Trygg på arbetsplatsen - MUEP
TRYGG PÅ ARBETSPLATSEN? EN STUDIE OM BUTIKSPERSONALS TRYGGHET, TILLIT, RÄDSLA, UTSATTHET OCH ORO FÖR BROTT SANDRA GREKO Examensarbete i Kriminologi 165hp-180hp Kriminologiprogrammet Juni 2015 Malmö Högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö TRYGG PÅ ARBETSPLATSEN? EN STUDIE OM BUTIKSPERSONALS TRYGGHET, TILLIT, RÄDSLA, UTSATTHET OCH ORO FÖR BROTT SANDRA GREKO Greko, S. Trygg på arbetsplatsen? En studie om butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. SAMMANFATTNING Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %. I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. Nyckelord: Trygghet, tillit, rädsla, utsatthet, brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. 1 oro, rutinaktivitetsteorin, SAFE AT WORK? A STUDY ABOUT STAFFS SAFETY, TRUST, FEAR, VULNERABILITY AND WORRIES ABOUT CRIME SANDRA GREKO Greko, S. Safe at work? A study about staffs safety, trust, fear, vulnerability and worries about crime. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2015. ABSTRACT This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %. The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention. Keywords: Security, trust, fear, vulnerability, worries, routine activity theory, crime prevention and security building prevention. 2 FÖRORD Ett stort tack till Anders Wiklander vid Polismyndigheten i Karlskrona för ditt enastående engagemang. Du har varit en stor hjälp och kommit med användbara tips under tidens gång. Tack även till Elina Tyrberg och Anna Starberg för ert vänliga och trevliga bemötande och för att ni svarat på alla mina frågor. Sandra Greko Malmö, juni 2015. 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ....................................................................................................... 7 1.1 Syfte ............................................................................................................... 7 1.2 Frågeställningar ............................................................................................. 8 1.3 Avgränsning ................................................................................................... 8 1.4 Disposition ..................................................................................................... 8 2. BAKGRUND ....................................................................................................... 8 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................ 10 3.1 Oordning ...................................................................................................... 10 3.2 Rutinaktivitetsteorin..................................................................................... 11 4. TIDIGARE FORSKNING ................................................................................. 12 4.1 Operationalisering........................................................................................ 12 4.2 Definition av trygghet och otrygghet ........................................................... 13 4.3 Aspekter av trygghet .................................................................................... 13 4.3.1 Rädsla, oro, risk .................................................................................... 13 4.3.2 Tillit ...................................................................................................... 14 5. VAD PÅVERKAR TRYGGHETEN?............................................................... 14 5.1 Kön och ålder ............................................................................................... 15 5.2 Platser........................................................................................................... 15 5.3 Utsatthet för brott ......................................................................................... 15 5.4 Områdesegenskaper ..................................................................................... 17 5.5 Tillit och förtroende ..................................................................................... 18 5.6 Mörkertal/Anmälningsbenägenhet............................................................... 18 6. METOD OCH MATERIAL .............................................................................. 18 6.1 Tillvägagångssätt ......................................................................................... 19 6.2 Urval, svarsfrekvens och undersökningsgrupp ............................................ 19 6.3 Enkäten ........................................................................................................ 19 6.4 Datainsamling och bortfall........................................................................... 20 6.5 Frågeområden .............................................................................................. 20 6.5.1 Bakgrundsfakta ..................................................................................... 21 6.5.2 Trygghet och konkret otrygghet ........................................................... 21 6.5.3 Rädsla över att utsättas för brott ........................................................... 21 6.5.4 Oron över att utsättas för brott .............................................................. 21 6.5.5 Utsatthet för brott .................................................................................. 22 6.5.6 Problem i köpcentrumet där du arbetar................................................. 22 6.5.7 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande .................................... 22 6.6 Statistik och statistiska analyser .................................................................. 23 6.7 Validitet och Reliabilitet .............................................................................. 23 4 6.8 Etiska överväganden .................................................................................... 24 7. RESULTAT ....................................................................................................... 24 7.1 Bakgrundsfakta om respondenterna............................................................. 25 7.2 Trygghet på arbetsplatsen ............................................................................ 25 7.2.1 Kön ........................................................................................................ 25 7.2.2 Ålder ..................................................................................................... 25 7.3 Konkret otrygghet ........................................................................................ 25 7.3.1 Kön ........................................................................................................ 25 7.4 Rädsla över att utsättas för brott .................................................................. 26 7.4.1 Kön ........................................................................................................ 26 7.5 Oron över att utsättas för brott ..................................................................... 26 7.5.1 Oron över att utsättas för våld............................................................... 26 7.5.2 Oron över att utsättas för hot ................................................................ 27 7.5.3 Oron över att utsättas för skadegörelse ................................................. 27 7.5.4 Oron över att utsättas för stöld.............................................................. 28 7.5.5 Oron över att utsättas för rån ................................................................ 28 7.5.6 Var butikspersonalen känner mest oro.................................................. 29 7.6 Utsatthet för brott ......................................................................................... 29 7.6.1 Kön ........................................................................................................ 29 7.6.2 Utsatthet för brott och trygghet ............................................................. 30 7.6.3 Utsatthet för hot och ålder .................................................................... 30 7.6.4 Utsatthet och rädsla............................................................................... 30 7.7 Problem i köpcentrumet där du arbetar........................................................ 31 7.7.1 Nedskärpning ........................................................................................ 31 7.7.2 Skadegörelse ......................................................................................... 31 7.7.3 Berusade personer utomhus .................................................................. 31 7.7.4 Berusade personer inomhus .................................................................. 32 7.7.5 Narkotikapåverkade personer utomhus................................................. 32 7.7.6 Narkotikapåverkade personer inomhus................................................. 32 7.7.7 Personer som bråkar och slåss utomhus ............................................... 32 7.7 8 Personer som bråkar och slåss inomhus ............................................... 33 7.7.9 Ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus ............................. 33 7.7.10 Ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus ........................... 33 7.8 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande ........................................... 34 8. DISKUSSION .................................................................................................... 34 8.1 Rekommendationer på brottsförebyggande och .......................................... 37 trygghetsskapande åtgärder................................................................................ 37 8.1.1 Polisiär fotpatrullering .......................................................................... 37 8.1.2 Reassurance policing ............................................................................ 38 5 8.1.3 Säkerhetsutbildningar och andra åtgärder............................................. 39 8.2 Metoddiskussion .......................................................................................... 40 9. FRAMTIDA FORSKNING ............................................................................... 42 10. REFERENSER ................................................................................................ 44 11. BILAGA 1 ....................................................................................................... 48 12. BILAGA 2 ....................................................................................................... 54 13. BILAGA 3 ....................................................................................................... 55 14. BILAGA 4 ....................................................................................................... 56 6 1. INLEDNING Rån, hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem för butiksanställda i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011). Hot- och våldsituationer på arbetsplatsen har ökat under de senaste tio åren och de yrkesutövande personerna drabbas av nästan 40 % av allt våld (Arbetarskyddsstyrelsen, 1998; Arbetsmiljöverket, 2010). Sedan 1980-talet har det arbetsrelaterade våldet ökat, främst inom de kvinnodominerande yrkena och sedan 1990-talet har utsatthet för våld och hot i arbetslivet fått ett större intresse i media (Wikman, 2012). Idag anses arbetsplatsen vara en av de vanligaste våldsarenorna i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2010). Varje dag beräknas sex personer drabbas så allvarligt av hot eller våld på arbetet att det leder till sjukskrivningar och varje dag sker cirka tre butiksrån i Sverige (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011). Enbart kännedom om att dessa risker förekommer kan orsaka såväl psykiska som fysiska hälsoproblem (Arbetsmiljöverket, 2010). Att bli drabbad av ett rån kan även få stora konsekvenser för den butiksanställdes framtida liv och arbetsliv (Brå, 2011). Dessutom påverkas även offrets arbetskamrater negativt av en händelse präglad av hot, rån eller våld (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011). Upplevelsen av hot, rån och våld kan leda till rädsla och en känsla av hjälplöshet eftersom dessa brottstyper tenderar att vara skrämmande för de flesta människorna (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2011; Carlenius & Aakvaag, 1998). Butikspersonals och arbetsgivares kunskaper och rutiner i det förebyggande arbetet mot rån, hot och våld kan förebygga problem samt minska den negativa konsekvensen av en riskfylld situation som uppstår (Arbetsmiljöverket, 2010; Carlenius & Aakvaag, 1998). Numera ställs allt högre krav på rättsväsendet att bland annat motverka invånarnas otrygghet (Brå, 2013; Justitiedepartementet, 1996). Alla butiksanställda har dessutom rätt till en trygg arbetsmiljö, fri från både hot och våld (Arbetsmiljöverket, 2010). Att minska utsattheten för brott hos samhällets medborgare samt öka deras trygghet är nämligen några av de övergripande målen för kriminalpolitiken och polisen (Brå, 2013). Medborgarnas trygghet, otrygghet och oro tenderar att variera beroende på olika tidsperioder men oavsett är det av vikt för brottsförbyggande aktörer eller politiker att arbeta för ett tryggare och säkrare samhälle (Björkemarken, 2009). Det anses även väsentligt för rättsväsendet att garantera invånarnas rättstrygghet vilket innebär strävan efter att medborgarna ska undgå risken att bli utsatt för brott (a a). 1.1 Syfte I Karlskrona har butikspersonal kontaktat polismyndigheten och meddelat att de upplever sin arbetssituation som otrygg. Därmed efterlyser Karlskronapolisen kännedom om problembilden och kunskap om hur tryggheten i och omkring ett köpcentrum kan öka. Studiens syfte är därför att undersöka butikspersonals trygghet, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Uppsatsen och dess datamaterial ska därmed kunna 7 användas i praktiken, både operativt och i ett brottspreventivt syfte, ge en överblickande bild av butikspersonalens trygghetssituation och vara ett komplement till polismyndighetens anmälningsstatistik och trygghetsundersökningar. 1.2 Frågeställningar För att uppnå studiens syfte, har följande frågor formulerats; • Hur ser trygghetsbilden ut för butikspersonalen i köpcentrumet? • Ser tryggheten, tilliten, rädslan, utsattheten och oron över att utsättas för brott olika ut beroende på vilka individer som undersöks? • Vilka faktorer påverkar tryggheten? • Vilka åtgärder kan vidtas för att öka tryggheten i och omkring köpcentrumet? 1.3 Avgränsning Uppsatsen avgränsas geografiskt till Karlskona och det aktuella köpcentrumet. Varför det inte sker en trygghetsmätning i hela Karlskrona kommun är för att Polisen efterfrågar hur tryggheten i och omkring gallerian och det lokala problemområdet kan öka. Studien kommer därför enbart att belysa butikspersonalens trygghetssituation, deras utsatthet, rädsla och oro för brott samt frågor om polisens agerande. 1.4 Disposition I början av uppsatsen kommer en bakgrund av ämnet att beskrivas. Därefter kommer de teoretiska utgångspunkterna att diskuteras och sedermera kommer en definition av trygghet samt en problematisering av tidigare forskning att presenteras. Val av metod och material beskrivs sedan och därpå presenteras resultaten utifrån studiens enkätundersökning. Slutligen sker en diskussion avseende resultat och metod och förslag ges på olika åtgärder som kan vidtas för att ytterligare öka tryggheten i och omkring köpcentrumet. Uppsatsen avslutas med att förslag ges till framtida forskning inom området. 