VIStidningen 3/2008
VIS Tidningen för vuxendöva - Utgiven av Vuxendöva i Sverige LEDAREN: Låt oss behålla medlemmarna i VIS I DETTA NUMMER: TOLKUTBILDNINGAR PÅ DISTANS ANNIKA REHN SKRIVER BÖCKER MED TSS VÅRD PÅ LIKA VILLKOR 3/2008 www.visriks.nu Li nn hu ea D O är nd B elv M ut sig am ert SLA åt na s bo G sig . Lä lhu e i Ö r m SB na s m nd re ed IL D l e , b på hun r o är L ro. sin EN sid da m B inn Bamfam : an r fö am ea se ilj 10 r d se s ö , s och öv o ro om s in a ch n ...och mycket mer VIS INNEHÅLL Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. ”N u måste vi slå våra kloka huvuden ihop för det finns många ute i landet som har egna bra idéer” : Ledaren Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg 63505 Eskilstuna Tel: 016-912 01 Mobil: 0739-89 33 72 vistidningen@live.se 3 4 6 8 10 12 13 Ledaren - Låt oss behålla medlemmarna i VIS Utan räls på skärets vägar - VIS Västernorrland Styrelsemöte - april - maj - juni 30 tryck och blås - VIS Dalarna Bamse - människans bäste vän? Fakta Signalhundar Vård på lika villkor - om dövhet och psykisk ohälsa 16 20 21 22 Årets sommarvecka på Sigtuna Folkhögskola Kryssa med VIS Minnesord - Lillian Ström Tolkutbildningar på distans - ”alternativet är att er gärna att ni medlemmar sänder in egna artiklar om allt som rör vuxendöva i Sverige, gärna med fotografier eller illustrationer. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. lägga ner” Material till VIS 4/2008 ska Prenumeration Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 3/2008 Folke Nordung Anita Nilsson bjarne sundström Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Lis Persson Agneta Forsberg Lena Munck Bo Andersson Lennart Tjärnström Mikael Gustavsson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Bureå VI S ha inkommit senast den 10 november 2008. helår 150 kronor F 25 Om SVTs textning under OS 26 Barnböcker med TSS - lär familjen dina tecken 29 Krönika: Near deaf experiece - Apelsin-kaffe- metoden 30 Rättelser och ändringar i ”1700 tecken för TSS och teckenspråk” 32 Äntligen är den här... ör prenumeration och annonsering kontakta kanslist Susanne Roslund VIS Fack FH29 80130 Gävle e-post: kansli@visriks.nu 2 VIS 3/2008 Ändringar i bildtexter V:3 51:1. 51:3. 60:12. 67:12. 71:10. 123:7. ska vara böjda 8:handen ändra till hållhand ändra till hållhand bilderna omkastade felstavat: kors ska vara kort bilderna omkastade bilderna omkastade Ordlistan akta tillägg till 113:11 anorak ska vara 46:5 bekymmer tillägg till 8:7 blixtlås ska vara 46:6 döma ska vara 130:6 försiktig även 113:11 försäkring även 65:8 glas (mtrl) tillägg till 71:3 handskar ska vara 46:4 halsduk ska vara 46:3 hatt ska vara 46:2 internationell ska vara 128:10 huva ska vara 46:5 i går ska vara 29:11. kamp ska vara 113:9 kapuschong ska vara 46:5 kista (begravn.) tillägg till 42:1 kämpa ska vara 113:9 kängor ska vara 46:7 långkalsonger ska vara 46:12 maskin nästan overall pjäxor projekt rädda skomakare skor skydd, skydda sockor stövlar sticka (m garn) strumpor studera tangentbord tofflor tom vantar verktyg tillägg till 52:11 ska vara 10:10 ska vara 46:6 ska vara 46:7 även 124:10 ska vara 113:7 ska vara 46:7 ska vara 46:7 ska vara 113:8 ska vara 46:11 ska vara 46:8. ska vara 46:10 ska vara 46:10 tillägg till 121:3. tillägg till 91:11 ska vara 46:9 tillägg till 9:14 ska vara 46:4 ska vara 56:1. Förbundet satsar på dig... ... som är eller kan tänka dig att vara cirkelledare i TSS ute i din länsförening. På kursen får du råd och stöd i din roll som cirkelledare. Lärare för kursen är Annika Elfstedt. Beroende på hur stort intresset är planerar vi för en cirkelledarkurs till våren. Anmäl ditt intresse till: Anita Nilsson Jacob Ulfssons väg 8 B 647 32 Mariefred e-post: anita.vis@telia.com Fax/Texttel: 0159-219 67 Välkommen med din anmälan! VIS 3/2008 31 Rättelser och ändringar i Rättelser ochTECKENLEXIKON ändringar 1700 tecken för TSS och teckenspråk i TECKENLEXIKON 1700 tecken för TSS och teckenspråk Nya bilder synd om, stackars tjäna, inkomst J-h förs uppåt ett par ggr under kontakt m. bröstet Kloh. förs i båge inåt under kontakt m. J-h. ändras samtidigt till G-h. okänd, obekant, främmande, känner inte N-h. kontakt m. andra N-h. förs mot kroppen, vänds förs framåt. 30 VIS 3/2008 ledaren: Låt oss behålla medlemmarna i VIS Under åren så har vi inte kunnat öka medlemsantalet med särskilt många. Vi ligger ungefär på samma nivå år efter år, vad kan nu detta bero på? med lite pengar och en morot så tat med ungdomarna och att kommer vi nog att lyckas. Var- man själv talat om att man är för är det så svårt att få fler med- hörselskadad. Varför tror man lemmar? Det beror att det är bara äldre säkert på många sa- ”Bra jobbat men som har problem ker, Vi har många med sin hörsel? Man medlemmar som är det räcker inte” pratar inte om proäldre och kanske blemen med varaninte längre orkar vara så aktiva dra för att man tror att man är i måste noga tänka ige- men gärna är med i VIS ändå. ganska ensam om det. nom det här, VIS behö- Lokalt jobbar vi med att hitta Om vi skall få med yngre medver många fler medlem- lämpliga aktiviteter att erbjuda lemmar i VIS så måste vi kunna mar och de måste komma till våra medlemmar, det kan vara erbjuda något som intresserar oss inom en snar framtid. Stads- allt från utflykter, teater, föreläs- dem, så det gäller att vi är innobidragen vi får beräknas på ningar, TSSkurser, fjällvand- vativa hela tiden. medlemsantalet och man måste ringar, spa med mera. Bra jobbat vara minst 700 medlemmar och men det räcker inte. Medlemmarna viktiga det är vi i dag. Vårt mål är 1500 Vi har startat en värvningsVIS har en fin blå folder och inom en femårsperiod. kampanj och den hoppas vi ska dessutom har vi ett mycket bra kunna ge ett bra resultat med intressepolitiskt program som vi Olika förutsättningar ökat antal medlemmar inom en kan använda oss av när det gälDe lokala föreningarna måste snar framtid, en intressant hän- ler värvning av fler medlemjobba för att värva nya medlem- delse i VIS. Nu måste vi slå våra mar. Dessutom får man agera mar samtidigt kloka huvuden som en försäljare och alla knep som vi också ”Kan vi nå nya yngre ihop för det finns är bra. måste värna om många ute i lanNu är det inte bara de yngre vi medlemmar?” våra gamla meddet som har egna ska försöka få med utan alla som lemmar och det bra idéer. vill ska få bli medlemmar. Även är inte så lätt alla gånger. Vi har Kan vi nå nya yngre medlem- om VIS i första hand värnar om ju olika förutsättningar lokalt mar? Det tror jag nog att vi kan, vuxendövas och gravt hörselskaeftersom det ser olika ut över det är ju många yngre som har dades intressen så är naturligthela landet. En del kämpar för problem med sin hörsel. Tinni- vis alla hörselskadade välkomna. att överhuvudtaget kunna exis- tus och nedsatt hörsel är ett van- Varje medlem är viktig för VIS tera. Det är ett jättejobb som vi ligt problem. Men det kommer framtid! kommer att ha framför oss, men oftast inte fram förrän man praText: Gith Holmgren V Redaktörens ruta H Som Ni ser har tidningen ändrat utseende och innehåll en del. Tanken och förhoppningen är att den ska innehålla vad NI vill. Förhoppningsvis får vi på redaktionen höra just detta och Ni är mer än välkomna att skicka in egna texter, allt från dikter till debattartiklar, såväl som komma med idéer kring vad vi på redaktionen ska ta upp i tidningen. Jag hoppas på en tidning för och av Er och många möten med spännande människor framöver. oppas Ni alla haft en bra sommar. Pessimistiskt kanske, men för mig, i skrivande stund, gör sig hösten påmind utanför fönstret. Men att sommaren lackar mot sitt slut behöver inte vara av ondo, för när Ni läser detta betyder det att VIS nummer tre 2008 är klar. Det har varit en del jobb för mig att sätta mig in i rutiner och annat. Dessutom fortsätter jobbet att lära mig alltmer om Kanske ses vi... VIS framöver. Något jag verkligen ser fram emot! VIS 3/2008 Lisa Wadin ETT STORT TACK Tack till Stenringen intresseförening som består av tre norrbottniska stensliparföretag KRISTALLEN Lannavaara STENSTUGAN Norrfjärden TURMALINEN Luleå De har donerat intresseföreningens innestående medel till VIS Än en gång tack! 3 Utan räls Tågresan gick utan räls på ”Skärets” vägar och förde oss ”Utan räls skärets vägar ” till hållplatser på strategiska ställen där guiden, som TSStolkade, förmedlade historia och miljö. på I midsommarveckan tog VIS Västernorrland färjan över sundet från Norrbyn och vistades en halv dag på Norrbyskär. museum. Där imponerade den stora modellen av hela industrisamhället på de många öar som sammanfattas i begreppet Norrbyskär. et blev en stark upplevelse att erfara miljön som där bevarats från sågindustrins storhetstid. En tågresa gick utan räls på ”Skärets” vägar – med guiden som lokförare – och förde oss till hållplatser på strategiska ställen där guiden förmedlade historia och miljö. Resan fullbordades i det före detta såghuset, som nu är Sällskapet av tretton ”VISare” och två underbara skriv- och TSS-tolkar avrundade samvaron med lunchbuffé i ”Restaurang Såghuset”. Mer än så ska dagen inte beskrivas – den bör upplevas! Belåtna med dagen tog vi våra bilar tillbaka till Örnsköldsvik, Sollefteå, Lunde, Ramvik och Härnösand. D 4 Lunch i Såghuset Vi tackar Anna-Lisa, Marianne och Henry, som gjorde verklighet av våra planer för sommarresan och ser fram emot den höstaktivitet som Folke och Henry har i uppdrag att ordna. Allra närmast kommer ”När hörseln tryter …” – den information om TSS, som hålls torsdag 11 september 2008 klockan 14:30–16:30 i Hörselvårdens lokaler på Härnösands sjukhus. HRFs och VISmedlemmar har redan fått inbjudan. Text och foto: Folke Nordung, VIS Västernorrland VIS 3/2008 Krönika: near deaf experience Apelsin-kaffe-metoden Det har blivit trendigt att blogga. För dig som inte känner till begreppet så skulle man kunna säga att det finns två typer av bloggare, ja kanske flera egentligen. Det finns de som