Värnar Sverige sid 16
RESERVOFFICEREN www.reservofficerarna.se • Nummer 3 2015 Värnar Sverige sid 16 Pension även till reservare? sid 4 Förbundet stämmer Försvarsmakten sid 8 MAGNUS KONRADSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE Foto: Sune Henningsson Låt oss hjälpas åt att reda ut problemen Det börjar röra på sig. Utbildningen av nya reserv officerare har satt igång, och kommer inte bara rikta sig till specialistofficerare. Förbanden söker upp sina reservofficerare och undersöker vilka som kan krigs placeras, och i vilken befattning. Man anlitar reservofficerare både för att hjälpa till att bemanna krigsorganisationen, för att utbilda nya kollegor, och för att stödja organisationen när nya rekryter ska danas. Det är bra. Försvarsmakten behöver personal för att fungera, för att återta operativ förmåga och bygga upp organisationen igen. Ju fler reservofficerare som kan och vill tjänstgöra, desto bättre möjligheter för För svarsmakten att klara sitt uppdrag. Vikten av det upp draget torde numera vara uppenbart för de flesta. många: Försvarsmakten får inte tillgång till den personal man så tydligt behöver. Reservofficerarna vill att ett och samma kollektivavtal ska gälla, oavsett var i Försvarsmakten du jobbar. Det gör det enklare för både Försvarsmakten och den enskilde. Vi har gång på gång bett Försvarsmakten att i gemensam förhandling arbeta fram en konstruktiv lös ning som gynnar bägge parter. Men fått nej av Försvars maktens förhandlingschef, utan förklaring till varför. Förbundet Reservofficerana är redo att erbjuda en lösning så fort som Försvarsmakten vill förhandla. Till dess tvingas vi istället till tvister när våra medlem mar särbehandlas negativt: en av tvisterna har nu gått så långt som till Arbetsdomstolen (läs mer på sida 8). Därför är det så viktigt att få till ett väl fungerande reservofficerssystem. Ett system som fungerar i praktiken, som gör det enkelt för Försvarsmakten att få tillgång till sin personal – och möjligt för den enskilde att tjänst göra när försvaret kallar. Att stämma Försvarsmakten är inget vi vill. Det kostar tid, kraft, och engagemang som alla parter hade kunnat lägga på att gemensamt undanröja hinder för reservofficerare att tjänstgöra. Detta hade kunnat undvikas genom förhandling – vår dörr står fortfarande öppen. Där är vi tyvärr inte än. Förbundet Reservofficerarna har identifierat en alltför lång rad med hinder för den reservofficer som villl tjänstgöra (läs mer på sida 10). Det handlar till exempel om att du inte har laglig rätt till tjänstledighet för att tjänstgöra som reservofficer. Eller om att du inte får pension. Att du inte får samma hjälp som andra Försvarsmaktsanställda, om du skulle bli arbetslös efter några år. Och, inte minst, att du får sämre villkor när du jobbar i något annat än i din krigs befattning, vilket leder till att många som vill tjänstgöra helt enkelt inte har råd. Resultatet när hindren blir för Att få ett fungerande kollektivavtal handlar inte om att få bättre villkor än andra officerare. Utan likvärdiga, tillräckliga för att kunna tjänstgöra. RESERVOFFICERARNA TIDNINGEN RESERVOFFICEREN ADRESS Lilla Nygatan 14, Box 2147, 103 14 Stockholm REDAKTÖR Jenny Harlin, jenny.harlin@reservofficerarna.se Tel: 0735-114572 HEMSIDA www.reservofficerarna.se I Almedalen (läs mer på sida 30) sade försvarsminister Peter Hultqvist: "Vi har inte råd som Sverige och försvarsmakt att säga nej till människor som i positiv mening vill vara med och bidra. Jag tycket att det ligger en skyldighet att reda ut de problem som är, och få det att fungera på ett bra sätt". Jag delar ministerns inställning till fullo. Ordförande Magnus Konradsson, magnus.konradsson@gmail.com Tel: 0705-521648 REDAKTION Malin Andersson, Girion Blomdahl, Jakob Dahlström, Maria Fernsten, och Jan Kvernby. KANSLICHEF OCH Ombudsman Jenny Harlin, jenny.harlin@reservofficerarna.se Tel: 0735-114572 ANSVARIG UTGIVARE Magnus Konradsson Förbundsjurist Alf Eckerhall, alf.eckerhall@reservofficerarna.se Mobil: 070-752 32 75 Ekonomiassistent Malin Andersson, malin.andersson@tj.nu Tel: 08-142966, 0739-853036 LAYOUT Jenny Harlin och Maria Fernsten TRYCKERI Tryckerigruppen AB FOTO OMSLAGSBILD Jakob Dahlström Tidningen Reservofficeren är officiellt organ för förbundet Reservofficerarna, en intresseorganisation med facklig kompetens. Sammanlagt finns det cirka 2500 medlemmar kopplade till förbundet, som är en del av SACO. Debatt Vad bär chefen? Och i vilken hand? En av grundpelarna i ledarskapet är ansvaret. En chef kan som bekant delegera befogenheter, men aldrig ansvaret. Som fartygschef går det alltså alldeles utmärkt att låta manöverofficeren sköta fartygets framfart och manövrar, medan ansvarsfrågan ifall en malheur skulle inträffa utkrävs av ansvarigt högsta befäl. En blick mot politiken ger en delvis helt annan bild. Ansvarsutkrävning förefaller vara endast sporadiskt förekommande. I bästa fall kallas enstaka ledamöter till konstitutionsutskottet. Mig veterligen har få, om ens någon riksdagsledamot kastats ut från politiken, åtalats eller tilldelats böter för att de har undlåtit att ta det ansvar de av väljarna är valda att stå för. Oftast slutar den politiska ansvarsutkrävningen i evinnerliga debatter av typen ”hur var det egentligen menat?” eller ”vore det inte bättre att tillsätta en utredning istället”? (vars slutresultat gärna får peka ut ett systemtekniskt fel snarare är ett personligt felaktigt beslut). Under Almedalsveckan i Visby fokuserade årets försvarspolitiska arena (FPA) på reservofficersfrågan och när utbildningen ska komma igång igen. Representanterna på podiet – försvarsminister Peter Hultqvist, Försvarsmakten genom generaldirektör Peter Sandwall och chefen P4 Fredrik Ståhlberg, förbundet Reservofficer arnas ordförande Magnus Koradsson samt försvarsutskottets ordförande Allan Widman – verkade överens om att reservofficerare utgör såväl en ledarskapsreserv som en viktig folkförankring. När moderatorn Mikael Tornving frågade Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall vem inom högkvarteret som har ansvaret för reservofficrsfrågan kom svaret att det är en arbets grupp. Ansvaret är därmed kollektivt inom denna grupp vilket försvårar möjligheten att peka ut just någon ansvarig, när det behövs. Så vad har nu ovan förda resonemang för bäring på Försvarsmakten? Jo, i Försvarsmakten finns en tydlig hierarkisk struktur med en stark chefstradition. Skulle mot förmodan chefen vara frånvarande ska ställföreträdaren eller andra förhandsmän handla i chefens anda. När politiken därför pekar ut en riktning åt Försvars makten, som i fallet att återstarta utbildningen av t ex reservofficerare, så går det alltså inte att stoppa huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har sagts (sedan år 2000...). Som tidigare omnämnt på denna sida genomfördes den senaste utbildningen till reservofficer i marinen 2007. När nu utbildningen återstartas inom kort, har de facto politiken begärt ansvarsutkrävning av Försvarsmakten, och för detta ledarskap ska framförallt försvarsutskottet och försvarsdepartementet erhålla en eloge. När nu Försvarsmakten tar sitt ansvar och inom kort genomför den av politiken utpekade färdriktningen för att säkerställa framtida möjligheter att bemanna förband och staber med dugliga, tidvis tjänstgörande officerare, så är Försvarsmakten återigen på kurslinjen! Därmed sluts cirkeln, och åter till rubriken ovan: Ansvaret. I första hand! Fair winds Det ska bli spännande att se på vilket sätt Försvars makten utvecklar den hand som förbundsordförande Kondradsson sträckte ut till generaldirektören i slutet av seminariet! Ett annat aktuellt säkerhetspolitiskt tema utgör frågan om försvaret av Gotland. Här verkar det vara politiskt enklare att fatta beslut om att sända ut en internationell expeditionsstyrka till Mali i Afrika än att förstärka vår största ö i Östersjön, därav av strategisk betydelse, med adekvat luftvärn såväl som mark- och sjöförband. Manne K A Koerfer RO/kommendörkapten ordförande SFRO Foto: Privat Reservofficeren 3, 2015 3 Micael Bydén utsedd till ny ÖB Fredagen den 11 september med delade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen utsett generalmajor Micael Bydén till ny överbefälhavare. Han tillträder befatt ningen den 1 oktober. – Det är med stor respekt jag Micael Bydén. har tackat ja till Foto: Försvarsmakten uppdraget. Jag ser fram emot att tillsammans med Försvarsmaktens medarbetare och frivilliga utveckla ett militärt för svar som möter omvärldens krav. Det handlar nu i första hand om att leverera militär förmåga, sade Micael Bydén. Förbundet Reservofficernas ord förande Magnus Konradsson är glad över att Micael Bydén ut nämnts: – Jag har mycket goda erfaren heter av dialog med Micael Bydén. Jag hoppas och tror att vi kommer att få ett bra samarbete framöver, säger Magnus Konradsson Jenny Harlin RiS har ny styrelse RO/Mj Jonas Axeheim valdes vid extra årsmöte in i styrelsen för Reservofficersföreningen i Skåne för att ta över kassörskapet sedan Mats Frånberg avsagt sig upp draget. I samband med årsmötet avgick RO/Kn Åke Bergh efter ett kvarts sekel i styrelsen och avtackades för sina många år av styrelsearbete. RO/Kn Kenneth Adler nyvaldes för ersätta Bergh. RO/ Mj Jonas Stålhandske Palovaara omvaldes som ordförande. Jenny Harlin 4 Reservofficeren 3, 2015 Nu startar utbildn för taktiska reser År efter år har regeringen krävt att Försvarsmakten ska starta en inomverksutbildning även för taktiska reservofficerare. Nu blir den verklighet. Övlt mst Ulf R Johansson är ställ företrädande skolchef på MHS Halmstad, och den som fått uppdraget att utreda hur den nya reservofficersutbildningen ska se ut. Tidigare fanns utbildning enbart för reservspecialistofficerare. Nu ska även taktiska officerare utbildas, efter beslut från Högkvarteret. – Av det tjugotal aspiranter som ryckte in i somras bedömer jag att hälften är intresserade och lämpade att utbildas till OFF/T, alltså taktiska reservofficerare, säger Ulf R Johansson. Utbildningen kommer nu att ha en gemensam, första ROK. ROK 2 blir till del differentierad mellan reservspecilaistofficerare och taktiska re- servofficerare och ROK 3 blir förför de aspiranter som valt och eller är lämpliga för en framtid som OFF/T. Exakt hur kursplanen för OFF/T-utbild ningen kommer att se ut är inte klart än. Ulf R Johansson och hans arbets grupp ska nu ta fram lämpligt Ulf R Johansson. innehåll. Krigsvetenskap är skillnaden – Skillnaden lär väl framför allt bli den krigsvetenskapliga biten. En plutonchef bör ju ha förståelse för pluton, kompani men även ett hum om bataljon, resonerar Ulf R Johansson. Utbildningens innehåll och upplägg är visserligen inte helt klar än, men nuvarande aspiranters evaluering Några röster om nuvarande utbild <<Jag är faktiskt väldigt nöjd med kursen i sin helhet.