VIStidningen 3/2012
VIStidningen Utgiven av vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Lyckad CIkonferens i Örebro år! 0 7 n i lsens t e s r y t s s Ker d Sommarveckan i TSS 2012 tember fyller förbunberg 70 år! sep ell Den 17 de Kerstin Kj ordföran Stort grattis tidningen VIS i Almedalen VIS h c o i l s kan S I V r önska och mycket mer... O M SL AG S BI så LD gs a tb iv de : å e ra slo Lä sö s sm k tts fö te rs pa er de in rk om Tid år v äx ut ö lig s er fly a” l Fo o p k t to vå t. am te :L r tr n pig på is P äff ae sid er ”. sso ka an r n . 6. Psst! Nu finns Vuxendöva i Sverige även på facebook! pla It illh ör an Bl an da nn Up IS hV oc na lar Da VIS besök oss gärna på internet: www.visriks.nu nd 3/2012 VIStidningen INNEHÅLL Tidningen för vuxendöva ”Vår organisation är ung, men har ändå hunnit relativt långt... Om tre år firar VIS 20 år och då ska vi ha nått ännu längre” Ledaren utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg 63505 Eskilstuna mobil: 0739-89 33 72 e-post: vistidningen@live.se Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 3/2012 Kerstin Kjellberg Ingela Haglod Dagmar Brostam Marianne Harpe Lis Persson Ingemar Persson Katrin Petersson Beheshteh Motekalemi Birgitta Samuelsson Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Krister Weidenmark Reidar Grönestad M;aggan Eriksson Lars Wallin Ann-Britt Mattiasson Annika Elfstedt bjarne sundström Inger Ericsson Monica Nyman Björklund Gunilla Kruth Lena Munck Anita Wallin Karin De Farfalla Kerstin Björk Göran Möller Mikael Gustavsson Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 4/2012 ska ha inkommit senast den 2 november 2012. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. 3 4 6 7 Ledaren - Nu är det lagarbete och VISanda som gäller VIS Kalmar län - Årsmöte, vårträning och grillfest VIS Dalarna - Vårträff i forna dar VIS Uppland - Tillgänglighetsmarschen 10 år, sommarutflykt och födelsedagar 9 10 12 14 16 18 20 22 24 25 26 27 VIS Riksförbunds styrelsemöte - maj Till minne av... Porträttet: Gunilla Vestin Wallin VIS Sommarvecka i TSS 2012 Lyckad CIkonferens i Örebro VIS i Almedalen för tredje året Sök ord med VIS 3/2012 EURO-CIUs årsmöte i Tallinn 2012 Socialstyrelsens rådsmöte Skrivtolkutbildning i ny form Hjälpmedelsinstitutets ITkonferens Near Deaf Experience Värdet av badleksaker V id sammankomster upprättade av VIS eller där VIS är närvarande kan fotografering ske för publicering i VIStidningen samt på förbundets hemsida, www.visriks.nu eller på förbundets facebooksida. Medverkande/närvarande vid dessa sammankomster kan alltså komma att synas på bild i något av ovan nämnda medier. Bilderna publiceras i syfte att informera om föreningens arbete och/eller förehavanden och hanteras ej i register eller dylikt. Skulle du av någon anledning vara missnöjd med publicering hör av dig till e-post: vistidningen@live.se eller till VIS styrelse, kontaktuppgifter på sid 21. För annonsering: Annonsansvarig Bert Fahller e-post: bert@fahller.se 2 För prenumeration: Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52, 122 33 Enskede e-post: kansli@visriks.nu mobil/sms: 076-800 37 75 VIS 3/2012 ledaren Nu är det lagarbete och VISanda som gäller N är ni får denna tidning i er brevlåda har det redan hunnit bli höst. Sommaren blev kanske inte, vad gäller vädret, direkt vad vi tänkt oss. Men jag hoppas att ni alla har haft en fin och trevlig ledighet. Även sommaren innebär mörka dagar. Vi har nåtts av det tunga beskedet att tre av våra mest aktiva medlemmar har slutat sin stund på jorden. Pentti Nording och Roland Bengtsson var under många år aktiva både på riksoch länsnivå och Ove Kant har suttit i VIS Skånes styrelse sedan föreningen bildades. Det går inte att ersätta en människa med en annan, men tillsammans ska vi arbeta för att fylla tomrummet efter dem. Många medlemmar undrar säkert vad den nya styrelsen kommer att arbeta med och detta med all rätt. Liksom tidigare kommer vi att arbeta för att nå VIS mål och visioner. Temat för innevarande år är TSS och CI. Kommunikation är VIS hjärtefråga. Då det gäller CI har förbundsstyrelsen bestämt att genomföra lokala CIkonferenser i anslutning till de olika CIteamen i landet. Den första konferensen hölls i Örebro den 2 juni och blev mycket lyckad. (Läs mer på sidan 16 red anm.). Vi kommer nu att fortsätta planeringen av kommande konferenser och vi behöver då hjälp och stöd av berörda länsföreningar. Vi kommer att arbeta med att utveckla TSSveckan och det är ett av skälen till att höstens utvecklingskonferens f lyttats till våren 2013. Tolktjänstutredningen, som vi lagt ner så mycket svett och möda på, tycks ha fastnat någonstans i maktens korridorer, så vi måste ta tag i den igen Vi ska också utvärdera vår närvaro vid politikerveckan i Almedalen, som hade temat ”Kultur på (o)lika villkor”. Detta var några av de viktiga frågor som vi tillsammans ska arbeta med. För att bli framgångsrika krävs lagarbete både på riks- och länsnivå och vi ska arbeta i VISandan. Vår organisation är ung, men har ändå hunnit relativt långt och uppnått ett gott rykte. Om tre år firar VIS 20 år och då ska vi ha nått ännu längre. Vi i förbundsstyrelsen skulle bli glada om medlemmarna hörde av sig och talade om vad de tycker att VIS ska arbeta med och för. Vi hoppas att många medlemmar ställer upp. Det underlättar för styrelsen att veta vad medlemmarna vill ha VIS till och vad som är viktigt just nu. Alla har ju olika åsikter, men genom att lyssna på medlemmarna hoppas vi kunna hitta en kompromiss och få ett förbund som alla är nöjda med. Vi hoppas också på ett bra samarbete mellan våra länsföreningar och lokala myndigheter och politiker till alla parters bästa. Det är också viktigt att våra medlemmar ute i länen får träffas, umgås och inte minst träna TSS. Alla medlemmar kan följa förbundsstyrelsens arbete genom de sammandrag från styrelsens möten som finns i VIStidningen och på hemsidan. Dessutom skickas alla protokoll ut till länsföreningarnas kontaktpersoner. Då arbetet nu startar efter sommaruppehållet är det lagarbete och VISanda som gäller. Text: Kerstin Kjellberg Redaktörens ruta S nart lägger sig lugnet. Lugnet efter en händelserik sommar. Eller sommar och sommar... Ja, men ni vet, då när solen brukar skina, man får in sand i sandalerna och glassen rinner smältandes ner längs fingrarna Fast i år har solen lyst någon annanstans, sanden ligger fortfarande tryggt vid Mälarens strand och glass har jag knappt ätit någon. Visst har det funnits fina dagar också. Inte bara vädermässigt. För mig har en av höjdpunkterna sedan förra numret varit HRFs (Hörselskadades Riksförbund) konferens Hörselforskning 2012. Mycket kan man säga om redaktör Wadin, men att hon skulle varit uppdaterad på det senaste inom hörselforskning hade varit en katastrofal överdrift. Detta har det dock rådits bot på och jag hoppas kunna bidra med information om vad som sker inom området i kommande nummer av VIStidningen. En