har ett syfte med sin blogg, typ politiker, sådana som vill beröra, typ poeter och sådana som bara vill röra om, ungefär som jag själv. det i särklass mest lästa. Hade Den ska vara färskpressad och jag själv fått välja hade jag kan- innehålla fruktkött. Gör detta ske hellre sett en stor läsekrets omedelbart efter att du svept din runt något annat inlägg, men kaffemugg. nu blev det just detta om tips för Du kommer nu mycket snart att riktigt hårda magar. Det finns lägga kabel, du bör vara väldigt helt klart tusentals där ute som nära en ledig toalett när du gör lider av parkerade magar. Kan- det här. Den första gången du ske har några av dem fått lind- provar kan det vara bra att som ring just tack vare min apelsin- backup boka tvättstugan bara för kaffe-metod. säkerhetskull. Först händer ingNu tror jag inte enting sen uppstår att vi vuxendöva ”Nu tror jag inte att det ett gutturalt är mer hårda i ma”gurgel” ungefär gen än andra men vi vuxendöva är mer som en gammal hundratals ”goog”bigblockjänkare” lare” kan inte ha hårda i magen än på tomgång. Man hör det inte så onåringar för mest dag- fel... sökandet efter mycket men man bok och visar upp sitt lindring är stort. andra...” Därför tänkte känner vibratioocensurerade inre för alla de som eventuellt orkar läsa. jag helt sonika bjuda på detta nerna. Något slags kombination av högt vridmoment och allt för Vi lite äldre håller en mera sund inlägg från den 19 februari. mjuka motorfästen. distans till våra läsare. ”Ibland finns det lägen när man I bloggen är det fritt fram att tycka och slå fast utan att egent- vill bli klar på en gång. Du kanske Likt en tekniker Gosse... sen ”varvar” det upp... ligen ha ett gram kött på benen. har ett tidigt tåg att passa eller Du kan inte överklaga eller göra rent av en lång flight framför dig. utan att du med tån ens nuddat Det kan oxå vara gasen. Fallförgasare med öppna någ ra konsument-köp-mässi”Ofta är det bäst så att toaletten spjäll.. vådligt ryter det bara till, på jobbet är då- driven ligger och det bär iväg. ga anspråk. Det Nu är du passagerare i din egenär som att dricka med en snabb och lätt ligt ventilerad och en arbetskamrat kropp. Mycket snart är du färdig ur en vattenpöl, alltid verkar hinna med det du skulle göra. ingen har varit ”download” dit först. Ofta är Skulle det här bära överstyr så där och mätt upp det bäst med en ta ett blåbär eller i värsta fall två. och klorerat på snabb och lätt ”download” för att Inget parkerar en mage som blåett vetenskapligt sätt. sen vara fri resten av dagen. bär. När du lär dig den här tekniDet är inte alla förunnat att kun- ken kan du själv styra när det är Det mest lästa inlägget När man fört sin blogg en tid na lägga ”bredband” på beställ- lämpligt att göra dina bestyr. Du är det intressant att studera sta- ning. Många får finna sig i mo- tränar din kropp att lyssna på ditt tistiken över sökmotorindexe- demmässiga harpluttar och ett kommando. Även om du alltid ring. En sökmotor är en robot otal besök på ställen man inte kommer vara passagerare i själva processen så kan du kontrollera som inte gör något annat än att önskar sig. den likt en kärnkraftstekniker läsa allt som finns på internet. styr sin reaktor. Efter en tid kan Det tar den så där en 6-7 veckor Kur för vedermödor Då vill jag ge dig en kur för att det räcka med att du efter din att läsa allting och när den är klar så börjar den om från bör- lösa din vedermöda. Ät frukost, kaffemugg bara läser lite på juijan. Allt detta gör den bara för det är viktigt. Gör du inte det så cepaketets etikett.” Tänk nu på att detta kan vara att försöka hjälpa dig komma är den här metoden som att sätta lite närmre det du söker när du tändhatt på en tomhylsa. Okey, både en klar källa och en vatdu har tagit din frukost. Drick nu tenpöl. rör dig i cyberspace. Det hände sig i februari att jag en mugg kaffe. Det behöver inte skrev en artikel om tips för dig vara oanständigt starkt men inte som är riktigt hård i magen. Det för svagt. Nu kommer vi till nästa är inget speciellt med just det steg vilket är det som triggar själText: Mikael Gustavsson här inlägget förutom att det är va processen. Drick apelsinjuice! T VIS 3/2008 29 Minnesord Ove Jansson VI Ska ut och resa! Tanken har slagit oss, att vi behöver pröva våra vingar… Tanken är att det blir en weekendresa av något slag… Tänkta resmål är England, Baltikum eller Moskva. Tänk om Ni kunde komma med önskemål och visa Ert intresse genom att att skicka ett mail till mig, gh2002@live.se… Så ska jag tänka vidare när jag vet vad NI vill… Gith Holmgren Larma 112 via SMS Försökstjänsten 112 via SMS är ett tvåårigt projekt som drivs för att döva, tal- och hörselskadade ska kunna kontakta SOS Alarm via SMS. Tjänsten kräver att man registrerar sig på www.112.se/aktuellt/ anmalan.asp Därefter upptecknas ett avtal varpå du får ett SMS som bekräftar att tjänsten är klar för användning. Vid en nödsituation kan man sedan sända ett SMS till 112 och då ange så mycket informaiton som möjligt. Första meddelandet bör innehålla vad som inträffat och var. SOS-operatören kommer sedan att via SMS ställa kompletterande frågor. Jul- och nyårshälsning Enligt tradition går det bra att få med en jul- och nyårshälsning till vänner och bekanta genom en liten annons i decembernumret av tidningen VIS. Sista datum för inlämning är den 1 november. F ör några månader sedan gick vår sekreterare och allt i allo, Ove Jansson så tragiskt bort från oss. Han var en härlig person, humoristisk, glad och en verklig entusiast i VIS Kalmar. Han ställde alltid upp och fixade träffar, möten och annat. Vi saknar honom och tänker på vad det nu skall bli av vår förening... Sist vi hade glädjen att träffa Ove var på vårt årsmöte 2008 på Härrestads Vandrarhem i Småland. Han var märkt av sin sjukdom men ville ändå vara med oss, vilket var beundransvärt. Precis sådan var han, vår Ove Jansson. Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad om jag ville vara ordförande i föreningen. Jag var ovan men Ove sa ”Det här klarar vi tillsammans”. Det kändes tryggt, han stöttade och hjälpte mig tillrätta så att det fungerade och det gjorde han med den äran. Alla i VIS Kalmar och även andra som haft med Ove Jansson att göra, kommer aldrig att glömma hans livsglädje och den glöd han hade i allt han företog sig. VI SAKNAR VÅR Som vanligt vill vi ha en tjuga för införandet och det går bra att skicka den i ett vanligt kuvert. OVE JANSSON Vila i frid! Skicka hälsningen och/eller tjugan till: vistidningen@live.se eller Vuxendöva i Sverige Att: Susanne Roslund Fack FH 29 80130 GÄVLE 28 VIS Kalmar genom ordförande Birgitta Hansen VIS 3/2008 Åskådare Tretton VISare (den tomma platsen är fotografens) och två tolkar beundrar... kort & gott Döv får skadestånd E n 21-årig kvinna förlorade hörseln efter en konsert. Nu, efter nio år, får hon ersättning från konsertarrangören på 150 000 kronor. Det skriver Svenska Dagbladet. Ett rekordstort skadestånd i samman- hanget. Konserten arrangerades av konsertarrangören Livenation Sweden. Enligt företagets presschef är det första gången de betalar ut en så hög summa till en konsertbesökare för att ha skadat hörseln. Företaget har Tillgänglighet ny grund för diskriminering F unktionshindrade får ett starkare skydd när tillgänglighet blir en ny grund för diskriminering. Exakt hur lagen kommer att utformas är ännu inte klart. Funktionshindrades rätt till framkomlighet har utretts flera gånger tidigare, utan att det lett fram till någon förändring och nu är alltså ännu en utredning på gång. Den här gången är den tillsatt av vår integrations- och VIS 3/2008 jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, folkpartiet. - Det har gjorts en hel del utredningar tidigare, men samtliga har fokuserat på om tillgänglighet ska vara en diskrimineringsgrund eller inte. Alla utredare har sagt ja till detta. Men det finns ingen regering som utrett hur en sådan lag ska se ut och vad den skulle kunna innehålla, säger Nyamko Sabuni till Svenska Dagbladet. valt att inte kommentera summan eller varför skadestånd betalats ut. Nu ligger ärendet hos försäkringsbolaget If. Psst... TIPSA OSS! Vad vill du läsa om i tidningen? Maila oss dina idéer och synpunkter. vistidningen@live.se 5 sammandrag: VIS Riksförbunds Styrelsemöten Plats: Ibis Hotell, Hägersten 7-8 april 2008 V i började med att de nya ledamöter berättade lite om sig själva. Fotografier togs av oss alla för dokumentation i tidning och arkiv. Ansvarsplanen gicks igenom. Förslag lades på hur löpande, gamla och nya uppdrag bör fördelas mellan ledamöterna. migruppen består av Kerstin geläget om samarbete med CIKjellberg, Monica Wolf, Agneta föreningen. Kerstin Tynderfeldt Forsberg, som återRiesenfeld reprekommit till grup”Vi konstaterade senterade VIS vid pen och Kerstin C I-f ören i ngens Tynderfeldt Rie- att vi som utgör den årsmöte. VIS komsenfeld, sammanmer att ha ett CIkallande. nya styrelsen har fått tema vid rikstinget Arbetet med att i november. skapa en ny redak- ett positivt intryck av Det finns en eu700 medlemmar - 30 nya tionsgrupp för tidropeisk organisaArbetsutskottet (AU) består ningen fortsätter. varandra och ser fram tion för CI-operesom tidigare av ordförande, vice Flera personer har rade, EACIU, Euordförande och kassör. Kanslis- anmält intresse emot ett gott nytt ropean Association ten Susanne ansvarar för med- och en befattof Cochlear Imlemsregistret. Vi har nu drygt ningsbeskrivning verksamhetsår” plant Users. Anita 700 medlemmar, varav 30 är för redaktören ska Wallin kommer nya. 40 personer har avsagt sig tas fram. att representera VIS vid en komfortsatt medlemskap, ungefär Utvecklingskonferensen 2008 mande konferens. samma antal som föregående sker som tidigare år på HagaLena Perstrand tillfrågas om år. bergs folkhögskola i Södertälje. hon vill fortsätta som VIS repreVår kassör Ingegerd Fahller Anita Nilsson är ansvarig. VIS sentant i arbetsgruppen rörande arbetar med att sätta sig in i upp- Riksförbund inbjuder två med- TSS-lexikonet. gifter och uppdrag. lemmar från varje län till konKontaktperson mot länsfören- ferensen. Vill länsföreningarna Positivt intryck ingarna är Anita Nilsson. Anita sända fler deltagare står de själMonica Wolf tillfrågas om hon sammanställer länens protokoll va för kostnaderna. vill fortsätta som VIS represenoch brukarrådsrapporter. Stutant gällande tolkfrågor. Susandieansvarig (externa studier) Samarbete CIförening ne ansvarar för kontakter med blir Krister Gustafsson. TSS-veckan 2008 sker på Sig- och bokning av tolkar hos RTT, För TSS-veckan 2009 ansvarar tuna folkhögskola. Kerstin Tyn- rikstolktjänsten. Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, derfeldt Riesenfeld ansvarar. Lena Perstrand tillfrågas om med Lena Perstrand som resurs- Inbjudan finns i tidningen nr hon vill fortsätta som VIS repreperson. 1/08. VIS har sökt pengar från sentant i samrådsgruppen gälI vårt nordiska samarbete lämpliga fonder. Förberedelser lande anpassningsfrågor. (Nordiskt Vuxenför veckan fortdövmöte 2007/08; ”30 nya medlemmar - skrider planenVi konstaterade att vi som utNordiska somligt. gör den nya styrelsen har fått ett marveckan 2009) 40 har avsagt sig Riksstyrelsens positivt intryck av varandra och arbetar Monica ledamöter ge- ser framemot ett gott nytt verkWolf och Stieg medlemskap” nomför Process- samhetsår. Nästa styrelsemöte inriktad utbild- förläggs på försök till Gävle. Vennström. PR-gruppen (Krister Gustafs- ning i samarbete med ABF, i son, Gertrud Emneus, Mariette mitten av maj. Utbildningen Text: Kerstin Tynderfeldt Johnsson), förbereder arbete som påbörjades under den tidimed informationsmaterial efter gare styrelsen gör nu en nystart Riesenfeld önskemål från länen vid Utveck- med nya deltagare. CI-frågor lingskonferensen 2007. Akade- diskuterades. VIS är fortsatt an- 6 VIS 3/2008 Foto: Göran Billesson/ Annika Rehn FAKTA/ANNIKA REHN´s böcker Ebba dansar Ebbas kläder Ebbas hund Ebba fyller Karin och Simon cyklar Simon och Karin åker taxi Karin rider på hästen Simon går till affären gavs ut av Specialpedagogiska institutet 2004 och finns nu på Hatten förlag http://www.hattenforlag.se/ gavs ut av Landskrona vision 2007 http://landskronavision.se Karin kom igång och började prata när föräldrarna tecknade. Annika kunde prata med Karin om när de ridit på en häst utan att Karin ville involvera sig i samtalet. Men sakta men säkert började hon koppla ihop ridningen med tecknet för häst och idag sätter hon fart och berättar om hjälmen, om hur hon skyfflade gödsel och om vännerna på ridskolan när Annika tecknar. Hemma klistrade familjen in bilder i pärmar och pratade med Karin om vad som hände på bilderna. ”Här fyllde du år” säger Annika, tecknar till Karin och pekar på bilderna. Så föddes idén till att Annika själv skulle skriva de barnböcker hon saknade. - Tillsammans med en kollega skickade Annika in provexemplar till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, tidigare Specialpedagogiska institutet). De tyckte idén med barnböcker med tydliga bilder och TSS lät jättebra. Det resulterade så småningom i att böckerna om Ebba gavs ut på SPSMs egna förlag. Alltid läst böcker Ända sedan Karin var liten har pappa och mamma läst för henne. - Vi läste klassiker som böckerna om Max. Jag minns speciellt en bok som handlade om Max och hans kaka. Kakan var så liten på bilden och allt runt omkring kunde Karin inte koppla ihop med det jag läste, säger Annika och fortsätter: - Eftersom jag arbetat länge som journalist har jag haft många år på mig att reflektera över sambandet mellan text och bild. Jag började leta men hittade inga tydliga barnböcker. VIS 3/2008 Böcker om Karin Sedan dess har även böckerna om Karin och Simon getts ut. Böckerna är tänkta för barn med någon form av funktionshinder. Men vackrare böcker får man leta efter och som första bok till ett yngre barn utan funktionshinder är böckerna om Ebba, Karin och Simon en bra introduktion till TSS för barn som Älskade barn, särskilda barn gavs ut av Wahlström & Widstrand 2002 har någon som använder TSS i familjen. Annika Rehns bok ”Älskade barn, särskilda barn” vänder sig i första hand till föräldrar som får barn med något slags funktionshinder. Om att, som i Annikas och Nils fall, lära känna sitt barn på nytt när man märker att något inte stämmer. ”...mitt barn dog...” ”…Barnet vi väntat på i nio månader, barnet som skulle bli en lekkamrat till sin storasyster, barnet som skulle leka, gå i skolan, en dag skaffa pojkvän, gifta sig och kanske få egna barn; bilden av den Karin fanns inte längre. När den bilden försvann var det som om Karin också försvann. Karin dog, mitt barn dog…” Men även om det var känslan då så är Karin idag mer än bara levande. - Ibland när jag ser människor som jäktar fram i livet tänker jag att jag önskar dem en Karin en dag så de får lite perspektiv på tillvaron. Text: Lisa Wadin 27 Foto: Lisa Wadin Barnböcker med TSSge familjen dina tecken Det som skulle bli ett möte med samtal kring barnböcker med TSS blev likväl ett möte med en person, Karin, som ögonblickligen gjorde stort intryck på mig. Att skriva om hennes mammas böcker utan att först berätta om Karin vore som att äta bullen innan man bakat den. när jag kommer ska hon få bullar. I hallen möts jag av ögon som får vem som helst att stanna upp. Även om Karins kommunikation inte är som alla andra barns så ger hennes ögon uttryck för allt. (Jag läser senare i mamma Annika Rehns bok ”Älskade barn, särskilda barn” att jag inte är den första som lägger märke till Karins ögon). Vi slår oss ned vid bordet och bullarna dukas fram. Karin älsen villa i Linköping står kar bullar. Jag också. Idag är Karin i fönstret och väntar Karin tio år. Hon har ingen dipå att jag ska komma. För agnos men hon är ett särskilt 26 I barn, precis som titeln till Annika Rehns bok lyder. Karin har det svenska språket men ganska tidigt kom föräldrarna Annika och Nils i kontakt med TSS. - Vi fick veta via barnhabiliteringen att TSS kunde vara bra som stöd åt Karin, berättar Annika. Till en början gick det trögt, mamma Annika blev otålig. - Hon använde inte tecknen i den utsträckning jag hade föreställt mig. Men jag hittade andra fördelar med TSS, berättar Annika. VIS 3/2008 Styrelsemöten forts... P Plats: Folkets Hus, Gävle 17-18 maj 2008 latsen för kommande sty- överblick över budgeten vid näsIT-kunskaper är viktigt för oss relsemöten diskuterades. ta styrelsemöte. vuxendöva. En förfrågan har Lokalen i Gävle passar Texterna till VIS CI-bok finns gått ut till länen om intresse för föreningens ekonomi, men det hos Agneta Forsberg som fort- IT-utbildning. Styrelsen komkan vara svårt att ta sig dit för sätter arbeta med layout med mer att genomgå en IT-utbildlångväga resande styrelseleda- mera. Vi hoppas kunna ha boken ning i slutet av september. möter. Styrelsen beslutade att färdig till rikstinget i november. Samarbetet med CI-föreningförhandlingarna med Ibis Ho- Titeln blir ”Vuxendöva i tiden”. en fortsätter. Anita Wallin, medtell Hägersten fortsätter men Anita berättar från utveck- lem både i CI-föreningen och att styrelsen även fortsätter att lingskonferensen att länen detta VIS kommer att representera undersöka andra alternativ. år skickat in fler övergripande även VIS vid en konferens inom Från och med detta styrelse- frågor. Styrelsen går igenom EACIU, European Association of möte är Susanne Roslund frågorna för att orientera sig. Cochlea Implant Users. adjungerad sekreterare och Inför TSS-veckan den 4-8 auAnita Nilsson vice sekreterare. gusti fortskrider samarbetet Unga hörselskadade Styrelsen har bemellan VIS, TSSläUnga hörselskadade har arbeslutat att starta en ”TSS-veckan den rare och Sigtuna tat fram en broschyr om hörselvärvningskampanj. folkhögskola planen- skadade barns rätt till tvåsprå4-8 augusti” ligt. VIS Gävleborg kighet. VIS ställer sig bakom Projektbeskrivningen arbetades fram svarar för fritidsakti- deras åsikter och VIS logga finns under den processinriktade ut- viteterna. med i broschyren. bildningen som styrelsen geInbjudan kommer att skickas Vuxendövas Nordiska råd har nomförde i samverkan med ABF. ut till vuxendövorganisationer i bildats. Vi väntar på information En värvningsgrupp har bildats, Finland och Norge samt till CI- om medlemskap. Stieg Vennsom ska arbeta vidare med stra- föreningen, HRF och SDR. ström fortsätter som VIS repretegier för länen. Gruppen komNästa etapp av styrelsens pro- sentant i det nordiska samarbemer att träffas innan nästa sty- cessinriktade utbildning sker 3-5 tet. relsemöte. oktober i Luleå. VIS Norrbotten I arbetsgruppen kring TSSfirar samtidigt 10-årsjubileum Lexikon kvarstår Lena Perstrand Kansliet i nya lokaler? och styrelsen kommer att del- som representant. Beslut fattas att undersöka om ta. Mon ic a Wol f det finns möjlighet till nya lokaEn kurs för cir- ”VIS-Akademien - kvarstår som VIS ler för kansliet i samma hus då kelledare i TSS har representant gälde nuvarande är svårarbetade. genomförts vid Vuxendöva i tiden” lande tolkfrågor. Kerstin Kjellberg och Susanne Hagabergs folkLena Perstrand Roslund kommer tillsammans högskola i Södertälje, under le- kvarstår som VIS representant att sköta arbetet med arkivering darskap av Annika Elfstedt. Kur- gällande anpassningsfrågor av VISmaterial. sen samlade 12 deltagare från med Kerstin Tynderfeldt RiesenStyrelsen letar fortfarande ef- flera län. Man vill gärna ha en feld som suppleant. ter en ny redaktör för tidningen. fortsättningskurs och förbundsText: Kerstin Tynderfeldt Redaktören ska leda arbetet i styrelsen beslutade att arbeta Riesenfeld samråd med förbundsstyrelsen vidare med detta. och redaktionsgruppen. Befattningsbeskrivning för redaktören har skrivits och godkänts av Ett varmt tack! styrelsen. En ung kvinnlig journalist (hörande) har anmält sitt Till alla Er som intresse för arbetet och styrelsen hedrat minnet av beslutar att bjuda in henne till mamma Lillian sitt