Ett informationsblad från Trafikverket Augusti 2015 Minskning av CO2 och energieffektivisering i Investeringsprojekt 2012; Väg 161, Bäcken - Rotviksbro Energieffektiv vägkonstruktion Väg 161 ska byggas om till mötesfri landsväg med referenshastighet 100km/h på en sträcka av ca 4 km. -825 ton CO2. I förstudien påbörjades arbetet avseende energieffektiv vägkonstruktion. I förstudiearbetet konstaterades att det fanns olika alternativa lösningar inom två skilda vägkorridorer, varför det beslutades att göra en vägutredning. I den nya planprocessen har begreppet vägutredning ersatts med vägplan samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ. En sådan togs fram under år 2013. I rapporten presenterades två alternativ; Korridor A, utmed befintlig sträckning samt Korridor B, i ny sträckning. Korridorerna har i vägplaneskedet jämförts avseende energiåtgång för massbalans och väglängd. Arbetet av de valda energieffektiviseringsåtgärderna har skett under åren 2013-2014. Genom ett flertal val redan vid planeringen av en vägkonstruktion kan man bidra till att effektivisera energianvändningen under vägens livstid. För att ta fram underlag för att bedöma energieffektiviteten för olika hanteringssätt har beräkningar utförs med livscykelanalysverktyget SimaPro under hösten 2011 under arbetet med förstudien, samt under år 2013 under arbetet med vägplanens samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ. Målet med föreliggande uppdrag är att belysa och bedöma energipåverkan av olika möjliga alternativa hanteringssätt av väg 161, sträckan Bäcken–Rotvik, ÅDT 8700. Syftet är att resultatet, tillsammans med resultaten från ett till två ytterligare pilotprojekt, skall utgöra en bas för att ta fram en handledning/checklista som kan användas för att finna de mest energibesparande åtgärderna vid konstruktion och byggande/ombyggnation av vägar som inte innefattas av så kallade Stora projekt. Handledningen skall användas för att vara ett hjälpmedel i Trafikverkets arbete med energieffektivisering vid konstruktion och byggande av vägar enligt Trafikverkets mål om energieffektiv väghållning (Vägverket publikation 2009:146). Utfall och beräkningsmetod De olika hanteringssätt som beaktas innefattar att det görs en nykonstruktion av väg 161 (14 m bred). Resultatet som redovisas är en relativ enhet som anger energiförbrukningen som fossilbränsleförbrukning. I basfallet ansätts en delsträcka motsvarande 4 km av väg 161, som är 14 m bred med 3 beläggningslager av totalt 14 cm. Sammanställning av resultaten för olika hanteringsalternativ i respektive korridor och förändringar jämfört med basfallet redovisas i tabell 1 på baksidan av detta blad. De två korridorerna i vägplanens samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ; Korridor A, utmed befintlig sträckning samt Korridor B, i ny sträckning, har jämförts mot basfallet, avseende energiåtgång, resultatet redovisas i tabell 1 på baksidan av detta blad. Båda alternativen hade hastigheten 100 km/h och mötesfri 2+1-väg som utgångspunkt. Jämförelsen visade bland annat att korridor A förbrukar 134 GJ (gigajoule) och släpper ut 5603 ton CO2 (koldioxid) och att korridor B förbrukar 107 GJ och släpper ut 4778 ton CO2. Trafikverket fattade den 7 februari 2014 beslut om lokalisering i korridor B. Genom att välja korridor B minskades energiåtgången med 27 GJ och utsläppet av koldioxid med 825 ton. Erfarenheter/ råd till framtida projekt Resultatet visar att genom att göra massbalansberäkningar i tidiga skeden kan man såväl optimera vägens linjeföring, vilket har stor inverkan på