minst sagt krånglig händelse jag varit med om sedan VIS 3/2012 sist var när jag, inför mitt möte med Gunilla Vestin Wallin (läs om henne på sidan 12), skulle boka tolk. Det var minst sagt svårare än jag trodde och diskussioner och vidare funderingar kring vem som skulle stå för notan följde. Definitivt något jag inte kommer lämna outrett länge till. För om det ska vara fritt att tolka reglerna kring tolktjänsten lite hur som helst och göra olika bedömningar från fall till fall är det knappast på lika villkor. Dessutom kan det ju resultera i att tolkanvändare (både hörande, hörselskadade och döva) avstår från att beställa tolk... Mycket för mig att bita i under hösten. Hoppas ni har något att sätta tänderna i också, en kantarell inte minst, och att vi ses på årets riksting. Lisa Wadin vistidningen@live.se tel: 016-912 01, mobiltel: 0739-89 33 72 3 VIS KALMAR LÄN Årsmötesförhandlingar på Halltorps Gästgiveri V is Kalmar län har hållit årsmötesförhandlingar i strålande väder på Öland. Deltagarna samlades på Halltorps Gästgiveri en lördag i slutet av februari för att först hålla en heldag i TSS, tecken som stöd. Margareta Holmdahl från Jönköping var den som hjälpte oss alla att träna på att komunicera med tecken på ett mer avslappnat sätt. Det blev en mycket rolig men framför allt givande dag, med både tecken och avläsning. Söndagen inleddes först med ett avslutande årsmöte för den numera nedlagda regionföreningen. Då vi har långa avstånd mellan medlemmarna, som bor i Jönköpings, Östergötlands och Kalmar län, så har vi tidigare i år beslutat att avveckla regionföreningen. Detta innebär dock inte att vi slutar vårt samarbete utan vi kommer fortfarande att träffas och bjuda in varandra då vi har heldagar eller andra tillfällen att komma samman för att utbyta erfarenheter och träna TSS. Efter lunch hölls så årsmöte för VIS Kalmar län och Eva-Marja Åkesson Borgholm tackade för fotrsatt förtroende som ordförande och studieorganisatör ett år till. Till sekreterare valdes Christer Andersson, Färjestaden och till kassör Kjell Åkesson, Borgholm. Till ledamöter valdes Carina Andersson, tillika studieorganisatör, och Sven-Erik Karlsson. Ersättare blev Agneta Wallenberg och Ingela Haglod. Sist men inte minst en liten rättelse. I tidigare artiklar har av misstag Jönköpings län namngetts som Kronoberg. Undertecknad ber om ursäkt för detta. Text: Ingela Haglod Foto: Dagmar Brostam Vårträning i tecken som stöd L ördag den 24 mars träffades ett femtontal medlemmar från Kalmar län på Folkets Hus i Borgholm, för att träna TSS, tecken som stöd. Vi var många från just Öland, men även medlemmar från Oskarshamn och Ruda deltog. Lärare för denna lördag var som vanligt Marianne Harpe, vuxendövtolk från Kalmar. Länets medlemmar träffas ungefär fyra gånger per år för en heldagsträning i TSS, utöver veckokursen på Högalid under midsommarveckan, årsmöte med träningsdag och även andra träningstillfällen runt om i landet samt lokala cirkelkurser på respektive hemort. Ordförande för VIS Kalmar län, Eva-Marja Åkesson från Borgholm, bjuder in till dessa trevliga träningsdagar med bra uppslutning. Medlemmarna på Öland har också fördelen att Eva-Marja är flitig på att få igång cirkelkurser i just TSS. Kommunikton på lika villkor är inte alltid en självklarhet 4 för alla och därför är det viktigt att så många som möjligt tar chansen att lära sig TSS, för att underlätta för dem som är hörselskadade eller vuxendöva. Det är också av den anledningen som föreningen med glädje ser att personal inom vård- och serviceyrken också visar intresse och nu ska starta en nybörjarkurs till hösten. Dagen gav bra och nyttig träning samt trevlig samvaro. Nästa tillfälle för länets medlemmar blev då Pedagogiska Hörselvården på Kalmar länssjukhus anordnade den årliga TSSveckan på Högalids Folkhögskola under vecka 25 med start den 18 juni. Text: Ingela Haglod VIS 3/2012 Grillfest i Tornlunden E n lördag i juli samlades medlemmarna i VIS Kalmar län till grillfest i Tornlunden, Lerkaka, på östra Öland. I strålande solsken hälsade ordförande Eva-Marja Åkesson och hela styrelsen samtliga deltagare välkomna till, vad som kom att bli en mycket trevlig och intressant dag vid hembygdsstugan. Efter förmiddagskaffe, frågesport och lekar, tändes grillen och med hjälp av ”grillmäster” Peter Harpe avnjöts den goda grillfesten. Under eftermiddagen kom Runstens hembygdsförenings ordförande Karl-Eric Jacobsson och tog oss med på en guidad visning av Ölands enda bevarade Linbasta från 1700-talet. Bastan var i drift ända tills 1922, och ägs sedan 1957 av Runstens hembygdsförening som underhåller byggnaden. Under sommarveckorna har de även alltså guidade visningar för intresserade besökare. Karl-Eric berättade om det öländska linodlandet från sådd i maj till skörd i augusti, efter en växttid på 100 dagar. Han berättade om processen från torkning, rötning, bråkning, skäktning och häckling till spinning och den slutliga vävningen. Vi fick också veta att om man fick linfrö över efter sådd så pressade man linolja ur dessa. Linoljan användes till mycket, bland annat var våra första regn- och vindtäta kläder doppade i linolja. Efter denna fantastiska historietimme återvände vi till hembyggdsstugan för kaffe och kaka samt en stunds information om vårt kommande Öppet Hus i Borgholm. Lördagen den 13 oktober kommer VIS Kalmar län att bjuda in allmänheten till Folkets Hus där man kommer att visa och berätta om vikten av att kunna TSS - tecken som stöd. Bland andra Hörselvården, Audionomerna, tolkcentralen och ABF kommer att finnas på plats under dagen och det kommer även att finnas information om olika tekniska hjälpmedel. Text: Ingela Haglod Foto: Marianne Harpe och Dagmar Brostam Visste du… … att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå 0771-11 77 99 så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se www.1177.se under ”Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningar i hela landet”. VIS 3/2012 5 VIS dalarna Vårträff i forna dagar I år var det VIS Uppland som stod som värd för den traditionella vårträffen tillsammans med VIS Dalarna. D rygt 20 vuxna och tre barn tillbringade en mycket trevlig dag tillsammans i västeråstrakten. Vi samlades vid Vallby Friluftsmuseum som grundades 1921 och var ämnat att visa upp ett Västmanland i smått. Idag visar museet ett flertal av de miljöer som är representativa för länet genom tiderna. Här finns bland annat jordbrukslandskap med bondgård och torpmiljö, stadskvarter med hus från Västerås och Arboga och bruksmiljöer med herrgård och bergsmansgård. Vi startade dagen med kaffe och smörgås i Gaggerska gården, en byggnad från 1820-talet, som efter att först varit bostad, inrymde folkskoleseminarium i 11 år och sedan övertogs av konstnären Rudolf Gagge, därav namnet. Vi kunde även besöka hantverksateljéer med bland annat skinnalster, silversmide och lergods. I tryckeriet visade en mycket pedagogisk man hur det gick till i ett tryckeri