VIStidningen 1/2013
VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Tystnad som talar och tiger Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv å, lle VIS me dle m tF ah er nd åB ge ta r, L ule å ste p fä ta ak rs få är en Bil d vit vin nd i la åll ga h ån de an åg int på är Vå re n besök oss gärna på internet: www.visriks.nu på m 1/2013 te r et .D M O dr op et SL AG S pa BI LD : och mycket mer... rf rå n ak hu iv i Fo n v sta ä a d to s r e t på r. ke aJ :B no äm er be tF s ch tla ök ah so nd ho lle len . se r ss na trå nn lar an Ljudtekniker - med hörseln som insats? VIStidningen INNEHÅLL Tidningen för vuxendöva ”... hur den framtida tolktjänsten ska se ut är fortfarande höjt i dunkel. En sak vet vi, den måste bli bättre än idag! (...)” Ledaren utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg 635 05 Eskilstuna mobil: 0739-89 33 72 e-post: vistidningen@live.se Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 1/2013 Kerstin Kjellberg Ingela Haglod Dagmar Brostam Kjell Åkesson Claes Mattsson Anita Wallin Inger Leandersson Kjell Leandersson Monica Nyman Björklund Sylvia Berglund Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Bo Andersson Olle Eriksson Lena Munck Bert Fahller Jan-Åke Eriksson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 2/2013 ska ha inkommit senast den 2 maj 2013. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. För prenumeration: Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede e-post: kansli@visriks.nu mobil/sms: 076-800 37 75 2 3 4 5 6 7 8 12 14 16 18 20 22 Ledaren - Nytt år - nya utmaningar VIS Kalmar - Ett gott 2012... VIS Uppland - Julbord i Ekolsnäs VIS Stockholm - Julbord med godsaker VIS Norrbotten - Naturens skafferi VIS Riksförbunds styrelsemöte - oktober VIS Riksförbunds styrelsemöte - november Porträttet: Lisa Wadin Tystnad som talar och tiger Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv Ljudtekniker - med hörseln som insats? KRISSKROSS med VIS 1/2013 PR på ett nytt sätt Fortsatt värvning 23 Krönika - Jag minns skräcken, det rubbade min identitet Annonsera i VIStidningen kontakta annonsansvarig Bert Fahller e-post: bert@fahller.se VIS 1/2013 ledaren Nytt år - nya utmaningar N u skriver vi ett nytt årtal och ett helt år med nya utmaningar och glädjeämnen ligger framför oss. Vårt arbete med att förbättra och stärka VIS fortsätter på alla nivåer. Vi ser fram emot årsmötet som kommer att hållas i det vackra Tällberg i Dalarna. Vi hoppas på stor uppslutning och att många viktiga beslut fattas. TSSveckan kommer att hållas i en helt annan del av landet. Nämligen i Skåne, som också det är mycket vackert. Vi har arbetat med att förbättra och utveckla veckan så att den ska locka många deltagare.. År 2015 fyller VIS 20 år. Vi är fortfarande en ung organisation, men mycket har hänt under dessa år. Flera länsföreningar har firat 10-årsjubileum. Först ut var VIS Norrbotten och sedan har firandet fortsatt söderut. I mars är det VIS Skånes tur att jubilera. För att göra VIS mer känt har en PRgrupp tillsatts. Den jobbar nu intensivt med olika sätt att få VIS känt bland allmänheten. VIS Riks har beslutat att söka medlemskap i samarbetsorganet Lika Unika. I skrivande stund har vi inte fått svar. På länsnivå kan samarbetet med Handikappförbunden (före detta HSO) fortsätta. Det är även viktigt att VIS är representerat i olika tolk- och brukarråd. Ett problem för många länsföreningar är att man inte har någon lokal. Förbundsstyrelsen ska se över vad som kan göras åt det. Om länsföreningarna lättare får tillgång till lokaler kan verksamheten förbättras och utökas. Planeringen skulle underlättas. Tekniken, denna underbara och skrämmande värld, utvecklas med en otrolig hastighet. Mycket kan göra tillvaron lättare för vuxendöva, men man måste behärska tekniken. Vi kommer att skriva en del om detta i tidningen. Allt fler av VIS medlemmar har idag CI, Cochleaimplantat. För att de, och vuxendöva som funderar på operation, ska få så mycket information som möjligt fortsätter VIS Riks att genomföra CIkonferenser. Den första hölls i Örebro 2012 och blev en stor framgång. Nästa ska förhoppningsvis genomföras i Stockholm under försommaren. Vi hoppas också få nya medlemmar genom dessa konferenser. Ett varmt tack till CIteamen vid berörda sjukhus som ställer upp på ett fantastiskt sätt! De kärva ekonomiska tiderna märks även i VIS kassakista. Statsbidraget minskar varje år. Det kan, om vi har otur, påverka verksamheten. Det gör att förbundsstyrelsen noga måste tänka efter hur våra medel används så att de blir till så stor nytta och glädje för medlemmarna som möjligt. Det finns inga pengar kvar att slå runt för! VIS Intressepolitiska program håller på att revideras för att ställa upp mål och verksamhet för de kommande fem åren. Ett förslag ska presenteras på årsmötet, för medlemmarna att ta ställning till. Sist men inte minst brukar man säga. Jag säger sist men den absolut största utmaningen under året är den framtida tolktjänsten. Tolktjänstutredningens betänkande överlämnades till barn- och äldreminister Maria Larsson i december 2011. Det sändes aldrig ut på någon remissrunda. Vad som kommer att hända med den och hur den framtida tolktjänsten ska se ut är fortfarande höjt i dunkel. En sak vet vi, den måste bli bättre än idag! Detta är en fråga som vi ska föra fram till våra politiker på alla nivåer. Nästa år är det valår. Text: Kerstin Kjellberg Redaktörens ruta I skrivande stund synes den långt borta. Men när Du läser det här kanske den ändå gjort sig påmind? Våren... Jag tycker om den här delen av världen mycket för just naturens många skiftningar. Att vi har tydliga årstider. Glödröda höstdagar, milsvida vintervita fält, knoppande vårmånader och ljumma sommarkvällar. Jag skulle inte vilja byta ut det mot något. Ändå sitter jag här, som oftast i februari, och trånar efter fågelkvitter, överfulla diken och de första små blå prickarna av skilla i gräsmattan. Vintern är vacker, speciellt när det är vitt, vilket vi i den delen av landet där jag bor, inte kan ta för givet. Men det är något visst ändå med de övriga tre årstiderna och häromdagen slog det mig vad det var. På vintern känner jag VIS 1/2013 inte att jag kan gå utomhus utan att ha något direkt ärende. Jag får liksom ingen ro att bara vara. Antingen ska det skottas snö eller bäras in ved. Hönshuset ska städas eller bilen ska skrapas. Övriga årstider är det som att mitt hem liksom blir oändligt stort och med dörren öppen från morgon till kväll kan jag både bada, äta, läsa, jobba och leva utomhus. Så det är med stor lättnad som jag vet att våren står för dörren, ännu en gång. Vare sig vi vill eller inte träffar de första vårstrålarna oss alla, fattig som rik... Lisa Wadin vistidningen@live.se tel: 016-912 01, mobiltel: 0739-89 33 72 3 VIS Kalmar Ett gott 2012 och förhoppningar inför 2013 Till vänster: Eva-Marja Åkesson delar ut juldikter i samband med VIS Kalmars höstting. Till höger: Peter Harpe och Angelica Carlsson, VIS Kalmars revisorer. F örra året var ett händelserikt år för VIS Kalmar. Öppet hus, kursverksamheter, sommaraktivitet och höstting på Öland. Våren började dock med att regionföreningen, som bestod av Kalmar, Östergötlands och Jönköpings län, träffades på Halltorps Gästgiveri på Öland. Där beslutades att regionföreningen skulle upphöra, efter ett gott samarbete som började i maj 2009 på Hälluddens Pensionat på norra Öland. Denna helg, på Halltorps Gästgiveri, hölls även en trevlig teckenträningsdag under ledning av Margaretha Holmdahl från Jönköping. Under det gångna året har fyra styrelsemöten hållits. Föreningen har också genomfört ett antal TSSkurser och under vår- och höstterminen har även två cirklar i TSS genomförts. En i Borgholm för fortsättningsdeltagare och en i Färjestaden för nybörjare. Dessutom har VIS Kalmar cirkelträffar i foto- och datorkunskap och en sygrupp i lapptäcksteknik. Under sommaren hade vi även en liten sommarträff på Öland. Ett glatt gäng samlades i Tornlunden på östra Öland, för att under lediga former teckenträna, grilla gott, göra ett studiebesök i Ölands enda bevarade linbasta och leka lite lekar i det fina sommarvädret. Vi hade också öppet hus på Öland i oktober. Medlemmar ställde upp och ordnade en fantastisk dag på Folkets hus i Borgholm. Trots att vi hade ruskigt höstväder fick vi ändå många besökare. Vi hade bland andra bjudit in