Årsredovisning 2014 - Ekobrottsmyndigheten
Datum Sida 2015-02-20 1 (78) Dnr EBM A-2015/0133 Generaldirektören har ordet Ekobrottsmyndigheten har ett omfattande och viktigt uppdrag. Vi hanterar hela spektrat av ekonomisk brottslighet, från relativt okomplicerade bokföringsbrott i form av till exempel svartarbete med oredovisade arbetsgivaravgifter, till mycket omfattande och sofistikerade brottsupplägg med dussintals bolag, tillgångar som flyttas snabbt över landsgränser och kopplingar till grov organiserad brottslighet. I allt vårt arbete, från de enklaste till de mest komplexa utredningarna, bidrar vi till att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor. Vi ser dock en oroväckande trend i att brottsuppläggen blir allt mer avancerade. Komplexa upplägg med fler aktörer och bolag i olika led, falska eller kapade identiteter, en blandning av svart och vit verksamhet, mellanhänder från andra länder och användning av krypterade och anonymiserade tjänster bidrar till allt mer komplicerade och omfattande utredningar. Ekobrottsmyndighetens stora styrka i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är vår speciella konstruktion med specialister från olika yrkesroller. Vi är en åklagarmyndighet som också har drygt 200 poliser som är verksamma inom vår myndighet. Tillsammans med revisorer, analytiker, civila utredare, forensiker och andra specialister arbetar åklagare och poliser i team. Vårt uppdrag är också bredare än brottsutredningar, även underrättelseverksamhet och förebyggande arbete är en del av vårt uppdrag. För att kunna möta den allt mer komplexa ekonomiska brottsligheten krävs att vi fortsätter utveckla våra arbetssätt, både inom myndigheten och i samverkan med andra. Under 2014 fördjupade vi samarbetet med flera närliggande myndigheter och andra partners, bland andra Åklagarmyndigheten, Tullen och Skatteverket. Vi förstärkte också vår samverkan med många banker, i syfte att ytterligare effektivisera och höja kvalitén på informationsutbytet. Det arbetet väckte stort intresse och utvecklades till ett brett samverkansforum där flera myndigheter och organisationer har varit med. Vi gick in i verksamhetsåret 2014 som en rikstäckande myndighet. Det ansvar vi fick 1 juli 2013 innebär att myndigheten idag verkar i hela landet med lokalisering från Malmö i söder till Umeå i norr. Efter att 2013 ha genomfört riksansvarsuppdraget har 2014 präglats av ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi lägger ned mycket kraft på att utveckla vår styrning, vårt chefsoch medarbetarskap och har påbörjat ett långsiktigt arbete med att utveckla det medarbetardrivna utvecklingsarbetet. Ökade kostnader förknippade med riksansvaret ledde till att vårt ekonomiska läge under 2014 var ansträngt, med en låg rekryteringsnivå under hela året som följd. Situationen har dock bidragit till att vi utvecklat vår förmåga att göra myndighetsgemensamma prioriteringar, utifrån verksamhetens behov. Den erfarenheten kommer vi att ha stor nytta av i framtiden. Årsredovisning 2014 Sida 2 (78) Under 2014 gjorde vi också en analys av hur vi arbetar i vår utrednings- och lagföringsprocess. Syftet var att identifiera våra mest prioriterade utvecklingsområden. Vi fick bekräftat, att ett av våra mest angelägna utvecklingsområden handlar om våra IT-stöd. Att kommande år satsa på IT-utveckling, både vad gäller utvecklingsprojekt och i fråga om kompetens var ett viktigt strategiskt ställningstagande under året som har avgörande betydelse för myndigheten. När det gäller vårt resultat är det lite vanskligt att jämföra statistik med tidigare år, eftersom 2013 var ett unikt år på grund av riksansvaret. Men jag kan konstatera att vi har ökat antalet lagförda personer och antalet avslutade ärenden medan våra genomströmningstider och vår arbetsbalans har sjunkit. Ekobrottsmyndighetens resultat 2014 är ett styrkebesked och jag är tacksam över att mina medarbetare har gjort ett så gott arbete. Jag ser fram mot att fortsätta arbetet under 2015. Eva Fröjelin Årsredovisning 2014 Sida 3 (78) Innehåll 1. Inledning ........................................................................................................................ 4 2. Den ekonomiska brottsligheten – trender och tendenser ............................................... 7 3. Organisationsstyrning .................................................................................................. 10 4. Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens IT-situation ............................. 13 5. 2014 års inriktning: fokus på utrednings- och lagföringsprocessen ............................ 16 6. Verksamhetens resultat ................................................................................................ 29 7. Nationellt samarbete .................................................................................................... 48 8. Internationellt samarbete ............................................................................................. 50 9. Kompetensförsörjning ................................................................................................. 55 10. Finansiell redovisning ................................................................................................. 63 Bilaga Tabellförteckning ........................................................................................................ 78 Årsredovisning 2014 Sida 4 (78) 1. Inledning Vi minskar ekobrottsligheten och ökar människors trygghet. Vi bidrar till en demokratisk välfärdsstat genom att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor, säkra tillgångar och återföra brottsvinster. Övergripande syfte Ekobrottsmyndighetens verksamhet 1.1 Uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet som bekämpar ekonomisk brottslighet. Vår verksamhet omfattar hela kedjan, från underrättelseverksamhet till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar vi med brottsförebyggande åtgärder i syfte att minska risken för ekobrott. Detta görs bland annat genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. De vanligaste brottstyperna som Ekobrottsmyndigheten utreder är bokföringsbrott och skattebrott. Även konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier omfattas, liksom övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. Ekobrottsmyndighetens uppdrag är nationellt, vilket innebär att vi ansvarar för ekobrottsbekämpningen i hela Sverige. Vi har även en samordnande funktion vad gäller andra myndigheters insatser på området. Myndigheten utgör ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet och ska sprida information och nyttja den kunskap och erfarenhet som finns på bästa sätt. I korthet Generaldirektör Antal anställda (inkl. poliser) Antal ärenden Antal lagförda personer Vanligaste brottstyper Genomsnittlig utredningstid Eva Fröjelin 575 5 600 2 100 Skattebrott och bokföringsbrott 8 månader Årsredovisning 2014 Sida 5 (78) 1.2 En unik konstruktion Åklagare, administratörer, poliser, ekonomer, analytiker och andra arbetar tillsammans i utredningsgrupper. Tack vare en mix av olika kompetens, erfarenhet och bakgrund skapas förutsättningar för ett effektivt utredningsarbete. Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polisen och tillhör organisatoriskt Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Ekobrottskansliet, som är placerat vid Ekobrottsmyndighetens huvudkontor, leds av en polischef som ingår i myndighetens ledningsgrupp. Den polisiära verksamheten är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning. 1.3 Brottsligheten förändras och utvecklas Ekobrottsmyndigheten bedriver underrättelseverksamhet bland annat för att analysera och kartlägga förändringar av hotbilder och tendenser i samhället. Kunskapen gör det möjligt att identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och med det som utgångspunkt utveckla arbetssätt och metoder för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning. Den ger oss också bättre förutsättningar att avbryta pågående brottslighet. Ekonomisk brottslighet känner inga landsgränser och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda den gränsöverskridande brottsligheten samt säkra och återföra brottsvinster, samarbetar Ekobrottsmyndigheten internationellt och utbyter löpande erfarenheter med utländska myndigheter. Ekobrottsmyndigheten ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Brottsuppläggen tenderar att bli alltmer avancerade. Det ställer krav på samverkan mellan många aktörer i samhället, både i fråga om kompetens och resurser. 1.4 Organisation Ekobrottsmyndigheten bedriver operativ verksamhet vid totalt nio ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Ekobrottsmyndigheten finns lokaliserad på följande huvudorter: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Enheter tillhörande huvudorterna finns i Uppsala (Stockholm), Örebro (Linköping) och Sundsvall (Umeå). En ytterligare viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten är Skatteverkets Skattebrottsenheter (SBE). Polisoperativa enheter finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Det polisoperativa arbetet omfattar bland annat kriminalunderrättelseverksamhet, hemliga tvångsmedel, spaning och IT-forensiska analyser. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa verksamheten. Här finns funktioner för tillsyn och uppföljning av verksamheten, Årsredovisning 2014 Sida 6 (78) internationell samverkan, utbildning, kommunikation m.m. Huvudkontoret samordnar även myndighetens brottsförebyggande arbete. Årsredovisning 2014 Sida 7 (78) 2. Den ekonomiska brottsligheten – trender och tendenser 2.1. Den ekonomiska brottslighetens utveckling En utvärdering av den ekonomiska brottsligheten redovisas varje år i Ekobrottsmyndighetens lägesbild, som tas fram för att användas som beslutsunderlag för ledningsgruppens inriktningar och åtgärder. Lägesbilden syftar också till att tillämpas internt och externt för att sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten. Brotten De vanligaste anmälda brotten till Ekobrottsmyndigheten är ej upprättade eller felaktiga årsredovisningar, svartarbete med bland annat oredovisade arbetsgivaravgifter samt andra former av bokföringsbrott. Vanligt förekommande brott är att sluta bokföra, bokföra selektivt eller att inte bokföra någon verksamhet överhuvudtaget. Mer komplexa upplägg som noterats är modus där falska eller kapade identiteter och falska intyg av olika slag används. Även brott inkluderande bemanningsföretag från olika länder samt en stor variation av bedrägerier, där företag ofta används som brottsverktyg, förekommer. Branscher och aktörer Det är framförallt kontantintensiva branscher som bygg, hotell, restaurang och transport som identifieras i lägesbilden. I Lägesbild 2014 identifieras också ekonomisk brottslighet i gruvoch skogsindustrin, inom djurhandel samt i bärbranschen. Majoriteten av de drygt 8000 skäligen misstänkta som granskats i Lägesbild 2014 är småföretagare som sedan tidigare är ostraffade och misstankarna rör brott av slarv och/eller okunskap. Brott av planerad art förekommer, men i mindre omfattning. 2800 personer är sedan tidigare brottsbelastade och ungefär lika många har skulder. 500 personer är dömda till ett års fängelse eller mer. De målvakter som återfinns i ärendena är yngre och ostraffade personer. Aktörerna inom grov organiserad brottslighet ägnar sig åt olika typer av brott såsom skattebrott genom nyttjande av svart arbetskraft, olika typer av bokföringsbrott, fakturabedrägerier samt punktskattebrott genom bland annat smuggling av cigaretter och alkohol. Vart tar pengarna vägen? En gemensam nämnare för brottsutbyte är att det sker en omvandling till kontanter. Gärningspersonerna vidtar penningtvättsåtgärder för att kunna tillgodogöra sig kontanterna. I vissa fall utgör den brottsliga verksamheten en renodlad kontantekonomi där såväl intäkter som kostnader hanteras i kontant form. Endast i ett fåtal fall kan det hävdas att gärningsmännen tillgodogör sig ett överskott som medger en överdådig livsstil eller besparingar. Framtida utmaningar Den planerade brottsligheten tenderar att bli alltmer komplicerad med fler aktörer och bolag i flera led, ofta med utländska kopplingar. Efterfrågan på expertkunskaper bedöms ha ökat. Multikriminella aktörer tenderar att övergå till ekonomisk brottslighet då risken att lagföras är lägre genom möjligheten till att distansera sig från brotten via målvakter eller bulvaner. Till följd av detta ökar behovet av målvakter som klarar en vandelsprövning samt har förmågan att Årsredovisning 2014 Sida 8 (78) agera självständigt. Användandet av målvakter från andra länder bedöms fortsätta. Lukrativa brottsområden som smuggling av alkohol och cigaretter, skattebrott avseende moms samt bedrägeribrott bedöms fortsätta öka. I takt med att internationella kopplingar i ärendena ökar, kommer rättshjälp att få en ökad betydelse. Blandningen av svart och vit verksamhet kommer att fortsätta öka. Det sker en fortsatt systematisk användning av falska handlingar. Tillgänglighet till krypterade och anonymiserade tjänster ökar och kan användas i brottslig verksamhet. Nya tekniska lösningar för att lagra och transferera tillgångar ökar möjligheten att dölja brottsvinster. Den tekniska utvecklingen och en ökad omfattning av material och datamängder ställer högre krav på Ekobrottsmyndighetens kapacitet att omhänderta digital information. 2.2. Några ärenden 2014 Fängelse för grovt svindleri och insiderbrott I januari 2014 dömde Stockholms tingsrätt styrelseordföranden i ett vinhandelsbolag och två andra personer med koppling till bolaget. Två av personerna dömdes till fängelse i två år för grovt svindleri och grovt insiderbrott samt näringsförbud i fem år. Den tredje personen dömdes för grovt svindleri till fängelse i ett år samt näringsförbud i tre år. De tre personerna hade drivit upp aktiekursen med hjälp av vilseledande uppgifter i ett pressmeddelande om ett eventuellt bud på bolaget. Uppgifterna fick aktiekursen att stiga med över 50 procent. Därefter sålde en av personerna aktierna och de inblandade gjorde en vinst på nära nio miljoner kronor. Hela brottsvinsten har förverkats, vilket innebär att pengarna tillfaller statskassan. 51 personer dömdes i den största lönegarantibedrägerihärvan hittills Hovrätten fastställde, och skärpte i vissa fall, fängelsedomarna för de huvudpersoner som lurat eller försökt lura till sig skattebetalarnas pengar genom att utnyttja lönegarantisystemet. Huvudpersonerna hade satt in målvakter i totalt sex företag, förfalskat anställningsavtal och sedan försatt företagen i konkurs i tur och ordning. Med ett sådant brottsupplägg lurade eller försökte de lura till sig cirka 8,5 miljoner kronor genom den statliga lönegarantin. De dömdes till mellan ett till fem års fängelse, näringsförbud samt att betala flera miljoner i skadestånd för bland annat grovt bedrägeri och för det systematiska missbruket. De påstått anställda dömdes till villkorlig dom och böter för bedrägeri för att att ha lurat konkursförvaltaren om de fingerade anställningarna. Fängelsedomar för grova bedrägerier mot Stockholms stad Attunda tingsrätt dömde fyra män till fängelse för bland annat grovt bedrägeri, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Totalt misstänktes de fyra männen ha lurat Stockholm stad på 27,4 miljoner kronor med hjälp av falska fakturor vid renoveringen i ett större tunnelprojekt. Männen dömdes till fängelse mellan två och ett halvt till fem år. Samtliga dömdes även att betala skadestånd till Stockholms stad. Huvudmannen dömdes att återbetala närmare 20 miljoner kronor. Årsredovisning 2014 Sida 9 (78) Sex års fängelse för grov oredlighet mot borgenär Uddevalla tingsrätt dömde fem personer som genom kreditköp hade lurat till sig byggvaror och entreprenadmaskiner av olika slag till ett värde över fem miljoner kronor. Domen innehöll över 30 fall av grova bedrägerier och den 48-årige huvudmannen dömdes till sex år fängelse. Huvudmannen dömdes även för grov oredlighet mot borgenär samt grovt bokföringsbrott. Två andra dömdes vardera till ett år och åtta månaders fängelse och de övriga två fick lindrigare straff. Tidigare anställda dömdes för insiderbrott Tre tidigare anställda vid en ståltillverkare dömdes vid Falu tingsrätt för insiderbrott till villkorlig dom och dagsböter. Brottet gick ut på att de dömda personerna fick kännedom om kommande vinstvarning och använde den insiderinformationen för att handla med bland annat säljoptioner och värdepapper för att sedan kunna tjäna pengar på det när börsen ändrade kurs. Brottet gav olagliga vinster på drygt en halv miljon kronor, pengar som nu återbetalas till staten. Uppblåsta årsredovisningar ledde till fängelse Ett tips in till Ekobrottsmyndigheten från allmänheten ledde till att ett välplanerat, långsiktigt brottsupplägg kunde avbrytas. Huvudpersonen dömdes sedan vid Luleå tingsrätt för grova bokföringsbrott och grova bedrägerier till två års fängelse samt näringsförbud. Brottsupplägget gick ut på att mannen blåste upp siffror i årsredovisningar för att på så sätt förbättra olika bolags kreditvärdighet, och bland annat låna pengar baserat på detta. Årsredovisning 2014 Sida 10 (78) 3. Organisationsstyrning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Nationellt ansvar Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka fortsatta insatser som har gjorts med anledning av att myndigheten från och med den 1 juli 2013 har nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten (Ju2012/6363/Å). Effektiv intern styrning och kontroll Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll. 3.1. Insatser nationellt ansvar Med anledning av att myndigheten vuxit har även myndighetens ledningsformer setts över, bland annat genom framtagandet av en ny styrmodell. Vidare har operativa myndighetsgemensamma frågor beretts i en beredningsgrupp med representanter från samtliga orter. Dessutom har en ny tjänst inrättats, verksamhetschefen, som har ett samlat resultatansvar för myndighetens kammarverksamhet. Verksamhetschefen utvecklar också styrningsarbetet. Verksamhetschefen har personalansvar över kammarcheferna samt resultatansvar gentemot generaldirektören och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Genom verksamhetschefen tillgodoses centrala behov som tydligare ledning och styrning i operativa frågor samt ett mer sammanhållet fokus på de gemensamma verksamhetsresultaten. Från och med den 1 januari 2015 har ett nationellt operativt forum (NOF) inrättats för den operativa verksamheten. Forumet, som är en vidareutveckling av den ovan nämnda beredningsgruppen och operativa kommissariegruppen, leds av verksamhetschefen och polischefen. En omfattande grundutbildningsverksamhet har genomförts på myndighetens nya verksamhetsorter. Myndigheten har också enligt ett särskilt uppdrag förstärkt sin samverkan med Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har stärkt sin strategiska samverkan med Skatteverket, bl.a. genom att påbörja ett arbete med att se över hur kriminalunderrättelseverksamheterna vid de båda myndigheterna kan samverka bättre. Ekobrottsmyndigheten har också påbörjat ett arbete tillsammans med Tullverket om förstärkt strategisk och operativ samverkan. I samband med att Ekobrottsmyndigheten fick nationellt ansvar startade myndigheten upp verksamhet i tillfälliga lokaler i Umeå, Örebro och Linköping. Verksamheten i Örebro flyttade under november in i permanenta lokaler i anslutning till rättscentrum Örebro. Verksamheterna i Umeå och Linköping har under slutet av 2014 förberett flyttar till permanenta lokaler som ska genomföras i början av 2015. 2014 har präglats av ekonomisk återhållsamhet som i sin tur lett till ett antal konsekvenser. Ett positivt resultat är att myndigheten blivit bättre på att sammanväga hela myndighetens Årsredovisning 2014 Sida 11 (78) behov samlat och utifrån det göra nödvändiga prioriteringar. En beredningsorganisation har haft i uppdrag att leda prioriteringsarbetet. En övergång har under året skett, från styrning och uppföljning av respektive ekobrottskammare och polisoperativa enhet, till orter där flera kammare och enheter kan ingå. En ort eller ett område leds av en områdesledningsgrupp (OLG). Det främjar ett kammaröverskridande arbete då till exempel kammare inom samma ort kan stötta varandra med personalresurser och kompetens. Myndigheten verkar för att bättre tillvarata ett VEK-perspektiv i den interna styrningen. VEK är en förkortning för ”verksamhet, ekonomi och kompetens”. Att arbeta utifrån ett VEKperspektiv innebär att myndigheten strävar efter ett brett synsätt på verksamheten och att myndigheten vid ett givet tillfälle, till exempel vid uppföljningen, sammanväger flera aspekter av verksamheten. Myndighetens ledningsgrupp följer kvartalsvis särskilt upp verksamheten enligt VEK. 3.2. EBM-modellen och det medarbetardrivna utvecklingsarbetet Som utgångspunkt för allt strategi- och utvecklingsarbete har Ekobrottsmyndigheten definierat sin verksamhets- och organisationsidé i den så kallade EBM-modellen. Den anger hur myndigheten ska arbeta för att bli framgångsrik i sitt uppdrag. EBM-modellen lyfter fram framgångsfaktorer som myndigheten bedömer är särskilt prioriterade att utveckla och förstärka. EBM-modellen fungerar också som myndighetens medarbetar- och chefspolicy. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet som med fredade resurser arbetar med ekobrottsbekämpning från ax till limpa arbetar teambaserat har ett medarbetardrivet utvecklingsarbete har en gemensam ledning och styrning Konkretiseras framgångsfaktorerna kan det handla om att utveckla verksamheten utifrån behoven i organisatoriska enheter och yrkesroller till ett större helhetsperspektiv som utgår från tvärorganisatoriska flöden. Det kan också handla om att ta tillvara kraften, kreativiteten och de bästa idéerna hos Ekobrottsmyndighetens medarbetare kring hur vi förbättrar arbetet med att bekämpa och förebygga ekobrott. För att stödja och stimulera det förändrade förhållningssättet kommer myndigheten under de närmaste åren bland annat att arbeta med chefsutveckling, fortsätta arbetet med att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen och satsa på utbildning i verktyg och metoder för medarbetardrivet utvecklingsarbete. Årsredovisning 2014 Sida 12 (78) 3.3. En ny styrmodell Ekobrottsmyndighetens arbete med intern styrning och kontroll är prioriterat och utvecklingsarbetet pågår i flera avseenden. Ekobrottsmyndigheten omfattas inte av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll men arbetar utifrån regelverket så långt det är möjligt. Ett systematiskt arbete har pågått under 2014 för att förstärka fokus på kärnverksamheten. En av de åtgärder som har vidtagits i det arbetet har varit att introducera en system- och processbaserad styrningsmodell för myndigheten. Avsikten är att modellen ska bidra till en styrning där verksamhetens processer och innehåll snarare än organisatorisk tillhörighet står i fokus. Modellen kan illustreras som i bilden nedan. På en mer verksamhetsnära nivå har ett utvecklingsarbete pågått för att kartlägga den mest omfattande, och kanske viktigaste, processen ”utredning och lagföring”. De observationer som kartläggningen gjort kommer att ligga till grund för en systematisk verksamhetsutveckling kommande år. Ett arbete för att införa medarbetardrivet utvecklingsarbete i samtliga delar av myndighetens verksamhet pågår också. 3.4. Utveckling av den ekonomiska styrningen För att Ekobrottsmyndigheten ska nå goda resultat utifrån de effektiviseringskrav som ställs på alla statliga myndigheter måste allt färre medarbetare leverera mer. Allas kapacitet, potential och engagemang måste stimuleras, utvecklas och tillvaratas. Nytänkande och utveckling av smarta och mer effektiva arbetssätt kommer vara en nödvändig del i vardagen. Den ovan beskrivna beredningsgruppen har varit en ”ingång” för besparingsförslag från den operativa verksamheten. Arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen fortsätter. Den tidigare framtagna resursfördelningsmodellen har vidareutvecklats. Modellen utgår som tidigare från andelen inkomna ärenden per ort men sätter nu inte detta i relation till en viss personalkategori utan anger bara vad denna andel ger i form av pengar. På så sätt görs modellen mer neutral och Årsredovisning 2014 Sida 13 (78) orterna kan i ökad omfattning själva bestämma vilken kompetens orten bäst behöver utifrån tilldelad budget. Det blir också lättare att jämföra verksamhetens resultat med kostnaden. Arbetet med att systematisera och strukturera statistik som beskriver personalläget har under året fortsatt så att myndigheten har uppdaterade underlag för att kunna prognostisera personal- och resursbehov. Myndigheten har också inlett ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi, som bland annat syftar till att säkerställa rätt bemanning och kompetens på kort och lång sikt. 3.5. Riskhantering Ekobrottsmyndigheten gör varje år en riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll och identifierar på samtliga nivåer händelser av olika slag som utgör ett hot mot att önskat resultat uppnås. Två huvudsakliga risker har präglat analysen 2014: behovet av IT-utveckling samt möjliga konsekvenser av de ekonomiska utmaningar myndigheten hanterat det senaste året. 4. Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens ITsituation 4.1. Anslagsutnyttjande och ekonomi Myndigheten hade vid ingången av 2014 ett underskott på 13 507 mkr. Det tilldelade anslaget för 2014 uppgick till 589 439 mkr. Årets kostnader uppgick 582 197 vilket medfört att myndigheten behövt använda 1,06 procent av anslagskrediten (6 265 mkr). Övergången till ett nationellt ansvar innebar stora investeringar både i kompetens och i drift och myndigheten befinner sig delvis fortfarande i en övergångsfas. Vissa kostnader under året har varit tillfälliga medan andra ökningar är bestående, framförallt myndighetens kostnader för IT. Utgångspunkten har varit att inte överskrida kreditgränsen på tre procent. I maj 2014 fattades därför ett beslut om en reviderad budget. Tack vare en mycket återhållsam återrekrytering samt att hela organisationen ställt upp och gått igenom samtliga poster innevarande år har myndigheten nu en ekonomi som ligger väl i linje med givna ekonomiska ramar. Genom en fortsatt effektivisering och förbättring av myndighetens processer, ett fortsatt kostnadsmedvetande och en utvecklad ekonomisk styrning skapas förutsättningar för en successiv minskning av myndighetens anslagskredit. Inriktningen för 2015 är att ta i anspråk omkring en procent av krediten. 2016 räknar myndigheten med att krediten inte behöver användas. 4.2. Utveckling av myndighetens operativa IT-stöd För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna fortsätta utvecklas som specialistmyndighet krävs under de kommande åren en omfattande satsning på en utveckling av IT-stödet till den Årsredovisning 2014 Sida 14 (78) moderna och IT-anpassade verklighet som myndigheten verkar i. Brister i de befintliga ITstöden orsakar idag stora effektivitetsförluster och frustration i verksamheten. Problemen bottnar delvis i att de verksamhetsstöd som används i Ekobrottsmyndighetens kärnverksamhet ägs av Åklagarmyndigheten och Polisen. Genom att dela teknisk infrastruktur och de viktigaste verksamhetsstöden med andra myndigheter i rättsväsendet har Ekobrottsmyndigheten länge lyckats hålla IT-kostnaderna på en relativt låg nivå. Samtidigt har lösningen medfört att verksamhetsstöden i väsentliga delar är dåligt anpassade för Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndighetens IT-kostnader ökade i samband med riksansvaret från 17 till 29 mkr. Ökningen beror framför allt på att antalet användare blivit fler, vilket har medfört höjda avgifter till Åklagarmyndigheten och Polisen samt ökade kostnader för hård- och mjukvara. Ytterligare en bidragande förklaring är att Åklagarmyndigheten och Polisen under de senaste åren genomfört flera omfattande strukturförbättringar. Arbetet med att införa en mobil plattform i åklagarnätet har fortsatt under 2014 och majoriteten av datorerna är nu mobila. I den polisiära infrastrukturen har en helt ny plattform, Polar, införts. Arbetet med mobilitet i det polisiära nätet fortsätter under 2015. Fortfarande återstår dock ett betydande arbete med att anpassa och utveckla myndighetens IT-stöd så att de stöder myndighetens arbetssätt och särskilda måltyper. Mot denna bakgrund har myndighetens ledningsgrupp i inriktningen för 2015 – 17 beslutat om en omfattande satsning för att förbättra IT-stödet. Ett första steg är att förstärka myndighetens ITorganisation. Den tidigare organisationen har präglats av nyckelpersonberoende och behovet är stort av att skapa mer etablerade strukturer och processer för IT-verksamheten. Att förstärka kompetensen i myndighetens IT-organisation är ett långsiktigt arbete som påbörjats under 2014. Ett prioriterat område under året har varit att bygga upp en nationell struktur för att stötta användarna, föra ut kunskap om förändringar i systemen, identifiera behov av förbättringar i IT-stöden samt säkerställa att handböcker och rutinbeskrivningar ger medarbetarna det stöd de behöver. På samtliga kammare och enheter har lokala DurTvå och Cåbra-specialister utsetts, med det huvudsakliga uppdraget att genomföra lokala utbildningar i systemstöden och vara ett stöd för användarna. En nationell samordnare har också tillsatts för att driva arbetet samt stötta och samordna de lokala specialisterna. En annan viktig insats under året har handlat om förbättrade strukturer och processer för IT-säkerhet, bland annat genom en översyn av riktlinjerna på området. En väl fungerande samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen är en förutsättning för att förbättra Ekobrottsmyndighetens IT-stöd. Två tredjedelar av myndighetens användare har idag dubbel uppsättning datorer, eftersom det teambaserade arbetssättet förutsätter att de kan arbeta i både åklagarnätet och i Polisens utredningsstöd. Den elektroniska ärendehanteringen har dock brister och är tidskrävande. Till följd av att Polisens utredningsstöd DurTvå och åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra inte är fullt integrerade går ansenlig tid åt till dubbelregistrering, manuell överföring mellan systemen och problemlösning. Utveckling av DurTvå är en nyckel för att få ett smidigare flöde. Ekobrottsmyndigheten har därför under året samverkat med Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten i samband med framtagandet av Polismyndighetens IT-strategi och IT-plan för 2015. Ekobrottsmyndigheten har också en mycket nära samverkan med Åklagarmyndigheten i IT-frågor. Även om kontakter mellan myndigheterna i IT-frågor förekommer så gott som dagligen finns utrymme Årsredovisning 2014 Sida 15 (78) att förbättra samverkan genom fler formaliserade samverkansforum. Ett sådant arbete har inletts under 2014, bland annat genom Åklagarmyndighetens arbete med att ta fram en ny systemförvaltningsmodell. Ekobrottsmyndigheten har också förstärkt förmågan att agera kravställare, bland annat genom nyrekryteringar till IT-funktionen. Tillsammans med övriga rättsvårdande myndigheter ingår Ekobrottsmyndigheten i det så kallade RIF-samarbetet, Rättsväsendets Informationsförsörjning. Syftet är att alla ärenden ska kunna följas elektroniskt genom hela rättskedjan, vilket leder till såväl ökad effektivitet som kvalitet. Under 2014 har ett viktigt steg i digitaliseringen av brottmålsprocessen tagits genom att uppgifter från stämningsansökan om brottsmisstankar med mera nu överförs i strukturerad form till domstolarna. Information från stämningsansökan om åtalspunkter, brottsmisstankar och gärningsbeskrivningar kan nu överföras strukturerat till domstolarna, så kallad eStämning. Myndigheten har vidare sett över rutiner och genomfört utbildningar som en del av implementeringen av eStämning. Inom ramen för RIF-samarbetet har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet också initierat ett arbete för att skapa bättre förutsättningar för den elektroniska ärendehanteringen i stora mål. Vidare har myndigheten tillsammans med övriga RIF-myndigheter genomfört en förstudie rörande möjligheterna att på sikt hantera tvångsmedel elektroniskt och strukturerat inom rättsväsendet. Samtidigt som samverkan är en kritisk framgångsfaktor för att förbättra IT-stödet finns det vissa delar där det inte är rimligt att förvänta sig att Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten ska tillhandahålla lösningar. Inom Ekobrottsmyndigheten finns ett stort antal specialister som till exempel revisorer, analytiker, finansmarknadsspecialister och ITforensiker. För att kunna möta dessa specialisters behov av avancerade systemstöd har myndigheten under 2014 påbörjat arbetet med en egen teknisk infrastruktur. I ett första skede ska infrastrukturen användas för myndighetens hantering av digitala bevis. Årsredovisning 2014 Sida 16 (78) 5. 2014 års inriktning: fokus på utrednings- och lagföringsprocessen Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka enhetligheten mellan ekobrottskamrarna i fråga om rättstillämpning. Ekobrottsmyndigheten ska i detta sammanhang beskriva hur myndigheten arbetar för att tillvarata och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå. 5.1. Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten Vid myndigheten pågår ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten. Under senare år har myndigheten byggt upp och utvecklat verksamheten vid de polisoperativa enheterna. Det har fört med sig att myndigheten nu har en väl fungerande kriminalunderrättelsetjänst och en väl utvecklad samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter inom ramen för framförallt de regionala underrättelsecentrumen. I allt större utsträckning rör de brottsanmälningar, som handläggs vid kamrarna, grov organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Ofta är det då fråga om pågående brottslighet. Det ställer mycket höga krav på kompetens och förmåga hos kamrarna. Myndigheten har därför haft ett särskilt fokus på att stärka och utveckla utrednings- och lagföringsprocessen. I fokus står hela utrednings- och lagföringsprocessen från det att brottsanmälningarna kommer in till kamrarna till dess att ärendena slutligt avgörs och alla medarbetare som medverkar i den processen, oberoende av vilken yrkeskategori de tillhör. Även gränsdragningen mot underrättelseverksamheten har tydliggjorts. Med utgångspunkt i EBM-modellen har Ekobrottsmyndigheten påbörjat framtagandet av en ny styrningsmodell för utvecklingsverksamhet. En grundläggande tanke i synen på utveckling är att kraften, kreativiteten och de bästa idéerna kring förbättringar i arbetet med att bekämpa och förebygga ekobrott finns hos myndighetens medarbetare. Ständiga förbättringar i vardagen är basen i utvecklingsarbetet. Myndighetens syn på utveckling, medarbetarskap och chefs- och ledarskap stämmer i hög grad överens med grundsynen i Lean. Myndighetens ledning har därför under 2014 fattat ett inriktningsbeslut att samtliga medarbetare på myndigheten ska få grundträning i medarbetardrivet utvecklingsarbete. Under 2014 har medarbetare och chefer vid fyra kammare deltagit i en sådan grundutbildning. Grundutbildningen är två dagar och målsättningen är att hela myndigheten ska ha gått den vid utgången av 2015. För att stötta införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet har myndigheten under 2014 utsett ett antal coacher i kärnverksamheten och tillsatt en nationell samordnare. Coachernas uppdrag är att stötta det medarbetardrivna utvecklingsarbetet lokalt. Årsredovisning 2014 Sida 17 (78) Parallellt med införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet fortsätter myndigheten att utveckla styrningen av utvecklingsverksamheten. Syftet är att skapa större nationell enhetlighet i de delar det behövs, och att verka för effektiva processflöden och att identifiera områden där vi behöver arbeta med systematiska förändringar. Under året har det övergripande utvecklingsansvaret för utrednings- och lagföringsprocessen lagts på överåklagarens kansli. Myndigheten arbetar nu vidare med att utveckla den processorienterade styrningen. Det har genomförts flera processkartläggningar för att identifiera förbättringsmöjligheter i kärnverksamheten. Det som kommer fram i kartläggningarna utgör sedan grund för beslut om lokala eller centrala åtgärder för att ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten. Många förbättringar kan hanteras lokalt, men under 2014 har också ett särskilt projekt bedrivits för att identifiera hindrande systemfaktorer. Dessa kännetecknas av att de inte kan hanteras lokalt utan kräver en nationell omstrukturering av hela systemet, ofta med både strukturella och kulturella dimensioner. Flera av de främsta hindren i kärnverksamheten i nuläget handlar om myndighetens IT-stöd, framför allt om den bristande kommunikationen mellan Polisens utredningsstöd DurTvå och åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra, samt de risker och brister i dokument- och informationshanteringen som systemen medför. Som tidigare arbetar myndigheten vidare med att ta tillvara och utveckla de goda erfarenheterna av att utreda och lagföra de enklare ärendena, så kallade mängdärenden, enligt standardiserade rutiner. Arbetet har utvidgats till att utöver de rena mängdärendena numera också omfatta vissa projektärenden. Arbetet leder till kortare genomströmningstider och till att resurser kan frigöras för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Sedan början av 2014 finns en processansvarig åklagare för mängdärendehanteringen vid myndigheten. Uppdraget är en tillikauppgift om 25 procent inom ramen för tjänst som kammaråklagare vid en mängdbrottsfunktion. Fokus för uppdraget är att utveckla mängdprocessen vid myndigheten, både vad gäller effektivitet och kvalitet. I detta ligger att säkerställa att myndighetens fem mängdbrottsfunktioner hanterar ärenden lika, både vad gäller administrativ hantering och i rättsliga bedömningar. Kontakter sker löpande mellan åklagare och administratörer vid de olika mängdbrottsfunktionerna, för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av metoder och arbetsprocesser. Det pågår en översyn av de dokument och handledningar som används vid mängdbrottsfunktionerna, med syfte att uppnå ökad användarvänlighet och tillgänglighet inom hela myndigheten. Myndigheten har under flera år arbetat för att skapa goda strukturer och ordning och reda i verksamheten. Detta arbete har fortsatt under året. Bland annat har en utbildningsinsats och inventering av myndighetens personuppgiftsbehandlingar genomförts och gallringsbeslut och arkivbeskrivningar uppdaterats. En omfattande kompetensutvecklingsinsats har genomförts på alla orter för att ensa och säkerställa en korrekt dokumenthantering och diarieföring. Det har konstaterats att det finns vissa svårigheter med att löpande kunna följa och få en god överblick över utredningsläget i omfattande ärenden i myndighetens ärendehanteringssystem. Myndigheten har därför inlett ett arbete för att analysera om och hur dessa problem skulle kunna lösas. Det arbete som under året bedrivits med att ta fram en riktlinje för dokumenthantering och därtill hörande hanteringsanvisningar har därför skjutits till 2015, då diarieföringsfrågan är slutligt löst. Årsredovisning 2014 Sida 18 (78) Polisoperativt stöd Den absoluta majoriteten av spanings-, hemliga tvångsmedels- och den IT-forensiska verksamheten, som är placerad på de polisoperativa enheterna, genomförs inom ramen för förundersökningar. För att förbättra utrednings- och lagföringsprocessen har det under året bedrivits flera utvecklingsprojekt. Två projekt avser punktskatter. I det ena arbetar de polisoperativa enheterna tillsammans med överåklagarens kansli med att ta fram ett utrednings- och lagföringskoncept avseende punktskatter. Det andra projektet genomförs i samverkan med andra myndigheter i syfte att upptäcka och förebygga punktskattebrott. Bland annat har åtgärder vidtagits för att underlätta för spaningsgrupper från olika delar av landet att arbeta tillsammans. Ekobrottsmyndigheten samverkar kontinuerligt med Polisen i syfte att upprätthålla en nationell standard avseende spaningsverksamhet. En central funktion för hantering av hemliga tvångsmedel har inrättas och det har säkerställts att överlämning till kammare på respektive ort genomförs utan svårigheter. IT-forensikerna på respektive verksamhetsort har genomfört ett arbete för att fortlöpande kommunicera den IT-forensiska processen och arbetsmetoderna till utredningsverksamheten. De arbetar också med att integrera verksamheten i det utvecklingsarbete som pågår på kamrarna. Inom denna verksamhet kan en ökad aktivitet iakttas jämfört med 2013 på flera områden – på såväl hårddiskspeglingar som spaningsbeställningar, som användande av hemliga tvångsmedel. Metodutvecklingsprojekt för punktskattebrott, momskaruseller och svart arbetskraft De mest krävande ärendena som handläggs vid myndigheten rör ofta illegal införsel av punktskattepliktiga varor som tobak, alkohol och olja, momskaruseller eller svart arbetskraft. Ärendena är komplicerade och svårutredda, men den samlade erfarenheten vid myndigheten är omfattande och de flesta brottsuppläggen är kända. I