reservofficeren_4-14_web2
RESERVOFFICEREN www.reservofficerarna.se • Nummer 4 2014 Nu höjer vi stridsvärdet Yrkar skadestånd för dubbelfel sid 5 sid 18 ÖB:s förslag är feltänk av format sid 27 MAGNUS KONRADSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE Foto: Sune Henningsson Det självklara är inte självklart — än Jag hade äran att få tala till försvarsutskottet i slutet av november. Ledamöterna var pålästa, intresserade och visade stort engagemang för reservofficersfrågorna. Kort därefter kom beskedet om att Sverige nu går till extra val. Vissa tror att politiken nu enbart kommer att fokusera på valet, att allt annat stannar av. Det får inte hända: försvaret av Sverige är inget särintresse som kan ligga på is ett halvår i väntan på en ny regering. Försvarsfrågorna är alltför viktiga. Min förhoppning är att arbetet i försvarsberedningens anda fortsätter, oavsett den framtida regeringens sammansättning. Omvärldsläget kräver att ansvariga politiker lägger valtaktiska hänsyn åt sidan och visar att samarbete är möjligt. I alla fall på det säkerhets- och försvarspolitiska området. För det händer mycket nu, mer än på väldigt länge: Startskottet har gått för den nya och oerhört efterlängtade reservofficersutbildningen. Visserligen bara på planeringsstadiet - men äntligen finns reell möjlighet till att nya kollegor fyller på våra led. Om inte ÖB:s förslag sätter käppar i hjulet. Kampen för våra villkor fortsätter: Det mest basala är en skälig lön för arbetet, och lika villkor som kollegor i samma situation. Reservofficerarna har tröttnat på att Försvarsmakten inte betalar ut rätt lön i rätt tid, och inte följer ingångna avtal. Vi har inlett flera tvisteförhandlingar och yrkar på skadestånd till våra medlemmar. Förhandlingen om en ensad och rimlig tolkning av rådande kollektivavtal är också i full gång. Tvister är inget vi egentligen vill behöva lägga tid på. Det borde ju vara självklart att alla officerare ska få lika villkor, oavsett om de är reservare eller ej. Det borde vara självklart att ha en lön som tillåter dig ha råd att ta dig till jobbet. Det borde vara självklart att du får lönen i tid. Men det är fortfarande inte självklart i Försvarsmakten. Därför är det självklart att vi tar striden. En annan fråga, som blir alltmer aktuell, är reservarnas skyldighet att tjänstgöra. Flera myndigheter vägrar nu att ge reservare löneutfyllnad när de tjänstgör för försvaret. Ett av argumenten är att tjänstgöringen ses som frivillig. I förlängningen medför det att rätten till tjänstledighet kan ifrågasättas, för var finns skyldigheten att ge någon tjänstledigt för en frivillig bisyssla? Rätten till tjänstledighet för reservofficerare måste formaliseras, och gälla inom både privat och offentlig sektor. Det borde vara lika självklart att få tjänstledigt för att stödja och skydda sitt land, som att ta hand om sina barn, eller studera. Det märks att reservofficersfrågorna berör allt fler. Särskilt glädjande märks det på att vi får nya medlemmar som vill bidra med engagemang och kunskaper. Tack för det! Om varje reservofficer rekryterar en kollega, kan vi fördubbla vårt antal – och vår kraft! Reservofficerarnas arbete syns inte alltid utåt. Mycket kraft går till att hjälpa enskilda medlemmar, driva förhandlingar och informera makthavare för att få till förändring. Du kan läsa mer om vad vi gjort, gör och kommer att göra på sidorna framöver. Med detta ber jag att få önska en god jul. Och ett gott nytt 2015 – som kommer att bli ännu mer händelserikt. RESERVOFFICERARNA TIDNINGEN RESERVOFFICEREN ADRESS Lilla Nygatan 14, Box 2147, 103 14 Stockholm REDAKTÖR Jenny Harlin, jenny.harlin@reservofficerarna.se Tel: 0735-114572 HEMSIDA www.reservofficerarna.se Ordförande Magnus Konradsson, magnus.konradsson@gmail.com Tel: 0705-521648 KANSLICHEF OCH Ombudsman Jenny Harlin, jenny.harlin@reservofficerarna.se Tel: 0735-114572 REDAKTION Malin Andersson, Girion Blomdahl, Mikael Brännvall, Jakob Dahlström, Anders Emanuelson, Peter Fredriksson, Jenny Harlin, Jörn Holmgren, Magnus Konradsson, Jan Kvernby, Roger Lindekrantz och Per Lunqe LAYOUT Maria Fernsten, maria@tryckerigruppen.se ANSVARIG UTGIVARE Magnus Konradsson Förbundsjurist Alf Eckerhall, alf.eckerhall@reservofficerarna.se Mobil: 070-752 32 75 TRYCKERI Tryckerigruppen AB Ekonomiassistent Malin Andersson, malin.andersson@tj.nu Tel: 08-142966, 0739-853036 Tidningen Reservofficeren är officiellt organ för förbundet Reservofficerarna, en intresseorganisation med facklig kompetens. Sammanlagt finns det cirka 3000 medlemmar kopplade till förbundet, som är en del av SACO. FOTO OMSLAGSBILD Jakob Dahlström GIRION BLOMDAHL ORDFÖRANDE SFRO Foto: Sune Henningsson Liket av det kalla kriget har börjat röra på sig Det har självklart inte undgått någon försvars intresserad, och knappast någon annan heller, att det pågått en underrättelseoperation i Stockholms skärgård. Detta är ett moment bland flera andra som gör att klockan vridits tillbaka till en tid präglad av mer daglig skarp verksamhet i Försvarsmakten. Detta tidningsutrymme är ingen plats för några större spekulationer exakt vad som förevarit. Eller vem som skulle stå bakom det som inträffat. Oavsett vad som i detalj utspelats talar dock väldigt mycket för att det förekommit främmande undervattensverksamhet på vårt inre vatten. Har så skett är det en uppenbar kränkning av rikets suveränitet och självklart något som ingen fri nation varken får eller kan tolerera. Av grundläggande folkrätt följer att ett land som gör anspråk på att betraktas som en statsbildning också hävdar sitt territorium. Förmågan att värna vår suveränitet framstår tyvärr som otillräcklig. Utan att ens närma sig vad Försvarsmakten närmare må veta om vad som hände och vilka underrättelser som insamlats kan konstateras att vi knappast kan jaga ubåt i tillräcklig skala för att skapa tillräcklig folkrättslig trovärdighet. Jag tvekar inte att säga att vi har en av världens främsta mariner. Det gäller utbildningsnivån, både idag i ett motiverat yrkesförsvar och i det gångna värnpliktsförsvaret med tanke på de höga krav som kunde ställas på marinens värnpliktiga. Det gäller även vår materiel. Inget annat land är troligen så fäigt på att hitta en ubåt i den typ av skärgård som vi har. Att leta ubåt i skärgården är dock som att gå över en blodhunds rynkiga ansikte med ett mikroskop för att hitta en bacill. För att hitta bacillen krävs många, många, mikroskop. Vi har helt enkelt en väl liten numerär med ubåtsjaktförmåga. Vi saknar helikoptrar med ubåtsjaktförmåga. Därutöver saknas även det fasta Kustartilleriet och den fasta ubåtsskyddsutrustningen som kunde kapsla in ubåten i olika områden och på så sätt avgränsa de rörliga resursernas sökområden. orden rörande flottans numerär som tillskrivits HM Gustav II Adolf och som finns på Älvsnabbenmonumentet, från vilken plats härarna till krigen på kontinenten utskeppades: Stupa vi än alla i Tyskland äro likväl svenskarne i Sverige oskadde, då de ju hava sina 30 örlogsskepp. Det finns dock en till resurs som lätt kan komma på upphällningen. Nämligen personalen. Under de senaste decennierna har dogmen spridits att vi gått över från ett förrådsställt invasionsförsvar till ett ”alltid redo” insatsförsvar. Som jag tidigare påtalat är detta i mångt och mycket, främst för flottans del, en lögn. Under det kalla kriget – och ett tag därefter – jagades ubåt. Ubåtsjakterna krävde många besättningar under lång tid med extremt kort varsel. En värnpliktsomgång på det förband där jag gjorde min grundutbildning var knappt ifrån fartygen på tre månader. Det kan liknas med en internationell insats, med den enda skillnaden att den ägde rum i 08-området. Under invasionsförsvaret kunde flottan vara ständigt beredd och under lång tid insatt. För något år sedan, under ”insatsförsvarets” era, det där påstått ständigt beredda försvaret, kunde/ville vi inte sända upp en insatsrote för det var långhelg. Klart är att flottan och även andra delar av marinen såväl under invasions- som insatsförsvaret är mer eller mindre ständigt insatsberedd. Problemet idag är dock att ska ett yrkesförsvar hantera personal- och tidskrävande insatser som underrättelseoperationer och regelrätt ubåtsjakt så tar arbetstiden slut. Under pliktförsvaret tog inte gärna den värnpliktiges tid slut och på befälssidan fanns reservofficerskåren att fylla på med. Resursuttaget kunde göras så omfattande att det gick att hantera en hög grad av insats under verksamhetsåret. Det är därför – med tanke på den dystra säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde – för väl att det börjar diskuteras att ha mer än en enda besättning per köl och därmed ånyo fylla på vår flotta med tidvis tjänstgörande personal. Frågan är därför – hur trovärdig är egentligen vår förmåga att i tillräcklig kvantitativ omfattning värna vår territoriella integritet? Rent kvalitativt är som sagt förmågan god. Här kan citeras de fortfarande gångbara Reservofficeren 4, 2014 3 ! Boka årsmötet i Göteborg redan nu! Ta chansen att påverka – var med och bestäm vad reservofficersrörelsen ska arbeta för framöver. Boka den 22 mars 2015 i Göteborg (vi återkommer om plats). Klockan 09.00 inleder Förbundet Sveriges Reservofficerare, Sverof, sin förbundsstämma. Möteshandlingar kommer att tillsändas för bundets lokalavdelningar samt finnas tillgängliga på förbundets kansli. Förbundets samtliga medlemmar äger rätt att närvara och har då yttrandeoch förslagsrätt. Medlemmar som vill närvara betalar själva sina eventuella rese- och logikostnader. Lokalavdelningarnas delegaters kostnader betalas av förbundet i enlighet med förbundets resepolicy. Därefter håller Sacoförbundet Re servofficerarna årsmöte, kl 10.30 på samma plats i Göteborg. Medlemmar i SFRO och i Sverof äger rätt att närvara, respektive förbund utser sina delegater. Handlingar för mötet kommer att hållas tillgängliga av kansliet. Anmälan senast den 15 mars per mejl: kansli@sverof.org, kansli@reservofficerarna.se eller tel 0735-114572. 