landstingets tolkcentral, pedagogiska hörselvården, Audionomerna AB, ABF och Morells Dataservice. Dagen i sin helhet gav även gehör för ett par nya medlemmar och dessutom en nybörjargrupp i TSS. lemmar på Guntorps Herrgård i Borgholm för en TSSdag. Vi tränade större delen av dagen, det berättades jul- och barndomsminnen och vi åt gott. Däremellan hade vi ett kort styrelsemöte innan festligheterna tog vid. Ordförande Eva-Marja Åkesson bjöd på sig själv som vanligt, tillsammans med sin ”lilla tomtenissa” Carina Andersson. De hade bland annat en korg full av olika juldikter och vi alla fick dra en var. Därefter fick vi teckna dikten inför gruppen. Vi hade ”prisutdelning” för årets olika prestationer och där fanns julklappar att byta med varandra. Sygruppen hade med sig sina fantastiska sydda jul(toppar)tomtar till försäljning och det fanns en lottdragning på den stora asken med julchoklad. Hela dagen och kvällen avslutades med en försmak av den kommande julen och en mycket god och uppskattad jultallrik på Guntorps Herrgård. Undertecknad har dessutom försökt att vara flitig med mediaverksamheten. Jag har varje gång länsföreningen haft sammankomster skickat in små notiser och bilder till lokalpressen för att hålla prenumeranterna uppmärksammade på att VIS Kalmar är en aktiv förening i länet. Närmast på agendan för oss här på ostkusten är att vi har ett årsmöte inbokat i februari. Det hålls i Högsby. Vi har även denna termin två TSScirklar här på Öland. Dessutom är cirkelträffarna i foto- och datorkunskap och sygruppen i full gång. Vi kommer givetvis att anordna vårens sedvanliga endagarskurs i TSS. Vill du läsa mer om vår verksamhet så titta gärna på VIS Kalmars sida på www.visriks.nu. Text: Ingela Haglod Foto: Dagmar Brostam och Kjell Åkesson Sist men inte minst hade VIS Kalmar höstting i november. En kulen lördagsmorgon samlades ett tjugotal med- 4 VIS 1/2013 VIS uppland Julbord i Ekolsnäs D en 13 december åt VIS Uppland, tillsammans med Vuxendövas förening i Uppsala län (HRF), julbord på Ekolsnäs föreningsgård, straxt utanför Uppsala. Runt tretton personer hade samlats för att äta julbord tillsammans. Innan hade TSSgruppen haft träning en trappa upp. Det blev en trevlig samvaro med god mat. På luciadagen passade det bra att ha ett sjungande luciatåg runt bordet. Luciatåget bestod av ordföranden Sonja Calais van Stokkom i spetsen tillsammans med Gustaf Söderlund och Johan Johnsson. De gjorde succé med sin uppvisning. Ett stort tack till Birgitta Samuelsson och Sven Ankar för det! Under kvällen fick alla som satt vid bordet visa sina färdigheter i TSS, tecken som stöd, genom att läsa varsin vers ur dikten ”Tomten” av Viktor Rydberg. För undertecknad var det första gången på Ekolsnäs, ett mycket trevligt ställe. Det var väldigt kallt ute när alla började vända hemåt efter en mycket trevlig kväll. Text: Claes Mattsson Sven Ankar (till vänster) hjälper Gustaf Söderlund att komma iordning inför luciatåget i samband med VIS Upplands julbord. Foto: Anita Wallin VIS stockholm Julbord med klassiska godsaker S å var det dags igen för VIS Stockholms julbord. Detta år blev det ingen båtkryssning med julbord utan julbord på värdshuset Stallmästargården, som inbjöd till en dignande buffé med klassiska godsaker som hör julen till. Stockholm hade den senaste tiden drabbats av ett förskräckligt snöande. Denna dag var det plusgrader och gråmulet. Väl inne på Stallmästargården möttes vi av en sprakande brasa i öppen spis och bjöds på glögg. Därefter var det dags för julbordet som serverades i Tingshusets historiska matsal. Ett tjugotal VISare hade samlats och vi bänkade oss och tog del av den rikliga julmaten. För riklig var den! Flera olika sorters sill, lax i alla former, julskinka förstås och andra varianter av skinka och en massa annat. Samt ett jättestort godisbord, inte att förglömma. Vi var nog alla mätta i överkant när vi stegade ut i det blöta igen. Det enda negativa var den allmänt höga ljudnivån som uppstår när många människor samlas, pratar, äter och har trevligt. Det var nog fler än jag som var lite ”mosiga” i huvudet av allt ljud, trots att vi också försökte använda TSS, tecken som stöd, så mycket som möjligt. VIS 1/2013 Lite historia: Stallmästargården är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus. Det ligger vid Brunnsvikens strand, straxt norr om kommungränsen mot Stockholm. Gården har bevarat sin typiska 1700-talskaraktär trots många förändringar. Ombyggnader och tillbyggnader har gjorts under åren. Östra byggnaden, kallad Tingshuset, tillkom i mitten av 1700-talet och värdshuset höjdes med en våning. Den västra byggnaden utökades på 1920-talet, då en envåningsmatsal - Hagapaviljongen - uppfördes mot Brunnsviken. År 2000 invigdes den nybyggda hotelldelen med 48 rum. Text: Inger Leandersson Foto: Kjell Leandersson 5 VIS Norrbotten Naturens skafferi - en välsmakande cirkel V IS Norrbotten har haft en välsmakande studiecirkel under hösten 2012. Vi kallade den ”Naturens skafferi” och deltagarna kom från Piteå, Luleå och Råneå. Vi planerade tillsammans och sedan lagade vi maten i olika små grupper. Tanken var att ta vara på och tillaga något från naturen. Det blev morotssoppa, nässelsoppa, nybakat bröd, älggryta, pannacotta, pajer, rönnbärsgelé och stekta äpplen. Äpplen som vi plockat i Piteå. Det var ingen hejd på deltagarnas fantasi. Till matlagningen ordnade vi, tillsammans med ABF, så att vi fick vara i ett skolkök. Där hade vi tillgång till flera små kök, lyxigt! Vi kan varmt rekommendera andra länsföreningar att ha liknande studiecirklar. Den blev uppskattad, rolig, lärorik och lite annorlunda. Vi behöver ju göra lite annat också. Gruppen kommer att fortsätta med ”Naturens skafferi” även under våren 2013. De medlemmar som vill, kan självklart haka på och komma med (kontakta undertecknad). Vi hade både skriv- och TSStolk med oss. VIS Norrbotten har under hösten haft en studiecirkel, ”Naturens skafferi”. Syftet var att laga mat tillsammans och utgå från vad naturen har att erbjuda. Till vänster: Blåbärspaj och pannacotta med hallon och smulad pepparkaka. I mitten: Alexandra Willberg vispar grädde till efterrätten. Överst: Maggan Eriksson tillsammans med två TSStolkar under VIS Norrbottens studiecirkel. Till höger: Margareta Tano och Maggan Eriksson lagar morotssoppa. Text: Monica Nyman Björklund Foto: Sylvia Berglund Har du en e-postadress... ... men har glömt att ange den till kansliet? Hör av dig till kansli@visriks.nu så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet… Glöm för sjutton gubbar inte bort... ...att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 2/2013, är den 2 maj. 6 VIS 1/2013 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm D enna gång arbetade vi en helg. Då är matsalen i huset stängd. Margurite ordnade hämtlunch åt oss alla och det fungerade utmärkt. Mötet började enligt rutin med att vi gick igenom föregående mötens protokoll för att kunna lägga dem till handlingarna. Arbetet vid kansliet fortlöper planenligt. Avtal har ordnats med Maudes hotell, Svedmyra om att VIS kan hyra hotellets konferensrum vid behov. Vi gick igenom ekonomiska frågor, både på riksnivå och i kontakten med länsföreningarna. Revisor Ella Bladh har bidragit med stöd vid detta arbete. Kassör Ingegerd Fahller har gjort en översikt över budgeten 2012. Vi gick igenom den och pekade på möjliga förbättringar till nästa års budget. Översikten från 2012 lades till handlingarna. Vi har också fått ett förslag till budget för år 2013. Vi gick igenom detta och kom överens om vissa justeringar. Ny information hade kommit angående viss ekonomisk ersättning vid uppdrag för förbundet och förbundsordförande Kerstin Kjellberg åtog sig att ändra i ersättningsdokumentet och skicka ut till styrelsen. Kassör Ingegerd Fahller och redaktör Lisa Wadin har gått igenom budget för VIStidningen och hemsidan. Material till VIStidningen 4/2012 hade inkommit enligt plan. Styrelsens och redaktörens ansvar gentemot varandra och för tidningens innehåll diskuterades. Avtal beträffande redaktörens lön, semester och övriga ersättningsfrågor var ännu inte klara. För- oktober 2012 bundsordföranden skickar ut avtalen när de blir så. Vi planerade att ge PRgruppen i uppdrag att arbeta med en pressdrive tillsammans med Lisa Wadin. Vi konstaterade att hemsidan fungerar bra. Styrelsen har önskat förslag på ny bild till