2. BAKGRUND Det arbetsrelaterade hotet och våldet förekommer inom olika yrkesgrupper i arbetslivet och dessutom varierar utsattheten beroende på olika demografiska faktorer så som ålder eller kön (Arbetsmiljöverket, 2010). Wikman (2012) antyder exempelvis att hot och våld på arbetsplatsen förekommer i större utsträckning mellan personal och kunder än emellan kollegor. Dessutom har även antalet butiksrån ökat under de senaste tio åren (Brå, 2011). Medan antalet värdetransportrån och bankrån legat på en konstant nivå har antalet butiksrån under denna period nästan fördubblats (a a). Arbetsuppgifter som innebär möten med olika människor kan innebära våldsamma situationer för den anställde (Arbetsmiljöverket, 2010). Varje gång en anställd blir utsatt för en våldssituation på arbetsplatsen försämras arbetsmiljön avsevärt (Brå, 2011; Wikman, 2012). Dålig arbetsmiljö, dåliga arbetsförhållanden och otrygghet får konsekvenser för både individer och organisationer genom att 8 otryggheten bidra till ohälsa (Arbetsmiljöverket, 2010). och försämrade arbetsrelaterade attityder Med anledning av att det arbetsrelaterade våldet samt rädsla, otrygghet, ångest och oron för brott medför konsekvenser för individen både i arbetslivet och i samhället generellt, har intresset för trygghetsfrågor och trygghetsmätningar vuxit fram inom flera myndigheter på senare år (Arbetsmiljöverket, 2010; Hale, 1996; Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Trygghetsstudier genomförs av flera aktörer, förutom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och lokala kommunala brottsförebyggande råd så även av polisen (Brå, 2013; Polisen, 2012). Trygghetsmätningar inbegriper trygghet i relation till brottslighet där aspekter som till exempel utsatthet för brott, oron för brott och förtroende för rättsväsendet mäts (Brå, 2013). Dessa förfrågningar och indikatorer är inte endast intressanta inom forskningen utan även grundläggande frågor inom kriminalpolitiken (Brå, 2013; Ivert et al, 2012). Därmed inkluderar kriminalpolitiken medborgarnas upplevelser av trygghet/otrygghet allt mer och inte enbart fokuserar på kriminaliteten och dess orsaker (Björkemarken, 2009). Ivert et al (2012) hävdar även att trygghetsundersökningar är nödvändiga eftersom dem genererar användbar information om otrygghetens utbredning för att därigenom kunna identifiera olika lokala problemnivåer. Sedan år 2005 har polismyndigheten i Karlskrona genomfört kontinuerliga trygghetsundersökningar (http://scandinfo.se/). I deras senaste trygghetsmätning år 2014 visar resultaten på en marginell nedgång i Karlskrona kommun jämfört med år 2013 (a a). Vad gäller Karlskrona generellt indikerar resultaten även att de personer som känner sig otrygga i sitt bostadsområde kvällstid, har minskat från 28 % år 2005 till 16 % år 2014. Dessutom har tryggheten bland invånarna ökat från 58 % år 2005 till 71 % år 2014 (a a). I Karlskrona centrum har även trygghetssituationen och de uppmätta värdena förbättras avsevärt sedan år 2005. Dessutom fastställs inga allvarliga problemnivåer vad gäller Karlskrona och Karlskrona centrum generellt. Polisens trygghetsmätning påvisar även att utsattheten för mängbrott är tämligen lågt i centrum. Även mätningarna för exempelvis nedskräpning, skadegörelse, berusade personer utomhus, ungdomsgäng och oro för överfall/misshandel uppvisar förbättrade värden (a a). Trots att 2014 års undersökning antyder att situationen och resultaten förbättrats avsevärt sedan 2000-talet i Karlskrona förekommer fortfarande lokala problem i centrumet (http://scandinfo.se/). Vad gäller polisens prioriterade områden i Karlskronas kommande trygghetsundersökningar eftersträvas därmed en förbättring av värdena för exempelvis trafikproblem, berusade och narkotikapåverkade personer utomhus, oron för inbrott samt en ökning av trygghetsupplevelsen hos ensamma personer kvällstid. Andelen invånare som uttalar sig om att polisen bryr sig om de lokala problemen bör även detta indikera på förbättrade värden (a a). I centrala Karlskrona ligger dessutom en galleria bestående av ett 30-tal butiker. Under år 2014 rapporteras totalt 87 stycken ärenden till polismyndigheten. Av dessa rubriceras 32 händelser som stöld/snatteri. 15 fall benämns som ”kontroller person” vilket innebär att polisen kontrollerat för körkort, identitet eller liknande. Vad gäller antalet fylleriärenden anmäls 11. Narkotikabrott, skadegörelse, 9 bedrägeri, urkundsförfalskning och hot mot tjänsteman rapporteras som enbart enstaka händelser. Befolkningens erfarenheter vad gäller exempelvis utsatthet för hot, rån eller våld i arbetslivet och oron för brott, tenderar att bidra med en ökad kännedom om kriminalitetens omfattning och tillväxt (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå 2011; 2013). Ett genomförande av trygghetsundersökningar varje år medför inte enbart ett komplement till den allmänna kriminalstatistiken utan anses även viktiga för polisverksamheten och andra brottsförebyggande aktörer i samhället (Brå, 2013; Torstensson Levander, 2007). Genom trygghetsstudier får dessa aktörer en ungefärlig bild av tryggheten i samhället, möjlighet att fånga upp mörkertal vad gäller brottsutsatthet samt visar allmänheten att de är intresserade av deras åsikter (Brå, 2013). Dessutom är det av betydande vikt för polisen att använda materialet som grund för att arbeta vidare i ett brottsförebyggande, trygghetsskapande och operativt syfte men även långsiktigt för att se trender i insatsers effektivitet (Brå, 2013; Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007). Det är även angeläget att åtgärder fokuserar på att minska den destruktiva oron och utsattheten för brott och istället får människor och butiksanställda att uppleva en mildare oro som inte alltid anses vara negativ utan som till och med kan vara positiv (Arbetsmiljöverket, 2010; Heber, 2008). Kartläggningar av brottslighet och trygghetsfrågor samt mer kunskap om hot-, rån, och våldssituationer i arbetslivet, kan bidra till bättre förståelse om brottsprocesser och förändringar (Arbetsmiljöverket, 2010; Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007). Detta tenderar att generera underlag för att minska brottsligheten och öka tryggheten för medborgarna genom skapandet av strategier inför framtiden (Sherman et al, 2002; Torstensson Levander, 2007). 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Två teorier som skulle kunna förklara individers otrygghet och oro över att utsättas för brott är rutinaktivitetsteorin och Broken Windows-teorin. Rutinaktivitetsteorin används för att förklara hur och varför brottslighet uppstår på specifika platser samt för att se vilka insatser och åtgärder som kan användas för att minska och förebygga brott (Cohen & Felson, 1979). Broken Windows-teorin syftar till att förklara hur oordning och andra avvikande beteende i ett område eller på en specifik plats, härleds till otrygghet (Wilson & Kelling, 1982). 3.1 Oordning Broken Windows-teorin grundas i att kriminaliteten och rädslan att bli utsatt för brott minskar genom att närvarande poliser skapar mer ordning på platser som kännetecknas av hög brottslighet (Wilson & Kelling, 1982). Teorins två förespråkade till Broken Windows är James Wilson och George Kelling och den fick stort genomslag och effekt som polisiär arbetsmetod i New York på 1990talet. I teorin ligger fokus på att förhindra samhällets eller en stads förfall eftersom vandalism, fylla, störande uppträdande etc. anses bidra till detta (Wilson & Kelling, 1982). Författarna påstår att grunden till att ett område utvecklar hög kriminalitet är att så kallade disorders, eller ordningsstörningar inte åtgärdas (Wilson & Kelling, 1982). Enligt teorin tenderar ett icke åtgärdat problem eller acceptansen av ett avvikande beteende i ett område leda till ytterligare avvikande 10 uppförande och att ”oordningen” eskalerar. Faktorer så som nedskräpning, klotter eller vandalisering medför en upprepning av ordningsproblemen samt negativa effekter som följd (Wilson & Kelling, 1982). Wilson & Kelling (1982) resonerar kring att åtgärder i form av exempelvis ett utbyte av fönster skulle signalera en nolltolerans av ett avvikande beteende. Samtidigt skulle detta medverka till ordning, stabilitet och trygghet i det lokala området eller på den specifika platsen (a a). Wilson & Kelling (1982) föreslår även att polisen ska stoppa ett områdes kriminella eskalering samt förbättra detta. Kelling & Coles (1996) argumenterar för hur polisiära strategier kan utvigdas och deras resonemang bygger på att poliser inte ska bry sig om enbart straffbara brott utan även se till att det finns en fridfull miljö för samhällets medborgare. Den polisiära närvaron ska ske genom fotpatrullerade poliser men detta bidrar dock inte enbart till en minskad brottslighet utan snarare höjer tryggheten i området eftersom både oordning och rädsla för brott sammanbinds (Wilson & Kelling, 1982). Polisarbetet ska därmed både fokusera på ordningens upprätthållande samt bekämpandet av brottsligheten (a a). En kritik mot teorin är att det är svårt att avgöra huruvida poliser som upprätthåller ordning genom fotpatrullering verkligen bidrar till att människors rädsla i samhället försvinner. Det är även svårt att veta hur mycket av individers oro som kommer från rädslan för grova brott och hur mycket som kommer från rädslan av ordningsstörningar. En annan kritik är att teorin även att ointresserad av de orsaker som ger upphov till ett områdes sociala oordning (hemlöshet, tiggeri, alkoholism etc) samt motivationen till grövre brottslighet eftersom dessa faktorer inte förebyggs (Lilly et al, 2009). Dessa förhållanden anses enbart beskriva oordning men teorin ger ingen grundligare förklaring till hur ett område påverkas av exempelvis ogynnsamma omständigheter eller bristande social jämlikhet (a a). Med andra ord tar teorin ingen hänsyn till den enskilda individen utan anser att omflyttningar är enda lösningen på ordningsproblemen och den grövre brottsligheten (a a). 3.2 Rutinaktivitetsteorin År 1979 utvecklade två amerikanska kriminologer, vid namn Lawrence Cohen och Marcus Felson, en teori som baseras på människans rutinenliga aktiviteter (Clarke & Felson, 2008; Cohen & Felson, 1979). Rutinaktivitetsteorin fokuserar på tillfällen till brott i människors vardag och är en metod för brottsbekämpning och brottsprevention (Cohen & Felson, 1979). Rutinaktiviter är individens återkommande, frekventa och varierande aktiviteter som exempelvis levs genom arbete, fritid, skola och transporter och tillgodoser personens grundläggande behov (a a). Teorin utgår ifrån tre viktiga nyckelfaktorer som i kombination leder till att brott begås och dessutom sker brott när följande tre faktorer sammanfaller i tid och rum: avsaknad av så kallade kapabla väktare (person eller objekt som minskar sannolikheten för att brott begås), tillgång till lämpligt objekt/offer och en motiverad förövare (Cohen & Felson, 1979). Ett lämpligt objekt kan utgöras av både en person och en sak (plånbok, kläder) som gärningsmannen antingen vill skada eller ta (Cohen & Felson, 1979). Hur lämpligt ett objekt är syftar dessutom till hur värdefullt, tillgängligt och synligt det 11 är för förövaren. Sett till butikssnatteri betecknas lämpligt objekt vara det föremål individen avser att snatta och gärningspersonen anses därmed vara den motiverade förövaren som har avsikten att stjäla det lämpliga objektet (Cohen & Felson, 1979). De kapabla väktarna syftar inte enbart på poliser som till sitt yrke upprätthåller lag och ordning eftersom de inte alltid är på plats när brottet sker (a a). Kapabla väktare avser även butikspersonal eller kunder som genom sin närvaro, skyddade effekt och möjlighet att säga ifrån eller ingripa är kapabla att avstyra den brottsliga handlingen (Clarke & Felson, 2008; Cohen & Felson, 1979). Kameraövervakning, tekniskt skydd för varor som är stöldbegärliga, larmbågar eller bättre fönster kan vara andra faktorer som kan försvåra möjligheten för gärningsmannen att begå brott (Cohen & Felson, 1979). Teorin ser brottsbenägenheten som självklart och undersöker vad som gör att vissa människor agerar efter sin benägenhet (Cohen & Felson, 1979). Kritik har därmed riktats mot rutinaktivitetsteorin eftersom den inte ger en förklaring till varför människor begår brott (Jeffery, 1993). En annan kritik är att teorin inte tar hänsyn till sociala aspekter såsom socioekonomisk status, som kan ligga till grund till att gärningsmannen fattar beslutet att begå ett brott (a a). 4. TIDIGARE FORSKNING 4.1 Operationalisering För att kunna mäta och undersöka komplicerade begrepp såsom otrygghet och trygghet i trygghetsundersökningar är det av betydelse och relevans att klargöra dess teoretiska omfång (Eliasson, 2011; Torstensson Levander, 2007). Med anledning av trygghetsbegreppets subjektiva innebörd och begreppsförvirring innehåller denna studie så kallade operationaliseringar, det vill säga noggranna beskrivningar, definitioner och förklaringar av olika begrepp och dess aspekter (a a). Då uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka butikspersonals trygghet, utsatthet, rädsla, tillit och oron över att utsättas för brott är dessa begrepp centrala i rapporten och i trygghetsundersökningen (Se bilaga 1). Rädslan och oron att utsättas för brott härleds till begreppet otrygghet och situationer utan dessa känslor kommer därför inte att inkluderas. Då rädsla diskuteras som en eskalering, en känslomässigt starkare upplevelse och ett förvärrat tillstånd av oro samt att oron beskrivs som ett svagare känslomässigt ord än rädsla (Sandstig, 2010) är det av relevans att inkludera båda dessa begrepp i studien. Eftersom risk även är en aspekt som härleds till oron för brott (Heber, 2008) kommer begreppet kortfattat att förklaras men därefter utesluts ordet ur uppsatsen. Detta på grund av att begrepp såsom oro och rädsla ges större utrymme då de beskrivs som starka emotionella känslor. Eftersom studiens trygghetsmätning (Se bilaga 1) även innefattar frågor om polisens agerande är det även betydelsefullt att definiera begrepp som tillit och förtroende till rättsväsendet. Utifrån internationell och nationell forskning följer nedan ett antal begrepp som är kopplade till otrygghet och trygghet. 12 4.2 Definition av trygghet och otrygghet Vad som karaktäriserar uppfattningar kring trygghet skiljer sig från person till person (Sandstig, 2010). Trygghet är följaktligen ett multidimensionellt begrepp som är svårast att ge en enkel förklaring på och eftersom det är ett komplext begrepp saknas en generellt accepterad definition (Brå, 2013; Torstensson Levander, 2007). En redogörelse för trygghetsdefinitionen vore dock att både inkludera och beskriva personers objektiva och subjektiva upplevelser samt avsaknaden av oro, rädsla och risk (Heber, 2008). I denna rapport innebär trygghet att individen inte känner oro eller rädsla över att utsättas för brott (Heber, 2008; Torstensson Levander, 2007). Dessutom innefattar trygghetsbegreppet även tilliten till andra människor och härleds till sådana händelser som inte upplevs som oroväckande, skrämmande eller hotfulla för den enskilda personen (a a). Då trygghet bedöms som motsatsen till otrygghet används Fear of crime i den internationella forskningen och benämns som upplevelser och variationer av otrygghet (Hale, 1996). Hale (1996) beskriver, redogör och hävdar att de trygghetsvarierande omständigheterna i form av individens personliga, psykologiska och ekonomiska sårbarhet bidrar till otrygghet mellan olika människor. Otryggheten varierar även som följd av ens egen bedömning, erfarenheter och upplevelser av kriminaliten, individers uppfattade risk över att utsättas för brott samt personens subjektiva värdering av brottets allvarlighetsgrad (Hale, 1996; Sandstig, 2010; Torstensson Levander, 2007). 4.3 Aspekter av trygghet 4.3.1 Rädsla, oro, risk Begreppet fear of crime innefattar olika betydelser och innebörder (Hale, 1996; Heber, 2007). Dessutom förklarar och fastställer Litzén (2006) att ord som exempelvis rädsla, oro, och risk är olika synonymer och varierande betydelser till fear of crime. I denna rapport anses det därmed väsentligt och betydelsefullt att redogöra och förklara rädslans olika innebörder både utifrån forskningen generellt samt med utgångspunkt i enskilda forskares klassificering av rädsla (Heber, 2007). Ferraro och LaGrange (1987) hävdar att rädslan huvudsakligen grundas utifrån individens subjektiva upplevelser och tolkningar. Eftersom människor uppfattar omvärldens intryck på olika sätt ger detta upphov till en bred aspekt av olika slags upplevelser (Ferraro & LaGrange, 1987). I denna rapport framställs även rädsla som en stark affektiv upplevelse av otrygghet, en negativ innebörd till trygghetsdimensionen och ett huvudsakligt personligt karaktärsdrag (Sandstig, 2010; Torstensson Levander, 2007). Dessutom innebär definitionen av rädsla individens okontrollerade negativa emotionella känsla, vilken även anses situationsbunden och kan uppstå under eller efter en situation som bedöms som farlig och hotfull (Hale, 1996; Heber, 2008; Torstensson Levander, 2007). Dessutom använder sig Hale (1996) av författaren Killias (1990) tre huvudsakliga orsaker till rädslan för brott. Dessa omständigheter anses dock nödvändiga men inte tillräckliga för att framkalla rädsla (Hale, 1996). Dessa tre faktorer är: exponering för en icke förhandlingsbar risk, avsaknaden av kontroll som 13 innefattar bristen på försvar, skydd eller möjligheter till flykt samt förväntningarna på rädslans allvarliga konsekvenser (Hale, 1996). Till skillnad från rädsla, framställs oro i denna rapport som ett svagare känslobetonat ord som dock inte betraktas lika situationsbetingad (Litzén, 2006; Sandstig, 2010). Oron för brott beskrivs som en mer allmän emotionell känsla av otrygghet och bygger även på individens uppfattning om risken att utsättas för ett brott och dess obehagliga känsla (Sandstig, 2010). I uppsatsen härleds risk till oron för brott och sätts i relation till otrygghet. Risk handlar om hur stor sannolikheten att en händelse ska äga rum är och vilken konsekvens den har (Heber, 2008). Risk innebär även att individen i samband med en händelse gör en riskbedömning och värdering av en potentiell gärningsman, situationens allvarlighetsgrad samt brottets potentiella följder och konsekvenser (a a). Riskbedömningen blir därmed sådan att personen undviker vissa situationer eller platser (a a). 4.3.2 Tillit Ord som medför positiva associationer till begreppet trygghet är bland annat tillit (Björkemarken, 2009; Heber, 2008). I denna rapport innebär tillit förtroendet till sina medmänniskor vilket även inkluderar bekanta och obekanta personer (a a). Tilliten till olika myndigheter nämns som förtroende och innebär att invånarna litar på att rätts/polisväsendet handskas med kriminaliteten samt att det finns en övertygelse om rättsväsendets trovärdighet eller goda avsikter (a a). 