>> <<Stort plus till lärarnas engagemang och utbildningens seriositet.>> ningen även rvofficerare ger ändå en fingervisning om hur utbildningen ska bedrivas: – Vi fick aspiranternas feedback i förra veckan. Vi börjar hitta något som är attraktivt och högkvalitativt. Det var riktigt roligt att höra, säger Ulf R Johansson. Sju nya lärartjänster Den nya utbildningen av reservofficerare utgör nu en viktig verk samhet på MHS Halmstad, som utökat sin personal med sju nya lärartjänster. Skolan skulle kunna utbilda många fler reservofficersaspiranter än de som nu går ROK, säger Ulf R Johansson. –Vi har utrymme för att kunna ut bilda ett par hundra per år om man skulle vilja. Men för att klara att utbilda dem behöver vi förbandens hjälp. De behöver skicka duktiga, dugliga instruktörer – även under sommaren. Det borde kunna gå – Ryssland satsar på reserviststyrka Ryssland går vidare med planer att skapa en ny sorts mobiliserings reserv för sin miltär, som ett "experiment för att införa ett nytt utbild ningssystem och rekrytera personal till reserven". det har det ju gjort förr, säger Ulf R Johansson. "Det är utmärkt" Enligt Försvarsmaktens egen planering ska 95 reservofficersaspiranter utbildas per år. I år är de ett 20-tal. – Den första kullen som ska starta med ny militär grundutbildning rekryteras nu. Det är 50 killar och tjejer som först ska göra elva månader och sedan gå till ROK:en, berättar Ulf R Johansson. Förbundet Reservofficerarnas utbildningsansvarige Girion Blomdahl är mycket positiv till att utbildningen för taktiska reservofficerare satt igång. – Det är utmärkt. Nu väntar vi bara på att även marinen ska börja med utbildning av nya reservofficerare, säger han. Jenny Harlin dning – aspiranternas feedback: <<Vi alla är inte markstrid.>> <<Överlag en fantastisk kurs! Bland det bästa jag har gjort.>> Ryssland har redan flera miljoner militära reservister, men den nya styrkan ska få en månatlig ersättning på motsvarande tusen kronor och avsevärt bättre repetitionsträning. 5000 ska ingå i reserven President Vladimir Putin beordrade reformen redan 2012 men den fick stoppas på grund av pengabrist, enligt ryska medier. Enligt tidigare uppgifter ska 5 000 personer ingå i den nya reserven, som enligt kännare betyder att Ryssland överväger att ställa om från Sovjettidens massiva mobili seringsresurser till en mindre men mer vältränad styrka. TT-Reuters Lägre köpkraft trots högre anslag Försvarsmaktens köpkraft bedöms av FOI vara 18 mdkr lägre 2014 än 1999. Trots ökningen av försvars anslagen enligt försvarsöverenskommelsen 2015 beräknar FOI att andelen av BNP under perioden sjunker från 1,2 till 1,0 procent under perioden. Den reala köpkrafts förbättringen blir visserligen 10,2 mdkr för hela perioden, varav dock 1,7 mdkr per år åtgår för höjda arbetsgivaravgifter och hyreskost nader. Jan Kvernby Reservofficeren 3, 2015 5 Regeringen vill se repövning för alla krigsplacerade I regeringens inriktningsbeslut är försvaret av Sverige en tydlig huvuduppgift. Försvarsmakten ska satsa på att upprätthålla en förbandsreserv. Denna ska bemannas av värnpliktsutbildad personal och tidigare an ställd personal i den mån de inte behövs i krigsförbanden. Därutöver ska en personalreserv upprättas. Kraven på insatsberedskap höjs. Hemvärnsförbanden ska kunna verka inom några timmar, stående förband och kontraktsförband inom några dagar. Planläggning för allmän respektive partiell beredskap ska upprättas. Krav på återrapportering All krigsplacerad personal ska ha övats under perioden 2016-2020. Regeringen ska senare komma med förslag till personalförsörjning. Ny militär grundutbildning införs från 2016. Försvarsmakten ska senast den 20 oktober delge sin planering för genomförandet av beslutet. Jan Kvernby SSS planerar kurs för reservofficerare Sjöstridsskolan i Karlskrona plan erar just nu att till sommaren hålla en veckolång kompetensbibehållande kurs för reservofficerare som är intresserade av att tjänstgöra den närmaste tiden. Kursen kommer hållas under v 26 nästa år. Antalet platser kommer att vara begränsat. Mer information om utformning och ansökningsförfarande kommer presenteras under hösten. Johan Hamnegård 6 Reservofficeren 3, 2015 Finalen för veteranmarschen 2015 i hjärtat av Stockholm. Veteraner i mål efter 31Med ett kraftfullt inträde i hjärtat av Stockholm var årets upplaga av veteranmarschen i mål den 22 augusti. Där gick 120 veteraner från hela landet. Några har gått hela sträckan från Örebro, 31 mil. Det motsvarar två Nijmegen-marscher på nio dagar. Sista etappen gick från Livgardet med Arméns musikkår som anslöt vid Kungsbron i Stockholm. Det var idealiskt väder, solen sken och människor kantade marschvägen med mobilkameror. Han pekade på de 14 ställen i världen där svenska soldater och officerare nu är ute för att skapa den trygghet vi tar för självklar i Sverige. – Ett högt pris betalas ibland för detta, sa han. Behöver uppmärksammas 87 svenskar har sedan 1956 kommit hem i kista efter insats. Det är något initiativtagaren till marschen, LarsGöran Nyholm, vill uppmärksamma. – De ska ha heder och respekt. Vid Norrmalmstorg sa Stefan Andersson, brigadgeneral och armétaktisk chef: Men också alla som kommit hem och bär på kriget inombords, be höver uppmärksammas, menar Lars-Göran Nyholm: – Jag är själv stolt veteran och jag vet att mycket hänger på de anhöriga, både under insatsen och efter den. – Det finns ett stort mörkertal för de som var ute mellan 1956 och 1991. Vi måste nå dem, alla mår inte bra. Nytt pensionsavtal för framtidens reservofficerare? Foto: Per Lunqe -milamarsch Med tre års marscherande är nu Lars-Göran Nyholm och hans kam rater uppe i 107 mil på asfalt. Nästa år går marschen mellan Stockholm och Gävle. Per Lunqe ! FAKTA Syftet kamratstöd eteranmarschen har sedan starten V 2013 samlat in över 140 000 kronor till Sveriges Veteranförbundet Fredsbaskrarnas kamrathjälp. Gula Bandet säljs till förmån för Sveriges alla veteraner och deras anhöriga. Intäkterna går till kamrathjälpen. Ett nytt pensionsavtal för statlig sektor är underskrivet av Saco-S. Men om det omfattar även reservofficerare är ännu höljt i dunkel. – Reservofficerare ska naturligt vis ha pension från första kronan, precis som andra statstjänstemän, säger förbundets ordförande Magnus Konradsson. Saco-S, som förhandlar även för Sacoanslutna reservofficerare, har träffat en överenskommelse med Arbetsgivarverket om det nya pen sionsavtalet på statlig sektor. Avtalet ska börja gälla från den 1 januari nästa år, men vad som ska gälla har i skrivande stund inte offentlig gjorts, då alla detaljer ännu inte är klara. Det gäller även på vilket sätt reservofficerare ska omfattas. Viktig principfråga OFR har inte skrivit på Offentliganställdas förhandlings råd, som förhandlar för bland annat Officersförbundet, har inte skrivit på avtalet. – Bland annat för att vi inte anser att pensionsåldern för officerare och flygledare ska höjas, och för att vi menar att all tid i anställningen ska räknas som pensionsgrundande, inte enbart när man jobbar, förklarar Daniel Skoglund, pressansvarig på Officersförbundet. Får påslag på lönen I väntan på avtal får reservofficerare som tjänstgör i sin krigsbefattning 13 procent i påslag på lönen för att sedan lösa pensionsfrågan på egen hand. Men förbundet Reservofficer arnas strävan är att en reservofficer ska omfattas av pensionsavtalet. Pension är en viktig principfråga för förbundet. Dels är det viktigt att alla officerare behandlas lika. Dels ska inte reservofficeren straffas dubbelt vid tjänstgöring, och gå miste om pension både från sin civila och mil itära arbetsgivare. Och dels riskerar Försvarsmakten att framstå som en avskräckande arbetsgivare. – Vilken annan arbetsgivare skulle säga att deltidspersonal inte har rätt till pension? Det är verkligen på tiden att även reservofficerare omfattas av pensionsavtalet, säger Magnus Konradsson. Jenny Harlin ! FAKTA PA16 PA 16 gäller från 1 januari 2016 och omfattar de som är födda 1988 eller senare. För personer födda 1987 eller tidigare gäller fortsatt PA03. PA16 kommer att vara premiebestämt. Arbetsgivaren betalar in en premie, eller en avgift, varje månad som sedan fonderas till dess att medarbetaren går i pension. Man kommer att tjäna in till sin framtida pension redan från första dagen på jobbet, oavsett ålder, till dess man fyller 67 år. Reservofficeren 3, 2015 7 Förbundet Reservoffice Försvarsmakten för avt Reservofficerare i stridande befattning i Afghanistan anställdes som civila tjänstemän – och med sämre villkor än de hade rätt till. Försvarsmakten medgav vissa fel, och gick med på att ersätta de berörda med 170 000 kronor. Men övriga villkor ville man inte gå med på. Efter upprepade försök att få Försvarsmakten att förhandla tvingas förbundet därför gå till Arbetsdomstolen. Reservofficerarnas Magnus Konradsson förklarar varför: På svensk arbetsmarknad – och särskilt på den offentliga arbets marknaden – gäller att villkoren för anställning förhandlas fram i kollektivavtal mellan parterna. För bundet Reservofficerarna har gång på gång bjudit in Försvarsmakten till fortsatta förhandlingar om villkoren för reservofficerare, men Försvarsmaktens förhandlings chef har kategoriskt sagt nej till förhandling. Det innebär idag att reservofficerare behandlas sämre än någon annan personalgrupp i Försvarsmakten. Reservofficerare förväntas själva betala för resor och boendekostnader, ges inte traktamenten och tillägg som övrig militär personal. Detta gäller inte minst vid tjänst utomlands. Bland annat ska alla förband genomföra krigsförbandsövning inom de närmaste åren. En stor del av person alen kommer att vara tidvis tjänstgörande – det gäller såväl soldater som officerare. Reservofficerarna är av stor Magnus Konradsson. betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att lösa sina uppgifter. Detta budskap har framförts gång på gång av regeringen och betonades även under politikerveckan i Almedalen. Det är då av väsentlig betydelse att villkoren vid tjänstgöring i Försvarsmakten är lika för alla. Vad har då hänt? Riksdagen har nyligen fattat ett nytt försvarsbeslut och regeringen har dessutom givit Försvarsmakten tydliga instruktioner om hur verk samheten ska bedrivas framöver. 