hemsidans startsida. Vi hoppas fortfarande på nya uppslag, idéer från länsföreningarna! Så gick vi igenom aktiviteterna i VIS alla arbetsgrupper. CIgruppen arbetar fortlöpande med att försöka anordna en CIkonferens i stockholmsområdet. Den nya PRgruppen planerade att marknadsföra sig vid rikstinget i november. Akademigruppen avvaktar enligt plan material från flera CIkonferenser för att därav sammanställa en ny skrift. Gruppen för utveckling av TSSveckan planerade en träff i månadsskiftet november/december. Syftet var att diskutera temat för Utvecklingskonferensen i februari 2013. IPgruppen, gruppen för utveckling av det intressepolitiska programmet hade haft sitt första möte i september och planerade nu för nästa träff, den 1 december. Under mellantiden arbetar man var för sig med var sin del av innehållet i det gamla programmet. Målet för arbetet är att ha ett förslag till nytt intressepolitiskt program klart till årsmötet 2013. Förbundstyrelsen följer löpande vad som händer beträffande tolktjänstutredningen. Förbundsordförande Kerstin Kjellberg samt undertecknad arbetar, tillsammans med representan- ter för övriga hörselorganisationer i Arbetsgruppen för tolktjänstutredningen, för att påverka skeendet. Kerstin Kjellberg redovisade erfarenheter efter almedalsveckan sommaren 2012 och viss planering inför nästa års almedalsvecka. Arbetet efter TSSveckan 2012, fakturering, redovisning av fondmedel etcetera låg i sin slutfas. Plan för TSSveckan 2013 var att förlägga veckan till södra delen av landet. Annika Elfstedt åtog sig att, med start i sitt eget landsting, höra sig för om hur det ligger till med TSSutbildningen inom landstingen. Undertecknad hade fått datum för ett första arbetsmöte med FST, Föreningen för Skriv-och TSStolkar, om brukarorganisationernas krav och önskemål gällande vuxendövtolkutbildning. Kerstin Kjellberg hade besökt Skrivtolkutbildningen vid Södertörns folkhögskola och berättat om VIS. Eleverna fick mer information av Margurite vid ett besök på VIS kansli. STAB, Stockholmstolkarna AB, hade inbjudit VIS till sitt 20årsjubileum. Ordförande Kerstin Kjellberg var där och VIS uppvaktade med blommor. Kerstin Kjellberg berättade även översiktligt om sin korrespondens med länsföreningarna. Vi konstaterade att förbundsstyrelsen önskar mer information om vad som händer ute i länen, bland annat för att kunna ge det råd och stöd som kan behövas. Nästa möte planerades till 17-18 november. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Visste du… … att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå 0771-11 77 99 så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se www.1177.se under ”Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningar i hela landet”. VIS 1/2013 7 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm E fter mailkontakt inom styrelsen konstaterades att arbetet med våra uppdrag sedan förra styrelsemötet löper på tillfredsställande och vi beslöt begränsa nästa styrelsemöte till en dag, i stället för planerade två. Vi började med att gå igenom budgetfrågor. Flera viktiga beslut fattades. Styrelsen godkände den föreslagna budgeten för 2013 att föreläggas tinget. Ersättningsdokumentet, den plan som tar upp vad styrelseledamöter och andra medlemmar kan få i ersättning för uppdrag man utför för VIS räkning, gicks igenom och vissa justeringar gjordes. Ny uppdragstagare är Barbro Möller, VIS Dalarna som utsågs till reseansvarig för VIS. Hon börjar sitt uppdrag efter årsskiftet. Redaktören för VIStidningen har haft problem med sin dator, som tillfälligt försvårat hennes arbete. Styrelsen beslutade att redaktören ska få stöd med material till nästa tidning om så erfordras. november 2012 Arbetet i arbetsgrupperna går framåt . Undertecknad berättade, som representant för CIgruppen, om ett kommande möte med representanter för CI-teamet vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Syftet med mötet var att diskutera samarbete inför en tänkt CIkonferens i stockholmsområdet. Undertecknad lade fram ett förslag till skrivelse som sammanfattade VIS krav och önskemål beträffande vuxendövtolkutbildning och tolkkvalitet. Syftet var att styrelsen skulle diskutera detta inför mötet med FST, Föreningen för Skriv- och TSStolkar. Kerstin Kjellberg, tillsammans med undertecknad, hade deltagit i arbetsgruppen för tolktjänstutredningen, bestående av representanter för samtliga hörselorganisationer. En mindre grupp, som i sin tur representerar alla hörselorganisationer, kommer att träffa sakkunnig vid Socialdepartementet med flera för att få besked om vad som händer i frågan om tolktjänstutredningen. Mötet är planerat till mitten av december och styrelsen följer utvecklingen. Styrelsen har arbetat och fortsätter att arbeta inom sina respektive ansvarsområden med att förbereda kommande medlemsmöten . Närmast låg rikstinget i slutet av november. (Se rapport i VIStidningen 4/2012). Under våren 2013 har vi Utvecklingskonferensen den 8-10 februari på Hagabergs folkhögskola i Södertälje och årsmötet som kommer att vara i Tällberg i Dalarna den 20-21 april. (Se annons i VIStidningen 4/2012). Styrelsen fortsatte diskussionen om att genomföra internutbildning i styrelse- och föreningskunskap. Gith Holmgren och Kerstin Kjellberg berättade om sina löpande kontakter med länsföreningarna. Eftersom detta var vårt sista möte före jul och årsskifte önskade vi varandra en God Jul och ett Gott Nytt År. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld www.texttelefoni.se är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... Du vet väl att VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat finns att beställa från kansliet? Kontaktuppgifter på sidan 2. Psst... Nu finns kulspetspennor att beställa via VIS kansli. Du kan även beställa: resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2 kr. e-post: kansli@visriks.nu tel: 026-65 00 06 8 Kansliets telefontider! Månd, onsd, fred kl 8.30-11.30 tisd, tors kl 13-16 VIS 1/2013 BOKREA Vi önskar våra medlemmar en GLAD PÅSK PASSA PÅ På skärtorsdagen flyger vi till Blåkulla för att hämta inspiration. Den 1 april - 30 juni 2013 har VIS BOKREA på kansliet. Lördagen den 21 april landar vi dock på Gyllene hornet i Tällberg. Vi ses där! ”Vuxendöva i tiden - Berättelser om CI” nu endast 100 kr (ord pris 150 kr) Böcker/häften från tidigare år /förbundsstyrelsen endast 20 kr/st Beställ på kansli@visriks.nu eller tel: 026-65 00 06 (fraktavgift tillkommer) Skicka gärna in material till VIStidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material. e-post: vistidningen@live.se VIS (Riksförbundet Vuxendöva i Sverige), VIS Stockholm, CI-teamet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Hörselrehabilitering för Vuxna på Karolinska Universitetssjukhuset Rosenlund inbjuder till en informationsdag kring hörselimplantat Den16 maj 2013 kl 13.00 -17.00 Var? Drakenbergssalen, Tellus fritidscenter, Lignagatan 8, Stockholm (T-bana Hornstull, buss 4, hållplats Lignagatan, buss 40, hållplats Hornstull) Vi vänder oss till dig med svår hörselnedsättning för att informera om vår tids hörselimplantat av olika slag. Informationen utgår från VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat. Du får träffa hörselexperter och leverantörer av hörselimplantat och får möjlighet ställa frågor. Vi ser gärna att du tar med dig en anhörig. Skrivtolkning kommer att finnas. Informationsdagen är gratis! För att vi ska kunna planera fika vill vi att du anmäler dig senast 3 maj till Kerstin Kjellberg, e-post: vis.kjellberg@sdrf.se eller Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, e-post: k.tynderfeldt@comhem.se, sms: 073-939 48 38 Det finns ett begränsat antal platser så först till kvarn gäller! Väl mött! VIS 1/2013 9 Välkomna till VIS sommarvecka i T E n knapp mil söder om Helsingborg, strax utanför Råå fiskeläge, ligger Sundsgårdens folkhögskola. Skolans paroll är ”Ett centrum för kommunikatörer”. Deras egen beskrivning på en god kommunikatör lyder ” En bra kommunikatör för samman hjärta och handling, förbinder yta med djup. Sundsgården fokuserar på att öka människors möjligheter att kommunicera”. Med den inriktningen kan årets sommarvecka i TSS, tecken som stöd, bara bli fantastisk! Skolan har välutrustade lokaler och deras restaurang Örby Ängar har dokumenterat god mat. Utsikten mot Öresund, Ven och Danmark är hänförande. Vi inkvarteras