5. VAD PÅVERKAR TRYGGHETEN? För att begripa varför människor upplever otrygghet och oro för brott är det av betydelse att förstå orsakerna bakom dessa aspekter (Brå, 2013; Torstensson Levander, 2007). Rädslan behöver inte samspela med den faktiska risken att bli utsatt utan det finns andra faktorer som påverkar invånarnas rädsla (Hale, 1996; Heber, 2007). Enligt empiriska studier är exempelvis kön, ålder, platser, utsatthet för brott, områdesegenskaper och förtroende för polisen faktorer som påverkar människors trygghet (Brå, 2013; Hale, 1996; Heber, 2007; Sandstig, 2010; Skogan, 2009). Denna uppsats berör faktorer på individnivå och områdesnivå för att förklara skillnader mellan människors trygghet (Hale, 1996; Sandstig, 2010). Demografiska faktorer såsom kön och ålder samt tidigare utsatthet för brott är omständigheter som studeras och härleds till individnivån (Brå, 2013; Hale, 1996; Sandstig, 2010). I kombination med rädslan och oron att utsättas för brott mäts de demografiska faktorerna även i uppsatsens trygghetsmätning (Se bilaga 1). Faktorer på områdesnivå härleds till butikspersonalens upplevelser av oron på olika specifika platser i och omkring gallerian. Den empiriska forskningen är dock omstridd kring vad som faktiskt tenderar att påverka människors upplevelser och variationer av trygghet men nedan följer en redogörelse på centrala faktorer inom området. 14 5.1 Kön och ålder Enligt statistik och tidigare forskning upplever kvinnor och äldre personer en högre otrygghet och rädsla jämfört med männen, främst under sena kvällar utomhus (Brå, 2013; Hale, 1996). Otryggheten medför konsekvenser för kvinnorna och rädslan för överfall och deras upplevda risk att utsättas för våldtäkt, påverkar deras handlingssätt och välbefinnande genom att de exempelvis avstår från olika aktiviteteter kvällstid eller väljer andra färdvägar (Brå, 2013; Listerborn, 2002). Detta för att undvika att ta sig hem i otrygga miljöer (a a). Enligt Listerborn (2002) anser kvinnor att män beter sig aggressivt, hotande och oförutsägbart vilket begränsar deras rörelsefrihet och skapar otrygghet, speciellt kvällstid. Deras otrygghet förklaras även utifrån att kvinnor rent fysiskt är svagare och sårbarare än männen och tenderar därmed att få svårigheter att försvara sig mot exempelvis en misshandel eller våldsangrepp (a a). Yngre personers oro och otrygghet beror och förklaras framförallt med att de genom sin mer aktiva livsstil i större utsträckning exponeras för brottssituationer (Litzén, 2006). 5.2 Platser Otryggheten kan även kopplas samman med vissa platser individen vistas på, känslor denne kan uppleva eller till olika sociala sammanhang (Heber, 2007; Litzén, 2006). Människor brukar uppleva sina hem och sina arbetsplatser som säkra trots att det är på just dessa platser det är vanligast att utsättas för brott (Heber, 2008). Platser såsom hemmet och arbetsplatsen anses som trygga men kan ibland vara en bidragande orsak till oron. Personer som utsätts för brott i hemmet av en okänd person upplever starkare oro än personer som utsätts för brott i hemmet av en känd person (a a). Allmänna platser känns mer osäkra och obehagliga, främst nattetid eftersom människor inte kan kontrollera dessa och inte känner till dem (Hale, 1996; Heber, 2008; Mellgren & Kronkvist, 2013). Vidare är oro ingen bestående känsla utan fluktuerar både i frekvens och intensitet beroende på tid, plats och situation (Heber, 2007; Litzén, 2006). Individers risk att utsättas för oangenäma situationer tenderar att vara mer påtaglig på vissa platser och tider på dygnet. Detta gäller specifikt de platser som saknar någon form av övervakning (Cohen & Felson, 1979; Litzén, 2006). Dessutom kan andra offentliga platser, såsom gator eller torg ses som okontrollerbara och främmade samt ge upphov till oro (Heber, 2007). 5.3 Utsatthet för brott Enligt nationella trygghetsundersökningen (NTU) finns en samvariation mellan utsatthet för brott och otrygghet (Brå, 2013). Att bli utsatt för ett brott påverkar såväl otryggheten men dels även oron för att utsättas för brott igen, synnerligen om individens utsatts för ett allvarligt brott (a a). Antalet medborgare som oroar sig för att bli utsatta för brott är betydligt fler än antalet invånare som faktiskt själva blivit utsatta för brott (a a). Erfarenheter av utsatthet för brott är en annan aspekt som påverkar människors upplevelse av trygghet och innebär dessutom att individen upplever mer påtaglig oro och otrygghet över att vistas på vissa platser under vissa specifika tider på dygnet (Brå, 2013; Mellgren & Kronkvist, 2013; Litzén, 2006). Personers 15 vardagliga rutinaktivitet är en annan faktor som påverkar utsattheten för brott och härleds därför till högre nivåer av otrygghet (Cohen & Felson, 1979). De personer som bevittnar våld och ser en närstående utsättas för brott upplever högre nivåer av otrygghet (Brå, 2013; 2014). Det kan även konstateras att brottsutsattheten är ojämnt fördelad bland olika befolkningsgrupper, där kvinnor och män utsätts för olika brott och yngre är mer utsatta än äldre (Brå, 2013). Statistik från NTU visar att män och kvinnor utsätts för brott i ungefär lika stor utsträckning men detta skiljer sig beroende på olika brottstyper (a a). Yngre personer tenderar att vara mer utsatta för exempelvis trakasserier och misshandel än äldre (a a). Männen rapporterar en högre nivå av utsatthet vad gäller misshandel, personrån och bedrägerier medan kvinnor uppger att de mest utsätts för sexualbrott, hot och trakasserier. Kvinnor tenderar oftare att utsättas för hot och misshandel i hemmet, på arbetsplatsen eller i skolan medan samma brott mot män äger rum på allmän plats (a a). Mäniskor som utsatts för våldsbrott upplever en högre allmän otrygghet och är mer rädda för brott, än de som inte utsatts men att oron även förefaller att gälla liknande brott individen utsatts för (Heber, 2007). Andra empiriska studier visar dock att våldtäkt är det brott som skrämmer kvinnor allra mest (Heber, 2007; Listerborn, 2002). Utsattheten för våld och hot varierar även mellan medborgarna (Heber, 2007). Det är framförallt tre grupper som löper större risk att bli utsatta för hot och våld än resten av befolkningen. Dessa är yngre män i nöjeslivet, ensamstående småbarnsmammor i hemmet samt vissa yrkesgrupper som poliser, väktare eller vårdpersonal som via sitt yrke har stor kontakt med våldsbenägna människor (a a). Dock överensstämmer inte detta med vilka som är mest rädda för att bli utsatta för brott (a a). Framförallt är det äldre kvinnor, ålderspensionärer, utrikesfödda och storstadsbor som är mest rädda för att bli utsatta. Parallellt finns det grupper där andelen som till exempel avstår från att gå ut på kvällen är lägre än genomsnittet. Dessa grupper är vanligtvis yngre, män och glesbygdsbor (a a). Tidigare forskning rikas främst mot det klientrelaterade våldet inom arbetslivet eftersom en stor del av undersökningarna är gjorda på personal inom vård- och omsorgssektorn och antyder samtidigt att denna yrkesgrupp i stor utsträckning är utsatta för hot och våld på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2010). Klientrelaterat våld innefattar kortfattat våld och aggressivt beteende som kunder riktar mot verksamhetens anställda (Wikman, 2012). Eftersom kvinnor är överrepresenterade inom vård- och omsorgssektorn kan detta vara en tänkbar anledning till att fler kvinnor utsätts för hot och våld än männen (Arbetarskyddsstyrelsen, 1998). Andra studier visar exempelvis att 18 % av kvinnorna och 10 % av männen har varit utsatta för hot eller våld på arbetsplatsen det senaste året (Arbetsmiljöverket, 2010). Statistik visar även att kvinnor utsätts mer än män på arbetet samt att yngre personer är mer utsatta än äldre (a a). Dessutom tenderar personer med en kortare anställningstid eller med liten erfarenhet ha en större risk att utsättas för hot och våld (a a). En annan faktor som påverkar människors utsatthet på arbetsplatsen är tiden på dygnet. Tidigare undersökningar antyder att personal som arbetar kvällar, nätter eller skift tenderar att utsättas i en högre utsträckning än personer som endast arbetar dagtid (a a). 16 Ensamarbete är en annan faktor som ökar risken att utsättas på arbetsplatsen eftersom den anställda kan hamna i olika riskfyllda situationer (Arbetsmiljöverket, 2010). Arbetarskyddsstyrelsen (1998) påstår även att kvinnor är överrepresenterade i statistiken vad gäller de arbetsskador som uppstår på grund av våld eller hot. En tänkbar förklaring till denna överrepresentation beror på att mäns karriärmöjligheter anses vara bättre och att de därmed inte utsätts för risker på samma sätt i sitt yrke (a a). Rädslan att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen kan vara en bidragande faktor till en stressig arbetsmiljö för många (Arbetsmiljöverket, 2010). Nenzén (2003) hävdar exempelvis att personer som har ansvar för pengar eller eftertraktade varor har en ökad risk att utsättas för brott samt hotfulla och våldsamma situationer i sitt dagliga arbete. De personer som både arbetar med och möter riskgrupper som missbrukare, kriminella eller psykiskt labila personer är i högre utsträckning drabbade av hot och våld än andra yrkesgrupper (a a). Statistik över anmälda butiksrån visar även att det finns en förhöjd risk för butiksanställda att utsättas för butiksrån främst under december månad (Brå, 2011). Detta härleds troligtvis till julhandeln och den ökade mängden kontanter som förekommer i omlopp. Dessutom sker nästan fyra av tio rån mellan 19:0023:00 och majoriteten av rånen sker i ensambemannade butiker (a a). 5.4 Områdesegenskaper Inom kriminologisk forskning kopplas otrygghet och rädsla till områdesfaktorer såsom ungdomsgäng, nedskräpning, klotter, graffitti eller vandalisering (Odgers et al, 2009; Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004). Invånare som bor eller vistas i områden där närvaron av ovan ordningsstörningar är påtaglig tenderar att i högre grad uppleva otrygghet (a a). Tidigare empiriska studier hävdar att områden som upplevs otryggare attraherar avvikande grupper och gäng (Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004). I dessa områden tenderar även rädslan för andra brottstyper att öka och dessutom finns en ökad risk att ovan fysiska och sociala oordningar leder till tyngre brottslighet (a a). Närvaron av ordningsstörningar, oavsett om de är sociala eller fysiska kan vara en grogrund för konflikter och även signalera att ingen bryr sig om platsen eller området (Sampson & Raudenbush, 2004; Wilson & Kelling 1982). Vandalisering, klotter, skadegörelse och nedskärpning ger dessutom indikation på hur oordnad omgivningen upplevs eller hur fysiskt nedgången och ”övergiven” området är (Raudenbush, & Sampson, 1999; Sampson & Raudenbush, 2004). Om samhällets aktörer istället angriper de sociala och fysiska faktorer som anses påverka invånarnas rädsla och otrygghet och samtidigt hanterar gänggrupperingar och andra avvikande grupper tenderar ordningsstörningarna att minska (Hale, 1996; Sampson & Raudenbush, 2004). För att vända områdets eller platsens negativa utveckling anses det väsentligt att både uppmärksamma tecken på förändringar i området samt satsa resurser på detta (Sampson & Raudenbush, 2004). Därmed förväntas även individens känsla av trygghet att öka (a a). Trots att områdeseffekter påverkas genom ovan sociala och fysiska indikatorer anser Mellgren (2011) att människors upplevda (o)trygghetsupplevelse varierar beroende på vem man är och befinner sig. 17 5.5 Tillit och förtroende Tillit kan förknippas med oro för brott då den mellanmänskliga tilliten har stort inflytande på tryggheten hos människor (Heber, 2008). Tilliten till institutioner, ofta kallat förtroende påverkar även den oron för brott (a a). De invånare som innehar ett lågt förtroende för rättsväsendet samvarierar med högre nivåer av otrygghet (Brå, 2014). Om människor upplever att exempelvis polisen inte kan kontrollera kriminaliteten minskar tilliten och därmed ökar oron för brott (Litzén, 2006). Statistik från NTU visar även att alla erfarenheter av brott, om det så är egna eller andras samvarierar med minskat förtroende för rättsväsendet (Brå, 2013). Även de personer som anser att antalet brott har ökat har högre nivå av otrygghet och ett lägre förtroende för polisen än en person som anser att kriminaliteten minskar eller är konstant (Brå 2014). Detta stärks av Skogan (2009) som fann att all direktkontakt med polisen, oberoende om mötet varit positivt eller negativt, resulterade i ett minskat förtroende. Om förtroendet för polisen sätts i relation till trygghet innebär ett förtroende för polisen att människors oro för brott minskar medan oron för brott inte påverkar medborgares förtroende för polisen (Skogan, 2009). 5.6 Mörkertal/Anmälningsbenägenhet Vid en arbetsolycka är varje arbetsgivare skyldig att upprätta en skadeanmälan men trots denna anmälningsplikt rapporteras inte alla hot eller våldshändelser på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2010). Därmed förekommer ett stort mörkertal inom arbetslivet avseende de hot eller våldssituationer som aldrig polisanmäls. Mörkertal avser de brott som av olika anledningar inte registreras hos polisen (a a). Möjligheten till en ekonomisk ersättning, brottets allvarlighetsgrad eller relationen mellan gärningsman och offer är faktorer som påverkar människors anmälningsbenägenhet (Arbetsmiljöverket, 201). Det är även exempelvis mindre troligt att en person anmäler ett brott om till exempel gärningspersonen är en bekant eller närstående (a a). Tidigare studier antyder dock att det yrkesrelaterade våldet anmäls oftare än annat våld eftersom de drabbade personerna har en lägre toleransnivå mot våld i arbetslivet (Brå, 2008). Vad som uppfattas som hot eller våld på arbetsplatsen anses även variera mellan olika individer beroende på dess subjektiva tolkning och upplevelse (Arbetsmiljöverket, 2010). Dessutom är händelser som uppfattas som hot eller våld kontextberoende vilket innebär att samma typ av händelse tenderar att uppfattas olika beroende på vem som utsätts, var brottet sker samt vem gärningspersonen är (a a). Mörkertalet inom arbetslivet kan därför tänkas variera beroende på vilka personer som uppfattar händelsen som våld eller hot och därmed upprättar en polisanmälan (a a). 6. METOD OCH MATERIAL I följande avsnitt kommer undersökningens metod och tillvägagångssätt att beskrivas och motiveras. 18 Eliasson (2011) diskuterar betydelsen av att undersökaren bör finna den metod som anses lämpligast för forskningsstudien. En pappersenkät delas ut till butikspersonalen i det aktuella köpcentrumet. En kvantitativ metod anses lämpligast eftersom syftet är att frambringa kunskap och generera möjligheten till att mäta butikspersonalens omfattning, nivå och samvariation vad gäller trygghet, rädsla, tillit, utsatthet och oro för brott (Malterud, 2014). Syftet är även att beskriva datamaterialet snarare än att förstå och förklara den (Eliasson, 2011). I studien är strävan att uppnå och presentera en preciserad framställning av materialet och istället för ett djup är det en bredd som eftertraktas (a a). Denna uppsats intresserar sig även för att finna generella drag utifrån en mindre undersökningsgrupp, representativitet i materialet och ämnar mäta företeelser i verkligen (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att få relevant information utifrån respondenternas svar är undersökaren därmed noga med att välja rätt mätinstrument i form av en enkätundersökning (a a). 6.1 Tillvägagångssätt Innan datainsamlingen påbörjades, inhämtades tillstånd att genomföra studien i gallerian av centrumägarna. Därefter kontaktades de vardera butikscheferna för att erhålla tillåtelse att dela ut enkäterna i butikerna. 6.2 Urval, svarsfrekvens och undersökningsgrupp Urvalet är ett strategiskt urval eftersom det enbart är av relevans (Malterud, 2014) att dela ut enkäter till den personal som arbetar i gallerian. I köpcentrumet arbetar drygt 143 personer och likväl delas 143 stycken enkäter ut medan endast 70 personer besvarar den. Detta ger en svarsfrekvens på drygt 49 %. Undersökningsgruppen är mellan 19-62 år och urvalet innefattar både män och kvinnor. 