1. No category

En
sso
Sto
lm
ho
ck
O
M
SL
AG
S
BI
sm
nD
in
LD
yck
ov
eli
e
nf
:
e”
m
de
rå
be
nV
sig
r. O
Lä
sm
IS
na
mk
Jä
ta
er
rin
mt
vh
om
g5
lan
en
Rik
0m
d
n
es
va
sid
sti
ed
r
a
ng
an
pr
ud
lem
et
yd
i
13
o
ma
log
på
dm
.
rd
.
ed
elt
de
og
tta
.
”CI
-
gi
tin
iks
on
nJ
ru
aR
lig
år
4/2010
ud
,G
ll s
itt
em
av
d
hö
besök oss gärna på internet:
www.visriks.nu
VIS
VIStidningen
Utgiven av Vuxendöva i Sverige
I DETTA NUMMER:
Resan på Inlandsbanan
Småprat - på gott och ont
Tysta skolan 150 år
och mycket mer...
VIStidningen INNEHÅLL
Tidningen för vuxendöva
utkommer fyra gånger
per år och ingår i
medlemsavgiften för
fullbetalande medlemmar
i riksförbundet VIS,
Vuxendöva i Sverige.
Redaktör
Lisa Wadin
Jäder Pettersburg
63505 Eskilstuna
tel: 016-912 01
mobil: 0739-89 33 72
vistidningen@live.se
Ansvarig utgivare
Maggan Eriksson
Övriga medarbetare 4/2010
Monica Wolf
Bert Fahller
Krister Gustafsson
Gunilla Weidenmark
Elsie Johansson
Sven Ankar
Lis Persson
Pia Thulin
Ingegerd Fahller
Stieg Vennström
Barbro Möller
Gith Holmgren
Göran Möller
Bo Andersson
Lena Munck
Mikael Gustavsson
Tryck
Vidamus Grafiska, Umeå
Material till VIS 1/2011 ska ha
inkommit senast den 2 februari
2011. Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera i inkommet
material.
För prenumeration:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
e-post: kansli@visriks.nu
mobil/sms: 076-800 37 75
För annonsering:
Bert Fahller, tel 070-545 14 71
e-post: bert@fahller.se
2
”Men inom projektet presenteras även
skillnaderna mellan förr och idag för
teckenspråkiga.
Det var inte självskrivet förr att alla skulle
ingå i folkhemmet på lika villkor.”
Ledaren
3
4
5
6
7
8
10
12
13
16
18
20
26
27
Ledaren - Det händer saker i VIS
VIS Skåne - Höstting och måbrahelg
VIS Gävleborg
- TSShelg på Wiks folkhögskola
VIS Dalarna - Kulturen kom till Dalarna
VIS Riksförbunds styrelsemöte
augusti - oktober
Tysta skolan 150 år
De nordiska sommarveckorna
Bland björnar och helvetesfall
VIS Riksting 2010
Nya mål för SVTs undertextare
Småprat - på gott och ont
Kryssa med VIS 4/2010
Insändare
Near Deaf Experience Den skyddande sektorn
Psst!
Skicka gärna in material till
VIStidningen.
Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material.
e-post:
vistidningen@live.se
VIS 4/2010
ledaren:
Det händer saker i VIS
V
i har aldrig varit så många
medlemmar som nu!
Ni är verkligen duktiga på
att värva. Den 12 november var vi 916
betalande medlemmar.
Tävlingen som VIS haft i samband
med värvningskampanjen slutar nästa
sommar men vi måste fortsätta värva
nya kompisar. Vi i förbundsstyrelsen
hoppas hitta några som är intresserade av att starta upp VIS Västra Götaland och vi planerar att ha en träff
där i slutet av november eller början
av december. Är det någon som vet av
någon som kan passa i en styrelse så
hör av er.
VIS årliga TSSvecka anordnades i
början av augusti. Många deltagare
var mycket nöjda men tyvärr så har
deltagarantalet minskat under några
år. Hör gärna av er till kansliet om ni
har tips på hur vi ska göra den mer
attraktiv för er.
Vi i förbundsstyrelsen har funderat
kring om den ligger fel i tid eller om
priset avskräcker. Eller är det så att ni
redan kan nog mycket TSS (tecken
som stöd)? Jag kan det i alla fall inte
och hoppas kunna åka dit nästa år.
Mina bristande kunskaper i TSS
Redaktörens ruta
S
märkte jag av tydligt då vi var i Almedalen i somras. En mycket bra
vecka då vi pratade med både politiker
och ortsbor. Förhoppningsvis så ska vi
nog få till någon verksamhet just på
Gotland. Men veckan hade även andra
syften. Bland annat att vi måste knyta
starkare band till andra hörselorganisationer. Ett mycket viktigt syfte då vi
tillsammans blir så mycket slagkraftigare. Vi kan även lära av varandra. Det
finns mycket som förenar oss.
I Almedalen träffade vi också många
som var intresserade av att lära sig
TSS. Dels de med hörselskada men
också anhöriga och personer som jobbar inom vården. Våra tröjor blev populära och många ville köpa en tröja.
På Rikstinget i år fanns en motion om
en önskan att VIS ska sälja dessa tröjor.
Även om detta inte var möjligt så ska
vi ta till oss varför just dessa T-shirts
hade sådan genomslagskraft. Birgitta
Samuelsson, som skrev denna motion,
har även skrivit en motion om att vi
behöver fler TSSlärare ute i länen.
I den frågan arbetar vi tillsammans
med ABF för att lösa det och jag hoppas på positiva resultat. Här i Jämtland
har i vi stora problem med att hitta lärare och det vet jag ser likadant ut på
å var det jul igen... eller åtminstone nästan. Nummer fyra av VIStidningen har liksom kommit att bli
nästan en del av julförberedelserna hemma hos mig.
Här skrivs det önskelistor, planeras julbord och äts pepparkakor medan tågbiljetter till Riksting och anteckningar
om undertextning samsas med glöggmuggar och inslagspapper på köksbordet.
Med precis som alla nummer av tidningen så sitter jag
här, ganska förvånad över att den faktiskt blev klar. Under
arbetets gång sliter jag mitt hår och biter mina naglar och
tänker ”hur ska detta gå?” och då tidningen är klar för korrektur så konstaterar jag ”det gick ju bra, trots allt”. För visst
finns det en del ”trots allt”. En utgivning på fyra nummer
per år innebär ju per automatik ganska lång pressläggning.
Med det kommer ordet deadline lite i skymundan och det
är sällan jag har ens hälften av texterna vid utsatt deadline.
Ändå måste jag börja planera och strukturera upp sidorna.
Idéer och texter tas fram från landets alla hörn och när
man tror att man har koll så ramlar det in flera texter som
”bara måste” vara med. Helt plötsligt står man med ”för
VIS 4/2010
fler håll i landet.
När VIS Jämtland stod på mässa så
var det en av de vanligaste frågorna,
om vi skulle starta någon kurs i TSS.
VIS har också fått medlemmar som
är barndomsdöva eller använder mest
svenska teckenspråket och då behöver
vi ett större teckenförråd för att att
kunna prata även med dessa.
För även om vi pratar och tecknar på
svenska så förstår även många teckenspråkiga oss.
Alla är välkomna i vår gemenskap!
Är ni intresserade av handikapphistoriska saker så titta in på www.nordiskamuseet.se. Där har ett projekt om
handikapphistoria i kulturarvet påbörjats. Det handlar bland annat om att
göra museerna mer tillgängliga. Men
inom projektet presenteras även skillnaderna mellan förr och idag för teckenspråkiga. Det var inte självskrivet
förr att alla skulle ingå i folkhemmet
på lika villkor.
Vilket får mig att undra...
Är det verkligen en självklarhet
idag?
Text: Krister Gustafsson
mycket” material. Eller som till det här numret, med en
halv blank sida och en text på två sidor över. Det pusslet är
inte alltid så lätt att lägga.
Ett annat pussel jag försökt lägga på sistone är TSSpusslet. För även om jag försöker att teckna de få tecken jag
kan när jag träffar VISare vid olika tillfällen så verkar
handalfabetet vara det svårtaste att banka in i skallen. Alla
bokstäver sitter där utom fem och just de fem försvinner
så fort jag tror att jag lärt mig dem. Kanske inte bara ett
problem jag upplever, men nu kan jag öva varje dag med
sidan sex uppslagen på skrivbordet. Trägen vinner heter
det ju och till nästa nummer kanske de fastnat?
God helg önskar jag Er alla och en förhoppning att ni delar min entusiasm över tidningens temanummer om TSS
nästa år...
Lisa Wadin
vistidningen@live.se
tel: 016-912 01
mobiltel: 0739-89 33 72
3
VIS skåne
Höstting och Måbrahelg
Vi var ett 20-tal medlemmar i VIS Skåne, som på förmiddagen lördagen den 16 oktober
strålade samman i Valjevikens folkhögskola i Sölvesborg.
S
tyrelsen och ordföranden Krister
Weidenmark hade förlagt föreningens ”höstting” till denna
utomordentligt naturskönt belägna
skola, som är inriktad på neurologiskt
handikappade elever samt att utbilda
vårdpersonal. Valjeviken driver samtidigt i renoverade lokaler ett modernt
välutrustat konferenscenter och tar
även emot tillfälliga enskilda gäster
såväl för övernattning som enstaka
måltider t.ex. i samband med privata
utflykter i traktens kust- och skogslandskap.
Utflykt på småvägar
Efter en kaffestund inleddes hösttinget med genomgång av styrelsens
förslag till verksamhetsplan för år
2011 och därtill hörande aktivitetsplan
samt förslag till budget 2011, varpå
dessa fastställdes av de närvarande
medlemmarna.
Efter lunch på skolan deltog de flesta av hösttingets deltagare i en utfärd
till Mörrum. Dit for vi med buss - ut
genom Sölvesborg och sedan huvudsakligen via småvägar genom Västblekinge - och under färden berättade
vår guide Bosse Thörnlöf, lärare vid
Valjeviken, om naturen och kulturen
i det höstfagra landskapet som vi passerade.