4 Reservofficeren 4, 2014 Reservofficerarna yr för dubbelfel i Afgha När FS26 skulle bemannas valde Försvarsmakten att an ställa reservofficerare — som civila tjänstemän. Sacoför bundet Reservofficerarna har kallat till förhandling för att få ordning på dubbelfelet, och yrkar ersättning för de drabb ade medlemmarna. I somras fick Reservofficerarna kännedom om fem fall där reservofficerare fått visstidsanställningar hos Försvarsmakten, och skickats till Afghanistan som civila tjänste män. Att vara utlandsstationerad som civil tjänsteman i stället för att ha en militär befattning i anställningskontraktet kan låta som en byråkratisk bagatell, men i själva verket har det både ekonomisk och praktiskt betydelse för den som har accepterat ett sådant avtal. Nu har Reservofficerarna inlett förhand lingar med Försvarsmakten för att försöka lösa frågan. Militär blev civil Som reservofficer är man redan anställd tillsvidare av Försvarsmakten, så det behövs inte något ytterligare anställningsavtal när man ska tjänstgöra, och det blir dessutom dubbelfel om man som reservofficer anställs som civil tjänsteman när man ska arbeta med tydliga militära arbetsuppgifter. Bland de fall som kommit till Reservofficerarnas känne dom rör det sig Jonas Wiberg. bland annat om Foto: Sune Henningsson Förhandlingarna om kol I förra numret av Reservofficeren beskrevs hur Försvarsmakten vid ett flertal tillfällen kringgått det nytecknade kollektivavtalet för reservofficerare. Försvarsmakten vill inte räkna reservofficerens bostad som tjänsteställe, vilket gör att reserv officerare går miste om ersättning för resor, boende samt eventuella traktamenten när de tjänstgör. I början av september lämnade Saco förbundet Reservofficerarna in en förhandlingsframställan till Försvars makten för att komma till rätta med problemen. Nu är förhandlingarna i gång. Parterna måste komma överens Reservofficerarna har sedan våren fört informella samtal med representanter från Försvarsmakten, och tydligt framfört önskan att försöka hitta en lösning på villkorsfrågorna. Dessa samtal har dock gått i stå, rkar skadestånd anistanstyrkan reservofficerare som tjänstgjort i klart militära befattningar, exempelvis stridsledningsofficer eller säkerhetsofficer. Förlorar ersättning En reservofficer som tecknar en visstidsanställning med Försvarsmakten kan förlora en del ekonomisk ersättning, exempelvis traktamente och reseersättningar. En civil tjänsteman på militär befattning bär normalt andra gradbeteckningar. Det kan också finnas folkrättsliga aspekter på civilanställning för utlandstjänst. Positiv till lösning Reservofficerarna har i september kallat Försvarsmakten till förhand lingar med anledning av de fall som kommit förbundets kännedom. Advokat Jonas Wiberg, som företräder Johan ny företrädare på 4. sjöstrid – Vi har träffats vid två förhandlings tillfällen, och det verkar som om Försvarsmakten har förstått att det blir konsekvenser för reservofficerare om de anställs som civila tjänste män, säger Jonas Wiberg. Stockholm Tjänstgör som: Vaktchef på HMS Trossö Johan Hamnegård. Foto: David Wolff Yrkar skadestånd Förbundet har yrkat skadestånd för kollektivavtalsbrott samt att de reservofficerare som anställts på felaktigt sätt av Försvarsmakten ska få de traktamenten och ersättningar de har rätt till såsom tillsvidare anställda reservofficerare. Malin Andersson llektivavtalet fortsätter då representanter från personalstaben hänvisat till att frågorna skulle tas upp i personalförsörj ningsutredning en. Men den ansvarige utredaren, Stefan Ryding-Bergh, Stefan Ryding-Bergh. har bestämt sagt Foto: Roger Schederin att utredningen Ålder: 34 Kommer från: förbundet, är positiv till att frågan kommer att lösas: inte kommer att lyfta frågor som rör reservofficerares tjänstgöring överhuvudtaget. Så visade det sig också vara fallet, när utredningen blev klar. Nu måste istället parterna komma överens om vilka villkor som ska gälla för reservofficerares tjänstgöring. Malin Andersson Grad: Kn Gör i det civila: juridik- studier Tack, Johan Hamnegård, för att du vill företräda dina kollegor! – Jag tycker att det är viktigt att man som tjänstgörande reservofficerare är representerad på sitt förband. Har du varit fackligt aktiv tidigare? – Jag var facklig representant för reservofficerare här på flottiljen fram till årsskiftet 2012/2013 då jag åkte iväg på internationell insats och är det igen sen i våras. Vilken fråga tycker du är viktigast att driva just nu? – Att reservofficersavtalet är det som gäller för reservofficerare som tjänstgör, oavsett tjänstgöringsform. Hur är det att vara reservofficer på 4.Sjöstridsflottiljen? – 4.Sjöstridsflottiljen har en bra hantering av reservofficerare. Hur ska medlemmar bäst kontakta dig? – Via växeln eller personalavdelningen, de har mina kontaktuppgifter. Jenny Harlin Reservofficeren 4, 2014 5 Hedrande utmärkelse till buskskytt Lördagen den 3 maj hade jag äran och nöjet att få utdela Svenska Flottans Reservofficersförbunds hederstecken i silver till Niclas Rosenlew, tidigare ordförande för Reservofficerarna vid Nylands nation, Buskskyttarna. Ceremonin genomfördes i samband med att Ett Sällskap Äldre Buskskyttar (närmast en ”seniorförening” till Buskskyttarnas) avhöll jubileumssymposium med efterföljande middag på Sjöofficersmässen, Sveaborg. Jubileumsfestligheterna markerade att 20 år förflutit sedan Buskskyttarna återupptog sin verksamhet efter ett antal år i träda. Niclas var en av de ledande krafterna för att få igång föreningen igen 1994 och blev den förste i raden av ordföranden efter avbrottsperioden. Som ordförande insåg Niclas tidigt betydelsen av att upprätta kontakt mellan reservofficerare i Finland och Sverige. Han anknöt därför till en äldre tradition genom att bjuda in företrädare för de svenska reservofficerssällskapen till sin första jubelbal, vilken gick av stapeln i november 1995. Genom sitt ledarskap bidrog Niclas till att samhörigheten mellan svensktalande reservofficerare i de två rikshalvorna kom att fördjupas på flera olika plan. En insats som lade grunden för ett kamratligt och givande utbyte mellan Buskskyttarna och våra navalakademiska föreningar som varit högst livaktigt under två decennier. Mikael Brännvall F d ordförande 6 Reservofficeren 4, 2014 Startskott för ny rese Engagemanget var stort när AG ROK NY samlades i Halm stad i början av november. Uppdrag: Att börja arbetet med att skapa en ny reservofficersutbildning. Halmstad. Uppdraget var att inleda arbetet med en ny inomverksutbildning, både för taktiska reservofficerare och för specialistreservofficerare. Under ett par intensiva dagar i början av november samlades AG ROK NY, alltså arbetsgruppen för framtagande av den nya reservofficersutbild- Ulf R Johansson. ningen, i Tyle- Foto: Charlotte bäck utanför Pettersson I arbetsgruppen, som leds av Ulf R Johansson, övlt mst, på MHS Halmstad, deltog vid det första mötet representanter från HKV PERSS, förband och skolor, MHS Karlberg och Reservofficerarna. MHS H representerades även av öv Tommy Karlsson, som fått LEDS uppdrag att skapa utbildningen. Beroende på de behov som uppstår, kommer gruppen att utökas med personer Många kompetenser nyttjas Positivt gensvar på brev till fö Ett personligt brev från för bundsordföranden, till varje förbands- och flottiljchef. Det är en av vägarna för att få Försvarsmakten att följa kollektivavtalet. – Jag vill säkerställa att alla dessa kloka chefer får den information de behöver för att kunna behandla reservofficerare rätt – och behålla sin personal. HKV PERSS fortsätter att hävda den svåra vägen, och vi fortsätter att förhandla. Men jag har fått mycket positivt gensvar från flera förband, vilket glädjer mig och hedrar dem! Detta säger Magnus Konradsson, Reservofficerarnas ordförande, som skickade följande brev i slutet av september: ”Jag skriver till dig för att visa på lösningar till ett gemensamt problem. Som du vet är försvarsberedningens avsikt att andelen reservofficerare ska öka väsentligt under de närmaste åren. Försvarsmaktens egna beräkningar anger ett behov om 2400 reservofficerare år 2019. I dagsläget saknas minst 1100 reservofficerare för att nå det målet. Försvarsmakten har glädjande nog påbörjat nyutbildning av reservofficerare, men antalet kadetter är alltför litet för att nytillskottet ska vara tillräckligt. Inte heller ! räcker de yrkesofficerare som ! väljer att bli reservofficerare ! till för att täcka behovet. ! Till C Livgardet Bäste Christer, Jag skriver till dig försvarsberedninge för att visa på ns avsikt att andele Försvarsmaktens n egna beräkningar saknas minst 1100 ange reservofficerare för at Försvarsmakten har glädjande nog påbörj alltför litet för att nytillskottet ska vara t att bli reservofficer are till för att täcka beh Försvarsmakten står alltså inför en skriand För att inte bristen ska bli ännu större, tjänstgöra. Tyvärr är d får Sacoförbund felaktigt anstäl et Res lts på visstidsavtal reservofficerare utan b därför lägga ut 10 000 kr/ omöjligt på en fänrikslön. Irritati onen är sto Det är mycket olyckl behöver varje duglig igt, både för den ensk reservofficer som finns Men det finns en enkel lösnin g: Enligt kolle reservofficer tillsvid areanställd i Försva visstidsavtal när rsma reservofficeren ska tjänstgör placeringsbeslut (precis som för ersättning, och yrkesoffic har råd att tjänstg öra. Resultat och motiverad personal. Försvarsmakten står alltså inför en skriande brist på personal. För att inte bristen ska bli ännu större, är det viktigt att behålla de reservofficerare som kan och vill tjänstgöra. Tyvärr får Sacoförbundet Reservofficerarna allt fler rapporter från medlemmar som fel- Förbundet anser att denna metod ska gälla i h som utomlands. Ingen regel- eller lagändring k sätt som yrkeso fficerare. Jag hoppas på ditt stöd i använ dandet av denna att de kan tjänstg öra. För vår vilja är stor! Om du vill ha mer inform ation om de www.reservofficer arna.se. Om du föredrar ett sam ! Med bästa hälsni ! ngar, Magnus Konra dsson Förbundsordförand e Sacoförbund et Reservofficer a ervofficersutbildning med relevant kompetens från olika områden och förband. Verkar klara regeringskrav Regeringen har blivit alltmer tydlig med att Försvarsmakten måste skapa en inomverksutbildning för reservofficerare. I regleringsbrevet sattes startår för utbildningen till 2015. Och nu tyder mycket på att det blir verklighet. – Vår målbild är att genomföra en försöksutbildning för både taktiska reservofficerare och specialistreservofficerare med start 2015. Sedan räknar vi med inryck till den nya reservofficersutbildnigen år 2016, och då är målsättningen för Försvars- makten att ha 100 reservofficersaspiranter i utbildning varje år, säger Ulf R Johansson. Arbetsgruppen kommer nu att fokusera på utbildningens mål, upplägg och innehåll, men också på målgrupper och rekryteringsmöjligheter. – Det är jätteviktigt att skapa ett utbildningssystem som är hållbart, trovärdigt och attraktivt, så att vi får in och kan behålla nya reservofficerare. Reservofficerssystemet är inte bara viktigt för Försvarsmakten, utan för hela samhället, säger Ulf R Johansson. Jenny Harlin Mer om utbildningen på sid 27. örbandscheferna aktigt anställts på visstidsavtal utan bostaden som tjänsteställe. På vissa förband förväntas reservofficerare därför lägga ut 10 000 kr/mån för resor och dubbelt boende – vilket ju förstås är omöjligt på en fänrikslön. Irritationen är stor, och många överväger att helt avstå från tjänstgöring. avtal när reservofficeren ska tjänstgöra någon annanstans än i sin krigsbefattning – enbart ett placeringsbeslut (precis som för yrkesofficerare). Med den metoden får reservofficeren rätt ersättning, och har råd att