8 Reservofficeren 3, 2015 Vi ska också komma ihåg Försvarsmaktens värdegrund – det är inte tillåtet att särbehandla någon inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmaktens personalstab (PERSS) verkar dock vara av en annan uppfattning. Enligt PERSS är det tillåtet att be handla just reservofficerare sämre än all annan personal och PERSS förespråkar dessutom att Försvars makten ska bryta mot såväl lagstift ning som kollektivavtal. Sedan ett par år tillbaka gäller delvis nya regler om tjänstgöring vid en internationell militär insats. Reglerna återfinns i huvudsak i lagen om försvarsmaktens personal vid internationella insatser (IMI- lagen). Lagen är ett direkt resultat av den så kallade Veteranutredningens förslag. För den som är an ställd i Försvarsmakten gäller idag internationell tjänstgöringsskyldighet enligt Överbefälhavarens beslut från år 2010. När Försvarsmakten genomför en insats utomlands kan det behövas personal med kompetenser som inte återfinns inom myndigheten. Det kan röra sig om IT-specialister, viss medicinsk personal, präster, personalvetare med flera. Den gemensamma faktorn för sådana specialister är att de inte har ett anställningsförhållande med Försvarsmakten och de måste därför anställas för viss tid av Försvars makten för den aktuella insatsen. Detta kallas för att "direktrekrytera" personal. Angående anställning för direktrekryterad personal finns en speciell bestämmelse i lagen: 2 § Den som ska tjänstgöra i en internationell militär insats och erarna stämmer talsbrott inte har en anställning i Försvarsmakten får anställas särskilt för tjänstgöring i en sådan insats. Ordet inte i paragrafen ovan bör särskilt noteras; det gäller alltså personer som inte redan är anställda av Försvarsmakten. De aktuella sex reservofficerarna innehar alla ett anställningsavtal med Försvarsmakten (anställning tills vidare) som omfattar internationell tjänstgöringsskyldighet. De har tjänstgjort på officersbefatt ningar i missionen FS 26 i Afghanistan. Normalförfarandet inom Försvarsmakten hade varit att placera de tillsvidareanställda reservofficerarna på respektive befattning i FS 26. Istället har Försvarsmakten valt att direktrekrytera reservofficerarna med påstått stöd av 2 § IMIlagen och anställa dem för viss tid. Resultatet av visstidsanställningen är enligt Försvarsmakten att den enskilde reservofficeren har sitt tjänsteställe utomlands istället för det ordinarie tjänstestället i bostaden. Reservofficerare får därför inte traktamente medan yrkesofficeren och gruppchefen/ soldaten erhåller traktamente. PERSS förespråkar således dels en felaktig tillämpning av lagstift ning och dels en särbehandling av reservofficerare. Det ska då noteras att i såväl skattelagstiftningen som av på arbets marknaden centrala kollektivavtal framgår att en reservofficer har sitt tjänsteställe i bostaden. Dessutom framgår av författning att en reservofficer är anställd tills vidare och får således inte anställas för viss tid enligt IMI-lagen. Förbundet kan således konstat era att PERSS förhållningssätt: • står i strid med gällande lag stiftning och centrala kollektivavtal, • står i strid med Försvarsmaktens värdegrund, • innebär att reservofficerare behandlas som andra eller tredje klassens anställda, • står i strid med regeringens uttalanden om vikten av reservofficerare, och • står i strid med hur villkor regleras på svensk arbets marknad. Förbundet kan inte och kommer inte att acceptera att reservofficerare behandlas sämre än all annan personal. Eftersom Försvarsmakten vägrar att förhandla om villkoren och därmed lösa frågan förhandlingsvägen så tvingas Förbundet att gå till domstol för att reservofficerare som ska tjänstgöra utomlands ska få samma villkor som soldater, gruppchefer och yrkesofficerare. Magnus Konradsson Försvaret backar – aspiranterna lovas lön igen Aspiranterna lovdes lön under utbildningen. När de väl startat kursen gjorde Försvarsmakten plötsligt helt om: 140 kronor om dagen skulle de få. Nu är ordningen återställd. En hel grupp aspiranter på reservofficersutbildningen är före detta gruppchefer, soldater, sjömän. De är anställda av Försvarsmakten och har tagit tjänstledigt för att vidareutbilda sig till reservofficer. Inför kursstarten lovades de lön med visst avdrag, så kallade ASOUförmåner. Efter en tid beslutades oväntat att aspiranterna istället skulle få 140 kronor om dagen. – När jag fick vetskap om detta blev jag minst sagt irriterad. Förbundet hade i samverkansförhandling redan i januari fått klartecken avseende lönefrågan säger Reservofficerarnas förhandlingschef Jonas Wiberg, som direkt kontaktade PERSS för att få ordning på oredan. Delade känslor efter beslutet Och nu har nytt förtydligande beslut fattats. Denna gång av HKV/PROD. – De aspiranter som uppfyller kraven ska få lön som utlovats, det är tydligt och bra, förklarar Jonas Wiberg. Bland aspiranterna är känslorna delade: – För vissa av oss var detta beslut förstås jätteroligt. För andra som låg nära gränsen men inte får några pengar känns det lite märkligt, säger aspirant Pontus Erlandsson. I skrivande stund har lönen inte betalats ut. Jenny Harlin Reservofficeren 3, 2015 9 Så vill förbundet förbättra sy Om fyra år ska Försvarsmakten ha 2400 aktiva reservofficerare. I dagsläget saknas minst 1000. Förbundet vill se ett helhetsgrepp om reservofficerssystemet, så att det kan fungera optimalt och över tid. Det finns en hel del hinder, som gör det svårt och krångligt att tjänstgöra. Här är listan över läget – och förbundets förslag på lösningar. Utbildning Utbildning måste starta omgående, även för marinen. Fokus måste läggas på OFF/T-utbildning, inte enbart SO/T-utbild ning. Medel och personal måste avdelas för att kraftigt utöka antalet utbildningsplatser. Efter kompetensinventering bör befintliga reservofficerare erbjudas kompletterande utbildning för att kunna krigsplaceras. Status: Ny reservofficersutbildning öppen även för OFF/T har startat. Kursplanen är inledningsvis densamma som för SO/T och kommer att revideras. Antalet utbildningsplatser är enbart en fjärdedel av de planerade. Marinen saknar utbildning. Jenny Harlin Pensioner En reservofficer får inga pensionsavsättningar vid tjänst göring. Förbundet Reservofficerarna kräver pension från första kronan. 2500 Statusrapport: I dagsläget får reservofficeren ett bruttopåslag på lönen, och får själv avsätta pengar i privat pensions försäkring. Möjligheten är dock i praktiken är stängd med de nya avdragsreglerna. Saco har avtalat med Arbetsgivarverket att även reservofficerare ska omfattas av det nya pensions avtalet, som träder i kraft nästa år. Men vad avtalet innebär i detalj är i skrivande stund inte klart (läs mer på sida 7). 2000 1500 1000 500 Rekrytering och bemanning 0 Idag är det svårt för den enskilde att hitta tjänster och be fattningar som är lämpade för reservofficerare. Information Reservofficerare måste få tillgång till emilia, eller annat nät, för att få tillgång till korrekt information. 10 Reservofficeren 3, 2015 Redovisning av reservofficerssystemet FM2013-546:9 RESERVOFFICERARNAS BERÄKNING Beräkning RO-systemet med justering från verkligheten 2016 2017 2500 2000 1500 1000 500 0 Kompetens Status: Central inventering saknas fortfarande. FÖRSVARSMAKTENS PLANERING 2015 Lösning: Märk tjänster som är lämpade för reservofficer are med tagg reservofficer, så att de enkelt blir sökbara i Reachme. Använd reservofficerare och deras kontaktnät för att rekrytera lämpliga personer och för att synliggöra yrket i det civila, på utbildningar, mässor och i företag. Använd reservofficerare med god personkännedom stödja i rekryter ing och bemanning lokalt, för att få bäst effekt och understöd till förbandet. Försvarsmakten och civila myndigheter bör avdela personal för att samla in korrekt information om reservofficerares militära och civila kompetens och uppdatera samtliga register som behöver uppdateras inom Totalförsvaret. 2400 - FÖRSVARSMAKTENS BEHOV 2015 Ser man till antalet befintliga, krigsplaceringsbara reservofficerare och verkliga up erade från förtidsavgågna yrkesofficerare går ekvationen inte ihop för att nå målen e Ledning T-personal är en mycket stor personalgrupp med andra villkor och behov än K-personalen. Idag är uppgifterna för denna grupp spridda, och med det blir ansvaret splittrat och oklart. Lösning: En enhet för T-personal bör skapas på HKV, där en grupp med samlad kompetens (utbildning, rekrytering, marknadsföring, information, juridik, HR, ATO mm) tar ett helhetsgrepp om de Trelaterade frågorna och ser till att de inte hamnar mellan stolarna. ystemet för reservofficerare Lönesättning Omställningsavtal Försvarsmaktens principer för individuell lönesättning tillämpas inte för reservofficerare. Lönesättningsmodell kommuniceras inte. En reservofficer med anställning i staten riskerar att inte om fattas av omställningsavtalet vid arbetslöshet, eftersom han/ hon har en tillsvidareanställning att falla tillbaka på. Att den inte garanterar lön är ovidkommande enligt avtalet. Detta måste ändras. Lösning: Förbundet vill tillsammans med Försvarsmakten diskutera lönesättningsmodell och tillämpning för reservofficerare. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal är särskilt viktigt för personal som inte tjänstgör kontinuerligt, men genomförs inte i tillräckligt stor omfattning. Lösning: Utvecklingssamtal bör hållas en gång om året. DET SOM KRÄVS. För att nå sina egna mål måste Försvarsmakten kraftfullt utöka utbildningen av nya reservoffcerare, liksom rekryteringen från yrkesofficerskategorin. Lösning: Ändring i kollektivavtal – det måste tydliggöras när individen tjänstgör som reservofficer eller ej. Kommunikation Kontinuerlig, bred och korrekt information från central nivå måste kommuniceras till samtliga reservofficerare och förband, så att alla har tillgång till samma uppgifter. Regelbunden kommunikation är viktig för att upprätthålla relationen. Status: Lokala satsningar finns, men central kommunikation saknas fortfarande. Rätt tilltjänstledighet Idag finns ingen lagstadgad rätt till tjänstledighet för övning. Detta försvårar för reservofficeren att tjänstgöra, och för Försvarsmakten att få tillgång till sin personal. 2019 planerar Försvarsmakten att nå målet om 2400 krigsplacerade RO. Enligt våra beräkningar kommer det att saknas 440 RO. 2018 2019 Om inget görs riskerar systemet att inte nå måluppfyllnad för än efter 2030 Befattningar I planen för FM ORG NY kommer två tredjedelar av Försvarsmaktens reservofficerare bestå av SO/T. Att utbilda ett stort antal SO/T, som sannolikt inte kommer att bli verkliga specialister med tanke på hur lite övning de kommer att få, är inte kostnadseffektivt. Lösning: Bättre då att i högre grad låta K-personal vara specialistofficerare, och T-personal officerare. Fler OF/T-befattningar, färre SO/T-befattningar. Kollektivavtal 2030 ppgifter över avgångar, nyutbildade och nyrekrytenligt nuvarande planering. Källa: Försvarsmakten. Lösning: En reservofficer bör garanteras författningsenlig rätt till tjänstledighet vid tjänstgöring inom Försvarsmakten. Att jämföra med föräldraledighet. Grafik: Henrik Karlsson Villkor och avtal Det råder stora brister i information och tillämpning av vilka villkor, ersättningar och löner som ska gälla. Individer drabbas och det leder till tidsödande och dyra tvister och domstolsförhandlingar. Lösning: Förhandling om ett fungerande kollektivavtal krävs, liksom ensad, samlad och korrekt information om villkor, ersättningar och lön. En handbok bör tas fram i samverkan mellan Försvarsmakten och förbundet, och spridas gemensamt så att alla berörda får korrekt information. Reservofficersavtal måste gälla för reservofficerare oavsett var de tjänstgör, så att individen vet vilka villkor som gäller, och Försvarsmakten kan använda sin personal på ett smidigare sätt. Lösning: Att Försvarsmakten accepterar förslaget att förhandla, och gemensamt med förbundet skapar ett kollektivavtal som är funktionellt för all tjänstgöring inom Försvars makten. Ser du fler förbättringsmöjligheter? Kontakta oss på kansli@reservofficerarna.se Reservofficeren 3, 2015 11 Uppslutningen var god när kommendör Ewa Skoog Haslum med övriga chefer informerade om framtiden på 4 sjöstridsflottiljen. Dels handlade mötet om den fra Reservare ska förstärka Knappt hundra befattningar för T-personal kommer att finnas i Fjärde sjöstridsflottiljen från 2016. Det var budskapet när Kmd Ewa Skoog Haslum informerade officerare och sjömän på ett efterlängtat möte. Den 22 augusti höll chefen för Fjärde sjöstridsflottiljen, kommendören Ewa Skoog Haslum, information om en ny organisation för förbandet, verk sam från och med år 2016. Det nya med denna organisation är att den innehåller totalt knappa hundra be fattningar för T-personal. Informationen gavs på Sjöhistoriska museet i Stockholm. Såväl kommendören själv som de olika underlydande förbandscheferna för flottilj-sta ben, 41. korvettdivisionen, 42. min- 12 Reservofficeren 3, 2015 röjningsdivisionen och 43. underhållsdivisionen var representerade, liksom stabens personalfunktion (N1 på modernt militärt lingua franca). Den enda för bandschef som inte deltog var den för röjdykar förbandet. Det förbandet har Ewa Skoog Haslum. dock redan ett Foto: Försvarsmakten regelbundet och aktivt användande av reservofficerare, så röjdykarna har – om uttrycket tillåts – redan sitt på det torra. Kommendören inledde med att in formera om den förändring som nu ska ske i och med krigsplacering av T-personal. Utbildning av reservofficerare i marinen saknas, men planeras. Den generella tanken bakom användandet av T-personal skulle kunna beskrivas som en förstärkning, snarare än förstoring, av förbandet. Detta även om krigsförbandskontraktering av T-personal torde innebära ett cirka tio procent stort personaltillskott. Är i ständig drift Hela flottiljen är i ständig drift; det finns således ingen ”mobiliserande” del. T-personalens funktion är att dels kunna täcka upp med ickemilitära kompetenser (som folkrätt, sjökapten eller läkare), dels ge redundans i befattningar som till var dags betjänas endast av en eller ett fåtal befattningshavare. Det poängterades också att det finns använd ning av reservofficerare även uppåt i stabshierarkien. Rent praktiskt förväntas den enskilde som kontrakterar sig kunna tjänst- amtida organisationen, och dels om vilka möjligheter reservofficerare har att tjänstgöra vid flottiljen framöver. Foto: Magnus Jirlind/Försvarsmakten a 4 sjöstridsflottiljen göra omkring fyra veckor per år under en femårsperiod. Tjänstgöringarna förläggs till större – och med god framförhållning planerade – övningar, vilket bör göra det rimligt lätt att planera ihop tjänsten med ett civilt arbete. Ett visst mått av individualisering kan ske. måste stämmas av med högre ort. Det kan te sig något märkligt i och med att det gäller att klara ut den ordinarie verksamheten vid vaknas. Känslan var dock den att förbandet gärna ville kunna utnyttja möjligheten till denna typ av tjänstgöringar och hitta rätt individer för detta. Behov vid vakanser Många slöt upp på sin fritid Utöver de tjänstgöringar som hör till de krigsplacerade befattning arna kommer precis som tidigare finnas behov av reservare går in på befattningar vikta för kontinuer ligt tjänstgörande. Ett sådant behov uppstår vid vakanser. Det kan också vara ett sätt att uppdatera egen kom petens. Utöver att kommendören och personalstaben orienterade och svarade på frågor gick de olika underlydande förbandscheferna igenom sina olika förband. En bra uppfräschning för de som inte fått chansen att tjänst göra på ett antal år. Särskilt tack nämligt var att man tog upp vilka officerare som bestrider olika nyckelbefattningar. Något som gör det lättare att hitta någon man känner. Det poängterades flera gånger – och med all rätta – att det ofta är genom de Vad som inte direkt utsades vara ett problem – men som nog ändock kan tecknas på den listan – är att finansieringen av en sådan tjänstgöring personliga kontakterna man hittar rätt roll att tjänstgöra i. Och även rätt sätt att göra det på. Respektive förbandschef gick slutligen igenom de olika befattningar som planerats för T-personal och argumenten bakom detta. Det var på många sätt en mycket posi tiv träff. Försvarsmakten har tagit tag i användandet av sina reservofficerare för första gången på rätt länge. Och det finns en plan för detta. Det var också positivt att så många slöt upp på sin fritid. Något som visar på den lojalitet som finns – både inom reservofficersleden och bland tidigare an ställda sjömän. Slutligen var det också en hel del humor. För det är ju kul i flottan också. Inte bara allvar. Girion Blomdahl Reservofficeren 3, 2015 13 Det var 17 målmedvetna elever som under en vecka lärde sig mer om reservofficersbanan, under Försvarsutbildarnas ungdomskurs i Skillingaryd. Ledarskap va På väg mot en framtid s En vecka i juni möttes 17 ungdomar för en kurs i Skillingaryd. Ämnet: hur det är att jobba som reserv officer. Intresset och engagemanget var tydligt – liksom förståelsen för uppdragets betydelse. Försvarsmaktens behov av reservofficerare är stort och möjligheterna många för den som söker sig till reservofficersbanan. 17 ungdomar, främst från södra Sverige, tog de första stegen mot uppdraget under en vecka i Skillingaryd. Här fick de veta det mesta som är värt att veta om raka ROK:en och om hur 14 Reservofficeren 3, 2015 en vanlig dag kan se ut för en reservofficer. Under veckan varvades ledarskap med lektionssittningar. LOS, ledarskap och självkänne dom (ett paket från Försvarshögskolan) gick alla igenom och nu har de sitt första certifikat att lägga i CV:n. Jasmine Steen. En av eleverna, Jasmine Steen från Höör i Skåne, bestämde sig under kursen: – Ja. Jag kommer att söka till specialist och reservofficer. Jasmine är 17 år och ska börja trean i gymnasiet till hösten. På ett tekniskt gymnasium i Lund pluggar hon med sikte på högskolestudier. Hon räknar upp möjligheterna, som hon ser dem: plugga tilll civilingenjör i Lund, IT-design på Blekinge Tekniska hög skola eller gå på KTH i Stockholm. Vill ha både civil och militär bana Jasmine känner att det militära också passar in i hennes framtid. – Som reservofficer. Då kan jag göra båda sakerna, säger Jasmine. Hur kom du på att du ville delta i denna vecka i Skillingaryd? – En kompis pappa jobbar i Försvarsmakten. Kompisen har gått en kurs arvades med information frän, av och om reservofficerare. Foto: Per Lunqe som reservofficer och han tycker det är coolt. Så jag gick med i Försvarsutbildarna och jag tycker också det är coolt. En reservofficer ska ha förmågan att leda andra. Hur ser du på ledarskap? Inför kursen i Skillingaryd hade Jasmine flera frågor. Hur funkar det att läsa vid sidan av när man utbildar sig till reservofficer? var en av dem. Först GMU sedan K3 – Jag kan ta på mig ansvaret att leda men jag har inga problem med att ta ett steg tillbaka. Nu är Jasmines frågetecken uträtade. Under den inledande kursen i ledar skap och självkännedom, har hon tagit flera steg framåt. Jasmine har varit i situationer där hon leder andra men hon känner sig inte tvungen att alltid vara den som leder, inte i alla situationer. Hon berättar om en spaningsövning. – Jag vet nu att jag vill söka grundutbildningen i Försvarsmakten och sedan fortsätta till reservofficer, säger hon. - Då låg jag gärna i OP:t i stället för att vara gruppchef längre bak. Det kändes bra, säger Jasmine. Jasmine kommer att söka sig till K3, hon gillar spaning. Reservofficersutbildningen kommer hon söka till när hon är klar med högskolestudierna, antingen i delad variant eller den raka, beroende på vad som finns att tillgå. På kursen träffade eleverna såväl reservofficerare som instruktörer