i enkel- eller dubbelrum av god standard. Rummen är ljusa och trivsamma. Sängarna är bekväma och dusch och toalett finns i alla rum. Alla rum har dessutom TV och trådlöst internet. Vill du veta mer om skolan kan du gå in på www.sundsgarden.se. Veckan blir fylld av TSS, både på lektionstid och på fritiden. På fritiden finns mycket att göra och upptäcka. Helsingborg är en av Nordens äldsta städer, 900 år gammal. Idag är Helsingborg en modern storstad med en småstads charm. Sofiero slott och Fredriksdals friluftsmuseum är väl värda ett besök. En tur till Danmark vore också synd att missa. Kursen startar måndagen den 5 augusti med fika kl 10.30 och slutar fredagen den 9 augusti med fika kl 14.30. Mer information kommer i välkomstbrevet efter anmälningstidens slut. Anmälan görs via e-post eller vanlig post till VIS Riks kansli senast den 1 juni 2013. E-post: kansli@viksriks.nu. Adress: VIS Riks kansli, Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede. I anmälan ska stå: personnummer, namn, adress, e-postadress samt telefonnummer. Vi behöver även veta om du vill ha någon specialkost, om du behöver handikappanpassat boende, vilken rumstyp du önskar och om du vill bo med någon vill vi också veta namnet på den personen. Upplägg: Vi kommer i första hand att använda oss av MeraKoms undervisningsmaterial TSS häfte 1-5 samt kommunikationsmaterial. Självklart tränar vi även på andra sätt och kommunikation med TSS kommer vi att sätta främst, vilken nivå du än befinner dig på. I anmälan uppger du vilken nivå du vill jobba på under veckan. Nybörjarnivå, häfte 1, 2, 3, 4 eller 5. Kommunikationshäftet och kommunikationsgruppen, där vi mest jobbar med att träna kommunikation, så den blir så flytande som möjligt. Barnen får som vanligt en egen grupp. Lägsta åldersgräns är 5 år. Frågor om veckan besvaras av Monica Nyman Björklund. Tel: 073- 833 92 89. E-post: quean@spray.se 10 VIS 1/2013 TSS på Sundsgårdens folkhögskola 5-9 augusti 2013 Pris: Enkelrum 2 880 kr, dubbelrum 2 000 kr efter avräknat SPSMbidrag. Barn till och med 15 år deltar gratis. ungdomar 16-17 år deltar för halva priset. Extra natt med frukost kostar 325 kr. Ingen anmälningsavgift. VIS Riks söker fondpengar och hoppas kunna bidra med att få ner kostnaderna för deltagarna. Med tåg, flyg, buss eller bil till Sundsgården... TÅG Samtliga tåg anländer till Helsingborg C (Knutpunkten). Därifrån buss nr 219 eller 220 mot Landskrona, stig av vid hållplats Sundsgården. Sundsgårdens folkhögskola Örby vägen 10 255 92 Helsingborg FLYG Flyg från Stockholm till Ängelholm. Flygbuss till Helsingborg C (Knutpunkten) Därifrån buss 219 eller 220 mot Landskrona, stig av vid hållplats Sundsgården. Foto: Sundsgårdens folkhögskola och Annika Elfstedt BIL Norrifrån: Kör E4/E5 mot Malmö. Förbi Helsingborg N och S. Ta av vid avfart Rydebäck och sedan höger mot Råå. Efter ett par km finns skyltad avtagsväg till Sundsgården. Söderifrån: Kör E6 mot Göteborg förbi Landskrona S och N. Ta av vid avfart Rydebäck och sedan mot Råå. Efter ett par km finns skyltad avtagsväg till Sundsgården. FAKTA Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Kursdeltagare, från 18 år, som går en kortkurs på folkhögskola har möjlighet att få bidrag med 405 kr/dygn. Varje person har möjlighet till 30 dagar/år. Resebidraget är 810 kr/år. Om du tar tjänstledigt för att gå på kurs får du 82 kr/timme skattefritt i högst 8 dagar. Sammanlagt får du ta ut 112 timmar och 240 timmar/år. Glöm inte att ta med ett arbetsgivarintyg att du tagit tjänstledigt utan lön. Inbjudan till Nordiska sommarveckan 28 juli - 2 augusti 2013 ... kan hämtas på www.vdnr.org eller fås via Stieg Vennström, Arentvägen 29, 806 48 Gävle, sms +46-730-82 28 30, texttel 026-16 78 49 VIS 1/2013 11 porträttet Lisa Wadin Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Foto: Privat Varför blev du journalist? Vad är ditt bästa minne från åren med VIStidningen? – Det finns många svar på den frågan. Jag har alltid känt en stark kärlek till språket i allmänhet och skrivandet i synnerhet. Jag sa redan som 7-åring att jag skulle bli journalist och vad som drev mig då vet jag inte. Men kärleken till skrivandet och engagemanget för samhällsfrågor har alltid funnits där på olika sätt. – Oj, det var svårt... Självklart är det alla möten med människor. Många skulle jag aldrig mött annars. All värme och alla skratt. – Men även det att jag utvecklats som journalist, då arbetet innebär ett stort eget ansvar för yrkesmässig utveckling. Arbetet har också gett mig mycket i form av förståelse för olika livssituationer. – Jag startade en skoltidning på eget initiativ på högstadiet. I mina tidiga tonår engagerade jag mig i Amnesty International och startade en egen ungdomsgrupp i Eskilstuna. Mycket av det engagemanget handlade ju om att skriva brev till beslutsfattare och myndigheter. Redan då trodde jag stenhårt på pennan som det starkaste vapnet. Jag har sedan engagerat mig i samhällsfrågor genom hela livet. – Gymnasiet avslutade jag på folkhögskola (efter ett sabbatsår i London) och direkt efter det påbörjade jag min journalistutbildning. Jag blev färdig 2002 och sedan dess har journalistiken varit min huvudsakliga sysselsättning. Jag har, utöver mitt arbete för VIS, arbetat på ett flertal olika lokaltidningar samt Sveriges Radio P4 Sörmland. Hur kom du i kontakt med vuxendöva och VIS? – Som många andra hörande hade jag aldrig reflekterat över skillnaderna mellan att vara vuxendöv och barndomsdöv. Jag hade heller aldrig tidigare kommit i kontakt med döva och föreningsrörelsen för döva. Men min pappa är ganska gravt hörselskadad och jag har som nära anhörig sett svårigheterna med nedsatt hörsel. – Genom en kamrat som numera sitter i VIS förbundsstyrelse fick jag en hel del kunskap om VIS. Jag fick veta att förbundets tidning ganska plötsligt stod utan redaktör och då jag fick en förfrågan om jag kunde tänka mig att hoppa in med kort varsel tackade jag ja och på den vägen är det. 12 – En speciell stund som jag minns väldigt väl var när jag deltog på TSSkurs på Wiks folkhögskola. Den hade av en händelse förlagts där samtidigt som en musikfestival. Jag minns att jag tänkte att det var lite dråpligt att det var just en musikfestival när så många av kursdeltagarna inte var hörande. Men så under kvällen, när jag själv står och lyssnar på musiken, så ser jag en av de vuxendöva männen ståendes hållandes i högtalaren för att känna musiken. Det rörde mig väldigt. Ditt sämsta minne? – Det var ett lätt val. Det handlar om all denna teknik som jag bara önskar kunde fungera. Att använda program; redigera bilder, skriva, redigera tidningen och liknande älskar jag... Men jag har varit med om två datorhaverier sedan jag började med tidningen och jag är usel på tekniska prylar. Vi människor blir så sårbara när så stor del av våra liv ligger i teknikens händer. Förutom att jag båda gångerna förlorat arbetsmaterial så har jag även förlorat en del av min kommunikation med omvärlden och minnen. – Jag skulle vilja ha en liten tekniktomte som kryper fram ur en vrå och hjälper mig när det inte fungerar. Fast jag har en liten tomte om jag tänker efter. Min dotter Stinas pappa tycker att problemlösning vid en dator är rena julafton. VIS 1/2013 Hur ser du på framtiden för vuxendöva? (gravt hörselskadade, CIbärare, implantatbärare) – Jag tror att samhället generellt kommer att tvingas anpassa sig allt mer till att människor är olika och har olika förutsättningar. Vi har gått alltför långt i utvecklingen mot ett homogent samhälle. Det har ”funkat” hittills men jag tror att samhällsutvecklingen behöver ändra inriktning om vi ska ha någon framtid överhuvudtaget. Vi kommer att tvingas se fördelarna i människors olikheter snarare än nackdelarna. Jag tror inte att det är meningen att vi alla ska vara lika. Och när samhället kommer till den punkt att vi inser detta tror jag också att förutsättningarna för människor med olika funktionsnedsättningar kommer att förbättras. Ser du någon utveckling under de år du jobbat hos oss? – Jag har ju inget längre perspektiv att luta mig tillbaka mot. Det är klart att förutsättningarna utvecklas hela tiden. För varje ny person som lär sig TSS, gillar VIS på Facebook, – Eftersom min arbetstid och min fritid ofta är samma tid så gäller det att jag ser till att arbeta med saker jag gärna gör även på min fritid. Jag trivs med att träffa nya