mot e; paradigmskiTe v Paradigm – (eaer T. Kuhn), mönster, förebilder för hur vi når kunskap som innefa:ar hinder för a: kunna förstå förhållanden på annat sä:. ① Integra6onsparadigmet – a: vi alla måste ha stark sammanhållning, på något sä: vara medlemmar i hela samhället, för a: samhället ska fungera och vi ska kunna leva <llsammans. v I grunden knutet <ll förmoderna samhällen. Men har levt delvis vidare också fram <ll idag (eaersom det moderna samhället aldrig blir helt ”modernt”). 9 Inklusion / exklusion som paradigm Mot e; paradigmskiTe E: ”nygammalt” alterna<v <ll integra<onsparadigmet ② Konfliktparadigmet – En dual modell av maktrela<oner som antas spegla samhället: u Makthavare / maktlösa u Besu:na / fahga u Överklass / underklass u Män / kvinnor? u ”inhemsk befolkning” (t.ex. ”svenskar” / migranter? En bild av samhället som en tudelad enhet som Ø bygger på a: samhället inte förändras; de underordnade antas all<d förbli (lika) underordnade. Ø Som där<ll bygger på oklara åtskillnader. Ø Här sägs a: strukturer bestämmer över oss, hur vi handlar och kommunicerar, liksom ödet antogs bestämma förr i <den. Ø En idag föga relevant samhällsmodell. 10 Inklusion / exklusion som paradigm Mot e; paradigmskiTe ③ Paradigmet inklusion/exklusion – knutet <ll dagens samhälle, det höggradigt differen<erade komplexa samhället, som Ø ställer krav på inkludering i olika kontexter och system, Ø sam<digt som vi kan vara exkluderade från (stå utanför) andra kontexter och system utan a: det måste vara problemfyllt. Ø Denna förändring kan skapa ökade risker (osäkerhet) och problem socialt, i samhället och för var och en. Ø Men sam<digt ger den ökad frihet för enskilda och grupper. Ø Inklusion anger personers <llhörighet eller icke-‐ <llhörighet <ll sociala system eller kontexter. Därmed avgörande för förhållandet mellan människan och det moderna samhället. 11 En strukturerande princip i det moderna samhället: differen6ering Hur <llhör vi samhället? – Från stra<fika<on <ll funk<onell differen<ering Ø Samhället har i en grundläggande mening förändrats från ”uppifrån-‐ och-‐ner principen” <ll ”innanför/utanför-‐principen”. Ø Därmed inte sagt a: hierarkierna försvunnit, men de verkar sekundärt. 12 Inklusion/exklusion – en dis<nk<on som gör skillnad Några grundtankar Ø Som personer intar vi roller/rollfunk<oner. I våra olika rollfunk<oner skapar vi våra olika sociala iden<teter. Vi är inkluderade som t.ex. anställda eller professionella; som klienter eller pa<enter; utövare; publik osv. Ø Vi är inkluderande i samhället som helhet så6llvida a; vi kan kommunicera. Likaså i vissa av dess funk<onella system eller delar. Men inte i alla delar och inte all6d. Ø Vi är alla i synnerhet exkluderade från de allra flesta organisa6oner! Ø Å ena sidan e; an6ngen-‐eller, å andra sidan all6d par,ellt. Ø Det senare implicerar har vi lösa kopplingar <ll systemen. Ø Inklusion är i flertalet sociala kontexter en grundförutsä:ning för a: överleva och leva i samhället. Ø Dock inte givet a; inklusion all6d bör eTersträvas. Ø Sammantaget är vi alla både inkluderade och exkluderade, om än i olika avseenden och med olika effekter för var och en. 13 Inklusion/exklusion – en dis<nk<on som gör skillnad I figurform! Hur par<ell inkludering resp. exkludering verkar i organisa<oner, t.ex. på den mångkulturella arbetsplatsen 14 INTEGRATION I ARBETSLIVET eller Inkludering på den mångkulturella arbetsplatsen Integra6on – vik6gt på arbetsplatsen och i sociala möten? ² Vad håller samman en organisa<on – en ideell organisa<on, en offentlig organisa<on eller e: företag? Och vad håller samman en grupp, e: team? ² Svaret är normer. ² Sådana normer handlar oaast om uppfyllandet av målet med gruppen, all<från u kompisgänget som ska arrangera en fest, frivilligorganisa<onen som ska organisera en protest i sin tur i syae a: främja dess ideella mål, eller u i arbetslivet – i e: team i den offentliga organisa<onen eller i e: företag som ska uppfylla produk<onsmål. u Men normer kan också handla om värden, värderingar. Ø I team där kulturell mångfald gäller kan det senare vara problema6skt. Ø Först: Vad menar vi med ”mångfald” …? 