från MHS Halmstad. Jenny Harlin, kanslichef på förbundet Reservofficerarna, berättade om förbundets verksamhet och viktigaste frågor. Joel Månsson, själv nyutexaminerad reservofficer, berättade om tiden som vagnchef i Afghanistan. Från en elev fick han frågan om vilken egenskap som är viktigast för en reservofficer. Joel Månssons svar: – Att vara ödmjuk. Per Lunqe Reservofficeren 3, 2015 15 Hotet kommer från öster under övningen. Fienden Grannland har redan landstigit på Gotland och upprättat en bas där. Nu gäller det för luftvärnet att hejda an Storövning Sverige i fokus när Över 5000 personer deltog när armén och flygvapnet övade samtidigt med fokus på nationen. Några av dem var reservofficerare i Luftvärnet. Fienden Grannland har tagit Gotland, och landstigit i östra Sverige. Flyg vapen och armé övar samtidigt och samordnat med cirka 5500 personer. Vid Smålandskusten är det luftvärnet som ska hejda angreppet från öst. Längre in i landet ska andra delar av armén hindra fienden från att skära av Sverige mellan de stora sjöarna och tvinga isär de svenska brigad 16 Reservofficeren 3, 2015 erna. Det får inte hända: Linjen mel lan Göteborg och Stockholm får inte brytas. Just nu är det tyst och stilla. Väl maskerade fordon, vaktposter i skogsbrynet och sovande soldater i tält. Övningen pågår dygnet runt. – Var är Bravo Romeo – jag menar Bertil Rudolf?! Åter till svenskt fokus Felsägningen är talande: Efter flera år med prioriterade utlandsuppdrag ligger fokus det nationella försvaret igen, och det är återigen svenska som gäller vid ordergivning. Förutom i luftrummet, där talas som tidigare engelska. Fem reservoffi cerare från Bertil Rudolf, alltså 61 Luftvärnsbatataljonens andra pluton, sätter sig i duggregnet för en snabb lunch. Två varmkorvar, en fralla och Joachim Ottosson. en tomat i vita skumplastlådor. Det är övningens tredje dag. Fienden skjuter från sin bas på Gotland, och här hemma ska luftvärnet dels besvara elden, och ngreppet, och skydda det egna luftrummet. Och för armén att slå tillbaka fienden inåt land. Foto (alla bilder): Jakob Dahlström Foto: Jakob Dahlström armé och flyg övar dels hålla luftrummet säkert för de egna luftstridskrafterna. – Det tär visserligen på våra resurs er, men också på fiendens resurser, säger RO/Fj Joachim Ottosson, som jobbar med underrättelseinhämtning under övningen och civilt arbetar på FMV. "Bra att komma utifrån" Det är en kompetent grupp som slagit sig ner kring det vingliga utflykts bordet i trä. Civilingenjör, socionom, student, läkare… – Jag tror att det är bra att komma utifrån. Man får en lite vidare syn, kan tänka lite annorlunda, säger Joachim Ottosson, som själv tidigare varit yrkesofficer men nu tjänstgör tidvis. miljökatastrofer stod på listan över kriser att öva inför – väpnad strid var däremot inget man hade tagit i beräkning på sjukhuset. Förrän efter Bragds besök. Det gäller både den civila och den militära världen. RO/Kn Joakim Bragd, bataljonstabsläkare, berättar om ett Joakim Bragd. rekognoscerings besök han nyss gjorde vid ett lokalt sjukhus, för att undersöka hur många sårade soldater som skulle kunna tas om hand där. Terrorangrepp och – Den civila sidan tror att försvaret har resurser, och den militära sidan tror att det civila samhället klarar av det. Det finns en oerhörd diskrepans mellan kartan och verkligheten, säger Joakim Bragd. Som överläkare på ett Stockholms sjukhus vet han mycket väl vad landsting och sjukvård kan bidra Fortsätter på nästa sida Reservofficeren 3, 2015 17 Storövning Sverige i fokus när armé och flyg övar med, och vilka brister som finns om många skadade skulle behöva vård samtidigt. – Min absolut viktigaste uppgift som reservofficer är att få till civilmilitär samverkan. Konkret för att få sjukvården att fungera även vid väpnat angrepp, men det gäller ju övriga samhällsfunktioner också, säger Joakim Bragd. Joakim Bragd började som kustjägare och har varit reservofficer sedan 1980-talet. Efter att Försvarsmakten 18 Reservofficeren 3, 2015 under flera år underlåtit att visa in tresse för hans försök att tjänstgöra, var han på vippen att säga upp sig. Men så kom han i kontakt med 61 Luftvärnsbataljonen. «Nu är jag jättenöjd, här funkar allt verk ligen bra!» – Nu är jag jättenöjd, här funkar allt verkligen jättebra! Jag känner att jag behövs, jag får bra information och kontakt från förbandet, har inget strul med ersättningar eller tjänst göring. Joakim Bragd får medhåll från de övriga. På Lv6 tar man väl hand om sina reservofficerare. – Vi får våra tjänstgöringsplaner i god tid också. Det är a och o för att kunna tjänstgöra, säger RO/Lt Stefan Malmros. Framförhållning är viktig för att kunna få ledigt från det civila jobbet, vilket inte alltid är självklart. – Min erfarenhet är dock att det finns en större förståelse inom försvars relaterade företag. Det känns som om de företagen ställer sig positiva Det blev tid för samtal om reservofficerares möjligheter att tjänstgöra under lunchpausen. Från vänster, medurs: RO/Kn Joakim Bragd, RO/Fj Joachim Ottosson, RO/1 sgt Johan Höög, RO/1 sgt Thomas Bjällstrand och RO/Lt Stefan Malmros, 61 Luftvärnsbataljonen. till att man är reservofficer, säger RO/1 sgt Johan Höög. Framtiden är oklar En annan sak som inte heller är självklar, är hur framtiden ser ut, säger Johan Höög, som under öv ningen observerar hur 62 Luftvärns batataljonen, som består av främst T-personal ska spegla den stående 61 Luftvärnsbatataljonen när Tbataljonen väl är fullt ut bemannad. – Jag tror inte att det civila samhället riktigt har förstått och greppat det här systemet med T-personal. Och tvåbefälssystemet är ju en stor skillnad mot hur det var förr. Det är inte helt tydligt hur karriärvägarna ser ut i framtiden, tycker jag. Det finns utmaningar för att få systemet att fungera smidigt och gnisselfritt, både ur civilt och militärt perspektiv. – Jag tror att det behövs en hel del information, både till arbetsgivare och till reservofficerare som ska tjänstgöra, funderar Joachim Ottosson innan han går tillbaka in i stabstältet. Fortsätter på nästa sida ! FAKTA Flygvapenövning 15 28 augusti – 1 september övade Sveriges luftförsvar, alltså flygvapnet och luftvärnet på ostkusten. Syftet var att öva den luftoperativa förmågan och nationellt uppträdande från flottiljer och baser vid ett högkonfliktsscenario, dygnet runt under fyra dygn. I stort sett alla förband i flygvapnet tillsammans med delar ur armén och FMLOG deltog, sammanlagt cirka 1 500 personer. Övningen samordnades med Arméövning 2015, bland annat avseende markmålsbekämpning och stöd med helikoptrar. Källa: Försvarsmakten Reservofficeren 3, 2015 19 Storövning Lunchen är över. Åter till övningen. Grupperad och redo att skydda fastlandet. Samtidigt framrycker den mekaniserade brigaden mot Motala, Skövde och Örebro. Foto: Ulrika Roos/Försvarsmakten Sverige i fokus när armé och flyg övar Korvarna är uppätna. Snart återgår Bertil Rudolf till arbetet med att hejda fiendens framfart. Evakuerar 27 skadade soldater Längre inåt landet kämpar andra med samma uppgift. Den mekaniserade brigaden framrycker och grupperar sig öster om Motala, i Skövde och söder om Örebro. Andra brigaden bekämpar fienden väster och öster om Vättern. Tredje brigaden ska anfalla och förhindra att fiendens styrkor förstärks. Och i Göteborg gör man precis det som Joakim Bragd efterlyste på det lokala sjukhuset: Övar katastrofberedskapen genom att evakuera 27 fingerat skadade soldater från Göteborgs garnison till Sahlgrenska universitetssjukhuset för vård. En så stor övning tillsammans med Försvarsmakten har inte gjorts på många år. Jenny Harlin 20 Reservofficeren 3, 2015 ”Skadade” soldater lastas ur på Sahlgrenska universitetssjukhuset. ! FAKTA Arméövning 15 24 augusti – 3 september, genomförde stora delar av Sveriges arméförband en samlad övning i området runt Vättern. Huvudsyftet var att öva det nationella försvaret, främst arméförbandens förmåga att agera och samverka som en brigad. Det är den största nationella övningen för Försvarsmaktens markförband på flera år. Drygt 4000 personer från 23 förband deltog Markstridsskolan var ansvarig för övningen och Tredje brigadstaben har varit basen i planeringsarbetet. Arméövning 15 är kulmen på en tvåårig övningsserie där ingående förband har tränats för att agera i brigad. Källa: Försvarsmakten Elavtal som gör nytta När du som ny kund tecknar ett förmånligt rörligt elavtal skänker vi 500 kronor till svenska Soldathemsförbundets stödfond. Fonden finns till för rehabilitering av de soldater som behöver hjälp och stöd efter utlandstjänstgöring. ”Ett mycket bra initiativ som jag stöttar då det kan göra skillnad för både officerskamrater, vänner och anhöriga.” Henrik Bjelkow Kapten vid Södra skånska regementet P7 i Revinge Läs mer och teckna elavtalet på skekraft.se/kampanj ange kod soldathem Reservofficeren 3, 2015 21 Analys Karl Ydén, RO/Kn och Fil Dr: Bekymmersamt för folkförankringen Folkförankring är ett centralt begrepp för många svenska politiker och försvarsmaktsdebattörer. Samtidigt saknar många svenskar en tydlig uppfattning om försvaret. Karl Ydén analyserar här begreppet folkförankring utifrån siffror ur den senaste SOM-undersökningen. Dagens Nyheters publicering av Bengt Ohlssons text Två skott i bröstet. Två skott i huvudet berörde relationen mellan försvaret och det övriga samhället. Expressens Patrik Kronqvist kommenterade i Lumpen gör sig bäst som minne att texten knappast hade publicerats tio år tidigare. Mindre kunskap om försvaret i samhället gör det mer exotiskt, menade han. Och visst: sedan den reellt allmänna värnplikten försvann har försvarets vardagliga kontaktyta med svenskarna kraftigt reducerats. Dramatiskt färre svenskar än förr provar idag ut marschkängor eller skottställer sina AK. Försvarsminister Hultqvist har förordat en översyn av hur värnplikt skulle kunna utgöra en komponent i försvaret (och en utredning av frågan är beslutad). Ett argument för värnplikt, menar Hultqvist, går bortom praktiska och tekniska överväganden. Det handlar om försvarsorganisationens folkförankring, om vilken identitet som militären i en demokrati ska ha. I Sverige är dylika resonemang om försvar och sam hälle rätt sällsynta, men internationellt utgör de ett etablerat kunskapsfält: civilmilitära relationer. I Expressen får ministern dock inget stöd – värnplikten är en ”återvändsgränd”. Folkförankringsargumentet underkänner Kronqvist med: Det är i yrkesarméns USA och inte i Sverige som folk länge kört omkring med Support our troops-dekaler på stötfångaren. 