Inkluderande verksamheter för barn med autismspektrumtillstånd
Inkluderande verksamheter Marita Falkmer PhD Cooperative Research Centre for Living with Autism (Autism CRC).Long Pocket, Brisbane, Queensland, Australia. School of Occupational Therapy & Social Work, Curtin University, Perth Western Australia CHILD, Institute of Disability Research, School of Education and Communication, Jönköping University, Sweden Organisatoriska förutsättningar • • • • • • • Kunnig skolledning = stöd Föräldrasamverkan Om assistent – teamarbete Tid att planera/anpassa Handledning Schemaläggning/lokaler Klassens storlek/sammansättning Inkluderande faktorer Vad säger föräldrarna? Förstå funktionsnedsättningen Intresse De flesta faktorer var Bemötande på något sätt Kommunikation relaterade till lärarna Undervisningsstrategier Socialt samspel Falkmer M, Anderson K., Joosten A., Falkmer T., (2013) Parents’ perspectives on inclusive schools for children with Autism Spectrum Conditions; a systematic literature review. International Journal of Disability, Development, & Education. (Impact factor 1.00). Accepted Inkluderande faktorer Lärare/skolpersonal Kunskap ” Det är farligt med okunniga lärare liksom lärare som arbetat länge med barn med funktionshinder och tror att de kan allt” Förstå funktionsnedsättningen Olika förklaringar – olika bemötande • Han/hon kan uppföra sig ”på ett efter situationen anpassat sätt” men vill inte • Konsekvens – genom straff, belöningar, konsekvenser kan beteendet förändras Förklaringar som sällan leder till utveckling/förändring • • • • • • • • Han vill bara ha uppmärksamhet Han vill bara ha sin vilja igenom Han manipulerar Han är inte motiverad Han gör dåliga val Hans föräldrar är inkompetenta Han har en dålig attityd …. Förstå funktionsnedsättningen Olika förklaringar – olika bemötande vill uppföra sig ” på ett efter situationen anpassat sätt” men kan inte Konsekvens – för att ändra beteende måste färdigheter läras in och/eller svårigheter kompenseras Förstå funktionsnedsättningen Annorlunda sätt att samspela och kommunicera Annorlunda beteende Annorlunda sätt att tänka och förstå Så vi behöver göra en kartläggning • Kognitiva förmågor För att skapa förutsättningar för lärande måste vi veta • vilka förmågor som är ”nedsatta” • Vilka kognitiva krav olika situationer ställer på personen • Hur vi kan lära personen nya färdigheter • Hur vi kan anpassa situationen/kraven • Vilka hjälpmedel/strategier som kan underlätta Förstå funktionsnedsättningen -helt omotiverat? Synen Hörsel Lukt ”Allergitänkande”Smak Känsel Bild från boken : Att leva med autism/Asperger syndrom. Vad innebär funktionshindret Förstå funktionsnedsättningen -helt omotiverat? Filtrera/Samordna Tolka Handla/reagera Omvärld Svårt att? • Se tillvaron i nyanser – har ett svart- vitt tänkande • Tänka abstrakt – har ett konkret och/eller bokstavligt tänkande • Ändra planer/tänkande • Vara flexibel Utan ”nyanser” hamnar man i svårigheter när: • • • • Rutiner, regler, planer förändras Tillvaron är oförutsägbar Saker är tvetydiga, osäkra Kanske I nya situationer Vi får se Nu gör vi istället I dag har jag en överraskning Förstå funktionsnedsättningen Svårt med att: ”Byta spår” - skifta från en tanke eller uppgift till en annan Växla mellan olika förväntningar och regler Förstå funktionsnedsättningen Svårt att uttrycka: Bekymmer Behov Tankar Stick Jag hatar dig Djävla kärring Du fattar ingenting Nå´t är fel Vill vara ifred Vill inte prata nu Vet inte vad jag ska göra Mår