en serie metodutvecklingsprojekt ska denna erfarenhet tas tillvara och omvandlas till konkret och direkt användbar tillämpning i den operativa verksamheten, och spridas till medarbetarna. Det är inte minst viktigt när myndigheten nu har blivit rikstäckande och fått många nya medarbetare. Inom ramen för det första projektet har, som tidigare nämnts, ett utrednings- och lagföringskoncept för punktskattebrott tagits fram. Konceptet innehåller en redogörelse för förekommande brottsupplägg hänförliga till illegal införsel av punktskattepliktiga varor, kommenterade mallar för gärningsbeskrivningar, särskilda yrkanden och bevisuppgifter m.m. Projektet, som genomförts i samverkan med Skatteverket och Tullverket under året, ska slutredovisas i mars 2015. Därefter påbörjas arbetet med ett andra metodutvecklingsprojekt. Utrednings- och lagföringskoncepten ska utgöra ett stöd för åklagare och utredare vid utredning och lagföring av nämnda brottsupplägg, främja en enhetlig rättstillämpning, samt säkerställa en jämn och hög kvalitet. Mallprojekt Myndigheten har under året arbetat med ett projekt avseende förbättring av de mallar som används i utrednings- och lagföringsprocessen. Projektet tar sikte på att ta fram standardiserade gärningsbeskrivningar för de vanligast förekommande ärendena vid myndigheten. Projektet är uppdelat i två delar. Det första delprojektet är knutet till driftsättandet av en ny version av åklagarväsendets ärendehanteringssystem, Cåbra 2.9, under första kvartalet 2015. I den versionen kommer det att vara möjligt att upprätta en stämningsansökan direkt i Cåbra och att använda sig av Årsredovisning 2014 Sida 19 (78) elektroniska mallar som automatiskt tar tillvara den strukturerade information om brott och brottsmisstankar som finns inlagd i systemet. I delprojektet har ingått att ta fram mallar för standardiserade gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter för mängdärenden som svarar mot de krav som Cåbra 2.9 ställer. Det andra delprojektet handlar om att ta fram mallar för standardiserade gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter i de vanligast förekommande projektärendena. I det ligger också rättsliga överväganden om straffansvarets utformning vid ekobrott i företag. Det andra delprojektet ska genomföras under 2015. Elektroniska kontoutdrag I en förundersökning rörande till exempel svart arbetskraft och falska fakturor krävs bl.a. att man kan följa pengarna och utreda ett bolags kontotransaktioner. Utredarna hämtar därför in konto- och transaktionsinformation från bankerna. I dagsläget har detta i hög grad skett genom manuell hantering av kontoutdrag i pappersform och sedvanlig postgång. Hanteringen innebär bland annat att informationen måste scannas för hand för att den ska kunna tas om hand i ett analysprogram. En sådan hantering är både ineffektiv och rättsosäker. Myndigheten har under året drivit ett arbete för att få till stånd säkra elektroniska uppkopplingar till i första hand de största bankerna, så att uppgifterna kan begäras och inhämtas elektroniskt. Inom ramen för arbetet pågår även utvecklingsarbete syftande till att ta fram en gemensam terminologi och begreppsapparat som ska användas vid samtliga kontakter med bankerna. Flera myndigheter har anslutit sig till arbetet och samverkan i detta avseende pågår med flera brottsbekämpande myndigheter, exempelvis Tullverket och Polismyndigheten. Arbetet kommer under 2015 att utvidgas till att omfatta flera banker och kreditinstitut. Strategi för att utveckla kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet Under året har en ny strategi för Ekobrottsmyndighetens arbete med redovisnings- och revisionsfrågor tagits fram. I strategin ingår att utveckla arbetsmetoder inom området samt att stärka kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet inom myndigheten. Målet är att myndighetens utredare arbetar enhetligt och effektivt inom kunskapsområdet redovisning och revision och att detta arbete utgör en effektiv del av utredningsprocessen. De utredare som arbetar inom området ska därmed utvecklas i sin expertroll. Interna och externa nätverk bidrar till att sprida kunskap inom redovisnings- och revisionsområdet men också om olika brottsmodus. RUBICON-samverkan Ekobrottsmyndigheten har ett kontinuerligt samarbete med Kronofogdemyndigheten (konkurstillsynen), REKON (Rekonstruktörs- & konkursförvaltarkollegiet) och Ackordscentralen för att effektivisera brottsutredningar i konkurs. År 2010 beslutade de medverkande i RUBICON-samverkan att aktualisera och utveckla samarbetet när det gäller hanteringen av konkursrelaterad brottslighet. En rapport ”RUBICON 2011” togs fram och var sedan ett viktigt underlag för de 15 seminarier som genomfördes över hela landet under tiden våren 2011 till december 2012. Årsredovisning 2014 Sida 20 (78) Seminarierna har utvärderats i en slutrapport och det har rått enighet bland de medverkande om en fortsatt RUBICON-samverkan. I en avsiktsförklaring har parterna enats om en fortsatt samverkan på central och regional nivå och att varje part har utsedda funktioner på central nivå som ansvarar för denna samverkan. Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagarens kansli för denna funktion. I avsiktsförklaringen anges att det nya RUBICON-arbetet kommer att inledas på regional nivå under 2014. Det har mot den bakgrunden enats om att övergången till det regionala arbetet ska ske i samband med ytterligare en serie med landsomfattande seminarier. Tyngdpunkten i seminarierna ligger även nu på samverkansfrågor i ett brett perspektiv. Exempel på vad som tas upp under seminarierna är innehållet i konkursförvaltarnas anmälningar (underrättelser), möjligheterna för en utvidgad samverkan för att säkra brottsutbyte och återvinna tillgångar och en genomgång av den promemoria om missbruk av statlig lönegaranti samt uppdaterad checklista som tagits fram av konkurstillsynen för att upptäcka och motverka lönegarantibedrägerier. Promemorian och checklistan kommer att distribueras till samtliga konkursförvaltare. Seminarierna avslutas med en diskussion om hur en fortsatt regional samverkan kan utformas. Seminarieserien har inletts under hösten 2014 i Stockholm och hålls därefter i Göteborg och Malmö för att sedan under början av 2015 fortsätta i övriga delar av landet. Nya riktlinjer för hantering av hemliga tvångsmedel Myndigheten har tagit fram nya riktlinjer för hemliga tvångsmedel som fastställts av generaldirektören. I de nya riktlinjerna har beaktats sådant som ny lagstiftning och nya uttalanden från Säkerhets och Integritetsskyddsnämnden (SIN) men även anpassningar till nya arbetsmetoder och förändringar på grund av det nationella ansvaret för ekobrottsbekämpningen. Myndigheten har också säkerställt att tydliga rutiner finns vid ekobrottskamrarna för att material från hemlig tvångsmedelsanvändning förstörs i rätt tid. Ny vägledning för beräkning av företagsbot m.m. Regelverket om företagsbot i brottsbalken kräver många och ibland komplicerade bedömningar av åklagaren i förundersökningen. Avsaknad av tydlig och enhetlig praxis för beräkning av storleken på företagsboten i ekomål leder till stor osäkerhet på området. Därför har myndigheten under året utrett frågan och inventerat hur de olika kamrarna tillämpar lagstiftningen. För att öka kvaliteten i rättstillämpningen och enhetligheten mellan kamrarna har en vägledning publicerats i ARF 2014:4 Företagsbotens storlek i ekomål och vissa handläggningsråd. Vägledningen innefattar en ny beräkningsgrund samt en lättillgänglig omräkningstabell som tydliggör relationen mellan ett visst straffvärde och företagsbotens storlek i kronor. Syftet är att främja enhetlighet i yrkandena om företagsbot. Myndigheten har vid återkommande nationella möten följt upp utvecklingen gällande tillämpningen av regelverket samt stöttat i överklaganden just för att främja en praxisutveckling. Uppdaterad riktlinje för beslagshanteringen m.m. Myndigheten hanterar årligen en stor mängd beslag. Det är av central betydelse att beslag verkställs och hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Det finns ett flertal styrdokument inom området som har att beaktas i olika delar av beslagshanteringen, såväl interna dokument som dokument utfärdade inom Rikspolisstyrelsen. En uppdatering av tidigare riktlinjer har gjorts. Riktlinjerna har kompletterats bland annat med ansvarsfrågor och detaljerade anvisningar för kontanthantering. En rutin har också tagits fram för hanteringen av hävda Årsredovisning 2014 Sida 21 (78) beslag. Det finns dock fortfarande ett antal frågor av såväl praktisk som rättslig karaktär som behöver adresseras. Arbetet med att ytterligare utveckla beslagshanteringsprocessen kommer därför att fortsätta under 2015. Vägledning för vissa filiallagsfrågor Det har under en längre tid väckts frågor om i vilka fall filialers verksamhet är bokföringsskyldig i Sverige och hur bestämmelsen om undantag för tillfällig verksamhet ska tolkas. Den praxis som har utvecklats har lett till ökad osäkerhet på området. För att ge åklagarna stöd i tolkningarna har en vägledning publicerats i ARF 2014:6 Filialer och bokföringsskyldighet m.m. Förberedelse inför ny lagstiftning och annan rättslig utveckling Ett antal lagstiftningsprodukter har trätt ikraft under året. Det handlar bland annat om en ny lag om näringsförbud och att misstänktas rätt till information har stärkts. Inom det senare området har en sammanställning av den nya lagstiftningen gjorts, blanketter för information har tagits fram samt en rutin för dokumentation av information till misstänkta och frihetsberövade. Den nya lagstiftningen har diskuterats på videomöten med organisationen. I och med årsskiftet inrättas den nya Polismyndigheten. Det medför en mängd författningsändringar. En central sådan rör ändringar i polisdatalagen, vilka medför en osäkerhet i hur registerlagstiftningen kan tillämpas inom Ekobrottsmyndighetens utredningsverksamhet. Myndigheten har under året drivit ett omfattande arbete för att verka för en ändamålsenlig reglering. Ny penningtvättslagstiftning En ny lag om penningtvätt trädde i kraft under året. Den ger myndigheterna nya förutsättningar för att arbeta mot penningtvätt, bland annat genom Finanspolisens möjligheter att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. En omfattande utbildningsinsats har genomförts där ett antal superusers har utbildats och som har ansvarat för att utbilda och följa utvecklingen lokalt inom området. Även om det under första halvåret varit frågan om förhållandevis få ärenden, har lagstiftningen väckt många frågor av såväl praktisk som rättslig natur som förutsätter en kontinuerlig dialog och utveckling internt. Ett antal videomöten där samtliga superusers deltagit har därför hållits under året. För att ensa tolkningarna över myndighetsgränserna har myndigheten tagit initiativ till fortlöpande samverkan med andra myndigheter, bland annat Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen (Finanspolisen) och Finansinspektionen. Frågan kommer att följas nära även under kommande år. Civilanställdas befogenheter Inför den kommande ändringen av rättegångsbalken vid årsskiftet, som innebär att civilanställda vid Ekobrottsmyndigheten får utökade befogenheter, har myndigheten påbörjat ett kammaröverskridande förberedelsearbete. Syftet är att utreda hur de nya befogenheterna på bästa sätt kan utnyttjas i den operativa verksamheten för att säkerställa enhetligt och effektivt utnyttjande av poliser och civilanställda utredare. Arbetet syftar också till att säkerställa att de civila utredarna får den kompetensutveckling som behövs för att tillämpa de nya befogenheterna. Årsredovisning 2014 Sida 22 (78) Ne bis in idem – omfattande arbete med resningsärenden Högsta domstolen fattade under sommaren 2013 två beslut som innebar att en person inte längre kunde påföras skattetillägg och dömas för skattebrott för samma omständigheter. Detta innebar enligt Högsta domstolen en otillåten dubbelbestraffning. Förbudet mot dubbelbestraffning hade enligt Högsta domstolen gällt sedan den 10 februari 2009. Detta innebar att de skattebrottsdomar som meddelats efter den 10 februari 2009 kunde vara felaktiga om personen påförts skattetillägg för samma uppgifter som domen avsåg. Ett intensivt arbete vidtogs därför under hösten 2013 och våren 2014 för att identifiera de ärenden där dubbelbestraffning kunde aktualiseras. I de fall den enskilde samtyckte ansökte åklagare om resning till förmån för honom eller henne. Myndigheten arbetade tillsammans med Åklagarmyndigheten fram rutiner för hur arbetet med granskningen av ärendena skulle genomföras och dokumenteras. Eftersom en effektiv granskning även krävde uppgifter från Skatteverket utarbetades rutinerna i samarbete med Skatteverket. Mallar utarbetades. Särskilda åklagare och administratörer utsågs för att arbeta med uppgifterna och arbetet följdes upp vid veckomöten där olika frågor diskuterades och löstes. Relevant informationsmaterial lades ut på externa hemsidan. Information till medarbetarna har lagts ut på intranätet och allmän information har löpande lämnats till övriga medarbetare genom videomöten. Myndigheten har följt utvecklingen i påföljdsdelarna och sammanställt domar i resta ärenden. En nära samverkan har skett med Åklagarmyndigheten under hela arbetet. Arbetet har inneburit att Ekobrottsmyndigheten har granskat drygt 1 900 domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser avseende brott enligt 2–8 §§ skattebrottslagen. Ekobrottsmyndigheten har ansökt om resning i 367 ärenden varav 302 sänts till hovrätt (som avsett tingsrättsdomar) och 65 ärenden till Riksåklagarens kansli som därefter ansökt om resning i Högsta domstolen. Ekobrottsmyndighetens arbete med att ansöka om resning slutfördes den 15 mars 2014. Nya former för rättslig kompetensöverföring och utveckling I syfte att tillvarata och sprida erfarenheter har myndigheten på olika sätt verkat för att hitta effektiva former för informationsspridning och för att ta tillvara och sprida erfarenheter och goda exempel samt höja kompetensen och enhetligheten i den operativa verksamheten. Myndigheten har inrättat nätverk i syfte att bidra till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Det är väsentligt att den kompetens som finns vid myndigheten tas tillvara och förvaltas och att åklagare eller utredare inte behöver lägga onödiga resurser på att sätta sig in i nya eller komplicerade brottsupplägg eller specifika regelverk när andra redan har förvärvat erfarenheten och snabbt kan bidra till utredningen. I syfte att effektivisera utredningarna och undvika långa utredningstider är det därför angeläget att så snabbt som möjligt koppla samman mer erfarna åklagare och utredare med mindre erfarna för att skapa möjlighet till effektiv kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Även rutinerade åklagare och utredare kan ha behov av stöttning i utredningar som rör komplicerade frågor. Under året har bland annat upprättats ett nätverk rörande punktskattefrågor. Ytterligare nätverk planeras för 2015, bland annat inom redovisnings- och revisionsområdet. Årsredovisning 2014 Sida 23 (78) Myndigheten har vidare utvecklat det arbete med rättslig samordning som sker genom myndighetens vice chefsåklagare som inleddes under förra året. Det så kallade vicenätverket har nu utvecklats till en robust informationsstruktur som på ett naturligt sätt binder samman myndighetens alla kamrar och den operativa verksamheten med den rättsliga styr- och stödfunktionen. Inom nätverket diskuteras rättsliga frågor, samt utbyter vice chefsåklagarna information om aktuella frågor på kamrarna och kunskap om vilka specifika erfarenheter som finns på de olika kamrarna. Detta betyder att vicenätverket underlättar arbetet med rättslig samordning och med att i praktiken få till stånd erfarenhetsutbyte mellan kamrarna som i sig medför en enhetligare utrednings- och lagföringsprocess. Ett annat nytt sätt att sprida kunskap och erfarenheter inom myndigheten som har införts under året är det månadsvisa Ekonytt som är ett videomöte till vilket alla orter är uppkopplade. Alla medarbetare bjuds in att närvara. Syftet är att sprida information och kunskaper av relevans för samtliga, men även yrkesspecifika nyheter och erfarenheter. Ekonytt innehåller vidare ett tema varje gång med en fördjupning i en för hela myndigheten relevant fråga, t ex hur vi gemensamt ska arbeta med vår beslagshantering. Ekonytt har slagit väl ut och snabbt blivit en populär informationskanal, tillgänglig för samtliga, med begränsat ingrepp i den vardagliga verksamheten. 5.2. Rättslig tillsyn vid myndigheten Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska samlat redovisa de iakttagelser som gjorts inom ramen för den rättsliga tillsynsverksamhet som bedrivits under 2014. Rättslig tillsyn vid myndigheten Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagaren och de vice överåklagarna för den rättsliga tillsynen. Tillsynen sker genom rättslig tillsyn rörande enskilda fall och systematisk tillsyn. Vid tillsyn rörande enskilda fall förekommer granskning av underordnad åklagares beslut i överprövningsärenden, ärenden om att påskynda handläggningen, ärenden om jäv och klagomålsärenden. Systematisk tillsyn avser i förväg planerade tillsynsprojekt. Syftet med den interna rättsliga kontrollen och tillsynen är att följa upp att den operativa verksamheten uppfyller tillräckliga kvalitetskrav och att ärendena handläggs med en korrekt tillämpning av gällande rätt så att en större enhetlighet i rättstillämpningen uppnås. Tillsynsverksamheten sker i samverkan med Åklagarmyndigheten. Den systematiska tillsynen har utgått från en rättslig riskanalys där olika riskområden inom den operativa verksamheten har analyserats. Riskanalysen har sedan legat till grund för urvalet av tillsynsprojekt men även för andra åtgärder som vidtagits såsom metodutvecklingsprojekt och utbildningsinsatser. Årsredovisning 2014 Sida 24 (78) Den systematiska rättsliga tillsynen har främst skett i form av en årlig löpande tillsyn där vissa centrala rättsområden granskas, såsom tillämpning av reglerna om förundersökningsbegränsning och näringsförbud men även förundersökningsledarens ansvar för bevakning och uppföljning av pågående förundersökningar. Resultatet av granskningen för ett år jämförs med tidigare års resultat för att följa eventuella förändringar i tillämpningen av rättsområdet, men också om de åtgärder som vidtagits efter föregående års tillsynsrapport gett resultat i den operativa verksamheten. Så visar tillsynen exempelvis att i de granskade ärendena har åklagarna frekvent utnyttjat förundersökningsbegränsning i sina ärenden och att det inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder för att förbättra tillämpningen. Frågan kommer att följas upp vid den fortsatta tillsynen. När det gäller tillsynen av utformningen av bevisuppgiften så har i tidigare tillsynsrapport getts uppdrag till rättsenheten att genomföra seminarier där bland annat bevisuppgiften behandlas. Sådana seminarier har också genomförts och utfallet av årets tillsyn visar tillsammans med vidtagna åtgärder att det inte längre finns skäl att låta den löpande tillsynen omfatta området bevisuppgift. Under 2014 inleddes även ett tillsynsprojekt av kamrarnas rutiner för uppföljning av äldre ärenden och bevakning av handläggningstider. Ett antal åtgärder har föreslagits för att förbättra bevakningen och uppföljningen av ärenden på kamrarna. Arbetet fortsätter nu med att genomföra åtgärderna. I ett annat tillsynsprojekt som inletts under 2014 ska en modell för tillsyn av gränssnittet mellan underrättelseverksamhet och förundersökning tas fram. En tillsyn ska sedan enligt den framtagna modellen ske under 2015. Slutligen har ett tillsynsprojekt inletts under 2014 som syftar till att uppnå en större enhetlighet vid tillämpningen av regler rörande personella tvångsmedel. Årsredovisning 2014 Sida 25 (78) Överprövningar och klagomålsärenden Överprövning innebär att en överåklagare eller en vice överåklagare granskar och eventuellt ändrar en underordnad åklagares beslut. Överprövning initieras i regel av part eller annan som anser sig har ett intresse i målet. Överprövning kan även begäras av myndighet med tillsynsansvar över det område som målet gäller. Ibland inkommer klagomål på hur en åklagare agerat. Överåklagaren tar då upp saken som ett särskilt tillsynsärende och kan även på eget initiativ inleda ett sådant ärende. Om det på grund av anmälan eller på annat sätt i ett sådant ärende uppkommer misstanke om att åklagaren har gjort sig skyldig till brott ska ärendet överlämnas till Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare. I annat fall beslutar överåklagaren i ärendet med den kritik eller annat uttalande som ärendet föranleder. 