nästa möte. genom blommor vid hennes bår Ekonomin är en återkommangåvor till VIS de punkt på dagordningen. samt omtänksamhet på annat sätt Ingegerd redogör för hur hon mer och mer kommer in i arbeKiki med familj tet. Övertagandet efter den tidigare kassören är ännu inte helt klart. Budgetarbetet är påbörjat. Ingegerd kommer att ha bättre VIS 3/2008 7 Styrelsemöten forts... V Plats: Connect Hotel, Arlandastad 17-18 juni 2008 id detta möte provade vi en ny sammanträdeslokal på Connect Hotel, Arlandastad. Det är också ekonomiskt fördelaktigt, men det finns vissa olägenheter som gör att vi även detta möte har lokaldiskussion på dagordningen. Förhandlingarna med Ibis Hotell Hägersten är ännu inte avslutade. Också i övrigt ägnades mötet huvudsakligen åt att följa upp punkter från tidigare möte. Våra resebeställningar sköts av Resekompaniet. Ingegerd fick i uppdrag att till nästa möte se över rutiner och kostnader för fortsatt diskussion. Journalisten Lisa Wadin besökte mötet och berättade om sig själv, sina yrkeserfarenheter och om sitt intresse för att arbeta med tidningen. Styrelsen beslutade anställa Lisa Wadin inför nästa nummer av tidningen. Ingegerd Fahller redogjorde för det ekonomiska läget och det är gott! TSSlärarna som tjänstgör under TSSveckan är intresserade av att träffas efter kursens slut för att diskutera sitt arbete. Anita och Kerstin TR hör med Sigtuna Folkhögskola om det är möjligt att ordna detta. Värvningsgruppen har haft sitt första möte. Projektbeskrivningen för värvningskampanjen kommer att gå ut till länsföreningarna för information. Länsföreningarna uppmanas utse en kontaktperson, som ska leda arbetet med värvningskampanjen i det egna länet och fortlöpande hålla kontakt med förbundsstyrelsens värvningsgrupp. Planeringen av rikstinget fortsätter. Första dagen kommer att ägnas åt CI-frågor. Föreläsare engageras och därefter blir det grupparbete kring CI - frågor som är angelägna för oss. Styrelsen diskuterade skillnaden mellan teckenspråk och TSS. Det är viktigt att vi själva har klart för oss vad som gäller. Styrelsen beslutade att be Lennart Tjärnström, före detta journalist på Dövas tidning, att skriva en förklarande artikel i tidningen. Många i styrelsen är nya och behöver material för att sätta sig in i länsföreningarnas arbete. Därför delas länsföreningarnas årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner ut till samtliga styrelseledamöter. Vi bör läsa på inför diskussion om länens arbete vid nästa styrelsemöte. Vår förre ordförande Stieg Vennström har fyllt 70 år. Styrelsen beslöt enhälligt att uppvakta honom. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 30 tryck och blås - VIS Dalarna Cirka 20 personer i vårt land drabbas av hjärtstillestånd varje dygn. 2/3 av dem kan räddas genom rådligt ingripande med hjärt/lungräddning. Om detta fick 14 av Dalarnas TSSanvändare lära sig vid vårens kurstillfälle. D et var inte så lätt att samtidigt som man praktiserade på sin docka, titta på tolkarna för att uppfatta vad instruktören sa. 30 jämna kompressioner, två inblåsningar, 30 kompressioner och två inblåsningar… Inte var det lätt att få ”igång andningen”. Men det gick bättre när man väl lärt sig den rätta tekniken och att lägga över i framstupa sidoläge var inga problem! Vi fick också veta att man numera kan larma SOS via sms men man måste registrera sig 8 först. Det är viktigt att så många som möjligt gör detta för om det inte finns tillräckligt med intresse så tas tjänsten bort. Det diskuteras också om att man ska kunna få information om händelser som gasläckor och dylikt via SMS men det är ännu inte klart. Det var, som vanligt, en mycket givande dag. Det var bra att få lära sig livräddning och tillfredsställande att se hur mycket TSS betyder för oss vuxendöva. Text & foto: Lis Persson VIS 3/2008 om svts textning under os: Jag saknar Åke Holmberg! M edaljerna har inte varit många för Sverige vid Olympiska spelen i Peking. Idrottsbiten som jag är, har jag med stort intresse följt med det mesta av Sveriges televisions, SVT:s, sändningar från tävlingarna. Stefan Holm, Carolina Klüft, Ara Abrahamian och Sanna Kallur har intervjuats. Men inget får jag veta, glor istället på deras ansiktsuttryck, och undrar vad de pratar om. Jag är likt många andra döva och hörselskadade ute i landet sportintresserad. Men känner mig utslängd från denna fest. Det har jag svårt att acceptera. Jag slår på text-tevesidorna och hoppas att några informativa rader ska tränga sig fram, men nix, textningen är mycket sällsynt. Jag får snällt vänta till klockan åtta på kvällen för att få en glimt av vad som hänt under dagen. Varför ska jag inte kunna få direktinformation när tekniken idag har möjlighet till det? Jag betalar ju tevelicens… Jag är dessutom inte ensam… Ungefär 800 000 döva och hörselskadade är liksom jag beroende av textade sändningar. Är det okunskap från de som beslutar på SVT? Eller tänker de så här ”Vi sänder ett textat sammandrag från tävlingarna på kvällen varje dag, det får de som inte hör vara nöjda med”? Mina tankar har under spelen gått till Åke Holmberg, text-teves första chef. Under uppbyggnaden påpekade Åke att text-teve var det media som i första hand var till för döva och hörselskadade. Hörselgrupperna var också ständiga gäster på text-teveredaktionen. Det var för dem som Åke Holmberg kämpade. Sportintresserad som Åke var förstod han tidigt att många döva och hörselskadade hade ett levande idrottsintresse. När det var olympiska spel och andra större sportevenemang under 80-talet direktkommenterades tävlingarna i text-teve. Det uppskattades och jag minns att det var oerhört trevligt att sätta sig ner i tevefåtöljen. Allt var inte perfekt, men det var något att bygga vidare på. Nu, cirka 25 år senare, finns inte direktkommentering, trots att vi har en mycket avancerad teknik. Allt fler skaffade sig text-teve, gruppen döva och hörselskadade blev inte längre lika viktig. Det Åke Holmberg kämpade för finns inte längre. Det är sorgligt! På något sätt lukar det diskriminering. Att det finns 800 000 döva och hörselskadade som är beroende av texter för att kunna följa större sportsändningar kan inte vara något nytt för beslutsfattarna på SVT. BESTÄLL TOLK - VISA PÅ BRISTEN V id bland annat senaste utvecklingskonferensen visade det sig att tolkbristen är stor i hela landet. Jag vill nu uppmana alla, att alltid beställa tolk. Jag har hört medlemmar säga ”Det är ingen idé att beställa tolk, man får ju ändå ingen”. Om DU låter bli att beställa, noteras inte tolkbristen och då ser det ut, som om behovet av tolkar minskar. Kom ihåg, att alltid beställa tolk så att den verkliga bristen blir synlig. Du som klarar av att använda TSStolk, beställ det. Text: Lennart Tjärnström En undersökning har visat att behovet av TSStolkning är litet i landet. Risken finns att TSSutbildningen i tolkutbildningen minskar eller försvinner, då står vi kanske helt utan TSStolkar i framtiden. Vi blir ju fler och fler som lär oss TSS och använder det dagligen. Glöm inte att också använda TSS som tolkmetod. Det är fantastiskt bra. Det fungerar överallt, även vid visningar och annat där man flyttar på sig. Tolkanvändare Besök oss gärna på www.visriks.nu VIS 3/2008 25 Tolka via datorn Ja, så ser framtiden ut på utbildningar för TSS-tolkar. Misan Ålander, lärare vid tolkutbildningen på Strömbäcks Folkhögskola, är kritisk och menar att en distansutbildning skulle försämra kvalitén på framtidens tolkar. Illustration: bjarne sundström 24 I dagarna är det skolstart för elever vid tolkutbildningen på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå. Men det är få elever och nu ska delar av utbildningen alltså läggas ned. Hela utbildningen riskerar att dö ut de närmsta åren. som Strömbäck folkhögskolas sida har varit dålig. - Jag tycker att det skulle behöva satsas mer på marknadsföring av utbildningen. Visst har den marknadsförts men inte tillräckligt eller på rätt sätt. Många av de som sökt har inte ens vetat vad det är de har sökt till utan trott att det handlat om teckenspråk, säger Ålander. - Vi måste höja statusen på yrket, säger Misan Ålander, lärare på utbildningen för skriv- och TSStolkar vid Strömbäcks Folkhögskola. Misan Ålander har varit verksam som lärare på tolkutbildningen vid Strömbäcks folkhögskola i 15 år. Hon har sett utbildningen förändrats tidigare. - Tidigare var den ju tre år och då blev eleverna både skrivtolkar och TSStolkar. Sedan ändrade man till att gå en skrivtolkutbildning på två år med möjlighet att bygga på med ett år för att bli TSStolk, berättar Misan Ålander. Hon tror inte att utbildningen varit bristfällig utan att anledningen till att så få söker utbildningen är att det är ett så pass okänt yrke och menar att satsningen på information från såväl TÖIs (Tolk- och översättarinstitutet, se föregående artikel) Förändring inom yrket Hon kan se en förändring inom yrket som TSStolk. Hon tycker att kraven på tolkarna förändrats avsevärt under de senaste 15 åren. - Det är ett helt annat tempo idag än det var tidigare. Högre krav ställs på flexibilitet hos tolkarna nu än det gjorde då, säger hon. Misan Ålander tror att en längre utbildning skulle höja statusen på yrket och på så sätt locka till sig fler elever. Dessutom skulle en längre utbildning ge mer kvalificerade och kompetenta tolkar, menar hon. Trots att intresset för att utbilda sig till TSStolk verkar svalt har Misan Ålander uppfattningen att arbetsmarknaden är god. - Jag hör från tolkar runt om i landet att det finns en klar efterfrågan på TSStolkar. Sedan är Misan Ålander medveten om att efterfrågan kan se olika ut på olika håll i landet. - Mycket beror ju på hur man arbetar inom hörselvården på orten med att lära ut TSS i rehabiliteringen, menar hon. Ålander är orolig för tolkutbildningarnas framtid och menar att en distansutbildning skulle försämra kvalitén på framtidens tolkar. - Man kan inte träna tolkning på distans. Att tolka handlar om att diskutera och där är helheten viktig, säger hon och fortsätter: - Att förlägga en sådan utbildning på distans är att underskatta svårigheterna med TSStolkning. Eftersom det inte finns något direkt undervisningsmaterial för en sådan här utbildning är det kunskapen som delas mellan elever och lärare som är själva kärnan i utbildningen. Misan Ålander talar om den kamp som först för TSS så länge. - Nu känns det som att allt rinner oss ur händerna, det känns som att TSS trängs undan, säger hon och poängterar att hon vet att hon talar i egen sak som lärare på den utbildning som är nedläggningshotad men menar att det är viktigt att den här diskussionen förs. Text: Lisa Wadin VIS 3/2008 VIS STARTAR EN MEDLEMSVÄRVNINGSKAMPANJ... NU! En av de största utmaningarna som VIS har just nu är att få fler medlemmar. Vi måste bli fler än nuvarande cirka 700 för att synas i samhället, nå fram till myndigheter och få fram vårt budskap till dem som behöver det. Vårt mål... ...