15 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Mångfald och olikhet – berikande eller problem? Vad menas egentligen med mångfald? v Komplexitet, något sammansa: v Olikhet, diversitet (eng. diversity) Lika eller olika – som bär, äpplen osv? 16 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Kulturell olikhet – berikande eller problem? • Mångfald handlar oaast om kulturell olikhet som 1. Något posi6vt, berikande; en resurs ² I vardagslivet: i möten med andra; matkultur; trädgårdskultur, etc. ² I ekonomin: en entreprenörsprincip: ”Diversity is the company’s best friend.” ² Också i arbetsorganisa6oner: olikhet som resurs: mångfalden av språk, yrken, specialkompetenser, färdigheter, förmågor, etc. 2. Socialt och samhälleligt: problem!? Ø Olikheter mellan personer i en socialt kontext som genererar problem. Ø Diskriminering eller missgynnande, m.a.o. nega6v särbehandling. 17 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Det mångkulturella som realitet – och som norm Perspek<v v Det finns en rad fördelar med mångkultur – men också vissa nackdelar. v Norma<vt argumenteras för det mul<kulturella samhället, som mul<kulturalism, eller av vissa också emot, a: migra<on ofrånkomligen kan medföra vissa sociala och kulturella spänningar, kan medföra nackdelar, osv. v Dock måste gälla – med e: samhällsvetenskapligt grundat (och e: humanitärt) synsä: – a: det mångkulturella samhället är inte något vi meningsfullt kan vara för eller emot, utan en realitet vi måste leva med. v Kulturell mångfald bör således inte observeras och bedömas eaer normer för vad som är bra eller dåligt. 18 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET Problema<sk iden<tetsmarkör: etnicitet v Vi har alla flera iden6teter. v På arbetsplatsen förväntar vi oss a: kvalifika<oner ska stå i fokus, inte härkomst, kön osv. u Etnicitet v kan utgöra en av många markörer av social och kulturell iden<tet v Blandas oaa samman med na6onell bakgrund; v Vik<g dis6nk6on: etnisk / na6onell v Det går inte a: tala om t.ex. ”etnisk svensk”. Motsvarande gäller idag i princip för alla stater i världen. v Paradoxen: v Å ena sidan talas alltmer om etnicitet sedan drygt e: par decennier, v å andra sidan spelar vår bakgrund (etniska eller na<onella härkomst) allt mindre roll i de flesta kontexter. 19 INTEGRATION I ARBETSLIVET eller Inkludering på den mångkulturella arbetsplatsen v I många sammanhang gäller alltså olikhet eller heterogenitet som nyckelord. v Men inte all6d i arbetslivet. Varför inte här (också!)? v Principen om likhet eller homogenitet bl.a. vid rekrytering: Ø Bör rekryteraren välja ”en som är som jag” Ø Eller gå eTer kompetenser ? 20 INTEGRATION I ARBETSLIVET eller Inkludering på den mångkulturella arbetsplatsen v A: det är främst är fördelar a; sä;a samman team av personer med olika ålder och kön är välkänt. v En rad studier och indika<oner visar a: också team i arbetslivets organisa<oner präglade av kulturell olikhet – personer med mångkulturell bakgrund – genomgående fungerar väl. v Det bygger på a; man har förmåga a; just begränsa det sammanhållande 6ll a; uppfylla produk6onsmål o. likn. v Tal om gemensamma värderingar –som rör kultur (inkl. religion osv.), moral osv. – riskerar däremot a: generera konflikter. 21 Betydelsen av integrering Integration i välfärdsstaten eller inkludering i samhällets delar? Några slutsatser v Integra<on är e: oklart begrepp och bör bytas ut. Inklusion/exklusion är e: förslag! v Tydliggör också ifråga om ansvarsfördelning: inkludering är i varje enskild kontext en fråga för den enskilde. Samhällets möjliga stödinsatser kan förbä:ras med denna insikt. v Talet om utanförskap bidrar <ll otydlighet och <ll risk för stämpling. v Istället för a: studera sociala problem i termer av bristande integra<on, lämpligt a: (mera) konsekvent tala om brister i möjligheterna 6ll inkludering i olika kontexter. De:a görs också alltmer de senaste decennierna … • Tack för a; ni lyssnat! 22
© Copyright 2024