6.3 Enkäten För att undersöka känsliga ämnen som trygghet, oro och rädsla är det vanligaste tillvägagångssättet att använda sig av enkätundersökningar (Eliasson, 2011; Heber, 2008 Torstensson Levander, 2007). Metoden och enkätundersökningen (Se bilaga 1) är även av relevans eftersom den innefattar flera olika områden (Eliasson, 2011) i form av butikspersonalens trygghet, utsatthet, tillit, rädsla, oro för brott samt deras åsikter om polisens arbete. Detta medför möjligheten att ställa väsentliga frågor för att inkludera frågeformulärets viktiga delar (a a). Enkäten genererar möjligheter för deltagarna att vara anonyma och är en tämligen billig metod för att studera trygghetsfenomenet (Eliasson, 2011). Då respondenterna får möjlighet att besvara enkäten mellan 5-11 dagar ges tid till att besvara frågorna i lugn och ro samt möjlighet till en fundering över de olika svarsalternativen och frågorna (a a). Genom valet av tillvägagångsätt och metod ges dock ingen möjlighet för respondenterna att ställa följdfrågor om något är oklart eller få utvecklande svar och svaren som grundar sig på missförstånd utifrån enkäten, kan ej korrigeras i efterhand (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Då undersökaren inte finns tillgänglig i samma utsträckning som vid en intervju är formuläret enkelt utformat för att respondenterna både ska kunna förstå och besvara den (Eliasson, 2011; Heber, 2008). Detta för att undvika att 19 svarsfrekvensen minskar (Eliasson, 2011). Denna enkätundersökning (Se bilaga 1) bygger på öppna och slutna frågor men vissa av frågorna följs av följdfrågor där svarsalternativet är öppet. De slutna frågorna innehåller fasta svarsalternativ som respondenten själv fyller i (Bryman, 2011). Genom de öppna frågorna ges möjligheten för deltagaren att reflektera över det som frågas i trygghetsundersökingen men öppna frågor och givna svarsalternativ kräver dock mer bearbetning och en noggrannare förberedelse än slutna frågor (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att generera bättre struktur på enkäten och göra den mer enhetlig och överskådlig, delas frågorna in i sammanhängande frågeblock där varje avsnitt och fråga kommer i en logisk ordning (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Strävan är att frågor och svarsalternativ inte ska tolkas på mer än ett sätt och det som kan misstolkas byts därmed ut (Eliasson, 2011). I formuläret (Se bilaga 1) undviks komplicerade frågor genom användning av långa omskrivningar och innefattar ett konsekvent typsnitt (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Därmed innehåller enkäten en stilform för de generella anvisningarna och för själva frågorna, en fet stil för områdesfrågorna samt en kursiv stil för speciella instruktioner (till exempel ”Gå till fråga 13”) (Bryman, 2011). Detta för att göra frågeformuläret mer lättöverskådligt för respondenten (a a). I frågeformuläret (Se bilaga 1) finns även en tydlig skillnad mellan öppna och slutna frågor samt tydliga och noggranna instruktioner över hur deltagarna ska besvara enkäten (Bryman, 2011). I början innehåller denna enkät därför följande information: ”Du besvarar formuläret genom att antingen sätta kryss i lämplig ruta eller själv besvarar frågan. Det förekommer även öppna frågor där du ges möjlighet till att ge ett längre svar.” Eftersom att enkäten även innehåller frågor där respondenterna ska markera fler än ett svarsalternativ finns följande information med: ”Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ”. Om denna viktiga anvisning utelämnas ur enkäten kan deltagaren möjligtvis bli osäker på hur de ska besvara frågan eller kanske rent av svarar ”fel” (Bryman, 2011). Dessutom ställs inte två frågor var för sig utan frågeformuläret innehåller endast en frågeställning åt gången, detta för att vara säker på hur respondenten besvarar frågorna (Eliasson, 2011). 6.4 Datainsamling och bortfall Datainsamlingen pågår under en period om elva dagar och pappersenkäterna delas ut till butikspersonalen i två olika omgångar. Första utdelningen görs 24/4 och den sista 29/4. I studien finns risker för att den insamlade enkätundersökningen inte är representativ på grund av det bortfall som inte går att undvika (Bryman, 2011). Då enbart 70 personer av totalt 143 besvarar enkäten ger detta ett bortfall på drygt 51 %. Anledningar till bortfallet är att några av butikspersonalen var sjukskriven eller bortrest vid undersökningstillfällena. En annan anledning är att respondenterna inte hade tid att besvara enkäten samt att arbetsgivaren inte meddelat butikspersonalen om enkätundersökningen. En påminnelse genomförs dock för att minimera bortfallet. 6.5 Frågeområden I detta avsnitt följer de frågeområden och frågor som använts i enkäten (Se bilaga 1) för att besvara undersökningens ändamål samt hur frågorna är konstruerade och 20 kodade. Detta i syfte att ge läsaren en mer detaljerad beskrivning. Frågorna i enkäten är en slutgiltig operationalisering utifrån den tidigare forskningens värdekriterier, det vill säga trygghetens målsättning (Eliasson, 2011). Nedan förfrågningar innehåller sju ämnesområden utifrån enkätens 21 frågor. Dessa ämnesområden är: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i köpcentrumet samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. 6.5.1 Bakgrundsfakta Att konstruera enklare frågor som bakgrundsfrågor först i enkäten ger respondenten möjlighet att ”komma in” i formuläret (Eliasson, 2011). Enkäten börjar därmed med neurala och okontroversiella frågor för att därefter succesivt närma sig de mer känsliga, komplexa och faktainriktade frågorna. Detta skapar en förtroendeingivande kontakt med respondenten (a a). Frågan: ”Är du man eller kvinna?” är av betydelse för att undersöka skillnaden mellan butikspersonalens trygghet, utsatthet, rädsla och oro för brott. Variabeln är således dikotom där värdet 1 kodas för män och värdet 2 kodas för kvinnor. Att undersöka butikspersonalens ålder medför information om vilken åldersgrupp som upplever trygghet och otrygghet i gallerian. Frågan om ålder ställs som en öppen fråga i enkäten (Se bilaga 1) och därefter kodas den på följande sätt: 19-30 år (0), 31-41 (1), 42-52 (2) och 53-62 (3). 6.5.2 Trygghet och konkret otrygghet Frågan: ”Din totala trygghetsupplevelse i köpcentrumet” är kodad: Mycket trygg (0), Trygg (1), Varken eller (2), Otrygg (3) och Mycket otrygg (4). Den konkreta otryggheten undersöks genom att fråga deltagarna om det finns några särskilda personer i området som antingen framkallar oro eller som de är rädda för (Björkemarken, 2009; Ivert et al, 2012). Därmed mäts frågan: ”Finns det några speciella personer i köpcentrumet där du arbetar som du är rädd för?”. Frågan är kodad: Ja, en (0), Ja, flera (1) och Nej (2). 6.5.3 Rädsla över att utsättas för brott I enkäten (Se bilaga 1) finns även frågorna; ”Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar i butiken ensam?” och ”Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar tillsammans med din/dina kollegor?”. Dessa frågor är kodade: Ja (0) och Nej (1). I tidigare studier benämns rädsla som en emotionellt starkare upplevelse och därmed är det väsentligt att mäta butikspersonalens rädsla (Torstensson Levander, 2007; Sandstig, 2010). Genom att undersöka ovan frågor istället för ”I hur stor utsträckning har du känt känslan av obehag att (själv) utsättas för brott?” görs en inkludering av rädslan snarare än begreppet (obehag) för att undvika begreppsförvirring och bättre fånga den grupp som är av intresse för studien. 6.5.4 Oron över att utsättas för brott Att mäta frågor avseende allmän otrygghet härleds till respondentens oro vad 21 gäller utsatthet för brott (Ivert et al, 2012). Genom frågan; ”Är du orolig att utsättas för följande brott (våld, hot, skadegörelse, stöld, rån) på din arbetsplats?” ges information om respondenten har känt oro över att utsättas för olika brottstyper. Denna fråga besvaras med följande svarsalternativ: Är inte orolig (0), Är lite orolig (1), Är ganska orolig (2) och Är mycket orolig (3) samt avser även att mäta individens känslomässiga reaktion baserat på risken att utsättas för brott (Torstensson Levander, 2007). Gällande frågan; ”Var känner du oro att bli utsatt för brott (dvs. alla brottstyper)?” finns det möjlighet att få reda på respondenternas upplevda otrygghet och oro i relation till platsen (Brå, 2013; Litzén, 2006; Sandsting, 2010). Frågan är kodad: Inne i butik (0), På lager (1) och Utanför köpcentrumet (2) och dessutom finns ett öppet svarsalternativ där respondenten ges möjlighet att nämna en annan plats. Att undersöka frågan: ”Vid vilken tidpunkt känner du mest oro?” ger information om när butikspersonalen känner mest oro. 6.5.5 Utsatthet för brott Genom att exempelvis undersöka frågor som ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats?” och ”Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) på din arbetsplats?” ges kunskap om vem och hur stor andel som blivit utsatta för brottstyperna i köpcentrumet. I enkäten ges möjlighet för respondenterna att svara Ja (0) eller Nej (1) för ovan respektive fråga. 6.5.6 Problem i köpcentrumet där du arbetar För att mäta köpcentrumets lokala problemnivå och förstå förekomsten av fysiska och sociala ordningsstörningar samt i vilken utsträckning respondenterna upplever problemen, ställs frågan: ”Tycker du att de problem som nämns här nedan förekommer där du arbetar, och upplever du det i så fall som ett stort, litet eller inget problem?”. Denna fråga indikerar även att lyfta fram köpcentrumets betydande egenskaper och omständigheter samt medför information om vad som skapar otrygghet i gallerian (Ivert et al, 2012; Torstensson Levander, 2007). I enkätundersökningen (Se bilaga 1) undersöks fysiska ordningsstörningar som nedskärpning och skadegörelse. De sociala ordningsstörningar som undersöks i frågeformuläret (Se bilaga 1) är följande: Berusade personer utomhus och inomhus, narkotikapåverkade personer utomhus och inomhus, personer som bråkar och slåss utomhus och inomhus samt ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus och inomhus. De fysiska och sociala ordningsstörningarna besvaras med svarsalternativen: Stort problem (0), Litet problem (1), Förekommer, men är inget problem (2), Förekommer inte (3), Vet ej (4). 6.5.7 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande Att mäta frågorna: ”Polisen bryr sig om de lokala problem som finns där jag arbetar” och ”Hur ofta ser du polis i köpcentrumet?” medför betydelsefull information om hur butikspersonalen upplever Karlskronapolisens arbete. Frågan ”Instämmer du eller instämmer du inte i följande påstående: Polisen bryr sig om de lokala problem som finns där jag arbetar” besvaras enligt följande: Instämmer helt (0), Instämmer delvis (1), Instämmer inte (2), Instämmer absolut inte (3) och 22 Vet ej (4). Frågan: ”Hur ofta ser du polis i köpcentrumet?” är kodad: Varje dag (0), Ett par dagar per vecka (1), En dag per vecka (2), Ett par dagar per månad (3), Inte ofta (4) och Inte alls (5). Frågan: ”Om du har blivit utsatt för brott under de senaste 12 månaderna, har du i så fall polisanmält detta?" genererar information om att de som anmält ett brott även tenderar att känna förtroende för polismyndigheten. 6.6 Statistik och statistiska analyser Utöver ovan enkätinsamling innehåller uppsatsen även statistik från polismyndighetens tidigare genomförda trygghetsmätningar i Karlskrona. Utifrån denna väljs relevanta delar ut och redovisas i rapporten. Den egna enkätundersökningens resultat kodas därefter in och analyseras i statistikprogrammet SPSS för att ge en översikt av materialet. Denna uppsats innehåller både uni- och bivariata analyser som illustreras genom frekvenstabeller. De bivariata analyserna innehåller korstabuleringar av två kvalitativa variabler (nominal och ordinal). Sambandsmåttet Tau b används mellan trygghetsvariabeln och alla ordningsstörningar eftersom dessa två variabler är ordinala och antar lika många värden, det vill säga fem (Djurfeldt et al, 2010). Detta sambandsmått är dock inte riktigt meningsfullt utan fungerar bra som ett komplement vid procentavläsningar i olika bivariata tabeller (a a). I vissa bivariata analyser används även sambandsmåttet Chi 2 Square. Ett antagande är dock att testet inte ska användas om fler än 20 % av cellerna har fem eller färre observationer (Djurfeldt et al, 2010). Djurfeldt et al (2010) påstår även att en statistisk signifikant samvariation mellan två bivariata analyser inte är samma sak som ett orsakssamband. Fields (2013) diskuterar även svårigheten med att uppnå signifikanta värden med små urval jämfört med stora. Därmed bör det föreligga en försiktighet med att dra alltför generella och hårda gränsdragningar (a a) utifrån enkätundersökningens resultat. Ett signifikansvärde på över 5 % indikerar att nollhypotesen är sann vilket innebär antagandet om att det inte finns ett samband i populationen (a a). 6.7 Validitet och Reliabilitet Två grundläggande frågor i all forskning är mätinstrumentens tillförlitlighet, det vill säga validitet och reliabilitet (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att vara säker på att frågorna och enkätundersökningen (Se bilaga 1) verkligen mäter det som avses att mäta granskas validiteten och validitet innebär resultatens giltighet (Eliasson, 2011). Med reliabilitet menas att studien är tillförlitlig genom att enkäten och dess mätning genomförs och ordentligt bearbetas (a a). För att inte studien ska innefatta systematiska fel och därmed påverka reliabiliteten och validiteten innefattar enkätformuläret (Se bilaga 1) de påståenden och mätningsindikatorer som härleds till den tidigare forskningen (Eliasson, 2011). Om denna uppsats även innehåller hög reliabilitet ges möjlighet för andra forskare att genomföra mätningarna på samma sätt, oberoende respondenter, tid och plats (a a). Det väl utformade frågeformuläret är därmed avgörande för att undersökningens resultat ger svar på frågeställningarna och dess syfte med tillräckligt hög kvalité (a a). 23 För att stärka reliabiliteten i uppsatsen används även ett enkelt språk där frågorna hålls relativt korta och negationer undviks som kan förvirra deltagaren (Bryman, 2011). De respondenter som har besvarat enkäten representerar dock inte hela populationen i köpcentrumet och därmed kan inte studiens resultat generaliseras till dessa eller annan population. God reliabilitet förutsätter även att de statistiska beräkningar som görs är noggrant utförda (Eliasson, 2011). För att stärka studiens reliabilitet ytterligare finns en detaljerad beskrivning av enkätformuläret och hur datainsamlingen är genomförd, både i rapporten och som bilaga (Se bilaga 1). Dessa redogörelser av val och anledningar innebär även att andra undersökare i efterhand kan bedöma studiens korrekthet samt validiteten och reliabilitetet. 6.8 Etiska överväganden Inför denna studie genomfördes en etisk prövning till Etikrådet vid Malmö Högskola där utförlig information om uppsatsens etiska dilemma har granskats och godkänts. Etik inom forskningen bidrar till att undersökaren medvetet reflekterar över hur den forskning som utövas, påverkar samhället och dess forskardeltagare (Forsman, 1997; Ivert & Mellgren, 2014). Nedan följer en beskrivning över hur denna studie förhåller sig till de etiska kraven och principerna. I uppsatsens informationsbrev (Se bilaga 2) och informationskrav underrättas respondenterna om undersökningens syfte och frivilligheten i att delta (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom ingen av individerna bör utsättas för pådrivningar är det även viktigt att upplysa om att deltagandet när som helst kan avbrytas utan ifrågasättande (Ivert & Mellgren, 2014). Genom att respondenterna väljer att returnera den ifyllda enkäten och därmed ger sitt medverkande anses samtyckekravet uppfyllt (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet uppfylls genom att respondenterna informeras om att deras uppgifter och svar är anonyma och därmed inte kommer att härledas till enskilda individer (Vetenskapsrådet, 2002). Då materialet förvaras och enbart är åtkomligt för undersökningsledaren får ingen obehörig ta del av uppgifterna (a a). Den sista etiska principen, nyttjandekravet innebär att uppgifterna om de enskilda respondenterna endast kommer att användas för uppsatsens ändamål (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). Därmed är deltagarna informerade om att deras svar kommer att användas i polisens och kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Samtliga respondenter underrättas även om att svaren sammanställs genom statistiska tabeller och diagram. Trots att studien offentliggörs som ett allmänt dokument försvåras även identifieringen av deltagarna eftersom inga känsliga uppgifter som namn eller personnummer redovisas utan enbart kön och ålder (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002). 7. RESULTAT I följande avsnitt presenteras resultaten ifrån studiens genomförda enkätundersökning utifrån åtta teman. Dessa teman är: bakgrundsfakta om respondenterna, trygghet på arbetsplatsen, konkret otrygghet, rädslan över att 24 utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i köpcentrumet samt anmälningsbenägenheten och polisens agerande. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70. Då 143 skickas ut ger detta en svarsfrekvens på drygt 49 % och ett bortfall på cirka 51 %. 7.1 Bakgrundsfakta om respondenterna Av de 70 respondenter som besvarar enkäten är 68,6 % (48 st) kvinnor och 31,4 % (22 st) män. Flest respondenter (31 st) är i åldern 19-30 år medan 20 individer är mellan 31-40 år. Vidare är 13 deltagare mellan 42-52 år och sex personer i åldern 53-62 år. Medelvärdet för samtliga respondenter är 33 år och medianen är 30 år. Standardavvikelsen (spridningen från medelvärdet) är 10,36. 7.2 Trygghet på arbetsplatsen 10,3 % av butikspersonalen känner sig mycket trygg i köpcentrumet medan drygt hälften av respondenterna (51,5 %) känner sig trygg. 25 % av deltagarna känner varken eller och 10,3 % känner sig otrygga i gallerian. 7.2.1 Kön 42,9 % av männen är trygga medan 23,8 % är mycket trygga i gallerian. 19 % av männen känner varken eller. Den övervägande kvinnliga butikspersonalen är trygg vilket utgörs av 55,3 %. 4,3 % av kvinnorna är mycket trygga, 12,8 % är otrygga i gallerian och 27,7 % känner varken eller. 