inte bra Förstå funktionsnedsättningen Svårt att: • Hantera känslomässiga reaktioner på frustration – tänka rationellt • Kronisk irritation/oro som hindrar förmågan till problemlösning Förstå funktionsnedsättningen Svårt med att : • hålla flera tankar och idéer samtidigt (disorienterad) • Överväga olika lösningar på ett problem/situation • Överväga resultatet och/eller konsekvenserna av det egna agerandet Lösningar kräver tänkande • Frustration – tänker sämre • Affekt – tänker sämre • Stress – tänker sämre Stress Vi bryter ofta ihop under stress och det går väldigt fort. Från att ena stunden vara en väl fungerande person kan vi nästa stund vara någon som slåss, skriker, svär och rusar runt. (Sainsbury 2001 sid. 118) Affekter - Konfrontation • Svårt skilja på egna och andras affekter Affekter smittar – när du är arg blir jag arg – därför fungerar sällan skäll Sammanbrott (Whitaker 2001 sid.48) Trigger fasen- att förebygga Bygger på förståelse för barnets sätt att tänka och förstå – Flytta fokus - Att avleda är inte att belöna – Avled med affekter – humor/något konkret ? – Anpassningar av miljö – undanröj onödiga “triggrar” – Anpassningar av krav – Stöd och hjälp – Beröm Uppbyggnadsfasen • Lösningsstrategier: – Undvik ögonkontakt, beröring markeringar – Hitta orsaken och avvärj om möjligt – Avled – Prata lugnt – undvik ”trigger - faser” ( lugna ner dig…) – Var behärskad – Påminn om regler eller upprepa meddelande utan press – Håll avstånd – Byt personal Jag tror att du är arg. Stämmer det? Jag är skitförbannad för att du tror att jag bara ljuger!!!!! Nu förstår jag inte. Har jag sagt att du har ljugit? Du sa att jag skulle göra matten! Du tror inte på mig när jag säger att jag är trött!!!!! Dator – även för prat Explosionsfasen • • • • • • Skydda barnet Skydda andra Närhet utan ord Reagera behärskat Följ - men håll avstånd Undvik – ögonkontakt, beröring, markering Återhämtningsfasen • Närhet • Trygghet • Spegla barnets känslor Vänta med att avkräva svar! Utvärdering: Utvärdera med barnet om möjligt. Inte pekpinnar! • Varför fick personen ett sammanbrott? • Kunde jag/vi ha förutsett utbrottet? • Förekommer det ofta i den här situationen – något behöver göras åt situationen • Vad är målet/syftet med aktiviteten/ situationen? Var det viktigt? Är förväntningarna realistiska – lika viktiga? Måltid: Förstå, kunna, hantera • Reglerna för just denna måltid • Varför de ska hållas • Vad andra säger • Hur man ska svara • Välja mat • Bedöma hur mycket som är lagom • ... • • • • • • • • • Lukter Smaker Ljud Synintryck Hur fort äta Varför man ska berätta saker Lyssna Ta perspektiv Empatisk Observation DATUM NÄR VAR AKTIVITET MED VEM VAD VAD HÄNDE GÖR INNAN HAN/ HON VAD GÖR PERSONALEN Observation – mönster? VAD GÖR OLOF? klöser/nyper/river/ skallar/ sparkar klöser/nyper/river/ skallar/ sparkar klöser/nyper/river /skallar/ sparkar VAR? VAD GÖR PERSONALEN? HUR BRYTS SITUATIONEN? ANNAT? matsal 7 håller Olofs händer låter annan personal aktiviteten tar slut ta över Vill gå, uppmanas att vänta Uppmanas att äta hallen 4 håller Olofs händer låter annan personal aktiviteten tar slut ta över Mycket ljud, prat Uppmanas att göra något korridoren 4 håller Olofs händer låter annan personal aktiviteten tar slut ta över Personalen uppmärksammar annan elev, annan personal Collaborative Problem Solving (CPS) DE HÄR LINSERNA ÄR VERKLIGEN OLIKA Ross Greene Akademiskt - Ojämn profil Styrkor • Läsa • Stava • Specialintressen • “root-learning”, fakta Svårigheter • Läsförståelse • Kreativt “fritt” skrivande • Skriva för hand • Problemlösning – matte • Uppmärksamhet • Processa information SKOLKOMPASSEN Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan JENNYS GRUND OC H ANK ARE Kommunikation/information Planering/organisation Svårt att plocka ut det väsentligaste i en text och bortse från det som är oväsentligt. Svårt att planera och handla målinriktat, kunna följa och uppnå ett mål. Svårt att uttrycka vad hon vill, alternativt inte vill samt be om hjälp. Svårt att skapa struktur på egen hand. Svårt att ställa frågor för att få information och kunna lösa problem. Svårt att sätta ord på sina känslor och tankar, att få omgivningen att förstå hur hon upplever något. Svårt att avgöra vad som är lämpligt att säga och till vem och när det kan vara lämpligt. Svårt att delta i samtal med flera personer, har svårt att klara turtagning under ett samtal. Svårt att hålla sig till ämnet, lyssna färdigt och låta andra komma till tals, avbryter ofta. Svårt att hålla tillbaka impulser att säga olämpligheter. Svårt att prioritera vad som är viktigast att göra. Svårt att förutse ett resultat eller konsekvenser, t.ex. om jag gör så här blir det så här … Svårt att reflektera bakåt i tiden, se vad hon har åstadkommit. Svårt att lära av erfarenhet, t.ex. förra gången jag gjorde så här blev det så här … Svårt att komma i gång med en uppgift. Svårt att hålla flera saker i minnet samtidigt. Svårt att hålla reda på sina saker, tappar bort saker, glömmer att ta med. Sinnesintryck/motorik Svårt att höra vad någon säger om det finns bakgrundsljud. Svårt att hantera vissa specifika ljud, t.ex. surrande fläktar. Svårt att vistas i miljöer med mycket synintryck. Uppmärksamhet Svårt att rikta sin uppmärksamhet mot det som är väsentligt, verkar inte lyssna, gör ofta slarvfel. Svårt att dela sin Svårt att hantera vissa specifika synintryck, t.ex. starkt solljus. uppmärksamhet på flera saker samtidigt. Svårt att bedöma avstånd. Svårt att filtrera bort oväsentliga intryck, störs av yttre stimuli, avleds och är lättdistraherad. Svårt att hantera vissa specifika känselintryck. Svårt att hantera vissa lukter. Svårt att avgöra hur mycket styrka hon behöver använda till en uppgift. Svårt att hålla kroppen i upprätt position längre stunder, säckar ihop över skolbänken. Svårt att behålla uppmärksamheten över längre tid, blir inte klar, tröttnar eller undviker uppgifter. Svårt att uppfatta det som sägs under ett samtal, missar delar av samtalet. Svårt att hålla den röda tråden i det hon tänker/ säger eller någon annan säger. Svårt att fokusera, kommer hela tiden på sidospår, fastnar och börjar göra något annat. Svårt att uppfatta och följa instruktioner. Impulsivitet/aktivitet Tidsuppfattning Svårt att tänka innan hon agerar, är extremt handlingsbenägen och otålig. Svårt att känna av tid och förstå hur lång tid som passerat, saknar ”inre klocka”. Svårt att hålla tillbaka impulser att göra något olämpligt. Svårt att beräkna tidsåtgång för olika uppgifter/aktiviteter, t.ex. veta hur lång tid det tar att göra en uppgift. Svårt att hålla tillbaka impulser att säga något olämpligt. Svårt att styra sina känslor, reagerar på allt, stort som smått. Svårt att vänta, vill att allt ska ske nu. Svårt att vara ”lagom”, går på högvarv, är alltid ”på”. Svårt att hålla sig stilla, är rastlös. Svårt att lyssna in andra, pratar oavbrutet, svarar innan frågan är avslutad. Svårt att fördela tid mellan olika aktiviteter, t.ex. först ska jag göra det