I Mörrum hälsades vi välkomna av
Ulf Sill(!), en av de fyra föreståndarna och året-runt-arbetarna i ”Laxens
hus”. I samband med rundvandring
på denna anläggning vid Mörrumsåns
strömmar kring stenblock och -hällar
bjöd Ulf oss på en mängd information
om laxavel samt fångst av lax och annan fisk i ån, och han berättade hur
de naturliga förutsättningarna för allt
detta under tidens gång har fluktuerat
och på senare år kraftigt försämrats i
takt med den allmänna miljö- och klimatförstöringen. Vi fick alltså en fin
upplevelse av ”Laxens hus”, som än
så länge drivs av det statliga bolaget
”Svea skog” på uppdrag av Sveriges
regering. Vi som nu var med rekommenderar alla som har möjlighet att
så snart som möjligt göra ett besök
här, eftersom det inte är lätt att förutse
hur länge ”Laxens hus” får finnas kvar
i dess nuvarande form.
Kulinariskt fyrvereri
På återvägen tog vi en eftermiddagsfika i Sölvesborg, och när vi hade
kommit tillbaka till Valjeviken efter
utflykten blev vi av läraren Bosse
Thörnlöf översiktligt informerade om
folkhögskolans anläggningar samt
kurser och utbildningar. Huvudman
för Valjevikens folkhögskola är Neurologiskt handikappades riksförbund.
Valjevikens kök excellerade vid lör-
dagskvällens gemensamma supé med
att bjuda oss ett formligt ”kulinariskt
fyrverkeri”, som överträffade mycket
av det vi har upplevt på andra restauranger och värdshus. Fram till sängdags tillbringade vi sedan aftonen i
angenäm samvaro med ost, frukt och
dryck i ett av skolans sällskapsrum.
Vi som stannat efter lördagens höstting sov gott i Valjevikens fräscha
gästrum, och på söndagsmorgonen
dök våra kära TSSlärare Gullan och
Kristina upp för att handleda oss under koncentrerad TSSträning i fyra
pass om vardera 1½ timme. De mellankommande kafferasterna och
lunchpausen kändes välbehövliga.
Avslutningsvis tackade vi, deltagarna, VIS Skånes ordförande och styrelse samt övriga som bidragit med att
planera och genomföra årets höstting
och alla de anslutande aktiviteterna,
vilket allt hade gjort detta veckoslut
nyttigt, glatt och festligt.
AvslutningsVIS kan vi konstatera
att det var ett lustigt sammanträffande att föreningen ”VISans vänner”
festade samtidigt som VI(S) i Valjeviken på lördagskvällen!
Text: Gunilla Weidenmark
Visste du…
www.texttelefoni.se
… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt
från din texttelefon?
är en sida värd ett besök!
Här kan du läsa om allt
som rör tjänsten.
Få nyheter,
tips och information...
Slå 020-33 00 00 så kommer du till en sjuksköterska.
OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112!
Nödnumret nås direkt från din texttelefon.
För mer information se www.pts.se, välj ”funktionshinder” i menyn,
eller www.sosalarm.se
4
VIS 4/2010
VIS Gävleborg
TSShelg på Wiks folkhögskola
Carina Karlsson, TSSlärare, i samspråk med deltagaren Gustaf Söderlund.
D
en 25 – 26 september samlades
ca 25 personer på Wiks Folkhögskola för att träna TSS
över helgen.
Det var premiär för samverkan med
VIS Örebro, något som varit på tal i
nästan 1 år. Övriga föreningar som deltog var VIS Stockholm, VIS Gävleborg
och Vuxendövföreningen i Uppsala.
Planeringen av helgen sköttes till
största delen av Eva Gyllensvärd, VIS
Stockholm.
Att komma till Wik är varje gång
lika trevligt, igenkännande och välkomnande, vilken årstid det än är. Anders Nordström ser från skolans håll
till att vi blir väl omhändertagna, och
efter inledande presentation av praktiska saker, tog våra eminenta lärare,
Carina Karlsson, Västerås och Anders
Nyman, Stockholm, hand om oss. Efter gruppindelning satte TSSandet
igång.
Katrin Petersson tog stundtals hand
om en nybörjare under lördagen och
efter den introduktionen var denne
VIS 4/2010
man redo att sättas i Carinas grupp.
I den gruppen handlade det mycket
om att samarbeta. Vi delades upp i
smågrupper och skulle göra upp om
arbetsfördelning och framförande av
uppgifterna vi fått. Kreativiteten flödade och timmarna flög iväg! Vi fick en
stunds vila innan kvällens festmiddag
(trerätters) skulle avnjutas. Och som
vi njöt av denna mat! Underhållning
blev det helt spontant av flera kursdeltagare; diktläsning med tecken och vi
sjöng med tecken. Tiden rann snabbt
iväg till sängdags.
Söndag morgon vaknade vi snabbt
av en tipspromenad i den hårda blåsten. Vi skulle lösa Kiki Svedbergs kluriga frågor om stenar i alla dess former, i litteraturen och naturen.
Prisutdelning följde med många
fina priser till glädje för dom som varit duktigast. Tack Kiki!
Söndagens TSSträning fortgick till
eftermiddagskaffet som blev slutpunkt på en mycket bra helg.
Tack till alla som jobbat för den och
för samverkan mellan föreningarna!
Vi hoppas på fortsättning!
Text: Elsie Johansson
Foto: Sven Ankar
5
VIS dalarna
Kulturen kom till Dalarnas VISare för en kväll!
D
alateatern gav tillsammans med riksteatern ”Hedda Gabler”. Riksteatern driver ett projekt med textad föreställning och vi 20 VISare, som var där, fick
var sin Ipod där vi kunde följa aktörernas repliker.För mig
var det en fantastisk upplevelse! Och jag tror att alla var
nöjda.
Jag har inte kunnat tillgodogöra mig en teaterföreställning på 30 år. Och nu ”hörde” jag allt!!
Vi gjorde de entusiastiska ungdomarna som höll i projektet, varav en faktiskt tecknade lite, mycket glada. Vi visade hur nöjda vi var och jag pratade med en av de ansva-
riga på vår teater och påpekade hur värdefullt det vore om
de anskaffade Ipoder till teatern. Han höll med men det är
naturligtvis en ekonomisk fråga.
Jag undrar om det finns textade föreställningar någon
annanstans i vårt land mer än i Stockholm?
Jag tror emellertid att vi kommer förvånas över detta
om 10 år. Då har säkert alla teatrar möjlighet att även bjuda döva och hörselskadade kultur.
Text: Lis Persson
Assistans på resan?
VIStidningen rättar
Den 3 december träder en ny förordning i kraft, som bland annat säger
att alla resenärer som är i behov av
ledsagning ska kunna få assistans på
startioner.
Beställning ska göras i samband
med biljettköp, eller senast 24 timmar
före avresa.
Hjälp kan fås på 124 stationer i Sverige.
Mer information finns på
www.stationsledsagning.se.
I förra numret av VIStidningen (3/2010) står i rapporten från Vuxendövtolkarnas årsmöte att anpassningskurserna på Wiks folkhögskola
läggs ner. Detta stämmer inte.
Däremot försvann ”anpassningskurser” som begrepp i juli i år.
Skolan fortsätter dock med sina TSS-kurser och kommer även att
utöka kursutbudet, mer om detta i VIStidningen framöver.
Vi ber om ursäkt för de felaktiga uppgifterna.
/Lisa Wadin, redaktör
DET SVENSKA HANDALFABETET
A
I
Q
6
Y
B
J
K
R
S
Z
D
C
U
T
Ä
F
N
M
L
Å
E
V
Ö
G
H
O
P
W
X
Copyright: Europeiskt Teckenspråkscenter
VIS 4/2010
sammandrag: VIS Riksförbunds
Styrelsemöte
Plats: VIS kansli, Stockholm
E
fter alla semestrar och en härlig
sommar har nu VIS förbundsstyrelse haft sitt sjätte sammanträde för i år.
Telia har planer på att all fast telefoni
eventuellt skall läggas ned eftersom
den inte är lönsam. Då kommer texttelefoni att försvinna som vi känner
till den idag. VIS har varit i kontakt
med dem för förfrågan om vad som
skall ersätta dagens texttelefoni. Staten har flera projekt på gång för detta
ändamål så vi får se framtiden an.
VIStidningen planerar ett temanummer om TSS, ett nummer som
skall bland annat ska beskriva TSS
historia, skillnader mellan TSS och
teckenspråk, forskning om TSS och
hur det är att vara anhörig till en hörselskadad. VIS har planer på att kunna
lämna VIStidningen till audionomer
och företag som arbetar med hörsel-
skadade.
Värvningsgruppen meddelar att det
nu finns värvningsmaterial att beställa från kansliet. Pris på detta material
är: kundvagnsmynt: 2.50, tandborstar
6.00 och plåsterfodral 7.00. fraktkostnad tillkommer.
Sommarveckan i Skellefteå var väldigt uppskattad av de som deltog. Mer
information och reportage kommer i
VIStidningen.
CI-gruppen fortsätter sitt arbete
med policyn. VIS vill arbeta för att
alla skall få bra information både före
och efter en implantatoperation och
att alla skall ha samma förutsättningar och regler i hela Sverige. Dessutom
vore det bra om CI-team kunde finnas
på fler platser.
VIS har träffat Anna Hein, Södertörns rektor, som är bekymrad över att
ingen vet hur man lär ut TSS. Någon
Plats: VIS kansli, Stockholm
V
IS förbundsstyrelse har haft
sitt sjunde sammanträde för
i år. Styrelsen vill passa på att
önska alla välkomna till Rikstinget
den 13-14 november. Det kommer att
förläggas till kansliet i Enskede.
VIS har tagit fram en ny traktamenteblankett som kommer att finnas på
hemsidan. Dessutom kommer resebidragsblanketten att finnas där också.
Kansliet skall byta leverantör av
de stora batterierna till Möllerströms
eftersom de ger 20 procent i rabatt.
Kansliet kommer att flytta till andra
våningen de två första veckorna i januari 2011. Adress, besöksadress och
telefonnummer kommer att vara
samma som tidigare.