7.2.2 Ålder Av totalt 31 respondenter i åldern 19-30 år är 15 trygga i gallerian och fyra personer mycket trygga. Det framgår även att fem i samma åldersgrupp är otrygga och sju deltagare känner varken eller. I åldern mellan 31-41 år är fyra respondenter mycket trygga och tre respondenter otrygga. I samma ålderskategori är nio individer trygga och fyra känner varken eller. Av totalt 13 personer i åldern 42-52 är till exempel fem respondenter trygga, fyra individer mycket trygga och fyra personer otrygga. I åldern 53-62 är tre respondenter trygga och tre otrygga. 7.3 Konkret otrygghet De flesta av personalen (37,1 %) uppger att de är rädda för flera personer i gallerian. 35,7 % är inte rädda för någon medan 25,7 % är rädda för en person i köpcentrumet. 7.3.1 Kön 54,5 % av männen uppger att de inte är rädda för någon i köpcentrumet. Av resultatet framgår det att 22,7 % är rädda för flera personer medan 18,2 % enbart är rädda för en person. Av totalt 48 kvinnliga respondenter är 21 personer rädda för flera personer medan 14 individer är rädda för endast en person. 13 kvinnor är inte rädda för någon i gallerian. 25 7.4 Rädsla över att utsättas för brott De flesta av butikspersonalen (42,9 %) känner ingen rädsla över att utsättas för brott vid ensamarbete medan 32,9 % känner rädsla. 22,9 % av personerna uppger att de aldrig arbetar i butiken ensam. Av resultatet framgår det att 72,9 % inte känner rädsla över att utsättas för brott i butiken tillsammans med sin/sina kollegor medan 22,9 % känner rädsla. 7.4.1 Kön Av totalt 22 manliga respondenter uppger nio personer att dem inte känner rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) vid ensamarbete medan sju av männen känner rädsla vid ensamarbete. I samma kategori uppger fem manliga personer att de aldrig arbetar i butiken ensam. De flesta av kvinnorna (41,7 %) anger att de inte känner rädsla över att utsättas för brott vid ensamarbete medan 31,3 % känner rädsla. 22,9 % av den kvinnliga butikspersonalen uppger att de aldrig arbetar i butiken ensam. De flesta av de manliga respondenterna (81,8 %) i figur 1 känner ingen rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) tillsammans med sin/sina kollegor. Endast 13,6 % av männen i figur 1 uppger att de känner rädsla när dem arbetar tillsammans med sina kollegor. Det framgår att 33 kvinnor av totalt 48 inte känner rädsla över att utsättas för brott vid arbete med sin/sina kollegor medan 13 personer av den kvinnliga butikspersonalen känner rädsla. Missing indikerar att tre respondenter inte har besvarat frågan. Figur 1. Korstabell Kön och rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) vid arbete tillsammans med sin/sina kollegor. Kön * Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar i butiken tillsammans med din/dina kollegor? Ja Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön 3 13,6% 13 27,1% 16 22,9% Nej 18 81,8% 33 68,8% 51 72,9% Missing 1 4,5% 2 4,2% 3 4,2% Total 22 100% 48 100% 70 100% 7.5 Oron över att utsättas för brott 7.5.1 Oron över att utsättas för våld De flesta respondenterna (42,9 %) uppger att de inte är oroliga över att utsättas för våld på arbetsplatsen. 37,1 % är lite oroliga, 15,7 % är ganska oroliga och endast 2,9 % är mycket oroliga. Av totalt 47 kvinnliga butiksbiträden i figur 2, är sju ganska oroliga över att utsättas för våld på arbetsplatsen medan 19 personer är lite oroliga och känner ingen oro alls. Endast två kvinnor är mycket oroliga. 11 manliga butiksbiträden av totalt 22 i figur 2 känner ingen oro över att utsättas för våld på arbetsplatsen. Sju manliga respondenter är lite oroliga medan fyra personer är ganska oroliga. 26 Figur 2. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för våld på arbetsplatsen. Kön * Är du orolig över att utsättas för våld på din arbetsplats? Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön Är ganska orolig Är inte orolig Är lite orolig 11 7 50% 31,8% 19 19 40,4% 40,4% 30 26 43,5% 37,7% Är mycket orolig 4 18,2% 7 14,9% 11 15,9% 0 0% 2 4,3% 2 2,9% Total 22 100% 47 100% 69 100% 7.5.2 Oron över att utsättas för hot Av resultatet framgår det att de flesta deltagarna (38,6 %) är lite oroliga över att utsättas för hot på arbetsplatsen. 35,7 % känner ingen oro, 14,3 % är ganska oroliga och 10 % är mycket oroliga över att utsättas för hot på arbetet. 50 % av männen i figur 3 är inte oroliga över att utsättas för hot på arbetsplatsen, 27,3 % är lite oroliga och 18,2 % ganska oroliga. Av totalt 47 kvinnor i figur 3 visar resultatet att de flesta kvinnorna (21 st) är lite oroliga, 14 individer inte oroliga medan sex butiksbiträden är mycket oroliga. Figur 3. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för hot på arbetsplatsen. Kön * Är du orolig över att utsättas för hot på din arbetsplats? Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön Är inte orolig Är lite orolig 11 6 50% 27,3% 14 21 29,8% 44,7% 25 27 36,2% 39,1% Är ganska orolig Är mycket orolig 4 18,2% 6 12,8% 10 14,5% 1 4,5% 6 12,8% 7 10,1% 7.5.3 Oron över att utsättas för skadegörelse De flesta respondenterna (48,6 %) uppger att de inte är oroliga över att utsättas för skadegörelse på arbetsplatsen. 37,1 % är lite oroliga medan 10 % är ganska oroliga. Figur 4. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för skadegörelse på arbetsplatsen. Kön * Är du orolig över att utsättas för skadegörelse på din arbetsplats? Kön Total Är inte orolig Är lite orolig Man Antal 11 7 % inom Kön 50% 31,8% Kvinna Antal 23 19 % inom Kön 50% 41,3% Antal 34 26 % inom Kön 50% 38,2% Är ganska orolig 4 18,2% 3 6,5% 7 10,3% Är mycket orolig 0 0% 1 2,2% 1 1,5% Total 22 100% 46 100% 68 100% 50 % av männen i figur 4 är inte oroliga över att utsättas för skadegörelse på arbetsplatsen, 31,8 % är lite oroliga och 18,2 % ganska oroliga. Av totalt 46 27 Total 22 100% 47 100% 69 100% kvinnor i figur 4 är 23 personer inte oroliga medan 19 är lite oroliga och enbart tre ganska oroliga. 7.5.4 Oron över att utsättas för stöld Av resultatet framgår det att de flesta butiksbiträdena (40 %) är lite oroliga över att utsättas för stöld på arbetet medan 30 % känner ingen oro. 15,7 % är ganska oroliga medan 10 % är mycket oroliga. I figur 5 är 40,9 % av den manliga butikspersonalen inte alls oroliga över att utsättas för stöld på arbetsplatsen. 36,8 % är lite oroliga, 13,6 % ganska oroliga och enbart 9,1 % mycket oroliga. Av totalt 46 kvinnliga butiksbiträden är de flesta (20 st) individer lite oroliga, åtta ganska oroliga och fem är mycket oroliga över att utsättas för stöld på arbetsplatsen. I figur 5 framgår det även att 12 kvinnliga respondenter inte känner oro. Figur 5. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för stöld på arbetsplatsen. Kön * Är du orolig över att utsättas för stöld på din arbetsplats? Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön Är inte orolig Är lite orolig 9 8 40,9% 36,4% 12 20 26,1% 43,5% 21 28 30,9% 41,2% Är ganska orolig Är mycket orolig 3 13,6% 8 17,4% 11 16,2% 2 9,1% 5 10,9% 7 10,3% Total 22 100% 46 100% 68 100% 7.5.5 Oron över att utsättas för rån Av resultatet framgår det att de flesta deltagarna (45,7 %) inte är oroliga över att utsättas för rån på arbetsplatsen. 30 % är lite oroliga, 12,9 % ganska oroliga medan 8,6 % är mycket oroliga. Figur 6. Korstabell Kön och Oron över att utsättas för rån på arbetsplatsen. Kön * Är du orolig över att utsättas för rån på din arbetsplats? Är inte orolig Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön Är lite orolig 15 68,2% 17 37% 32 47,1% 3 13,6% 18 39,1% 21 30,9% Är ganska orolig 2 9,1% 7 15,2% 9 13,2% Är mycket orolig 2 9,1% 4 8,7% 6 8,8% Total 22 100% 46 100% 68 100% Det framgår att de flesta (68,2 %) av de manliga respondenterna i figur 6 inte är oroliga över att utsättas för rån på arbetsplatsen medan 13,6 % är lite oroliga. Av totalt 46 kvinnliga deltagare är 17 personer inte oroliga medan 18 är lite oroliga. Endast fyra kvinnliga butiksbiträden i figur 6 är mycket oroliga medan sju kvinnor är ganska oroliga. 28 7.5.6 Var butikspersonalen känner mest oro Av resultatet framgår det att de flesta av butikspersonalen (30 %) är oroliga att bli utsatta för brott inne i butiken medan 27 % är oroliga att bli utsatta utanför köpcentrumet. 18,3 % uppger att dem både är oroliga inne i butiken och utanför gallerian. I garaget är 5 % oroliga över att bli utsatta för brott. 5,6 % upplever en kombination av oro både inne i butik, på lagret och utanför köpcentrumet. 7.5.7 Vid vilken tidpunkt butikspersonalen känner mest oro Av totalt 22 manliga respondenter uppger fyra vardera att de känner en kombination av oro både under dagtid och kvällstid samt eftermiddag och kvällstid. Fyra manliga respondenter anger en kombination av oron både dagtid, eftermiddag och kvällstid medan fem personer känner varken eller. Endast tre respondenter känner oro under kvällstid. De flesta (33,3 %) av de kvinnliga butiksbiträdena uppger en oro under främst kvällstid medan 20,8 % känner oro under både eftermiddag och kvällstid. 10,4 % känner en kombination av oro både under dagtid och kvällstid samt under dagtid, eftermiddag och kvällstid. Dagtid innebär att respondenten känner oro vid öppning och mellan 09:00-12:00. Tidpunkten för kvällstid är vid stängning och mellan 18:00-23:00 medan tidsintervallet för eftermiddagen är mellan 12:00-18:00. 7.6 Utsatthet för brott Av resultatet framgår det att de flesta (78,5 %) av butikspersonalen inte har utsatts för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) under de senaste 12 månaderna på arbetet. 17,1 % av respondenterna uppger dock att de har utsatts för fysiskt våld. 21,4 % av butiksbiträdena uppger att de har blivit utsatta för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen medan 75,7 % inte har utsatts för hot. 7.6.1 Kön 17 manliga butiksbiträden i figur 7 uppger att de inte har blivit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna medan tre av männen har utsatts. I figur 7 framgår det även att 40 kvinnor inte har utsatts för fysiskt våld på arbetsplatsen medan åtta kvinnliga butiksbiträden har blivit utsatta. Figur 7. Korstabell Kön och Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) på din arbetsplats? Kön * Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) på din arbetsplats? Ja Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön 3 15% 8 16,7% 11 16,2% 29 Nej 17 85% 40 83,3% 57 83,8% Total 20 100% 48 100% 68 100% I figur 8 nedan framgår det att 63,6 % av männen inte har blivit utsatt för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen medan 27,3 % har utsatts. Av totalt 48 kvinnliga i figur 8 har 39 butiksbiträden inte utsatts för hot medan nio kvinnor har utsatts under de senaste 12 månaderna. Figur 8. Korstabell Kön och Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats? Kön * Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats? Kön Man Kvinna Total Antal % inom Kön Antal % inom Kön Antal % inom Kön Ja Nej 6 27,3% 9 18,8% 15 21,4% 14 63,6% 39 81,3% 53 75,7% Total 20 100% 48 100% 68 100% 7.6.2 Utsatthet för brott och trygghet Av de tre manliga butiksbiträden som uppger att de utsatts för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen, känner sig två otrygga och en person trygg. De flesta (85 %) av de män som inte har utsatts för fysiskt våld känner sig trygga i köpcentrumet. Av resultatet framgår det även att sju kvinnliga respondenter inte har utsatts för fysiskt våld på arbetsplatsen men upplever ändå gallerian som otrygg. Endast tre kvinnor av de som anger att de utsatts för fysiskt våld känner sig otrygga i gallerian. Av de sex manliga respondenterna som utsatts för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen känner sig en person mycket trygg, två trygga och en otrygg. Av resultatet framgår det att fyra kvinnliga butiksbiträden som inte har utsatts för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen känner sig otrygg i köpcentrumet. 23 kvinnor som uppger att de inte har utsatts känner sig trygg i gallerian. Tre kvinnor som uppger att de har utsatts för hot känner sig samtidigt trygga i medan två kvinnliga respondenter som anger att de har utsatts känner sig otrygg i gallerian. 7.6.3 Utsatthet för hot och ålder Av totalt 10 manliga respondenter har sju stycken i åldern 19-30 år inte utsatts för hot på arbetsplatsen under de senaste 12 månaderna och känner sig därmed trygg. I åldern 31-45 år har endast tre manliga respondenter utsatts för hot varav en samtidigt uppger gallerian som otrygg. Det framgår att 87 % av kvinnorna i åldern 19-30 år inte har utsatts för hot under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen och känner sig därmed trygg. Av totalt 16 kvinnor i åldern 31-45 år uppger åtta personer att dem inte utsatts för hot och av de sex butiksbiträden i samma ålderskategori som utsatts uppger två en otrygg tillvaro. I åldern 46-62 år har enbart två kvinnor utsatts för hot under de senaste 12 månaderna men dessa känner sig även trygga. 7.6.4 Utsatthet och rädsla 15,7 % uppger att dem som utsatts för hot även har blivit rädda medan 4,3 % 30 respondenter inte har blivit rädda. Sex butiksbiträden anger exempelvis att dem har blivit rädda efter deras utsatthet för fysiskt våld. De respondenter som uppger att deras butik utsatts för skadegörelse nämner även att det har skett skadegörelse av kläder och larm, uppbrutna dörrar och en kassa som blivit sönderslagen. 7.7 Problem i köpcentrumet där du arbetar 7.7.1 Nedskärpning De flesta (51,4 %) av butikspersonalen tycker att nedskräpning förekommer men inte är ett problem i köpcentrumet. 20 % av respondenterna anger att nedskärpning inte förekommer medan 20 % tycker att det är ett litet problem. Av totalt 34 respondenter upplever sex personer nedskärpning som ett litet problem och känner sig samtidigt trygg i gallerian. Tre individer upplever nedskräpning som ett litet problem och känner sig otrygga. Det framgår även att 52,9 % tycker att nedskräpning förekommer men inte är ett problem och nämner en trygg upplevelse i köpcentrumet. Fyra respondenter som känner sig otrygga i gallerian nämner samtidigt att nedskärpning förekommer men inte är ett problem. Sambandsmåttet tau b visar ett negativt samband vilket innebär att nedskräpning (x) ökar när trygghetsupplevelsen (y) minskar och är inte statistiskt signifikant (p > 0,05). Detta innebär att det observerade sambandet inte kan skiljas ifrån slumpen. 7.7.2 Skadegörelse De flesta (40 %) av respondenterna anger att skadegörelse förekommer i köpcentrumet men inte är ett problem. 17,1 % tycker att det är ett litet problem medan 25,7 % tycker att det inte förekommer. Av totalt 12 respondenter uppger fem att skadegörelse är ett litet problem och samtidigt upplever gallerian som trygg. Endast tre respondenter uppger en otrygg upplevelse och kryssar i skadegörelse som ett litet problem. Fyra personer anger att skadegörelse inte förekommer i köpcentrumet och känner sig samtidigt mycket trygg medan 10 individer som kryssar i samma svarsalternativ känner sig trygga. Tre deltagare som uppger att skadegörelse inte förekommer känner sig otrygg. Tau b indikerar att sambandet är negativt vilket innebär att skadegörelse ökar när respondenternas trygghet minskar. Signifikansnivån är (p < 0,05) vilket innebär att skillnaden även gäller i populationen. 7.7.3 Berusade personer utomhus Av resultatet framgår det att de flesta (48,6 %) anger att berusade personer utomhus är ett stort problem. 35,7 % anser att problemet är litet medan 10 % tycker att det förekommer men inte är ett problem. Av totalt 35 respondenter anger 13 personer att berusade personer utomhus är ett stort problem men upplever samtidigt gallerian som en trygg plats. I samma kategori är sju individer otrygga. 66,7 % av totalt 100 % uppger indikatorn som ett litet problem och känner sig samtidigt trygga. Av totalt 35 respondenter uppger 11 deltagare problemet som stort men anser att trygghetsupplevelsen är varken 31 eller. Sambandsmåttet tau b visar ett positivt samband vilket innebär att trygghetsupplevelse ökar när berusade personer utomhus ökar. Denna skillnad är även signifikant (p < 0,05) vilket innebär att resultatet inte är genererat av slumpen utan även gäller i populationen. 7.7.4 Berusade personer inomhus De övervägande respondenterna (54,3 %) uppger att berusade personer inomhus är ett stort problem i gallerian. 28,6 % tycker att det är ett litet problem medan 14,3 % anser att det förekommer men inte är ett problem. Av totalt 36 respondenter uppger 17 personer att berusade personer inomhus är ett stort problem men är samtidigt trygga i köpcentrumet. I samma kategori uppger sju individer att problemet är stort och anger en otrygg upplevelse i gallerian. 52,4 % av totalt 100 % uppger att problemet är litet och känner sig samtidigt trygga. Två personer har dock inte besvarat frågan om ordningsproblemet. Tau b indikerar ett positivt samband vilket innebär att trygghetsupplevelsen ökar när berusade personer utomhus ökar. Denna skillnad visar att det 7 % risk att resultatet är genererat av slumpen. 7.7.5 Narkotikapåverkade personer utomhus De flesta (45,7 %) av butikspersonalen tycker att narkotikapåverkade personer utomhus är ett stort problem medan 31,4 % anser att det är ett litet problem. 7,1 % anger att ordningsstörningen förekommer men inte är ett problem. 11 respondenter vardera av totalt 31 personer upplever narkotikapåverkade personer utomhus som ett stort problem och känner sig samtidigt trygg och otrygg i köpcentrumet. 