är att fram till 2011 öka medlemsantalet till 1500 personer. Alla medlemmar ska involveras i rekryteringen. Länsföreningarna ska lägga in projektet i sin planering. Vad behöver vi? För att lyckas med detta arbete behöver vi kunskap om VIS, kunskap om hur man informerar och vi behöver informationsmaterial att dela ut. Tidningen, vår blåa broschyr och visitkort kan rekvireras från kansliet. Vi måste också tänka igenom vilka vi ska vända oss till. Exempel på tänkbara målgrupper är hörselvården, övriga sjukvårdsmottagningar, pensionärsföreningar, andra föreningar, servicehus, studieförbund, folkhögskolor och anhöriga…. Det finns säkert fler. Vi behöver också en tidsplan för arbetet. Hur gör vi? Varje länsförening har fått ett brev om värvningskampanjen. Läs det! Uppdraget är att genomföra värvningskampanjen i det egna länet med dess förutsättningar. För VIS i tiden! Projektgruppen Krister Gustavsson Gith Holmgren Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Ingegerd Fahller Länsföreningen ska utse en kontaktperson som ska hålla kontakt med förbundsstyrelsens projektgrupp. Kontaktpersonen ska också engagera övriga medlemmar i rekryteringsarbetet. Senast den 19 september vill vi ha namnet på kontaktpersonen. Meddela vem det är till Anita Nilsson, e-post anita.vis@telia.com. VIS 3/2008 9 S ignalhunden Bamsemänniskans bäste vän? Linnea Delvert bor med sin man Tomi, två barn och två katter i en villa i Örebro. JA! och så med Bamse förstås, hennes signalhund. “Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen” L innea har alltid tyckt om hundar. Innan hon skaffade Bamse har hon haft en annan schäfer tidigare. - Men jag visste inte så mycket om hundar och det blev aldrig bra. När jag skaffade Bamse visste jag att jag ville göra något nyttigt med hunden, säger hon. Signalhund Efter ett tag kom hon på idén med att utbilda Bamse till signalhund. Hon började kolla runt om hur det i så fall skulle gå till och sporrades hela tiden av att kunna tillföra något även till sin äldsta dotter, som också hon är döv. Linnea sökte pengar från en fond och fick ett anslag på 15 000 kronor. Det betalar inte på långa vägar hela utbildningen men det gjorde tanken lättare att förverkliga. Hon uppskattar att det totalt kommer att landa på omkring 60 000 kronor innan Bamse är färdigutbildad. Mycket pengar, men det är det värt. 10 - Bamse tillför så otroligt mycket i mitt liv. Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen och kommer förhoppningsvis att tillföra ännu mer ju längre tiden går, berättar Linnea. För Bamse är inte fullärd. I köket hemma i villan visar Linnea hans färdigheter. Maken Tomi får agera uppringare och efter att Linnea satt på Bamse hans ”arbetsväst” börjar träningen. Telefonen ringer för inkommande sms. RING! Först ser Bamse lite förbryllad ut men snart är han med på noterna och går fram och ”puffar” Linnea på ena låret och visar henne till telefonen. uppskattar att det kommer att ta omkring två år till innan han är färdig signalhund. - Han ska kunna tala om när det ringer på dörren, om min dotter gråter, om det brinner, om jag tappar något eller om någon ropar på mig när vi är ute och går. Inte vanligt - ännu Ännu så länge är antalet signalhundar inte i närheten av lika många som antalet ledarhundar. Linnea tror att det är för att det än så länge är väldigt nytt. - Sen är ju behovet inte lika stort för döva som för blinda kanske. Men jag känner mig tack vare Bamse redan nu trygInte fullärd gare när jag rör mig ute bland - Till en början hade jag en folk, säger Linnea. lapp på benet. Successivt tog jag Reaktionerna på Bamse som en allt mindre lapp och nu vet signalhund är olika. han var han ska ”puffa” utan - En del tycker att det är larvigt lapp överhuvudtaget. medan andra är mer positiva. Bamse har som sagt en bit kvar Men Bamse är bra, har han västen innan han är fullärd. Linnea får han gå med mig överallt. VIS 3/2008 gga ner” Grefvenberg kan vara ett sätt att vända trenden och få fler att intressera sig för yrket. - Det är stor efterfrågan på mer lättillgängliga utbildningar idag. Eleverna vill gärna kunna kombinera studier med jobb och bo kvar på sin hemort. Förhoppningen är att det ska bli möjligt till viss del nu, säger Karin Andrée-Heissenberger. Christina Grefvenberg fortsätter: - Vi insåg under försöksutbildningen på Strömbäcks Folkhögskola att sista utbildningsåret även måste kunna vara för de som redan är verksamma tolkar idag. Eftersom de är spridda över landet och kanske inte har möjlighet att ta tjänstledigt och flytta från familjen ett helt år så tror vi att det här är en bra lösning. Stockholm naturligt Grundutbildningen kommer alltså att förläggas till Stockholm. Detta av flera olika skäl. Dels för att man hoppas på fler sökande då men även av andra orsaker. - Eftersom även utbildning av veyboardskrivning ingår känns Stockholm naturligt. Veyboarden är en väldigt smal produkt som endast används inom tolkvärlden och på Sveriges television, SVT, vid textning av teveprogram. Ett samarbete med SVT är också på gång. - För att kunna bibehålla veyboarden är detta en nödvändighet, säger Karin Andrée-Heissenberger. Att det skulle finnas några risker med att bedriva tolkutbildningen på distans tror inte Karin Andrée-Heissenberger och Christina Grefvenberg. - Nej, jag tror det handlar om en tröskel vi måste över. Det är ju inte så att de som går utbildningen aldrig kommer att träffas men vissa delar kommer av VIS 3/2008 olika anledningar att förläggas på distans, säger Karin AndréeHeissenberger. - Det enda som skulle kunna sätta käppar i hjulet för den här utbildnignen på distans är om lärarna inte kan tillvarata den tekniska utrustningen som krävs med webkameror och dylikt, säger Grefvenberg. Att utbildningen kräver att eleverna själva måste ha ganska avancerad teknisk utrustning tror de inte är avskräckande. - Nej, utvecklingen har gått så långt och många ungdomar har webkameror som en självklarhet hemma. För de som inte har det finns möjlighet att sitta på ett lärcentra i sin hemkommun och arbeta. Tillgängligt - för vissa Tidningen VIS ringde upp Eskilstuna kommun för att se hur förutsättningarna ser ut om man bor där och vill studera. Eskilstuna har inget lärcentra. Enligt lärcentras hemsida finns de på omkring 250 platser i landet. Det framgår inte om det är i 250 av landets totalt 290 kommuner eller om fler lärcentra kan finnas på samma ort. Karin Andrée-Heissenberger fortsätter: - Vi får se hur det går, vi måste prova det här med utbildning på distans. Alternativet att helt lägga ner utbildningen vore katastrof, det är det ingen som vill och det här något vi hoppas ska öka intresset för utbildningen. Exakt hur utbildningarna för skriv-och TSStolkar kommer att se ut i framtiden vet inte Karin Andrée-Heissenberger och Christina Grefvenberg. - Vi måste starta upp det här nu först så får vi se efter hand exakt hur det kommer att bli. Huvudsaken är att vi får fram de tolkar som vuxendöva behöver, säger Karin Andrée-Heissenberger. Text: Lisa Wadin FAKTA/UTBILDNINGEN N u i september sker ytterligare förändringar i utbildningen till skrivtolkar och TSStolkar. Som utbildningen ser ut idag är det för få sökande. Från och med september i år kommer det sista utbildningsåret att försvinna. Istället kommer ett fortbildningsår att vara beläget på två av landets folkhögskolor, Härnösand Folkhögskola och Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Grundutbildningen kommer att vara i Stockholm. Exakt hur den utbildningen kommer att se ut vet man ännu inte på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, vid Stockholms universitet. Men den kommer att innebära TSS på kommunikationsnivå men fokusera på skrivtolkning där behovet är som störst, enligt TÖI. På Nordiska Folkhögskolan i Kungälv kommer fortbildningåret i TSS att vara upplagt på 300 timmar. Cirka 140 timmar kommer att vara lärarledda lektioner på plats och cirka 160 timmar på distans. Rent praktiskt kommer eleverna att få arbetsuppgifter med sig hem. De ska sedan filma in uppgifter som skickas till läraren, kommenteras och skickas tillbaka. Krav: Eleven ska ha genomgått en godkänd vuxendövtolkutbildning, ha TSSkunskaper på kommunikationsnivå och tillgång till internet och webkamera. På Härnösands Folkhögskola i Härnösand kommer kursen att drivas på halvfart under 38 veckor. Av dessa kommer fyra veckor att vara på plats. Då kommer man att arbeta med bland annat tolkövningar, inspelningar, digital språkbox och etik. Krav: Eleven ska ha datorvana, tillgång till internet och webkamera, treårig vuxendövtolkutbildning alternativt tvåårig skrivtolkutbildning eller motsvarande kunskaper. Sökande ska klara enkel vardagskommunikation med TSS. Tolkutbildningar på distans Läs mer på nästa sida... 23 Tolkutbildningar på distans: ”Alternativet är att lä Många uttrycker oro för att kvalitèn på vuxendövtolkutbildningen kommer att försämras, med sämre tolkar som följd. Men på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet ser man inga risker med att förlägga vuxendövtolkutbildningen på distans. P å Stockholms universitet hittar man TÖI, Tolk- och översättarinstitutet. Här arbetar Christina Grefvenberg, handläggare, och Karin AndréeHeissenberger, biträdande föreståndare.Såväl Christina Grefvenberg som Karin AndréeHeissenberger anser att man från TÖIs sida gjort vad man kunnat för att få upp intresset för utbildningen vid Strömbäck. Radioreklam, annonsering och direktutskick har används för att locka elever till utbildningen. Men utan något direkt resultat. - Det är svårt att säga vad det beror på. Vi har uppfattningen att utbildningen varit bra och de flesta har även fått jobb. Orsaken tror jag är komplex men en del är nog att det är ett alldeles för okänt yrke, säger Christina Grefvenberg. Ljus framtid Christina Grefvenberg och Karin Andrée-Heissenberger på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, hoppas att distansutbildningarna ska öka intresset för yrket. Jag tror att TSStolkyrket kan ligga kvar lite där. Det blir ingen direkt yrkesproffission och mer Liten arbetsmarknad fokus på handikappet än på tolkHon tror även att det beror på biten, säger hon och tillägger att att arbetsmarknaden för skriv- intrycket inte heller är att det är och TSStolkar är relativt liten någon ”häftig” utbildning då om man till exempel jämför många av brukarna är äldre och med arbetsmarknaden för teck- yngre som ska utbilda sig hellre enspråkstolkar. vill arbeta i ”yngre sammanÄven Karin Andrée-Heissen- hang”. berger menar att det finns Men de är båda ense om att det många orsaker till att utbild- är tråkigt att man inte hittat nåningen inte lockar elever. got sätt att vända det här. - Tidigare hade ju teckenspråk2001 försvann bland andra stolkyrket en mer ”handikapp- svux och svuxa, ekonomiska stämpel” än en ”tolkstämpel”. stöd till vuxna som utbildade sig 22 för att komma in på arbetsmarknaden igen. Det märktes på flera håll. - För vuxendövtolkutbildningens del hade ju detta en klar negativ påverkan. Det märktes tydligare där än på många andra utbildningar då många som gick den utbildningen var äldre. Det blev ett större steg att ta när man plötsligt var tvungen att ta lån och skuldsätta sig för att gå utbildningen, säger Karin Andrée-Heissenberger. Förändringarna som nu sker i utbildningen tror Karin AndréeHeissenberger och Christina VIS 3/2008 Förutom att Linnea mår bra av Bamse, både som vän och livskollega, så tror hon att även Bamse njuter av att känna sig duktig. - Ja, schäfrar är ju arbetshundar och jag ser på Bamse att han mår bra av att få uppdrag. Till de som funderar på att skaffa eller utbilda en signalhund säger Linnea att det krävs att man är envis. - Man måste ha gott tålamod. Men rör man sig mycket bland hörande är en signalhund till stor hjälp. Jag upplever att det är lättare att socialisera, hänga med och fungera i en grupp. Väst betyder arbete Efter några övningar i köket går vi ut på familjens gräsmatta. Bamse vill leka men vet att han fortfarande har västen på sig, då är det arbete som gäller. Linnea tar av honom västen och han rusar genast iväg och plockar upp en leksak från marken. - Han är så full av energi. Om jag är sjuk och vi inte tränar på några dagar kommer han fram och stöter till mig för att säga ”nu är det dags”. Nu under sommaren har det varit en och annan semesterdag från träningen. Annars är tanken att Linnea själv ska träna med Bamse minst en gång per dag. Sedan kommer en instruktör en gång i veckan för att instruera främst Linnea om hur och vad hon ska jobba vidare med. Även om en regel säger att Bamse är ledig när han inte har västen på sig så ska det finnas undantag. Mobiltelefonen ska han bland andra alltid meddela Linnea om den ger signal. - Likaså om min dotter gråter. Men har hon en dålig dag och är på dåligt humör kan ju inte Bamse ”puffa” på mig hela tiden. Vi får ta det vartefter utbildningen fortsätter. Men om du går bland andra människor och någon har en liknande signal på mobiltelefonen, vad händer då? - Ja, då blir det problem, säger Linnea och skrattar. Klicker Linnea använder en så kallad klicker som belöning åt Bamse. Nu, i början av utbildningen, kombineras den med en godisbit. Men tanken är att enbart klickern i framtiden ska få Bamse att känna sig Text och foto: Lisa Wadin VIS 3/2008 uppskattad och förstå att han gjort rätt. 11 FAKTA/SIGNALHUNDAR Detta är fakta från Svenska service- och signalhundsförbundets hemsida. Det finns flera organisationer som utbildar signalhundar. Linnea valde FNA (Föreningen Nordiska Assisanshundar). Kraven och utbildningen kan skilja sig något beroende på organisation. A lla raser kan provas in arbeta med instruktör för att nå till utbildningen till målet. När alla hälsokontroller service- och signalhun- är gjorda på hunden och de är dar. Genomsnittlig utbildnings- okej så skickar man in ansökan tid är 1 år. Det kostar i genom- till utbildningsansvarig i försnitt 30 000 kronor bundet. att utbilda en signal- ”Föraren gör in- Styrelsen behandlar hund. ansökan och ekipaget Föraren, det vill provning med sin hamnar på en kölista. säga hundägaren, När hund och förare äger sin hund själv hund när hunden genomgått en inprovoch står för alla vanning och godkänts liga omkostnader i är ett till tre år” börjar själva utbildsamband med hundningen. Hunden bär ägandet. ett rött täcke som talar om att Föraren tränar själv sin hund den är under utbildning till sigunder hela utbildningstiden och nalhund. får regelbundet handledning av Täcket bär hunden endast när en av förbundet specialutbildad ekipaget tränar på offentliga service- och signalhundsinstruk- platser eller platser där hundar tör. Föraren gör inprovning med normalt inte får vistas. sin hund när hunden är ett till Någon gång under utbildtre år. Därefter sker träning med ningstiden måste ekipaget också hjälp av SoS-instruktör och eki- gå en obligatorisk förarutbildpaget genomgår en förarutbild- ning om tre dagar tillsammans ning tillsammans med andra med andra förare under utbildblivande service-/signalhundse- ning. kipage. Drygt 1 år efter inprovEfter i genomsnitt ett års utning genomgår de ett examens- bildning sker examensprov unprov som de måste klara för att der två dagar där hunden måste hunden ska bli godkänd signal- visa på en mycket god lydnad hund. och kunna alla moment som Efter examen gör ekipagen den ska hjälpa föraren med. Om årsprov varje år hunden är i hunden då klarar examensprotjänst. vet så blir den godkänd signalHunden ska vara höftledsrönt- hund och får då, när den till exgad, med resultatet A eller B. empel är på stan eller i en affär, Resultatet på armbågsröntgen bära ett gult tjänstehundstäcke ska vara utan anmärkning. som talar om att den är i tjänst. Hunden ska vara undersökt för För att man ska få utbilda sin eventuella rasbundna sjukdo- hund i Service- och Signalhundsmar som ingår i Svenska ken- förbundets regi, så måste man nelklubbens rasprogram och vara medlem i förbundet. resultaten ska vara utan anEfter avklarad examen så måsmärkning. te ekipaget göra årsprov varje år Hunden ska också vara id- så länge hunden är i tjänst, så att märkt enligt lagen om registre- förbundet ser att hunden bibering av hundar. håller sina färdigheter. Ett annat krav är att föraren När hunden fyllt 10 år går den har ett funktionshinder, ett ge- i pension. Är hunden frisk kan nuint hundintresse och en kun- den fortsätta vara aktiv, men får skap om hur hunden kan under- ej bära täcke. lätta i vardagen. Föraren ska också vara villig att under ett år 12 Kontaktpersoner i länen: VIS Norrbotten: Pentti Nording Tel/fax: 0920-26 76 60 e-post: p.nording@telia.com VIS Västerbotten: Lena Perstrand Tal/texttel: 0930-502 71 e-post: lena.perstrand@nashnet.nu VIS Jämtland: Gudrun Jonsson Delin Texttel: 063-217 48 e-post: 06321748@telia.com VIS Västernorrland: Henry Höglund Texttel: 0611-122 72 e-post: sirhen@home.se VIS Dalarna: Gertrud Emnéus Tel: 0225-539 55 e-post: gertrud_emneus@hotmail.com VIS Gävleborg: Katrin Petersson Texttel: 018-40 46 34 e-post: i.k.peterson@telia.com VIS Stockholm: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Texttel: 08-19 46 22 e-post: k.tynderfeldt@comhem.se VIS Örebro: bjarne sundström Texttel: 0587-143 95 e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com VIS Kalmar: Birgitta Hansen Tel: 0371-166 59 Svarvaretorpsv 43 334 31 Anderstorp VIS Halland: Stig Axelsson Texttel: 031-93 28 67 e-post: stige.axelsson@telia.com VIS Skåne: Krister Weidenmark Tel: 0479-400 05 Texttel: 0479-400 04 e-post: krister.weidenmark@swipnet.se VIS Västra Götaland: Carl Spalde Texttel: 031-58 55 53 e-post: sagoga@hem.utfors.se VIS 3/2008 Minnesord Lillian Ström D öva i Sverige har sorg. Lillian Ström har lämnat oss efter många år i sjuksängen på Letälvsgården i Degerfors. Lillian Ström föddes 1934 och växte upp i Skyllberg i Närke. Efter en lång förhistoria med tumörer och en tidvis svår tinnitus blev hon helt döv på båda öronen 1980. Vuxendöva, alltså de som förlorat sin hörsel i vuxen ålder, var då ännu en mycket försummad grupp. Att situationen idag är så mycket bättre är inte minst Lillian Ströms förtjänst. Hon var med när Riksförbundet vuxendöva i Sverige, VIS, bildades 1995. Vuxendövhet är ett svårt kommunikationshandikapp. Lillian visste vad som måste göras, snart stod hon på folkhögskolorna landet runt för att lära oss vuxendöva att kommunicera med varandra. Hon hade då lämnat sin tidigare anställning på Stora Vallaskolan i Degerfors. Lillian Ström blev en aktiv förkämpe för vuxendövas rättigheter och en god ambassadör för vuxendövas eget sätt att kommunicera. Med samma språk och grammatik som i vanlig talad svenska, men med tecken från teckenspråket som stöd för avläsning. Det kallas idag för TSS, tecken som stöd. Lillian var en stark drivkraft i styrelsearbetet, hon var en röst att lyssna till, klok, beslutsam, full av energi och gott humör. I många år var hon dessutom, tillsammans med bjarne sundström, redaktör för förbundets tidning. Men sjukdomen gjorde sig gällande på nytt och 2001 förlorade hon mycket av sin egen kommunikationsförmåga. Riksförbundet vuxendöva i Sverige försökte tacka Lillian för hennes insats med en vänbok. Den fick titeln ”Kommunikation” och det gladde oss att alla som blivit tillfrågade ville vara med och ingen av de medverkande ville ha något arvode. Vid årsmötet i år blev Lillian Ström hedersmedlem i förbundet. Nu är hon död. Vid lunchtid den 1 juli var hennes långa kamp över. Våra tankar går till hennes familj, hennes anhöriga och till hennes många vänner inom och utanför vuxendövrörelsen. Text: Bo Andersson (Texten har tidigare publicerats i Nerikes Allehanda) VIS 3/2008 21 Kryssa med vis 3/2008 Rätt lösning på krysset i VIS 2/2008: Vinnare av VISkryss nr 2/2008 är Siri Höglund i Härnösand. Grattis! Trisslott kommer med posten. VÅGRÄTT LODRÄTT 1. Sådan syns inte men finns ändå 1. Ger besk 4. De kan vara förrädiska 2. Kan maska vara 8. Hjärtnupna 3. Träd och sångerska 10. Tjärn 5. Kylig blomma? 