VIS Riks kommer på Rikstinget att
presentera en pluggannons som alla
länsföreningar kan använda för att
skicka in till tidningar.
VIS 4/2010
augusti 2010
från VIS kommer att besöka utbildningen för att berätta om vuxendövhet, TSS och om vuxendövtolkar.
Almedalsgruppen har haft en väldigt lyckad vecka på Gotland. VIS
”blå broschyr” väckte mycket intresse.
Gruppen blev utnämnd till ”Almedarlingar” och var med i Rapport på SVT.
De fick dessutom pris för sina fina tshirts. Denna vecka gav VIS många
nya fina kontakter och gemensamma
frågor som vi med andra hörselorganisationer kommer arbeta vidare med.
Reportage kommer att finnas med i
VIStidningen nr 3/2010.
Detta var allt för denna gång och
förbundsstyrelsen hoppas att alla har
haft en underbar sommar. Och med
det tackar vi för oss och återkommer
efter nästa förbundssammanträde
som sker den 9-10 oktober 2010.
Text: Pia Thulin
oktober 2010
CI-gruppen kommer att träffa CIteamet i Huddinge den 12 november.
Teamet de skall träffa består av en läkare, en pedagog, en tekniker och en
logoped. CI-gruppen har arbetat fram
frågor som skall ställas. Gruppen jobbar med fem områden: organisation,
statistik, psykosocialt, teknik och pedagogik. VIS planerar också att genomföra en CI-konferens 2012.
Värvningskampanjen som den ser
ut idag kommer att avslutas under
2011. Värvningsmaterial finns kvar att
beställa från kansliet.
I VIStidningen nummer 4/2010
kommer det vara ett reportage från
Rikstinget. Dessutom kommer vi att få
ett reportage från resan med Inlandsbanan som gick av stapeln i augusti.
Styrelsen vill vädja till alla våra
länsföreningar att de skall skicka in
mer material till vår fina hemsida. Det
är alltid trevligt för våra medlemmar
att få läsa om vad som sker runt om i
landet. På detta sätt kan vi ge tips och
råd till varandra ute i länen och sprida
lite glädje och stöd.
VIS har startat upp ett samarbete
med ABF för att kunna ha cirkelledarutbildningar i TSS. Detta ska förhoppningsvis bli till en stor fördel för
alla våra länsföreningar så att vi kan
få fram fler kompetenta cirkelledare,
eftersom det är just TSS som är ryggraden i VIS.
VDNR – Vuxendövas Nordiska Råd
– har fått ny hemsideadress. Den nya
adressen är www.vdnr.org
Text: Pia Thulin
7
Tysta skolan firar 150 år
J
ag fick förmånen av VIS, Vuxendöva i Sverige, att vara
med på Tysta skolans 150 årssymposium.
Symposiet började med att stiftelsens ordförande PG
Kårström berättade om skolans historia.
Först ut av föreläsarna var Mats Ulfendahls. Han är professor i experimentell audiologi och otologi. Hans forskning omfattar grundläggande egenskaper hos hörselorganet och hörselcellerna. Han berättade om att behandla
hörselskador – nu och i framtiden.
Därefter var det Barbara Canions tur, hon samverkar i
flera nationella och internationella nätverk, både inom den
akademiska och den industriella världen, för att förstå de
underliggande mekanismerna bakom hörselnedsättning
och för att hitta nya sätt att förebygga denna skada. Hon
pratade om hörsel, stress och livskvalitet.
Erik Berninger var den tredje talaren. Han är civilingenjör och medicinsk doktor. Han är verksam vid Karolinska
Universitetssjukhusets hörsel – och balansteknikavdelning.
Hans forskning har främst varit inriktad mot humanexperimentella studier, läkemedelsbehandling mot tinitus,
hörapparaters elektroakustiska egenskaper och dylikt. Han
berättade om hörselscreening, tidig diagnostik och intervention – aktuell audiologisk forskning.
Elsa Foisack var den fjärde talaren. Hon är fil dr och universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot
specialpedagogik vid Malmö Högskola. Hon har varit dövlärare vid Östervångssskolan i Lund.
Hon berättade om lärande och kunskapsutveckling i matematik för döva och hörselskadade elever.
Sedan var det Gunnel Backenroths tur. Hon är professor i
psykologi vid Karolinska institutet. Backenroth finns med i
HRF:s, Hörselskadades Riksförbunds tidning Auris som expert och svarar på läsarfrågor avseende hörselskador och
psykologi.
Hennes forskningsområden är bland annat hörselnedsättning i arbetslivet, hälsa, livskvalitet och arbetsmiljö.
Hon berättade om hörselskadade på arbetslivets arena,
gav exempel på utmaningar och hur de kan hanteras.
Sista talare var Ulf Rosenhall, överläkare vid hörsel- och
balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och
professor emeritus i klinisk audiologi vid Karolinska Institutet. Han har bedrivit forskning inom flera områden; hörselnedsättning vid stigande ålder, hörselskadors epidemiologi och bullerskador. Tidigare även med barnaudiologi.
Han berättade om Beethovens dövhet.
Det var mycket intressant att lyssna på föreläsarna, eller
närmare bestämt läsa vad de sa. Något som fungerade bra
med skrivtolk.
Föreningen Tysta skolan har gett mig ett ansikte, förut
var det bara kommunikation med e-post.
Tack för att jag fick vara med.
Tysta skolan är en av VIS större bidragsgivare.
Text: Ingegerd Fahller
FAKTA/TYSTA SKOLAN
S
tiftelsen Tysta Skolan har till ändamål att med
anslag och stipendier stödja habiliterande och rehabiliterande verksamhet för döva och hörselskadade
samt audiologisk forskning.
Stiftelsen Tysta skolan anslår årligen medel till audiologisk forskning och till habiliterande och rehabiliterande
verksamhet för personer som är döva eller har en hörselnedsättning samt för personal verksam inom området.
Anslag kan utgå för utgifter i samband med utbildning,
studieresor, kurser, läger, skolresor med mera, aktiviteter
anordnade av föreningar, organisationer eller motsvarande, viss teknisk utrustning samt projekt inom döv/hörselområdet inkl. studieresor.
Anslag från stiftelsen får i allmänhet inte användas för
att täcka lönekostnader. Ansökningar om bidrag får endast avse studier, resor eller andra aktiviteter som genomförs efter den 1 juni ansökningsåret (undantag: skolresor
för avgångsklasser). Reserapport skall insändas i ett exemplar. Styrelsen beslutar om fördelning av tillgängliga
medel i början av juni.
Det bästa sättet att söka bidrag är att ladda ner en blankett och sedan fylla i den och skicka den till Stiftelsen
Tysta skolan.
8
Ansökningar ska vara stiftelsen tillhanda senast 28 februari. Ansökan (inklusive eventuella bilagor) som avser
audiologisk forskning eller resebidrag ska inges i fem exemplar. Ansökan (inklusive eventuella bilagor) som avser
habilitering/rehabilitering inges i ett exemplar.
Kontakt:
Stiftelsen Tysta skolan
Brahegatan 32
114 37 Stockholm
Tel/fax: 08-667 68 29
E-post: tysta.skolan@swipnet.se
Stiftelsen har som regel öppet tisdagar och torsdagar mellan kl 10 och 12.
Fakta hämtad från www.tystaskolan.se där du även kan
läsa mer om stiftelsen.
VIS 4/2010
TSSveckan 2011
Hej alla VISare i vårt avlånga land!
Nu är det dags att planera för sommarveckan år 2011.
Då årets TSSvecka blev så uppskattad av såväl deltagare som lärare, har vi beslutat att förlägga
även 2011 års TSSvecka till Medlefors folkhögskola i Skellefteå.
Själva inbjudan kommer i VIStidningen nr 1/2011.
Regler för att söka SPSMbidrag vid samverkan har ändrats. Det betyder att VIS behöver få Era
ansökningar till sommarveckan redan i mars 2011.
Kontakta Anita Nilsson för preliminärbokning, anita.vis@telia.com, texttel: 0159-219 67
Ni som vill söka individuellt bidrag från Tysta skolan måste göra det
före den 28 februari 2011.
Kostnaderna är i dagsläget inte klara, men ni kan göra en preliminär ansökan på cirka 5 000 kronor.
Hälsningar från sommarveckans team
Annika Willberg, annika.willberg@telia.com
Pia Thulin, piathulin@hotmail.com
Anita Nilsson, anita.vis@telia.com
En riktigt God Jul
och ett
Gott Nytt År!
önskar
Hjördis Bengtsson, Stockholm
Gunilla och Krister Weidenmark, Visseltofta
Elisabeth Brorsson, Färgelanda
Siw och Yngve Johansson, Norrköping
Monica Rickne, Norrköping
VIS Gävleborg
Krister Gustafsson, Handöl
VIS 4/2010 9
De nordiska sommarveckorna
Till sommaren anordnas den Nordiska sommarveckan i Finland, trettio år efter den första sommarveckan
som hölls i Danmark 1981. Här deltagare vid sommarveckan i Kristiansand i Norge 2007 framför Lindesnes
fyr, Norges äldsta fyr, byggd 1655.
I
början av juli nästa år anordnar Finland den traditionella Nordiska sommarveckan för vuxendöva. Första
gången den här typen av träffar ordnades var 1981 i
Fredricia i Danmark. Arrangemanget har sedan haft ett rullande schema mellan de nordiska länderna, till en början
varje år men sedan 1989 vart annat år. Programmen har naturligtvis varierat beroende på arrangörslandet men i stort
omfattat allt från utflykter till föreläsningar och gemytlig
samvaro. De här träffarna, som 2011 äger rum för 21:a gången, har under alla år lockat ett stort antal deltagare.
Till träffen 2009 fick varje deltagare en sammanställning
över alla årens sommarveckor. Så här skriver en person i ett
reportage från en sommarvecka. ”Har man en gång börjat
delta i dessa sommarveckor så vill man fortsätta. Under
dessa veckor upplever man så mycket glädje och gemenskap att man känner sig som en ny människa efteråt. Att
man sedan efter alla sena nätter behöver en semestervecka
för att återhämta sig är en annan sak”. Tycker dessa ord
är en bra sammanfattning av de här traditionella sommarveckorna. Att de här träffarna ger så mycket inspiration
och glädje hör också samman med att allt tolkas av de närvarande 12-13 tolkarna.