människor och gå på loppisar. Någon direkt ”ledig” tid har jag inte utan jag har istället valt ett liv där mina måsten oftast är nöjsamma. Jag trivs oftast med att klippa gräs, städa hönshuset, renovera mitt hus, gå kurser, fotografera, hugga ved eller skriva. Du har en fantasieggande adress, Jäder Pettersburg, berätta något om den? – Med tanke på mitt andra arbete med byggnadsvård och mitt intresse för äldre bebyggelse så är det nästan så jag får skämmas lite när jag inte vet var namnet Pettersburg kommer ifrån. Jag bor i mitt föräldrahem mellan Eskilstuna och Strängnäs och här har tidigare legat ett torp som hette just Pettersburg. Det var ett aktivt val att återta det namnet när Posten tog bort sina postlådenummer för VIStidningens redaktör Lisa Wadin driver, vid sidan av sitt arbete för VIS, byggnadsvårdsbutiken www.allting.com i en ladugård utanför Eskilstuna. När hon inte arbetar åt VIS eller det egna företaget lägger hon mycket tid på renovering.och förra sommaren köpte hon en kolonistuga till dottern som hon fick hemfraktad och här är i full fart med att lägga nytt tak på. Hon bor på landet mellan Eskilstuna och Strängnäs tillsammans med sin dotter och en hoper höns och katter. Här katten Eskil, ivrig att följa med på svampplockartur. som får kontakt med någon med liknande upplevelser eller som väljer att skrivtolka sin föreläsning så utvecklas kunskaperna och medvetenheten och på så sätt också förutsättningarna. Det är lätt att missa de små sakerna men samhällets utveckling är ju många små saker tillsammans. – Mina kunskaper i TSS är ännu begränsade. Jag har gått två helgkurser och försöker att titta på personer som tecknar för att snappa upp lite. Det svåra är att minnas det jag lär mig då jag inte har någon att teckna med i min vardag. Sakta men säkert utökas dock mina kunskaper. Men även när jag träffar personer som tecknar i vanliga fall så märker jag att de avstår när de pratar med mig eftersom jag är hörande. Jag brukar be VISare att teckna ändå för att ge mig möjligheten att träna. Berätta något om ditt liv utanför VIS och din fritid? – En stor del av min tid går ju till att vara mamma och husägare. Två uppgifter jag trivs väldigt bra med. Utöver det har jag min byggnadsvårdsbutik på sommarhalvåret då jag jobbar i princip dygnet runt. Att vara egenföretagare är ju på gott och ont, men jag känner stor tillfredställelse i att få arbeta med ett av mina främsta intressen. VIS 1/2013 många år sedan. Huset ligger avskilt men i en by med nio bofasta familjer. Om du fick precis som du ville med VIStidningen, vad vill du göra då? – Då skulle jag vilja ha en redaktion med fler journalister för att i större utsträckning kunna bolla idéer, tillföra tidningen fler olika perspektiv och utnyttja varandras olika förutsättningar och erfarenheter. Gärna bestående av vuxendöva som ju är den grupp som lättast kan se vad som bör belysas. Att jag är hörande är ju en fördel i många sammanhang rörande tidningen men också en nackdel i det här avseendet. Liksom Lisa skulle jag gärna ha en liten tekniktomte för privat bruk, både för datorn och för alla hörseltekniska hjälpmedel vi är så beroende av. Och liksom Lisa önskar jag att VIStidningen får de resurser den behöver för att utvecklas. VIStidningen är en viktig visuell kanal för oss och vår omvärldsorientering, kunskapsutbyten och kontakt med andra. 13 Tystnad som talar och tiger Pythagoras, den gamle greken som dog för omkring 2 500 år sedan, var inte bara ett matematiskt snille. Han var också mycket intresserad av steg och intervall inom musiken. Bilderna är träsnitt ur ett musikteoretiskt arbete av Franchiso Gaforis, publicerat i Milano 1492. D övhet och grava hörselskador beskrivs ofta – och naturligtvis med all rätt – som ett tämligen svårartat kommunikationshinder. Det är ju så vi spontant och konkret upplever vår förlust i vardagen. Det har blivit svårt att prata och umgås med anhöriga, med vänner och bekanta. En kontakt har brutits, det sociala umgänget går på sparlåga. Men vår förlust är ju mera omfattande och mer komplicerad än så. Andra människor har ofta svårt att föreställa sig vad en sinnesförlust eller annat handikapp innebär i praktiken, ett vardagsliv utan hörsel. Den som saknar egen erfarenhet av saken överdriver ofta problemen och glömmer att det finns både tekniska hjälpmedel och andra sätt att kommunicera som i mångt och mycket kan kompensera för förlusten. Också forskningen, som tog fart efter andra världskriget när många soldater kom hem med grava hörselskador, hamnade ibland lite fel. Det hände att man alltför ensidigt fokuserade på akuta tillkortakommanden i vardagslivet, till exempel att inte kunna uppfatta larm, varningssignaler i trafiken, aggressiva hundskall och så vidare. Med tiden vändes uppmärksamheten också mot lägre ljudnivåer, på 20-30 decibel och däromkring. Det kunde då handla om skenbart obetydliga saker som att inte längre kunna ta en promenad i parken och höra det trevliga prasslet av torra höstlöv under stövlarna. I Sverige hör Maud Eriksson-Mangold och Soly Erlandsson, båda verksamma vid psykologiska institutionen i Göteborg, till pionjärerna på detta område. I Danmark skrev Aage V. Christensen, den danska dövrörelsens nestor, att ’’hörseln är det viktigaste sinnet när det gäller att skapa och vidmakthålla en levande kontakt med omvärlden’’. Även för honom var det alla småljud som omger oss som stod i centrum. Han kallade dessa ickeverbala ljud för ’’tonen från livet’’ och skrev att när den 14 tonen tystnar genom en nedsatt eller förlorad hörsel får det allvarliga följder för orken och livsglädjen Christensen berättar också att han efter en tid som döv slutade gå på teater. Skälet var inte att han inte längre kunde höra vad som sades på scenen – det är inte så nödvändigt som många tror och det behövde han inte eftersom han ofta redan kände till handlingen i pjäserna. Nej, det primära skälet var ett helt annat. Hörselförlusten hade också tagit ifrån honom förmågan att uppleva stämningen och atmosfären i salongen innan ridån går upp – ’’ett sakta sorl av röster, stolar som skrapade, musikerna som stämde sina instrument, alla dessa ljud som tillsammans skapar en atmosfär vi bara kan uppleva i på teatern eller i en konsertsal. Och så stillheten när ljuset släcks och vi väntar på att ridån skall gå upp, förväntningens stillhet som är så intensiv att man kan höra den historiska knappnålen falla.’’ Tystnaden som metafor Här snuddar Christensen vid något mycket viktigt: att den som blivit döv också förlorat förmågan att uppleva tystnad. En del människor – och inte bara normalhörande – finner detta lite märkligt. Tystnaden har ju på sina håll nästan uppfattats som synonymt med att vara döv – dövheten som ’’ett liv i evig tystnad’’. Det är en gammal tradition, en seglivad metafor som går igen i titlarna på många böcker om dövhet. Ett färskt exempel är Göran Skyttes bok om en äldre döv släkting, Carl Julius Dalmer. Boken heter Brev från tystnaden och publicerades 2008. Men tystnad är inget entydigt begrepp. Den har sitt eget språk, en rik repertoar av uttrycksmedel. Den kan, vid sällsynta tillfällen, vara total och erbjuda en sällsam upplevelse. En tystnad av det slaget har jag bara upplevt en enda gång. Det var i Joesjö i Västerbotten, någon kilometer från gränsen till Norge. Det var vinter, kallt och vindstilla. Inte ett ljud hördes, inte ens ett stilla sus i VIS 1/2013 vinden, ingenting. Det var långt till människor och våra spår i snön var de enda som fanns. En total frånvaro av ljud. För att kunna uppleva en tystnad av det slaget måste man ha friska öron, en oskadad och fungerande hörsel. Det finns andra tystnader som försvinner för oss när hörseln överger oss. Människor som arbetar med film har blivit allt duktigare på att utnyttja inte bara musik och andra specialeffekter på ljudsidan utan också kraften och överrumplingen i en plötslig tystnad. En sådan tystnad bär sitt eget budskap. Den signalerar att något extra och oväntat har hänt eller är på väg att hända. Som döva kan vi kanske ändå ana oss till vad som sker men inte samtidigt som vårt hörande sällskap. Vår upplevelse av vad vi ser blir en annan, fattigare och torftigare. Lika viktiga – ja, i själva verket ännu mycket viktigare – är de små tystnader vi hellre kallar pauser och som vi alla använder oss av i vårt dagliga verbala umgänge med andra människor. De är ofta helt avgörande för att vi ska förstå vad vi säger till varandra. Utan pauser, utan de möjligheter de ger till en rytmisering av ordflödet, skulle vårt tal bli inte bara oerhört tröttande utan också nästintill en talare som vill övertyga och göra intryck att inte glömma bort pauserna: ’Glöm inte bort att andas – för åhörarnas skull. Det är i pauserna som lyssnaren andas och relaterar det du har sagt till sitt eget liv… Pauser är viktiga. Du kan använda dem dels för att ge dig själv tid för reflexion. Dels före att ge lyssnaren tid för eftertanke. Pauseringarna ökar även din trovärdighet. De gör att du framstår som en person som inte ’bara pratar’ utan också tänker.’’ Att arbeta med tystnad Det finns yrkesgrupper – till exempel inom musik och teater – som vet lite mer än andra om tystnader och pauser. De vet det av det enkla skälet att det ingår i deras dagliga arbete. I notskriften är pauserna tydligt angivna med sina särskilda tecken för olika tidsvärden. Den som kan sin musikhistoria vet också att konstmusiken under barocken gärna arbetade med vad som kallades abruptio, alltså plötsliga tystnader för att ge en extra stegring i det dramatiska förloppet. Pausen är inte stum, inte ett avbrott – den är ett sätt att bygga upp en förväntan och förbereda publiken på ”Och det är dessa pauser, i andras tal, som försvinner för oss döva när vi med tolkars hjälp ska följa en föreläsare i talarstolen eller själva delta i ett samtal eller en diskussion med andra...” obegripligt för andra människor. Det är pauserna som ger struktur och mening åt det vi säger. När pausen försvinner Det är dessa pauser, i andras tal, som försvinner för oss döva när vi med tolkars hjälp ska följa en föreläsare i talarstolen eller själva delta i ett samtal eller en diskussion med andra. Nästan alla av oss har en tendens att tala för fort. Resultatet blir att även mycket professionella tolkar har svårt att hinna med. De hinner kanske hjälpligt återge vad talaren eller någon annan på mötet säger men för pauserna blir det som regel ingen tid alls. Tolkarna gnor allt de kan – och texten rinner om det är skrivtolkning det handlar om utan avbrott förbi på skärmen. På skärmen finns inte heller något stödjande och förtydligande kroppsspråk, inga glidningar i röst och tonfall. På skärmen ser allt ut att vara lika viktigt. Allt flyter förbi som en ostrukturerad gröt av ord. Det är inte tolkarnas fel, men det är förklaringen till att vi döva så fort blir trötta när vi ska följa vad andra säger på en skärm. Situationen blir lite annorlunda vid tolkning till TSS eller teckenspråk, till manuella metoder. En professionell tolk kan ta sin egen mimik till hjälp och förmedla en del av talarens eget kroppsspråk. Men även vid sådan tolkning blir det ofta svårt att ta till sig vad talaren vill ha sagt om denne, som nästan alla av oss, envisas med att tala för fort. Det blir ingen ’’luft’’ i talet för döva lyssnare – inte den möjlighet till reflexion och eftertanke som pauserna ger en hörande lyssnare. Antikens vältalighetsexperter visste värdet av en väl använd paus. Det gör dagens retoriksakkunniga också. I en tämligen färsk bok i ämnet, Snacka snyggt av Elaine Bergqvist, understryker författaren hur viktigt det är för VIS 1/2013 något nytt, en stund av tyst dialog med publiken. Folk som arbetar med teater – inte bara skådespelare och regissörer utan också dramatikerna – vet också vad det handlar om och hur avgörande hanteringen av tystnader och pauser är för publikens upplevelse av vad som sker på scenen. Många av våra mest framgångsrika pjäsförfattare har varit noga med att i sina manuskript ange inte bara var pauser ska läggas in utan också deras längd. Keve Hjelm underströk gärna, både som regissör och som undervisande rektor för Teaterhögskolan i Stockholm, att en paus måste repeteras med samma omsorg som en replik. När våra mest framstående komiker hyllas för sin känsla för tajming är det som regel just deras bruk av pauser det handlar om, ett absolut gehör för den rätta längden. De tillåter inget slarv, ingen ’’ungefärlighet’’, och när en pjäs är färdigrepeterad har inte bara den talade dialogen fått sitt rätta tempo, även pauserna har fått sin rätta längd. Suzanne Reuter, en med all rätt älskad och prisad aktris, var nöjd när hon medverkade i Ray Cooneys komedi Hotelliggaren på Chinateatern och kunde konstatera att skillnaden i tid när det gällde första akten inte skilde sig mer än sju sekunder från kväll till kväll. Yrkesfolkets kunskaper om pauser och tystnad bör kunna hjälpa oss alla att förstå de exakta innebörderna av vad döva har förlorat. Den som har en del hörselrester kvar kan ha svårt att uppfatta vad andra säger men ändå få ganska klart besked om när det blir tyst. För den som inte hör något alls blir situationen, som så ofta, mycket annorlunda. Text: Bo Andersson 15 Tekniska hjälpmedel har förändrat Gull-Britts liv Gull-Britt Lindahl är barndomsdöv och har genom livet upplevt stora förändringar vad gäller tekniska hjälpmedel för döva och hörselskadade. – Hjälpmedlen ger en frihet, säger hon. Den tekniska utvecklingen har under de senaste decennierna underlättat kommunikationen mellan människor världen över. För såväl hörande som för döva. Gull-Britt Lindahl minns en barndom utan vare sig bildtelefoner eller textning på TVn. G ull-Britt Lindahl, som har varit döv sedan födseln, bjuder på kakor och kaffe hemma i villan i Bromma. Då undertecknad inte kan teckenspråk har vi hjälp av en tolk att kommunicera. Gull-Britt berättar att tillvaron för döva ändrats markant sedan hon var barn. Hennes mamma, som även hon var döv, hade varken hörapparat eller texttelefon att använda sig av. De gånger Gull-Britt blev sjuk cyklade mamman hem till sin hörande syster som fick ringa till skolan och sjukanmäla GullBritt. Annars var det lappskrivande som gällde i kommunikationen med den hörande världen. – På den tiden ansåg man att det var synd om oss döva, folk började prata högre när de fick reda på att man var döv. Idag är det inget speciellt med dövhet. Barnen får lära sig teckenspråk tidigt och folk pratar tydligt så man kan läsa på läppar. Det finns dessutom en massa hjälpmedel till hands som ger en frihet, säger Gull-Britt Lindahl. 16 Hon arbetade 43 år som labingenjör på samma företag. Även om det ibland var svårt att hänga med på möten då folk pratade i mun på varandra, trivdes hon jättebra. Idag lever hon ett aktivt pensionärsliv. Tillsammans med sin make engagerar hon sig bland annat i internationella basketprojekt vilket innebär kontakter med döva i Sydamerika, Asien och Afrika. Kommunikationen sker med teckenspråk via bildtelefon. De tekniska apparater hon har mest nytta av skiljer sig inte från vad en hörande person använder. I tur och ordning är det mobilen, pekskärmen/padden och TVn som är viktigast. Utöver det använder hon sig av vibrationssignaler för väckning, brandlarm och telefon. När barnen var små användes blinkande lampor som gick igång när de vaknade. Gull-Britt var testperson när texttelefonen kom i början av 1970-talet. Hon säger att det var en fantastisk nyhet då. För ungefär tio år sedan kom bildtelefonen och även om VIS 1/2013 den inte går att ringa med på kvällar och nätter använder hon den ofta. Textningen på TV-kanalerna går framåt, både kanal 1, 2 och 4 gör det bra tycker hon. Men hon förvånas över att live-textningen fortfarande är så dålig. – Den är betydligt bättre i till exempel Storbritannien. Det är lite tråkigt att reklamen inte textas, då hänger man inte med om andra skrattar, säger hon. En sak som hon anser att det måste bli ändring på är svårigheterna för döva att kontakta vårdcentralen. Att ringa till en automatisk växel som enbart är anpassad för hörande personer är ingen höjdare. Annars ser hon inga hinder med att vara döv. – Skype öppnade många dörrar och androidtelefonen är jag beroende av, utan den skulle jag bli galen. Jag kan inte förstå hur jag klarade mig innan, säger hon och skrattar. FAKTA: - Genom landstinget kan den som behöver få tillgång till bland annat text- eller bildtelefon, hörapparater, väckningsanordning och signal för dörr, telefon och brandvarnare och babyvakt. - Tjänsten ”Tolken i fickan” ger möjlighet att kommunicera direkt med hörande med hjälp av teckenspråk och utan fysisk tillgång till en teckenspråkstolk. (http://www.pts.se/sv/Teckensprak/) - Är det någon