tjänstgöra. Resultat: Försvarsmakten kan behålla och utveckla kompetent och motiverad personal. Det är mycket olyckligt, både för den enskilde som vill bidra – och för Försvarsmakten, som ju behöver varje duglig reservofficer som finns för att klara bemanningsmålen. Förbundet anser att denna metod ska gälla i hela Försvarsmakten, såväl vid tjänstgöring i Sverige som utom lands. Ingen regel- eller lagändring krävs, enbart att reservofficerare behandlas på samma sätt som yrkesofficerare. Men det finns en enkel lösning: Enligt kollektiv avtalet, lagstiftning och officersförordningen är en reservofficer tillsvidareanställd i Försvarsmakten, med tjänstställe i hemmet. Därför behövs inga visstids- Jag hoppas på ditt stöd i användandet av denna metod, så att fler reservofficerare ska vara säkra på att de kan tjänstgöra. För vår vilja är stor! Stockholm i septem ber 2014 lösningar till ett gemensamt problem. Som reservofficerare du ska öka väsent ligt under de närma vet är er ett behov om ste åren. 2400 reservofficer tt nå det målet. are år 2019. I dagsläget jat nyutbildning av reservofficer are, men antale tillräckligt. Inte t kadetter är heller räcker de yrkesofficerare hovet. som väljer de brist på person al. det viktigt att behåll a de reservofficer servofficerarna are som kan och vill allt fler rappor ter från medle bostaden som mmar som tjänsteställe. På vissa förband /mån för resor förväntas och dubbelt boend e – vilket ju förstås or, och många överväger att helt är avstå från tjänstg öring. kilde som vill bidra – och för Försvarsmakten, s för att klara beman som ju ningsmålen. ektivavtalet, lagstif tning och officer akten, med tjänste sförordningen är en ställe i hemmet. ra någon annan Därför behövs stans än i sin krigsb inga efattning – enbart cerare). Med den metoden ett får reservofficer t: Försvarsmak en rätt ten kan behålla och utveckla kompe tent hela Försvarsmak ten, såväl vid tjänstgöring i Sverig krävs, enbart att reservofficerare e behandlas på samm a a metod, så att fler reservofficer are ska vara säkra på etta, har vi samla t sådan på vår hemsi mtal, finns jag da: på 070-552167 8. arna Magnus Konradsson Förbundsordförande Saco-förbundet Reservofficerarna ”Uppsägningarna bör ogiltigförklaras” 35 reservofficerare på 3. Sjöstridsflottiljen i Karlskrona sägs upp av Försvarsmakten, eftersom de svarat nej till internationell arbetsskyldighet. Uppsägningarna har lett till att Reservofficerarna har kallat till förhandling. – Uppsägningarna har skett utan saklig grund. Vi yrkar dels ogiltigförklaring av uppsägningarna och dels skadestånd till de aktuella reservofficerarna, säger Jonas Wiberg, Reservofficerarnas förhandlingschef. Jenny Harlin Ränteändring för medlemslånet Från och med den 4 december 2014 justerar SEB bolåneräntan för medlemmar i Saco till maximalt upplåningsräntan + 1,00 procent (tidigare upplåningsräntan + 0,90 procent). Har du fått ett bolånelöfte från SEB innan den 4 december gäller den marginalen som du fick då och under hela löftesperioden. Glöm inte att tala om vilket förbund du är medlem i när du tecknar nytt eller förlänger ditt bolån. Jenny Harlin Behöver du fackligt stöd? Vi finns för dig! Kontakta oss på: kansli@reservofficerarna.se Reservofficeren 4, 2014 7 Stefan Ryding-Bergh: Uppdatera de reservare vi har Det är viktigt att utbilda nya reservofficerare, och uppdatera de befintliga, fastställs i en ny utredning. – Precis i linje med förbundet Reservofficerarnas inställning, säger ordförande Magnus Konradsson. Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning kom i november, och utredaren Stefan Ryding-Bergh menar att Försvarsmakten bör intensifiera sitt arbete med nyutbildning av reservofficerare. Olika utbildningar bör införas. Befintliga reservofficerare bör får sin utbildning uppdaterad. Nya utredningar väntar En fråga som särskilt belyses är rehabiliteringsansvaret för personal i internationella insatser. Frågan om beskattning av fritt logi, såsom logementsboende eller ombord på örlogsfartyg bör utredas vidare och vara undantaget från beskattning. En särskild utredning kommer att tillsättas för att reformera officerssystemet, bland annat fördelning mellan yrkes- och reservofficerare. Försvaret måste reservare för att I början av oktober utsågs folkpartisten, reservofficeren och Natoförespråkaren Allan Widman till ordförande i Riks dagens försvarsutskott. ambassadörer ute i samhället, och på så sätt stärka banden mellan det civila samhället och försvaret, säger Allan Widman. – Försvarsmakten måste satsa på reservofficerare för att klara framtida utmaningar, och för att bygga starka broar in i det civila samhället, säger Allan Widman. En annan positiv effekt av att ett ökat antal reservofficerare är att för svaret skulle få betydande civil kom En av de viktigaste frågorna som den nye ordföranden i försvarsutskottet har högt på agendan är bristen på personal inom försvaret. Allan Widman är mycket oroad av personalläget inom Försvarsmakten – inte minst eftersom myndigheten själv anger att målen för Insatsorganisation 2014 kommer att nås först 2024 – det vill säga tio år för sent. Oacceptabel försening ”Precis som vi anser” – Även denna utredning visar på precis det som vi i förbundet Reservofficerarna kämpat så hårt och länge för: Försvarsmakten måste uppdatera nuvarande reservofficerare, och utbilda nya, säger förbundsordförande Magnus Konradsson. Jan Kvernby Läs mer om utredningen på www.reservofficerarna.se 8 Reservofficeren 4, 2014 Nye ordföranden i försvarsutskottet: Att låta den nuvarande underbemanningen pågå i tio år till är inte acceptabelt enligt Allan Widman, som menar att en satsning på reserv officerare kommer att vara en stor del av lösningen på bemannings problematiken. – Att ha en större andel reservofficerare än vad som finns idag är också ett sätt för försvaret att få Ser fördelarna satsa på t klara framtiden petens på köpet. Bland annat IT, logistik och kommunikation är kunskaper som verkligen behövs inom ett modernt försvar. – Starka band mellan försvaret och samhället innebär alltså bara fördelar, menar Allan Widman. Vill ha löpande utbildning Det råder ingen tvekan om att den nye ordföranden i försvarsutskottet anser att det är dags för Försvarsmakten att bli bättre på att ta tillvara på de resurser som man har till hands. Och att det verkligen är dags att utbilda nya reservofficerare löpande. – Förbundet Reservofficerarna borde verkligen ta tillfället i akt och tala om vilka befattningar som skulle vara idealiska för reservofficerare att fylla i ett modernt försvar. Det är ett guldläge att ryta till gentemot Försvarsmakten, och inte låta sig lugnas av att två försvarsberedningar i rad har pekat på reserv officerares nyckelroll i det framtida försvaret, menar Allan Widman Efterlyser öppenhet och debatt Vilka andra frågor utöver bemanningen, ska du försöka få extra fokus på som ordförande i Försvarsutskottet? Allan Widman. Foto: Folkpartiet – Det råder en onödig slutenhet i många militära frågor. Att vara ledamot i försvarsutskottet och få reda på genom Svenska Dagbladet att svenskt luftrum kränks av ryska flygplan är ett bevis på att dagens slutenhet både från Försvarsmakten och regeringens sida är överdriven, säger Allan Widman och fortsätter: – Brist på öppenhet och den militära situation som Sverige befinner sig i hindrar en bra och vital debatt om försvaret. Vi behöver en sådan i dagens samhälle. En öppnare debatt ser den nye ordföranden dessutom som en väg att få politikerna bättre insatta i för svarsfrågor. Det är i sig viktigt för att få till en vitalare försvarspolitik – något som Allan Widman hoppas få till under sin tid som ordförande. Malin Andersson Vilka befattningar passar bäst för reservofficerare? Hjälp oss med dina synpunkter! Mejla kansli@reservofficerarna.se Reservare inom Polisen nekas löneutfyllnad När reservofficerare som har sitt civila arbete inom statliga myndigheter istället tjänstgör militärt, får de en löneutfyllnad av sin civila arbetsgivare. Detta i enlighet med Villkorsavtal och Villkorsavtal T. Men inom Polisen har arbetsgivaren plötsligt slutat att betala löneutfyllnaden på 25 procent. Detta har lett till att Polisförbundet inlett tvisteförhandling. – Vi blev uppmärksammade av med lemmar att det skett en förändring, och påkallade därför förhandling med Rikspolisstyrelsen. Eftersom vi inte lyckades att enas har vi lyft frågan till de centrala parterna, så att de kan se över frågan, säger Martin Åberg, ombudsman på Polisförbundet. Jenny Harlin Sverige värd för militär femkanp Sverige ska arrangera militär femkamp för reservofficerare i Halmstad 28-31 maj 2015. Tävlingen kommer vara kvalificeringstävling för CIOR-tävlingen som går två månader senare i USA; Washington DC. Sverige har som ambition att tävla med två herrlag och ett damlag på nordiska och ett herrlag och ett damlag på CIOR-tävlingen. Är du intresserad och behärskar löpning, orientering och simning, hör av dig till förbundskapten Sven Lindeberg på: sltopprestation@gmail.com alternativt 070-5826767. Mer info finns på www.sverof.se Sven Lindeberg Reservofficeren 4, 2014 9 Nytt seminarium för unga kring Östersjön Landstormsfonden väljer att fortsatt finansiera Baltjolds – Baltic Junios Officers’ Leadership Seminar. Från att tidigare fokuserat på bland annat ledarskap under svåra förhållanden, inriktades årets seminarium på sjätte generationen krigföring, inklusive Arktis. Deltagarna kom från de nordiska länderna samt Baltikum. Jenny Harlin Lokalavdelningar får 75 000 Sverofs styrelse har beslutat att ge ekonomiskt stöd till de olika lokala reservofficersavdelningar som finns i landet. Stödet, som uppgår till drygt 75 000 kronor, delas ut till lokalföreningar som visat på tydlig aktiv verksamhet, och baseras på antal medlemmar i Sverof. Störst summa fick ROSIS, Reservofficerssällskapet i Stockholm. Jenny Harlin Vill du hjälpa till? Reservofficerarna söker reservare med kompetens inom IT, information, journalistik, PR och kommunikation samt juridik. Hör av dig till jenny.harlin@reservofficerarna.se 10 Reservofficeren 4, 2014 Villkor och arbetsr för arbetsvilliga m De vill jobba, gärna mer än idag. Men bara en av 13 reservofficerare är nöjda med hur de be handlas av Försvarsmakten. — Det är dags för myndigheten att ta hand om sin personal, annars kommer försvaret få jätteproblem med att behålla reservofficerarna, säger Magnus Konradsson, Saco-förbundet Reservofficerarnas förbundsordförande. Intresse- och fackförbund ska självklart driva sina medlemmars hjärtefrågor. För att få en uppdaterad bild av vad medlemmarna vill, har därför Reservofficerarna låtit göra en medlemsundersökning. Både medlemmar i Sverof och SFRO tillfrågades, liksom reservofficerare som ännu inte är medlemmar. Syftet: att bli ett så relevant fackförbund som möjligt. Sex av tio vill tjänstgöra mer Drygt 900 personer tillfrågades och 300 intervjuer genomfördes. Av de svarande hade drygt tre av tio tjänstgjort under de senaste två åren, i tid räknat motsvarande 1-2 månaders heltidsarbete. Sju av tio hade tjänstgjort i sin krigsbefattning. Fyra av tio hade velat tjänstgöra mer än vad de faktiskt gjort. Sex av tio skulle även framöver vilja tjänstgöra mer än idag. Villkor och arbetsrätt är viktigast Vad vill då medlemmarna att Reservoffcerarna ska arbeta med? Hade du velat än vad du har g de senaste två Hur mycket har du ungefär tjänstgj senaste två åren, räknat i månader 30% Hur mycket har du ungefär tjänstgjort under de senaste två åren, räknat i månader med heltidsarbete? 