10
Det är fjärde gången Finland ansvarar för programmet
och platsen för arrangemanget är Åbo under tiden 4 till 10
juli. Jag själv har varit med i Jyväskylä 1995 och Tammerfors 2003. Programmet i Jyväskylä omfattade förläsningar
om medberoende, identitet och teknik men också promenader på en naturstig och besök på ett konstmuseum och
en ånglokspark. Dessutom – även om det var en varm och
solig vecka – bastu på kvällarna. De som ville fick lära sig
binda bastukvastar av björkris. I Tammerfors var det en
båtkryssning, besök i trästaden Rauma och föreläsningar
om bland annat våra sinnen och tillgänglig miljö. Dessutom presenterades vårt datorprojekt VIS-IT. Det skall också
nämnas att det alltid vid de här träffarna finns en stående
punkt där varje land framför sketcher eller andra roliga
saker. Finnarna är speciellt duktiga på det och vi som var
med i Tammerfors minns med glädje det ordlösa framförandet av Shakespeares `Romeo och Julia´. Jag är helt övertygad om att träffen 2011 kommer att bli lika intressant och
spännande som deras tidigare arrangemang.
Den senaste Nordiska sommarveckan hölls i Härnösand
mellan den 28 juni och 3 juli 2009. Ansvarig för arrangemanget var Vuxendöva i Sverige (VIS). Ett 70-tal delta-
VIS 4/2010
gare, ganska jämt fördelade på de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge och Danmark, hade uppmärksammat
inbjudan. Dessutom fanns två personer från Holland med
bland deltagarna och åtminstone en av dem har varit med
alla åren sedan starten. Monica Wolf och undertecknad
hade utsetts till ansvariga och vi hade utarbetat ett intensivt program med föreläsningar på temat kommunikation
och utflykter med båt och buss i det naturfagra HögaKustenområdet. Deltagarna inkvarterades på Härnösands
folkhögskola. Dess centrala läge uppskattades av många
deltagare i och med att det gavs tillfälle till shopping och
enskilda strövtåg.
Vi planerade utflykterna tillsammans med två lokala
rese- och naturguider. De här båda personerna blev mycket
uppskattade, inte minst socialt, men också för att de alltid såg till att ALLA skulle kunna hänga med på allt som
gjordes och berättades. Dessutom hade vi engagerat en rad
resurspersoner från VIS Västernorrland.
Veckan finansierades av deltagaravgifter, bidrag från
landstinget, kommunen, folkhögskolan och ett antal fonder. Förbundet VIS fanns i bakgrunden som ekonomisk
garant och bidrog mestadels administrativt. För oss var det
ett hårt jobb med alla ansökningar men det var det värt.
Veckan blev mycket uppskattad. Vi höll oss inom ramarna
för vår framlagda budget.
Ansvaret för den kommande sommarveckan ligger på
det Finska Hörselförbundet och är förlagd till en plats som
åtminstone för de flesta svenskar är väldigt tillgänglig. Åbo
har goda färjeförbindelser med Stockholm och Kapellskär
men har också flygförbindelse med bland annat Göteborg
och Stockholm.
Program och information kommer förmodligen att finnas tillgängliga kring årsskiftet.
Text och foto: Stieg Vennström
Vuxendövas Nordiska Råd
S
edan ett antal år tillbaka har representanter för de nordiska vuxendövorganisationerna av tradition träffats en gång per år - vanligtvis
på Nordiska folkhögskolan i Kungälv.
De här träffarna har oftast haft något
aktuellt tema men också möjliggjort
utbyte av erfarenheter och diskussion
om gemensamma spörsmål.
För tre år sedan började man fundera på bildandet av ett Nordiskt råd för
vuxendöva. Vid årsmötet i maj 2008
skedde den formella bildningen av
Vuxendövas Nordiska Råd (VDNR).
I rådet ingår två representanter från
Døvblevne Forum i Danmark, Finska
Hörselförbundet i Finland, Hørselshemmedes landsforbund (HLF) i
Norge och Vuxendöva i Sverige (VIS).
Rådets grundläggande uppgifter är
att ”utbyta information om utveckling
och förändringar, bevaka och styra utvecklingen inom olika områden, arrangera seminarier, initiera och skapa
resurser för gemensamma projekt,
utse arrangörsland för de Nordiska
sommarveckorna och om möjligt involvera andra organisationer i rådet.”
Rådet leds av en samordnare, utsedd
på fyra år.
Rådet utgav till en början ett digitalt informationsblad under namnet
VDNR-bladet. För att nå ut till en
större allmänhet har detta blad numera ersatts av en egen hemsida www.
vdnr.org. Med hemsidan hoppas rådet
kunna få ut aktuell information om
vad som händer inte bara i rådet utan
även nationellt i de olika länderna.
Text: Stieg Vennström,
samordnare
Skicka in material till VIStidningen och www.visriks.nu
Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut!
Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om
tillgänglighet!
Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening!
VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar,
men också en viktigt kanal för att nå framtidens medlemmar.
VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren.
Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal.
Men även här är det upp till DIG!
VIS är sina medlemmar!
Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra
förutsättningarna för vuxendöva!
VIS 4/2010
11
Bland björnar och helvetesfall
som låg nära järnvägsstationen.
Nästa dag startade vi med en ordentlig hotellfrukost, varefter vi hämtades
med bil för transport till Jamtli.
Levande teater
Jamtli är Jämtlands läns hembygdsmuseum. Här finns ett antal byggnader från olika tidsepoker, samt
museum. Två tolkar mötte oss och
som gjorde ett bra arbete med TSStolkning. Skådespelarna spelade sina
roller från hur man levde förr i tiden
och de hade inte varit utanför vår tidsepok. Rundvandringen där leddes av
en trevlig guide, som lotsade oss runt
och berättade om de olika byggnadernas historia, vilket var mycket intressant.
Längs Inlandsbanan besöktes
bland annat Helvetesfallet i Dalarna. Till höger resenärer: Torsten
Holgersson, Vera Holgersson, Barbro Möller, Göran Möller, Kerstin
Kjellberg och Åke Rosell.
Foto: Barbro Möller
och Gith Holmgren
Sex VISare gav sig i somras ut på en resa längs Inlandsbanan. Besök i ett björnide, fantastiska utsikter och gemensam grillkväll var några av aktiviteterna som bjöds längs
vägen.
V
i var fyra förväntansfulla deltagare från Dalarna som reste
upp till Mora varifrån resan
skulle starta. På järnvägsstationen
träffade vi de övriga två från VIS Gävleborg som skulle deltaga.
Den förväntade stora anstormningen av intresserade deltagare hade reducerats till 6 personer.
Varierande rutter
Inlandsbanan trafikeras av renoverade motorvagnar, som även kallas
rälsbussar.
Möjlighet fanns att starta resan från
Kristinehamn med buss till Mora och
fortsätta med tåget som slutar i Gällivare, men vi åkte enbart Mora – Östersund.
Resenärerna ges möjlighet att komponera sin egen resrutt, då man kan
stiga av och på enligt eget önskemål.
12
Tågvärden fungerade som guide
och berättade om olika platser som vi
passerade. Ibland stannade vi för att
kunna njuta av fin utsikt och kunna
fotografera.
Banans högsta punkt
Första riktiga stoppet efter Orsa, var
vid banans högsta punkt, där de som
ville kunde gå och titta på ett björnide,
som säkert är ett av Sveriges mest besökta. Vi stannade även mitt ovanför
Storstupet och Helvetesfallet, som är
gamla flottningsleder.
Vi och säkert många med oss saknade att det inte fanns någon form av
servering ombord på tåget.
Vi gjorde även stopp i Sveg och i Åsarna där en mycket efterlängtad måltid kunde intagas.
När vi anlände till Östersund möttes
vi av Gith som lotsade oss till hotellet
Lunch intogs och sedan fick vi gå
runt och titta i museet och bland annat se den omtalade Överhogdalsbonaden.
Sedan tog vi en biltur till Frösö
kyrka som verkligen låg fint, med en
underbar utsikt.
På kvällen hade sedan VIS Jämtland
anordnat en grillfest för oss. Det var
tipspromenad både för vuxna och
barn och det blev en mycket trevlig
avslutning på dagen med god mat och
samvaro med några av deras medlemmar.
Skönsång på räls
Dagen efter fick vi gå upp tidigt då
tåget skulle gå redan klockan 07.15. I
Hackås steg Hackåskören på och vi
fick höra många vackra sånger och till
och med tågvärden sjöng med.
Kaffepaus med jättegoda hembakta
bullar serverades vid spåret i Svenstavik där kören hoppade av för att
kunna vara åter i Mora vid 13.30-tiden,
då tåget ska gå åter till Östersund igen
vid 15-tiden.
Deltagarna var nöjda med resan,
men vi skulle dock ha haft tolk med
även på tåget, så hade det varit lättare
att tillgodogöra sig all information
som gavs.
Text: Göran Möller
VIS 4/2010
VIS Riksting 2010
I mitten av november samlades omkring 50 VISare för
årets riksting, som hölls i Stockholm.
Tinget inleddes med en tyst minut för bortgångna VISare
under året. Därefter klubbades budget och verksamhetsplan för 2011.
Lokalen kände många igen, en konferenslokal i samma
hus som VIS kansli. Även matsalen, där både lunch och
middag intogs, var för många bekant och maten föll de
flesta bra i smaken. Framåt kvällen på lördagen valde en
del att promenera, andra att ta buss, till Mauds Hotell där
långväga deltagare sov under natten. Ett litet hotell med
”hemkänsla” som även det fick bra betyg av många.
En lyckad helg helt enkelt som du kan läsa mer om på
kommande sidor…
VIS 4/2010
13
VIS Riksting 2010
forts
Till vänster: Birgitta Samuelsson lade, genom VIS Gävleborg, fram två motioner till rikstinget.