i din närhet som vill lära sig teckenspråk? Titta in på www.spreadthesign.com som översätter skrivna ord till teckenspråk. - Skype är ett gratisprogram som går att ladda ned från internet till datorn eller mobilen. Skype förmedlar både bild, ljud och text. - En androidtelefon är en modern mobiltelefon med bättre skärm som bland annat kan visa rörliga bilder. Text och foto: Olle Eriksson Annonsera i VIStidningen? Kontakta Bert Fahller, e-post: bert@fahller.se VIS 1/2013 17 Ljudtekniker - med hörseln som insats? Anders Pantzar har arbetat som ljudtekniker under lång tid och är noggrann med att skydda sina öron. I sitt arbete löper han inte bara risk för hörselskada, han riskerar även att förlora sin förmåga att göra ett bra jobb. För vad vore en ljudtekniker utan sin hörsel? L judteknikeryrket är brett, man kan arbeta med musik, tv, film och radio. Anders Pantzar har arbetat med musik under hela sitt yrkesverksamma liv. Som tonåring gick han en kort ljudteknikerutbildning på fritidsgården och sedan började han, på ideel basis, att arbeta med banden på fritidsgården. Sedan elva år tillbaka arbetar han som ljudtekniker på heltid, de senaste åren har det handlat om livemusik. Hans uppgift är att se till att både ljudet på scenen för artisterna och ljudet som publiken möter är bra. När jag träffar Anders Pantzar på hans arbetsplats Lokomotivet i Eskilstuna, står han och rattar mixerbordet inför kvällens spelning med Ulf Lundell. Större artister som ikväll har oftast sina egna ljudtekniker och då är det Anders uppgift att serva dessa. Vid andra arrangemang är det han som har det fulla ansvaret för att ljudet ska låta så bra som möjligt. Han har inte själv drabbats av hörselproblem men han säger att det finns kollegor som fått tinnitus. –Det finns också exempel på personer som borde sluta för att de har för dålig hörsel och därför gör ett dåligt jobb. 18 Han säger att folk med åldern får sämre diskant men att ljudtekniker drabbas tidigare av denna typ av hörselnedsättning. Är hörselproblem något du oroar dig över? – Ja det gör jag, annars skulle jag inte vara så noggrann med att skydda mina öron. Precis på samma sätt som att det är lättare att snubbla när man är trött funkar det med hörseln. Är man trött är risken att skada hörseln större. Det händer att min fru och mina barn påpekar att jag är trött och borde ta det lugnt. Han plockar fram en ask där han förvarar sina hörselskydd. Det är två små silikonproppar som blivit avgjutna efter hans öron. I dem sitter filter som dämpar ljuden, de gör att man hör samma saker som utan propparna men med lägre volym. Han säger att han använder dem så ofta han kan, inför konserter när det riggas upp och under konserterna. Anders öronskydd kostade 2000 kronor, men det finns en uppsjö olika öronskydd med skiftande kvalité från 30 kronor och uppåt. – En bra grundutbildning och en bra skyddsutrustning är A och O när det gäller att skydda öronen. Det handlar om att lära sig hur örat reagerar på olika frekvenser. Då VIS 1/2013 Namn: Anders Pantzar Ålder: 38 år Yrke: Ljudtekniker undviker man sånt ljud som är skadligt för publiken och sig själv. Han pekar på en ratt på mixerbordet och säger att han även använder sig av så kallade limiters som gör att ljudet, i händelse av ett tekniskt fel, inte kan överstiga en viss decibel. Det finns också regler kring ljudnivåer att förhålla sig till beroende på om konsertbesökarna är under eller över 13 år gamla. I och med att hörseln naturligt blir sämre räknar han inte med att kunna arbeta som ljudtekniker fram till pensionen. – Det känns hårt, på sikt måste jag nog byta inriktning, säger han. Text och foto: Olle Eriksson FAKTA - Ny forskning visar att personer med nedsatt hörsel presterar samma arbete som hörande men ofta blir tröttare. Personer med nedsatt hörsel upplever generellt sina arbetsuppgifter som mer ansträngande än hörande. - Musik- och underhållningsbranschen är speciell i jämförelse med andra branscher med höga ljudnivåer, då ljudet är den avsedda produkten. En musiker eller ljudtekniker är också beroende av sin hörsel för att kunna utföra sitt arbete. - Vård- och omsorgspersonal, ljudtekniker, diskjockeyer, serveringspersonal och instruktörer i motionslokaler är några av de yrkesgrupper som är speciellt utsatta för höga och skadliga ljud. - I en amerikansk undersökning uppgav 55 procent av de tillfrågade, som arbetade som ljudtekniker och serveringspersonal på musikklubbar i New York, att de ansåg sig höra sämre sedan de börjat arbeta på den aktuella arbetsplatsen. Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen. Följande sidor gäller på respektive kanal: SVT 1: sidan 199 SVT 2: sidan 299 SVT 24 och Barnkanalen: sidan 793 Kunskapskanalen: sidan 794 SVT World: sidan 795 TV 3: sidan 199 TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890 Kanal 5: sidan 199 Kanal 9: sidan 199 VIS 1/2013 19 krisskross med vis 1/2013 Rätt lösning på SÖK ORD i VIS 4/2012: Namnet som söktes var AUGUST Vinnare av VIS SÖK ORD nr 4/2012 är Mayvor Malmström, Luleå Grattis! Trisslott kommer med posten. V I S Så här gör du: Ett ord är givet, resten ska in i de tomma rutorna. Ordet vi söker läser du uppifrån och ner i de skuggade rutorna. Vad är det? ___________________________ ALT ANIS ARV BERO BLÅ DANS DELA DITT ENE EVIG GLOB GÖK HEL IDE IDOL INTE Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 maj 2013 till: VIS Sandsborgsvägen 52 122 33 Enskede. Märk lösningen VISKRYSS 20 JÄMN KILO KUL LACK LEKA LOM LUR MILD MOS OPP ORD OST PUCK PUSS SAV SKOG SMEK SNÅR SVEK SÖT TAND TEJP TON TORP TRE TROR ULV UNGE UTÅT VIDD ÅSKA Insänt av: Adress: Krysset är gjort av Lena Munck VIS 1/2013 Kontaktpersoner i länen (för att som hörande ringa texttelefon, ring 90 165 och begär numret) VIS Norrbotten: Maggan Eriksson sms: 070-573 21 79 e-post: maggan.erik@bredband2.com VIS Jämtland: Gunilla Kruth sms: 070-398 63 38 VIS Stockholm: Sonja Mogert mobil: 0707-68 54 35 e-post: sonjamogert@hotmail.com VIS Örebro: e-post: gunilla.kruth@hotmail.com bjarne sundström texttel: 0587-143 95 e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com VIS lokalförening Östersund: VIS Västernorrland: VIS Dalarna: VIS Kalmar län: VIS Uppland: VIS Halland: VIS Jämtlands kansli tel: 076-820 19 67 e-post: visj@hotmail.se Göran Möller tel/texttel: 0243-23 24 33 e-post: goran.mller@spray.se Birgitta Samuelsson tel: 018-46 33 50 e-post: samuelsson.birgitta@gmail.com VIS Skåne: Krister Weidenmark tel: 0479-400 05 e-post: krister.weidenmark@swipnet.se VIS Vätternregionen: Margaretha Holmdahl e-post: marga@telia.com Folke Nordung tel: 0611-51 11 65 e-post: folke.nordung@home.se Kjell Åkesson mobil: 0738-54 54 90 e-post: eva-kjell@telia.com Mona Sammens tel: 0430-131 35 e-post: sammens1@hotmail.com VIS förbundsstyrelse Ordförande: Kontaktperson till länen: Vice ordförande: Studieorganisatör: Kassör: Suppleant: Kerstin Kjellberg Lekattvägen 17 C 793 30 Leksand texttel: 0247-144 19 bost. texttel: 0247-641 58 arb. fax: 0247-151 03 arb. e-post: vis.kjellberg@sdrf.se Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Grenljusbacken 13 117 65 Stockholm texttel: 08-19 46 22 sms: 073-939 48 38 e-post: k.tynderfeldt@comhem.se Ingegerd Fahller mobil: 070-200 24 36 sms: 072-223 37 28 e-post: visriks.kassa@gmail.com VIS 1/2013 Gith Holmgren mobil: 070-544 53 16 e-post: visj@hotmail.se Suppleant: Krister Gustafsson Handöl 570 830 15 Duved mobil: 070-369 25 14 e-post: elgubbe@msn.com Annika Elfstedt Kuluddsvägen 38 777 90 Smedjebacken sms: 0730-27 75 88 e-post: annikaelfstedt@ymail.com Monica Nyman-Björklund Södergatan 46 941 40 Piteå tel: 0911-104 24 sms: 073-833 92 89 21 PR på ett nytt sätt D et är verkligen inte lätt att hänga med i allt nytt och all ny teknik. Ta bara den där lilla fyrkantiga krumeluren som dyker upp lite varstans, vad är det egentligen? Den finns i tidningar och reklam, ja överallt. QRkoden uppfanns i Japan för 19 år sedan och nu har den hunnit ifatt oss. Den kan jämföras med EANkoden (streckkoden) som är unik för varje produkt och pris. QR står för Quick Respons. Koden är unik för varje enskild hemsida och hör hemma i nya generationens mobiler och appar med pekskärm och surfplattor. Om du har en mobiltelefon med pekskärm, så scannar du in den lilla fyrkanten och vips så har du VIS hemsida i mobilen och kan läsa den. Göran Möller och undertecknad har tagit fram