20% 10% 0% 0 5 10 15 20 MÂnader Svaret är du tydligt: I mycket hög utHade velat tjänstgöra mer än va sträckning anser medlemmarna att under de senaste två åren? Reservofficerarna bör fokusera på avtal, villkor och arbetsrättsliga frågor. Nära nio av tio anser att det är viktigt eller mycket viktigt att arbeta med att förhandla om löner, villkor och pension gentemot Försvarsmakten. 3% 55% 42% Den näst viktigaste frågan gäller fler eller bättre möjligheter till tjänstgöring. En stor del av medlemmarna påpekar att förbundet bör arbeta mer med Magnus Konradsson. karriäroch Foto: Sune Henningsson Hur mycket har du ungefär tjänstgjort under de senaste två åren, räknat i månader med heltidsarbete? 30% rätt viktigt medlemmar Stort intresse för RO-frågor i riksdagen 20% 10% et har du ungefär tjänstgjort under de å åren, räknat i månader med heltidsarbete? 0% 0 5 10 15 20 MÂnader Hade du velat tjänstgöra mer än vad du har gjort under de senaste två åren? tjänstgöra mer gjort under å åren? 3% jort under de r med MÂnader heltidsarbete? 5 10 15 42% 20 55% elat tjänstgöra mer än vad du har gjort senaste två åren? hanteringen av reservofficerare som skapar missnöje; att det inte finns någon struktur eller kontinuitet i arbetetJa eller att det saknas långsiktigNejdel av med het. En lemmarna utej tryckerVet missnöje med information och uppföljning från Försvarsmakten. Man efterfrågar mer kontinuerlig och aktiv dialog eller kontakt från förbandet. Ser brister hos arbetsgivaren 3% 5% Ja Nej Vet ej 42% 0 Grafik: Enkätfabriken kompetensutveckling för reservad du har gjort officerare. Nyutbildning av reservofficerare nämns också som en viktig punkt, liksom löner och ersättningar. Missnöjet Ja är stort Sju av tio är nämligen inte nöjda Nej med det sätt som Försvarsmakten Vet ej hanterar reservofficerare på. Det är entydigt vad som i störst utsträckning orsakar missnöje: En mycket stor andel uttrycker att de känner sig underprioriterade eller bortglömda. Här nämns bland annat att Försvarsmakten inte tar tillvara på den kompetens eller resurs som reservofficerarna utgör, att man inte bryr sig om reservofficerarna eller att de ses som oviktiga. Många kommenterar även att det är själva Försvarsmakten tar inte sitt arbetsgivaransvar, anser många svarande. De uttrycker missnöje med rådande avtal och villkor samt missnöje med frågor som berör löner och utveckling. Några nämner även att de upplever att Försvarsmakten inte följer de avtal eller kontrakt som skrivits på. De 8 procent som svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med Försvarsmaktens hantering, säger att de har fått möjlighet till tjänstgöring och löpande, bra information från förbandet. Magnus Konradsson, Reservofficerarnas förbundsordförande, hur tolkar du resultaten? – Att vi är på helt rätt väg när vi nu verkligen aktivt kämpar för bättre villkor för reservofficerare. Vi har inlett förhandlingar med Försvarsmakten både för att myndigheten ska följa kollektivavtalet, och för att medlemmar ska få den ersättning de faktiskt har rätt till. Vi tänker definitivt inte ge oss, säger Magnus Konradsson. Jenny Harlin I slutet av november besökte Reservofficerarna riksdagens försvarsutskott för att informera ledamöterna om läget för reservofficerare i Försvarsmakten. Bland annat påtalades att myndigheten idag saknar över 1000 reservofficerare för att nå sina egna personalmål. Vikten av att uppdatera befintliga reservofficerare, samt att vara en god arbetsgivare för att behålla personalen, betonades också. – Ledamöterna var pålästa och intresserade, och ställde många frågor. Det märks att de är engagerade i reservofficersfrågan, säger ordförande Magnus Konradsson, som representerade Reservofficerarna under mötet med utskottet. Jenny Harlin Ny försvarskurs bara för reservare Reservofficerare i Stockholmsområdet ges nu möjlighet att gå en uppdaterande utbildning. Kursen, som anordnas i centrala Stockholm av Försvarsutbildarna, kommer att hållas kvällstid om totalt 20 timmar och omfattar bland annat svensk säkerhetsoch försvarspolitik, insatsorganisation 2014 (nu ofta benämnd 2023),utvecklingen i vårt närområde samt Ryssland efter kalla kriget, FN:s, EU:s, Natos roller idag samt andra händelser som nu eller på sikt påverkar Sverige (IS, Syrien, Irak, Afghanistan, Libyen, Ukraina, Egypten, Israel/Palestina etc). Kursen kommer att hållas i februari. Anmäl ditt intresse till info@forsvarsutbildarna.se Jenny Harlin Reservofficeren 4, 2014 11 Regeringens krav på försvaret: Lägg särskild v vid reservoffice I årets budgetproposition får Försvarsmakten kritik för skev könsfördelning, dålig övningsverksamhet och bristande reservofficershantering. I budgetförslaget anger regeringen att Försvarsmakten ska lägga särskild vikt vid användning av reservofficerare och genomföra reservofficersutbildning. Detta, påpekar regeringen, är såväl kostnadseffektivt som bidragande till ökad folkförankring av försvaret. Användning av reservofficerare medför att kunskaper från det civila samhället tillförs Försvarsmakten som denna annars inte kan ta del av. Vill se mer övning Av såväl kvalitets- som attraktivitetsskäl måste Försvarsmakten säkerställa att tidvis tjänstgörande personal (såsom reservofficerare) erhåller en årlig relevant aktivitet samt därutöver regelbunden övningsverksamhet. Det framgår också tydligt att regeringen förväntar sig att personer som genomgår eller genomgått civil högskole- eller universitetsutbildning därefter med en kortare kompletterande inomverksutbildning ska kunna anställas som reservofficer. 430 sades upp Hela ålderstrukturen inom Försvars12 Reservofficeren 4, 2014 makten är skev, enligt propositionen. För yrkesofficerare är medelåldern 42 år och för reservofficerare något högre, 49 år. Det framgår att Försvarsmakten fortsatt med uppsägningar av reservofficerare som inte velat skriva på avtal om internationell tjänstgöring. Förra året sades 430 upp på grunden arbetsbrist. och dessutom får man ambassadörer ut i det civila samhället, säger Reservofficerarnas förbundsordförande Magnus Konradsson. Jan Kvernby Misslyckad rekrytering För sam krisbe Regeringen noterar att Försvarsmakten har misslyckats med rekryteringen. Detta har, i kombination med utfasningen av värnpliktiga, bidragit till att bemanningen av och kvaliteten hos krigsförbanden snabbt försämrats. Man noterar också att de sista värnpliktskontingenterna inte kunnat kallas in till repetitionsövningar. Regeringen anser att det är av särskild vikt att Försvarsmakten bryter rekryteringsmönstret så att såväl fler kvinnor anställs som att antalet tidvis tjänstgörande ökar. ”Glädjande markering” – Det är glädjande att regeringen tydligt markerat behovet av reservofficerare, och för fram samma kritik som vi gjort under lång tid. Försvarsmakten måste också se till att reservofficerarnas kompetens vidmakthålls och att de får tjänstgöra. Att använda reservofficerare är ett billigt sätt att öka förbandsvolymen Läs mer om budgetförslaget på www.reservofficerarna.se vikt erare rsvar och mhällets eredskap Peter Hultqvist (S). Foto: Sören Andersson Försvarsminister Peter Hultqvist: 6 ”Det här är en markering” Regeringen vill att Försvars makten ska lägga särskild stor vikt vid användning av reservofficerare. Vad menar du konkret? – Intrycket är att reservofficerare som resurs inte har nyttjats på ett optimalt sätt inom Försvarsmakten. Det här är en markering om att vi nu måste komma till ett sätt att agera vad gäller reservofficerarna, så att deras kunnande, bakgrund och möjlighet att bidra tas tillvara på ett bättre sätt. Försvarsmakten måste se hur detta ska göras i praktiken. Försvarsmakten räknar med att det ska dröja fem år innan man fyllt upp behoven om 2400 reservofficerare. Vad tycker du om det? – Det är en situation som är en brist. Nu gör vi den här markeringen. Det gäller att utforma en strategi som blir bra och som håller. Vi har regelbundna möten med Försvarsmakten och kommer att följa upp reservofficersfrågan. Anders Emanuelson Frilans Reservofficeren 4, 2014 13 Från vänster, uppifrån och ner: Amf 1 transporterade soldater under övningen. / 7. Mekbataljonen från Livgardet anfaller den byggnad som Hemvärnet håller. / / Reservofficeren Björn Arkegren leder bataljonsstaben. Han jobbar på samma sätt oavsett om det är en brand i Västmanland eller övning i att försvara skydds 700 man i övning för S När Hemvärnet övar på att försvara Stockholm, då visar reservofficerarna vad de går för. Och Hemvärnet vill ha med fler reservofficerare. På Hemvärnets stora höstövning – Rikshemvärnschefens insatsövning 2104 med över 700 hemvärnssoldater, jobbade reservofficerare på nyckelpositioner. Attundalands hemvärnsbataljon övade på att försvara fyra spelade skyddsobjekt i Stockholm, en skarp uppgift för förbandet. – Under övningen tränar soldaterna på att försvara samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. Av prakt14 Reservofficeren 4, 2014 iska skäl övar vi huvudsakligen i tomma lokaler och rivningsobjekt, och inte vid de riktiga skyddsobjekten, säger övningsledaren major Magnus Gerhardsson. Attundalands bataljon – med tre insatskompanier, ett bevakningskompani och ett hundkompani – förstärktes under övningen med hemvärn från Linköping och Trollhättan. Dessutom övade delar av 1 Amfibieregementet och delar av Livgardets 7. mekbataljon. Krutröken låg tjock Staben var förlagd till Karlberg. I byggnad Fältskären var det lika mycket aktion som när 233. bevakningskompaniet försvarade Arbetsgivarverkets gamla lokaler mot Bstyrkans anfall, soldater ur 7. mekbataljonen. Mynningsflammorna lyste upp korridorerna i en tjock doft av krut. I bataljonsstaben fattades beslut på löpande band. Från övningsstarten måndag med hemvärnslarm ökade pressen på staben som kulminerade i krigsläge lördag. Reservofficerare i staben I staben jobbade 29 personer med att leda bataljonen, varav fem reservofficerare. / Rahel Azad, reservofficer och stridsledare i Attundalands hemvärnsbataljon. Sköter också samverkan. sobjekt. Foto (alla bilder): Per Lunqe Stockholms försvar – Vi ska vara 46 så det blev lite arbete med att fylla förmågorna, säger stabschefen och reservofficeren Björn Arkegren. Han och staben följde, liksom alla andra militära staber i Sverige, den beprövade metodiken ”planering under tidspress”. – Den utgår från att man förstår uppgiften, man tittar på motståndarens och de egna handlingsalternativen. Man skapar en målbild och fattar beslut. Allt ska leda till en stridsplan, säger Björn Arkegren. Metoden skapar trygghet i en miljö där mycket är osäkert och där beslut ska fattas snabbt. Björn Arkegren fungerade under branden i Västmanland som stabschef i släck ningsstyrkans stormöga, i Ramnäs. – Där var det bra att arbeta i en militär struktur, det kändes vant, säger Björn Arkegren. Det var stressigt i Ramnäs, eldslågorna slukade mark och hotade byar. I Stockholm var det lugnare, bara övning. Men alla som varit med på en övning vet att man lever sig in som om den vore verklighet. Löser uppgifter åt MRM På insatsövningen, med kort om personal i staben, blev det ändå lite av stress. Men Björn Arkegren som varit reservofficer sedan 1995 på A4 i Östersund, verkar vara lugnet självt. Han engagerade sig på allvar i Hemvärnet under den strategiska time-outen. 