Mitten: Lina Egeberg från SVT Undertext informerade om deras arbete med såväl översättningar som direkttextningar.
Till höger: Ett femtiotal medlemmar hade hörsammat inbjudan. Här Erzebet Nilsson, VIS Jämtland.
Verksamhetsplanen 2011
VIS verksamhetsplan som presenterades
på rikstinget klubbades efter några förtydliganden från styrelsen.
V
erksamhetsplanen är indelad i sju rubriker. Under
rubriken ”medlemsvård” underströk styrelsen att
det finns pengar för länsföreningarna att söka för
regionalt samarbete. Syftet är bland annat att öka kontakterna mellan närliggande länsföreningar. Dessutom
presenterades tydligt det ekonomiska stöd som utgår till
länsföreningarna. Från och med januari utgår 3000 kronor
i grundbidrag per år till samtliga länsföreningar från riksförbundet. Därefter tillkommer 100 kronor per medlem.
Utöver detta finns det möjlighet att söka ytterligare ekonomiskt stöd.
Nytt är även att riksförbundet betalar deltagandet för en
medlem från varje länsförening vid riksting samt årsmöte.
En andra deltagare ersätts för alla kostnader över 750 kronor.
Diskussioner följde även om hur VIS ska arbeta för att
motivera medlemmar ute i länsföreningarna. Krister Gustafsson, en av styrelsens två kontaktpersoner i länen, tog
till sig diskussionen och lovade att de ska arbeta fram konkreta förslag på hur arbetet ska skötas från riksnivå.
Under rubriken ”Arrangemang” påtalades att utvecklingskonferensen i år kommer att ha tema TSS och mänskliga rättigheter. Styrelsen efterfrågade önskemål om gemensamma resor men inga förslag uppkom. Arbetet med
att arrangera en CI- (Cochleaimplantat) konferens 2012
kommer även att påbörjas under nästa år.
Under rubriken ”information och kultur” informerade
14
undertecknad om arbetet med hemsidan. Intresset är stort
för en levande hemsida men tyvärr inkommer fortfarande
inte särskilt mycket material. Förhoppningen är att medlemmarna tillsammans ska arbeta för att öka informationsflödet på www.visriks.nu.
Diskussionerna under ”Kurser och fortbildning” koncentrerades främst kring TSSveckan som troligtvis kommer
att utvecklas och förnyas från och med nästa år. En särskild
arbetsgrupp är tillsatt.
Dessutom kommer länsföreningarnas kassörer att utbildas. Syftet är främst att få igång arbetet med det datorprogram som är avsett att användas av länsföreningarnas
kassörer.
Inom ”Rehabilitering och habilitering” har VIS målsättningarna att under nästa år följa upp den kartläggning
som tidigare gjorts av hörselvårdens TSSutbildningar.
VIS har mycket i görningen gällande samarbeten med
andra organisationer. Det arbetet kommer att fortsätta, för
mer information se ”Verksamhetsplan 2011”.
Inom ”Teknik och forskning” framgick att mycket arbete
sker inom VIS CI-grupp. Den kommer även att arbeta med
skillnader kring försäkringar av CI beroende på var i landet man bor. Flera medlemmar kunde redogöra för olika
svar från både hörselvård och försäkringsbolag.
Dessutom finns förhoppningar nu att teknisk information bättre ska spridas via tidning och hemsida då en av
tingets deltagare erbjöd sig att sköta detta.
Hela verksamhetsplanen går att beställa via VIS kansli.
Text och foto: Lisa Wadin
VIS 4/2010
Riksförbundets budget 2011
V
IS budget för 2011 omfattar knappa två miljoner
kronor. Något minskat statsbidrag, samt något mindre avkastning från penningsmarknadsfonden gör
en minskning från 2010 med knappt 50 000 kronor.
När VIS budget för 2011 presenterades framkom missnöje
att budgeten inte sänts ut före rikstinget vilket deltagare i
tinget menade minskar möjligheterna att ifrågasätta den.
En miss enligt ordföranden, som uppgav att avsikten är att
budgeten skall skickas ut till tingets deltagare i samband
med programmet i fortsättningen.
En av förändringarna i budgeten som diskuterades var
att inga pengar avsatts för medlemsvärvning för 2011. Orsaken är att värvningskampanjen skall avslutas och informationsmaterial redan finns i den utsträckning som behövs
för nästkommande år. Det finns dock möjlighet att skjuta
till pengar till medlemsvärvning från bland annat fonder.
VIS Stockholm tog här upp att de tidigare önskat en
projektor för att använda då de är ute och informerar om
förbundet. Styrelsen meddelade att de sökt pengar för att
köpa in en sådan till kansliet och påtalade också att det
finns möjlighet för länsföreningarna själva att söka pengar
till sådant från Tysta skolan.
En idé från en deltagare lades fram angående att senast
färdiga bokslut bör presenteras i samband med budgeten
för att lättare kunna se de faktiska kostnaderna i varje post.
Kassör Ingegerd Fahller var positiv till förslaget och berättar att 2010 års bokslut kommer att finnas på hemsidan
före årsmötet.
För ytterligare information går budgeten att få tillsänd
sig via kansliet.
Text: Lisa Wadin
KORT FRÅN TINGET...
- Medlemsavgiften kommer att vara densamma som under 2010. Det vill säga 150 kronor per år.
- Under 2012 kommer regionsutbildningar i TSS att finnas på flera platser i landet. Detta i samarbete mellan VIS och ABF.
- VIS kansli kommer från och med årsskiftet att flytta till plan två i samma hus. Detta kommer inte
att innebära några adressförändringar men arkiv och kontor kommer nu att ligga i anslutning till
varandra istället för på olika plan.
- Liisa Sammalpenger, VISmedlem och boende i Finland, berättade kort om internationellt arbete
för vuxendöva. Hon passade även på att varmt välkomna alla VISare till Nordiska sommarveckan i
Åbo i juli 2011.
- Årets riksting TSStolkades inte. Dels på grund av ekonomiska skäl men ordförande Kerstin Kjellberg uppmanade även till att alla inom VIS alltid själva ska använda TSS och då är behovet av
social TSStolkning inte lika stort.
- Utdelning av Toremedaljen sköts fram till årsmötet i vår. Detta eftersom mottagaren, Annika Elfstedt, inte kunde närvara vid rikstinget.
- VIS kommer att dyka upp på Facebook, ett slags mötesplats på internet. Det önskemålet framkom av deltagare på rikstinget efter kort information av Lisa Wadin, ansvarig för VIS hemsida.
Styrelsen fattar beslut om ansvarig för facebooksidan.
- VIS har efter inbjudan besökt Hjälpmedelsinstitutet och fått information om Skype, ett internetbaserat alternativ till texttelefonen. Eftersom Telia valt att lägga ner delar av det fasta telefonnätet i landet växer kraven på alternativ till just texttelefonen. Skype erbjuder såväl chatt, textmeddelanden samt bild och ljud.
- I ett utskick till länsföreningarna om kommande jubileum 2011 missades att även VIS Stockholm
fyller tio år i december 2011. Hipp hipp hurra!
- Det är inte ofta men uppenbarligen händer det. VIS Riksting avslutades i år innan utsatt tid.
VIS 4/2010
15
Rikstingets två motioner
Till rikstinget hade inkommit två
motioner. Den ena handlade om en
önskan att VIS skulle köpa in de populära T-tröjorna som bars vid Almedalsveckan 2010. Förbundsstyrelsen besvarade motionen och förklarade
att t-shirten tagits fram gemensamt
med flera hörselskadeorganisationer
och inte var något som VIS ägde rättigheterna till. Medverkande organisationer vid Almedalsveckan arbetar
tillsammans i ”Almedalsgruppen”
som sedan sagt nej till ytterligare
framtagande av tröjan. Dock finns de
informationsblad som även användes
under Almedalsveckan, att beställa
från kansliet. Tinget ansåg med detta
motionen vara besvarad.
Motion 2 gällde en önskan att VIS på
riksnivå behöver arbeta mer aktivt för
att få till stånd fler cirkelledare i TSS.
Förbundsstyrelsen hänvisar till kommande cirkelledarutbildning som går
av stapeln under nästa år. (OBS! Felaktigt angivet antal kurser i motionen,
antalet kurser är en).
Nedan: Annika Willberg och
Pia Thulin, som arrangerat VIS
Riksting 2011, hade även ordnat
ett lotteri där dessa handgjorda
ljus utgjorde vinsten. Behållningen från lotteriet tillfaller en kassa
för föreläsningar och nöjen under
Riksting och årsmöten.
Vissa gick hem riktigt upplysta
och när en av deltagarna vann sitt
tredje ljuspaket överlämnade han
det genast till skrivtolkarna, som
tack för ett bra arbete under helgen.
Nya
mål
för
SV
- gruppchef Lina Egeberg berättad
SVTs avdelning Undertext står inför stora prövningar.
Med nya målsättningar i det nya sändningstillstånd som
trädde i kraft vid årsskiftet är målet att alla program skall
textas, i alla kanaler.
L
ina Egeberg är gruppchef för
SVT Undertext. Hon besökte
VIS Riksting för att informera
om hur de arbetar och de förändringar som nu skett i villkoren för deras
sändningstillstånd.
SVT Undertext är den avdelning på
Sveriges television som arbetar både
med översättning och den svenska
textning som återfinns på text-tvsidan
199 och 299. Totalt arbetar 52 personer på avdelningen varav 18 översättare och 21 svensktextare. Av de sistnämnda är 16 direkttextare, som alltså
behärskar att texta program i realtid.
Förutom avdelningens egna översättare och svensktextare så köper de
även in textning externt.
Tidigare har kraven i sändningstill-
16
ståndet varit att 65 procent av de program som sänds första gången (alltså
inte repriser) med svenskt ursprung
skall vara textade i SVT1 och SVT2. När
det förra sändningstillståndet gick ut
(år 2009) visade verkligheten på att 75
procent var textade. Statistik att glädjas åt för SVT Undertext alltså.
Men från årsskiftet, då det nya sändningstillståndet trädde i kraft, ska alla
program textas i alla SVTs kanaler.