59,1 % upplever ordningsstörnigen som litet och uppger en trygg upplevelse i gallerian. Tau b visar ett negativt samband vilket innebär att narkotikapåverkade personer utomhus ökar när trygghetsupplevelsen minskar. Detta innebär att nollhypotesen förkastas (p < 0,05) och att skillnaden därmed gäller i populationen. 7.7.6 Narkotikapåverkade personer inomhus Av resultatet framgår det att de flesta (44,3 %) uppger att narkotikapåverkade personer inomhus är ett stort problem medan 28,6 % tycker att det är ett litet problem. 11,4 % anger att ordningsstörningen förekommer men är inget problem. Resultatet visar att tre deltagare upplever narkotikapåverkade personer inomhus som ett litet problem och anger samtidigt en mycket trygg upplevelse i köpcentrumet. 40 % påstår att problemet är stort men känner sig ändå trygg i gallerian. Fem respondenter som känner sig otrygga upplever dessutom problemet som stort. 35,3 % som känner varken eller, upplever ordningstörningen som liten. Tau b indikerar att när narkotikapåverkade personer inomhus (x) ökar minskar trygghetsupplevelsen (y). Skillnaden är signifikant (p < 0,05) och innebär att det observerade sambandet kan skiljas från slumpen. 7.7.7 Personer som bråkar och slåss utomhus De flesta av butikspersonalen tycker att personer som bråkar och slåss utomhus är 32 ett litet problem medan 15,7 % anser att det är ett stort problem. 25,7 % anser att den sociala oordningen förekommer men inte är ett problem. Resultatet visar att tre personer upplever att personer som bråkar och slåss utomhus är ett stort problem men anger samtidigt en mycket trygg upplevelse i gallerian. 31,4 % påstår att ordningsstörningen förekommer men inte är ett problem och känner sig trygg. I samma kategori återfinns även nio individer som upplever problemet som litet. Av totalt sju personer uppger fem att problemet är litet men hävdar samtidigt att dem känner sig otrygga. Samvariationen (korrelationen) mellan x och y är negativ. Detta innebär att när personer som bråkar och slåss (x) utomhus ökar minskar trygghetsupplevelsen (y). Denna skillnad är statistiskt signifikant (p < 0,01) och indikerar att det gäller i populationen. 7.7 8 Personer som bråkar och slåss inomhus Av resultatet framgår det att de flesta (37,1 %) uppger att personer som bråkar och slåss inomhus är ett litet problem medan 8,6 % tycker att det är ett stort problem. 25,7 % anger att ordningsstörningen förekommer men är inget problem medan 12,9 % tycker att problemet inte förekommer. Fyra respondenter av totalt sju personer upplever att personer som bråkar och slåss inomhus är ett litet problem och känner sig samtidigt mycket trygg i gallerian. 28,6 % upplever problemet som litet och känner sig trygg. Tau b visar ett negativt samband vilket innebär att personer som bråkar och slåss inomhus ökar när trygghetsupplevelsen minskar. Skillnaden är signifikant (p < 0,05) vilket innebär att det observerade sambandet kan skiljas ifrån slumpen och även gäller i populationen. 7.7.9 Ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus De övervägande respondenterna (30 %) uppger att ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus förekommer men är inget problem. 27,1 % anger att problemet inte förekommer medan 18,6 % tycker att ordningsstörningen är ett litet problem. Av totalt sju respondenter uppger två att ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus är ett litet problem och känner sig samtidigt mycket trygg. 42,9 % uppger att problemet är litet och känner sig samtidigt otrygg i gallerian. Tau b indikerar ett negativt samband vilket innebär att trygghetsupplevelsen minskar när ungdomar som bråkar och stör ordningen utomhus ökar. Skillnaden är signifikant (p < 0,05) vilket innebär att den gäller i populationen och därmed förkastas nollhypotesen. 7.7.10 Ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus De flesta (31,4 %) av butikspersonalen tycker att ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus förekommer men är inget problem i köpcentrumet. 27,1 % av respondenterna anger att ovan ordningsstörning inte förekommer medan 17,1 % tycker att det är ett litet problem. 8,6 % anser att det är ett stort problem. Resultatet visar att två personer upplever att personer som bråkar och slåss inomhus förekomer men är inget problem samtidigt som samma individer 33 upplever en mycket trygg tillvaro i gallerian. 17,1 % anger en trygg upplevelse och nämner även att ordningsstörningen är ett litet problem. Av totalt 35 deltagare anger 11 respondenter att ordningsstörningen förekommer men inte är ett problem och känner sig samtidigt trygg. 28,6 % anger att det är ett litet problem och upplever en otrygg tillvaro i köpcentrumet. Samvariationen (korrelationen) mellan x och y är negativ. Detta innebär att när ungdomar som bråkar och stör ordningen inomhus (x) ökar minskar trygghetsupplevelsen (y). Skillnaden är signifikant (p < 0,05) vilket innebär att den gäller i populationen och därmed kan nollhypotesen förkastas. 7.8 Anmälningsbenägenhet och polisens agerande Angående frågan: ”Om du har blivit utsatt för brott under de senaste månaderna på din arbetsplats, har du i så fall polisanmält detta?” uppger flesta respondenterna (49,3 %) att dem inte varit utsatta för ett brott under senaste 12 månaderna. 12,9 % av respondenterna har anmält samtliga brott varit utsatta för medan 15,5 % enbart anmält vissa brottstyper. 16,9 % butikspersonalen har inte anmält något brott till polisen. 12 de de de av Av resultatet framgår det att de flesta av butikspersonalen (39,4 %) uppger att dem inte ser polisen ofta i köpcentrumet medan 26,8 % uppger att dem ser polisen ett par dagar per månad i gallerian. Enbart 5,6 % av personerna ser polisen varje dag. Det framgår även att 14,1 % ser polisen en dag per vecka medan 7 % ser dem ett par dagar per vecka. De flesta av butikspersonalen (38 %) instämmer delvis i att polisen bryr sig om de problem som finns i köpcentrumet medan 14,1 % av respondenterna instämmer helt i påståendet. 19,7 % instämmer inte i att polisen bryr sig om problemen i gallerian medan endast 4,2 % instämmer absolut inte. 8. DISKUSSION Resultatet från enkätundersökningen antyder att den övervägande butikspersonalen är trygg i köpcentrumet. Det är dock fler kvinnor än män som känner sig otrygga i gallerian. Att fler kvinnor än män är otrygga överensstämmer även med den tidigare forskningen (Brå, 2013; Hale, 1996). Det bör påpekas att mer än hälften av kvinnorna i köpcentrumet är trygga jämfört med otrygga. Dock kan det diskuteras kring huruvida enkätens resultat är tillförlitligt eftersom det endast är 12,8 % av kvinnorna som är otrygga i gallerian. Sandstig (2010) antyder exempelvis att det inte finns fullständiga mekanismer som framkallar människors otrygghet vilket innebär att orsakerna bakom butikspersonalens känsla av otrygghet därmed tenderar att variera. Alla ålderskategorier utgörs av flest trygga respondenter förutom ålderskategorin 53-62 år där tre personer både är trygga och otrygga. I åldern mellan 19-30 är sex personer otrygga jämfört med tre individer mellan 42-52 år. Detta kan antyda att yngre personer känner mer otrygghet i köpcentrumet än de äldre. Däremot är det enbart få individer inom varje ålderskategori. Detta innebär att resultatet är skevt på grund av det stora bortfall som förekommer i studien och bör därmed tolkas med viss försiktighet. Forskningen är dock missvisande och motsägande eftersom studier antyder att äldre personer och främst kvinnor är otrygga och oroliga (Heber, 2007; Listerborn, 2002). Medan vissa undersökningar påstår att det både är de äldre och de yngre kvinnorna som oftast avstår ifrån att ge sig ut på kvällen 34 på grund av oron för brott (Heber, 2007; Listerborn, 2002). Andra studier hävdar exempelvis att äldre och yngre personer är oroliga, otrygga och upplever sårbarhet (Brå, 2013; Heber, 2007; Sandstig, 2010). Av resultatet framgår det även att fler kvinnor känner rädsla över att utsättas för brott vid ensamarbete jämfört med männen. Det är dock svårt att avgöra varför de känner rädsla vid ensamarbete eftersom inga egentliga förklaringar till detta framförs. En anledning kan vara att dessa kvinnor upplever mer sårbarhet än männen och är medvetna om deras svårigheter att försvara sig vid olika våldsangrepp (Listerborn, 2002). En annan anledning kan vara att kvinnliga butiksbiträden i högre utsträckning tenderar att hamna i olika riskfyllda situationer (Arbetsmiljöverket, 2010). Människors rädsla grundas även på ens egna subjektiva känslor och upplevelser och det kan därmed diskuteras kring hur tillförlitlig denna aspekt är (Ferraro & LaGrange, 1987; Tiby, 2006). Rädslan hos en kvinna behöver nödvändigtvis inte vara densamma hos någon annan. Utifrån den tidigare forskningen är fler kvinnor än män oroliga över att utsättas för brott (Brå, 2013; Heber, 2007). Detta överensstämmer delvis med denna undersökning utifrån den aspekten att det exempelvis är sju kvinnliga butiksbiträden som är ganska oroliga över att utsättas för våld medan det endast är fyra män som är ganska oroliga. Däremot är det 19 kvinnliga respondenter vardera som inte är oroliga över att utsättas för våld samt är lite oroliga. Dock utgörs studiens urval av fler kvinnor än män vilket kan ge en skev bild av resultatet och bör därmed tolkas med viss varsamhet. Det är även oklart om andra manliga och kvinnliga respondenter än de som inte ingår i urvalet är oroliga över att utsättas för våld vilket i så fall kan påverka detta resultat. De flesta respondenterna uppger att de är oroliga över att utsättas för brott i butiken och utanför köpcentrumet vilket kan härledas till att känslan av otrygghet och oro ökar när dessa platser möjligtvis saknar polisiär tillsyn eller övervakning (Cohen & Felson, 1979; Litzén, 2006). Dock framgår det inte vad som skapar oro hos personalen och varför de flesta har svarat att oron är störst i butiken och utanför köpcentrumet. I studien är även de flesta kvinnliga butiksbiträden oroliga under främst kvällstid vilket möjligtvis kan indikera att det inte finns tillräckligt många ordningsvakter/väktare vid stängning eller mellan 18:00-23:00 som inger en trygg känsla. Antalet ordningsvakter/väktare kan därmed eventuellt vara en bidragande orsak till varför tryggheten varierar i gallerian. Däremot kan det finnas andra möjliga orsaker till kvinnors oro under kvällstid men eftersom detta inte framkommer i enkätundersökningen är det svårt att dra trovärdiga slutsatser. Att kvinnor är mer trygga och säkra på sina arbetsplatser än i hemmet (Heber, 2008) överensstämmer inte utifrån ovan resultat. Däremot kan denna bild vara missvisande eftersom trygghetsmätningen (Se bilaga 1) enbart ställer frågor knutna till arbetsplatsen och inte fokuserar på kvinnors otrygghet relaterat till hemmet. Heber (2008) påstår dock att även arbetsplatsen är en orsak till invånarnas oro. Studier antyder att butikspersonalens oro och rädsla för brott även anses vara en generell känsla av otrygghet och behöver inte vara direkt kopplad till brottsligheten (Hale, 1996; Heber, 2008; Sandstig, 2010). Det finns alltså inget givet samband mellan förekomsten av kriminalitet och rädslan över att utsättas för 35 brott (Hale, 1996; Sandstig, 2010). Oro handlar om tankar som inte nödvändigtvis behöver baseras på ett brott. Men om en person utsatts för brott, hört talas om brott via medier eller vänner eller känner någon som utsatts för brott så kan känslan av oro öka (Björkemarken, 2009; Sandstig, 2010). Likväl kan en faktiskt ökad risk för att utsättas för brott öka oron (a a). Hur människor sen reagerar på oron varierar. Funderingar kring händelser, gärningspersoner, konsekvenser och även tankar kring åtgärder för att undvika brott påverkar (Heber, 2008; Litzén, 2006). Dessa åtgärder kan antingen vara aktiva, till exempel att personen skaffar sig ett larm eller kan åtgärderna vara passiva genom att individen undviker särskilda platser (a a). Dessutom påstår Björkemarken (2009) att generellt är rädslan för att utsättas för brott låg precis som viljan att vidta säkerhetsåtgärder. Samtidigt menar författaren att det finns en diskrepans mellan en persons känsla av trygghet utomhus och omfattningen av kriminalitet i ett område eller på en plats (Björkemarken, 2009). Det är även viktigt att påpeka att upplevelser av otrygghet inte enbart kan förklaras av områdesrelaterade eller individrelaterade faktorer utan de kausala mekanismerna är sannolikt mer komplicerade än så (Sandstig, 2010). Butikspersonalens otrygghet är troligtvis en kombination av individuella egenskaper och erfarenheter samt i vilka sociala miljöer individen befinner sig i. Enligt tidigare studier är personer som har blivit utsatta för ett brott även mer otrygga gentemot medborgare som inte utsatts (Brå, 2013). Statistik från den nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar även att de personer som utsatts för våld upplever en högre nivå av otrygghet (a a). Detta resultat överensstämmer till viss del inte eftersom sju kvinnliga butiksbiträden i denna studie inte har utsatts för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) men upplever samtidigt köpcentrumet som otryggt. Det framgår även att de tre kvinnliga respondenter som utsatts för fysiskt våld även upplever gallerian som otrygg. Dessutom hade det varit intressant att undersöka huruvida butikspersonal som arbetar kvällstid även utsätts i större utsträckning än de som arbetar dagtid. Att denna analys utesluts ur rapporten är en brist då det blir svårt att jämföra med den tidigare forskningen. Då tidigare forskning även antyder att yngre personer är mer utsatta för arbetsrelaterat våld än äldre (Arbetsmiljöverket, 2010) hade denna aspekt även varit av intresse att undersöka. Att ordningsstörningarna påverkar oron och otryggheten i köpcentrumet överensstämmer inte utifrån Broken Windows-teorin eftersom ordningsstörningarna inte står i proportion till butikspersonalens trygghet då majoriteten av de butiksanställda är trygga i gallerian. Trots att de övervägande respondenterna uppger att de fysiska ordningsstörningarna som nedskräpning och skadegörelse förekommer, anger många butiksbiträden att de känner sig trygga i gallerian. Det är exempelvis enbart tre personer som uppger att skadegörelse är ett litet problem och samtidigt känner sig otrygg. Det framgår att de allra flesta av personalen anger att de sociala ordningsstörningarna antingen är ett stort eller litet problem men samtidigt känner enbart ett fåtal individer sig otrygga. Det hade även varit av intresse att undersöka om butikspersonalen upplever graffitti eller vandalisering som ett problem eftersom dessa två härleds till fysiska ordningsstörningar utifrån den internationella forskningen (Odgers et al, 2009; Raudenbush & Sampson, 1994; Sampson & Raudenbush, 2004). Det är dock inte självklart att trygghetsbilden hade förändrats om dessa inkluderats i 36 enkätundersökningen men däremot hade personalen kunnat uppge hur små eller stora problemen hade varit. Det hade även varit intressant att istället fråga vilka ordningsstörningar butikspersonalen ser, alltså inte vad de själv uppfattar som problem i gallerian utan vad som faktiskt finns. Genom att mäta vad respondenterna ser och till vilken frekvens erhålls information om vad för problem som syns vilket i förlängningen kan vara en potential konflikt eller oro. Av de personer som har blivit utsatta för ett brott under de senaste 12 månaderna har flest respondenter (16,9 %) inte anmält brottet till polisen men i resultatet framgår det inte varför ingen anmälan är gjord. En brist utifrån enkätundersökningen är att det inte framgår hur stort förtroendet är för polismyndigheten men eftersom flera personer inte anmält brottet kan förtroendet tänkas vara lägre. Polismyndigheten i Karlskrona är dock beroende av tips och iakttagelser från butikspersonalen och det brottsbekämpandet arbetet blir i sin tur lidande om allmänhetens förtroende sviktar (Rikspolisstyrelsen, 2010). Dessutom är det betydelsefullt att polismyndigheten får kännedom om att brottet begåtts på arbetsplatsen för att mörkertalet ska minska (Arbetsmiljöverket, 2010). Studier indikerar dock att sannolikheten att anmäla ett brott ökar om det anses vara yrkesrelaterat medan andra undersökningar visar att benägenheten att anmäla brottet och kontakta polisen minskar om våldet är arbetsrelaterat (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2008). 8.1 Rekommendationer på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder Den situationella brottspreventionen ses som en effektiv metod i polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete (Knutsson & Søvik, 2005; Skogan, 2009). Brottsprevention kan, utifrån rutinaktivitetsteorin, handla om att minska antalet lämpliga objekt till exempel genom att larma varor i butikerna (Cohen & Felson, 1979). En annan åtgärd kan vara att tillföra kapabla väktare genom patrullering i gallerian. Detta anses vara ett effektivt sätt att avskräcka gärningspersonen och försvåra möjligheterna till brott, plocka bort tillfället och göra brottsobjektet mer svåråtkomligt (Knutsson & Søvik, 2005). Utifrån trygghetsundersökningen framgår det att många av butikspersonalen önskar fler och synliga väktare/poliser/bevakningspersonal i köpcentrumet. Detta trots att den övervägande butikspersonalen upplever gallerian som en trygg arbetsplats. En del kvinnor önskar även att fler kapabla väktare är närvarande under främst kvällstid och stängning. Det framgår även att några respondenter anser att samarbetet med lokalpolisen bör förbättras. Trots att den empiriska forskningen är motsägelsefull bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. En ökad polisiär närvaro bör dessutom även ske främst eftermiddag och kvällstid eftersom majoriteten av butikspersonalen upplever otrygghet vid dessa tidpunkter. 