2003 gick han med i en bataljon som hade som uppgift att försvara Arlanda. Björn Arkegren avancerade från stridsledare och ställföreträdande bataljonschef till den position han har i dag i Attundalandsbataljonen. Det är en bataljon som organiseras av Hemvärnets utbildningsgrupp vid Livgardet, med överstelöjtnant Peter Bengtsson som chef. Fortsätter på nästa sida Reservofficeren 4, 2014 15 Full fart framåt! forts 700 man i övning för... Bataljonen löser uppgifter åt en relativt ny stab, Militärregion Mitt, MRM, som tillsammans med två andra militärregioner ersatt den tidigare ordervägen till Försvarsmaktens insatschef. Nu är det militärregionstaberna som leder hemvärnsbataljonerna. Det gör de såväl under en stor skogsbrand i Västmanland som under mer renodlad militär aktivitet som att försvara 16 Reservofficeren 4, 2014 Foto: Per Lunqe skyddsobjekt mot fientligt inställda antagonister. En annan av reservofficerarna som tjänstgjorde under insatsövningen i Stockholm heter Håkan Andersson. Han är underhållsbefäl i Attundalandsbataljonen och ser till att bataljonen har förutsättningar att klara logistiken och att det finns förnödenheter. Du har 70 fordon att hålla reda på under övningen? – Det är inte primärt hur många fordon vi har. Jag ser till stabens fordon och att det finns mat, drivmedel och ammunition i bataljonen. Reparationer av fordon ligger längre ner i kedjan, säger Håkan Andersson. Håkan Andersson ordnar så att det inom hans fögderi finns besluts- underlag för stabschefen och bataljonschefen, han bidrar till lägesbilden och klarar ut vilka behov som finns. – Behoven är det primära på längre sikt, en vecka. Bataljonen ska bibehålla stridsvärdet, säger han. Hur tycker du att övningen gick? – Bra. Vi i bataljonsstaben fick en bra övning och MRM fick det de ville ha. En vecka med 700 hemvärnssoldater är den största hemvärnsövning jag varit med om. Hemvärnet behöver reservare Håkan Andersson har varit reservofficer i 30 år och jobbat mycket i Försvarsmaktens fältförband. Han fick en förfrågan från Livgardets utbildningsgrupp om han var in- KSP-skytt ur 233. Bevakningskompaniet ger eld i Arbetsgivarverkets gamla lokaler vid Karlbergs strand. tresserad av en befattning i Attundalandsbataljonen, och det var han. Tidigare i fältförbanden hade han erfarenhet av pansarskytte och mekförband. – Fler kollegor i Hemvärnet har lång erfarenhet som chefer för förband. Vi pratar samma språk och förstår vad det handlar om, säger han. Är det mycket att sätta sig in i som ny i en hemvärnsbataljonsstab? – Min uppfattning är att Hemvärnet behöver den kompetens vi reservofficerare har, säger han. – Min uppfattning är att man inte behöver vara specialist, att man ska ha en formell kompetens. I stället är det bra om man är van vid att göra bedömningar, att man förstår behovet, i förbandet. Jag har varit kompanichef i fältförband och vet vad en kompanichef vill ha, säger Håkan Andersson. Han ser också att det gäller många andra reservofficerare. Foto: Per Lunqe Är ni motiverade? – Ja. Självklart! Det är något som Hemvärnet gillar. ! Per Lunqe Frilansjournalist FAKTA Attundalands Hemvärnsbataljon, 23. Hv bat 231. Hv Insatskompaniet 232. Hv Insatskompaniet 233. Hv Bevakningskompaniet 234. Hv Undkompaniet Medelålder på soldaterna: 32 år, på befäl: 40 år. 14 reservofficerare har befattning i bataljonen. Förbandet är en del av Livgardet och löser uppgifter inom Stockholmsregionen. 23. Hv Batstaben Reservofficeren 4, 2014 17 Jonas Björkgren, Fredrik Bergsten och Robert Böhlin – elever i instruktör fysiskt stridsvärde på Karlberg. Foto: Jakob Dahlström Nya vägar till högre stri Utan övning försvinner lätt färdigheten. Och övning har det varit ont om i Försvars makten. Men nu finns det nya möjligheter: Försvarsutbildarna står för övningen — och förbanden för lönen. Försvarsutbildarna startade redan 1902 och har följt med i Försvarsmaktens förändringsarbete. Bland annat genomför Försvarsutbildarna repetitions- och vidareutbildning av insatsförbandens tidvis tjänstgörande sjömän, soldater och officerare. Sverofs medlemmar får nu möjlig het att kontinuerligt träna och upprätthålla sina individuella soldat färdigheter genom Försvarsutbild arnas kurser. Och pengar ska finnas: De frivilliga försvarsorganisationerna 18 Reservofficeren 4, 2014 fick för 2014 upp till 92 miljoner kronor i budget för kursverksamhet, därutöver kan förbanden skjuta till ytterligare medel ur egen budget. – Vi ser fram emot motsvarande grundtilldelning för 2015, säger Johan Nyström, som sitter i Svenska försvarsutbildningsförbundets Överstyrelse och är vice ordförande i Stockholms- och Södermanlandförbundet. Utbildningen kan omfatta allt från stridsteknik för enskild, pistol- och AK-skytte, av Försvarsmakten godkända instruktörsutbildning och PUT-träning, samt organiserade förbandsövningar, typ KFÖ. Godkänd av Försvarsmakten – Ett helt arbetslag kan kallas in för en skräddarsydd övning under Försvarsutbildarnas ledning. Varje kurs och utbildning kommer ha en fastställd schablontjänstgöringstid som ska kunna tillgodoräknas som ordinarie tjänstgöringstid. Varje kurs är kvalitetssäkrad och godkänd av Försvarsmakten, berättar Johan Nyström. Familjen får följa med Reservofficerare kan välja både lokala utbildningar, och centrala. På de centrala kurser finns möjlighet att ta med familjen på helpensionsboende på rörelsens kursgårdar med attraktiva lägen – till ett kraftigt reducerat pris. Hur ska reservofficerare göra för att gå kurserna? Johan Nyström. – I praktiken ska Foto: Per Lunqe ! FAKTA Exempel på kurser och tjänstgöringstimmar Pistolskjutning 18 tjänstgöringstimmar (sex kvällar om tre timmar varannan månad) AK5-skjutning 12 tjänstgöringstimmar (en kväll om tre timmar per kvartal) Instruktörskurs Fysisk Stridsvärde, IK FYS 30 tjänstgöringstimmar (fredagsöndag), certifieras som testledare i Försvarsmakten PUT-orderträning, repetition och taktik mekaniserat kompani 40 tjänstgöringstimmar (måndagfredag), sommarkurs där familjen kan medfölja och bo på hotell Läs mer på www.forsvarsutbildarna.se idsvärde reservofficeren årligen identifiera för individen lämpliga utbildningar i Försvarsutbildarnas regi. Därefter dialogiserar och för ankrar reservofficeren utbildningen samt tjänstgöringstimmarna med hemmaförbandets personalorganisation. Efter att kursen har genomförts får reservofficeren ett kursintyg som skickas till förbandet för utbetalning av den lön och andra ersättningar som reservofficeren är berättigad till, förklarar Johan Nyström. Har förbanden fått information om att det ska gå till så här? – Eftersom marknadsföringen av denna möjlighet ska sjösättas först nästa år, är kunskapen ännu inte spridd i organisationen. Men kolla i Försvarsutbildarnas kurskatalog, där finns mycket att välja bland. Jenny Harlin Typisk stabsövning: gränser mellan förband dras upp. Foto: Per Lunqe PUT-metod i fokus på ny kurs för RO Under hösten genomförde ROSIS en stabskurs som ska ge reservofficerare möjlighet att ta befattning i Hemvärn ets bataljonsstaber. Reservofficerarna på kursen lärde sig grunderna i den nya Nato-inriktade stabsmetodiken. Utbildningen var upplagd som seminarier med grupparbetsuppgifter. Eleverna tog fram en stridsplan enligt PUT-metoden, planering under tidspress. – Det här är en pilotkurs. Blir utfallet bra kommer vi att undersöka möjligheterna att upprepa den både i Stockholm och vid övriga lokal avdelningar, säger Leif Danielsson, utbildningsofficer på Sverof och kurschef vid stabsutbildningen. Kursen riktade sig i första hand till reservofficerare som vill fräscha upp sina kunskaper i stabsarbete. Enligt PUT testar man under resans gång preliminära planer mot hur motståndaren förväntas agera. Man sätter upp kontrollstationer och går från något som kan vara kaotiskt till något som känns vant och tryggt. En av eleverna var Christer Lundh, pansarofficer och reservofficer. Han är nöjd med kursen och lärarna. Både professor Peter Thunholm och major Henrik Nordberg från FHS måste väl ha spetskompetens i ämnet. Macke Küchler är reservofficer sedan han blev färdig kustjägare och tagit examen på Marinens krigs högskola 1990. För honom blev kursen en ögonöppnare. – Övningen på Karlberg visar vilken professionalitet det finns inom Hemvärnet. Det lutar starkt åt att jag söker mig dit, säger han. Stabschefen vid Rikshemvärnsavdelningen Mattias Ardin talade till eleverna vid sista kurskvällen. Han välkomnade reservofficerarna till Hemvärnets bataljonsstaber: – Våra förband har stor framåtanda och soldaterna gör sitt jobb med stolthet. Vi har struktur och uthållighet. Per Lunqe Frilans Reservofficeren 4, 2014 19 Erfarenheten från missionen i Afghanistan har varit betydelsefull för reservofficerarna Angelica och Henrik. Reservare gör skillnad i Afg Sedan 2002 har Försvarsmakten haft trupp i Afghanistan. Idag är det ett bättre land att leva i, även om mycket återstår. Två av dem som gör skillnad är reservofficerarna Angelica och Henrik. Många är de reservofficerare som tjänstgjort i Afghanistan – i de mest skiftande befattningar och under väldigt olika betingelser. – Många höjer förvånat på ögonbrynet när jag berättar att vi tjänstgör i Afghanistan. En allmän uppfattning verkar vara att Sverige lämnat Afghanistan, men så är det inte, säger Henrik, reservofficer på plats. Afghanerna tar över Från början var den internationella koalitionen Isaf som planerade, ledde och genomförde de militära operationerna. Nu har alltmer ansvar övergått till afghanerna själva. För Isaf ligger tyngdpunkten på rådgivning, vilket kommer att bli ännu tydligare när insatsen nu ändrar skepnad och dessutom byter namn till Resolut Support Mission (RSM). 