energieffektiviseringen genom hela vägens livslängd eftersom en optimal linjeföring reducerar såväl materialnyttjandet, energiförbrukningen samt mängden transporter under själva konstruktionsfasen som för det trafikarbete som sker under vägens livslängd. Genom att optimera samordningen av projektets massbehov, minimeras omflyttning av massor, mängden transporter och nyttjande av externa resurser. Underhållets inverkan på energieffektiviteten kan vara betydande. Det är därför viktigt att optimera linjedragningen och att välja en god kvalitet på beläggningslagret så att underhållsbehovet minimeras. Åtgärder som ökad vägbredd, räcken och belysning kräver extra energi. Ökningen är relativt liten i förhållande till övrig energipåverkan och dessa åtgärder bidrar till ökad säkerhet. Resultaten har vidare sammanställts med hjälp av det matrisbaserade beslutstödsverktyg (på engelska matrix based decision support tool, MDST) SGI utvecklat och som beskrivs i SGI Varia 612 och en lista som till-sammans med resultat från ytterligare pilotprojekt kommer att kan utgöra en generellt användbar guide som kan användas för energioptimering för andra konstruktionsprojekt. Projektet har varit en del i Trafikverkets utvecklingsprojekt ”Systematisering av energideklarationer”. Tabell 1. Resultat av beräknad energiförbrukning för olika hanteringsalternativ redovisade relativt basutfallet. Energiförbrukning Energiförbrukning Korridor A, relativt Korridor B, relativt basfallet (%) basfallet (%) Hanteringsalternativ BASFALL Utan hänsyn tagen till ÅDT i 20 år Hänsyn tagen till ÅDT Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm 100 100 Asfaltsverk 100 km från väg 161 - varm 101 101 Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - kall 62 62 Asfaltsverk 100 km från väg 161 - kall 64 64 Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm , ÅDT 20 år 1138 1138 Täkt och asfaltsverk 30 km från väg 161 - varm , ÅDT 40 år 2175 2175 Massbalans Utan hänsyn till ÅDT Massbalans 104 92 Vägens längd ansatt till Mot den längd som ansätts i basfallet 100 93 Hänsyn tagen till ÅDT 20 år, med vägens längd ansatt till Mot den längd som ansätts i basfallet 1136 1057 Vägbredd och beläggningslager 10 cm beläggning med varm, asfaltsverk 30 km från väg 161 63 57 2 beläggn.lager 10 cm beläggning med varm, asfaltsverk 100km från väg 161 64 58 1 km 92 92 Transporter under konstruktionsfasen, som basfallet, men 5 km grus tas från närliggande projekt. Avstånd till materialet 10 km 93 92 94 92 40km 102 92 Betongpålar 105 105 Urgrävning och tillsatt grus från täkt (3km) 228 228 KC- pelare 121 121 5 189 179 207 191 156 144 144 133 Grundförstärkning Utan hänsyn till ÅDT Underhåll. Fräsning av ny asfalt av översta bärlagret (2 cm). 5, utan hänsyn till massbalans Utan hänsyn till ÅDT med följande återkomsttider (år) 7 under 40 år 10 15 121 112 5 1225 1160 1350 1239 1156 934 Fräsning och ny asfalt av översta lagret (2 cm). Med hänsyn 5, utan hänsyn till massbalans till ÅDT 20 år. 15 ÅDT 40 år 15, utan hänsyn till massbalans 1288 855 5 2256 2130 103 101 Material Utan hänsyn till underhåll, massbalans eller trafik Belysning 40 år (12 timmar per dag, 100 W var 40:e meter) Stål, mitträcke (20 kg samt (10 kg och 30 kg)) Räcke Stål, sidoräcke Projektnamn: Väg 161 Bäcken - Rotviksbro Projektledare: Magnus Enhörning Trafikverket, 781 89 Borlänge Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00. www.trafikverket.se 108 (107 och 109) 102 (101 och 103) 109 Kontakt: Trafikverket Åsa Lindgren, IVtn Telefon: 070-673 40 33 asa.lindgren@trafikverket.se 95
© Copyright 2024