8.1.1 Polisiär fotpatrullering Polisiära åtgärder och ett målinriktat polisarbete, som fotpatrullering, är en form av situationell brottsprevention. Upplevelser av trygghet bör följa samma logik att polisnärvaro minskar brott och visar symboliskt att polisen har kontroll och borde således göra medborgarna tryggare (Skogan, 2009). Närvarandet av fler fotpatrullerande poliser/väktare eller ordningsvakter kan möjligtvis skapa mer 37 ordning i gallerian och samtidigt locka bort de ordningsstörningar som är ett stort eller ett litet problem. Genom detta anser Wilson & Kelling (1982) att tryggheten i området och i köpcentrumet ökar. Patrullering av andra aktörer, som poliser och ordningsvakter understödjs även av rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson, 1979). Andra aktörer än enbart polisen bör kunna komplettera polisen i deras trygghetsskapande arbete genom att sköta patrulleringen i relevanta sammanhang. På så sätt kan polisresurser frigöras till annat. Vissa forskare ställer sig positiva till patrullering av andra aktörer än enbart polisen (Ayling, 2007). De anser att om civila tar mer ansvar för sin egen säkerhet kan arbetsbördan lätta för polisen. Detta ansvar skulle kunna vara att anlita privata säkerhetsbolag, att engagera sig i patrullering och att hålla allmän uppsikt på omgivningen och därigenom kunna rapportera till polisen (a a). Loader (1997) hävdar dock att patrullering från andra aktörer än polisen kan vara otillräcklig när det kommer till att tillmötesgå allmänhetens krav på mer beskydd för att de inte har samma ”auktoritet” som polisen har (Loader, 1997). Polisnärvaro och polispatrullering till fots i ett lokalt område visar att människors rädsla över att utsättas för brott och deras otrygghet minskar medan andra studier hävdar att polisnärvaro ger en negativ effekt och därmed ökar otrygghetskänslorna samt rädslan för brott (Salmi et al, 2004; Skogan, 2009). Skogan (2009) påstår dock att det finns föreställningar om att polisens närvaro skapar trygghet, en minskad brottslighet samt inger trygghetskänslor hos människor. När polisnärvaron ökar i områden eller på platser upplever invånarna en högre nivå av trygghet (Skogan, 2009). Vid ett platsbaserat och målinriktat polisiärt arbete finns även risken att kriminaliteten flyttas till andra platser vilket benämns som ”omfördelningseffekter” (Knutsson & Søvik, 2005). Omfördelningseffekter innebär att brottsligheten eller gärningsmannen flyttar på sig, ändrar form, omfördelar sig på flera olika sätt och börjar begå brott på en annan plats (a a). Knutsson & Søvik (2005) hävdar dock att ovissheten om omfördelningens effekter är ett dåligt argument för att inte vidta situationella brottspreventiva åtgärder. Fokuserad patrullering kan skapa ordning för stunden och visar ibland på en mer ytlig lösning (Salmi et al, 2004). Det avskräcker från den brottsliga handlingen i nuläget (a a) samtidigt som polismyndigheten borde se sig om och arbeta fram kombinationer av andra polisiära åtgärder. Enligt tidigare forskning fungerar inte avskräckning genom enbart polisnärvaro i längden (a a) utan förändringar i gallerian bör ske genom ett samarbete med andra instanser och personer i syfte att uppnå långsiktiga förbättringar. 8.1.2 Reassurance policing I polisens framtida trygghetsundersökningar i gallerian kan förtroendet och tilliten undersökas. Det kan därmed bli intressant att få butikspersonalens förklaringar till ett ökat eller minskat förtroende. Detta kan exempelvis även generera bra rekommendationer för hur polisen kan arbeta vidare med förtroendefrågan eftersom förtroendet har en stor betydelse för myndigheten (Skogan, 2009). Förtroendet för polisen är även viktigt för att få medborgarna att känna sig trygga och vilja medverka till att brott anmäls och klaras upp (Brå, 2013). Om förtroendet för polisen ska undersökas vidare i framtiden bör det operationaliseras väl så att värdefulla analyser kan genomföras. 38 För det andra bör polisens synlighet i köpcentrumet undersökas eftersom en synlig polis är ett led i ett förtroendeskapande arbete (Skogan, 2009). Förtroende för polisen bygger inte bara på deras effektivitet och kompetens att förhindra och lösa brott utan också på deras synlighet (Innes, 2006; Skogan, 2009). Reassurance policing bygger exempelvis på det brittiska konceptet att polisen ska fokusera på hög synlighet och patrullering till fots i brottskända områden eller platser (Innes, 2006). Detta tenderar att leda till ett ökat förtroende för polisen och tidigare studier indikerar även att närvaron av en person som utger auktoritär social kontroll, till exempel en polis, leder till att allmänheten får en ökad känsla av trygghet och skydd i samhället (Innes, 2006; Skogan, 2009). Att gallerian anses vara en brottskänd plats härleds till polisens statistik som visar att 87 ärenden anmäldes till polisen under år 2014. Dessutom är reassurance policing en arbetsmetod för att förbättra allmänhetens känsla av trygghet samt minska glappet mellan upplevd och faktiskt brottslighet och oro (Innes, 2006; Tuffin et al, 2006). Synlighet, tillgänglighet och förtrogenhet är dock tre faktorer som tillsammans bör förekomma för att människor ska känna sig trygga med polisens hjälp (Skogan, 2009). Då ett polisiärt och platsbaserat brottspreventivt arbete allt oftare används är vikten av utvärdering även ovärderlig. Att få fram kunskap om vilka åtgärder som är effektivast för polismyndigheten i Karlskrona grundas i att olika arbetsmetoder prövas och utvärderas (Östlinder et al, 2006). Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande bygger även på ett långsiktigt engagemang mellan polisen och kommunen. Detta skapar behovet av att kunna utvärdera och följa upp interventioner samt genererar förbättringar och utvecklingar inför framtiden (Sherman et al, 2002). 8.1.3 Säkerhetsutbildningar och andra åtgärder Utöver ovan polisiära åtgärdsförslag bör butikspersonalen även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. För att exempelvis kunna förebygga stölder är det viktigt med kontinuerlig säkerhetsutbildning, övning av säkerhetsrutiner samt att personalen får information om hur säkerhetsutrustningen i butiken fungerar (Svensk handel u.å.). Ett annat förebyggande arbete när det gäller säkerhet i butik är att personalen blir utbildad i hur de reagerar vid stöld för att på så sätt vara så förberedd som möjligt och kunna hantera situationen på bästa sätt (Svensk handel u.å.). Arbetsgivaren är skyldig att se till att personalen har en utbildning som ger säkerhet för att därigenom kunna undvika risker i arbetet (a a). Det är av största vikt att ha en god kontanthantering i butiken eftersom mycket kontanter i butik möjligtvis lockar till brott (Svensk handel u.å.). Butiken bör även genomsyras av fasta rutiner i form av kassarutiner, förvaring av nycklar och låsbara kassalådor etc. I vissa fall kan butiken använda sig av rörpost som medför att pengarna försvinner ur kassan och gör hanteringen säkrare för den anställde och försvårar avsevärt för rånaren (a a). Ett slutet kassasystem innebär att kontanterna inte syns och inte heller kan göras tillgängliga av butikspersonalen vid ett rånförsök. Att införa längmarkeringsskyltar vid in/utgång som indikerar gärningsmannens signalement kan vara en annan åtgärd (a a). Överfallslarm samt att installera och använda bärbara larm är andra nödvändiga åtgärder att införa för de butiker som saknar detta. Larmknappen kan underlätta 39 för personalen då de exempelvis kan göra ett direkt ingripande mot gärningsmannen eller att väktare snabbt kallas till den aktuella platsen. Butikspersonalen bör även se över möjligheten att minimera ensamarbete främst kvällstid. Under arbetstid bör även bakdörrar, varuintag och personalentré vara låsta med lås som kan styras med hjälp av kod, kortläsare eller nyckel. Med ett bra förebyggande arbete kan butikspersonalen skapa en arbetsplats där de känner sig trygga, även i verksamheter där risken för att bli utsatt för hot, våld och rån i arbetet är påtaglig. Dessutom kan centrumägarna genomföra en annan åtgärd. Eftersom att gallerian har öppet till 23:00 kan kunder röra sig fritt genom hela köpcentrumet. Detta finns det ingen anledning till eftersom enbart två butiker har öppet till 20:30 respektive 23:00. Ett säkerhetsgaller vid passaggången utanför matbutiken (Se bilaga 3) hade varit lämpligt att sätta upp efter 20:30. Detta kan medföra att olika ordningsstörningar som ungdomsgäng, berusade personer eller andra avvikande personer och grupper minimeras eller ”hålls” borta från köpcentrumet. Vid denna tid bör även de andra två entréerna låsas i samband med att säkerhetsgallret stängs vid Cityhallen där matbutiken ligger. Dessutom bör centrumägarna se över lås och säkerhetsutrustningen på den dörr som leder från garaget ut mot lastkajen eftersom vem som helst kan vistas inom det röda området i nuläget samt att det även förekommer olika ordningsstörningar inom detta område (Se svart ring bilaga 4). 8.2 Metoddiskussion Tidigare studier antyder att det finns metodologiska problem kopplat till trygghetsundersökningar (Torstensson Levander, 2007). Trots att denna rapport preciserar och förklarar trygghetsbegreppets olika aspekter påverkas undersökningen av bristen på dess enhetliga definition (Torstensson Levander, 2007). Med anledning av att tryggheten påverkas av personens subjektiva känslor, reaktioner och uppfattningar medför det svårigheter med att ge en universell definition av begreppet (Sandstig, 2010; Torstensson Levander, 2007). Genom operationaliseringen omvandlas begreppen till statistiska variabler (siffror) och därigenom kan skillnader och samvariationer utläsas (Eliasson, 2011). Att undersökningen genomsyras av ett litet urval kan dock försvåra de statistiska analyserna vilket även påverkar reliabiliteten. Metoden och enkätundersökningen bidrar till att omfattande information kan sammanställas och när data ska inhämtas från många enheter blir detta fördelaktigt (Bryman, 2011). För att frambringa mer djupgående information och en omfattande helhetsförståelse av butikspersonalens trygghet, tillit, utsatthet, rädsla och oro för brott hade intervjuer varit mer lämpligt (Malterud, 2014). Eftersom att studien även innefattar ett relativt litet urval vore intervjuer i denna bemärkelse mer lägligt (a a). Genom kvalitativa intervjuer får respondenterna möjlighet att djupare beskriva och förklara deras egna subjektiva innebörd av otrygghetsbegreppet. Detta hade även genomsyrat högre validitet jämfört med den nuvarande enkätundersökningen. Genom enkäten minimeras risken för intervjuareffekt eftersom undersökaren inte är närvarande när butikspersonalen besvarar frågeformuläret (Bryman, 2011). En personlig relation till urvalet kan dock medföra att deltagaren känner sig tvingad 40 att besvara enkäten eller väljer att snedvrida svaren åt ett önskvärt håll. I informationsbrevet är det därmed av stor vikt att belysa och informera respondenterna om deras anonymitet och frivilligheten i att delta. Flexibilitet är en annan nackdel eftersom enkäten produceras före datainsamlingen (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Detta medför att den inte kan ändras efteråt för att generera en ökad validitet och reliabilitet (a a). Därmed föreligger en fara i enkätundersökningen eftersom den tenderar att bli stel och endast ger svar på det som forskaren anses vara viktigt att fråga om och annan relevant information förbises därmed (Bryman, 2011). De fasta svarsalternativen är fördelaktigt för att generera hög svarsfrekvens och för att få konkreta svar inom detta specifika intresseområde (Bryman, 2011). En nackdel vid användandet av enkätmetoden är att respondenterna tvingas att välja bland givna alternativ vilket hindrar deltagarna att utveckla sina uppleveser och resonemang (a a). Dock tror undersökaren att detta inte har haft en betydande inverkan på resultatet. Däremot inkluderas en fråga där butikspersonalen får möjlighet att informera om faktorer som de upplever är av betydelse för att öka tryggheten och säkerheten i köpcentrumet. I syfte att minimera risken för bortfall skapas väsentliga och innehållsrika frågor samt ett kortare frågeformulär (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). Huruvida studiens bortfall på 51 % har inverkan på resultatet kan även diskuteras. Det är nämligen oklart om de respondenter som inte ingår i denna studie är mer rädda eller oroliga för att utsättas för brott eller rent av har utsatts fler gånger än den butikspersonal som ingår. En anledning är exempelvis att en del anställda inte hade tid att besvara enkäten eller att frågeformuläret upplevs som omfattande vilket gör att deltagare inte orkar fullfölja enkäten. En annan inverkan kan vara att vissa respondenter inte förstår frågorna eller inte anser de vara relevanta vilket bidrar till att de därför inte väljer att besvara enkäten. Oklarheter avseende frågeformuläret kan medföra en viss förvirring bland deltagarna vad gäller tolkningar av frågorna vilket kan påverka hur de svarar (Bryman, 2011). Om något i frågeformuläret bedöms som oklart minimeras även dess kvalitet, validitet och reliabilitet eftersom undersökaren inte ges möjlighet att reda ut tveksamheterna så snabbt och enkelt som möjligt (a a). En fördel är istället att undersökaren närvarar vid genomförandet vilket medför möjligheter för respondenterna att ställa frågor (Bryman, 2011; Eliasson, 2011). För att öka undersökningens validitet och tillförlitlighet ytterligare bör möjligtvis fler välplanerade, grundliga och uttänkta frågor inkluderas i studiens enkätundersökning (a a). Studiens objektivitet, från utformning av enkät till insamling av data eftersträvas i största mån och sker opåverkat av forskaren (Bryman, 2011). Malterud (2014) hävdar dock att total objektivitet inte är möjlig eftersom det finns faktorer som omedvetet påverkar undersökaren. Genom att enbart inkludera butiksrespondenterna ökas studiens representativitet och den externa validiteten (överförbarheten) är därmed hög eftersom dessa deltagare kan ses som nyckelinformanter. Användandet av sådana nyckelinformanter genererar information, kunskap och en bredare uppfattning (Bryman, 2011) om gallerian. En annan intressant aspekt vore att även inkludera de kunder som besöker 41 köpcentrumet för att få ett bredare perspektiv. Dessa personer har dock möjligtvis inte samma insyn och kunskap om köpcentrumet som butikspersonalen. Dessutom är syftet inte att generalisera till andra sociala miljöer eftersom resultaten bygger på butikspersonalens egna uppleveler, känslor och uppfattningar och är unikt för kontexten, tidpunkten och platsen (Bryman, 2011; Malterud, 2014). Därav är det svårt att avgöra om andra exkluderade deltagare har samma upplevelser av trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt om polisarbetet. Däremot förklaras operationaliseringen av trygghets- och otrygghetsbegreppet och dess olika innebörd noggrant och detaljerat vilket innebär att studien och utformningen av frågeformuläret i denna bemärkelse kan replikeras av andra forskare (Bryman, 2011; Torstensson Levander, 2007). Forskare har ifrågasatt om enbart en metod indikerar ett representativt och meningsfullt mått (Eliasson, 2011). Denna uppsats hade därmed kunnat innehålla en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Eliasson (2011) hävdar exempelvis att iakttagelser vid en observation medför att undersökaren kan granska de uppgifter som respondenterna lämnat i enkäten. Tvärtom, om den kvantitativa metoden indikerar ett kunskapsområde som är oklart och bristfälligt samt istället kräver en fördjupning medför den kvalitativa forskningsmetoden dessa möjligheter (Malterud, 2014). Sådan metodtriangulering bidrar till förmågan att täcka in olika angrepssätt och medför en fullständig bild av undersökningsfenomenet (Eliasson, 2011). Dessutom tillförs studien olika slags aspekter och information vilket ökar valditeten och tillförlitligheten i studien (a a). En metodtriangulering medför även möjligheter att genom systematiska jämförelser, säkerställa insamlad data (Bryman, 2011). 