långt före datorns inträde. Barnen fick trycka ett alldeles eget kort. Vid skarprättarens hus kunde man läsa taxan för olika saker som han stod till tjänst med. Hemska saker! Det var väldigt rofyllt att flanera runt i denna miljö i sol och skir försommargrönska. Färden gick så vidare till Tidö slott. Detta uppfördes 1625-1645 av Axel Oxenstierna och ägs nu av familjen von Schinkel. Slottet är öppet för allmänheten och några valde som avslutning på dagen att gå en guidad tur. Sen var det leksaksmuséet som stod på tur. Detta skapades av Carl-David Lis Persson och Birgitta Samuelsson var två av deltagarna då VIS Uppland och VIS Dalarna besökte, bland annat, ett leksaksmuseum. von Schinkel och invigdes av vår nuvarande kung år 1971. Här fanns det leksaker minsann och dessa var verkligen inget för dagens barn. De prydliga dockorna, dockskåpen och mekaniska sakerna var mest förunnade de rika barnen som, vid enstaka tillfällen och under uppsikt av någon vuxen, fick leka med dessa dyrgripar. Den yngsta dyrgripen var en Rolls Royce, nyproducerad för någon oljeshejks barn. Därefter avnjöts en sen lunch på Tidö värdshus. Längs vägen dit fanns i träden mängder av Västmanlands landskapsväxt: misteln. Men trots att jag ställde mig under ett flertal fick jag ingen puss. Men den som väntar på något gott väntar inte för länge... Vänta fick vi också på den goda kycklingfilén. Desto godare smakade den efter en händelserik dag. Men under väntan var det full fart på ”snacket” med hjälp av TSS, tecken www.texttelefoni.se är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... 6 som stöd. Oj, vad det är roligt att träffa gamla och nya TSSare och se hur man verkligen kan förstå och göra sig förstådd bland sina kamrater. Med under dagen var också två TSStolkar varav den ena var ”vår” Kicki som arbetade många år i Dalarna men nu flyttat till Stockholm. Det blev ett kärt återseende. En promenad i slottsparken bland gamla ekar blev för oss falubor en värdig avslutning på denna dag. Ingemar och Reidar uppskattade omkretsen på en gammal ek till sju meter. VIS Dalarna tackar så hjärtligt för en innehållsrik och minnesvärd dag. Text: Lis Persson Foto: Ingemar Persson Vad vill du läsa om i VIStidningen? Det är du som bestämmer! e-post: vistidningen@live.se VIS 3/2012 VIS uppland Tio års marscherande för tillgänglighet ”Slut ligen , to kl med ockan 16 rsdagen lägg bifall b .03 fat den 14 a s in t ade e s lu t ju ni m S e tas a ening at t att för r veriges r i v dis t krim otillgän egeringe ksdag gligh ineri n fra ngs la m Men e vi k a gst i f t s k a om n t n i i n n te s ä Nya g. fatt ro a a t där mktörer ko tt kampeta oss till ro n m åste vi fu mer säk är över. och n e k o r t t io ch a vis a våra gå i förs nshindra tt ta över t a le d b e ho d e va och v i et e har h t sam t för att ra med V I S m är e n h v ik t i e d l e m m äll e f ö r a ar g fu n ll a . k t ion at t f y ll a ! ” Den 26 maj genomfördes Marschen för tillgänglighet för tionde året. Marschen gick parallellt på flera orter i landet och årets marsch var den sista innan organisationen för densamma ska läggas ner. M arschen för tillgänglighet har varit en organisation med syftet att verka för en svensk lagstiftning som klassar otillgänglighet för funktionshindrade som diskriminering. Den första marschen genomfördes den 16 augusti 2003. I Uppsala var vi ett femtontal personer som under taktfast skanderande som ”Var är lagen som är föreslagen?” och ”samling riksdag och regering, ingen mer diskriminering!” tågade längs Uppsalas centrala gator. Tyvärr inföll en publikdragande kulturfest med karneval samtidigt i staden så det var inte fullt så många som vi hoppats på som såg eller hörde vår marsch. Det heter ju dock ”många bäckar små” och på andra håll i landet fick arrangemanget större uppmärksamhet. Slutligen, torsdagen den 14 juni klockan 16.03 fattade Sveriges riksdag med bifall beslutet att för regeringen framlägga sin mening att otillgänglighet ska omfattas av diskrimineringslagstiftning. Meningen är nu att regeringen skyndsamt ska komma med ett lagförslag till riksdagen och det man nu kan hoppas och tro på är ju att detta ”skyndsamt” inte ska dra ut på tiden alltför länge! Men vi kan inte sätta oss till ro och tro att kampen är över. Nya aktörer kommer säkert att ta över och där måste vi funktionshindrade vara med och gå i första ledet för att visa våra behov i ett samhälle för alla. VIS medlemmar har här en viktig funktion att fylla. Text: Katrin Petersson Foto: Beheshteh Motekalemi I början av året stod VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat färdig och i juni hölls VIS första CIkonferens i Örebro. Men utanför arbetet med konferenserna måste vi alla hjälpas åt att sprida policyn. Den finns att beställa från kansliet, kontaktuppgifter på sidan 2. VIS 3/2012 7 VIS uppland En kulturell sommarutflykt För sjuttioförsta året i rad framfördes Himlaspelet i Leksand. Vi var fjorton hörselskadade, majoriteten VISare från Uppland, som gjorde en resa i kulturens tecken för att se pjäsen. H imlaspelet är ett bygdespel där ensemblen genom åren bestått av bland andra Jarl Kulle och Per Oskarsson. Den har tidigare gått för fulla hus på bland andra Dramaten. I år regisserades pjäsen av Birgit Carlstén och sattes upp i Leksand för sjuttioförsta gången. På vår resa dit gjorde vi ett första fikastopp i Karlbo nära Avesta. Där besökte vi nobelpristagaren ErikAxel Karlfeldts barndomshem. En ståtlig bergsmansgård med månghundraåriga anor. Därefter for vi raka spåret till Leksand och Sveriges Dövas Riksförbunds folkhögskola i Västanvik som fungerar som vandrarhem sommartid. Rekommenderas å det varmaste! Själva teatern, eller bygdespelet om man vill, hade tidigare alla år framförts utomhus, men nu i bekvämt tält direkt i anslutning till Klockargårdens pensionat. Vi hade förbeställt lunch för en ringa penning och blev positivt överraskade. Först av mottagandet som om vi var riktigt ”finfolk”. Sedan mycket delikat mat vid långbord med vit linneduk och dito servetter. Mätta och belåtna promenerade vi sedan omkring tjugo steg till tältet med bokade platser och hörslinga som sig bör. Vi hade i förväg frågat om det gick att ordna textdisplayer, men icke. Som en liten tröst hade vi per post, utan kostnad fått var sitt exemplar av boken med komplett text till hela spelet. En gest som vi uppskattade! UllaBritt och Bernt Östman i samspråk med en prost vid Himlaspelet i Leksand. Några hade läst på i förväg, andra satt med boken i knä som textstöd. I pausen kom arrangörerna och frågade om vi var nöjda med slingan, eller om vi hade idéer om ändringar till nästa år. Dagen efter var hela gänget bjudna på en härlig lunch till TSSarna och före detta uppsalaborna Karin och Sten Andrén. Återseendets glädje var inte att ta miste på. Efter lunchen delade vi på oss och gjorde lite olika utflykter. Hemresan tog lång tid eftersom skyltar med ”Loppis” dök upp vid vägkanten gång på gång. Dock