20 Reservofficeren 4, 2014 Det svenska bidraget i huvudsak av stabspersonal samt rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna Afghanistan National Sequrity Forces (ANSF). Ökad instabilitet Säkerhetsläget i Afghanistan är i allt väsentligt det samma som under de senaste åren. En stor skillnad är dock att det nu är ANSF som genomför operationerna, därmed tar de ibland mycket stora förluster. I delar av den norra provinsen har instabiliteten ökat. I vissa delområden i norr är striderna mellan säkerhetsstyrkorna och insurgenter/talibaner tidvis omfattande. I Kabul är det fortfarande mycket spänt med näst intill dagliga incidenter. Tolkar betyder mycket Under missionerna betyder de svenska tolkarna mycket. Tolkarna har de mest skiftande uppgifter, allt från att tolka vid viktiga möten till att följa afghansk nyhetsrapportering. På de patruller som genomförts innebär närvaron av tolk en ökad möjlighet att komma i kontakt med lokalbefolkningen och därmed få en bättre bild över de stämningar och rörelser som finns. Får andra perspektiv En av de tolkar som tjänstgjort i Afghanistan är reservofficeren Angelica, som till vardags arbetar på 51:a tolkplutonen. Angelica gjorde sin första mission med FS24. Vad tar du med dig hem, när du nu snart återvänder till Sverige? – Att få se ett land som på alla sätt är så olikt Sverige har varit intressant och nyttigt. Man kommer hem med andra perspektiv. Dessutom har jag nytta av min tid i Afghanistan i min fortsatta militära karriär. ”Står sig väl” Även Henrik gör sin andra mission, den första var FS20. Nu är hans befattning Joint Fires Advisor vid afghanska arméns 209:e kår. Arbetet innebär dels att vara rådgivare åt Fires Support Office, vilket ungefär motsvarar en artillerifördelningsstab, dels att delta i en flygsamverkansgrupp. Foto: Jörn Holmgren/Försvarsmakten En av de stora frågorna är just nu att få till stånd en bra samverkan mellan artilleri, infanteri och flyg. En annan är att utveckla samverkan med civil luftfart. Tanken är att afghanerna själva ska ta över ansvaret för övervakningen av luftrummet vid årsskiftet. Till vardags är Henrik egen företagare och reservofficer vid P7, Revingehed. Det Henrik tar med sig hem är erfarenheten och utmaningen att jobba i en internationell stab. – Svenska officerare och soldater står sig väl vid en internationell jämförelse, konstaterar han. Jörn Holmgren Frilans SÖKES! Mångsidiga reservofficerare till Psyopsförbandet Foto: Jimmy Croona ghanistan ANNONS Trivs du med ditt civila jobb men saknar livet i grönkläder? Varför inte kombinera det bästa av två världar? Nu söker vi nya kollegor till 10. Psyopsförbandet! Vi vill ha dig som är reservofficer med kompetens inom projektledning, teckning och analys. Vi letar även efter dig som har arbetat som gruppchef eller har erfarenhet av stabs- och planeringsverksamhet. Psyopsförbandet är ett krigsförband placerat vid Ledningsregementet i Enköping. Förbandets huvuduppgift är att genomföra psykologiska operationer för att påverka godkända målgruppers beteenden och attityder i syfte att uppnå politiska och militära mål. Personalen består av officerare, soldater och specialister med både civil och militär bakgrund inom bland annat marknadsföring, kommunikation, psykologi och statsvetenskap. Förbandet utgör en resurs för den operativa ledningsnivån såväl som den strategiska och taktiska nivån. Uppgifterna kan lösas såväl i Sverige som utomlands såväl under övning som under insats i olika miljöer och klimat. Låter det intressant? Läs mer om våra olika tjänster på http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/lediga-tjanster Henrik och Angelica har valt att inte ha sina efternamn i tidningen. Reservofficeren 4, 2014 21 Chefsbyte på Jan Sjölin. Foto: Privat Sjölin lämnar över… Vem är du? – Jag borde ha varit pensionär för några år sedan. Jag har 54 år på deltid i Försvarsmakten. I min civila gärning sedan många år associate professor i Global Manage ment/Marketing, med stor erfarenhet från Central- och Östeuropa. Varför började du att engagera dig i CIOR? – I början av 2000-talet var Sverofs Baltprojekt i full gång. I det civila jobbade jag i Lettland sedan början av 1990-talet. Blev naturligt att utnyttja den plattformen. Åren gick i den internationella verksamheten och 2004 kom jag att bli Torsten Bernströms efterträdare I CIOR Council. Vad har Sverof bidragit med till CIOR? – Vi har lyckats få gehör och se 22 Reservofficeren 4, 2014 konkreta resultat med att få bort delar av de reella begränsningarna för icke NATO-medlemmar. Den nordisk-baltiska axeln har fungerat bra. Vad har Sverof fått ut av CIOR? – De globala perspektiven och NATO-perspektiven. CIOR är som uppslagsboken, där finns svaren på nästan alla reservofficersfrågor! ! Hur ser ”att-göra-listan” till dina efterträdare ut? – Fortsätt på den inslagna fram gångsrika vägen. Åldersfördel ningen har sina utmaningar! Mer kvinnligt deltagande, med inte minst med idrotten i fokus. Det Nordiska Presidiet har fortsatt potential. Jenny Harlin FAKTA Representerar 1,3 miljoner reservofficerare CIOR står för Interallied Confederation of Reserve Officer och är en opolitisk och ideell paraplyorganisation för reservofficerare i främst Natoländer. CIOR startade år 1948, har tydlig koppling till Nato och representerar mer än 1,3 miljoner reservofficerare från 36 länder. Källa: cior.net CIOR-posten Jörgen Holmlund. Foto: Privat ...Holmlund tar befälet! Vem är du? – Polis sedan 23 år och jobbar som polisöverintendent vid Rikskrim. Reservofficer sedan 29 år, just nu med befattning vid J2 MRM. Jag har erfarenhet från internationell tjänst, såväl som polis, militär och civil! Vad ska du fokusera på just nu? – Vi måste definiera våra viktigaste frågor, etablera oss i samtliga kommittéer och vår interaktion med NRFC, Försvarsmaktens inkoppling via Nato till reservofficers frågor. Bara med kvalificerat deltagande kan ett litet land göra sig gällande i Nato-sammanhang. Jag kommer att driva behovet av utveckling kopplat till vårt deltag ande. Alla i CIOR-deltagandet måste ha skarpa befattningar och gärna egen erfarenhet av internationell verksamhet. Vilka frågor är viktigast framöver? – Reservofficerens roll, status och villkor. Upplevs det som oklart kommer det framtida intresset att övergå till den enskildes upplevda mervärden, inte systemets styrka. Sveriges sammanlänkning med andra länder och operativa för mågor berörs och förbereds på många plan. Inom reservstyrkornas gemenskap ska detta inte underskattas. Vilka är svårigheterna och glädjeämnena? – Utvecklingen inom Försvarsmakten med en historik, samtidigt som man bygger nytt gör att det ibland upplevs finnas skilda system. Naturligt men också en grund för osäkerhet. Deltagande för egen del i nationell utbildning och inblicken i de internationella systemen. Varför ska reservofficerare engagera sig i CIOR? – Enkelt: Det ger en synnerligen värdefull dimension till yrkesrollen som reservofficer. Den enskilde får i samverkan med andra länder, (Nato-partners och andra) en bred bild av system och kompetenser. Vad har du för förväntningar på Försvarsmakten? – Förhållandet med Försvarsmakten och dess representantskap inom NRFC (National Reserv Forces Committe) är mycket gott. Det bådar för att det som sker i detta rör väl kan sammanlänkas till det nationella systemet. Utanför mitt CIOR-uppdrag har jag en förväntan på att det nationella systemet med villkors-, utbildnings- och utvecklingsfrågor för reservofficerare kan sättas på fötter. Jenny Harlin Reservofficeren 4, 2014 23 90 år av organise Att ha uppnått 90 år är ett bevis på överlevnadsförmåga för dels Sverof som organi sation och reservofficeren som funktion. Reservofficeren i sig firar ju nästan 130årsjubileum, vilket tyder på närmast evigt liv. 2011 firade Sverof sitt stora jubileum och nu är det dags igen. Kanske är det en god tanke att fundera vilka stora händelser, som skett under mellantiden. Omvärldsläget har, som vi alla vet, förändrats, både vad gäller säkerhet och politik, både globalt och nationellt. Försvarsfrågorna blir alltmer aktuella, liksom reservofficersfrågan. Försvarsbudgetarna har satt fokus på reservofficerare såsom en kompetent och kostnadseffektiv faktor, som Försvarsmakten förväntas lägga särskild vikt vid. • Det politiska systemet är tydligt med att reservofficerare ska vara en nyckelgrupp i det framtida försvaret. • Det fackliga arbetet i Reservofficerarna, tillsammans med SFRO, har efter alltför många år fört fram till ett nytt kollektivavtal, vars grundtanke är mycket god Det fackliga arbetet bedrivs mycket aktivt. Visst finns fortfarande en hel del arbete att göra, för att Försvarsmakten ska värna och vårda sina reservofficerare. Men nu har vi medvind! Vi har varit relevanta i 130 år, och kommer att vara det lång tid framöver. Sverof ser fram emot inte bara 100-årsjubileet, utan allt med stor framåtanda. Magnus Konradsson Ordförande Sverof Sverof har kunnat notera ett antal positiva faktorer: • Lokalavdelningarna och deras aktivitetsnivå, trots att reservofficerare inte använts på så länge. • Utbildningen av specialistreservofficerare (SO/T), har kommit igång. Mycket duktiga kadetter med en solid bas i KB/PB ur värnpliktssystemet. • Planeringen av den nya grundutbildningen för reservofficerare är igång, med målsättningen kursstart under 2015! • Våra internationella samarbeten fungerar väl, allt från lokal nivå till riksnivå, (CIOR och Nordiska Presidiet). • Sverof är nu en av medlemmarna i Försvarsutbildarna, med allt vad det innebär av möjligheter på riks- och lokalplanet. 24 Reservofficeren 4, 2014 Foto: Jakob Dahlström De svenska reservofficerarna har gått från att vara en omhuldad grupp inom Krigsmakten till att bli mer eller mindre förbisedda inom den nuvarande Försvarsmakten. Nu vill Sverof med 90 års erfarenhet av organiserat arbete få till förändring. Det brukar sägas att gammal är äldst och detta är något som gäller Sverof och dess företrädare i allra högsta grad. Redan i slutet av 1800talet bildades lokala föreningar för vissa personalgrupper i reserven, och det var under en period med stor säkerhetspolitisk osäkerhet. Fortfarande levde Krimkriget kvar i färskt minne samtidigt som inre oroligheter i det tsarryska riket skapade stora frågetecken om vart Ryssland var på väg. erad verksamhet I Sverige höll det föråldrade indelningsverket på att fasas ut till förmån för modern värnpliktsarmé som skulle ledas av välutbildade officerare. En uttalad ambition var att locka unga akademiker till befälskåren genom att erbjuda dem en begränsad utbildning och tjänstgöringsskyldighet. När värnpliktssystemet infördes fullt ut 1901 blev det också ett startskott för reservofficerssystemet, som från början omfattande tre månaders utbildning och syftade till att fylla upp luckor inom framförallt depåförbanden och inom landstormen. Först vid första världskrigets utbrott kom reservare att besätta tjänster även vid linjeförbanden. I likhet med i dag fanns det redan från början ett stort behov av att i olika föreningar föra reservofficerens talan gentemot arbetsgivaren. Det kunde handla om alltifrån grundläggande frågor som ekonomiska villkor för olika typer av tjänstgöring till hur de enskilda officerarna skulle kunna vidmakthålla sina kunskaper. 