2014 har 35 överprövningsärenden förekommit avseende åklagarbeslut från Ekobrottsmyndighetens olika verksamhetsorter. Det är antalsmässigt i stort sett på samma nivå som 2013. Andelsmässigt är det dock en liten minskning då myndigheten haft något fler åklagare under 2014 jämfört med 2013. De flesta inkomna ärenden har initierats av privatpersoner eller företrädare för privata intressen som velat att ett beslut att inte inleda eller att nedlägga en förundersökning ska ändras. Många gånger rör ärendena brottstyper som Ekobrottsmyndigheten normalt inte hanterar. I regel menar man att ärendet är av så kvalificerad natur att Ekobrottsmyndigheten bör anlitas. Ändringsfrekvensen är låg, under året har endast ett åklagarbeslut ändrats. Det faktum att överprövning endast begärs i begränsad omfattning och att endast ett beslut varit föremål för ändring talar för att åklagarnas beslut är korrekta och välgrundade. Därutöver medger inte ärendevolymen några generella och säkra slutsatser av överprövningsverksamheten. Under året har 17 tillsynsärenden om ifrågasatta brister i åklagarens handläggning förekommit. Det är en klar ökning jämfört med förra året då åtta sådana ärenden förekom. De flesta av ärendena har gällt allmänt klagomål på hur åklagaren agerat som förundersökningsledare. Tre av ärendena har gällt klagomål på hanteringen av förundersökningen rörande händelserna inom HQ Bank. Dessa ärenden har varit medialt uppmärksammade och mycket arbetskrävande. Som ovan nämnts ska, om en anmälare påstår att tjänstemannen har gjort sig skyldig till brott eller det av annan anledning finns anledning att misstänka att brott föreligger, ärendet skickas till Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare. I tre fall, ett av dem HQ Bank, har så skett. I inget fall har särskilda åklagarkammaren gått vidare med ärendet. Handläggningstiderna av ärendena har varit korta, i genomsnitt 33 dagar. Det är en betydande förbättring jämfört med föregående år då handläggningstiden var 58 dagar i genomsnitt. Årsredovisning 2014 Sida 26 (78) 5.3 Brottsutbytesfrågor Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Myndighetens arbete med brottsutbytesfrågor Återförande av brottsutbyte är, och har under flera års tid varit, en högst prioriterad fråga vid Ekobrottsmyndigheten. Redan 2008 inrättades en brottsutbytesenhet med ansvar för samverkan med andra myndigheter på brottsutbytesområdet, metodstöd och metodutveckling, samt stöd till den operativa verksamheten i ärenden om återförande av brottsutbyte. Enheten hade vidare ansvar för internationell samverkan och för att upprätthålla bl.a. funktionen som ARO-kontor (Asset Recovery Office). Efter en utvärdering omvandlades enheten 2012 till en funktion för brottsutbytesfrågor med placering vid rättsenheten. Ekobrottsmyndigheten har nu på nytt sett över sitt arbete med brottsutbytesfrågor på strategisk och operativ nivå. Det har varit viktigt att tydliggöra att brottsutbytesfrågor ska utgöra en integrerad del i den operativa verksamheten i övrigt. Brottsutbytesfrågor ska vara ett naturligt inslag i myndighetens underrättelse-, utrednings- och lagföringsprocesser. Funktionen för brottsutbytesfrågor har därför avvecklats. I stor utsträckning har de ansvarsområden, arbetsuppgifter och resurser som funnits vid funktionen i stället förts tillbaka till den operativa verksamheten. Ansvaret för brottsbytesarbetet och resultatet i den operativa verksamheten vilar på kammarcheferna. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för uppföljning av det samlade resultatet av det brottsutbytesarbete som utförs på myndigheten. För de ansvarsområden och arbetsuppgifter som ska finnas kvar på central nivå vid myndigheten har organisationen utvecklats och stärkts ytterligare. Ansvaret för den övergripande utvecklingen av myndighetens arbete med brottutbytesfrågor har förts över till överåklagarens kansli. Det har fattats beslut om att en funktionsansvarig ska utses inom den operativa verksamheten med uppgift att utveckla brottsutbytesarbetet samt att medverka vid utbildning och andra kompetenshöjande insatser på brottsutbytesområdet. Rättsenheten ansvarar för internationell samverkan i brottsutbytesfrågor. Här finns bl.a. det strategiska ansvaret för ARO-verksamheten och uppgiften att svara för myndighetens medverkan i CARIN, ALEFA och andra internationella nätverk. Ansvaret omfattar också att utifrån ett internationellt perspektiv medverka i utbildning och andra kompetenshöjande insatser på brottsutbytesområdet. Årsredovisning 2014 Sida 27 (78) Regeringsuppdrag om myndighetsöverskridande samverkan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick i juni 2013 i uppdrag av regeringen att, som ett led i den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Ekobrottsmyndigheten har samordnat regeringsuppdraget. I regeringsuppdraget har ingått att ta fram en myndighetsöverskridande strategi för hur brottsutbytesarbetet i samverkan ska bedrivas, att utveckla de myndighetsgemensamma arbetsprocesserna för en effektiv samverkan på brottsutbytesområdet, att identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder, och att följa upp och analysera de gemensamma insatserna och resultatet av dessa. Myndigheterna har nu lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i brottsutbytesfrågor. I strategin har myndigheterna tagit ställning i flera vägvalsfrågor, som ska prägla brottsutbytesarbetet i samverkan och ligga till grund för det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget. Till vägvalsfrågorna hör bl.a. att myndigheterna ska ha en helhetssyn på brottsutbytesarbetet. Arbetsprocesserna vid myndigheterna kan sägas utgöra delar i en brottsutbyteskedja. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för att hålla ihop arbetsprocesserna och se till att de fogas samman på ett sådant sätt att de bildar en effektiv brottsutbyteskedja av hög kvalitet. Också uppföljningen av brottsutbytesarbetet bör utformas på ett sådant sätt att den omfattar alla delar i brottsutbyteskedjan. Myndigheterna förfogar över flera rättsliga verktyg för att återföra brottsutbyte, som till exempel förvar och kvarstad i brottmål eller betalningssäkring i tull- och skattemål. Myndigheterna ska se till att det finns förutsättningar för att det verktyg – oberoende av vilken myndighet som förfogar över det – ska kunna väljas som ger det bästa utfallet i ett enskilt ärende om återförande av brottsutbyte. Myndigheterna ska ta tillvara möjligheterna till ett aktivt utbyte av information. Myndigheterna ska vidare verka för god kompetens och kunskap hos medarbetarna om brottsutbytesarbete i samverkan. Det innefattar, förutom utbildning av myndighetens egna medarbetare, att myndigheterna ska medverka i gemensamma utbildningar för att sprida kunskap om brottsutbytesarbetet i samverkan och de rättsliga verktyg som myndigheterna tillsammans förfogar över. Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna låtit ta fram en handlingsplan för 2015-2017 med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet. Således har det till vägvalsfrågorna knutits en eller flera konkreta och handfasta aktiviteter, som antingen ska stärka och utveckla brottsutbytesarbetet i samverkan eller identifiera utvecklingsbehov. Bland de aktiviteter som ska genomföras under nästkommande år ingår ett metodutvecklingsprojekt om finansiella utredningar, ett metodutvecklingsprojekt om spaningsanteckningar, att utse kontaktpunkter för brottsutbytesfrågor på myndigheterna och att utreda möjligheterna att ge en bild av det samlade resultatet av myndigheternas brottsutbytesarbete. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har också Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet medverkat. Genomförandet av handlingsplanen ska påbörjas under nästkommande år och fortgå till och med 2017. Ekobrottsmyndigheten ska samordna genomförandet. Årsredovisning 2014 Sida 28 (78) Redovisning och kommentar till det kvantitativa resultatet av brottsutbytesarbetet Tabell 1. Framställda yrkanden och belopp År 2014 2013 2012 Framställda Belopp Belopp Belopp yrkanden Antal (mkr) Antal (mkr) Antal (mkr) Kvarstad 10 129,3 16 131,7 27 63,6 Förverkande 13 40,4 14 40,2 6 3,7 Företagsbot 11 15,4 17 20,3 32 33,1 Skadestånd 84 79,3 21 61,7 7 15,7 Totalt 118 264,5 68 253,9 72 116,1 Under 2014 framställde myndigheten yrkanden om sammanlagt 264,5 mkr i kvarstad, förverkande, företagsbot och skadestånd. Det är drygt 10 mkr mer året innan, och mer än dubbelt så mycket som myndigheten yrkade 2012. Antalet yrkanden har också ökat väsentligt. 2012 respektive 2013 uppgick antalet yrkanden till omkring 70 stycken årligen. 2014 uppgick antalet framställda yrkanden till 118, vilket motsvarar en ökning med omkring 70 procent. Tabell 2. Bifallna yrkanden och utdömda belopp 2014 År Bifallna yrkanden Kvarstad Förverkande Företagsbot Skadestånd Summa Antal 4 8 5 123 140 2013 2012 Belopp Belopp Belopp (mkr) Antal (mkr) Antal (mkr) 50,3 1 3,0 5 8,3 20,9 2 3,0 2 1,4 1,2 6 3,7 33 3,2 57,9 11 9,0 113 29,6 130,3 20 18,7 148 34,2 Ekobrottsmyndigheten redovisar också antalet i domstol (tingsrätt) bifallna yrkanden. Här kan konstateras att de utdömda beloppen har ökat kraftigt 2014 jämfört med både 2012 och 2013. Antalet bifallna yrkanden är betydligt fler 2014 än 2013, men något färre än 2012. Årsredovisning 2014 Sida 29 (78) 6. Verksamhetens resultat 6.1. Brottsförebyggandeprocessen Inledning Att förebygga brottslighet är en bred samhällsinsats som med nödvändighet behöver involvera ett stort antal myndigheter, organisationer och företag. Ekobrottsmyndigheten bedriver brottsförebyggande arbete som avser ekonomisk brottslighet. I detta ingår att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och till allmänheten. Ekobrottsmyndigheten arbetar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara underrättelsestött. För att säkerställa effektiv samverkan, ordning och struktur samt tydliga krav på de förebyggande insatserna och dess ledning har Ekobrottsmyndigheten under senare delen av 2013 tagit fram en ny strategi för det brottsförebyggande arbetet. Det viktigaste vägvalet i strategin, som gäller för tidsperioden 2014 – 2018, är att Ekobrottsmyndigheten har ambitionen att om fem år leda och samordna det nationella brottsförebyggande arbetet som rör ekobrott. Myndigheten kommer att ha olika roller i olika sammanhang – oftast som samordnare och koordinator, ibland som leverantör av underlag och kunskap och ibland som utförare av brottsförebyggande åtgärder. Andra delar i strategin är att det brottsförebyggande arbetet mot ekobrott ska vara processorienterat att kundernas behov ska vara styrande att det förebyggande perspektivet behöver integreras i Ekobrottsmyndighetens övriga verksamhet samt att det brottsförebyggande arbetet ska mätas och utvärderas Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta, snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Under 2014 har arbetet påbörjats med att genomföra strategin. Som ett led i detta har fem regionala samordnare förordnats, en per huvudort, och de har påbörjat sitt arbete från och med april 2014. Tanken är att en handlingsplan ska tas fram för vardera av de fem år som strategin gäller. Den första som tagits fram för år 2014 innehåller två utvecklingsinsatser respektive sju övriga insatser. Utvecklingsinsatserna genomförs för att utveckla Ekobrottsmyndighetens förmåga att leda och samordna det brottsförebyggande arbetet. De övriga insatserna genomförs för att möta de strategiska behoven hos kunderna. Sistnämnda insatser genomförs på såväl nationell som regional nivå. Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet Kärnan i det förebyggande arbetet är att dela och sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten till myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och Årsredovisning 2014 Sida 30 (78) allmänhet. Behoven kan till exempel handla om kunskap om ekobrottsligheten och ekobrottslingar eller förmåga att känna igen brottslighet i olika situationer. Genom att relevant och användbar kunskap sprids kan mottagarna agera, eller undvika att agera, på ett visst sätt och brott kan förebyggas. Ekobrottsmyndigheten har fortsatt samverkat med framförallt Skatteverket och branschorganisationer för att motverka ekonomisk brottslighet i branscher där risken för skattefel är hög, till exempel bygg- och städbranschen. De aktiviteter som har genomförts har primärt tagit sikte på att minska risken för svart arbetskraft och i förlängningen ekonomisk brottslighet. Ett fokusområde har i år varit offentlig upphandling där syftet med informationsinsatsen har varit att skydda seriösa företagare från osund konkurrens. Ekobrottsmyndigheten har fortsatt samverkat med de länsstyrelser som har i uppdrag att förebygga ekobrott kopplat till penningtvätt respektive lönegarantibedrägerier. Ekobrottsyndigheten har också vid flera tillfällen hållit föreläsningar eller deltagit i mässor/seminarier i syfte att sprida information om myndighetens verksamhet och om ekobrottslighet. En omfattande seminarieserie rörande tobak som omfattat samtliga län i riket har genomförts av tiotalet samverkande myndigheter. Ett fokus i seminarierna har varit lagföring av tobaksrelaterad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har föreläst om de olika måltyper som respektive myndighet hanterar. I anslutning till seminarieserien har en handbok tagits fram - ”Tobak – myndigheter, verktyg och befogenheter”. Syftet med handboken är att visa på möjligheter till samverkan över myndighetsgränser och därigenom effektivisera tillsynen på tobaksområdet. I tabell 3 (nedan) redovisas kostnaden för den utåtriktade brottsförebyggande verksamheten. Kostnaden har ökat till 6,9 mkr 2014, att jämföra med 1,1 mkr 2013. Orsaken till ökningen är att myndigheten förstärkt den brottsförebyggande organisationen genom att på samtliga huvudorter tillsätta särskilda handläggare som har fokus på det förebyggande arbetet. Tabell 3. Kostnad utåtriktad brottsförebyggande verksamhet År Kostnad (mkr) 2014 6,9 2013 1,1 2012 2,6 Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. 6.2. Underrättelseprocessen Underrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten är placerad på de polisoperativa enheterna. Dess främsta uppgift är att arbeta mot grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Detta görs genom att identifiera, kartlägga och analysera brottsliga fenomen och individer. Slutprodukten sker i form av exempelvis rapporter där olika brottstyper eller personer beskrivs eller i brottsanmälningar. Slutprodukterna lämnas sedan vidare till myndighetens Årsredovisning 2014 Sida 31 (78) ledningsgrupper för prioritering eller direkt till en åklagare i syfte att inleda förundersökning. Under 2014 etablerades också en informatörshantering i syfte att genomföra en riktad informationsinhämtning och öka kvaliteten på det material som hanteras. Under året har underrättelsetjänsten fokuserat på att öka antalet produkter som resulterar i en förundersökning. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra förståelsen för, samt utformningen av, underrättelseprodukterna, bland annat genom möten mellan underrättelsepersonal och åklagare. Därutöver verkar myndigheten för ett ökat informationsflöde mellan underrättelseverksamheten och kammare och vice versa. På de nya orterna har -till skillnad från de gamla- förundersökning inletts på varje anmälan från underrättelsetjänsten. Eftersom det finns vissa regionala skillnader avseende anmälningsförfarandet kommer Ekobrottsmyndigheten att under 2015 driva ett metodprojekt med målet att minska de regionala skillnaderna. I syfte att likrikta verksamheten mellan orterna har vidare olika riktlinjer uppdaterats. Inom ramen för en likriktad verksamhet har också ett projekt med deltagare från varje ort samt centrala underrättelsetjänsten initierats, bland annat för att inventera och utveckla arbetsmetoder för arbete på den mottagande enheten, den så kallade desken. I projektet ingår också att ta fram kompetensprofiler för tjänsterna på desken. I tabell 4 (nedan) redovisas den uppskattade kostnaden för kriminalunderrättelseverksamheten, antalet prestationer, och den genomsnittliga kostnaden per prestation de tre senaste åren. Antalet prestationer avser antalet rapporter och anmälningar som producerats inom ramen för kriminalunderrättelseprocessen. Det framgår av tabell 4 att antalet har ökat betydligt 2014. Då kostnaderna för kriminalunderrättelseprocessen samtidigt har ökat relativt lite (med omkring fem procent), innebär detta att genomsnittskostnaden per prestation har minskat betydligt, från 263 tkr per prestation 2013, till 190 tkr per prestation 2014. Tabell 4. Prestationer och kostnader kriminalunderrättelseverksamhet År Kostnad (mkr) Antal prestationer Kostnad per prestation (tkr) 2014 2013 2012 52,2 49,5 36,1 275 188 183 190 263 197 Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Årsredovisning 2014 Sida 32 (78) 6.3. Utrednings- och lagföringsprocessen Sammanfattande redovisning av 2014 års resultat från utrednings- och lagföringsverksamhet Det har under året inkommit knappt 5600 ärenden till myndigheten, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2013 (knappt 6400 ärenden) En direkt jämförelse med 2013 försvåras dock av att övergången till riksansvar ägde rum vid halvårsskiftet 2013. Myndigheten har dock sett en minskning av inflödet av brottsanmälningar under året, framför allt från Skatteverket. Skatteverkets anmälningar står nu för knappt 25 procent av det totala ärendeinflödet och det har i princip halverats under en femårsperiod. Samtidigt har brottsanmälningarna från konkursförvaltare haft en i princip motsvarande ökning under den femårsperioden, vilket har gjort att ärendeinflödet fram till riksansvaret varit i huvudsak konstant. Ekobrottsmyndigheten har 2014 väsentligt ökat antalet avslutade ärenden, en ökning med 650 ärenden. Det gör att myndigheten nu har en arbetsbalans i samma nivå som myndigheten grovt räknat årligen hade innan riksansvaret, cirka 2000 ärenden, trots att myndigheten haft ett inflöde på cirka 1000 fler ärenden än innan riksansvaret. Ökningen i antalet avslutade ärenden gäller samtliga tre kategorier ärenden myndigheten hanterar. Detsamma gäller antalet lagförda personer som ökat rejält jämfört med 2013, från cirka 1700 till cirka 2100. Andelen lagförda personer är högst i de särskilt krävande ärendena, det vill säga den grövsta ekobrottsligheten. Detsamma gäller andelen lagförda brottsmisstankar som uppgår till 71 procent i de särskilt krävande ärendena. Genomströmningstiderna vid myndigheten steg kraftigt 2013, delvis till följd av riksansvaret. Under 2014 har både medel och medianvärdet för genomströmningstiderna minskat. Medelvärdet är nu knappt 250 dagar jämfört med drygt 280 dagar 2013. Genomströmningstiderna kan dock sjunka genom att äldre ärenden inte avgörs, det vill säga genom att åldern på balansen ökar. Myndigheten mäter därför också åldern på brottsmisstankar i arbetsbalans. Det kan konstateras att åldern på innevarande arbetsbalans också sjunkit. Sammanfattningsvis kan konstateras att myndigheten under 2014 ökat antalet avslutade ärenden inom samtliga ärendekategorier, ökat antalet lagförda personer samt minskat ärendebalansen och genomströmningstider. Särskilt om hanteringen av finansmarknadsbrotten Finansmarknadskammarens uppgift är att hantera brott på finansmarknaden. Finansmarknadsbrottslighet är komplicerad att utreda och kräver ofta stora utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter. Genom att samla resurser, upparbeta kompetens och utveckla arbetsformer kring denna typ av ärenden har Ekobrottsmyndigheten fortsatt att effektivisera hanteringen av finansmarknadsbrotten. Finansmarknadskammaren (FMK) har under året åtalat 24 personer för finansmarknadsbrottslighet, jämfört med 36 personer 2013. Av dessa har 15 personer åtalats för otillbörlig marknadspåverkan (jämfört med 21 personer 2013) och åtta personer åtalats för insiderbrott Årsredovisning 2014 Sida 33 (78) (jämfört med tre personer 2013). En person har åtalats för obehörigt röjande av insiderinformation. Minskningen av åtal rörande otillbörlig marknadspåverkan ska ställas mot en minskning av inflödet av anmälningar rörande detta brott med nästan en tredjedel, från 133 rapporter 2013, till 97 rapporter 2014. Inflödet av rapporter rörande insiderbrott har under samma tid ökat med sju procent, från 146 rapporter 2013 till 157 rapporter 2014. Antalet fällande domar avseende insiderbrott har ökat betydligt. Under 2014 meddelade domstolarna tio fällande domar avseende insiderbrott, jämfört med två stycken 2013. Under året har samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden fortsatt och fördjupats. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har gemensamt tagit fram en samverkansöverenskommelse, som undertecknats av respektive myndighets generaldirektör i januari 2015. I överenskommelsen preciseras ett långtgående samarbete mellan myndigheterna, såväl rörande övergripande samverkansfrågor, som i enskilda ärenden. Finansinspektionen har vid 22 tillfällen biträtt FMK med inhämtande av uppgifter från andra länder. Vidare har myndighetens operativa samverkan med andra myndigheter fördjupats, både före och under förundersökningar. Finansmarknadskammarens strategi att presentera finansmarknadsmålen inför domstol genom att förklara de olika objektiva rekvisiten i de olika brotten utifrån ett EU-rättsligt perspektiv kan till stor del förklara den ökning som skett av fällande domar rörande insiderbrott. Genom att introducera en för svensk rättsordning ny rättslig aktör, den förnuftiga investeraren, har åklagarna på FMK tydligt kunnat åskådliggöra hur begreppet insiderinformation ska tolkas. Resultat i siffror – utredning och lagföring Underlagen till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från åklagarväsendets statistikdatalager Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som i sin tur hämtar uppgifterna från diarieföringssystemet Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar i Cåbra sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i tre kategorier, beroende på förväntad utredningstid. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning kategoriseras som ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande. Årsredovisning 2014 Sida 34 (78) Brottsutredning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgifter om: – antalet inkomna och avslutade ärenden – genomströmningstider Inkomna och avslutade ärenden Tabell 5. Antal inkomna ärenden Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt 2014 2514 2771 101 187 5573 2013 2 595 3 452 107 215 6 369 2012 2 054 2 357 60 120 4 591 2014 upprättades 5573 ärenden på myndigheten, vilket är knappt 800 färre än 2013. I 2013 års resultat ingår emellertid en engångstransaktion om drygt 1100 ekoärenden som överfördes från Åklagarmyndigheten i samband med att Ekobrottsmyndighetens uppdrag utvidgades till att ansvara nationellt för bekämpning av ekobrott. Direkta jämförelser med 2013 försvåras också p.g.a. att övergågen till riksansvar ägde rum vid halvårsskiftet 2013. Jämförs 2014 och 2012 års inflöde så blir slutsatsen att riksansvaret har inneburit en ökning av inflödet med omkring 1000 ärenden på årsbasis, vilket motsvarar en ökning av det årliga inflödet om drygt 20 procent. Drygt 20 procent av Ekobrottsmyndighetens inkomna ärenden utreds av Skattemyndighetens skattebrottsenheter (SBE). Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalitet och SBE är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten. Tabell 6. Antal avslutade ärenden Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt 2014 2689 3350 193 207 6439 2013 2 436 3 048 122 183 5 789 2012 1 962 2 424 97 106 4 589 Antalet avslutade ärenden har ökat kraftigt de senaste åren. I relativa termer är det myndighetens särskilt krävande ärenden som har ökat mest, från 122 ärenden 2013, till 193 ärenden 2014, vilket motsvarar en ökning med nära 60 procent. Jämfört med 2012 har antalet avslutade särskilt krävande ärenden nära fördubblats. Årsredovisning 2014 Sida 35 (78) Tack vare ökningen av antalet avslutade ärenden har antalet pågående ärenden, den s.k. arbetsbalansen, kunnat bibehållas på en låg nivå, trots det ökade inflödet genom riksansvaret. Antalet ärenden i arbetsbalans redovisas i tabell 7 (nedan). Tabell 7. Antal ärenden i arbetsbalans1 Ärendekategori 2014 Mängdärenden 251 Projektärenden 1639 Särskilt krävande ärenden 164 Övriga ärenden 18 Totalt 2070 2013 398 1843 132 25 2398 2012 298 1477 137 11 1923 Antalet ärenden i arbetsbalans ligger totalt sett nära nivån före riksansvaret, vilket visar att handläggningen vid myndigheten är effektiv. I relativa termer har arbetsbalansen minskat mest i myndighetens mängdbrottshantering, där handläggningstiderna nu är mycket korta. Antalet pågående särskilt krävande ärenden har ökat, vilket speglar en reell volymökning av dessa ärenden vid myndigheten. Tabell 8. Antal ärenden i domstolsbalans2 Ärendekategori 2014 Mängdärenden 99 Projektärenden 421 Särskilt krävande ärenden 82 Övriga ärenden 4 Totalt 606 2013 92 452 72 9 625 2012 66 395 74 535 Antalet ärenden i domstolsbalans totalt har minskat något jämfört med 2013, däremot kan en ökning av antalet särskilt krävande ärenden noteras. Inkomna och beslutade brottsmisstankar Tabell 9. Antal inkomna brottsmisstankar Ärendekategori 2014 Mängdärenden 11 550 Projektärenden 30 513 Särskilt krävande ärenden 13 148 Övriga ärenden 1502 Totalt 56713 2013 10 905 31 569 10 827 655 53 956 2012 8 681 20 239 4 953 672 34 545 1 Arbetsbalansen avser ärenden under intern handläggning vid myndigheten. Arbetsbalansen består främst av pågående förundersökningar. 2 Domstolsbalansen avser ärenden med pågående åtal i domstol. Årsredovisning 2014 Sida 36 (78) Antalet inkomna brottsmisstankar fortsätter att öka. Jämfört med 2012 har antalet ökat med drygt 22 000, vilket motsvarar en ökning med 64 procent. Antalet inkomna brottsmisstankar i myndighetens mängd- respektive projektärenden ligger på motsvarande nivåer som 2013, medan antalet brottsmisstankar i de särskilt krävande ärendena har ökat betydligt sedan 2012. Den kraftiga ökningen av antalet brottsmisstankar i myndighetens särskilt krävande ärenden beror delvis på att myndigheten handlagt ett antal omfattande ärenden med ett mycket stort antal brottsmisstankar Tabell 10. Antal inkomna brottsmisstankar (per brottskategori) 2014 2013 2012 Brottskategori Skattebrott 25 020 26 316 18 589 Bokföringsbrott 17 123 17 257 11 619 Bedrägeri/förskingring 11 194 6 022 2 705 Osann utsaga/förfalskning 2 209 2 809 350 Aktiebolagslagen 426 321 215 Marknadsmissbruk 314 278 751 Övriga brott 427 953 316 Totalt 56 713 53 956 34 545 Myndigheten redovisar också antalet inkomna brottsmisstankar fördelade på brottstyp. De antalsmässigt största kategorierna är skattebrott och bokföringsbrott. Antalet inkomna misstankar om skattebrott har minskat något (motsvarande knappt fem procent), medan bokföringsbrotten i stort sett är oförändrade i antal. Däremot har antalet anmälda brottsmisstankar i kategorin bedrägeri/förskingring ökat mycket kraftigt. Detsamma gäller misstankar i kategorin osann utsaga/förfalskning, som i huvudsak avser bruk av falsk urkund respektive urkundsförfalskning. Antalet misstankar om brott mot aktiebolagslagen har i fördubblats sedan 2012. Tabell 11. Antal beslutade brottsmisstankar Ärendekategori 2014 Mängdärenden 11 779 Projektärenden 28 210 Särskilt krävande ärenden 16 756 Övriga ärenden 1 377 Totalt 58 122 2013 10 387 26 668 7 809 826 45 690 2012 7902 19 815 4 443 130 32 290 Antalet beslutade brottsmisstankar har ökat kraftigt de senaste åren, och avser samtliga ärendekategorier. Sedan 2012 har antalet beslutade brottsmisstankar ökat med totalt 80 procent. Särskilt stor är ökningen i myndighetens särskilt krävande ärenden: en fördubbling mellan 2013 och 2014, och nära en fyrdubbling mellan 2014 och 2012. Årsredovisning 2014 Sida 37 (78) Genomströmningstider och balansålder Genomströmningstiden beräknas på den totala handläggningstiden för brottsmisstankarna i ett ärende och definieras som antalet dagar från inkommen anmälan till avgörande beslut (beslut om avskrivning eller lagföring) på brottsmisstanken. Brottsmisstankens genomströmningstid bokförs i sin helhet på den handläggande enhet som fattar beslut om avskrivning eller lagföring. Detta innebär bland annat att den totala genomströmningstiden för de brottsmisstankar som migrerats från Åklagarmyndigheten 2013 i samband med riksansvaret bokförs på Ekobrottsmyndigheten. I tabell 12 och 13 (nedan) redovisas genomströmningstiderna som medel- och medianvärde. Tabell 12. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde 2014 2013 Ärendekategori Mängdärenden 34 52 Projektärenden 239 282 Särskilt krävande ärenden 328 439 Övriga ärenden 1 368 1 554 Totalt 248 281 2012 42 239 392 235 212 Tabell 13. Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde Ärendekategori 2014 2013 2012 Mängdärenden 5 8 14 Projektärenden 138 177 161 Särskilt krävande ärenden 200 345 295 Övriga ärenden 1 673 2 260 236 Totalt 109 142 105 Både medel- och medianvärdet för genomströmningstiden har minskat under 2014. Minskningen avser samtliga ärendekategorier. Särskilt bör noteras att genomströmningstiderna har minskat kraftigt i myndighetens särskilt krävande ärenden. Samtidigt har myndigheten den högsta lagföringsandelen när det gäller lagförda brottsmisstankar i denna ärendekategori. Medianvärdet för beslutade brottsmisstankar i myndighetens mängdärenden har sjunkit från åtta till fem dagar, vilket innebär att hälften av brottsmisstankarna i dessa ärenden beslutats inom fem dagar. Totalt sett var medianvärdet för genomströmningstiden 109 dagar, medan medelvärdet uppgick till 248 dagar. Skillnaden mellan medel- och medianvärdet beror på att ett fåtal omfattande ärenden med lång utredningstid har påverkat medelvärdet relativt mycket. Som komplement till genomströmningstiden mäter myndigheten också åldern på innevarande balans. Åldern på denna vid årsskiftet redovisas som medel- och medianvärde i tabell 14 respektive 15 (nedan). Årsredovisning 2014 Sida 38 (78) Tabell 14. Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde Ärendekategori 2014 2013 Mängdärenden 111 66 Projektärenden 237 268 Särskilt krävande ärenden 368 335 Övriga ärenden 1 325 367 Totalt 271 274 Tabell 15. Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde Ärendekategori 2014 2013 Mängdärenden 51 33 Projektärenden 182 183 Särskilt krävande ärenden 278 264 Övriga ärenden 1 696 96 Totalt 190 222 2012 67 306 479 1 880 372 2012 49 223 287 2 111 224 Totalt sett har både medel-och medianvärdet för åldern på myndighetens arbetsbalans minskat kontinuerligt. I kategorin mängdärenden redovisas en genomsnittlig ålder på 111 dagar och ett medianvärde på 51 dagar, vilket innebär att hälften av brottsmisstankarna i den innevarande balansen av mängdärenden är äldre än 51 dagar. Detta kan tyckas vara högt, men är i själva verket en effekt av att merparten av myndighetens mängdärenden handläggs mycket skyndsamt, så att arbetsbalansen hålls konstant låg. Enstaka äldre mängdärenden får då ett mycket stort genomslag i resultatet för balansåldern. Lagföring Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgifter om: - antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts samt antalet och andelen brottsmisstankar som har lett till lagföring Lagförda misstänkta personer Tabell 16. Antal lagförda misstänkta personer Ärendekategori 2014 Mängdärenden 789 Projektärenden 1 075 Särskilt krävande ärenden 220 Övriga ärenden 13 Totalt 2 097 2013 636 903 206 8 1 753 2012 541 813 164 5 1 523 I tabell 16 (ovan) redovisas antalet lagförda misstänkta personer fördelat på ärendekategori. Antalet lagförda personer har ökat i samtliga ärendekategorier. Årsredovisning 2014 Sida 39 (78) Tabell 17. Andel lagförda misstänkta personer Ärendekategori 2014 Mängdärenden 25% Projektärenden 22% Särskilt krävande ärenden 31% Övriga ärenden 16% Totalt 23% 2013 22% 19% 39% 12% 21% 2012 26% 23% 40% 20% 25% Också andelen lagförda personer har ökat, förutom i kategorin särskilt krävande ärenden. Då antalet lagförda personer ändå har ökat i den senare kategorin (jämför Tabell 16), innebär detta att det totala antalet misstänkta personer i särskilt krävande ärenden har ökat relativt mycket jämfört med tidigare år. Lagförda brottsmisstankar I tabell 18 och 19 (nedan) redovisas antalet respektive andelen lagförda brottsmisstankar, fördelade på ärendekategori. Både antalet och andelen lagförda brottsmisstankar har ökat kraftigt, och det är lagförda brottsmisstankar i kategorin särskilt krävande ärenden som står för huvuddelen av ökningen. Myndigheten har under 2014 utrett och fattat åtalsbeslut på ett stort antal brottsmisstankar i ett antal mycket omfattande särskilt krävande ärenden. Antalet lagförda brottsmisstankar i dessa ärenden var fler än i de andra ärendekategorierna tillsammans 2014. Tabell 18. Antal lagförda brottsmisstankar Ärendekategori 2014 Mängdärenden 2035 Projektärenden 4461 Särskilt krävande ärenden 11 766 Övriga ärenden 262 Totalt 18 524 2013 1 821 3 943 4 614 570 10 948 2012 1 495 3 776 2 288 50 7 609 Tabell 19. Andel lagförda brottsmisstankar3 Ärendekategori 2014 Mängdärenden 17% Projektärenden 16% Särskilt krävande ärenden 71% Övriga ärenden 51% Totalt 33% 2013 18% 15% 60% 71% 25% 2012 19% 20% 55% 41% 25% 3 I Årsredovisning 2014 har definitionen av måttet ändrats. Förändringen består i att beslutskategorin ’Övriga beslut’ har exkluderats ur täljaren. Dessa beslut är av administrativ karaktär såsom korrektur av felaktiga registreringar. 2014 fattades 2270 beslut av denna typ. Uteslutningen av dessa beslut ur lagföringsmåttet innebär att andelen lagförda brottsmisstankar totalt sett ökar med omkring en procentenhet. Resultaten för 2012 och 2013 (Tabell 19) har reviderats i enligt den förändrade definitionen för jämförbarhet. Årsredovisning 2014 Sida 40 (78) Andelen lagförda brottsmisstankar i de särskilt krävande ärendena har ökat kontinuerligt, från 55 procent 2012, till drygt 70 procent 2014. Som en följd av detta har också den totala lagföringsandelen ökat betydligt, från 25 till 33 procent, vilket innebär att beslut om åtal eller strafföreläggande fattades på var tredje brottsmisstanke 2014. Beslut Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgifter om: – antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl – antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning. Antalet och andelen beslut om förundersökningsbegränsning ska framgå. I tabell 20 (nedan) redovisas antalet beslut om avskrivning respektive lagföring vid myndigheten, uppdelat på olika typer av beslut. Totalt sett har antalet beslut om lagföring och avskrivning ökat från knappt 31 000 till drygt 55 000 mellan 2012 och 2014, vilket motsvarar en ökning med drygt 80 procent. Antalet åtalsbeslut har under samma tidsperiod ökat från 6100 till drygt 16 000, vilket motsvarar en ökning med 168 procent. Mellan 2013 och 2014 har antalet beslut att ej väcka åtal i en slutredovisad förundersökning minskat från 1446 till 1142 beslut, en minskning med drygt 20 procent. Antal beslut Tabell 20. Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning Förundersökning inleds ej, övriga skäl Summa förundersökning inleds inte Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning Förundersökning läggs ned, övriga skäl Summa förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Summa åtal väcks ej 2014 2013 8 068 6 072 6 578 6 901 14 646 12 973 2012 4 550 4 449 8 999 3 964 3 397 2 652 17 576 15 844 10 392 21 540 19 241 13 044 607 535 1 142 720 726 1 446 732 434 1 166 Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa lagföringsbeslut 2 139 1 922 42 44 16 343 8 982 18 524 10 948 1 449 60 6 100 7 609 Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut 55 852 44 608 30 818 Årsredovisning 2014 Sida 41 (78) I tabell 21 (nedan) redovisas andelarna för motsvarande beslutskategorier som i tabell 20. Den kraftiga ökningen av antalet åtalsbeslut 2014 har inneburit att dess andel av samtliga beslut har ökat från 20 till 29 procent, och att andelen lagföringsbeslut har ökat från 25 till 33 procent. Omvänt innebär detta att andelen avskrivningsbeslut har minskat. Tabell 21. Andel avskrivnings- och lagföringsbeslut Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning Förundersökning inleds ej, övriga skäl Summa förundersökning inleds inte Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning Förundersökning läggs ned, övriga skäl Summa förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Summa åtal väcks ej Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa lagföringsbeslut Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut 2014 2013 2012 14% 12% 26% 14% 15% 29% 15% 14% 29% 7% 31% 39% 8% 36% 43% 9% 34% 42% 1% 1% 2% 2% 2% 3% 2% 1% 4% 4% 0,1% 29% 33% 4% 0,1% 20% 25% 5% 0,2% 20% 25% 100% 100% 100% Kostnader och resursåtgång, verksamhetsområde utredning och lagföring Ekobrottsmyndighetens uppskattning av kostnader och resursåtgång för verksamhetsområde utredning och lagföring baseras på myndighetens tidredovisning. Resursåtgången redovisas på prestationsområde mängd-, projekt- och särskilt krävande ärenden. Sammantaget beräknas kostnaderna för utredning och lagföring ha ökat med omkring 38 mkr 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning om knappt åtta procent. Prestationsvolymen (beslutade brottsmisstankar) har samtidigt ökat med drygt 27 procent. Tabell 22. Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde utredning och lagföring Verksamhetsområde Kostnad per utredning och lagföring prestationsområde (mkr) Prestationsområde 2014 2013 2012 Mängdärenden 39 40 31 Projektärenden 308 300 255 Särskilt krävande ärenden 177 145 121 Summa kostnad (mkr), utredning och lagföring 524 486 407 Årsredovisning 2014 Sida 42 (78) I tabell 23 (nedan) redovisas kostnaden per prestation. Myndigheten har valt att använda beslutade brottsmisstankar som mått på prestation avseende utredning och lagföring. Volymen beslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. Tabell 23. Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning och lagföring Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad per prestation (tkr) Prestationsområde 2014 2013 2012 Mängdärenden 3,3 3,9 3,9 Projektärenden 10,9 11,2 12,9 Särskilt krävande ärenden 10,6 18,6 27,3 Genomsnitt samtliga ärenden 9,0 10,6 12,6 Av redovisningen ovan framgår att genomsnittskostnaden för en beslutad brottsmisstanke minskar kontinuerligt, såväl sammantaget som inom respektive ärendekategori. Den genomsnittliga kostnaden för en beslutad brottsmisstanke i myndighetens mängdärenden har minskat från 3,9 till 3,3 tkr. Myndighetens mängdbrottshantering är en effektiv verksamhet, som handlägger drygt 20 procent av myndighetens totala volym av brottsmisstankar till en kostnad som motsvarar mindre än tio procent av myndighetens samlade utrednings- och lagföringsresurser. Kostnaden per beslutad brottsmisstanke i myndighetens särskilt krävande ärenden har minskat med drygt 40 procent 2014 (10,6 tkr) jämfört med 2013 (18,6 tkr). Sammantaget har den genomsnittliga kostnaden för en beslutad brottsmisstanke minskat från 12,6 till 9,0 tkr mellan 2012 och 2014, det vill säga. en minskning med nära 30 procent. Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Årsredovisning 2014 Sida 43 (78) Redovisning per ekobrottskammare Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgifter om: - andelen lagförda brottsmisstankar och genomströmningstider per ekobrottskammare Lagföring I tabell 24 (nedan) redovisas andelen lagförda brottsmisstankar fördelade på myndighetens organisatoriska enheter. Variationen är stor, både mellan olika kammare och över tid. En enskild kammares resultat mätt som andelen lagförda brottsmisstankar kan påverkas relativt mycket av ett enskilt ärende som innehåller stora mängder brottsmisstankar. Dessa ärenden är visserligen relativt få till antalet, men resultatet för den kammare som handlägger ett sådant ärende kan variera med flera tiotals procent beroende på om ärendet lagförs eller avskrivs. Tabell 24. Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare/funktion Kammare/funktion 2014 Ekobrottskammare Första ekobrottskammaren i Stockholm Andra ekobrottskammaren i Stockholm Tredje ekobrottskammaren i Stockholm Första ekobrottskammaren i Göteborg Andra ekobrottskammaren i Göteborg Första ekobrottskammaren i Malmö4 Andra ekobrottskammaren i Malmö Ekobrottskammaren i Linköping Ekobrottskammaren i Umeå Totalt ekobrottskammare Övriga kammare Finansmarknadskammaren Totalt övriga kammare Mängdbrottsfunktioner Mängdbrottsfunktionen i Stockholm Mängdbrottsfunktionen i Göteborg Mängdbrottsfunktionen i Malmö Mängdbrottsfunktionen i Linköping Mängdbrottsfunktionen i Umeå Totalt mängbrottsfunktioner Totalt Ekobrottsmyndigheten 2013 2012 14% 20% 13% 22% 18% 82% 47% 21% 26% 38% 12% 17% 23% 57% 23% 33% 21% 13% 27% 17% 20% 36% 39% 24% 28% 26% 14% 14% 27% 27% 32% 32% 11% 32% 14% 14% 26% 18% 12% 28% 20% 16% 25% 18% 15% 27% 21% 19% 33% 25% 25% 4 I ett omfattande ärende (fördelat på 15 ärendenummer) som ursprungligen handlagts vid Åklagarmyndigheten åtalade Första ekobrottskammaren i Malmö 2014 drygt 9000 brottsmisstankar avseende utpressning. Årsredovisning 2014 Sida 44 (78) Genomströmningstid I tabell 25 (nedan) redovisas den genomsnittliga genomströmningstiden från anmälan till beslut per kammare respektive per mängdbrottsfunktion vid myndigheten. Liksom i fallet med lagföringsandelen kan en enskild kammares totala genomströmningstid påverkas relativt mycket av enstaka ärenden. Variationen mellan kammare och över tid är således stor även för detta mått. Tabell 25. Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare/funktion 2014 2013 2012 Ekobrottskammare Första ekobrottskammaren i Stockholm Andra ekobrottskammaren i Stockholm Tredje ekobrottskammaren i Stockholm Första ekobrottskammaren i Göteborg Andra ekobrottskammaren i Göteborg Första ekobrottskammaren i Malmö Andra ekobrottskammaren i Malmö Ekobrottskammaren i Linköping Ekobrottskammaren i Umeå Totalt ekobrottskammare 210 476 237 270 232 219 405 361 226 295 355 347 259 456 293 317 263 392 350 342 261 223 272 233 225 268 Övriga kammare Finansmarknadskammaren Totalt övriga kammare 622 622 266 266 215 215 34 35 35 31 27 33 49 25 31 119 98 49 52 25 30 41 248 281 212 Kammare/funktion Mängdbrottsfunktioner Mängdbrottsfunktionen i Stockholm Mängdbrottsfunktionen i Göteborg Mängdbrottsfunktionen i Malmö Mängdbrottsfunktionen i Linköping Mängdbrottsfunktionen i Umeå Totalt mängbrottsfunktioner Totalt Ekobrottsmyndigheten Årsredovisning 2014 Sida 45 (78) Särskild återrapportering om penninghäleri Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska, såvitt avser penninghäleriförseelse och penninghäleri, redovisa uppgifter om: – antalet misstänkta personer som har lagförts – antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl – antalet beslut att inte inleda respektive antalet beslut att lägga ned en förundersökning – antalet inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete – antalet beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i sådana ärenden. Lagföring Antalet lagförda personer misstänkta för penninghäleri (Tabell 26 nedan) har ökat betydligt under 2014. Däremot har Ekobrottsmyndigheten under 2014 inte fattat något beslut om lagföring av personer misstänkta för brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307). Tabell 26. Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri och penninghäleriförseelse Brottsrubricering 2014 2013 2012 Penninghäleri 18 6 2 Penninghäleriförseelse 1 Totalt 19 6 2 Beslut Av tabell 27 (nedan) framgår att antalet åtalsbeslut avseende misstanke om penninghäleri/penninghäleriförseelse har ökat betydligt 2014. Samtidigt har antalet beslut att ej inleda förundersökning minskat avsevärt, från 24 beslut 2013 till tre beslut 2014. Tabell 27. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut, penninghäleri och penninghäleriförseelse Beslut 2014 2013 2012 Förundersökning inleds ej 3 24 2 Förundersökning läggs ned 11 15 6 Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Strafföreläggande 1 Åtalsunderlåtelse Åtal 19 9 1 Summa 33 48 10 Årsredovisning 2014 Sida 46 (78) Under 2014 har beslut fattats för sammanlagt 17 brottsmisstankar avseende lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307). För 12 av dessa beslutades att inte inleda förundersökning, och för resterande fem att lägga ned förundersökningen. Vid årsbokslutet pågick förundersökning för sammanlagt 51 brottsmisstankar avseende penningtvättsbrott. För ytterligare 18 anmälda brottsmisstankar hade beslut att inleda förundersökning ännu inte fattats. Internationellt straffrättsligt samarbete Av tabell 28 (nedan) framgår att antalet framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i avslutade ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri är relativt få vid Ekobrottsmyndigheten. Tabell 28. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri 2014 1 1 Antal framställningar i avslutade ärenden Inkommande Utgående Antal framställningar totalt 2013 2 2 2012 3 3 I avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstankar avseende lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307) har inga framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete gjorts. Beslag, förvar, kvarstad och förverkanden Av tabell 29 (nedan) framgår att antalet beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri 2014 totalt uppgår till betydligt fler än 2013 och något fler än 2012. Tabell 29. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal beslut i avslutade ärenden Beslag Penningbeslag Förvar Kvarstad Förverkande Antal beslut totalt 2014 83 1 1 1 86 2013 19 7 6 4 36 2012 78 2 4 84 Årsredovisning 2014 Sida 47 (78) I avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstankar avseende lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307) har inga beslut fattats om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande. Häktningar och restriktioner Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa det totala antalet häktade personer under år 2014 samt den tid som personerna har varit häktade redovisat i lämpliga tidsintervall. Av redovisningen ska också framgå hur många av de häktade som har varit ålagda restriktioner samt den tid de häktade har varit ålagda restriktioner redovisat i lämpliga tidsintervall. I tabell 30 nedan framgår hur lång tid personerna varit häktade, redovisat i tidsintervaller om 20 dagar, samt det genomsnittliga antalet dagar dessa personer har haft restriktioner. Tabell 30. Häktningar och restriktioner 2014 Varav antal häktade Antal dagar i Antal häktade personer med Genomsnittligt antal dagar häkte personer restriktioner med restriktioner 1–20 dagar 28 18 11 21–40 dagar 11 9 30 41–60 dagar 11 9 53 61–80 dagar 7 7 54 81–100 dagar 3 3 71 101–120 dagar 2 2 110 121–140 dagar 2 141–160 dagar 7 7 102 161–180 dagar 181–200 dagar 2 2 188 201–220 dagar 1 1 213 221–240 dagar 1 1 201 241–260 dagar 261–280 dagar 281–300 dagar 4 4 104 301–320 dagar 1 1 52 321–340 dagar 341–360 dagar 1 1 195 361–380 dagar 381–400 dagar 1 1 118 >400 dagar Totalt 82 66 61 Årsredovisning 2014 Sida 48 (78) Under 2014 har totalt 82 personer varit häktade, varav 66 personer med restriktioner. Totalt har häktningstiden med restriktioner varit 61 dagar i genomsnitt. 7. Nationellt samarbete Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) Ekobrottsmyndigheten medverkar i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) vilket innebär en bred myndighetssamverkan på såväl strategisk som operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten har i stor utsträckning varit involverad i de övergripande GOB-satsningarna i Sverige. Samverkan avseende penningtvätt Ekobrottsmyndigheten har vidare ingått i ett arbete för att ta fram en nationell riskbedömning tillsammans med andra berörda myndigheter, avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige. På operativ nivå bedrivs samverkan på samtliga orter med bland andra Skatteverket, Tullverket och polismyndigheterna samt Rikskriminalpolisen i syfte att förbättra utredningsverksamheten. Bedrägerier och illegal spelverksamhet Myndigheten samverkar också med Nationellt bedrägericentrum, Kronofogden och Skatteverket avseende både strategiskt och operativt arbete mot olika former av bedrägerier. Med Lotteriinspektionen har ett samarbete initierats i syfte att motverka illegala spel. Elektronisk inhämtning av kontoinformation Inom ramen för arbetet med att få till stånd elektronisk inhämtning av information från bankerna, beskrivet under avsnitt 6, har myndigheten inlett ett brett samarbete med andra rättsvårdande myndigheter. Såväl Polisen, Tullverket, Säpo som Skatteverket deltar i arbetet. Det primära syftet med samverkan är att få till stånd en för hela rättsväsendet och bankvärlden, genom Svenska bankföreningen, gemensam begreppsapparat och terminologi som på sikt kan främja en mer automatiserad och rättssäker hantering av bankinformationen. FAR Under året har samarbetet med FAR (Föreningen för auktoriserade revisorer) fortsatt. Nytt för året är att ett samarbete med Revisorsnämnden inletts. Arbetet, som bedrivs i en samrådsgrupp med FAR och Revisorsnämnden, avser att bevaka området redovisning och revision samt sprida information kring olika straffrättsliga aspekter som är aktuella inom området. Finansinspektionen Myndighetens samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden har fortsatt. Åklagare från Finansmarknadskammaren har regelbundet haft samverkansmöten med handläggare från Finansinspektionen där man diskuterat strategiska operativa frågor. Myndigheterna har även haft återkommande möten på strategisk nivå. Samverkan i enskilda ärenden har skett fortlöpande. Ekobrottsmyndigheten har också i flera fall begärt och fått biträde av Finansinspektionen för att inhämta uppgifter från andra länder. Myndigheterna har Årsredovisning 2014 Sida 49 (78) vidare samrått på chefsnivå vid händelser av stort medialt intresse. Vidare har representanter från Finansmarknadskammaren haft återkommande möten med Finansinspektionen och marknadsplatserna för att diskutera fenomen och företeelser på finansmarknaden, samt har deltagit i ett nätverk mot marknadsmissbruk som består av representanter från olika aktörer på finansmarknaden. Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI) m.m. I rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) ingår företrädare från ansvariga departement och förvaltande myndigheter (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Migrationsverket, Polisen, Ekonomistyrningsverket). Även Tullverket medverkar. SEFIrådets uppdrag är att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EUrelaterade medel. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rådets kanslifunktioner, ordförandeoch sekreteraruppgifterna. År 2011 togs en anmälningspolicy fram. Under året har en arbetsgrupp tagit fram en kompletterande vägledning till stöd för handläggare på myndigheterna för att anmäla misstänkta brott, Vägledning för hantering av misstänkt brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel. Vägledningen har tryckts genom svenska ESF-rådets försorg. Dessutom har SEFI-rådet anordnat en erfarenhetsdag på temat förenklingar. Drygt 130 personer deltog under dagen. En representant från Europeiska revisionsrätten samt föreläsare från bland annat Belgien, Danmark och Finland berättade om pågående förenklingsarbeten. Vidare har myndigheten varit aktiv i framtagandet av EU:s fond för inre säkerhet (ISF). Fonden löper över sju år, mellan 2014 och 2020 och ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet bland annat polissamarbete, samt förebyggande och bekämpning av brott. Under 2014 har sammanlagt 13 ärenden med misstankar om bedrägeri mot EU:s finansiella intressen inkommit till Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har under 2014 väckt åtal i två ärenden avseende bedrägeri mot EU:s finansiella intressen, och avslutat ytterligare 15 sådana ärenden genom avskrivning. Årsredovisning 2014 Sida 50 (78) 8. Internationellt samarbete Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla det internationella samarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet. Förutsättningen för en effektiv brottsbekämpning är ett väl fungerande samarbete på såväl nationell som internationell nivå. Ekobrottsmyndigheten har under de senaste åren haft en inriktning mot att förstärka sin närvaro på den internationella arenan genom att öka engagemanget i olika fora. En ambition har också varit att öka bevakningen av vad som sker i omvärlden för att tidigt kunna anpassa och inrikta verksamheten nationellt. Under 2014 har en uttalad målsättning varit att följa EU:s prioriteringar, vilket bland annat omfattar ett ökat engagemang när det gäller momskarusellser och punktskattebrott. Som ett led i satsningen anordnade myndigheten tillsammans med Europeiska kommissionens representation i Sverige under hösten ett internationellt seminarium avseende internationellt samarbete och speciellt fokus lades på mervärdeskattebedrägerier. Seminariet lockade medarbetare från flera myndigheter och delar av seminariet kunde följas direkt via videolänk. Ekobrottsmyndigheten har, i syfte att stärka det internationella samarbetet på myndigheten, följt den interna strategin för det internationella arbetet avseende 2014-2016 som beslutades 2013. Strategin tar sikte på hur kunskaper och erfarenheter ska samlas in, förvaltas och spridas systematiskt för att säkerställa hög kompetens. Utöver ökad kunskapsnivå bidrar deltagande och synlighet i internationella fora även till ökat förtroende, som är nödvändigt för ett gott operativt samarbete. Erfarenheter och kunskaper kan sedan omvandlas till effektivare arbetsmetoder och ligga till grund för kommande prioriteringar. En riktad satsning för att stärka myndighetens och medarbetarnas kompetens på det internationella området är att myndigheten 2013 placerade en medarbetare vid den svenska desken vid Eurojust. Efter det att Ekobrottsmyndigheten under 2013 fick ett rikstäckande ansvar för ekobrottsbekämpningen ökade behovet av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Innevarande år har det inneburit att de internationella kontaktåklagarna vid myndigheten fått ett ökat ansvar för de internationella frågorna på kamrarna. Tillsammans med den strategiska funktionen och Ekobrottsmyndighetens representant på Eurojust, assisterande till den svenska Nationella Medlemmen, har de internationella kontaktåklagarna arbetat aktivt för att olika verktyg för internationellt samarbete används på kamrarna. De internationella kontaktåklagarna har även varit ett stöd för hur man arbetar i internationella ärendena och spridit kunskap om best practice på området. Årsredovisning 2014 Sida 51 (78) För att inhämta internationella erfarenheter och utveckla de internationella arbetsmetoderna är det viktigt att myndigheten gör omvärldsnedslag på flera olika nivåer. Under 2014 gjorde ledningsgruppen en två-dagars studieresa till Belgien för att inhämta information och erfarenheter om hur den belgiska federala polismyndigheten tillsammans med andra myndigheter i Belgien hanterar bland annat mervärdesskattebedrägerier. Myndigheten har även deltagit i ett flertal olika samverkansmöten inom olika områden med internationell inriktning på nationell nivå, bland annat med Riksåklagarens kansli och justitiedepartementet. Under året har myndigheten mottagit 61 ansökningar om internationell rättslig hjälp från andra länder. Myndigheten har själv skickat ut 50 ansökningar om internationell rättslig hjälp. Volymen av dessa internationella förfrågningar ger en indikation på omfattningen av det internationella samarbetet och är ett viktigt verktyg i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Tabell 31. Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar Antal rättshjälpsansökningar 2014 2013 2012 Inkomna 61 68 57 Utgående 50 48 48 Totalt 111 116 105 Förfrågningar om internationell rättslig hjälp sker också i samverkan med andra myndigheter. Myndighetens finansmarknadskammare begär exempelvis normalt biträde från Finansinspektionen i internationella frågor. Under 2014 har Finansinspektionen assisterat Ekobrottsmyndigheten med begäran om biträde vid 22 tillfällen. 8.1. Medverkan i internationella nätverk och organisationer Ekobrottsmyndigheten medverkar i ett antal rättsliga nätverk och organisationer. De internationella fora myndigheten för närvarande medverkar i beskrivs i det följande. Medverkan i det Europeiska straffrättsliga nätverket (EJN) EJN är ett nätverk med kontaktpunkter mellan medlemsstaterna, bestående av rättsliga och andra myndigheter med särskilda ansvarsområden inom internationellt rättsligt samarbete. Det Europeiska rättsliga nätverket syftar till att förbättra det rättsliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater, såväl lagstiftningsmässigt som praktiskt, för att bekämpa grov brottslighet. Nätverket är särskilt viktigt för tillämpningen av principen om direkta kontakter mellan behöriga rättsliga myndigheter. Ekobrottsmyndigheten har två EJN-kontaktpunkter och har varit en aktiv aktör och representerat Sverige vid ett flertal internationella och nationella möten under året. Myndigheten har en medarbetare på Eurojust Eurojusts uppgift är att förbättra samordningen av utredningar och väckande av åtal mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna vid bekämpning av grov gränsöverskridande och organiserad brottslighet. Eurojust kan även bistå i utredningar och åtal mellan ett Årsredovisning 2014 Sida 52 (78) medlemsland och ett icke-medlemsland, eller mellan ett medlemsland och kommissionen rörande brott som riktar sig mot Europeiska unionens ekonomiska intressen. Eurojust fullgör sina uppgifter genom sina 28 nationella medlemmar, en från varje medlemsstat i EU. För att förbättra det internationella samarbetet på operativ nivå har Ekobrottsmyndigheten sedan i april 2013 placerat en medarbetare som assisterande till den svenska Nationella Medlemmen på Eurojust. Utöver det ärenderelaterade arbetet – att biträda svenska åklagare med olika uppgifter, bland annat med såväl ordinära som hemliga tvångsmedel - syftar placeringen till att stärka befintliga nätverk för samarbete avseende ekobrottsbekämpning. Vidare syftar placeringen till att etablera och utveckla det strategiska arbetet på myndigheten. Under året har den assisterande medlemmen föreläst för stora delar av Ekobrottsmyndigheten för att med sina erfarenheter sprida information om ett effektivt internationellt samarbete. I syfte att öka kunskaperna om och användandet av internationella instrument har även en komprimerad version av myndighetens internationella utbildning hållits på plats på några orter. Satsningen kommer att fullföljas under 2015. Nära samverkan sker med Europol Europol är EU:s brottsbekämpande organ som bland annat samordnar utbytet av underrättelseinformation mellan medlemsstaterna. Europols uppgift är att hjälpa medlemsstaterna till ett effektivare samarbete för att förebygga och bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet och terrorism i Europa. Europol samlar in, bearbetar och analyserar information från samarbetsländernas brottsbekämpande myndigheter, sprider uppgifterna och samordnar åtgärder. Länderna använder informationen för att förebygga, upptäcka och utreda brott. I Sverige finns en enhet på Rikskriminalpolisen som fungerar som sambandsorgan mellan Europol, övriga EU-länder och svenska polismyndigheter. Enheten samordnar allt informationsutbyte genom Europol. Under 2014 har Ekobrottsmyndigheten haft en nära kontakt med den svenska desken på Europol för att förbättra samarbetet mellan Europol och Ekobrottsmyndigheten. Bland annat har en djupgående utbildningsinsats på myndighetens alla orter i landet företagits för att uppmärksamma hur Europol arbetar och hur Ekobrottsmyndigheten kan använda Europol i den löpande verksamheten. Verksamheten inriktas efter EU Policy Cycle EU Policy Cycle är ett verktyg för EU:s medlemsstater att arbeta gemensamt och mer effektivt mot grov organiserad brottslighet. Medlemsstaterna bidrar med information om vilken typ av organiserad brottslighet de anser vara det största hotet. Informationen sammanställs till en gemensam hotbildsrapport. Därefter enas medlemsstaterna om vilka brottsområden som är viktigast och prioriterar. Därefter sammanställs prioriteringarna och en strategisk plan tas fram för arbetet mot brottsligheten. Kring varje brottsområde bildas sedan operativa arbetsgrupper som arbetar efter en årlig planering. Vart fjärde år ska medlemsstaterna skapa en ny gemensam lista över vilka brottsområden de avser satsa på. Under perioden 2014-2017 finns det arbetsgrupper som bland annat fokuserar på mervärdesskattebedrägerier och punktskattebrott. Inom myndigheten tas under 2014 och 2015 också fram åtalskoncept för dessa brottstyper. Årsredovisning 2014 Sida 53 (78) Ekobrottsmyndigheten har under 2014 ingått som medlem i EU Policy Cycle avseende mervärdesskattebedrägerier för att gemensamt och mer effektivt arbeta mot grov organiserad brottslighet inom detta område. Detta innebär att myndigheten har åtagit sig att följa vissa föreslagna åtgärder såsom att öka medvetenheten om denna typ av brott, organisera utbildningar, insamla och sprida ”best practice” inom området, identifiera gemensamma mål, bygga nätverk, förbättra återförandet av brottsvinster samt identifiera samarbetspartners. Detta åtagande innebär en nära samverkan med Skatteverket som är samarbetspartner i denna satsning. Vidare bistår myndigheten Tullverket i EU:s prioritering avseende punktskattebrott. Svensk kontaktpunkt för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)/AFCOS Samtliga EU-medlemsstater ska ha ett så kallat AFCOS, Anti-fraud coordination service. Ett AFCOS är en sambandscentral för OLAF, den administrativa organisation som arbetar mot oegentligheter med EU-medel. I oktober 2014 utnämndes Ekobrottsmyndigheten till att vara Sveriges sambandscentral från 2015. Myndigheten har även, som kontaktpunkt, ett samarbete med OLAF i operativa ärenden. Ett flertal medarbetare har även under året deltagit i olika konferenser anordnade av OLAF för att stärka myndighetens kunskaper inom detta område. Svensk kontaktpunkt i Asset Recovery Office (ARO) För att förstärka det internationella samarbetet avseende brottsutbyte inom EU har samtliga medlemsstater inrättat Asset Recovery Offices, ARO:s. I Sverige består ARO av Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Finanspolisen. ARO är nationella enheter som utbyter information med varandra för att minska möjligheterna att hantera, tvätta och placera brottsvinster inom EU. Svenska myndigheters förfrågningar sker genom det svenska ARO vilket även är mottagare av förfrågningar från andra länders ARO. Det operativa arbetet på EBM utförs av specifika handläggare på Finansmarknadskammaren. Ekobrottsmyndigheten har varit en aktiv aktör och har representerat Sverige vid ett flertal internationella och nationella möten under året. Tabell 32. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO Antal förfrågningar ARO 2014 2013 2012 Inkomna 9 12 11 Utgående 32 53 46 Totalt 41 65 57 Svensk kontaktpunkt i Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN) Camden Asset Recovery Inter-Agency Network, CARIN, är ett informellt globalt nätverk med kontaktpunkter i 50 länder. Syftet är att underlätta internationella operativa kontakter och insatser som rör brottsutbytesfrågor samt att utveckla det internationella samarbetet inom området. Varje land har utsett två kontaktpunkter, varav en är utredare och en är åklagare, undersökningsdomare eller annan tjänsteman med liknande behörighet. ARO är ett komplement till det globala nätverket CARIN och svarar för att informationsutbytet mellan kontoren för att brottsutbytesfrågor i samtliga medlemsstater sker på rättslig grund. Sverige representeras i CARIN genom två kontaktpersoner, en åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och en utredare vid Finanspolisen. Sveriges två kontaktpersoner är invalda i styrgruppen vilket innebär ett omfattande åtagande för myndigheten. Årsredovisning 2014 Sida 54 (78) Observatör i Östersjösamarbetet Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, i dagligt tal kallad Östersjösamarbetet, består av regeringschefernas personliga representanter. Det operativa arbetet samordnas av en operativ kommitté (OPC) som är underställd Aktionsgruppen. OPC samverkar bland annat kring ekonomisk brottslighet och Ekobrottsmyndigheten deltar därför som observatör i den grupp av svenska myndigheter som samordnar det svenska deltagandet i OPC. Syftet är att kunna tillvarata en samlad kunskap om organiserad brottslighet i regionen och även kunna beakta de ekonomiska aspekterna. Bevakning av arbetet rörande European Public Prosecutor’s Office (EPPO) Europeiska kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeisk åklagare (EPPO) berör Ekobrottsmyndigheten i stor utsträckning, eftersom den föreslagna EPPO:s behörighet avser brott mot EU:s finansiella intressen, vilka omfattas av myndighetens brottskatalog. Frågan har bevakats under året och myndigheten har deltagit i ett flertal möten samt konferenser i ämnet, bland annat OLAF:s årliga åklagarkonferens i Rom Medverkan i The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) OECD är ett forum för idé och erfarenhetsutbyte samt analys inom alla områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen i världen. Ekobrottsmyndigheten deltar i en samverkansgrupp där administrativa skattemyndigheter och brottsbekämpande myndigheter möts och utbyter erfarenheter om bland annat punktskattebrott, hur vi arbetar mot expertfunktioner som rådgör och deltar i avancerade skattebrottsupplägg, molnproblematiken med digital valuta såsom bitcoins samt bevisning i cyberrymden. Svensk kontaktpunkt i The Association of Law Enforcement Forensic Accountants (ALEFA) Europeiska kommissionen beslutade under 2014 att avsätta medel för bildandet av nätverket ALEFA vilket är ett informellt nätverk av revisorer som inom rättsväsendet arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet. ALEFA:s mål och syfte är att öka dess medlemmars effektivitet i att utreda ekonomisk brottslighet. Detta ska ske bland annat genom att utöka de internationella kontaktytorna, att öka utbytet av erfarenheter vid utredning av komplicerad ekonomisk brottslighet samt att vidareutbilda revisorer och andra relevanta yrkesgrupper som arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet. Under hösten 2014 genomfördes den första sammankomsten där revisorer och andra yrkesgrupper som arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet deltog. På mötet deltog c:a 100 personer från 30 länder, huvudsakligen från EU-länderna samt USA, Kanada och Australien. Mötets huvudsakliga teman var utbildning för revisorer, metoder för utredning av mutor och bestickning, fallstudier samt redovisning av metoder för utredning av de utomstående aktörer som gör det möjligt att genomföra olika typer av upplägg av ekonomisk brottslighet. Sveriges kontaktperson är invald i styrgruppen vilket innebär ett omfattande åtagande för myndigheten. Årsredovisning 2014 Sida 55 (78) 9. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsläget Ekobrottsmyndigheten har under året kunnat tillgodose verksamheten med den kompetens som uppdraget kräver. Som specialistmyndighet kan det inom smalare kompetensområden vara en utmaning att hitta och rekrytera rätt kompetens. Myndigheten har utvecklat en nationell och väl fungerande samverkan i bemanning- och kompetensförsörjningsfrågor, vilket bland annat ger förutsättningar för att tillgodose kompetensbehovet där det för tillfället behövs. Om myndigheten som arbetsgivare inom ramen för verksamhetens förutsättningar, i ökad omfattning hittar flexibla lösningar, kommer det att gynna såväl verksamhet som medarbetare. Myndigheten planerar att delta i ett praktikprogram som särskilt vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Dialog pågår med Arbetsförmedlingen om vilka befintliga uppgifter inom myndigheten som kan vara aktuella. Myndigheten har påbörjat ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. Denna syftar till att åstadkomma en kompetensförsörjning som är hållbar både på kort och lång sikt samt utveckla och stärka samverkan med andra myndigheter, exempelvis Åklagarmyndigheten. Kompetensutveckling Som specialistmyndighet satsar Ekobrottsmyndigheten mycket på kompetensutveckling. I vårt interna utbildningsutbud finns introduktion, grundutbildning och fortbildning. Sammanlagt har ett tjugotal olika utbildningar hållits under året. Bland de mer omfattande kan nämnas utbildningar om skattebrott, redovisning, hemliga tvångsmedel, förhör och juridisk engelska. Ett antal medarbetare som anställdes vid Ekobrottsmyndigheten i samband med riksansvaret är fortfarande relativt nya i sin roll. Fokus i utbildningsverksamheten under 2014 har därför legat på grundutbildning. Ibland sker förändringar i omvärlden som ställer krav på snabbare genomförande av utbildning än vad den årliga planeringscykeln medger. Under 2014 har exempelvis den nya penningtvättslagstiftningen och förändrade rutiner med anledning av e-stämning föranlett utbildningsinsatser. Här fick några utvalda medarbetare gå en central utbildning som de sedan genomförde lokalt. Under kommande år behöver förmågan att snabbt kunna möta omvärldsförändringar utvecklas ytterligare och fler alternativa former för kompetensutveckling etableras. Det långsiktiga förändringsarbetet rörande kompetensutvecklingsfrågor har fortsatt under 2014. Utgångspunkt är att verksamhetens mål och behov ska vara styrande för inriktningen av kompetensutvecklingsinsatser. Behov och prioriteringar avseende kompetensutveckling diskuteras kontinuerligt i myndighetens utbildningsforum, där bland annat representanter från samtliga områdesledningsgrupper ingår. Under 2014 genomfördes också en inventering av vilka behov av fortbildning som finns hos myndighetens olika yrkesroller. Inventeringen har Årsredovisning 2014 Sida 56 (78) använts som utgångspunkt för planeringen av kompetensutvecklingsinsatser under kommande år. En andra styrande princip är att alla grund- och vidareutbildningar ska vara individanpassade, det vill säga att olika kompetensutvecklingsinsatser ska kombineras utifrån den enskilde medarbetarens behov och förutsättningar. Ett led i detta har varit att under året omarbeta en av de större grundutbildningarna till tre mindre separata kurser, så att de lättare kan kombineras utifrån den enskilda medarbetarens behov. Förändringen behövs då Ekobrottsmyndigheten nu rekryterar medarbetare med mer diversifierad bakgrund och erfarenhet. Ytterligare två viktiga principer i myndighetens arbete med kompetensutveckling är att arbeta med varierat lärande och att all kompetensutveckling ska vara kostnadseffektiv. Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt att utveckla de lärarledda utbildningarna mot mer blandade upplägg. I princip samtliga myndighetens utbildningar består nu av en kombination av självstudier och lärarledda seminarier. Myndigheten har även blivit bättre på att med teknikens hjälp tillgängliggöra insatser för fler medarbetare, till exempel genom att samtliga e-utbildningar är tillgängliga för vem som helst, när som helst och att vissa föreläsningar filmats och gjorts tillgängliga för alla. Chefsutveckling och chefsförsörjning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med chefsutveckling och chefsförsörjning för att säkerställa en god verksamhetsutveckling på kort och lång sikt. Med stöd i EBM-modellen (se avsnitt 3.2) tog Ekobrottsmyndigheten 2013 fram en plattform för chefsutveckling och chefsförsörjning. Utifrån denna plattform har under 2014 ett omfattande chefsutvecklingsprogram startats. Syftet med chefsutvecklingen är att skapa förutsättningar för alla chefer att nå goda resultat genom att utveckla kompetensen i arbetsgivarfrågor, ledning och styrning. Ett flertal av aktiviteterna i chefsutvecklingsprogrammet är medvetet designade för att ge chefer tillgång till andra chefers kunskaper och erfarenheter. Genom att utveckla och förstärka samverkan mellan myndighetens chefer skapas förutsättningar för cheferna att utvecklas i sin roll och att ledarskapet genomsyras av ett helhetsperspektiv. Ytterligare ett syfte med chefsutvecklingsprogrammet är att underlätta chefsförsörjningen genom att göra chefsuppdraget mer attraktivt. Alla chefer utom generaldirektören ingår i chefsutvecklingsprogrammet. Att inkludera samtliga cirka 45 chefer, det vill säga kammarchefer, vice chefsåklagare, kammarkommissarier, chefer vid de polisoperativa enheterna samt cheferna vid huvudkontoret är en förutsättning för att utveckla den gemensamma ledningen och styrningen. Som ett led i chefsförsörjningen har även tillförordnade chefer omfattats. Årsredovisning 2014 Sida 57 (78) Grundprincipen vid chefsutveckling, precis som vid all kompetensutveckling på myndigheten, är individanpassning. Utgångspunkten är därmed att utvecklingsinsatserna planeras utifrån verksamhetens behov och den enskilde chefens behov och förutsättningar. Under 2014 har Ekobrottsmyndigheten genomfört kompetenshöjande insatser avseende bland annat process- och systemstyrning samt lönebildning och lönesättning. Ett viktigt tema under året har också varit arbetsrätt, där vi tillsammans med Arbetsgivarverket genomfört en två dagar lång utbildning för alla chefer. Utbildningen var mycket uppskattad och diskussionerna i samband med utbildningen gav värdefulla bidrag i arbetet med att utveckla myndighetens arbetsgivarpolitik. Sedan hösten 2014 erbjuder myndigheten samtliga chefer handledning för att utveckla sitt ledarskap. Utifrån konkreta utmaningar i vardagen får cheferna i handledarstödda grupper diskutera arbetsmetoder, förhållningssätt och ledarskapsfrågor. I handledningen får cheferna tillgång till andra chefers kunskaper och erfarenheter. För att förstärka samverkan så att ledarskapet genomsyras av ett helhetsperspektiv sker handledningen i grupper där olika chefsroller och orter blandats. Erbjudandet om handledning är frivilligt, men omkring 90 procent av cheferna har valt att ingå i en handledningsgrupp. Numera ingår även Ekobrottsmyndigheten i Skatteverkets mentorsprogram. Under året har alla chefer erbjudits möjligheten att få en mentor och omkring en tredjedel av alla chefer har valt att tacka ja. Etiska riktlinjer Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med etiska frågor för att upprätthålla en hög professionalitet i verksamheten. Ekobrottsmyndigheten deltog under 2012, tillsammans med Åklagarmyndigheten, i en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett förslag till etiska riktlinjer inom åklagarväsendet. Gruppen lämnade sitt förslag i mars 2013. Därefter följde ett remissförfarande vid respektive myndighet. Riktlinjerna fastställdes genom beslut av Riksåklagaren i juni 2014 (RåR 2014:1). Riktlinjerna gäller åklagare och all övrig personal vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten och syftar till att utgöra ett stöd för den enskilda befattningshavaren, både i beslutfattandet och för ett allmänt förhållningssätt i och utanför tjänsten. Åtta grundläggande riktlinjer fastställdes genom Riksåklagarens beslut: Åklagaren ska, inom ramen för sin självständighet och sitt tjänsteansvar, verka för att beslut är korrekta och att rättsprocessen genomförs på ett rättssäkert sätt. Åklagarväsendets verksamhet ska i alla delar präglas av objektivitet och saklighet. Åklagarväsendets anställda får inte ta hänsyn till ovidkommande förhållande eller syften. Årsredovisning 2014 Sida 58 (78) I sin kontakt med parter, ombud, domstol och andra ska åklagarväsendets anställda agera korrekt och på ett sådant sätt att misstanke inte uppstår om att han eller hon tar ovidkommande hänsyn eller att det föreligger risk för jäv eller något motsvarande förhållande. Åklagarväsendets anställda bör, med respekt för inblandade parters integritet, värna om offentlighet och verka för att insyn ska råda när så är möjligt. Vid kontakter med media bör anställda i åklagarväsendet tänka på att inte uttrycka sig på ett sätt så att objektiviteten och opartiskheten kan ifrågasättas eller så att det kan medföra men för enskilda. Åklagarväsendets anställda ska hushålla väl med statens medel. Åklagarväsendets anställda ska vid erbjudandet av en gåva eller en förmån inte bara ta ställning till om den kan vara olaglig utan även till om den kan skada allmänhetens förtroende för den enskilde tjänstemannen eller myndigheten. Förhållningsättet på arbetsplatsen ska byggas på respekt. Alla anställda i åklagarväsendet bör uppträda på ett sådant sätt mot varandra att samtliga medarbetare känner att de ingår i arbetsgemenskapen. Åklagarväsendets anställda bör även utanför sin yrkesutövning, med bibehållande av sin yttrande- och åsiktsfrihet, uppträda på ett sådant sätt att han eller hon inte riskerar att förtroendet för den enskilda tjänstemannen eller åklagarväsendet skadas. Årsredovisning 2014 Sida 59 (78) Dialog mellan chef och medarbetare För att Ekobrottsmyndigheten ska lyckas med sitt uppdrag krävs att den röda tråden från uppdrag, mål, aktiviteter till resultat och effekter är tydlig och förstådd av alla medarbetare. Detta säkerställs genom en god dialog mellan chef och medarbetare. Genom samspel mellan chefer och medarbetare, utifrån medansvar och dialog, skapas också förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap. Dialogen - som är ett viktigt medel för ledning, styrning och uppföljning - bygger på vårt uppdrag, våra mål samt EBM-modellen. För att ytterligare stärka dialogen mellan chef och medarbetare har under året fastställts en riktlinje för dialogens struktur och innehåll. Lönebildning och lönekartläggning Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt att utveckla lönebildningen till att bli ett verktyg som stödjer kompetensförsörjningen på kort och lång sikt, bidrar till att verksamhetens mål nås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Myndigheten har träffat lokala löneavtal (ett 3-årigt avtal med ST och ett tillsvidareavtal med Saco-s), med gemensam revisionstidpunkt och med lönesättande samtal som revisionsmodell. Avtalen skapar förutsättningar för en individuell och differentierad lönesättning utifrån resultat och prestation kopplat till verksamhetens mål. Ekobrottsmyndigheten har under året gjort en lönekartläggning enligt metoden BESTAvägen. Lönekartläggningen, som avser perioden 2010-01--2014-06, visar att myndigheten tillämpar regler och riktlinjer om anställningsvillkor på ett könsneutralt sätt, att löneskillnader mellan medarbetare är sakligt grundade och att kvinnodominerade grupper inte missgynnas i lönehänseende. Inget fall av osaklig löneskillnad har identifierats. Personalomsättning Personalomsättningen5, uppgick till 9,6 procent under 2014. Antal anställda, årsarbetskrafter Antalet medelantalanställda vid Ekobrottsmyndigheten (inklusive inkommenderad personal från Rikspolisstyrelsen) ökade från 513 till 575 mellan 2013 och 2014. Dock har myndigheten vid utgången av 2014 färre anställda än vid utgången av 2013. Detta beror framförallt på att myndigheten i samband med övergången till riksansvar den 1 juli 2013 anställde ett stort antal medarbetare. Under 2014 hade myndigheten av ekonomiska skäl en restriktiv återrekrytering. Antalet årsarbetskrafter utgör 94 procent av det totala antalet medelantalanställda. 5 Antal personer som slutat under året dividerat med antalet anställda år 1 + år 2 dividerat med 2. Årsredovisning 2014 Sida 60 (78) Personalkategori Tabell 33. Antal anställda6 fördelat på personalkategori Personalkategori 2014 2013 2012 Chefer 33 32 25 Åklagare 106 100 86 Poliser 209 184 169 Civila utredare inriktning revision 46 44 38 (tidigare ekorevisor) Civila utredare inriktning analys 14 15 18 (tidigare analytiker) Civila utredare 22 12 0 (ny yrkesgrupp) Administratörer (tidigare 61 59 52 Ekoadministratör) Övriga* 84 67 39 Totalt 575 513 427 *I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda inom kriminalunderrättelseverksamheten. Hälsoläget Den totala sjukfrånvaron av anställd personal vid myndigheten har ökat jämfört med 2013, till en nivå om knappt 2,4 procent av arbetstiden. 46 procent av den totala sjukfrånvaron, det vill säga nära hälften, avser frånvaro på grund av sjukdom under en sammanhängande tid av minst 60 dagar. År 2012 var motsvarande siffra 36 procent. Långtidssjukskrivna består av en handfull medarbetare. Fram till den 1 juli 2013 administrerades polisanställd personal i Ekobrottsmyndighetens system, men därefter övertogs personaladministrationen för de polisanställda av Polisen. Av detta skäl saknas sjukfrånvarostatistik för polisiär personal vid Ekobrottsmyndigheten under perioden juli-december 2013, vilket gör att 2013 års resultat bör tolkas med försiktighet. Under 2014 har en lösning utarbetats så att polisiär personal åter ingår i myndighetens sjukfrånvarostatistik på helårsbasis. I tabell 34 (nedan) redovisas sjukfrånvaron i förhållande till arbetstiden. 6 Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polisen, ingår i redovisningen under kategorierna Chefer och Poliser. Årsredovisning 2014 Sida 61 (78) Tabell 34. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid7 Sjukfrånvaro 2014 Kvinnor 3,05 Män 1,71 Alla 30‐49 år 1,51 Alla över 49 år 3,34 Kvinnor 30‐49 år 1,98 Kvinnor över 49 år 4,46 Män 30‐49 år 0,99 Män över 49 år 2,42 Totalt 2,37 2013 2,51 1,83 1,80 2,52 2,27 2,67 2,27 2,37 2,17 2012 3,25 1,23 1,85 2,37 2,90 3,58 0,86 1,51 2,15 En trygg arbetsplats En stor del av verksamhetskyddets kraft har under 2014 ägnats åt att säkerställa att lokalerna på Ekobrottsmyndighetens fem nya orter ska hålla en motsvarande säkerhetsnivå som myndighetens övriga lokaler. En överflyttning från tillfälliga lokaler till permanenta pågår. Personsäkerhetsfrågor har varit ett fokusområde även under 2014. Detta innebär bl.a. att myndigheten vidtagit individuella, långsiktiga och särskilt anpassade förebyggande säkerhetsåtgärder för ett antal medarbetare, i kombination med bredare insatser, bl.a. utbildning. Arbetet fortsätter under 2015. Antalet rapporterade incidenter ligger i nivå med föregående år. I huvudsak rör det sig om otillåten påverkan. Företrädesvis handlar det om trakasserier som på olika sätt framförts mot myndighetens personal. Andra incidenter såsom hot och våld är ringa förekommande. Åklagare är den mest utsatta yrkesgruppen och händelserna inträffar vanligen i samband med förhandling. Då antalet händelser är få ska generella slutsatser dras med försiktighet. Några enstaka personsäkerhetsärenden har krävt omfattande och långtgående reaktiva åtgärder från myndighetens sida. De två bombdåd som riktats mot Rättscentrum i Malmö under året har föranlett ett tämligen omfattande säkerhetsarbete på lokal nivå i samverkan med de övriga myndigheter som är belägna i Rättscentrum. Ekobrottsmyndigheten har under 2014 arbetat med att vidmakthålla och utveckla den lokala säkerhetsorganisationen och implementera motsvarande organisation även vid de nya orterna. Ekobrottsmyndigheten deltar vidare aktivt och regelbundet i ett nybildat säkerhetsforum för de myndigheter som ingår i satsningen mot grov organiserad brottslighet. Detta forum har nu fått fast form och utför uppdrag åt operativa rådet. 7 Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polisen, ingår i inte i sjukfrånvarostatistiken under perioden juli-december 2013 pga. byte av personaladministrativt system. Årsredovisning 2014 Sida 62 (78) Kommunikation Ny kommunikationsstrategi Myndigheten har tagit fram en ny strategi för kommunikationsarbetet. Strategin går ut på att myndigheten ska värna om medborgarperspektivet och verka för att insyn och öppenhet ska råda när så är möjligt. Transparens ska genomsyra myndigheten i den utsträckning som lagen och verksamheten tillåter. Vidare understryks att myndighetens arbete måste tålas att granskas, både av medarbetare och medborgare. Det ligger myndighetens uppdrag att kunna tillhandahålla korrekt information om dess arbete. Utgångspunkten är att alla medarbetare inom Ekobrottsmyndigheten har sin meddelarfrihet och att offentlighetsprincipen ska råda. Stort intresse från allmänheten Allmänhetens intresse för ekobrottsbekämpning är viktigt och välkommet. Ekobrottsmyndigheten bör ständigt verka för att använda publika tillfällen till att informera om myndighetens uppdrag och berätta om hur myndigheten arbetar med ekobrottsbekämpning, exemplifiera och informera om aktuella ärenden, men också om utmaningar inom arbetet med ekobrottsbekämpning. Myndighetens arbete granskas ständigt. Det är inte bara journalister som sätter dagordningen för hur verksamheten uppmärksammas utan även samhällsdebattörer, bloggare med flera. Om det på grund av sekretess inte går att svara på journalisters eller allmänhetens frågor om exempelvis ett specifikt ärende, så ska myndigheten ändå kunna förklara varför. Personifieringen har i allt större utsträckning blivit en del i arbetet som åklagare, utredare och tjänsteman. Även förväntan på tillgänglighet och transparens skiljer sig mycket från hur det såg ut för bara några år sedan. Det är en del av kommunikationsarbetet som myndigheten ständigt för dialog kring och försöker hitta nya sätt för att möta allmänhetens förväntningar och behov. Kanaler för kommunikation Ett intranät används inom myndigheten för interna nyheter och omvärldsbevakning. Externa kanaler för kommunikation utgörs i huvudsak av externa webben (ekobrottsmyndigheten.se), mobilapp, ungdomswebben, Twitterkonto (@ekobrottsmyndig), via pressmeddelanden, pressträffar samt myndighetens Linkedin-profil. Ekobrottsmyndigheten lägger stor vikt vid att skicka ur pressmeddelanden då det ger en möjlighet att berätta om den löpande verksamheten och aktuella ärenden för journalister och allmänhet. Pressmeddelandena handlar i huvudsak om aktuella åtal eller domar alternativt förändringar eller iakttagelser från verksamheten. Årsredovisning 2014 Sida 63 (78) 10. Finansiell redovisning 10.1. Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 100 tkr. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd from den månad tillgången tas i drift. Avskrivningstider Elektriska apparater, datorer, servrar Bärbara PC Immateriella anläggningstillgångar Kontorsmaskiner, bilar Inredningsinventarier Förbättringsåtgärder på annans fastighet 3 år Kostnadsförs direkt 3-5 år 5 år 3-10 år 6-10 år Värdering av fordringar och skulder Fordringar har värderats till det belopp som beräknas inflyta. Fordringar äldre än sex månader tas upp som befarade kundförluster. Beslagtagna medel som avser utländsk valuta i säkerhetsskåp har värderats till balansdagens kurs. Ändrade redovisningsprinciper Från och med 1 juli 2013 övertogs lönehanteringen för polisär personal vid Ekobrottsmyndighetens av Polisen och lönekostnaderna för polisiär personal redovisas från och med juli 2013 under resultatposten övriga driftkostnader. Årsredovisning 2014 Sida 64 (78) 10.2. Analys av utfall Ekobrottsmyndigheten hade vid ingången av 2014 ett underskott på 13,5 mkr, vilket medfört att myndigheten under 2014 använt 1,06 procent av anslagskrediten vilket motsvarar 6,3 mkr. Genom ett fortsatt kostnadsmedvetande och en utvecklad ekonomisk styrning är målet att myndigheten inte ska behöva använda anslagskrediten år 2016. Den tidigare framtagna resursfördelningsmodellen har utvecklats. Utgångspunkten är liksom tidigare andelen inkomna ärenden per ort men fördelningen sker i pengar i stället för i antal medarbetare per yrkeskategori. På så sätt görs modellen mer neutral och orterna kan i ökad omfattning själva bestämma vilken kompetens orten bäst behöver utifrån tilldelad budget. Det blir också lättare att jämföra verksamhetens resultat med kostnaden. Övergången till ett nationellt ansvar har inneburit stora investeringar både i kompetens och i drift och myndigheten befinner sig delvis fortfarande i övergången till det nya. Vissa kostnader har varit tillfälliga medan andra ökningar är av bestående karaktär, framförallt myndighetens kostnader för IT. Ökningen av IT-kostnader beror framför allt på att antalet användare blivit fler, vilket har medfört höjda avgifter till Åklagarmyndigheten och Polisen samt ökade kostnader för hård- och mjukvara. Genom att myndigheten använder sig av Åklagarmyndighetens och Polisens IT-stöd begränsar det också möjligheterna att påverka kostnadsutvecklingen. Under de senaste åren har både Åklagarmyndigheten och Polisen gjort nödvändiga strukturförbättringar som medfört en kraftig ökning av IT-kostnaderna. De ökade IT-kostnaderna har hanterats genom omfördelning av interna resurser. Omräknat till årsarbetskrafter innebar detta under 2014 en omfördelning från lönebudget till driftsbudget motsvarande cirka femton årsarbetare. Under 2014 har inflyttning till nya lokaler skett i Örebro. I början av verksamhetsåret 2015 blev lokalerna i Umeå klara för inflyttning. Ombyggnad av lokalerna på Hantverkargatan påbörjades under 2014 och beräknas vara färdigställda 2015. Dessa ny- och ombyggnationer av lokaler har inneburit nyinvesteringar i bland annat säkerhet, fastighetsnät och möblemang. Årsredovisning 2014 Sida 65 (78) 10.3. Resultaträkning Not 2014 2013 1 2 3 580 190 279 2 593 91 583 153 531 822 1 228 2 779 361 536 190 -309 211 -52 383 -209 187 -276 -12 096 -583 153 -343 648 -49 772 -134 301 -276 -8 192 -536 190 3 499 -3 499 0 1 -1 0 60 -60 0 250 -250 0 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader 4 5 6 7 Uppbördsverksamhet Övriga intäkter Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo uppbördsverksamhet Transfereringar Medel som erhållits från statsbudget för fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar 8 Årsredovisning 2014 Sida 66 (78) 10.4. Balansräkning tillgångar Not 2014-12-31 2013-12-31 9 931 931 1 295 1 295 10 25 718 32 203 57 921 18 774 35 575 54 349 2 5 033 60 5 094 7 4 847 0 4 853 Belopp i tkr Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella tillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa materiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa fordringar 11 12 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa periodavgränsningsposter 13 11 815 11 815 7 089 7 089 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa avräkning med statsverket 14 16 470 16 470 22 581 22 581 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa kassa och bank 15 16 34 933 2 396 37 329 32 528 3 701 36 229 129 560 126 395 SUMMA TILLGÅNGAR Årsredovisning 2014 Sida 67 (78) 10.5. Balansräkning kapital och skulder Not 2014-12-31 2013-12-31 17 0 0 18 19 2 849 2 125 4 974 1 198 4 358 5 556 20 21 22 56 987 3 100 24 177 10 850 7 529 102 642 54 091 0 23 447 9 667 9 071 96 276 21 928 15 21 944 24 546 17 24 563 129 560 Inga 126 395 Inga Belopp i tkr Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelse Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Andra långfristiga skulder Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa periodavgränsningsposter SUMMA SKULDER OCH KAPITAL Ansvarsförbindelser 23 24 25 Årsredovisning 2014 Sida 68 (78) 10.6. Anslagsredovisning 2014 Belopp i tkr Anslag Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndighe ten ap 1. Ramanslag Summa Ingående Överföringsbelopp -13 507 Enligt reglerings -brev 589 439 -13 507 589 439 Totalt Utgifter Utgående disponibelt överförings belopp -belopp 575 932 582 197 -6 265 575 932 582 197 -6 265 Finansiella villkor Anslagskredit = 17 683 Utgiftsområde 4. Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndigheten (Ramanslag) ap.1 Ekobrottsmyndigheten (ram) Tilldelning regleringsbrev för 2014 regeringsbeslut I:10, 589 439 tkr. Redovisning mot inkomsttitel 2014 Belopp i tkr Inkomsttitel 2811 123 Övriga inkomster av statens verksamhet Totalt Inkomsttitlar Inkomster 399 399 Årsredovisning 2014 Sida 69 (78) 10.7. Tilläggsupplysningar och noter Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt för dessa personers uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Belopp i tkr Ersättning till ledande befattningshavare Eva Fröjelin, generaldirektör Ledamot i Ekonomistyrningsverkets insynsråd 2014 1 367 2013 1 291 Andersson Roland, vice överåklagare pension 130430 0 456 Anders Jakobsson, överåklagare tom 130831 Ledamot i Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd 0 680 3 6 Kerstin Nyquist Ledamot i Forskarskattenämnden Ledamot i Revisorsnämndens tillsynsnämnd 3 5 Anna Jegnell, entledigad 140822 2 5 Christine Lager, entledigad 131213 Särskild utredare i konsumenttvistutredningen 0 5 Aino Bunge förordnad fr.o.m. 140912 2 0 Inger Söderholm förordnad fr.o.m. 140328 Ersättare i tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet och i notarienämnden 3 0 Insynsrådets ledamöter Anne Ramberg Ledamot i Rikspolisstyrelsens etiska råd Ledamot i Domarnämnden VD i Sveriges advokaters service aktiebolag, SASAB Ledamot iCEELI Institute Ledamot i Skogsällskapet AB Ledamot i generaldirektörens vid Säkerhetspolisens referensgrupp Ordförande i barnrättscentrum vid Stockholms Universitet Rådsledamot i International Legal Assistance Consortium, ILAC Rådsledamot i International Bar Association, IBA Rådsledamot i International Bar Association Human Rights Institute, IBAHRI Ledamot i International Bar Associations Human Rights Institute Trust Årsredovisning 2014 Sida 70 (78) Patrick Reslow Ledamot i Malmö kommunfullmäktige fr.o.m. 141007 Ledamot av Konstitutionsutskottet fr.o.m. 141007 Ledamot i Justitieutskottet tom 141006 Suppleant i Utbildningsutskottet tom 141006 2014 2 2013 6 Mattias Jonsson Ledamot i Justitieutskottet Ledamot i Näringsutskottet Ledamot i Polismyndighetens personalansvarsnämnd Domstolsverkets insynsråd Referensgrupp nämndemän 5 6 Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2014 2013 Intäkter av utbildning och konferenser 39 188 Intäkter av utlånad personal 57 557 Intäkter av övrigt 184 209 Realisationsvinst maskiner och inventarier 0 274 Summa 279 1 228 varav avgifter som tagits ut med stöd av 4§ Avgiftsförordningen 96 tkr. Intäkter av utbildning och konferenser har minskat p.g.a. att de externa deltagarna varit färre samt utlånad personal och lägre fakturerade kostnader. Not 2 Intäkter av bidrag Bidrag från SIDA (se även not 25) Lönebidrag och anställningsstöd Summa 2014 2 505 88 2 593 2013 2 503 276 2 779 Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret Övrigt Summa 2014 80 11 91 2013 361 1 361 Not 4 Kostnader för personal 2014 2013 Lönekostnader exklusive avgifter -190 542 -214 372 Övriga personalkostnader -118 669 -129 276 Summa - 309 211 - 343 648 Lönekostnader för personal anställd vid Polisen redovisas sedan 1 juli under övriga driftkostnader (se även not 6) Not 5 Kostnader för lokaler Ökningen avser helårseffekten lokalkostnader på flera orter i samband med ett nationellt ansvar. 2014 - 52 383 2013 - 49 772 Årsredovisning 2014 Sida 71 (78) Not 6 Övriga driftkostnader Av dessa är 153 038 tkr lönekostnader för personal anställd vid Polisen. IT-relaterad drift har ökat p.g.a. dyrare IT-satsningar samt flera användare medan konsultkostnader för insatser vid etablering av nya orter minskat under året. Not 7 Not 8 Not 9 2014 - 209 187 2013 - 134 301 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret Övrigt Summa 2014 - 257 - 19 - 276 2013 - 227 - 49 - 276 Lämnade bidrag Bidrag till Brottsförebyggande rådet, finansieras av anslag Summa 2014 - 60 2013 - 250 - 60 - 250 Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar UB anskaffningsvärde 2014 2013 6 004 0 -25 5 979 4 910 1 095 0 6 004 -4 710 25 -364 -5 049 -4 519 0 -191 -4 710 931 931 1 295 1 295 IB ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Summa immateriella anläggningstillgångar Not 10 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsåtgärder på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar UB anskaffningsvärde 2014 2013 25 747 10 810 -2 532 34 024 14 908 12 161 -1 322 25 747 IB ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar UB anskaffningsvärde - 6 973 2 530 - 3 864 - 8 306 - 6 400 1 267 - 1 840 - 6 973 Årsredovisning 2014 Sida 72 (78) Summa bokfört värde 1 800 tkr av årets anskaffningar avser pågående förbättringsutgifter, lokaler under uppförande fas2 25 718 18 774 Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar UB anskaffningsvärde 2014 61 943 4 632 -2 279 64 296 2013 39 261 28 078 -5 395 61 943 -26 368 2 144 -7 869 -32 093 -25 140 4 933 -6 161 -26 368 Summa bokfört värde 32 203 35 575 Summa materiella anläggningstillgångar 57 921 54 349 IB ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Not 11 Fordringar hos andra myndigheter Fordran mervärdesskatt Fordran Åklagarmyndigheten Fordran Polismyndigheten Övrigt Summa 2014 5 033 0 0 0 5 033 2013 4 828 0 3 15 4 847 Not 12 Övriga fordringar 2014 60 60 2013 0 0 Periodavgränsningsposter fordringar Förutbetalda hyror Övrigt 2014 11 615 200 2013 6 571 517 Summa 11 815 7 089 2014 2013 13 507 -3 766 582 197 532 072 -589 439 6 265 -514 799 13 507 Övriga fordringar, löneförskott Summa Not 13 Not 14 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten: - anslag Avräknat mot statsverkets checkräkning: - anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordran avseende anslag i räntebärande flöde Årsredovisning 2014 Sida 73 (78) Fordran avseende semesterskuld som inte har redovisas mot anslag bruttoredovisas Ingående balans Redovisat under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisas mot anslag 2014 2013 9 074 -1 969 7 105 12 500 -3 426 9 074 0 -399 3 499 -169 -1 170 0 3 100 0 0 Summa avräkning med statsverket 16 470 22 581 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Anslagsmedel Summa 2014 34 933 34 933 2013 32 528 32 528 2014 2 396 2013 3 701 0 0 2014 1 198 2 636 -985 2 849 2013 788 926 -516 1 198 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Fordran avseende uppbörd Fordran avser inlösta beslagtagna postväxlar som ej redovisats mot inkomsttitel p.g.a. osäkerhet huruvida en återbetalning blir aktuell eller ej. Se not 21 Not 15 Av regeringen beviljad kredit 44 000 tkr. Utnyttjad under året 6 089 tkr. Not 16 Kassa, postgiro och bank Beslagstagna medel Not 17 Specifikation av myndighetskapitalet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Myndighets kapitalförändring är noll, därav ingen tabell över hur den fördelar sig. Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Årets avsättning Årets pensionsutbetalning Utgående avsättning Avsättningar för pensioner har ökat p.g.a. pensionsersättningar i samband med omstruktureringen. Årsredovisning 2014 Sida 74 (78) Not 19 Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning Utgående avsättning 2014 4 357 -2 233 2 125 2013 2 848 1 509 4 357 4 974 5 556 2014 54 091 15 032 -12 135 56 987 2013 17 525 44 495 -7 929 54 091 2014 3 100 2013 0 2014 4 881 375 13 854 4 972 94 24 177 2013 4 952 613 14 688 2 695 499 23 447 Minskningen består av upplösningen av reserveringen för omstruktureringskostnader då dessa betalades ut under året. Summa avsättningar Not 20 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Av regeringen beviljad låneram 68 mkr. Investeringarna har ökat i lokalerna för etableringen i Örebro, Linköping och Umeå samt i ombyggnationen av lokalerna på Hantverkargatan 15. Se not 10. Not 21 Andra långfristiga skulder Postväxlar som lösts in under året, redovisades året innan under övriga skulder (se not 14 och 23) Not 22 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Åklagarmyndigheten Polismyndigheten Statens Pensionsverk Övrigt Summa Not 23 Övriga skulder Personalens källskatt Beslagtagna medel 2014 5 131 2 396 2013 5 363 3 701 Övrigt Summa 2 7 529 7 9 071 Årsredovisning 2014 Sida 75 (78) Not 24 Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader Övriga upplupna kostnader utomstatliga Summa 2014 0 20 830 1 098 0 21 928 2013 0 22 132 2 164 250 24 546 2014 15 2013 17 Minskningen övriga upplupna kostnader avser lägre upplupen lön och semesterlöneskuld för inkommenderad polispersonal samt ingen kostnad för utomstatliga konsulter Not 25 Oförbrukade bidrag Personalbidrag från SIDA till civil krishanteringsinsats. Återstående medel kommer att återbetalas 31 mars 2015. Årsredovisning 2014 Sida 76 (78) 10.8. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Belopp i tkr Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrevet Utnyttjad låneram 2014 2013 2012 2011 2010 68 000 56 987 68 000 54 091 32 000 17 525 33 000 17 230 33 000 13 346 Kredit hos Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad 44 000 6 089 44 000 1 113 43 820 - 42 770 - 42 055 - 80 1 361 - 562 - 486 - 196 - 279 399 1 228 1 2 381 169 2 749 0 2 586 0 17 683 6 265 15 744 13 507 13 146 - 12 831 - 12 617 - -6 265 -13 507 3 766 10 172 5 846 454 404 402 402 513 427 429 443 1 057 1 162 1 093 1 042 1 049 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Budget i regleringsbrev Utfall Icke disponibla intäkter Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad Anslag Utgående anslagssparande -därav intecknat Anställda Årsarbetskrafter 540 av dessa är 220 anställda vid Polisen (2014) Medelantalet anställda 575 av dessa är 226 anställda vid Polisen (2014) Driftkostnad Per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Årsredovisning 2014 Sida 77 (78) Årsredovisningen 2014 Jag intygar att årsredovisningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Eva Fröjelin Årsredovisning 2014 Sida 78 (78) Bilaga Tabell 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. Tabellförteckning Rubrik Framställda yrkanden och belopp Bifallna yrkanden och utdömda belopp Kostnad utåtriktad brottsförebyggande verksamhet Prestationer och kostnader kriminalunderrättelseverksamhet Antal inkomna ärenden Antal avslutade ärenden Antal ärenden i arbetsbalans Antal ärenden i domstolsbalans Antal inkomna brottsmisstankar Antal inkomna brottsmisstankar (per brottskategori) Antal beslutade brottsmisstankar Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde Antal lagförda misstänkta personer Andel lagförda misstänkta personer Antal lagförda brottsmisstankar Andel lagförda brottsmisstankar Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut Andel avskrivnings- och lagföringsbeslut Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning och lagföring Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare/funktion Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare/funktion Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri/penninghäleriförseelse Antal lagförings- och avskrivningsbeslut brottsmisstankar, penninghäleri och penninghäleriförseelse Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri Häktningar och restriktioner 2014 Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO Antal anställda fördelat på personalkategori Sjukfrånvaro i procent av arbetstid Sida 28 28 30 31 34 34 35 35 35 36 36 37 37 38 38 38 39 39 39 40 41 41 42 43 44 45 45 46 46 47 51 53 60 61 Årsredovisning 2014
© Copyright 2024