fick allt plats i Carinas bil. En trevlig resa! Läs mer om Himlaspelet på www.himlaspelet.se. Text och foto: Birgitta Samuelsson Tredubbelt födelsedagsfirande P lötsligt uppnår en del av oss mogen ålder. Vi slog ihop och firade Gustaf Söderlund 75, Vera holgersson 70 och Johan Jonsson 69½ år. Alla tre mogna men ändå spralliga som barn! Med ett rejält knytkalas, diverse upptåg och i hemlighet inbjudna gamla VISvänner från andra orter överraskade vi dem en afton i april. Jubilarerna blev” upphöja” till Kung af Taktilien, Vårens Drottning och Naturens Överstepräst. Efter maten behövdes motion och för det ändamålet hade vi bjudit in en danspedagog som instruerade oss i en afrikansk stöveldans. Visst finns det möjlighet att nå mänsklig gemenskap även utan ord! 8 Alla blev nöjda med kvällen och vi kommer säkert att jobba vidare med musiklös dans. Fler kommer att fylla år i vår förening! Text: Birgitta Samuelsson Foto: Katrin Petersson VIS 3/2012 Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm F örbundets nya styrelse konstituerade sig direkt efter årsmötet 2012, den 4 april. Ordförande är som tidigare Kerstin Kjellberg, vice ordförande Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, kassör Ingegerd Fahller, studieorganisatör Annika Elfstedt, ledamot Margaretha Holmdahl, kontaktperson till länen Gith Holmgren, suppleanter Krister Gustafsson och Monica Nyman Björklund. (Se VIStidningen 2/2012 för presentation av styrelseledamöterna). Diskussionsklimatet vid det första styrelsemötet i maj var gott och vi ser fram emot fortsatt samarbete! En viktig del av mötet ägnades åt att avsluta och följa upp arbete från förra verksamhetsåret. Anita Nilsson, Annika Willberg och Roland Bengtsson avgick vid årsmötet och kommer att få ta emot VIS tack för sitt arbete. VISare som under året ansträngt sig extra mycket för styrelsen och förbundet, kanslist Margurite Södergren och kassör Ingegerd Fahller får tack och ersättning för sina insatser. Vi följde vidare upp beslutet från årsmötet att verksamhetsberättelsen och den ekonomiska redovisningen för 2011 undertecknas och läggs ut på VIS hemsida. Vi beslutade att byta tema för Utvecklingskonferensen och att också skjuta upp tidpunkten för densamma. Nytt tema blir TSS, tecken som stöd, och TSSveckans utveckling, och ny tid maj 2012 blir i början av år 2013. Information kommer i VIStidningen. Den nya styrelsen kommer att få gå utbildning i styrelsearbete. Förslag inhämtas om lämpliga kursanordnare. Vi kommer att fortsätta att arbeta med att sprida kunskap om TSS och att få allt fler att använda och ha nytta av TSS. Annika Elfstedt är huvudansvarig. Det är viktigt att utveckla TSSveckan så den blir ännu bättre och då söker vi samarbete med länsföreningarna och medlemmarna. Styrelsen kommer att få regelbunden undervisning i TSS vid varje styrelsemöte. Vi fortsätter också att arbeta för en bra tolktjänst. Vi kommer att verka för att tolkutbildningen förbättras, både vad gäller TSStolkning och skrivtolkning och att tolkarnas kompetens bättre motsvarar våra behov och önskemål. Kontakter planeras med representant för tolkutbildningen och med FST, Föreningen för Skriv- och TSStolkar. Vi väntar fortfarande på Tolktjänstutredningens remiss. En CIkonferens hålls i Örebro den 2 juni. Arbetet har initierats av VISRiks. VIS Örebro och CIteamet vid Universitetssjukhuset i Örebro samarbetade. (Läs mer om CIkonferensen på sidan 16 red. anm.). Arbetet med att hålla CIkonferenser i samarbete med CIteamen i landet fortsätter. VIS CIgrupp söker fler VISare som vill arbeta med detta! Planering av VIS deltagande i Almedalsveckan 2012 pågick, vid mötets tidpunkt, i samarbete med andra hörselorganisationer. VIStidningen har fått positiva omdömen från medlemmarna och också VIS hemsida blir bättre och bättre. Tidningsarkivet på hemsidan har uppskattats. Förslag kom upp om hur hemsidan kan bli ännu bättre. Vi beslutade att VIS även ska ha en egen sida på Facebook på internet. (Vilket så också skett. red. anm.) VIS riksting hösten 2012 kommer att hållas 24-25 november. Planering pågår och information kommer i tidningen. (Se sid 19 red. anm.). Förbundsstyrelsen har beslutat att inte ha någon reseansvarig utan var och en ordnar sina egna biljetter. VIS resepolicy måste följas för att man ska få ersättning för sina utlägg. VIS representant i EURO-CIU (European Cochlea Implant Users) har varit Anita Wallin. (Läs mer från årsmötet i Tallinn på sidan 22 red. anm.). VIS är med i VDNR (Vuxendövas Nordiska Råd). Ordförande Kerstin Kjellberg deltog vid årsmötet 2012 och rapporterar att VDNRs framtid är något osäker och att man arbetar för att hitta en ny struktur för hur VDNR ska fungera. Nästa styrelsemöte hölls den 13 -14 augusti och sammandrag presenteras i nästa nummer av tidningen. Text: Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Har du en e-postadress... ... men har glömt att ange den till kansliet? Hör av dig till kansli@visriks.nu så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet… Glöm för sjutton gubbar inte bort... ...att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 4/2012, är den 2 november. VIS 3/2012 9 Till minne av... VIS Skåne sörjer U nder sommaren har två av våra mest hängivna medlemmar lämnat oss. Ove Kant dog den 24 juni efter en kort tids sjukdom och knappt två veckor senare, den 5 juli, avled Roland Bengtsson hastigt och oväntat. Båda var välkända veteraner i VIS och lämnar ett stort tomrum efter sig. Ove Kant var en eldsjäl när det gällde vuxendövas villkor i samhället. Han kämpade i hela sitt liv för Även efter det att han i mitten av 1990-talet drabbats av stroke och blivit rullstolsburen försökte han hänga med överallt i samhället. Genom stroken blev han delvis högersidigt förlamad och talet påverkades men genom envishet återfick han en del av talet och TSSade gjorde han med vänster hand. Ove kom med i VIS från allra första början och sedan VIS Skåne bildats valdes han snart in som ledamot i dess styrelse. Där hade han betydelse för verksamheten genom sina åsikter och goda idéer. Han var också VIS Skånes representant i Region Skånes brukarråd för tolkberoende. Ove begravdes en vacker sommardag i Vånga, där han var född och uppvuxen. Han hade önskat att begravningsgudstjänsten skulle förrättas av Beata Sandell, dövpräst i Lund, själv hörselskadad och medlem i VIS Skåne. Gudstjänsten skrivtolkades men för att hedra Ove valde Beata också att själv TSSa hela gudstjänsten. Det var vackert och gripande. Vi i VIS Skåne kommer att sakna Ove för hans entusiasm och goda humör och för hans alltid positiva framtoning. Roland Bengtsson var den ende smålänningen i VIS Skånes När VIS bildades blev han en av dess första revisorer. I den första regionorganisationen blev han ordförande i VIS Syd. När VIS senare i stället bildade länsföreningar, satt han till att börja med inte med i styrelsen för VIS Skåne men valdes efter några år till dess kassör. Den uppgiften, som han tog