Men… nu är det ett mål och inte ett
krav.
– Det här gör ju att vi enligt statistiken helt plötsligt ligger långt under
målet även om vi fortfarande utför
samma arbete, säger Lina Egeberg.
Ja för nu när kraven är 100 procent
textade program så är verklighetens
VIS 4/2010
VTs
undertextare
de på Rikstinget om arbetet i dag och framöver
statistik betydligt lägre. Med de nya
målen så textas endast 45 procent av
de program som åsyftas.
Stora utmaningar för avdelningen
alltså, för resurserna är desamma.
Men detta innebär en del förändringar i arbetet framöver. Bland annat
arbetar systemvetare nu med att ta
fram ett eget undertextningssystem,
Smash, som ska göra det möjligt att
spara direkttextningar, något som inte
går idag. Då kommer alltså repriser på
direktsända program att automatiskt
textas även de, något som skulle förbättra statistiken.
Att textningen av tvprogram ibland
kan vara minst sagt dålig har nog
många VISare fått erfara. Efter att ha
hört Lina Egeberg kan åtminstone
undertecknad få en viss förståelse för
detta dock. En textare gör cirka 20 minuter förinspelat program per dag, direkttextare orkar texta mellan 10 och
15 minuter i stöten. Dessa siffror ger
en tydlig bild av vilket personalkrä-
VIS 4/2010
vande arbete de utför.
Varför, framförallt direkttextningen,
är så dålig är även en av de vanligaste
frågor Lina Egeberg får när hon möter tittare.
– Det finns ju flera skäl till detta.
Skillnaderna mellan direkttextning
och till exempel skrivtolkning är stora. I vårt jobb kan du aldrig avbryta
den som talar om du inte riktigt hörde vad personen sa. Dessutom anpassar ju inte till exempel Peter Settman,
under Dansbandskampen, sitt tal efter
direkttextarna utan tempot är ofta väldigt högt, berättar Egeberg och fortsätter:
– Dessutom ligger två rader på 37
tecken på varje rad kvar i sex sekunder vilket innebär att vi måste förkorta mycket.
Lina Egeberg har själv provat att
jobba som skrivtolk.
– Ja, när vi från SVT Undertext varit ute och skrivtolkat har det hänt att
folk sagt ”Men du som är så duktig
borde jobba på SVT, för där är de ju så
dåliga”, säger hon och skrattar.
Under 2011 hoppas man börja texta
Morgonsoffan samt utöka textningen
på SVT Play.
Under hösten 2010 har SVT Undertext för första gången översatt i direktsändning. Detta under avsnitt av ”Här
är ditt liv”.
Totalt tolkade och textade då fyra
personer, samtidigt.
Först lyssnade en simultantolk på
det direktsända programmet, detta
30 sekunder innan vi i tvsofforna såg
det då sändningen förskjutits med
just en halv minut. Denna tolk översatte då från engelska till svenska i tal.
Därefter direkttextade en person från
svenskt tal till svensk text. Ytterliga en
direkttolk korrekturläste textremsorna innan en fjärde person tryckte ut
remsorna på rätt plats i programmet.
Ingen barnlek alltså…
Text och foto: Lisa Wadin
17
Småprat
- på go
re.
D
et finns en förening, som heter Liv i Sverige. Den
har funnits ganska länge och vill på olika sätt stimulera det självbiografiska berättandet i landet,
både skriftligt och muntligt, det senare främst i form av
”berättarkaféer”, där alla som kommer dit är välkomna att
ta ordet. Det här vet minnesgoda läsare av VIStidningen
redan. Siv Hågård har i ett tidigare nummer av tidningen
(2/2005) berättat om föreningen och dess verksamhet.
Föreningen har också en tidskrift med samma namn
och de dikter och korta berättelser man kan läsa där ger
tillsammans en intressant bild av ett liv bortom de stora
rubrikerna. Jag läser den alltid med stort intresse och har
några gånger haft nöje av en skribent, som heter Marina
Sundberg och bor i Huskvarna. För några år sedan skrev
hon en berättelse, som jag vill citera några rader ur eftersom jag tror att de kan roa – eller oroa – fler än mig:
Jag satt och ritade med ett av barnbarnen, som envisades
med att ha en fruktansvärt skrällig leksaksbandspelare på.
Så här lät det:
– Du får allt stänga av den där, annars går jag.
– Vaffedå?
– Jo, för det låter så illa i mina hörapparater.
– Men stäng av dom då!
– Nej, för då hör jag inte vad du säger.
– Jag lovar att inte säga nåt.
Det finns lösningar på allt! En del är bättre, andra säm-
Det tog sin tid innan forskare och andra på allvar började intressera sig för de mera djupgående psykologiska
effekterna av en hörselförlust. Fokus låg till att börja med
ofta på de ”tunga” decibelförlusterna, till exempel att inte
kunna höra larm och varningssignaler. Efter hand förstod
man att också annat, på mycket lägre ljudnivåer, kan vara
lika viktigt eller rentav viktigare för välbefinnandet.
Två svenska forskare, Soly Erlandsson och Maud ErikssonMangold, framhöll i början på 1980-talet att många viktiga
ljud försvinner redan vid en bilateral hörselnedsättning på
25-30 dB och att försökspersonerna i deras undersökning
”kände sig kraftigt psykologiskt påverkade av detta”. Det
stämde bra med vad jag själv tyckte mig ha förstått. Jag
hade mött vuxendöva, som sagt att de inte längre hade något nöje av sina höstpromenader i parken eftersom de nu
inte kunde höra prasslet av torra löv under fötterna.
Ditt och datt, väder och vind
Och det samma gäller förstås de ”låga” nivåerna i vårt
vanliga verbala umgänge med andra människor, det dagliga pratet om ditt och datt, om väder och vind, artighetsfraser vi byter med varann, lite skvaller om vänner och
bekanta. Innehållet är väl inte alltid så viktigt eller nödvändigt – men det har definitivt sin stora betydelse för vår
känsla av delaktighet i världen omkring oss.
Småpratet är viktigt för vårt välbefinnande, för vår mentala hälsa.
Det finns människor, som haft svårt att förstå eller medge
det här. Till dem hör Jan Myrdal, som i en bok på 1960-talet
talade om sin olust när han ibland tvingades delta i innehållslösa samtal, ”detta att sitta vid ett bord och gemen-
Att som döv och hörselskadad uteslutas från det dagliga småpratet kan bidra till ett socialt utanförskap som kan ge
18
VIS 4/2010
ott och ont
samhetstugga och surra med rösten”. Av detta kände sig
samtalsforskaren Viveka Adelswärd till sist så provocerad
att hon förra året (2009) gav ut en motskrift med titeln Till
struntpratets lov. Det är inte alltid så viktigt vad vi säger,
hävdade hon, men det är viktigt att vi pratar med varandra.
Lätt att hamna utanför
Det är när andra pratar som människor med dålig eller
ingen hörsel så lätt hamnar utanför. Kanske frågar vi varför andra plötsligt såg så allvarliga ut eller vad de skrattade åt och vi vet ju vad svaret alltför ofta blir: ”Nä, det
var inget särskilt” eller ”Jag berättar när vi kommer hem.”
Men när vi kommer hem är det redan glömt.
Samtal med hörselskadade blir lätt frustrerande för båda
parter och det kan bli extra problematiskt och pinsamt när
det som sagts är så banalt att det faktiskt inte mår särskilt
bra av att upprepas. Då står löjet på lur. I skönlitteratur, i
romaner och noveller, kan den som vill hitta många roande och tänkvärda exempel.
En grym komik präglar en scen i den brittiska författaren
Katherine Mansfields novell Den hädangångne överstens
döttrar. Översten, gravt hörselskadad, har fått besök av
släktingar och barnbarnet Cyril försöker på sin fasters enträgna uppmaning berätta något för farfar Pinner. Översten kupar handen bakom örat men hör inget. Unge Cyril,
alltmera olycklig, försöker igen utan framgång. Översten
blir alltmer irriterad. Han bultar med käppen i golvet och
vill veta vad det är som är så viktigt. Cyril är gråtfärdig och
ber att få slippa men fastern är omutlig och försäkrar att
översten kommer att bli glad. Och till sist har budskapet
gått fram: Cyrils pappa tycker fortfarande om maränger.
Högst egendomligt, muttrar översten, ”Komma hela den
långa vägen för att tala om det för mig!”
En snarlik historia berättas om den brittiska författarinnan Harriet Martineau, också hon gravt hörselskadad. Vid
en stor tillställning fanns en skotsk poet, Alexander Smith,
bland gästerna. Han råkade säga något banalt om vädret,
att ”det var vackert” eller något i den stilen, och fröken
Martineau ville prompt veta vad han sagt. Röd om kinderna av skam och blygsel skrek han gång på gång i hennes öra men inget hjälpte. De andra gästerna blev alltmer
roade av det befängda i situationen och till sist hämtades
hennes hörlur och poeten tog i så att han nästan ”blåste
skallen” av fröken Martineau.
Sådant här kan vi i dag läsa som roande underhållning –
men också som nyttiga påminnelser om tider som varit.
Harriet Martineau dog 1876 och Katherine Mansfield,
född på Nya Zeeland, 1923. Mycket positivt har hänt sedan dess men att många vuxendöva och deras anhöriga
fortfarande har svårigheter med kommunikationen är ett
välkänt faktum. Men i dag finns ju också bättre utvägar
ur det problem, som barnbarnet i Marina Sundbergs berättelse ville lösa genom att lova vara tyst. Om såväl hörande
som döva inser att de har ett gemensamt problem, då finns
också en lösning som alla i VIS är väl medvetna om. Man
går på kurs tillsammans och lär sig TSS. Det gör livet lättare för alla parter. Om detta har vår tidning skrivit många
gånger förr och om jag förstått rätt finns planer på ett stort
temanummer någon gång efter nyår.
Text: Bo Andersson
Illustration: Lisa Wadin
e stora psykologiska effekter. Att kunna delta i vardagliga samtal är viktigt för vår känsla av delaktighet.