22 Reservofficeren 3, 2015 Någon fastställd definition av folkförankring finns inte, och bildekalerna bör därför inte avfärdas lättvindigt. Men redan en ytlig bekant skap med amerikansk eller brittisk debatt om militär och samhälle räcker för att inse att frågan är mer komplicerad än att räkna gula band. «Officerare återfinns i den nedre delen av förtroendeskalan» Snarare än en djupare förankring hos folket, uppger många amerikan ska soldater att de på hemmaplan möts av ytliga hedersbetygelser som snabbt övergår i ointresse eller obe hag. En skribent har sammanfattat attityden med Know that we respect and support you – now please go away. En annan med We love the troops, but we’ d rather not think about them. En rad böcker publicerade de senaste åren skildrar den distans som amerikanska soldater upplever mellan sig och den amerikanska allmänheten. En av dem, Ben Fountains Billy Lynn’s Long Halftime Walk , skildrar det sista dygnet av en PR-regisserad Victory Tour i USA, där en handfull soldater fått hjältestatus efter att eldstrider visats på Fox News. Under två veckor får soldaterna åka limousin, äta lyxmat, bli dunkade i ryggen och småprata med amerikaner för vilka kriget utgör ett konversationstema snarare än en praktisk, brutal verklighet. För att kraftigt förenkla så handlar frågan om folkförankring ytterst om en gränsdragning eller uppdelning mellan ”vi och dem”, om identifikation. Det svenska försvaret är inte automatiskt folkförankrat och har inte heller alltid varit det. Den breda legitimitet som försvaret åtnjutit i modern tid är resultat av ansträngningar från både politiskt och militärt håll. Under 1900-talets inledning rådde en djupgående misstro mellan värnpliktiga arbetare och en högerorienterad befälskår, vari många var motståndare till allmän rösträtt och till parlamentarisk demokrati (England anfördes för övrigt som varnande exempel på det senare). Borggårdskrisen 1914 och dödsskjutningarna i Ådalen 1931 utgör milstolpar om man ska analysera framväxten av det svenska försvarets folkförankring. Under sent 1930-tal föranledde krigets vindar i Europa en social demokratisk positionsförändring ifråga om Sveriges försvar, och man eftersträvade förbättrade relationer mellan arbetarrörelsen och försvaret. SSU inbjöd 1939 till den första Folkoch försvarkonferensen, för att skapa dialog mellan officerare, poli tiker och företrädare för Organisa tionssverige. Från beskyllningar om att utgöra primärt en aristokratiskt dominerad disciplinanstalt kom försvaret, särskilt efter beredskapsåren, att vinna ökad legitimitet. Bredare social rekrytering till officerskåren, minskad betoning av blind lydnadsdisciplin samt mer realistisk stridsutbildning lade grunden till det nya försvar som under 1970-talet Analys Civilmilitära relationer är sällan helt friktionsfria. Ett försvar måste fungera i det samhälle som bekostar det och ur vars befolkning rekrytering ska ske. Samhället förändras kontinuerligt och därmed de civilmilitära relationerna. Dagens Sverige är på många sätt annorlunda jämfört med vid kalla krigets slut. I Sverige har analyser av civil militära relationer, och av försvars sektorn överlag, tillmätts liten betydelse. Trots de mycket stora förändringarna i försvaret under de senaste 20 åren har bredare politisk eller allmän debatt knappast före kommit, vare sig i samhällsprogram, i dagspress eller bland forskare. I alla fall inte förrän det senaste två åren, då debatten tilltagit. Sedan några år finns dock några försvarsrelaterade frågor med i SOM-institutets nationella under sökning, som årligen kartlägger opinion, vanor och attityder i Sverige. Den senaste rapporten, Fragment, innehåller indikationer på en ut veckling mot ett mer komplext och alltmer fragmenterat Sverige. En komprimerad genomgång av SOMundersökningarna 2011–2014 visar bland annat: 1. att svenskarna stadigt uppger ett tydligt mindre förtroende för försvaret än för polis respektive rättsväsende, 2. att uppgifterna försvar/skydd av Sverige respektive freds bevarande/humanitära inter nationella uppdrag åtnjuter ett starkt och brett stöd hos svenska folket, 3. att svenskarnas stöd för Afghanistaninsatsen var åter hållet/svagt och försvagades med tiden, 4. att militära utlandsuppdrag inte anses vara värda att svenskar dödas/skadas, 5. en negativ inställning till svenskt deltagande i en eventuell militär insats i Syrien, 6. ett fortsatt (men minskat) motstånd till svenskt NATOmedlemskap, SOM-undersökningen efterfrågade även svenskarnas förtroende för olika yrkesgrupper. Officerare återfinns i den nedre delen av förtroendeskalan och framstår litet som existerande i marginalen. Mer än sex av tio svenskar uppger ingen uppfattning eller varken eller, en tendens som går igen även i andra SOM-frågor om försvaret. För den som vill ha ett välfungerande, folkförankrat försvar borde detta vara bekymmersamt. Primärt som konsekvens av Rysslands aggressiva agerande har nu försvarsfrågor tilldelats en ökad betydelse inom politik och media. Huruvida detta lång siktigt ökar svenskarnas intresse respektive förtroende för försvaret återstår att se. 7. en liten övervikt för återinförande av värnplikt (men inte bland de unga som skulle kunna beröras av en sådan föränd ring). I den senaste SOM-undersökningen, genomförd under förra året, frågades också om de svarande hade någon personlig relation till Försvarsmakten. Cirka 1 procent uppgav sig vara Försvarsmaktsanställd, 5 procent hade en familjemedlem som var Försvarsmaktsanställd, 20 procent hade en vän i Försvars makten och 64 procent uppgav sig inte känna någon i försvaret (medan 10 procent svarade ”vet ej”). Foto: Hillevi Nagel, GU och därefter utbildade dagens svenska befälskår. Karl Ydén Universitetslektor vid Chalmers och Visiting Research Fellow vid King’s College London. Han har skrivit om försvarsopinionen i de fyra senaste SOM-undersökningarna, (finns på www.csms.se). Artikeln är något förkortad och har tidigare publicerats i Officerstidningen 5/2015. ANNONS Köp ett nöd-kit till kvinnor i Syrien 240 kr Syriens kvinnor lever i en mycket utsatt situation, och det råder akut brist på det allra nödvändigaste. Därför delar vi ut ett nöd-kit med bland annat visselpipa, ficklampa, tvål, bindor och underkläder. Sms:a NÖDKIT till 72 900 och bidra med 100 kr eller köp ett nöd-kit på redcross.se Jag godkänner att Röda Korset kontaktar mig. Mina personuppgifter behandlas enligt PUL. Reservofficeren 3, 2015 23 RO/Mj Jonas Stålhandske Palovaara och RO/Övlt Peter Winroth på plats. Det nätverk som CIOR utgör medger god insyn i NATO-länders reservofficersorganisationer och därmed deras respektive försvarsmakter, konstaterar de sven Erfarenheter från Sofia: Fler kvinnliga reservofficera Reservofficerare från 30 länder möttes i bulgariska Sofia för CIOR:s årliga sommarkongress. I början av augusti reste RO/övlt Peter Winroth och RO/mj Jonas Stålhandske Palovaara till Sofia för att delta i CIOR:s sommarkongress för Sverige och Sverofs räkning. Här är deras rapport i korthet: Årets sommarkongress genom fördes ur svenskt perspektiv enbart med delegater i CIOR Council och på egen bekostnad av Sverof. Det nätverk som CIOR utgör medger god insyn i NATO-länders reserv officersorganisationer och därmed deras respektive försvarsmakter. 24 Reservofficeren 3, 2015 Ett konkret resultat av kongressen var planer på att genomföra ett uppstartsmöte under hösten 2015 (förslagsvis i Vilnius) för att skapa ett forum för Östersjöområdet. Repre sentanter från bland annat Estland, Lettland, Polen och Tyskland önskar delta i detta framåtriktade arbete. Nordiskt Presidiemöte med genomfördes med gott resultat. Sverof deltog denna gång som observatör och med en av huvud målsättningarna att ånyo ansluta sig som aktiv medlem (vilket uppskat tades av övriga nordiska länder). Förutom arbetet i Council med tillhörande diskussioner och beslut genom- fördes en mängd informella diskussioner och möten med merparten av Council-representanter från andra länder och då inte minst USA, Stor britannien, Frankrike och Tyskland där vi upplever att vi ytterligare har stärkt relationerna med ett därtill hörande gott diskussionsklimat. Det nordiska samarbetet Nordiska Presidiet utgör även fortsättningsvis en viktig del och ska prioriteras och utvecklas vidare. Sverof har sedan nästan 80 år haft ett mycket gott samarbete med våra nordiska grannar och vi har mestadels samsyn inom nordiska försvarsfrågor, CIOR och MILCOMP. Nordiska Presidiet genomför möten fyra gånger per år (på Bulgarien hade kort om tid, men klarade att organisera kongressen ändå. Foto: Privat nska delegaterna efter resan till bulgariska Sofia. Planer finns på att arrangera en sommarkongress även i Sverige. are till CIOR-uppdrag sökes Summer Congress, Midwinter Meeting samt två möten däremellan). Nästa möte hålls i Köpenhamn, januari 2016. På kort sikt bör Sverof rekrytera nya delegater till CIOR:s olika kommittéer samt särskilt identifiera och aktivera kvinnliga reservofficerare. Idrottslaget bör ges möjlighet till träning mellan CIOR-arrangemangen och vi bör finna kvinnliga deltagare till ett samnordiskt kvinnligt lag vilket även har framförts på möten inom Nordiska Presidiet. Sverof hoppas att Försvarsmakten snarast återupptar det ekonomiska stödet för CIOR-verksamheten som är det viktigaste internationella nät- verket för reservofficerare. Det är av yttersta vikt att mandatfördelningen mellan Sverof och Försvarsmakten är klar och att vi kan ha en öppen och transparent dialog med Försvarsmakten. Försvarsmakten stöder CIOR-verksamheten emedan Sverof, varandes ägare till det svenska CIORmedlemskapet alltsedan starten år 2000, prioriterar, organiserar, bemannar och leder verksamheten. Avslutningsvis bör nämnas att det skulle ha varit USA som stått som värdland för årets sommarkon gress men som av olika skäl backade ur i ett sent