på fullaste allvar och skötte väl, hade han fortfarande vid sin död. För några år sedan valdes han till ersättare i VIS förbundsstyrelse och 2011 blev han ordinarie ledamot. Han avgick från förbundsstyrelsen vid årsmötet 2012. Roland såg oftast inte de problem som dök upp som hinder utan som avstamp för att hitta lösningar, som bidrog till att föra verksamheten framåt. Roland var engagerad inte bara i VIS utan även i andra hörselskade- och dövorganisationer i Kronobergs län. För honom var det viktigt att hjälpa till och ta ansvar, när situationer som påverkade tillvaron för vuxendöva och gravt hörselskadade så krävde. Roland bjöd gärna på sig själv och höll oss väl informerade om sin familj; om barn och barnbarn och om sin kära gård i Torpa några mil sydväst om Ljungby. Den överlät han för något år sedan till sin äldste son och flyttade med Gunilla in till Ljungby. Men det är på Torpa kyrkogård han ligger begravd. Utan Roland har det blivit tomt och tyst i vår krets. Vi saknar honom mycket. en bättre tillvaro för döva och hörselskadade. Genom sjukdom blev Ove gravt hörselskadad redan vid 5 års ålder. Trots bristen på bra hörselhjälpmedel klarade han sin skolgång med goda resultat. Som vuxen lärde han sig först kommunicera med hjälp av MHSsystemet och senare med TSS, tecken som stöd. Han började tidigt intressera sig för vuxendövas situation och när det bildades en vuxendövsektion lokalt i Kristianstad blev han dess ordförande. Senare blev han också ordförande i vuxendövsektionen i Kristianstad län. Med stor entusiasm agiterade han för att landstinget skulle ta ansvar för att vuxendöva gavs möjlighet att lära sig kommunicera med TSS. Han gjorde gärna sin röst hörd och blev också lyssnad till. Trots sin grava hörselnedsättning levde Ove ett aktivt och engagerat liv. Han reste mycket, också ut i Europa, var fackligt engagerad och gick gärna på föreläsningar och teater, alltid i sällskap med tolk. styrelse och en på många sätt speciell person. Jag kan höra hans säregna röst och framför mig se hans yviga sätt att teckna och hans lite vaggande gång. Bilden av honom finns fastetsad på näthinnan. Det är svårt att förstå att han inte längre finns. Helgen före sin bortgång var Roland och hans fru Gunilla med på VIS Skånes utfärd till Roskilde i Danmark. Han var glad och skämtsam och i huvudsak vid god vigör och hade hämtat sig från benbrottet och höftoperationen i vintras. Vi hade avtalat att åka gemensamt till Oves begravning och hade utväxlat sms om detta så sent som kvällen innan han dog. När Gunilla ringde tidigt på förmiddagen och berättade att Roland dött under natten, stannade tiden. Det var ett budskap som det tog många dagar att förstå och ta till sig innebörden av. Liksom Ove blev Roland genom sjukdom gravt hörselskadad redan i femårsåldern. Han utbildade sig trots begränsad hörsel till tekniker och arbetade bland annat på pappersbruket i Strömsnäsbruk. 10 Text: Krister Weidenmark, ordförande VIS Skåne Foto: arkivbild VIS 3/2012 Helge Nyström är död. Alla ”gamla” VISare kän- ner väl till denne mysige och stillsamme man som nu har fått sluta sina dagar. Själv stiftade jag hans bekantskap redan 1985, då vi båda var medlemmar i HRF, Hörselskadades riksförbund. Han jobbade idogt, bland annat som slingansvarig i Dalarna. Många fann honom säkert jobbig då han aldrig gav sig utan att slingorna fungera. Som medlem i VIS deltog han på de flesta sammankomsterna både på lokal och riksnivå. Då oftast med filmkameran ständigt igång. Vid VIS 5-årsjubileum fick han delad Toremedalj just för sina VISdokumenterande filmer. Såväl under Nordiska sommarveckorna som utlandsresorna med VIS var Helge ofta med. Pedagogiska hörselvården i Dalarna startade i början av 1990-talet TSSkurser. Självklart Helge med även där. Så även i den TSScirkel som vi började med några år senare. Trots sin höga ålder hade han ett fantastiskt minne för tecken och kom ofta med klurigheter. Vi kommer aldrig att glömma när han tecknade och sjöng: ”Sjung om studentens lyckliga da´r…” Datorn och all hörselteknik var hans stora intresse. Han mejlade över hela världen och till vänner inom VIS. Men krafterna och minnet började tryta och de senaste åren har han inte kunnat vara med på möten och mejlen har uteblivit. Men varje gång då jag deltagit i VISmöten har jag fått frågan:”Hur är det med Helge?” Vi är många som saknar honom och hoppas att det finns dator och teknik där uppe där han sitter i sin himmel. Text: Lis Persson Foto: Reidar Grönestad Pentti Nording , vice ordförande i VIS Norrbotten har lämnat oss. Pentti avled den 2 juni på Sunderby sjukhus, efter en tids sjukdom. Han blev 68 år. Han var aktiv i styrelsearbetet i VIS Norrbotten in i det sista. Pentti var en av de som varit med i styrelsen ända sedan starten hösten 1998. Han var även med i Riksförbundets valberedning i många år. Pentti var en person med mycket humor. Glädje och skratt fanns alltid omkring honom och han berättade ofta roliga historier. När det gällde att värva nya medlemmar, var han en klippa. Hans öppna vinnande sätt gjorde att han alltid var den som värvade bäst när vi hade våra medlemsvärvningsaktiviteter. Pentti lämnar ett stort tomrum efter sig. Familjen, vi VISare, samt många kära vänner saknar honom. Han fattas oss! Text: Styrelsen VIS Norrbotten via Maggan Eriksson Foto: Lisa Wadin VIS 3/2012 11 porträttet Gunilla Vestin Wallin Efter 35 år hos Tyst teater har nu skådespelaren Gunilla Vestin Wallin framfört finalen på sin karriär. Föreställningen ”Kärlek, drömmar och fjärilar” blev hennes sista i Tyst teaters regi. V i träffas på centralen i Stockholm. Tolken möter mig först och jag frågar om hon vet hur Gunilla ser ut (då det alltid är lite krångligt att möta upp med människor man inte träffat förut). Det vet hon. Men när Gunilla kommer gående spelar det ingen roll då hon lyser med hela ansiktet och helt självklart kommer fram och tar mig i hand. Vi beger oss till ett café i närheten. Då Gunilla har med sig egen tepåse beställer hon endast in en mugg hett vatten. Sedan, medan undertecknad äter en sen frukost, berättar hon om vägen från en bondgård utanför Sollefteå till teaterns alla scener och de resor den fört ut henne på. Gunilla började arbeta för Riksteaterns Tyst teater 1977. Hon har spelat många föreställningar för teckenspråkiga men även spelat för vuxendöva. Innan hon började på Tyst 12 teater hade hon bland annat undervisat barn i teater på kvällstid. Hon hade gått en teaterkurs i Leksand och blev tillfrågad om hon ville prova att arbeta för Tyst teater ett år. Sedan blev hon kvar. – När jag var liten lekte jag och en av mina bästa vänner ofta teatrala lekar. Vi spelade och regisserade. Jag har alltid haft ett intresse för teaterns värld, berättar hon men fortsätter: – När jag blev äldre fick jag scenskräck. Jag rodnade fasligt så fort jag stod på en scen och trodde att det där med teater det var nog inget för mig. Då hon till slut fick frågan var det till