1919 bildades föreningen FAR och som kom att följas av Svenska Arméns Reservofficersförbund 1924. Därefter tillkom kustartilleriet 1929, flygvapnet 1934 och flottan 1935. Under det kalla kriget växte systemet med reservofficerare eftersom de olika vapenslagen på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kunde besätta krigsförbanden med väl utbildade chefer. I utbyte fick de enskilda reservarna rimliga anställningsförmåner som förhandlats fram i olika avtal, vilket var resultatet av att förbunden envist bedrev ett lobbyarbete gentemot förbandschefer, politiker och tjänstemän samt arbetsgivarorganisationerna inom den civila sektorn. När Berlinmuren föll förändrades det säkerhetspolitiska läget över en natt och de kommande åren kom många av krigsförbanden att läggas i malpåse för att sedan avvecklas. Antalet reservofficerare med tjänstgöringsskyldighet sjönk samtidigt som många fick så kallade nollavtal. Under den här perioden handlade mycket av arbetet om att påverka utformningen av ett nytt reservofficerssystem och en stor framgång Fortsätter på nästa sida Reservofficeren 4, 2014 25 Foto: Jakob Dahlström forts 90 år av... var det när man fick en företrädare på högkvarteret som skulle företräda medlemmarnas intressen. För att stärka förhandlingsläget gick SAFR, Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund samman med KAROF, Kustartilleriets reservofficersförening och bildade Sverof 2001, och det var ungefär vid den tidpunkten nuvarande förbundsordföranden Magnus Konradsson kom in i bilden i början i en lokalavdelning. – Så här med facit i hand borde vi kanske varit tuffare och ifrågasatt varför tidvis tjänstgörande personal inte hade samma rättigheter som de andra. I dag är situationen en annan, med det förändrade säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet har vi märkt att vi får mer och mer gehör för våra önskemål och synpunkter, säger han och tillägger att ett exempel på detta är det nya kollektivavtalet som spikades förra året men där förhandlingarna inleddes via det fackliga organet Reservofficerarna redan 2007. ryggen och ambitionen är att framöver vara en stark påtryckargrupp för att lyfta reservofficerens roll i den framtida försvarsmakten. - I och med att vi sedan förra året är medlemmar i Försvarsutbildarna öppnas dessutom nya möjligheter för våra medlemmar till vidareutbildning och tjänstgöring. Inom våra led har vi en stor kompetens, som instruktörer som kan komma Försvarsutbildarna tillgodo. Sen ser vi även ett ökat intresse när det gäller utlandsaktiviteterna inom ramen för CIOR och BALTJOLDS. Framgångarna med avtalet som syftar till att alla ska behandlas på samma sätt har gett Sverof råg i Peter Fredriksson Frilans De internationella spåren leder Sverof framåt Den nordiska dimensionen har alltid varit viktig för Sverof. Det Nordiska Presidiet firar i år 80 aktiva år. Inte oväntat finns det en alldeles speciell länk med Finland. Baltikum har varit i fokus för Sverof alltsedan mitten av 1990-talet. 26 Reservofficeren 4, 2014 BALTJOLDS, hade i sin nya skepnad av säkerhetspolitik, sitt genomförande i slutet av november, denna gång i Stockholm. CIOR, den Nato-affilierade reservofficersfederationen med 1,2 miljoner medlemmar från fler än 30 länder kom Sverige med i början av 2000talet. Först som observatör, men i dagsläget med en tydlig position, även i form av formella ämbeten i utskotten samt en imponerande historik i form av det kontinuerliga deltagandet i de militära sporttävlingarna. Jan Sjölin ÖB:s förslag är feltänk av format Regeringen har gett Försvarsmakten order att starta en kortare inomverksutbildning för reservofficerare. ÖB föreslår tvärtemot att alla officerare — yrkes- eller reserv — ska utbildas på samma sätt under tre år. Orimligt och resursslöseri, enligt Reservofficerarnas Girion Blomdahl: — Effekten av detta tankesätt är att det kommer att finnas få eller inga grundutbildade reservofficerare. S pecialistofficersutbildningen har äntligen tagit fart. Officersutbildningen går det långsammare med. Efter att ha läst ÖB:s PM är frågan vad som ska göras (läs det och mer på www.reservofficerarna.se). Några utgångspunkter: • Reservofficerare behövs för att kunna förstärka staber, ledningsfunktioner och vissa befälsfunktioner. Reservofficeren behöver därför en utbildning specificerad mot denna nivå och den typen av uppgifter. • Till reservofficersutbildningen ska man rekrytera individer som går, gått eller tänker gå civil akademisk utbildning. Därför behöver inte reservofficeren ”akademisk” utbildning inom sin officersutbildning. • Reservofficeren ska grundutbildas genom inomverksutbildning i Försvarsmakten, så att myndigheten sparar resurser och individen sparar tid. • Det måste finnas ett strukturerat vidareutbildningssystem. Vad tycker då folkstyret? Det parlamentariska läget är tämligen dynamiskt för närvarande. Men i dessa frågor är samsynen stor. Det går därför att utgå ifrån att lagt kort ligger. Regeringen Reinfeldt skrev: Åtgärderna ska syfta till att Försvarsmakten under 2015 återupptar en grundläggande utbildning för reservofficerare, såväl officerare som specialistofficerare. Den grundläggande reservofficersutbildningen för officerare ska vända sig till personer som har genomgått eller avser att genomgå en högskoleutbildning vid ett universitet eller en högskola. Försvarsmakten ska erbjuda dessa personer en kortare inomverksutbildning. Att synen bestod även under regeringen Löfvén framgår av den fallna budgetpropositionen. Det torde saknas all anledning att anta att inriktningen hos Alliansen avviker från regleringsbrevet. Vad gör då Försvarsmakten? Det bedrivs ett i många stycken förtjänstfullt arbete för att nå regleringsbrevets föresatser, både på MHS Halmstad men även i Högkvarteret. Men frågan är hur man ska hinnna rekrytera till och bedriva utbildning 2015. Att få reservofficerssystemet tillbaka så att Försvarsmakten kan öka användningen av tidvis tjänstgörande personal överlag ter sig mycket svårt. ÖB:s förslag gör det inte lättare: I oktober författade general Sverker Göranson och FHS rektor Romulo Enmark en PM betitlad Framtidens officersutbildning. De skriver: ”Så långt det är möjligt ska all officersutbildning leda till en examen på högskolenivå inom området krigsvetenskap.” Det framgår också att utbildningen till officer huvudsakligen ska bedrivas vid Försvarshögskolan. Därefter uttalas följande: Den grundläggande officersutbildningen för tidvis tjänstgörande officerare ska också vara en högskoleutbildning som leder till en examen i krigsvetenskap. Skillnaden mellan kontinuerligt och tidvis tjänstgörande officerare ska enbart gälla anställningsformen i Försvarsmakten. Regeringen har gett Försvarsmakten direktiv att reservofficersutbildningen ska vända sig till akademiker. Tror man verkligen att de kan lockas av en kanske tre år lång utbildning till – utöver den andra akademiska banan? Effekten av detta förslag är rimligen att det kommer finnas mycket få, eller inga, grundutbildade reservofficerare. Och många av de specialistofficersbefattningar som finns är direkt olämpliga för reservare, det krävs kontinuerlig övning för att upprätthålla kompetensen. FHS är i vissa stycken en mycket bra skola, det vet jag av egen erfarenhet. Att den skulle vara rätt plats för att grundutbilda reservofficerare är dock ett feltänk av format. Utbildningen är för lång för den som kommer ha sin huvudsakliga karriär utanför försvaret. Det är också ett ordentligt resursslöseri att utbilda reservofficerskadetter i sådant som de ändå tillägnar sig inom olika civila utbildningar. Enklast är väl att Försvarsmakten bara gör det som står i regleringsbrevet och som Riksdagen också tycker? Varför göra krångligt och fel istället för enkelt och rätt? Om inte detta kan göras rätt finns en klar risk att hela systemet med tidvis tjänstgörande personal faller platt till marken. Girion Blomdahl Utbildningsansvarig Reservofficerarna Reservofficeren 4, 2014 27 Det är mycket som ska klaffa i en så stor övning som Joint Action för NBG 15. RO/mj Petri Metso är en av dem som får allt att fungera. Komplext pussel när 2400 soldater. Sju olika nationer. Långa avstånd och svåra uppdrag. När Nordic Battle Group övar är det många pusselbitar som ska falla på plats. I den svenska styrkan är det flera reservofficerare som gör det möjligt. I början av november genomförde de sju nationer som ingår i Nordic Battle Group sin slutövning för att vara redo när NBG 15 ska stå redo att åka till krishärdar på EU:s order. Denna gång var det runt 2400 soldater som runt om i södra och mellersta Sverige övade på att hjälpa civilbefolkningen, upprätthålla lugnet och se till att det finns humanitär hjälp i det fiktiva landet Bogaland. Där hade ett långdraget inbördeskrig skapat ett samhälle där kriminella gäng tagit över, polisen är försvagad och det råder stora humanitära problem. Fredsfrämjande syfte Syftet med NBG är först och främst att 28 Reservofficeren 4, 2014 upprätthålla och främja fred i konfliktområden, men även att kunna leda militära operationer om så skulle behövas. NBG är bara en av olika stridsgrupper som EU har, och man turas om att ha beredskap ett halvår i taget. För att en stridsgrupp ska skickas ut krävs det att samtliga 28 EU-länder är överens om att styrkorna ska skickas ut. – Tanken är att stridsgruppen ska skickas ut till relativt färska konflikter. Väl på plats är tanken att den ska finnas till hands mellan 30 till 120 dagar, säger Rickard Wissman, RO/ major och Chief Public Affairs Officer för NBG 15. Två månaders inbördeskrig När Reservofficeren besöker Joint Actions högkvarter på Luftstridsskolan utanför Uppsala, så har övningen pågått i några dagar. Men i den spelade krisen i Bogaland har det gått närmare 60 dagar av inbördeskrig. På flygfältet har man byggt upp en Main Operating Base, där själva högkvarteret finns, men även ett avancerat fältsjukhus samt luftunderstöd som ska flyga skadade och förnödenheter till och från övningens Forward Operation Base (FOB). Helikopterstöd till skadade Under Joint Action 14 är FOB belägen i Hagshult i Småland, nära övningens oroshärd, och på basen finns bland annat ett medicinskt team, marktrupper, militärpolis samt medicinska helikoptrar. – Om någon skulle bli skadad och behöver akutvård så har vi möjlighet att flyga personen direkt till militärsjukhuset i helikopter. Skulle det behövas så flyger vi ner ett transportplan med en ambulans ombord. Ambulansteamet tar hand om den skadade och sedan flyger vi