skede. Med endast fem månader kvar till genomförandet av kongressen åtog sig istället Bulgarien värdskapet och genomförde detta med bravur – en eloge till de bulgar iska värdarna! Jonas Stålhandske Palovaara Peter Winroth Missa inte att delta i studien Employer Support och Defence Support! Ju fler som deltar, desto säkrare resultat. Gå in på www.sverof.se och svara på enkäten, som ska redovisas inom CIOR. Reservofficeren 3, 2015 25 Nordiska militärkamrater möttes i danska Aalborg 32 svenska representanter och medföljande från militära kamratföreningar fick en fin midsommarhelg i Aalborg under det 35:e nordiska mötet för militära kamratföreningar: Mötet var förlagt till trängrege mentet i Aalborg, dit delegationen anlände efter en behaglig båtresa över Kattegatt och med buss som mötte upp i Frederikshavn. På plats väntade 150 delegater från Danmark, Finland och Norge. Trängregementet är en av Danmarks största militära utbildningsplatser med cirka 2000 medarbetare, inklusive värnpliktiga. Regementet tar också emot en stor del av de 6 000 skolungdomar som varje år får genomföra en praktikvecka i försvaret. Vid Aalborg Kaserner finns också Nordjyllands hemvärnsdistrikt och Haerens logistikcenter samt flera andra stödenheter inom försvaret. Regementets raska sergeanter visade materiel och hur den skall användas samt besvarade allehanda frågor om rekrytering, anställningsförhållanden och annat. Det var tredje gången som det nordiska mötet hade förlagts till Aalborg. Marscherade genom staden Efter högtidlig öppning av mötet och kransnedläggning blev det sedvanlig manifestation med marsch genom staden, på gruppkolonner och med regementets musikkår i spetsen. Staden bjöd på uppskattad mottag ning, och deltagarna fick därefter tid att bekanta sig med livet i Aalborg. I mötet ingick studiebesök vid Jaegerkorpset, Aalborg Flygstation, Flottans station i Frederikshavn, Centret för sergeant- och maritimutbildning samt 26 Reservofficeren 3, 2015 vid garnisonsmuseet. Sista dagen avhölls också den sedvanliga skyttetävlingen mellan de fyra deltagande länderna, på pistol och karbin. Norge segrade i lagtävlingen och Norge och Sverige fick vardera en individuell guldmedaljör på karbin respektive pistol. «Betydligt fler frivilliga anmäler sig än vad som är Haerens behov» Flyvestation Aalborg ligger 10 km nordväst om Aalborg. Flygplatsen delas mellan civilflyget och flygvapnet och är hemmahamn för transport flygets fyra luftfartyg Hercules och CL-604 Challenger. Den första flyg platsen inrättades 1938 för att få en fast förbindelse med Köpenhamn. Den 9 april 1940 besattes flygplatsen av tyskarna, och redan dagen därpå användes flygplatsen av drygt 50 tyska transportflygplan. Tyskarna satte genast igång med att expropiera mark och utvidgade flygplatsen från två kvadratkilometer till 30. Det blev en av Nordeuropas största flygplatser. Efter kapitulationen den 5 maj 1945 övertog RAF flygplatsen och förstörde 270 tyska flygplan som fanns där. Civilflyget har idag drygt en miljon passagerare. Utbildar alla sergeanter i flottan På Flådestation Frederikshavn lotsades besökarna in till en alldeles ny simuleringsanläggning och fick genom att dra i spakar och trycka på knappar öva i hur man framför far tyg till sjöss utan att köra på andra fartyg, broar eller oljeplattformar. Center for Sergent- og Maritim Ud dannelse är en av sex olika skolor som ingår i marinens skolor. Vid centret får man lära sig de grundläggande färdigheterna för att klara av en befattning inom Marinen. Skolan är också utbildningsplats för samtliga sergeanter i flottan. Ytterst få kallas in till plikt 2004 fattades i Danmark ett för svarsbeslut som ändrade mobiliser ingsförsvaret till insatsförsvar. 2014 uppgick personalstyrkan till 20 200 personer varav 15 400 militär per sonal, av dem 950 kvinnor. Till detta kommer 15 000 aktiva i Hemvärnet. För värnplikten tillämpas en skyldighet för alla pojkar att infinna sig till en ”försvarets dag” samt ett lottningssystem som från början syftade till att kalla in cirka 30 procent av alla unga män till plikttjänstgöring. Intresset för att genomgå militär grundutbildning är emellertid så stort att betydligt fler frivilliga anmäler sig än vad som är Haerens behov. Det är därför i praktiken ytterst få som kallas in till pliktjänstgöring. Även utländska medborgare kan ansöka om att få genomgå militär utbildning. Grundutbildningen är minst fyra månader men kan för en del var längre. För de som blir fast anställda skrivs ett så kallat K-35 kontrakt som gäller fram till dess den anställde fyller 35 år. Anställningsvillkoren och befordringsmöjligheterna anses vara relativt goda. För varje anställnings period om fyra år får den anställde möjlighet att studera vid högskola under ett år. Ett K-35 kontrakt kan alltså ge fyra års högskolestudier. Varmt tack till våra danska kamrater för intressanta dagar i Aalborg! Alf Eckerhall Försvarsvän i Västerbotten har gått ur tiden Lennart Rosenkvist, Umeå, har avlidit, 79 år gammal. Han var en välkänd och engagerad profil inom frivilligförsvaret i Västerbotten – som reservofficer, FBU:are och hemvärnsbefäl. Lennart föddes i en liten bruks ort i Värmland. Efter värnplikten utbildade han sig till reservofficer med placering vid I 3 Örebro. Civilt utbildade han sig till skogsmästare och efter ett antal år i skogsbranchen, bland annat som lärare vid en skogsskola, flyttade han till Umeå och en anställning vid Länsarbetsnämnden. Lennart var medlem i Reservofficerssällskapet i Västerbotten (ROSIV) och under många år sällskapets sekreterare. Han tog ett stort och personligt ansvar för ROSIV och dess utveckling, aktiviteter och medlemsfrågor, och delade gärna med sig av sitt stora kunnande om skog, natur och geografi i samband med föreningens aktiviteter. Ett avtryck som Lennarts engagemang satt i ROSIV:s historia är den årliga vinterfjällmarschen, som innevarande år genomfördes för 29:e gången i södra Lappland. Fortfarande innehåller programmet inslag som Lennart introducerade under de första åren, såsom vissa delar av menyn och den avslutande söndagens korum där deltagarna unisont avslutar med psalmen Morgon mellan fjällen innan man ger sig ut på den avslutande etappen. Denna lilla andakt belyser också Lennarts kyrkliga intresse. Han var en aktiv medlem inom Svenska Kyrkan, och är på hemorten välkänd för sina sociala kontakter med interner på fängelset, som han besökte regelbundet under 33 år, alltid medförande egenhändigt bakade sockerkakor till fikat. Hans humanistiska inställning och intresse för medmänniskor fick också utlopp genom medlemskap i ett par av Umeås ordenssällskap. Parallellt med engagemanget i reservofficersrörelsen var Lennart Rosenkvist aktiv medlem i Umeå FBU-förening. Han engagerade sig så småningom även i Hemvärnet, där han var stf kretschef under hela 90-talet, därefter befäl till förfogande när åren börjat ta ut sin rätt och kroppen inte längre hängde med som tidigare. En stor personlighet har gått ur tiden. Gunnar Lindberg ANNONS Beställ från SFRO:s profilkollektion Med SFRO:s profilkollektion kan du visa din tillhörighet i de flesta situationer. Förbundets manchettknapp i tidlös formgivning. 400 kronor Det klassiska handsydda blazermärket. 110 kronor Köp en båtstandert så kan du visa tillhörighet till sommaren. 100 kronor Exklusivt bog- och skorstensmärke. 1000 kronor För alla tillfällen: slipshållare (hel eller delad). 20 kronor Gör din beställning till kansli@sfro.se. SFRO:s klassiska profilkollektion Manchettknapp Reservofficeren 3, 2015 27 NÖDVÄNDIGT VETANDE Som reservofficer ska du veta … För att du ska slippa leta svar i Försvarsmaktens svårgenomträngliga regeldjungel, samlar vi på information som är till nytta för dig som reserv officer. Allt samlas sedan på www.reservofficerarna.se, där vi bygger upp en faktabank för medlemsnytta. Har du egna frågor? Mejla till kansli@reservofficerarna.se Premier, pension och pengar Befordran Håll koll på dina lönespecifikationer, så att du får rätt ersättning! Skulle du behöva argumentera för din rätt, hittar du para graferna här: Grundregeln är att befordran får ske när arbetstagaren placeras på en fast befattning i högre befattningsnivå samt uppfyller befattningens kravprofil. För befattningsnivå OF 3 krävs som grundbehörighet för reservofficeren taktiska stabskursen (FHS TSK). Godkänd validering samt uppfyllnad av den kravprofil som anges för respektive befattning kan också ligga till grund för placering i befattning i högre nivå och därmed befordran. • En reservofficer är en i Försvarsmaktens tillsvidareanställd militär tjänsteman (officersförordningen samt förordningen om Försvarsmaktens personal). • Om en reservofficer ska tjänstgöra utanför egen krigs befattning ska ett placeringsbeslut fattas. Det ska inte förekomma några anställningsbeslut, eftersom en tillsvidareanställning redan finns i grunden. • Det saknas lagstöd för att direktrekrytera reservofficerare till en internationell militär insats, jämför 2 § i lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser: "Den som ska tjänstgöra i en internationell militär insats och inte har en anställning i Försvarsmakten får anställas särskilt för tjänstgöring i en sådan insats". Reservofficeren är redan anställd i Försvarsmakten. • Lönesättning för reservofficerare sker efter en individuell förhandling och lön ska sättas inför varje tjänstgöringstillfälle. • Vid tjänstgöring i egen krigsbefattning utgår inte pension enligt PA 03. Istället sker ett påslag om 13 procent på bruttolönen, enligt reservofficersavtalet. Om bruttolönen höjs (exempelvis vid utlandstjänst) sker påslaget på den nya högre lönen. Vid tjänstgöring utom egen krigsbefattning betalas pension enligt PA 03. • Vid tjänstgöring i egen krigsbefattning gäller reservofficers avtalet. Vid tjänstgöring utom egen krigsbefattning gäller Försvarsmaktens övriga kollektivavtal såsom exempelvis rörlighetsavtalet. • En reservofficer har enligt inkomstskattelagen 12 kap 8 § sitt tjänsteställe i bostaden. Det innebär att reservofficeren har rätt till resa, logi och traktamente vid all tjänstgöring. • Premier om två prisbasbelopp ska enligt 15 § officersförord ningen betalas efter de första tolv månadernas