en pjäs där hon kunde bära mask. Något som gav tryggheten hon till en början behövde. En trygghet som sedan lett till 49 roller och flertalet andra projekt inom teatern. VIS 3/2012 På bondgården i Sollefteå på femtiotalet var Gunillas dövhet inget märkvärdigt. – Jag hade tur som hade de bästa av förutsättningar. Min släkt hade en väldigt positiv och uppmuntrande attityd. Det fanns många kompisar att leka med på gården och det kom ofta människor på besök, berättar Gunilla. Men i och med skolstarten så hände något. – När min bästa vän, som var hörande, började skolan ville jag också följa med såklart. Men då kände jag mig väldigt utanför och jag blev arg och ledsen förstås. Istället började Gunilla på dövskolan i Härnösand. Som sexåring flyttade hon hemifrån till ett internat. Något som självklart var svårt på många sätt. – Jag var väldigt nära mina föräldrar hemma och plötsligt befann jag mig bland vuxna som hade många barn att se efter och inte alls samma möjlighet att ta sig tid med var och en av oss. Jag minns att jag hade otrolig hemlängtan. Men trots den stora förändringen vid så tidig ålder så är Gunilla glad att hon fick gå i dövskola. – Jag har fått teckenspråket och en identitet som döv, det har betytt otroligt mycket. Teckenspråket var dock inget som skolan stod för. I klassrummet var det ”den orala metoden” som gällde. Det vill säga: att teckna var förbjudet. Hos rektorn fick eleverna till och med sitta på händerna. Men på rasterna tecknade alla och eleverna blev så sammansvetsade att Gunilla fortfarande ser dem som en familj. Föreställningen bygger på ögonblicksbilder ut Gunillas egna liv och varvas med poesi på teckenspråk av dikter av bland andra Tomas Tranströmer och Karin Boye. När vi talar om ”den sista föreställningen” tillägger Gunilla: – Fast jag tror inte att jag kommer att sluta. Jag är inte riktigt pensionär ännu. Än så länge finns inget planerat för framtiden och Gunilla har njutit av att resa i sommar. Hon ser också fram emot att börja en kurs i möbeltapetsering och få mer tid att fjällvandra i Norge. Namn: Gunilla Vestin Wallin Ålder: 65 år Familj: Gift och en katt Bor: I bostadsrätt i Solna ”granne” med Kronprinsessan. (Hon har dock aldrig knackat på för att låna socker, red. anm.) Intressen: fjällvandra, fotografera, måla, möbeltapetsering På samma sätt var teckenspråket inte en självklarhet när hon började inom teatern. – Tyst teater har ju sedan länge tolkar anställda. Men så var det inte när jag började. I slutet på 70-talet använde vi mycket gester i kommunikationen med regissörer och andra. Första föreställningen som blev riktigt bra var ”I väntan på Godot” 1978 då regissören, efter en kickoffvecka, började lära sig att teckna. Förutom själva agerandet på scenen har Gunillas arbete inom teatern även inneburit en hel del resor. Resor som berikat henne mycket. – Framför allt då vi rest till fattiga länder. Att se människor leva på marginalen och ändå vara lyckliga och glada har gett mig många fina insikter, säger hon. Men hon har också fått stor insyn i andra kulturer. I Indien har hon varit och undervisat och i Uganda var hon med och bildade en teatergrupp för döva. Den sista föreställningen ”Kärlek, drömmar och fjärilar” var en poesiföreställning. – Den är som en fin gåva och jag arbetade med Debbie Z Rennie som är en helt fantastisk regissör. VIS 3/2012 Gunilla är barndomsdöv och på frågan om hon tror att hennes liv sett likadant ut om hon inte varit det svarar hon: – Det är svårt att säga. Jag växte ju upp på en bondgård och har alltid tyckt mycket om djur. Så kanske hade jag varit bonde, vem vet? På tåget tillbaka till Eskilstuna börjar jag fundera över vad det är jag vill få fram av mitt korta möte med Gunilla. Hur jag än vrider och vänder på det så dyker ordet skönhet upp i mitt huvud. Att hon är slående vacker råder det ingen tvekan om. Men det är inte den typen av skönhet jag tänker på. Jag tänker på ett vänligt lugn som omger vissa människor och som alltid gör intryck på mig. När människor utstrålar ”det där”. En inre skönhet som påverkar ens omgivning. Just ”det” besitter Gunilla och jag förvånas inte att hon spenderat största delen av sitt yrkesverksamma liv åt att trollbinda, berätta och agera. Text: Lisa Wadin Foto: Lisa Wadin och Lars Wallin 13 VIS Sommarvecka i TSS 2012 I år hölls VIS Sommarvecka i TSS på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Drygt 50 deltagare från norr till söder, möttes i juni för en vecka med tecken i fokus. Nedan: Noah Cavanagh och Hampus Hoffmann gör tecknet för ”I love you”. T otalt var det 53 deltagare under årets sommarvecka i TSS, tecken som stöd. Av dessa var nio barn. Efter ankomstfikat på torsdagförmiddagen fick vi intressant information om skolan och dess 100-åriga historia av Anders Claesson, vice rektor på skolan. Verksamheten startade 1910 av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och är idag en flerkulturell folkhögskola och på samma gång kurs- och konferensgård och vandrarhem i en härlig parkmiljö. I parken finns ett fint kapell. Vi började TSSlektionerna efter lunch. Vi var uppdelade i fyra vuxengrupper och en barngrupp. Undertecknad hade fått förtroendet att leda ”Steg 1” med fyra vuxna deltagare som sen fick tillskott av två 12-åriga killar, Mattias och Fabian. De var jätteduktiga och lärde sig snabbt. Alla i min grupp hade eller fick egna persontecken. Fredagen blev en heldag med TSS för oss alla. Vackert väder hela dagen. På kvällen var det många som promenerade i den vackra parken där det blommade som mest just i juni. Några gick ner på stan och tittade på slussarna vid kanalen, handlade eller kopplade av i solen. Lördag förmiddag bestod av TSSlektioner och på eftermiddagen ägnade vi oss åt fritidsaktiviteter. Många 14 kopplade av, åkte till Tom Tits eller badade i Sydpoolen. Jag, och flera med mig, åkte med bussen till Torekällberget på guidad visning med teckentolkar. Det blev en trevlig och intressant dag trots regnet som upphörde senare på dagen. Torekällberget var uppdelat i en gammal stadsdel och en lantlig del med bondgård och djur. Vi hade tak över huvudet när vi fikade i utställ- ningslokalen med kaffe och smörgås från köket på Hagaberg. Söndagen ägnades åt TSSstudier i de olika grupperna. På kvällen hade vi tipspromenad för både barn och vuxna som Lis och Helena Persson hade ordnat. Fabian Cavanagh och Monica Nyman Björklund vann respektive tävling. Efter det avnjöt vi en god festmiddag med fläskfilé och klyftpotatis och till efterrätt cheesecake med jordgubbar. Barn- VIS 3/2012 Under Sommarveckan framförde barngruppen bland annat en tecknad sång, i ledning av Lena Fahlberg. Mio Cavanagh flyttar ärtor med hjälp av sugrör under åttakampen. gruppen, ledd av Lena Fahlberg, uppträdde med en tecknad sång. Efter festmiddagen var det dags att tävla i åttakamp. Grenarna var tärning, 50 meter fritt, flytta ärtor med sugrör, potatis på sked, nypor på tråd, boll i hink, stövelkastning och dart. De tävlande lagen hette Aporna, Blommorna, Citronerna, Duktigarna, Elefanterna, Fåglarna, Gurkorna och Husen. Det var härligt att se sammanhållningen i lagen och hur hårt alla ansträngde sig för att deras lag skulle vinna! Blommorna vann med endast en poäng över Aporna. På måndagen hade vi TSSlektioner fram till kl 14.00 då det var avslutning i samlingssalen. Därefter fika och hemresa. Det har varit en intressant och givande vistelse med nya trevliga bekantskaper för mig som ny VISmedlem och kursledare. Härligt att se att så många använder TSS i kommunikationen. Förutom TSSundervisning hann deltagarna med flera utflykter. Dessa var trevliga, trots regnet Tack alla för en mysig vecka! Text och foto: Ann-Britt Mattiasson Foto: Annika Elfstedt VIS 3/2012 Inga Hägerbring tar i så det ryker under stövelkastningen i åttakampen som anordnades under sommarveckan. 