9. FRAMTIDA FORSKNING Framtida forskning bör fokusera på att i högre grad använda kvalitativa metoder både som komplement till de kvantitativa studierna och som kompletteringar i trygghetsundersökningar (Torstensson Levander, 2007). Att fortsättningsvis även använda kvalitativa ansatser medför detaljerad kunskap och kännedom om individers rädsla eller oro (Hale, 1996; Torstensson Levander, 207). Kommande trygghetsmätningar bör även innefatta betydelsefulla och väsentliga variabler (Torstensson Levander, 2007). Det är väsentligt att framtida trygghetsundersökningar i Karlskrona genomförs av de aktörer som har kunskap inom området, kan planera och konstruera frågeformulär samt verkställa den statistiska analysen och omarbetningen (a a). För att fortsättningsvis minimera det arbetsrelaterade hotet och våldet, otryggheten, rädslan och oron för brott samt dess negativa konsekvenser för butikspersonalen, förutsätter ett effektivt brotts- och trygghetsförebyggande arbete en grundläggande kartläggning, insikt och kännedom av den rådande situationen, problembilden och dess orsaksmekanismer (Arbetsmiljöverket, 2010; Brå, 2013; Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Polismyndigheten i Karlskrona och andra aktörer bör även identifiera de problem som väcker otrygghetskänslorna (Brå, 2013). I framtiden är mer kunskap om de brottsutsatta personerna, vilka som upplever oro i högsta grad samt hur oron i sin tur påverkar butikspersonalen, nödvändig (a a). Sådan kunskap genererar bättre möjligheter för både polisen och andra myndigheter att satsa på brottspreventiva- och 42 trygghetskapande åtgärder (Brå, 2013; Torstensson Levander, 2007) i och omkring köpcentrumet. Det är även viktigt att gallerian och det lokala området får skräddarskydda strategier, polisinsatser eller andra förebyggande åtgärder för att bekämpa de problem som är väsentliga och upplevs där (Innes, 2006; Skogan, 2009). Uppsatsens trygghetsundersökning är i detta sammanhang ett viktigt verktyg för att kartlägga och förstå köpcentrumets specifika behov. Insatser som har ett längre perspektiv kan få bättre effektivitet i längden och ett samarbete med andra myndigheter kan generera en större säkerhet i att uppnå resultat. Om olika brottsförebyggande instanser och kommunen kan arbeta tillsammans med polisen för att täcka upp olika områden som är kriminogena och de personer som begår kriminella handlingar skulle effekterna bli större i det framtida brottsförebyggande arbetet. Studiens trygghetsmätning och dess resultat medför möjligheter för både polisen och kommunen att kunna rikta sitt arbete och sin verksamhet åt köpcentrumets lokala problembild. Rapportens resultat genererar även kunskap om var och vilka åtgärder som är betydelsefulla för att ytterligare öka butikspersonalens trygghet. Denna uppsats anses även av intresse för butikspersonalens framtida personalarbete men problematiken kring det arbetsrelaterade hotet och våldet behöver dock lyftas fram och diskuteras ytterligare. För att butiker ska kunna arbeta förebyggande är det även nödvändigt att identifiera vilka hot eller våldssituationer som förekommer inom verksamheten samt vilka faktorer som ligger till grund för dessa händelser (Wikman, 2012). 43 10. REFERENSER Arbetarskyddsstyrelsen, (1998) Våld och hot i arbetet. Statistik över anmälda arbetsskador, utsatthet och besvär. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsmiljöverket, (2010) Våld i arbetslivet- en kriminologisk kunskapsöversikt. Stockholm universitet: Kriminologiska institutionen. Ayling J, (2007). Force multiplier: People as a policing resource. International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, 31(1), 73-100. Björkemarken M, (2009) Medborgarskap, otrygghet, brottslighet. Göteborg: Göteborgstryckeriet. Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Brå, (2008) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Rapport 2008:23. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå, (2011) Butiksrån – utvecklingen fram till 2010. Rapport 2011:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå, (2013) NTU 2012 – om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2013:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå, (2014) NTU 2013 – om utsatthet, otrygghet och förtroende. Rapport 2014:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Carlenius P, Aakvaag P T, (1998) Hur man förebygger hot och våld i arbetslivet. Novum Göteborg: Grafiska AB. Clarke R V, Felson M, (2008) Criminology, Routine Activity, and Rational Choice. In: Clarke R V, Felson M, (Eds) Routine Activity And Rational Choice. Advances In Criminological Theory, (5), s 1-14. Cohen L E, Felson M, (1979) Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review, (44), 588-608. Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Eliasson A, (2013) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Field A, (2013) Discovering statistics using IBM SPSS statistics: and sex and drugs and rock 'n' roll. (4th edition). Los Angeles: Sage. Forsman B, (1997) Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Garofalo J, (1981) The fear of crime: Causes and consequences. The Journal of Criminal Law and Criminology, 72(2), 839–857. 44 Hale C, (1996) Fear of Crime: A Review of the Literature. International Review of Victimology, 4(2), 79-150. Heber A, (2007) Var rädd om dig: Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten. Heber A, (2008) En guide till trygghetsundersökningar: om brott och trygghet. Göteborg: Tryggare och mänskligare Göteborg. Innes M, (2006) Reassurance and the “New” Community Policing. Policing and Society, 16(2), 95–98. Ivert A K, Chrysoulakis A, Kronkvist K, Torstensson Levander M, (2013) Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för kriminologi. Ivert A K, Mellgren C, (2014) Student, forskning och etik. I: Mellgren C, Tiby E, (Red) Kriminologi – En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur, s 89-110. Jeffery C R, (1993) Obstacles to the development of research in crime and delinquency. Journal of Research in Crime and Delinquency. 30(4), 491-497. Justitiedepartementet, (1996) Allas vårt ansvar - Ett nationellt brottsförebyggande program. Ds 1996: 59. Stockholm: Fritzes. Kelling G, Coles C, (1996) Fixing Broken Windows, Restoring order and reducing crime in our Communities. New York: The Free Press. Knutsson J, Søvik K E, (2005) Problemorienterat polisarbete i teori och praktik. Rapport 2005:1. Stockholm: Polishögskolan. Lilly J R, Cullen F T, Ball R A, (2009) Criminological Theory – Context and Consequences, (4th edition). Tousand Oaks (CA): Sage Publications. Listerborn C, (2002) Trygg stad – Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. Litzén S, (2006) Oro för brott i urban miljö: Trygghetsundersökningar medanknytning till Stockholm. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten. Loader I, (1997). Thinking normatively about private security. Journal of Law and Society, 24(3), 377-394. Malterud K, (2012) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning - En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Mellgren, C (2011) “What’s neighborhood got to do with it? The influence of neighbourhood context on crime and reactions on crime”. Malmö University Health and Society Doctoral Dissertation 2011(4). 45 Mellgren C, Kronkvist K, (2013) Trygghet i lokalområdet. Resultat från Oxie områdesundersökning 2012. Om upplevelser av trygghet, brott och lokala problem. FoU rapport 2013:1. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för kriminologi. Nenzén B, (2003) Hot och våld i arbetslivet. Stockholm: Prevent. Odgers C L, Bates C J, Caspi A, Sampson R J, Moffitt T E, (2009). Systematic social observation inventory – tally of observations in urban regions (SSO i-Tour). Adaptlab publications: Irvine, CA. Raudenbush S W, Sampson R J, (1999) 'Ecometrics': Toward A Science of Assessing Ecological Settings, with Application to the Systematic Social Observation of Neighborhoods. Sociological Methodology, (29), 1-41. Rikspolisstyrelsen, (2010) Mångfald, polisens nationella policy och plan för mångfald och likabehandling 2010-2012. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. Salmi S, Grönroos M, Keskinen E, (2004) The role of police visibility in fear of crime in Finland. Policing: An International Journal of Police Strategies and Management, (27), 573 – 591. Sampson R J, Raudenbush S W, (2004). Seeing Disorder: Neighbourhood Stigma and the Social Construction of "Broken Windows". Social Psychology Quartely, 67(4), 319-342. Sandstig G, (2010) Otrygghetens landskap – en kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Scandinfo >http://scandinfo.se/<(2015-04-07). Sherman L W, Eck J E, (2002) Policing for crime prevention. In: Sherman L W, Farrington D P, Welsh C B, MacKenzie D L, (Eds) Evidence-Based Crime Prevention. London, U.K: Taylor & Francis Books. Skogan W G, (2009) Concern about crime and confidence in the police: Reassurance or Accountability? Police Quarterly, 12(3), 301-318. Svensk handel, (u.å.) Butikssäkerhet – en handbok från svensk handel. Stockholm: Svensk handel. Tiby E, (2006) Ungas utsatthet och rädslor – med egna ord. I: Roxell L, Tiby E, (Red) Frågor, fält och filter – kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, s 85-118. Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Tuffin R, Morris J, Poole A, (2006) An evaluation of the impact of the National 46 Reassurance Policing Programme. Home Office Research Study 296, Development and Statistics Directorate. Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsavetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Wikman S, (2012) Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder. Stockholm universitet: Kriminologiska institutionen. Wilson J Q, Kelling G, (1982) Broken windows: The police and neighborhood safety. Atlantic Monthly March, 29-38. Östlinder G, Norberg A, Andersson E P, Öhlén J, (2006) Erfarenhetsbaserad kunskap – vad är det och hur utvärderar vi den? Svensk sjuksköterskeförening: Brommatryck & Brolins AB. 47 11. BILAGA 1 Enkät Du besvarar formuläret genom att antingen sätta kryss i lämplig ruta eller själv besvarar frågan. Det förekommer även öppna frågor där du ges möjlighet till att ge ett längre svar. Under vissa förfrågningar kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ. Bakgrundsfrågor 1. Är du? □Man □Kvinna 2. Ålder? _____________ 3. Hur många timmar arbetar du, i genomsnitt, per vecka? __________timmar/vecka 4. Vilka arbetstider har du, i huvudsak, haft det senaste 6 månaderna? Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ □Dag □Eftermiddag □Kväll Annat:_______________________________ Problem i köpcentrumet där du arbetar 5. Tycker du att de problem som nämns här nedan förekommer i köpcentrumet där du arbetar, och upplever du det i så fall som ett stort, litet eller inget problem? Stort problem Litet problem Förkommer, men är inget problem Förekommer inte Vet ej a) Nedskräpning □ □ □ □ □ b) Skadegörelse □ □ □ □ □ c) Berusade personer, □ utomhus □ □ □ □ d) Berusade personer, □ inomhus □ □ □ □ 48 e) Narkotikapåverkade □ personer, utomhus □ □ □ □ f) Narkotikapåverkade □ personer, inomhus □ □ □ □ g) Personer som bråkar □ och slåss, utomhus □ □ □ □ h) Personer som bråkar □ och slåss, inomhus □ □ □ □ i) Ungdomar som bråkar □ □ och stör ordningen, utomhus □ □ □ j) Ungdomar som bråkar □ □ och stör ordningen, inomhus □ □ □ Oron att utsättas för brott 6. Är du orolig över att utsättas för följande brott på din arbetsplats? Är inte orolig Våld Hot Skadegörelse Stöld Rån □ □ □ □ □ Är lite orolig Är ganska orolig □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Är mycket orolig □ □ □ □ □ Annat; Vad? _______________________________________________________________________________ _ 7. Vid vilken tidpunkt känner du mest oro? Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ □Öppning □09:00-12:00 □12:01 – 15:00 □15:01–18:00 □18:01 – 23:00 □Stängning □Varken eller Annat, vad? _________________________________________________________________ 8. Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar i butiken ensam? 49 □Ja □Nej □Jag arbetar aldrig ensam 9. Känner du rädsla över att utsättas för brott (dvs. alla brottstyper) när du arbetar tillsammans med din/dina kollegor? □Ja □Nej 10. Var känner du oro att bli utsatt för brott (dvs. alla brottstyper)? Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ □Inne i butik □På lager □Utanför köpcentrumet Annan plats, var? _______________________________________________________ 11. Finns det några särskilda personer i köpcentrumet där du arbetar som du är rädd för? □Ja, en □Ja, flera □Nej Utsatthet för hot 12. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot på din arbetsplats? □Ja □Nej Gå till fråga 13 12. a) Blev du utsatt för hot på ett sådant sätt att du blev rädd? □Ja □Nej Utsatthet för fysiskt våld 13. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld (slag, sparkar etc.) på din arbetsplats? □Ja □Nej Gå till fråga 14 13. a) Blev du utsatt för fysiskt våld på ett sådant sätt att du blev rädd? □Ja □Nej 50 Utsatthet för stöld 14. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för stöld, dvs. att någon stal eller försökte stjäla något från din butik? □Ja □Nej Gå till fråga 15 14. a) Blev du utsatt för stöld på ett sådant sätt att du blev rädd? □Ja □Nej Utsatthet för rån 15. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för rån, dvs. att någon stal eller försökte stjäla något från din butik genom att använda hot eller våld? □Ja □Nej Gå till fråga 16 15. a) Blev du utsatt för rån på ett sådant sätt att du blev rädd? □Ja □Nej 15. b) Försökte gärningspersonen/gärningspersonerna stjäla något genom att använda hot? □Ja □Nej 15. c) Försökte gärningspersonen/gärningspersonerna stjäla något genom att använda våld? □Ja □Nej Utsatthet för skadegörelse 16. Har din butik under de senaste 12 månaderna utsatts för någon typ av skadegörelse? □Ja □Nej Gå till fråga 17 16. a) Blev butiken utsatt för skadegörelse på ett sådant sätt att du kände obehag? □Ja □Nej 51 Om du svarat ”Ja” på fråga 16, skriv gärna ned vad för typ av skadegörelse din butik utsattes för. (Var det klotter, fönster som krossade etc.) __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Frågor om polisens agerande 17. Instämmer du eller instämmer du inte i följande påstående: ”Polisen bryr sig om de problem som finns där jag arbetar”? □Instämmer helt □Instämmer delvis □Instämmer inte □Instämmer absolut inte □Vet ej 18. Hur ofta ser du polis i köpcentrumet? □Varje dag □Ett par dagar per vecka □En dag per vecka □Ett par dagar per månad □Inte ofta □Inte alls □Vet ej Anmälan om brott 19. Om du har blivit utsatt för brott under de senaste 12 månaderna på din arbetsplats, har du i så fall polisanmält detta? □Ja, samtliga brott □Ja, men enbart vissa □Nej □Har inte varit utsatt för brott Trygghet 20. Din totala trygghetsupplevelse i köpcentrumet □Mycket trygg □Trygg □Varken eller □Otrygg □Mycket otrygg 52 21. För att öka tryggheten och säkerheten på min arbetsplats behöver följande förbättras. Här kan du välja att kryssa i flera svarsalternativ □Inget □ Överfallslarm/Polislarm □Fler Väktare/Polis/Bevakningspersonal □Bättre kassahantering □Personalutbildning om säkerhet, hot och våld Annat, vad? __________________________________________________________________ ________________________________________________________ ________________________________________________________ Övriga synpunkter? _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ 53 12. BILAGA 2 Informationsbrev Mitt namn är Sandra Greko och jag studerar min sista termin på Kriminologiprogrammet vid Malmö Högskola. Under våren skriver jag min kandidatuppsats på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och kommer att genomföra en trygghetsundersökning i detta köpcentrum. Eftersom polisen efterfrågar hur tryggheten i och omkring gallerian kan öka, tillfrågas du om deltagande i denna studie. På detta sätt, kan polisen få information om din trygghetssituation och därigenom kunna förbättra polisarbetet. Denna enkätundersökning innehåller därför frågor om trygghet, utsatthet och oro för brott samt frågor om polisens verksamhet. Enkäten beräknas ta upp till 20 min att besvara och innehåller 21 frågor. Enkäten innehåller mestadels kryssfrågor men även någon öppen fråga där du ges möjlighet till ett längre svar. Undersökningen görs helt anonymt och eftersträvar största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att ingen obehörig får ta del av dina uppgifter, material och svar. Materialet förvaras så att det enbart är åtkomligt för mig som är undersökningsledare. När svaren har kommit in sammanställs de i form av statistiska tabeller och diagram. De enskilda svaren går inte att koppla till särskilda individer. Din medverkan i studien är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. De ifyllda enkäterna kommer att förstöras efter att uppsatsen är sammaställd. Efter en sammanställning av resultatet, kommer dina svar att användas som underlag för polisens och kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. När uppsatsen är färdig och sammanställd kommer den att publiceras på Malmö Högskolas databas MUEP. Därefter kan du få ta del av studien. Din ifyllda enkät läggs i det medföljande kuvertet och genom att returnera den ifyllda enkäten anses du ha samtyckt till att delta i undersökningen. Vid eventuella frågor, kontakta mig på nedan mailadress eller nummer. Med vänlig hälsning Sandra Greko sandra.greko@hotmail.com 0708-600233 54 13. BILAGA 3 Bilaga 3 visar en karta över en del av gallerian. Den svarta ringen indikerar att ett säkerhetsgaller hade varit lämpligt att sätta upp i passaggången utanför matbutiken. 55 14. BILAGA 4 Bilaga 4 visar en karta över en del av köpcentrumet. Den svarta ringen indikerar att centrumägarna bör se över lås och säkerhetsutrustning på den dörr från garaget som leder ut till lastkajen eftersom vem som helst kan vistas inom det röda området i nuläget. 56
© Copyright 2024