alltihop tillbaka till sjukhuset, förklarar Rickard Wissman. Mycket ska falla på plats Det är alltså mycket som ska falla Foto: Jakob Dahlström r NBG övar på plats för att trupperna i NBG ska kunna hjälpa civilbefolkningen i Bogaland. – En övning av den här storleken och med olika nationer kräver noggranna förberedelser. Inför den här slutövningen har vi brutit ner hela operationen till mindre pusselbitar, som sedan har fått öva var för sig innan det var dags för Joint Action 2014. Nu är det dags att se om hela pusslet går att lägga, säger Rickard Wissman. Tredje resan med NBG Det råder ett koncentrerat lugn inne i ledningens högkvarter, och runt ett stort bord i sambandscentralen sitter militärer från de sju deltagande länderna och håller uppsikt över vad som händer i övningsområdet i Hagshult. Det är RO/major Petri Metsos jobb att koordinera och leda arbetet mellan stabens olika funktioner. Petri Metso är reservofficer och det är tredje gången som han deltar i NBG, men första gången som han är stationerad på Force Head Quarters. Major Metso har deltagit i internationella insatser förut; i Kosovo, Bosnien samt Sierra Leone och tycker att internationella samarbeten är viktiga för den svenska Försvarsmakten: – Som soldat är det roligt att delta i internationella övningar. Inte minst är det intressant att de olika mentaliteter som finns bland de deltagande länderna. Svenskarna särskiljer sig från de andra genom att vi ofta diskuterar och försöker att kompromissa fram lösningar när vi inte riktigt är överens, säger Petri Metso. kommunikation än vad en traditionell övning gör, där staben och högkvarteret inte sitter så långt ifrån själva operationen, säger major Metso och fortsätter: – Dessutom så innehåller övningarna med NBG mycket kontakt och samarbete med civila organisationer som till exemepel Läkare utan gränser, Röda Korset och inte minst FN. På en vanlig övning med svenska militären händer det aldrig att FN kommer, skrattar major Metso. Malin Andersson Ingen vanlig övning Att delta i NBG skiljer sig, enligt Major Metso, en hel del från traditionella övningar med svenska krigsförband. – Avstånden ställer annorlunda krav på övningens infrastruktur och Reservofficeren 4, 2014 29 En krans lades ned vid minnesmärket över stupade reservofficerare. Foto: Roger Lindekrantz Ryssland i fokus på Östersjökonferens I mitten av september möttes reservofficerare från Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Norge, Sverige och Finland i den årliga konferensen Baltic Sea Cooperation. Klimatförändringar och Ryssland stod högt på dagordningen. omkring 2020 – 2030. Flera satelliter är planerade att skjutas upp av bland annat Norge och Ryssland. I de förhandlingar som pågår är det mer samarbete än konflikter mellan de berörda länderna och då främst Norge, Kanada, Ryssland och USA. Cooperation. Han föreslog bland annat att fortsätta i nuvarande form eller genomföra konferenser med längre tidsmellanrum eller hitta nya lösningar. Representanterna uppmanades att diskutera samtliga punkter till nästa konferens. Väntar försämring Överlämnade medalj Platsen för årets möte var Fredrikshamn. Mötet inleddes med en kort presentation av respektive lands reservofficersförbund. Finland har cirka 27 000 medlemmar, Norge har cirka 7 000 medlemmar. Sverige ligger långt efter. I ett föredrag om Rysslands utveckling de närmaste 15 åren framhöll ambassadör Matti Antonnen att: Samarbete kring polen Ett föredrag handlade om miljömässiga, politiska och militära konsekvenser av att större delen av haven runt Nordpolen beräknas vara isfria 30 Reservofficeren 4, 2014 Ryssland är beroende av att exportera olja och gas och har världens åttonde största ekonomi. Gissningsvis kommer Rysslands ekonomi successivt att bli sämre. Kina kommer inte att bli Rysslands största handelspartner. Major Matti Kuula informerade om bakgrund och framtid för Baltic Sea På lördagen samlades deltagarna framför minnesmärket över reservofficerare som stupat under kriget. Finlands och Norges förbundsordförande lade gemensamt ner en krans vid minnesmärket. Sverofs representanter Jan Sjölin och Roger Lindekrantz överlämnade Torsten Bergstrandsmedaljen till RO/kn Tiit Meren från Estland för värdefulla insatser på det internationella planet för Estland. Roger Lindekrantz Fyra fältuniformer — en fråga för generalen? För närvarande, och på en obestämd tid framöver, kan ”regementet” inte lämna ut någon utrustning till förbandets reservofficerare! ”Regementets" krigsuppgifter är bl a att försvara Sveriges huvudstad. Man blir ju tveksam till den möjligheten när en reservofficer nyligen nekades ett uttag av EN (1 st!) fältuniform M/90L med motiveringen: ”att ”regementet” inte har möjlighet att stödja dig med detta pga systemuppdateringar vilka medför att materielbeställningar ej är möjligt!” Om nu Herr Kamrat Putin får för sig att göra fler intrång i demo kratiska stater i vår närhet och försvarsministern begär en höjning av beredskapen, bör han nog först kolla med ”regementet” att det inte pågår en systemuppdatering vilket tydligen omöjliggör utdelning av den extra utrustning som sannolikt behövs för en sådan insats. På lite lägre nivå blir man förvånad över hur ärendet handläggs. Här kommer en förfrågan från en av ”regementets” anställda reserv officerare om att få kvittera ut en fältuniform M/90L för att användas i samband med att han ska repre sentera Sverige och den svenska Försvarsmakten på ett internation ellt mästerskap i Europa. Varför visar ”regementet” sådant ointresse av att behandla sina positiva och försvarsintresserade reservofficerare på ett positivt och generöst sätt? Nu är det inte första gången som reservofficerare blir nekade utrustning. Inför CIOR-mästerskapet 2008 anhöll jag, via Livgardet, att få låna fyra stycken fältuniformer M/90L . Det tog mig ett 25-tal e-postmeddelanden till inblandade parter på såväl Livgardet som HKV innan en general på HKV avslog begäran med att det var ”brist på uniformer för varmare klimat och långa leveranstider från industrin”. Det måste alltså till en general för att ta ett beslut om utlåning av fyra fältuniformer M/90L! Varför är det så viktigt med just fältuniform M/90L? I stora drag kan man säga att M/90 är en ”vinterkostym” och M/90L är en ”sommarkostym”. Den avslutande grenen i CIOR-mästerskapet är en orienteringsmarsch på cirka 12 – 15 km. Den genomförs i fältuniform med vapen i form av gevär eller pistol. Då förstår alla att det är lättare att springa i en ”sommarkostym” än i en ”vinterkostym”! Inför förberedelserna för 2010års mästerskap fattade FM-Log det positiva beslutet att deltagarna på CIOR-mästerskapen har rätt att på ett närliggande förband kvittera ut fältuniform M/90L som korttidslån. Detta måste spridas utanför FM-Logs väggar så att vi slipper denna ständiga kamp om några fältuniformer – och att de svenska deltagarna i CIORmästerskapen slipper tävla i en uniform som är 1,2 kg onödigt tung. Roger Lindekrantz Fd flerårig lagledare för Sveriges CIOR-lag samt fd reservofficer Allt fler engagerar sig — gör det du också! Vinden har vänt, nu ökar intresset för reservofficerarna – både inom och utom Försvarsmakten. Även inom reservofficersrörelsen märks ett ökat engagemang. Allt fler aktiva reservofficerare ansöker om och beviljas medlemskap i förbunden. Allt fler hör av sig med kloka synpunkter och idéer, och vill bidra aktivt för att förbättra reservofficerarnas tjänstgörings- och utbildningsvillkor. Något som Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson förstås är oerhört glad över: – Jag vill engagera hela reservofficerskollektivet! Alla kan bidra på olika sätt; vissa genom att påverka och agera aktivt i olika arbetsgrupper. Andra kan ta sitt ansvar genom att prata om reservofficersfrågorna, visa att engagemanget finns. Och ju fler vi är, desto starkare blir vi. Nu söker Reservofficerarna förstärkning till kansliet: Reservofficerarna söker dig som är duktig på IT, kommunikation, information och sociala medier. Vi söker även jurister, gärna med intresse för arbetsrätt, liksom medlemmar som vill företräda kollegor som förtroendemän. Kontakta kansliet för mer info: kansli@reservofficerarna.se Reservofficeren 4, 2014 31 POSTTIDNING 2 0 2 7 3 8 7 0 Därför är jag reservofficer Det hela började med en ettårig utbildning på Krigshögskolan i Ljungbyhed och fortsatte sedan med studier på meterologilinjen inom flygvapnet. Därefter tjänstgjorde Madeleine både på F6 i Karlsborg och F16 i Uppsala, samt på marinens helikopterflottilj på Berga. I början av 90-talet kom frågan om hon inte kunde tänka sig att jobba extra som väderpresentatör på SVT, sedan kom samma förfrågan från då nystartade TV4. Efter några år valde Madeleine, som då uppnått kaptens grad, att lämna sitt jobb på helikopterflottiljen och satsa på TV-karriären helt och fullt. Idag är hon chef för TV4:s väderredaktion, och är mycket tacksam för sina lärdomar och erfarenheter från flottan och flygvapnet. – Tack vare mina år i Försvarsmakten så har jag inte minst växt som person genom att få nya utmaningar, lära mig samarbeta i grupp och även leda grupper med människor. Dessutom har jag fått ett enormt nätverk och kontakter som jag definitivt har nytta av idag. Foto: TV4 Madeleine Westin: "Rätt villkor skulle få mig intresserad igen" – Jag har varit reservofficer, men är det inte längre, jag slutade för att villkoren var för dåliga. Men om förutsättningarna var de rätta skulle jag gärna bli reservofficer igen! Det säger Madeleine Westin, känd väderpresentatör på TV 4. Hon är också chef för TV4:s väderredaktion – och har en mångårig karriär både inom flottan och flygvapnet bakom sig. Under några år efter att tjänstgöringen på Berga avslutats, valde Madeleine att bli reservofficer. Med sin bakgrund kunde Madeleine tjänstgöra både som meteorolog och i stab, erfarenheter som hon idag ser som mycket roliga och lärorika. Banan som reservofficer fick dock ett slut i början på 2000-talet när Försvarsmakten beslöt att ändra villkoren för reservofficerare, det blev svårt att motivera sig att ta tjänstledigt från ordinarie arbete för att tjänstgöra. Idag är det några år sedan tiden som reservofficer tog slut, men Madeleine har inte glömt hur givande det var. – Om jag fick frågan och förutsättningarna var de rätta så skulle jag definitivt fundera på att tjänstgöra igen som reservofficer. Det är verkligen synd att Försvarsmakten inte ser till att förbättra förutsättningarna så att fler skulle vilja bli reservofficerare. Inte minst skulle man tjäna på det genom att få in människor med erfarenheter från andra organisationer och yrken. Personligen har jag lärt mig massor av att arbeta på en nyhetsredaktion som Försvarsmakten skulle ha nytta av. Malin Andersson Lilla Nygatan 14 • Box 2147 • 103 14 Stockholm • kansli@reservofficerarna.se • www.reservofficerarna.se
© Copyright 2024