QRkoden för VIS hemsida och ska nu sprida den i VIStidningen, på hemsidan och via information till länsföreningarna. Den ska dyka upp överallt, det ska vi hjälpas åt med. Även Du och Du, ja alla. Vi har även tagit fram QRkoden som klistermärken i frimärksformat. Dessa kan vi sätta på externposten, på broschyrer och överallt där vi vill synas. Den finns att beställa från kansliet, hör av er alla medlemmar och länsföreningar. Det gäller att vi alla hjälps åt att sprida medvetandet att VIS finns och vår förväntan är att nå ut till den yngre publiken genom den nya tekniken. Men som sagt, då måste vi alla hjälpas åt att sprida budskapet. Vi i PRgruppen hoppas verkligen att alla hakar på och hjälper oss med marknadsföringen. Koden kommer också att finnas i worddokument som var och en kan skriva ut som har skrivare. Ring eller maila till Göran Möller eller undertecknad så skickar vi över filen. Säkert har ni någon yngre i er bekantskapskrets som har den nya generationens mobil med pekskärm och appar och allt vad det heter som gärna vill visa dig och kanske även själv blir intresserad av VIS. Till sist är det helt öppet för alla länsföreningar och medlemmar att kontakta oss, vi har redan fått kontakt med några av er. Alla ska vi hjälpas åt! Fortsatt värvning A rbetet med att värva nya medlemmar måste fortsätta. Som ett led i detta konstaterande presenterade VIS PRgrupp, på Rikstinget i höstas, ett förslag som ska uppmuntra till fortsatt medlemsvärvning. Förslaget antogs och innebär att varje länsförening som värvar tio medlemmar får en bonus bestående av en ask batterier. Dessa kan länsföreningen sedan sälja vidare och behållningen går till länsföreningens kassa. Bonussystemet följer ingen tidsplan utan sker fortlöpande. Den förening som för tillfället bara har till exempel sju värvade nya medlemmar fortsätter till dess att de uppnått tio nya medlemmar. Då faller bonusen ut och sedan börjar man på en ny omgång. Enkelt uttryckt: för var tionde värvad medlem får föreningen en ask batterier att sälja bland sina medlemmar och eventuella nyintresserade. Text: Bert Fahller VIS riksförbunds kontonummer: Plusgiro 372325-1 medlemskonto för medlemsavgifter Bankgiro 5713 – 9420 ett allkonto för diverse inbetalningar Glöm inte bort... ... att skicka in till VIStidningen och www.visriks.nu när det sker någon förändring i er länsförening. Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse eller har ni något annat spännande på gång? Hör av er till vistidningen@live.se Tack på förhand! /Lisa Wadin, redaktör Text: Bert Fahller VIS kansli ligger på plan 2 i IRIS-huset i Enskede. Du är välkommen att hälsa på! Vill du besöka kansliet så ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén. Kontaktuppgifter på sidan 2. 22 VIS 1/2013 krönika Jag minns skräcken - det rubbade min identitet N är jag var fyra år inflammerades mina stackars hinnor som sitter mellan hjärnan och skallbenet. Det var en lömsk insjukningsprocedur som liknande en vanlig febersjukdom. Mina föräldrar hade ingen chans att kunna reagera i tid. På sjukhuset konstaterade en doktor att mitt högeröra slutat göra vad det var skapt för. På ett dygn hade jag gått från att vara normalhörande till att bli halvdöv. Från detta dygn och den närmaste tiden därefter minns jag faktiskt ingenting. Jag var antagligen för liten för att förstå hur dramatisk omställningen var. Vissa som drabbats av samma inflammation har blivit totaldöva, än idag händer det faktiskt att barn dör. Så, jag hade tur. Mitt första hörselrelaterade minne är från min första skoldag då fröken sa ”varsågoda och ta den bänk ni vill ha” och mamma snabbt kryssade mellan alla barn och högg bänken snett till höger om katedern för att ta den åt mig. Jag minns också att jag hade dykförbud i badet under många år. Som barn kan jag annars inte minnas att jag led av min hörselnedsättning mer än att det var tråkigt att säga ”va?” lite väl ofta och att bli opererad. Jag fick vid flera tillfällen små rör inopererade som skulle få bukt med mina återkommande öroninflammationer. Som tonåring minns jag däremot skräcken som kom smygande i kroppen när jag tänkte tanken att även mitt hörande vänstra öra skulle kunna sluta fungera. När jag var femton fick jag en öroninflammation som inte gav med sig innan trumhinnan gått sönder och det droppade blod ned på axeln. Under två dagar var hörseln helt utslagen, jag hörde bara ett dovt mumlande när folk pratade och jag minns att jag blev väldigt trött av ljud överhuvudtaget. Men det absolut jobbigaste var panikkänslorna, tanken att min dövhet var permanent. Efter att ha fått antibiotika och hörseln kommit tillbaka satt den där skräcken ändå i ett par veckor. Någon månad senare blev jag kallad till ett samtal på öronmottagningen där jag fick frågor om hur min dövhet påverkade mig och i vilka situationer som jag led av det. Efter samtalet skulle mitt öra avgjutas för att jag skulle få en öronpropp. Öronläkaren som intervjuat mig följde med till teknikern som skulle göra avgjutningen och jag minns att hon sa till teknikern att ” här har vi en kille som är döv”. Det var jobbigt att höra, tanken på att någon gång behöva bära hörapparat var helt främmande, det var som att det rubbade min identitet. Varför det var så känsligt kan man undra, kanske hade det att göra med min bild av döva som till viss del präglats av den dövskola som låg i närheten av skolan där jag gick som barn. Det fanns aldrig något utbyte mellan skolorna utan ett klart uppdelande i ett vi - de hörande - och ett dom, som elakt kallades för propparna. Jag gick inte tillbaka till öronläkaren igen. Som 30-åring växte tankarna på en hörapparat. Jag hade blivit pappa och kände mig tryggare och mindre ängslig inför vad andra skulle tycka om saker och ting. Jag kontaktade en öronläkare som skickade mig vidare till en specialist där jag fick prova en hörapparat. Under min första timme med mitt nya hjälpmedel hörde jag en massa ljud som jag under 26 år gått miste om. Det skärande ljudet av papper som dras ut från ett block, fågelkvitter och bilar på avstånd. Skillnaden var fascinerande. Det var som att jag förr gått omkring med en kudde över huvudet. När min treåriga dotter sett en barndokumentär om döva berättade jag om min dövhet på ena örat. Då frågade hon mig om jag inte kunde teckenspråk. – Jag har inte behövt kunna det, svarade jag, varpå hon replikerade: – Men snart behöver du. Jag nickade instämmande och skrattade. Text: Olle Eriksson Foto: Jan-Åke Eriksson PUL inom VIS Vid sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för publicering i VIStidningen samt på förbundets hemsida, www.visriks.nu eller på förbundets facebooksida. Medverkande/närvarande vid dessa sammankomster kan alltså komma att synas på bild i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte att informera om föreningens arbete och/eller förehavanden och hanteras ej i register eller dylikt. Skulle du av någon anledning vara missnöjd med publicering hör av dig till e-post: vistidningen@live.se eller till VIS styrelse, kontaktuppgifter på sid 21. VIS 1/2013 Beställ VIS värvarbroschyr! e-post: kansli@visriks.nu 23 Avsändare: VIS Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52 122 33 ENSKEDE Skicka in material till VIStidningen Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut! Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet! Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening! VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar, men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar. VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren. Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal. Men även här är det upp till DIG! VIS är sina medlemmar! Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra förutsättningarna för vuxendöva! Bli medlem i VIS! Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter. PLATS FÖR FRIMÄRKE Som medlem får du: - VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år - möjlighet att delta i kurser - information om vad som händer på både riks- och länsnivå - gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor med liknande erfarenheter Ja tack jag vill bli medlem i VIS (200 kronor/år) VIS KANSLI Sandsborgsvägen 52 122 33 Enskede Ja tack, jag vill ha mer information om VIS Namn: Adress: Tel/texttel: E-post: Välkommen som medlem! 24 VIS 1/2013
© Copyright 2024