här, sedan ska jag … Svårt att passa tider, kommer ofta för sent. Svårt att anpassa sin tid efter andra. Svårt att skynda sig. Flexibilitet Svårt att hantera övergångar mellan aktiviteter, växla från en uppgift till en annan, att gå från A till B. Svårt att hantera oförutsägbarhet och ovisshet, t.ex. när en rutin ändras och hon inte ges möjlighet att förbereda sig. Svårt att hantera förändringar, som när någon flyttar på något eller möblerar om. Svårt att fylla ut egen tid, komma på vad hon kan göra. Svårt att kompromissa, anpassa sig efter andras idéer. Svårt att hushålla med sin energi, kan vara i gång för länge och blir till slut utmattad. Svårt att slappna av, varva ner. Svårt att skifta uppmärksamhet, att gå från en uppgift till en annan. Svårt att återvända till en uppgift, vet inte var hon var. AN N A S J Ö L U N D & L E N A W H E N R I K S O N Hjälpmedel ”Det är så mycket som händer i skolan och alla andra, alla barnen och alla lärare verkar ha ett syfte med det de gör och jag har aldrig kunnat lista ut vad det syftet är. ” Luke Jackson (Freaks, Geeks and Asperger Syndrome) Inte alltid ännu en sak – en annan sak Kan anpassningen användas av hela klassen? Anpassningar • • • • Fysiska anpassningar (minska miljömässiga krav) skydda mot sinnesintryck? ge möjlighet att fokusera? ge möjlighet att hitta? Stress http://www.pedagogisktperspektiv.se/bocker-material/ Situationer som stressar mig Plocka undan X Svara på frågor Arbeta i matteboken X X Uterast X Vikarie Läsa min bok X X Tid kan mätas i energi Kostar ? liter Aktivitet Neutralt/OK aktivitet Plats Person Fyller på Nåkkve Balldin Strategier för svåra situationer Plan B Boendestödsboken Sjölund,A & Beijerot, S. Autism och Aspergerförbundet Hjälpmedel som kompenserar – vad skall hända, ”dagordning”… Telefon- dator-IPad Filofax Individuellt schema Loggbok Hjälp att hålla tider ……… Hjälpmedel lektionsplanering • • • • • • • vilka uppgifter/aktiviteter som skall göras hitta första uppgiften avsluta/ställa bort hitta och påbörja nästa. att förstå när ”passet” är slut att förstå vad som skall göras härnäst vad gör jag när jag inte orkar? Hjälpmedel Att förstå uppggiften •vad uppgiften innebär – alternativ •hur man påbörjar •hur genomföra •när jag är färdig •vad ska göras härnäst •om jag inte orkar? Grupparbete? Konkretisera mera Använd modeller, mallar, konkret material Tjatig kommunikation eller tjatfri information kommunikativa anpassningar • Behöver mängden prat, frågor, talhastighet minskas? • Behöver sättet att kommunicera konkretiseras? Hjälpmedel: Ge yttre bilder – inre föreställningar kan vara så olika Svara på frågorna: Är snö kallt? Ja Nej Har hundar fyra ben? Ja Nej Kan hönor läsa? Ja Nej Svenska ZZZZ KUL OK PEST Jobba i arbetsboken Läsa Kalle Anka Göra korsord Skriva för hand; Skriva om dataspel Läsa bänkboken (Jag saknar dig, jag saknar dig) Redovisa muntligt Skriva på datorn Skriva berättelser Svenska Feedback • konkreta exempel på att man blir bättre när man övar • visa på skillnader i resultat före och efter • förmedla ett ”växande tankesätt” Feed-forward genom att sätta ord på: • • • • • Tankar Strategier process Känslor Ansträngning Olikheter som standard För att det ska bli rättvist så får alla samma uppgift Klättra upp i trädet! kunskapskrav i skolämnena • Analysförmåga • Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning som • Kommunikativ förmåga utgör ett hinder för att nå ett visst • Metakognitiv förmåga kunskapskrav. (reflektera och lösa problem • brist på föreställningsförmåga funktionsnedsättningen AST • Förmåga att hantera information • Begreppslig förmåga https://autismasperger.wordpress.com/2012/09/19/gar-det-att-satta-rattvisa-betyg/ Social delaktighet Hur eleven accepteras av övriga klasskamrater är i hög grad beroende av att läraren fungerar som modell och har en positiv relation till eleven (Schreibman & Andersson, 2001). Fyra av fem kontakter med lärare är negativa Minska negativa kontakter OCH Kränkdroppar kom ihåg att öka de positiva S. Goldstein. Social inkludering sker inte spontant • lärare tenderar att tro på spontan vänskapsutveckling • spontana processer inkluderar inte självklart barn med funktionsnedsättningar Försök förstå att man inte plötsligt blir mer social eller koordinerad av att bli tvingad att vara med i en lagsport. Det är en ganska idiotisk idé att tro att något skulle kunna få en person med AS att plötsligt inte ha några problem med det sociala samspelet. Det är som att säga till en blind att om han håller en bok framför näsan tillräckligt länge så kommer han att börja se. Sid 116 Miffon, nördar och Aspergers syndrom Luke Jackson Cura Att få lära sig: • • • • • Icke- verbal kommunikation - lyssna med ögonen Samtalsfärdigheter Tolka och förstå andras och egna känslouttryck Problemlösningsstrategier Att kompromissa och förhandla • …. Marita Falkmer • Situation • Alternativ • Konsekvenser • Strategi • Öva Den dolda läroplanen Det är också viktigt att inse att barn med AST ofta har ett verkligt behov av att få vara ensamma. Socialt samspel är, även när man vill delta, fortfarande arbete och inte ”rast”. Det är nödvändigt att få tid och möjlighet att pusta ut och att komma undan. Regler • Syfte att utveckla sociala färdigheter och positiva relationer • Få och positivt formulerade • Gäller alla inom skolan hör du vad jag säger? titta på mig när jag pratar med dig!”.... vuxna verkar tycka att det är jätteviktigt att man tittar varandra i ögonen när man pratar med varandra….. Den här världen är full av idiotiska regler. Miffon, nördar och Aspergers syndrom. Luke Jackson Regler Noll-tolerans eller Noll tolerans Visa respekt Ta ansvar Visa omsorg I klassrummet •.. •.. •.. I korridoren •.. •.. •.. På skolgården •.. •.. •.. Att bemöta beteendeproblem bland barn och ungdomar Nordal,T, Sörlie M-A, Manger.T, Tveit.A 2007 ? Konsekvenser – leder de till förändring? MOTIVATION Förmåga/ färdighet JA NEJ JA Anpassat beteende Inte anpassat beteende NEJ Inte anpassat beteende Inte anpassat beteende Skillnad mellan kognitivt processande och intuitiv förmåga Inkluderande faktorer Övriga elever Skapa samspelstillfällen 1. Individuella färdigheter 7. 2. Närhet till andra få - många 6. 3. Parallella aktiviteter få - många 4. Dela material liten utsträckningstor utsträckning 3. 2. 1. 5. 4. 5. Turtagning med en - med flera 6. Enkla reglerkomplexa regler 7. Ömsesidighet ”Sociala färdighetstrappan” aktivt arbete för tolerans och förståelse ”stöd i umgänget med kamraterna, till exempel att man kan få en kamrat som har till uppgift att visa en tillrätta, presentera en för andra barn. Det hade jag ett år och det kändes tryggare” Respondenterna från Empowerment Klasskamraterna • Hjälp att förstå • Hjälpa att samspela • Hjälp att kunna hjälpa • Organiserat kompisstöd ”den som ska prata/informera måste först fundera över sin egen inställning till funktionshindret. Är man det minsta osäker/negativ är det troligen bäst att låta bli” marita.falkmer@curtin.edu.au
© Copyright 2024