1. No category

Skapa bra PA-ljud
Musiker och
instrument
Mikrofoner
Lineboxar
Stagebox och
multikabel
Mixerbord
Processorer
och masterequalizrar
Multikabel och
stagebox
Delningsfilter
Slutsteg
Högtalare
Nr 2 - 2008
En pdf om live-ljud
Signalkedjan i små PA-system
I förra numret gick jag igenom hur du etablerar en Svårighetsgrad:
Lätt
strömförsörjning som minimerar risken för brum och
andra störningar. I detta nummer ska vi följa signalkedjan i ett PA-system. Fokus ligger på små system.
Principen är dock densamma för stora system. Har man bara signalkedjan klar för sig blir allt mycket lättare när man ska koppla ihop sin
lilla rigg, soundchecka eller felsöka.
Om vi börjar med en enkel generell signalkedja för ett PA-system så har vi
allra först musikerna vars instrument och sångröster går in i mikrofoner eller
line-boxar. Signalen leds vidare till mixerbordet, eventuellt via en multikabel
som blir en slags gemensam förlängningskabel för alla kablar som ska till
och från mixerbordet. På mindre spelningar, där musikerna själva sköter
ljudet, får mixerbordet stå på scenen och då behövs ingen multikabel. Nåväl, från mixerns master-utgångar (en left och en right) kan signalen gå vidare direkt till slutsteget som förstärker signalen upp till önskad volym, ibland
mer. Från slutsteget går sedan signalen vidare till vänster respektive höger
högtalare. Högtalarna omvandlar den elektriska signalen till hörbart ljud igen
och skickar ut det till publiken. Vi kan alltså sammanfatta signalkedjan så
här: musiker → mikrofoner och line-boxar → mixerbord → slutsteg → högtalare → lyssnare. Så långt är allt ganska enkelt. Utöver detta förekommer
ofta aktivt delningsfilter, processorer och medhörning (monitor).
Illustrationen till vänster.
Grundläggande signalflöde i
ett PA-system. Delar i de gråmarkerade områdena placeras vanligen på eller nära scenen. Delar i vitmarkerat
område placeras vid mixplats.
Bilden nedan.
Ett 2-vägs aktivt delningsfilter.
Det delar upp signalen från
mixerbordet i två frekvensområden. Signalen går vidare
till var sitt slutsteg.
Aktivt delningsfilter
I lite mer avancerade system går signalen
från mixern via ett aktivt delningsfilter innan
den når slutstegen. Delningsfiltret delar upp
signalen i två eller flera frekvensområden. I
små system är det sällan mer än två områden: subbas, det vill säga den lägsta basen
(ofta under 100-120 Hz) och ”toppen”, som
då är alla frekvensområden över den lägsta basen: högbas, mellanregister (mid) och
diskant (high). Efter delningsfiltret går respektive frekvensområde till ett eget slutsteg
och vidare till subbashögtalare respektive
Lyssnare
Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet
HN Ljuddesign
hemsida: www.ljudteknikern.se
e-post: info@ljudteknikern.se
© 2008-06 HN Ljuddesign. Dokumentet får skrivas ut och kopieras fritt för eget och icke kommersiellt bruk. Det är inte tillåtet att lägga ut materialet
på Internet, men det går bra att länka till Ljudteknikern.se. För all annan typ av användning söker du tillstånd hos info@ljudteknikern.se.
-1-
Skapa bra PA-ljud
Nr 2 - 2008
En pdf om live-ljud
topphögtalare (toppar). Vinsten med det hela är att
man får en djupare och kraftigare bas, plus att det
låter renare eftersom de vanliga högtalarna (topparna) blir avlastade från den energikrävande lågbasen. Vill du veta mer om detta rekommenderar
jag min bok Jakten på det perfekta PA-ljudet.
Processorer
I den ovan beskrivna signalkedjan appliceras med
fördel en masterequalizer där man, i viss mån, kan
kompensera för lokalens akustiska problem samt
kompensera för PA-systemets svagheter. En
masterequalizer är ofta en grafisk equalizer med
7, 15 eller 31 frekvensband från 20 till 20 000 Hz,
som kan förstärkas eller dämpas var för sig med
hjälp av equalizerns sliders (små reglar).
Masterequalizern insertas (kopplas via insertjacket) på mixerns master och ligger då precis före
masterreglarna i signalkedjan.
Förutom masterequalizer är det vanligt med olika
typer av effektprocessorer där reverb (efterklang)
nog tillhör den mest använda effekten.
I små PA-system är det inte så vanligt med dynamiska processorer som t.ex. kompressorer, trots
att en kompressor kan vara guld värd på t.ex. en
(alltför) dynamisk sångare i sitt esse.
Generellt ansluts effektprocessorer av typen
reverb till post aux send på mixern (och tillbaka på
en stereokanal eller en effektretur) men om den bara
behövs på en enda kanal kan man välja insertjacket. Dynamiska processorer ansluts alltid till
insert-jacket på mixern.
På mindre analoga mixrar kan både en liten
masterequalizer och en enklare effektprocessor finnas inbyggda. På lite större analoga mixrar får man
istället koppla till externa enheter, men för det mesta
har de i gengäld en högre ljudkvalité. I digitala mixerbord av alla storlekar brukar allt ingå, med minst
ganska god ljudkvalité.
Bilden till höger.
Ett digitalt mixerbord. Digitala mixerbord har ofta både
grafiska equalizrar, effektprocessorer (t.ex. reverb) och dynamiska processorer (t.ex. kompressorer) inbyggda.
Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet
HN Ljuddesign
hemsida: www.ljudteknikern.se
e-post: info@ljudteknikern.se
© 2008-06 HN Ljuddesign. Dokumentet får skrivas ut och kopieras fritt för eget och icke kommersiellt bruk. Det är inte tillåtet att lägga ut materialet
på Internet, men det går bra att länka till Ljudteknikern.se. För all annan typ av användning söker du tillstånd hos info@ljudteknikern.se.
-2-
Skapa bra PA-ljud
Nr 2 - 2008
En pdf om live-ljud
Medhörning
För att musikerna ska höra sig själv och sina medmusikanter bättre använder man ofta ett eller flera
medhörningssystem (monitorsystem) på scenen. Speciellt rösten druknar lätt i andra förstärkta instrument eller i
instrument som är högljudda redan utan förstärkning, t.ex.
trummor. Högtalarna till publiken placeras ofta framför scenen för att minska risken för rundgång och då hör musikerna inte så bra från dem.
Ett medhörningssystems signalkedja är av samma art
som det till publiken: eventuell masterequalizer → slutsteg → högtalare. Aktiv delad medhörning förekommer i
princip aldrig för mindre system.
Varje medhörningssystem matas med en egen mix från
en rad av mixerbordets pre aux sends. Eller på svenska:
tappningar.
För varje extra system krävs en extra rad av aux sends.
På varje system kan man hänga på en eller flera
medhörningshögtalare (monitorer). I ett och samma system kan man förstås bara få samma mix oavsett antalet
högtalare som ingår i det systemet.
Fördelen med flera medhörningssystem är alltså att
man kan ha en unik mix för varje system. För den lilla
scenen räcker det ofta med ett eller två system.
Bilden nedan.
Multikabel fasttejpad på golvet, på väg till mixplatsen (i bildens
övre vänstra hörn).
X För dig som jobbar med PA-ljud.
X För utbildningar eller självstudier.
X För musiker som rattar sitt eget ljud.
Skapa bra PA-ljud
med Jakten på det perfekta PA-ljudet
Ljudteknikern.se
Din ljudtekniker på nätet
Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet
HN Ljuddesign
hemsida: www.ljudteknikern.se
e-post: info@ljudteknikern.se
© 2008-06 HN Ljuddesign. Dokumentet får skrivas ut och kopieras fritt för eget och icke kommersiellt bruk. Det är inte tillåtet att lägga ut materialet
på Internet, men det går bra att länka till Ljudteknikern.se. För all annan typ av användning söker du tillstånd hos info@ljudteknikern.se.
-3-
Skapa bra PA-ljud
Nr 2 - 2008
En pdf om live-ljud
Bilden till höger.
Subbashögtalare längst ner och topphögtalare högst upp. Topphögtalare är ofta s.k. fullrange-högtalare, vilket innebär att de
klarar av hela frekvensregistret. Subbashögtalarna avlastar topparna från det hårda jobbet och ger en extra skjuts i basregistret.
Bilden nedan.
En grafisk equalizer med 2 x 15 band.
Är det riktigt trångt kan man i stället placera publikhögtalarna på scenens bakre del, så att även musikerna
hör genom dem. Det finns emellertid flera nackdelar med
det.
Nummer ett är den ökade rundgångsrisken. Det kan
bli svårt att få upp tillräckligt med volym på t.ex. sången
utan att det går runt.
Nummer två är att det kan bli skadligt stark volym för
musikerna eftersom de ofta hamnar alldeles för nära
högtalarna.
Nummer tre är att de är hänvisade till samma mix
som publiken vilket inte alltid är det som de enskilda musikerna bäst behöver.
Trots nackdelarna är detta ofta verkligheten för många.
Det kan bero på att det är för trångt på scenen, för dyrt
med mer utrustning, tar för lång tid att sätta upp den
eller att den inte får plats i bilen.
Hans Nicklasson
Annonsera i
Skapa bra PA-ljud.
Mejla
info@ljudteknikern.se
eller ring
0522-290 67
för mer info.
Jakten på
det perfekta
PA-ljudet
En handbok i
ljudteknik
Ljudteknikern.se
Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet
HN Ljuddesign
hemsida: www.ljudteknikern.se
e-post: info@ljudteknikern.se
© 2008-06 HN Ljuddesign. Dokumentet får skrivas ut och kopieras fritt för eget och icke kommersiellt bruk. Det är inte tillåtet att lägga ut materialet
på Internet, men det går bra att länka till Ljudteknikern.se. För all annan typ av användning söker du tillstånd hos info@ljudteknikern.se.
-4-
Skapa bra PA-ljud
Nr 2 - 2008
En pdf om live-ljud
Ledig annonsplats!
Mejla
info@ljudteknikern.se
för mer info.
Nyheter
X För dig som jobbar med PA-ljud.
X För utbildningar eller självstudier.
X För musiker som rattar sitt eget ljud.
Jakten på det perfekta PAljudet finns nu inläst som
talbok, s.k. Daisy-bok för
synskadade. Beställning
görs på närmaste bibliotek.
Skapa bra PA-ljud
med Jakten på det perfekta PA-ljudet
Gratis Audiotabeller på
w w w. l j u d t e k n i k e r n . s e
Frekvens, ljudtryck, el m.m.
Ljudteknikern.se
Bli medlem på min PAblogg - Ljudteknikern.se
Din ljudtekniker på nätet
Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet
HN Ljuddesign
hemsida: www.ljudteknikern.se
e-post: info@ljudteknikern.se
© 2008-06 HN Ljuddesign. Dokumentet får skrivas ut och kopieras fritt för eget och icke kommersiellt bruk. Det är inte tillåtet att lägga ut materialet
på Internet, men det går bra att länka till Ljudteknikern.se. För all annan typ av användning söker du tillstånd hos info@ljudteknikern.se.
-5-