tjänstgöring i Försvarsmakten. I år är ett prisbasbelopp 44500 kronor. Jonas Wiberg 28 Reservofficeren 3, 2015 Alf Eckerhall Avtackning och medalj Vad gäller en reservofficer som blivit uppsagd eller uppnått 67 års ålder ska förbandschefen/förbandet vidta följande åtgärder: Kalla in reservofficeren till tjänstgöring en dag, med resa och logi. Överlämna reserv officersmedaljen och diplom (guldmedalj om anställningen varat 20 år eller mer, vid kortare tid silvermedalj). Erbjuda reservofficeren en enklare lunch med förbandschefen eller motsvarande. Tillsammans med reservofficeren se till att utlånad utrustning återlämnas. För reservofficer som slutar på egen be gäran ska förbandschefen/förbandet: Bjuda in reservofficeren till en avtackningsceremoni. Erbjuda logi om så krävs. Över lämna reservofficersmedaljen och diplom. Erbjuda reservofficeren att äta en enklare lunch med förbandschefen eller motsvarande. Tillsammans med reservofficeren se till att utlånad utrustning återlämnas. Alf Eckerhall Stationschefen Mj Erik Hörnell håller genomgång för grupp 3. Tidigare C I22, öv 1 Björn Lundquist i förgrunden. Foto: Lars Sjöberg Laganda på Polcirkelmöte Fälttävling, bastu och bankett stod på programmet när ROSIN arrangerade den 45:e Polcirkelövningen. I slutet av augusti genomförde Reservofficerssällskapet i Norrbotten, ROSIN – i samarbete med Norrbottens regemente I19 och Artilleriregementet A9 samt med stöd av Norrbottens flygflottilj F21 och Försvarsutbildarna Norrbotten – den 45:e Polcirkelövningen i obruten följd. Till övningen inbjuds reservofficerare och reservister tillhöriga respektive länders förbund och som är medlemmar i ROSIN eller mot svarande lokalavdelningar i norra Finland och Norge. Initiativet till övningen togs för snart 50 år sedan. Från 1971 genomförs den årligen och sedan 1978 roterar arrangör skapet mellan de tre länderna. I år var också fem estniska reservofficerare inbjudna. I strålande sol Orientering i blandlag skapade gruppkänsla. ryckte alla in på fredag eftermiddag och inkvarterades på logement på I19. Efter en samling med informa tion hölls kamratmåltid på kansli husmässen. Bra teambuilding Lördagens programpunkter var som sig bör en fälttävling, följd av bastu, återhämtning och bankett. Tävlingen genomfördes i blandade grupper där alla nationer var representerade. En individuell tävling, en grupptävling och en nationstävling i ett och samma koncept. Ett fantastiskt sätt att lära känna varandra och jobba ihop som team. Ungefär lika många grupp moment som individuella moment genomfördes, men eftersom de individuella resultaten räknades in i gruppresultatet var det naturligt att peppa varandra hela tiden i respektive grupp. De nio tävlingsmomenten prövade soldatkunskap som skytte, handgranatkastning, sjukvårdstjänst och avståndsbedömning. På efter middagen fick vi ta del av ett före drag om I19 och på kvällen avnjöts en trerätters middag under högtid liga former och med många tal. Söndagen avrundade helgen med prisutdelning. Norge vann före Finland, med Estland på tredje plats och Sverige på fjärde. Det krävdes alltså tre nationer för att slå Sverige. Nästa år genomförs övningen i Finland, på Rovajärvi skjutfält helgen 2-4 september. Om du är intresserad av att hänga med till Finland 2016 så ta kontakt med ROSIN. Lars Sjöberg Reservofficeren 3, 2015 29 Samtal i kulisserna. Försvarsfrågorna diskuterades både på och bakom scenen. ”Det är leverens som gäller. En viktig del är att bygga upp ganisationen, sade generaldirektör Peter Sandwall under s Mikael Tornving. ”En viktig del är att bygga upp reservofficerssystemet. Reservare är helt centrala för den framtida organisationen, sade Peter Sandwall under seminariet. Till Välbesökt seminarium om re Under fyra hektiska sommardagar åkte förbundsordförande Magnus Konradsson till Visby, för att lyfta reservofficersfrågor i Almedalen. – Det här en viktigt del av vårt opinions- och påverkansarbete, säger han. Förbundet Reservofficerarna är medarrangörer i Försvarspolitisk Arena, som lyfter försvars- och säkerhetsfrågor under Almedalsveckan. För att belysa det stora behovet av reservofficerare anordnade förbundet ett 30 Reservofficeren 3, 2015 seminarium med rubriken ”Så ska försvaret nå sina egna mål – och verkställa de folkvaldas vilja”. – Att Försvarsmakten inte kommer att få fram de 2400 reservofficerare man behöver i tid, vet vi redan. Jag ville sätta fokus på möjligheter, på att gemensamt arbeta för att göra det enklare för reservofficerare att tjänstgöra nu – inte om femton år, säger Magnus Konradsson. Både försvarsministern och utskottets ordförande var tydliga med sina bud skap: Reservofficerare behövs och är viktiga, både för försvarsförmågan och folkförankringen. Peter Hultqvist såg den utökade övningsverksam heten som möjlighet att få fler reservofficerare på banan. Han flaggade också för att en eventuell framtida återinförd värnplikt, enligt dansk eller norsk modell, skulle kunna skapa en naturlig roll för reservofficerare när krigsförband övas. Väntar på verkstaden Allan Widman höll med om att en eventuell framtida plikt skulle skapa naturlig efterfrågan på reservofficer are. Han tyckte också att Försvars makten tagit ett steg i rätt riktning när utbildningen av nya reservoffic- Foto: Jenny Harlin Foto: Jenny Harlin Billigast möjliga boende blev det för ordförande Magnus Konradsson. Reservofficerarnas seminarium uppmärksammades bland annat i Expressen. p reservofficerssystemet. Vi kommer att öka antalet reservare, de är helt centrala för den framtida orseminariet. Till höger om honom Allan Widman, Fredrik Ståhlberg, Peter Hultqvist, Magnus Konradsson och Vill du se seminariet igen? Gå in på youtube.com/user/FPAalmedalen l höger om honom Allan Widman, Fredrik Ståhlberg, Peter Hultqvist, Magnus Konradsson och Mikael Tornving. Foto (alla bilder): AMF Film eservofficerare i Almedalen erare nu startat och reservofficerssystemet är tänkt att byggas upp igen. undanröja de hinder som nu finns för befintliga reservofficerare att tjänstgöra. Sverker Göranson såg tillbaka på sina sex år som ÖB. Magnus Konradsson är nöjd med seminariet: – Men det är implementeringen, själva verkstaden, som vi verkligen väntar på. Det är hög tid för Försvarsmakten att bevisa att man har ett intresse för den här personalkategorin, sade Allan Widman. Försvarsministern påminde om det allvarliga omvärldsläget: – Jag hoppas att alla förstod att vi vill samarbeta för Sveriges bästa. Dessutom är kul att jobba med ett riktigt fullblodsproffs som vår mod erator Mikael Tornving säger han. Sträckte ut en hand Magnus Konradsson sträckte ut en hand till generaldirektören, och föreslog att en brett sammansatt projektgrupp skulle skapas i sam verkan med Försvarsmakten, för att – Vi har inte råd som Sverige och försvarsmakt att säga nej till människor som i positiv mening vill vara med och bidra. Jag tycket att det ligger en skyldighet att reda ut de problem som är, och få det att fungera på ett bra sätt. Reservofficerarnas seminarium under Almedalsveckan var ett av de mest besökta på Försvarspolitisk arena, på tredje plats efter seminariet där Fick du ut vad du hade förväntat dig av Almedalsveckan? – Ja och lite till. Vi har fått ut vårt budskap och lyckats knyta många viktiga kontakter säger Magnus Konradsson. Jenny Harlin Reservofficeren 3, 2015 31 POSTTIDNING 2 0 2 7 3 8 7 0 Därför är jag reservofficer Värnplikten beskriverAnders Thornberg som en vattendelare i sitt liv. – Från ett ganska bekymmerslöst liv fick jag bland annat känna på hur det var att snabbt fatta beslut och tala inför folk. Och inte minst veta vikten av att alltid ha minst en reservplan ifall något går fel. Jag gillade utmaningarna, och ville fortsätta. Det var under kalla krigets dagar, och jag kände att jag på något sätt ville göra något för mitt land. Det blev aldrig några lärarstudier. Efter värn plikten fortsatte han istället direkt på reservofficers utbildningen och upptäckte att han ville bli polis. Vilket han också blev. Först patrullerande i Stockholm, sedan spanare på Säkerhetspolisen och många andra befattningar. Nu är han generaldirektör på samma myndighet – den förste som rekryterats internt. Polisarbetet har han mycket tacksamt varvat med tjänstgöring som reservofficer. Under 80- och 90-talen kunde Anders, tack vare vad han kallar en välvillig arbetsgivare, delta i många övningar som reservofficer – ibland fem veckor långa krigsförbandsövningar – bland annat i ett milsäkkompani Anders är helt övertygad om att ”den välvilliga arbetsgivaren” i fick tillbaka för den tid som han var borta från sitt civila jobb: Foto: Säpo Anders Thornberg: "Jag ville göra något för mitt land" Den militära kunskapen har varit till nytta för Säkerhetspolischefen RO/Kn Anders Thornberg. Omvänt har hans poliserfarenhet varit till gagn för det militära. Och allt marscherande har medfört en oväntad bonus… ”En musikintresserad långhårig ung man från Halm stad, med mycket lite intresse för det militära utan som egentligen ville bli lärare”. Så beskriver Säpos generaldirektör Anders Thornberg sig själv när han ryckte in på Kompanibefälsskolan på I 16 i Halmstad. – Genom att vara aktiv som reservofficer och sam tidigt tjänstgöra som polis fick jag med mig en verktygslåda av lärdomar och erfarenheter som jag sedan delvis kunde använda inom Polisen. Och från vardagslivet som polis fick jag med mig kunskaper som jag kunde använda när jag tjänstgjorde militärt. Hur ser du på framtidens reservofficerare? – En av de viktigaste rollerna som reservofficerare alltid har haft, och kommer att ha, är att vara ambassadörer för Försvarsmakten i övriga delar av samhället. Själv har jag i olika situationer här på Säpo haft mycket nytta av att veta hur militärer tänker. Det finns en annan sak som Anders Thornberg upp skattar från tiden i Försvarsmakten: – Efter allt marscherande så vet jag ännu i dag exakt hur snabbt jag går. Om jag ska gå en sträcka och jag vet hur lång den är, så vet jag på minuten hur lång tid det tar att komma fram. Mycket praktiskt – jag är nämligen alltid i tid. Malin Andersson Lilla Nygatan 14 • Box 2147 • 103 14 Stockholm • kansli@reservofficerarna.se • www.reservofficerarna.se
© Copyright 2024