VIS 4/2010
19
S M S
A V I G S I D A N
E
T
N
E
N
I
S I E S T A
R O T L Ö S
Kryssa med vis 4/2010
1
8
2
3
4
5
6
9
Rätt lösning
på krysset i VIS 3/2010:
7
! " # $
%
(
' " + +
*
&
/ # % $
%
& ' # 3
*
1 / & ,
&
*
'
,
(
2 , # ,
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
5
6
% &
!
* ,
.
&
, #
- %
!
# %
"
.
, "
2
7
'
"
" # )
#
/
0
1 $ 2
# %
, &
% . /
)
#
)
,
* . $
#
$
% ! %
8
# $
%
% )
"
( 2 %
4
&
3
" /
$
- %
9
% #
*
" )
2 *
#
/ %
,
" !
3
" #
/
2 *
:
;
<
21
Vinnare av VISkryss
nr 3/2010
5>
är
Siri Höglund,
Härnösand
55 56
57 58
Grattis!
59 5:
Trisslott
kommer5= med
posten.
5;
5<
6>
65
=
20
22
23
66
24
25
68
67
69
6=
6:
6;
6<
7>
75
Vågrätt
18. Dyrt i element
76 Vässas gärna 77
5.
på soffa
1. Gör stukad
20. Tät
6. Är ofta bankrånaren
4. Gör trång sko
21. Budskap i kort form
7. Gör man skinka och på paket
8. Går bra i kassan
22. Den vänder man inåt
9. Behövs mot sorgkanter
10. Karlssons produkt
24. Lur
13. På kort besök en afton
11. Innehållslös
25. Är kanske vilsen
15. Matrest
12. I tzatziki
Lodrätt
16. Farao
14. Tunn färg
1. Finns i pocketformat
17. Borgs specialitet
15. Trasslig barnkammare
2. Ung i Östersjön
19. Kan vara och innehålla öl
16. Gåta
3. Äts med fördel skalade
23. Norrländsk negation
Lös och skicka in!
Trissmiljonerna väntar!
Skicka in lösningen senast
den 1 februari till:
VIS
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede.
Märk lösningen VISKRYSS
20
Insänt av:
Adress:
Krysset är gjort av Lena Munck
VIS 4/2010
Kontaktpersoner i länen:
VIS Norrbotten:
Pentti Nording
tel/fax: 0920-26 76 60
e-post: p.nording@telia.com
VIS Dalarna:
VIS Kalmar län:
e-post: lars-ake.henningsson@borlange.se
Kjell Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: eva-kjell@telia.com
VIS Västerbotten:
VIS Gävleborg:
VIS Halland:
VIS Jämtland:
VIS Stockholm:
VIS Skåne:
Agneta Forsberg
tal/texttel: 0930-502 71
e-post: agneta.forsberg@nashnet.nu
Gith Holmgren
tel: 063-501 50 60
Lars-Åke Henningsson
tel: 0243-818 98
Katrin Petersson
texttel: 018-40 46 34
e-post: i.k.petersson@telia.com
e-post: gh2002@live.se
Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld
texttel: 08-19 46 22
e-post: k.tynderfeldt@comhem.se
VIS lokalförening Östersund:
VIS Örebro:
Hans Löfvenberg
tel: 063-18 10 29
e-post: hansi@telia.se
bjarne sundström
texttel: 0587-143 95
e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com
VIS Västernorrland:
VIS Kalmar regionförening:
Henry Höglund
texttel: 0611-122 72
e-post: sirhen@telia.com
Mona Sammens
tel: 0430-131 35
e-post: sammens1@hotmail.com
Krister Weidenmark
tel: 0479-400 05
e-post: krister.weidenmark@swipnet.se
VIS Västra Götaland:
VIS kansli
tel: 026-65 00 06
mobil: 076-800 37 75
e-post: kansli@visriks.nu
Kalmar, Östergötlands, Jönköpings län
Eva-Marja Åkesson
mobil: 0738-54 54 90
e-post: eva-kjell@telia.com
VIS
förbundsstyrelse:
Studieorganisatör:
Annika Willberg
Midsommarvägen 51
976 31 Luleå
tel: 0920-26 76 60
mobil: 070-34 44 073
e-post: annika.willberg@telia.com
Ordförande:
Sekreterare:
Kontaktperson till länen:
Vice ordförande/
kontaktperson till länen:
Vice sekreterare:
Suppleant:
Krister Gustafsson
Handöl 574
830 15 Handöl
texttel: 0647-722 77
e-post: elgubbe@msn.com
Margurite Södergren, VIS kansli
Sandsborgsvägen 50
122 33 Enskede
tel: 026-65 00 06
mobil: 076-800 37 75
e-post: kansli@visriks.nu
Kassör/reseansvarig:
Ledamot:
Suppleant/Vice kassör:
Kerstin Kjellberg
Lekattvägen 17 C
793 30 Leksand
texttel: 0247-144 19 bost.
texttel: 0247-641 58 arb.
fax: 0247-151 03 arb.
e-post: vis.kjellberg@sdrf.se
Ingegerd Fahller
Trollnäsvägen 3 A
972 51 Luleå
tel: 0920-22 68 70
e-post: ingegerd@fahller.se
VIS 4/2010
Pia Thulin
Stationsvägen 2
435 37 Mölnlycke
tel/fax: 031-33 81 186
mobil: 076-375 55 55
e-post: piathulin@hotmail.com
Anita Nilsson
Jacob Ulfssons väg 8 B
647 32 Mariefred
Texttel: 0159-219 67
e-post: anita.vis@telia.com
Gith Holmgren
Jägarstigen 2
832 47 Frösön
mobil: 070-544 53 16
e-post: gh2002@live.se
Göran Möller
Åkertegsgatan 21
784 65 Borlänge
tal/texttel: 0243-23 24 33
e-post: goran.mller@spray.se
Roland Bengtsson
Källshult 4
340 13 Hamneda
Mobil (sms): 073-802 01 16
21
VIStidningen satsar på TSS!
I ett nummer nästa år kommer VIStidningen att sätta fingret på TSS, tecken som stöd.
Tanken är att aktualisera och vända ut och in på detta för vuxendöva otroligt viktiga verktyg.
Hur började allt?
Har tecken som stöd utvecklats?
Hur lär jag mig TSS?
Vad kan jag som anhörig göra?
Vad är skillnaden mellan TSS och teckenspråk?
Hur många använder sig av TSS?
Bland VIS medlemmar finns en kunskapsbank som är oersättelig.
Bidra med dina funderingar, dina kunskaper och dina frågor…
Redan efter jul kommer arbetet med temanumret om TSS att dra igång.
Vi behöver dina texter, dina bilder och dina funderingar!
Hör av dig till tidningen
(kontaktuppgifter på sidan 2)
så hjälps vi åt att ta fram ett fullspäckat nummer om
Tecken Som Stöd!
/VIStidningen
VIS riksförbunds
kontonummer:
Utvecklingskonferensen
2011...
Plusgiro 372325-1,
medlemskonto för medlemsavgifter
... äger rum på Hagabergs
Folkhögskola.
Plusgiro 8399960-7,
ett allkonto för diverse inbetalningar
När?
20 maj - 22 maj 2011.
Bankgiro 5713 – 9420,
ett allkonto för diverse inbetalningar
Bankgiro 205-8345,
gratulations- och minneskonto. Används vid uppvaktningar och en sista hälsning.
22
Pssst...
Tipsa oss!
Vad vill du läsa om
i VIStidningen?
Frågor?
Anita Nilsson,
e-post: anita.vis@telia.com
Det är du som
bestämmer!
Mer information i nästa
nummer av VIStidningen.
e-post:
vistidningen@live.se
VIS 4/2010
Upprop från valberedningen inför årsmötet 2011
VIS årsmöte 2011 närmar sig snabbt även om det kan tyckas ligga en bit bort i tiden!!
Valberedningen vill därför ha kontakt med VIS medlemmar inför nomineringar till styrelse för verksamhetsåret 2011.
Fundera igenom vem eller vilka av våra medlemmar som du skulle vilja se på någon
post i VIS styrelse och lämna ditt/dina förslag till någon av oss i valberedningen.
Vi vill ha förslagen så snart som möjligt dock senast den 31 januari 2011.
Valberedningen sammansättning finner du nedan.
Ett fortsatt framgångsrikt arbete med VIS förutsätter att det finns många som är aktiva
och beredda att delta i ett framgångrikt arbete. Håll därför inte inne med ditt/dina förslag utan lämna dem till valberedningen!
Vi tar sedan de kontakter som kan bli aktuella!
OBS! Det går alldeles utmärkt att föreslå sig själv!!
Styrelsens nuvarande sammansättning:
Ordförande
Kerstin Kjellberg, Leksand (i tur att avgå eller omväljas)
Ledamöter
Krister Gustavsson, Handöl (i tur att avgå eller omväljas)
Anita Nilsson, Mariefred (i tur att avgå eller omväljas)
Ingegerd Fahller, Luleå (i tur att avgå eller omväljas)
Gith Holmgren, Frösön (ett år kvar)
Annika Willberg, Luleå (ett år kvar)
Pia Thulin, Mölnlycke (ett år kvar)
Suppleant (väljs på ett år)
Göran Möller, Borlänge
Roland Bengtsson, Ljungby
Valberedning (väljs på ett år)
Pentti Nording (sammankallande), Midsommarvägen 51, 976 31 Luleå
tel: 0920-267660, mobil: 070-6459241, e-post: p.nording@telia.com
Krister Weidenmark, Pl 1146, 283 95 Visseltofta
tel: 0479-400 05, texttelefon: 0479-400 04, mobil: 0738-514451, e-post: krister.weidenmark@swipnet.se
Anders Nilsson, Jacob Ulfssons väg 8B, 647 32 Mariefred
tel: 0159-21967, e-post: a.a91@telia.com
VIS 4/2010
23
Hjärtligt välkommen till
VIS Riksårsmöte 12-13 mars 2011
VIS Riksårsmöte 2011 startar på lördagen kl 13.00 på kansliet, Sandsborgsvägen 52, Enskede.
Dagen avslutas med festmiddag i restaurang Grill & Wokstugan i huset.