15 Lyckad CIkonferens i Örebro Den 2 juni hölls VIS första CIkonferens i Örebro. Konferensen var ett samarbete mellan VIS Örebro och Audiologiska kliniken i Örebro. Ett hundratal åskådare och deltagare kunde under dagen lyssna på föreläsningar, få information och diskutera CI (cochleaimplantat) med andra berörda. V id årsskiftet gavs VIS Policy för olika typer av hörselimplantat ut. Som ett nästa steg i arbetet beslutade VIS CIgrupp att konferenser skulle hållas i VIS regi på olika CIteam runt om i landet. Liknande upplägg Först ut var alltså Örebro och efter mycket arbete anordnades så VIS första CIkonferens. Inbjudna var patienter i Värmlandsoch Örebro läns landsting. Detta då det är de patienter som kan vara aktuella för operation i Örebro, där man nyligen börjat utföra CIoperationer på vuxna. Programmet för CIkonferensen var upplagt på ett sätt som kan illustrera hur ett tänkt förlopp för en CIkandidat kan se ut. En CIkandidat kan till exempel vara en person med en hörselnedsättning som fortsätter att försämras eller en person som blivit plötsligt döv eller som varit gravt hörselskadad/vuxendöv en längre tid. Om en audionom/audiolog/specialistläkare bedömer att en CIoperation kan vara aktuell förs samtal med kurator. CIteamet fattar beslut och sen 16 får patienten träffa en kirurg. Efter operationen tar ingenjören, audionomer och kurator över. VIS Policy kring olika typer av hörselimplantat är uppbyggd på motsvarande sätt och tänkt att vara en vägledning för den som står i begrepp att få hörselimplantat. Våren hade startat med rekordvärme i början av maj. Så det var med en viss bävan vi såg fram emot lördagen den 2 juni. Men tack och lov så blev det en lite kylslagen lördag, så många tyckte det var helt ok att sitta inne och lyssna på intressanta föredrag. Ett litet borrat hål Undertecknad, representant för VIS Örebro och dessutom ingenjör vid Audiologiska kliniken, öppnade CIkonferensen och hälsade alla 110 deltagarna välkomna. Jag delade sedan med mig av en liten historia om en äldre man vars syn var mycket dålig. Mannen var på besök på sjukhusets syncentral för att testa sin syn och träffade där en nyutexaminerad ögonläkare. Efter flera olika tester visade resultaten att mannen bara hade tio procent syn på sitt högra öga och fem procent på det vänstra. Ögonläkaren visste inte hur han skulle kunna berätta detta för mannen. Han var ju i princip helt blind, stackars människan. Läkaren tog mod till sig och sa: – Jag måste tyvärr berätta för farbror att han bara har tio procent syn på det högra ögat och endast fem procent på det vänstra! Mannen tittade på läkaren och sa med ett leende: – Fem procent? Det var inte dåligt! – Men det betyder ju att farbror är nästan blind, svarade läkaren. – Jo, men mitt vänstra öga är ett porslinsöga! Läkaren såg förvånad ut: – Hur kan ni överhuvudtaget se nåt alls med ett porslinsöga? – Jo, jag har borrat ett litet hål! När jag själv, i maj 1998, testade min hörsel, konstaterades det att jag var stendöv och så hade det varit sedan bilolyckan 1971. Men efter att läkaren/kirurgen hade borrat ett hål i mitt huvud - ja, då kunde jag höra igen! Det var om att ”borra ett hål i huvudet” - ”att återskapa ett sinne” som denna konferens handlade. Om vägen till idag Konferensen inleddes av VIS vice förbundsordförande Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld. Hon började med att berätta om VIS som organisation. Förbundet startades 1995 för vuxendöva, en utsatt grupp som ofta blev utanför i arbetslivet och det sociala livet. Målsättningen var att hitta alternativa lösningar på kommunikation med anhöriga, vänner, arbetskamrater, samhället och även mellan oss vuxendöva själva. Vuxendöva definierades som de som inte längre kunde höra ens med starka elektroakustiska hjälpmedel. (1977 Projekt Vuxendöva red. anm.) De som ändå försökte använda hörapparater förde en ojämn kamp mot sin strävan att kunna kommunicera med sin omgivning. Nu har vi hörselimplantat av olika slag: CI, EAS, ABI och kanske flera, för oss, okända förkortningar. – När CI kom innebar det en revolution, menar Tynderfeldt Riesenfeld. Med den nya tekniken kunde vissa av oss höra igen. VIS 3/2012 bjarne sundström tillsammans med överläkare Ingrid Augustsson. Är vi då hörande igen? Hörselskadade? Implantathörande? Eller fortfarande vuxendöva? Konferensen innehöll många intressanta föreläsningar. Bland andra berättade specialistläkaren Helge Lyckberg från Hörselvården i Karlstad om örats anatomi, hur örats olika delar, ytterörat, mellanörat och innerörat, genom sin sinnrika uppbyggnad förstärker det mekaniska ljudtrycket som når örat, innan det i innerörat omvandlas till elektriska signaler. Varierande föreläsningar Audionom Karin Skoglund, CIteamet Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, berättade att man inom hörselvården alltid först försöker hitta den maximala anpassningen med en konventionell hörapparat innan man startar en utredning om CI. Kurator Malin Andersson, CIteamet Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro talade bland annat om hur viktigt teamarbetet kring en CIutredning är. Hon berättade vilka som ingår i CIteamet är och vilka olika yrkeskategorier de representerar. Innan deltagarna VIS 3/2012 Ingenjör Stefan Johansson var en av de som föreläste på CIkonferensen i Örebro. bjöds på lunch, fick de båda leverantörerna av CI, Cochlear Nordic AB och Möllerströms Medical AB, möjlighet att informera om sina produkter. De allra flesta av deltagarna såg nog föredraget av kirurg och överläkare Ingrid Augustsson, CIteamet vid Universitetssjukhuset i Örebro, som det mest intressanta. Detta då hon visade kortare filmer kring olika delar av själva implantatoperationen. Flera föreläsare berättade om just deras roll i teamet eller kring operationen. Bland annat hörde vi ingenjör Stefan Jonasson, CIteamet Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro och audionom Karin Skoglund, CIteamet Audiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter det sista föredraget ägnades en dryg halvtimma åt frågor från deltagarna. Nöjda