11. Blommar blått 6. Kan ge många mm 12. Visans karibacka 7. Har sporre 14. Dansades i Engelska parken 9. Mindre samtalsrum 15. Ädel enhet 13. Underjordiskt virke 16. Hon kan spela sådan 15. Vacker tass? 18. Kallifatides 16. Ystrest 20. Kan man också veta 17. Är vår flora 21. Sås 19. Målande Bror 22. Doftsignaler 23. Kraft Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 november till: VISkansliet Susanne Roslund Fack FH 29 80130 Gävle Insänt av: Adress: 24. Gett vink 25. Suckulent på hög höjd 20 VIS 3/2008 D u ska beskriva dina innersta tankar, utlämna dig helt till någon du inte känner och på ett språk du inte behärskar. Så ser situationen ut för många döva med psykisk ohälsa. I Stenkvista utanför Eskilstuna kan de få hjälp. Här ges stöd och hjälp på de språk patienterna själva behärskar, nämligen teckenspråk eller svenska med TSS... Vård VIS 3/2008 på lika villkor... 13 O digos i Eskilstuna är beläget i Stenkvista gamla lantbrukskolas lokaler. Verksamheten är inhyst i flera olika byggnader. Huvudbyggnaden är ett stort tegelhus. Här ryms bland annat undervisningssalar och uppehållsrum. Ett stenkast därifrån ligger en faluröd länga med lägenheter. Mittemellan ett vitt rappat hus där ett slags gemensamt boende finns. Precis som namnet lantbruksskola antyder är omgivningarna minst sagt lantligt idylliska. Betande kor och böljande åkrar. Annika Hinds är platschef på Odigos. Hon har jobbat här i fem av de sex år som verksamheten funnits här. När hon kom hit kunde hon inet varesig TSS eller teckenspråk. - Men jag fick lära mig och har gått olika kurser vartefter, berättar hon. Från norr till söder Tillsammans Boende och personal samtalar utanför ett av husen i Stenkvista. Naturligt språk Teckenspråket är första språk även för flera i personalen. Tillsammans med Tove Blomberg som är administrativ platschef slår vi oss ner i en av undervisningssalarna. Här bedrivs vanligtvis undervisning av folkhögskolelärare men just nu ligger det mesta i sommarträda. - Många av de boende är hemma på semester och vi har inte riktigt kommit igång med all verksamhet än, förklarar Tove. Då det här är det enda behandlingshemmet i sitt slag i landet så kommer det folk från norr till söder. De boende har olika bakgrund och olika typer av psykisk problematik. Det enda som för dem samman är att de är döva och att samtliga är här frivilligt. Oftast söker en uppdragsgivare upp Odigos och tillsammans med patienten gör man ett första besök. Uppdragsgivaren är oftast hemkommunen eller landstinget dit personen ifråga hör. Sen går en behandlingsgrupp igenom vad Odigos har för möjligheter att hjälpa. Behandlingsgruppen består av en socionom, en beteendevetare, en sjuksköterska, en psykoterapeft och en psykolog. Ett tydligt uppdrag arbetas fram tillsammans med uppdragsgivaren. - Det kan till exempel vara att bygga upp personens sociala nätverk, komma in i arbetslivet eller klara av ett eget boende. Vissa stannar ett halvår, andra behöver flera år på sig för att uppnå målet. Kommunikation viktig Trivs med jobb Tove Blomberg och Annika Hinds arbetar båda på Odigos Eskilstuna. 14 Många av de som kommer till Odigos har varit isolerade på något sätt innan. Att vara döv isolerar, har man dessutom en psykisk problematik är risken ännu större att man skärmas av från samhället på olika sätt. - Kommunikationen är jätteviktig. Många berättar för oss om hur de fått skriva lappar till psykologer för att försöka förklara ett dåligt mående som de kanske inte ens förstår själva alla gånger. - Ibland märker vi en snabb förbättring i mående bara de får prata på sitt eget språk. Vistelsen på Odigos i Stenkvista följer fyra steg. Oftast behöver patienten mest stöd när den anländer, då bor man i ett hus med personaljour och VIS 3/2008 Riksting 2008 Var? Östersund När? Den 8 -9 november Vi kommer att bo på Scandic Östersund city och ha våra förhandlingar i ABFs lokaler som ligger cirka 200 meter från hotellet. Start: Lö kl 0900 På förmiddagen får vi föreläsningar om CI i tiden och information av representanter för dem som dagligen arbetar med CI-frågor. Eftermiddagen ägnar vi åt grupparbeten kring frågor som förmiddagen har inspirerat till och som vi själva funderat på. Syftet är att arbeta fram VIS CI-policy. På kvällen roar vi oss tillsammans! På söndagen börjar vi kl 0900 med förhandlingar. Pris: 600kr i dubbelrum för 2 nätter/person 800kr i enkelrum Anmälan och betalning senast 15 oktober till kansliet Tel/Fax: 026-65 00 06 Texttel: 026-61 13 03 e-post: kansli@visriks.nu pg 8399960-7 bg 5713-9420 Vi tar ut förseningsavgift på 50kr. Använd VIS resebeställningsblankett. Väl mött i Östersund! VIS 3/2008 19 forts. VIS sommarvecka... Gemensam oro för TSS-tolkutbildningen Exempel på inlägg i debatten: ”Vi är några som endast använder oss av TSStolkning. ”Många av VIS medlemmar är tolkanvändare. Behovet av TSS-tolkning är stort och måste fram till de som fattar besluten.” Det finns en fara att tolkarna hoppar av när de fått sin skrivtolkutbildning och att det kommer att bli färre ”Vuxendövtolkarnas kompetens är viktig. Det är viktigt att de får en bra utbildning så de klarar att göra sitt jobb bra och själva mår bra. och färre tolkar som behärskar Att ha TSS i grundutbildningen borde vara självklart.” TSS.” ”Vuxendöva använder TSS-tolkning mer och mer. Man blir friare, till ”Vi är ense med SVuF att utbildningen bör exempel vid guidade turer, musei- och förlängas och ge den tid som behövs för alla utställningsbesök, när det är svårt att momenten. Skrivtolkning, medietextning och TSS.” bära omkring en skrivutrustning.” ”Vuxendöva behöver både skriv- och TSStolkning. Skrivtolkning är bra när anteckningar ska göras och man inte kan titta på tolken hela tiden.” U nder fredagen föreläste Terese Turunen och Kicki Åkerström från Sveriges Vuxendövtolkars förening, SVuF, en ganska nybildad förening. Nu vill de ha kontakt med brukarorganisationerna för att diskutera den förändring av vuxendövtolkutbildningen som är på gång. Det framgick att de nu är oroade för att det senaste förslaget på upplägg av utbildningen, framlagt av TÖI, Tolk och översättarinstitutet, kommer att för- 18 sämra tolkarnas kompetens och därmed deras möjligheter att ge brukarna det stöd de behöver. Tonvikten kommer att ligga på skrivtolkning, inkludera medietextning och man får undervisning i TSS endast på ”kommunikationsnivå”. Det finns ett förslag att göra utbildningen kortare. SVuF har träffat andra tolkanvändarorganisationer, representanter för Talför och tolkcentralscheferna. Nu vill de veta något om VISarnas behov. De planerar en skrivelse som även VIS kom- mer att få ta del av. Den nya utbildningen kommer att börja i januari 2009. Tiden är knapp att göra något. Diskussionen som följde visade att VISarna delar föreningens farhågor och är helt ense med dem att utbildningen måste ge hög kompetens också i TSStolkning och att utbildningen därför måste får ta den tid som behövs. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld VIS 3/2008 Skaparglädje I gemensamhetsrummet på Odigos Eskilstuna har de boende själva fått inreda och måla väggarna. gemensamma måltider. Därefter flyttar patienten till en egen lägenhet på området och vissa mål äts gemensamt medan andra lagas av patienten själv. Sen flyttar man till en utslussningslägenhet, oftast inne i Eskilstuna för att slutligen flytta tillbaka till sin hemkommun och ett eget boende. På behandlingshemmet finns en dagligverksamhet som bland annat består i vedkapning och klyvning av ved som sedan säljs vidare. Successivt påbörjas även en praktik på en arbetsplats. Det kan vara allt ifrån en hästgård till en livsmedelsaffär. Två dagar i veckan undervisar Mogårds Folkhögskola. Undervisningen är då anpassad utefter varje boendes behov. Skräckexempel I utbildningen ingår även praktiska moment. Snart stundar en resa till Frankrike där eleverna själva fått planera resan, bokat den, kontaktat dövföreningar i Frankrike, lagt upp en budget med mera. Egentligen kan man väl säga att Odigos ger vård på vårdtagarens villkor, svårare än så borde det kanske inte vara. Men Tove har hört många skräckexempel. - Vi vet ju bara vad våra boende har berättat genom åren. Vårdpersonal som tycker att ”vi förstår ju varandra så bra genom att skriva lappar”. Eller att man hyrt in tolk bara några timmar i veckan för behandling. Men det är ju inte säkert att det är precis då patienten behöver vård. Förutom den faktiska bristen på kommunikationsmedel som finns inom den traditionella psy- VIS 3/2008 kiatrin så går patienten också miste om mycket socialt inom landstingens vård. - Absolut, sedan uppstår ofta också missförstånd och en misstänksamhet. Att veta att andra pratar om dig och din psykiska hälsa men inte förstå vad de säger kan nog vara väldigt frustrerande, säger Annika. De boende har även en aktiv fritid ihop då de gärna åker på olika tillställningar anpassade för döva. Bland andra sportevenemang och kulturella händelser. - Tyvärr har de som kommer hit ofta gått länge utan att få rätt möjlighet till vård. Jag tror att många skulle tjänat på att komma hit långt tidigare, säger Annika. Totalt har Odigos Eskilstuna cirka 13 vårdplatser. Alla uppdrag är tidsbestämda men omprövas var sjätte månad. - Ibland är uppdragsgivarna optimistiska och vill gärna veta exakt vad det kostar på förhand. Det är svårt att säga eftersom det är väldigt individuellt, förklarar Annika. - Alla är ju olika. Text: Lisa Wadin FAKTA/ODIGOS Odigos i Eskilstuna är ett av tre behandlingshem i Sverige för döva vuxna med psykisk ohälsa. Här bedrivs verksamheten för manliga patienter. Liknande verksamhet finns i Ystad för döva kvinnor och i Finspång för döva barn och ungdomar. Odigos är ett dotterbolag till koncernen Mogård. Mogård ägs idag av en stiftelse men har tidigare ägts av såväl stat som landsting. 