På söndag börjar mötet kl 8.45 och avslutas kl 15.00.
Vi kommer att bo på Maude´s Hotel, (Svedmyraplan 3, Enskede. Tel: 08-600 59 00).
Vid behov av extra nattlogi, bokas och betalas det av
vederbörande direkt till hotellet.
Pris: Dubbelrum 900 kr, enkelrum 1 100 kr, utan boende 300 kr
Anmälan är bindande och sker via reseblanketten på VIS hemsida
eller till kansliet på telefon 076-800 37 75 .
SISTA ANMÄLNINGSDAG ÄR MÅNDAGEN DEN 31 JANUARI 2011
Om Ni vill ha specialkost och/eller handikapprum, dubbel- eller enkelrum
skriver ner det i Er anmälan.
Har Ni önskemål om vilka Ni vill dela rum med skall det också vara med i
anmälan.
Vid eventuella frågor ta kontakt med
Annika Willberg, annika.willberg@telia.com
eller
Pia Thulin, piathulin@hotmail.com.
Välkommen!
24
VIS 4/2010
HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS
När en hörapparat inte räcker till!
22873SE r.1.0
The Hearing Implant Company
MED-EL erbjuder ett stort urval av olika hörselimplantat för alla typer och
grader av hörselnedsättningar. De passar både barn och vuxna som inte får
hjälp av en hörapparat.
MAESTRO™
Cocleaimplantat system
EAS™ Hörselimplantatsystem
Elektrisk Akustisk Stimulering
VIBRANT SOUNDBRIDGE®
Mellanöre implantat system
Möllerström Medical
info@mollerstrommedical.com
Tel: 040-17 63 50
VIS 4/2010
www.medel.com
www.mollerstrommedical.com
25
insändare
Vi som var med på 70-talet … Tack till...
1970-talet
2010-talet
Ville ha en BMW
Vill ha ett hyggligt BMI
Slog runt i en hippiekula
Behöver ny höftkula
Rolling Stones
Njurstenar
Jag har nyligen opererats på Umeå
Universitetssjukhus för CI (cochleaimplantat).
Har under detta år med jämna
mellanrum besökt hörselteknikern
och talpedagogen för att få igång
elektroderna.
Jag vill sända ett STORT TACK till:
PETRA SEHLIN, läkaren som lotsade
mig så att jag vågade ta beslutet.
VERONIKA P, läkarsekreteraren som
såg till att jag kom i rätt tid.
P.O. ERIKSSON, operationskirurgen
som gjorde ett bra arbete och svarade på alla mina funderingar.
KRISTINA NÄSSTRÖM, hörselpedagogen som gav bra information.
STEFAN FRIBERG, hörselteknikern
som var suverän på att få rätt styrka
på elektroderna.
Audionomer,röntgenpersonal och
övriga inblandade inte att glömma
bort.
En jättestor KRAM till ER alla som
jag hade att göra med.
Jag är Er evigt tacksam!
Blev kallad till rektorsexpeditionen Ringer till rektorsexpeditionen
Klarade körkortstestet
Klarar syntestet
Rökte gräs
Rensar ogräs
Krossa systemet!
Uppdaterar datasystemet
Hårdrock
Hård mage
Fri sex
Sexfritt
Trimmade bilen
Får allt fler bilringar
Surt godis
Sura uppstötningar
Sjöng protestvisor
Behöver tandproteser
Vaken till 5
Vaknar 4
Hår på bröstet
Hår i näsborrarna
Hängde på disco
Det mesta på kroppen hänger
Kollade ”Den sista färden”
Ringer efter färdtjänst
Rockband
Bråckband
Solade naken
Ligger påklädd under parasollen
Brände flaggor
Bränner CD-skivor
Ute och röjde
Hemorrojder
Rödstrumpor
Stödstrumpor
Reser till alla jordens kontinenter
Hjälpmedel mot inkontinensen
Fick recept på p-piller
Får recept på sömnpiller
Vänligen Mayvor Malmström,
med anhörig Göte i Luleå.
Psst...
Nu finns värvningsmaterial
att beställa från kansliet.
resetandborste 6 kr,
ask med plåster 7 kr,
kundvagnsmynt 2:50 kr.
e-post: kansli@visriks.nu
tel: 026-65 00 06
Har du en e-postadress...
... men har glömt att ange den
till kansliet?
Hör av dig till kansli@visriks.nu
så att vi fortare kan nå dig
med information om vad som
händer i förbundet…
Insänt av: Ulla Askeroth
26
VIS 4/2010
Krönika: near deaf experience
Den skyddade sektorn
B
etydelsen av små ord ska inte underskattas. Speciellt påtagligt blir det när orden inte bara är simpla
vokaler och konsonanter, utan
lag. Människors liv och vardag kan
hänga på avvikelser av små skrivna
tecken.
Tänk alla nybörjarvegetarianer som inte förstår att
squash och zucchini är samma sak. Någon skulle kunna
stå vid fruktdisken och upplysa om
detta. Det är verkligen en välgärning
att den gamla dammiga formuleringen ”normalt på arbetsmarknaden förekommande arbeten” togs
bort. Hallå, det är ju värsta sortens
realism, vilket fyrkantigt tänkande.
Det uppmanar ju inte alls till kreativitet. Tänk så många människor som
på ett ovärdigt sätt låsts in i passivitet och förtidspension.
”Socialministern betonade
i valrörelsens hetta att människor inte alls blivit utförsäkrade. De har istället blivit
”omförsäkrade”... ett sätt att
skjuta problemet in i nästa
mandatperiod skulle den
konspiratoriskt lagda
kunna tro”
Jag hör till skaran av människor
som fått lite lag citerad i brev från
försäkringskassan. Citatet jag talar
om är detta ”inga på arbetsmarknaden förekommande arbeten inklusive lönebidrag och skyddad anställning”. Denna lilla text statuerar
villkoren för medborgarnas rätt att
uppbära sjukersättning. Du måste
falla utanför denna text för att landa
mjukt. Det får inte någonstans i hela
landet finnas en skyddad anställning
som du skulle kunna ta någonsin
före 65 om du siktar på sjukpension.
Den tidsbegränsade sjukersättningen existerar nu bara
som en ”tillfällig övergångsregel” och beviljas maximalt
i 18 månader.
Socialministern betonade i valrörelsens hetta att människor inte alls blivit utförsäkrade. De har istället blivit ”omförsäkrade”. Var det denna tillfälliga övergångsregel som
åsyftades? En välplacerad ”timeout”. Ett sätt att skjuta problemet in i nästa mandatperiod skulle den konspiratoriskt
lagda kunna tro.
Jag har många kvalitéer som skulle
kunna tas tillvara. Som utbränd döv
med obefintligt närminne skulle jag
kunna vara hackkyckling på en skolgård. Det skulle kunna hjälpa svaga
elever utan att var speciellt plågsamt för mig själv. Men om jag får
drömma lite så skulle jag vilja att mina forna musikaliska
talanger kom till användning. Det finns massor med arbetslösa musiker jag vet... men som en skyddad anställning
alltså. Om tjänsten inte är konkurrensutsatt har det ingen
betydelse att jag är döv. Jag skulle kunna ta vilka ”gigg”
som helst. Även rollen som dansbandsmusiker känns möjlig. Det hade jag aldrig accepterat som hörande. Men det
finns en arena som jag känner speciellt för. En ganska underskattad scen som i sin storlek kanske inte är så imponerande. Rörliga platser där det aldrig
samlas någon jättepublik.
Jag tänker så klart på hissunderhållarens arena. Där vill jag operera
på ett instrument jag inte känner
till, men känner för. Jag vill vara en
icke konkurrensutsatt hissviloinist.
Med begränsad arbetsförmåga är det
viktigt att giggen inte blir för långa.
Jag skulle inte vilja framträda bland
gruvarbetare i färd mot underjorden. Nej jag vill ha en sofistikerad publik i ett lagom högt
hus. Spela för dom som verkligen kan se det friska i människan och njuta av det. Därför vill jag vara hissviolinist i
Rosenbad. Det är lite långt att pendla, visst, men det kan
det vara värt.
Jag, den rehabiliterade människan, är väl värd en tillfredsställande arbetsmiljö?
”Eftersom ingen längre är
arbetsoförmögen öppnas
nu en massa nya möjligheter
inom den skyddande
sektorn”
Nu sitter jag och omkring 40 000
andra medborgare och funderar
över vad vi ska syssla med om 18
månader. Självfallet kommer det nu
skapas tiotusentals nya skyddade anställningar. Jag menar, skulle regeringen inte ta sitt ansvar? Eftersom
ingen längre är arbetsoförmögen
öppnas nu en massa nya möjligheter
inom den skyddade sektorn. Den som kan andas själv skulle till exempel kunna producera små puffar av vattenånga
och på så sätt assistera en putsande optiker. Skulle man
inte klara andningen själv så kan respiratorpatienter vara
ljudeffekt i en thriller. På samma sätt skulle cancerpatienternas smärta var användbar vid skräckfilmsproduktion.
Tänk alla människor som kan resa sig upp och gå en liten promenad. Här finns en rad hushållsnära tjänster. Bajsnödiga hundar kan undsättas, nya skor kan mjukas upp,
unkna garderobsförvarade vinterkläder kan höstvädras.
Och tänk; våra parkbänkar kan få levande rekvisita! Är inte
det samhällstjänst så säg?
VIS 4/2010
Text: Mikael Gustavsson
27
Avsändare:
VIS
Vuxendöva i Sverige
Sandsborgsvägen 52
122 33 ENSKEDE
Bli medlem i VIS!
PLATS FÖR
FRIMÄRKE
Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden
organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter.
Som medlem får du:
- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år
- möjlighet att delta i kurser och utbildningar
- information om vad som händer på både riks- och länsnivå
- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor med liknande erfarenheter
Ja tack jag vill bli medlem i VIS (150 kronor/år)
VIS KANSLI
Sandsborgsvägen 52
122 33 Enskede
Ja tack jag vill ha mer information om VIS
Namn:
Adress:
Tel/texttel/fax:
Välkommen som medlem!
28
VIS 4/2010