15 VIS sommarvecka... ”Ständigt sorl, TSSande, god Måndagen den 4 augusti sammanstrålade ett 50-tal personer, från olika håll i Sverige, till den årliga TSSveckan. Det var många återseenden, men det fanns också en hel del nya ansikten. V i började i aulan där Carina Norlén, projektledare och vår kontaktperson, informerade om skolan och vilken utbildning man erbjuder. Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, som övertagit ansvaret för TSS- Koncentration Ulrika kurserna efter Lena Perstrand, Gustavsson följer med stort informerade om veckan. Annika Elfstedt höll en paren- intresse Moa Strinnös boulekast. tation över Lillian Ström som gått bort nyligen och det hölls något lag avgick med segern också en tyst minut till minne och det var säkert spännande av Lilian. och intensiva matcher. Onsdag eftermiddag pågick Regn och storm lektionerna ett par timmar på VIS Gävleborg hade detta år förmiddagen och därefter var ansvar för fritidsaktiviteterna det dags för den traditionella utoch Elsie Johansson berättade flykten. Detta år blev det ett bekort om vad de planerat för sök på Steninge slott, som kallas veckan. Därefter vidtog grupp- för den karolinska herrgårdsindelningen. Lärarna Maggan kulturens finaste och mest fullEriksson, Gullan Lindh, Anders ändade smycke. Vi hade både Nyman, Lena Perstrand, Kristi- TSStolkar och skrivtolkar med. na Lanthén och Annika Elfstedt En mycket kunnig och trevlig presenterade deltagarna i res- guide berättade utförligt om pektive grupp. Efter lunch bör- slottets historia genom tiderna. jade sedan de olika lektionerna Vi vandrade genom de olika i respektive grupprum. rummen, där det bland annat VIS sommarvecka brukar all- finns fina takmålningar, stuckatid ha tur med vädret. Tyvärr turer, porträtt och annat att titta blev det rätt mycket regn och på. Men det är omöjligt att beäven storm den här veckan, men skriva allt då Steninges historia det är något som inte går att pla- går tillbaka till 1200-talet och nera. Det var därför inte möjligt slottet har haft många ägare. med utomhusaktiviteter alla kvällar, men en av kvällarna täv- Uppfört på 1600-talet lade man i såväl kubb som i Greve Carl Gyllenstierna börboule. jade uppföra slottet då han ärvde Eftersom jag inte ens var åskå- Steninge på 1600-talet. Hovarkidare vet jag inte vad som hände, tekten Nicodemus Tessin d.y. har 16 Skrattsalvor När Eva Gyllenswärd s tisdagskvällens ”Speakers Corner” var de ritat slottet, som till slut stod klart 1705. Axel von Fersen var slottets ägare från slutet på 1700-talet till 1810. 1997 köptes Steninge slott av det norska paret Linn och Atle BryÅre kursv nedal och 1999 öpphölls nades Steninge Sigtuna folkh Kulturcenter, som ligger vacker består av Steninge en bit från Sigt slott med tillhöranHuvudmän för s de barockpark samt studiefö Stenladugå rden Sigtunas från 1873. Slottet är oc öppet för guidade Svenska Kyr v isninga r å ret runt. Efter slottsvisningen var det dags för lunch som vi fått med oss från skolan. Just den här dagen var vädret växlande, vi satt på filtar i parken och åt. Under tiden närmade VIS 3/2008 mat och trevligt sällskap” serverade sina drastiska historier under Talarens hörn Eva Gyllenswärd bjöd på roliga historier under et få som kunde hålla sig för skratt. tisdagskvällen. sig svarta moln, men vi hann äta klart innan det började regna. Sedan var det dags för besök i Stenladugården med en butik där man kunde inhandla ett och annat. ets Här finns även vecka en glashytta där s på man kan titta på högskola som glasblåsare. Galleri rt på en höjd Steninge på övre tuna centrum. planet i Stenladuskolan är Sensus gården visade ”Steörbund, ninge World Exhistiftelsen bition of Art Glass ch 2008”, som är en rkans Unga. utställning i världsklass, där världens me s t le d a nde konstnärer visar sin glaskonst. En mycket intressant utställning som är väl värd att se. Före middagen anordnades en tipspromenad i omgivningen. Alla deltagare fick varsin svarsblankett. Lennart Petersson från Uppsala hade knåpat ihop frågorna. Under torsdagen pågick lektionerna hela dagen. Mycket intensiva övningar. Men trevligt hade vi och hela veckan var det ett ständigt sorl och TSSande, när vi träffades vid frukost, lunch och middag. Maten? Ja den var suverän, vi åt, vi åt, vi fikade och kvällsmacka var det också. VIS 3/2008 nu hade personalen dukat vackert i ”lilla matsalen”, ett mycket vackert rum med målningar på väggarna. Sen blev det prisutdelning från tipstävlingen. Första pris vanns av Gunhild Eriksson från VIS Stockholm och det blev också VIS Stockholm som fick vandringspriset. Ytterligare priser delades ut till ett antal personer. Därefter vandrade vi till aulan där Per Mattsson från Uppsala Festmiddag och priser kåserade om ”Döden i grytan”. Lite motion fick man förstås i En intressant och tankeväckande branta backarna från lek- de föreläsning. tionssalar och boende. Till Sigtuna stad kunde man promenera Text: Inger Leandersson på en kvart, men det gick också Foto: Agneta Forsberg buss dit. En mysig stad att vandra i. Läs Kerstin Tynderfeldt RieTorsdagkväll under kursveck- senfelds referat från fredaan har vi alltid festmiddag och gen på nästa sida... 17 Avsändare: VIS Vuxendöva i Sverige Att: Susanne Roslund Fack FH 29 80130 GÄVLE Äntligen är den här, VIS nummer 3 2008. Med mig, Lisa, fullt hörande, som redaktör. Hur hänger det ihop? Jag har under hela mitt liv brunnit för att arbeta för minoriteter, människor som behöver en höjd röst eller de som inte själva kan föra sin talan. På dagis var jag alltid den som ”tjallade” för fröken om någon var dum mot någon annan och den utsatte inte vågade säga till själv. På låg- och mellanstadiet var jag självklar som elevrådsordförande och talade minsann om för lärarna hur vi, eleverna, ville ha det. På högstadiet hände mycket. Jag skulle förändra världen. Jag såg till att vi fick en återvinningstation på skolan efter mycket dividerande med kommunpolitikerna, jag skrev till den uzbekistanska regeringen om förhållandena i deras fängelser, jag gjorde bilblokader och affisherade om miljöförstöringen. Jag startade en ungdomssektion inom Amnesty International. Jag lovade mig själv att ALDRIG låta hjärnan styra över hjärtats frågor. Till viss del ungdomlig naivitet säkert, men dock så nyttig. Mitt engagemang samt intresse för språk förde mig runt runt under gymnasietiden. Först gick jag en engelskspråkig utbildning. Högt tempo, höga krav och ständig prestationsångest… Vi läste om allt jag ville göra men gjorde inget av det vi läste, det var inte rätt för mig. Journalistyrket har hela tiden grott i bakhuvudet vilket gjorde att jag påbörjade en medieinriktad gymnasieutbildning. Men rastlösheten sprätte i kroppen och för att få någon användning av mina engelskakunskaper struntade jag i alltihop och reste till London. Arbetade och utvecklade min engelska ytterligare. Men jag ville läsa vidare och med miljöintresset som grund for jag från Londons puls till ett hus i all enkelhet i underbara, vackra Jämtland. Mitt paradis på jorden. Jag fick min gymnasiekompetens på en folkhögskola där med inriktning samspelet mellan människa, natur och miljö. Nu hade jag bestämt mig tyckte jag, så efter det året påbörjade jag mina journaliststudier. Jag kände mig upprorisk och redo att ta mig an all världens orättvisor!... Mitt första jobb var på en landsortstidning i Västmanland med inriktning lantbruksfrågor. ”Vad gör jag här?” tänkte jag. Men jag upptäckte snart att engagemanget för att förändra ger bäst resultat om man börjar gräva där man står. Det finns mycket jag skulle vilja förändra. Successivt under alla dessa år har jag långsamt märkt hur min bästa vän, min pappa, hör allt sämre. Ibland blir jag irriterad: ”Pappa, vill du veta en rolig sak som hänt idag?” varpå pappa svarar ”Nä, det tror jag inte”. Vad menar han? Det tog ett tag innan jag förstod att han inser att han har 50 procents chans att svara rätt på en ja/nej-fråga. Han slängde ur sig det han trodde stämde som svar på den frågan jag ställt, som han inte hört, hellre än att allt som oftast behöva påminna sig själv och mig, i det här fallet, om att han faktiskt inte hör särskilt bra längre och faktiskt säga VA? Vad beror det här på? I hans fall säkert mycket på att han fortfarande klättrar på tak fast han är 80 år och accepterar sin bristande hörsel lika lite som att hans kropp inte är vad den en gång var. För han vill ju vara delaktig. Han vill orka. Han vill ju kunna leva som han alltid har gjort. Han vill kunna delta i diskussioner på samma sätt och med samma engagemang som han alltid gjort. Nu sitter jag här, med alla min tankar och idéer för tidningen framöver. Alla mina förhoppningar om att Ni berättar för mig vad jag kan göra för Er i min roll som redaktör för tidningen. Jag jobbar FÖR ER! Vad pappa beträffar? Kanske kan hans nya medlemskap i VIS ge honom chanser och möjligheter att så långt det går få känna sig delaktig i dagisprat vid middagsbordet på ett eller annat sätt… Text: Lisa Wadin 32 VIS 3/2008
© Copyright 2024