deltagare Efter konferensen kunde deltagarna ställa frågor till bland andra implantattillverkare. samtal med någon av föreläsarna. Vi som ordnade denna CIkonferens fick direkt efter konferensen och även veckan efter många samtal och brev från deltagare som tackade för de mycket intressanta och givande föreläsningarna. Det framkom tydligt att konferenser med detta tema och denna uppläggning varit efterlängtade. CIgruppen och VIS förbundsstyrelses förhoppning är nu att andra länsföreningar skall ta kontakt med ”sitt” CIteam för att tillsammans med dem kunna ordna liknade CIkonferenser. VIS CIgrupp lovar att, efter bästa förmåga, ställa upp och hjälpa till. Vill du läsa mer om konferensen så besök arkivet på www.visriks.nu. Text: bjarne sundström sammanställt av Lisa Wadin Foto: bjarne sundström och Inger Ericsson Konferensen avslutades med kaffe och en sista chans för deltagarna att träffa leverantörerna och kanske få ett enskilt 17 För tredje året i rad - V IS deltog för tredje året i rad i politikerveckan i Almedalen. Vi var tre stycken som var med: Monica Nyman Björklund, Gunilla Kruth och undertecknad, Kerstin Kjellberg. Den här veckan var den hittills bästa och mycket väl planerad. Vi har lärt oss under åren. Men den fina planeringen kan vi helt och hållet tacka våra ungdomar för. De är fantastiska och ska ha ett stort tack! Vi var sex organisationer som samarbetade: VIS, SDR (Sveriges dövas riksförbund), SDU (Sveriges dövas ungdomsförbund), DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn), FSDB (Förbundet Sveriges dövblinda) och DBU (Dövblind ungdom). WeSign fanns också med. Årets tema var Kultur och vårt budskap var ”Kultur på (o)lika villkor” Idag är inte kulturen tillgånglig för alla. Det krävs olika metoder och insatser för att vuxendöva, barndomsdöva och personer med dövblindhet ska kunna tillgodogöra sig den kultur som finns. Vi hade en mycket fin broschyr att dela ut i vilken man kan läsa om de visioner och önskemål vi har när det gäller tillgänglig kultur och hur det ser ut i verkligheten idag. Som vanligt syntes vi väl i folkvimlet iklädda våra ”chockrosa” tröjor. Vi har haft samma färg de tre sista åren och många kände igen oss från förra året. Vi gick inte någon kampanjrunda i år utan vi spridde ut oss på stan och tog kontakt med folk samt letade efter politiker och andra viktiga personer. Det blev ju lätt så att varje organisation gick tillsammans, men vi framförde mycket noga att vi samarbetade med de övriga organisationerna. Vi träffade många politiker och VIS hade förbokat ett möte med Kulturutskottets vice ordförande Christer Nylander. Jag tror att många fick någon form av aha-upplevelse om och när de läste vår broschyr. Att kulturen inte är tillgäng- 18 VIS lig för alla är ju inte precis en fråga man går och tänker på till vardags. I år samarbetade vi med ABF genom WeSign, som driver ett projekt tillsammans med dem. Vi fick därigenom ett indirekt samarbete med LO och fick använda deras lokaler till de två seminarier vi höll. Deras lokal har ett ytterst bra läge och seminarierna var verkligen välbesökta. Det ena seminariet handlade om teckenspråkiga döva på en arbetsplats med hörande. Här deltog LOs nye ordförande KarlPetter Thorvaldsson. Det andra seminariet handlade om tillgänglig kultur och pekade på goda exempel. Liksom tidigare år hade vi teckenspråksskola. Ja, man hinner ju inte lära så mycket men några tecken kommer man säkert ihåg. Det är väldigt roligt och ett uppskattat inslag. Speciellt kul är det att lära ut tecken till barn. Tidningarna sände ut några barn som skulle prova på de begivenheter som fanns och betygsätta dem. Där vann vårt teckenspråkstält med en enda poäng. Motiveringen var bland annat att det är bra att kunna tecken, så att man kan prata med barn som inte hör. Dessutom tyckte de att vi hade det bästa godiset! Det var nog det sistnämnda som gav den där extra poängen. Handalfabetet fanns liksom tidigare på baksidan av broschyren. Genom det får man en mycket bra inledning på ett samtal. Folk tycker i allmänhet att det är kul att bokstavera sitt namn och sedan är samtalet igång. Vi demonstrerade också framför byggnaden, där regeringen skulle sammanträda. När blir samhället tillgångligt? Alla partiledartalen skriv- teckenspråks- och taktiltolkades. I år fick skrivtolkning en uppmärksamhet som aldrig tidigare. Vi hade otroligt duktiga skrivtolkar och skärmarna fotograferades och folk kom fram och frågade HUR VIS 3/2012 i Almedalen de kunde skriva så fort. Det betyder att man faktiskt såg skrivtolkningen också och inte bara teckenspråkstolkningen. Det var många åhörare med nedsatt hörsel som därför tittade på skrivtolkarnas skärm. Vi hade egen blogg och våra förehavanden sändes på Teckentorget. Tolkningen fungerade mycket bra. Det fanns alltid en tolk tillgänglig när och om man behövde. Alla deltagarna besökte olika intressanta seminarier och passade då på att kolla om det fanns slinga. HRF, Hörselskadades riksförbund, hade sin egen slingpatrull på plats. Det var få seminarier som var tolkade och det syntes att Välkomna till man inte blivit medveten om att det behövs skrivtolkning för hörselskadade/vuxendöva som inte kan teckenspråk. Dagarna var långa och vi var verkligen trötta när vi kom till vårt boende efter ibland 12 timmars arbetsdag eller mer. Men det är roligt och jag vill tacka alla som var med, inklusive tolkarna, för ett jättefint samarbete. Text: Kerstin Kjellberg Foto: Monica Nyman Björklund och Gunilla Kruth VIS Riksting 2012 24-25 november Årets riksting hålls på fantastiska Valjevikens folkhögskola i Skåne (Sölvesborg). Vi börjar på lördagen med lunch kl 12 och avslutar på söndagen med lunch samma tid. Kostnad: En medlem åker gratis från varje län, en medlem åker för 750 kr och resterande för 900 kr. Om man önskar enkelrum tillkommer en avgift på 250 kr. Resan bokar ni själva i god tid för billigaste möjliga pris. VIS resepolicy måste följas för att få återbetalning av biljetterna. SISTA ANMÄLNINGSDAG är den 15 OKTOBER Anmälan är bindande och görs till VIS kansli. Eventuella motioner och förslag på valberedning skickas till kansliet senast den 15 oktober. Förslag till Toremedaljör 2012 mailas till ordförande Kerstin Kjellberg, e-post: vis.kjellberg@sdrf.se senast den 15 oktober. Vid frågor kontakta VIS kansli på tel: 076-800 37 75 eller e-post: kansli@visriks.nu /VIS förbundsstyrelse VIS 3/2012 19 sök ord med vis 3/2012 L U J U L M U S T P A U U G N M Ä R L L L O A O N O L T K N P Ö T I E R L T I TRätt Slösning Ä iK T A R på SÖK ORD VIS 2/2012: AOrdetJ somPsöktes E var A I P T D R E S R T KNÄPPGÖK N A R K L F R Vinnare av VIS SÖK ORD är V O L L Önr 2/2012 R G Marie Ahlgren, Uppsala YGrattis! N T D U I S Trisslott kommer med posten. L O K E B B U O N G G S E P R U L G L T A E R R J A J Y Ö Så här kan orden läsas Så här kan ALINGSÅS ARBOGA ARVIKA ASKERSUND BODEN BORGHOLM BORLÄNGE BORÅS ENKÖPING HJO KALMAR KIRUNA KRISTIANSTAD KUMLA LULEÅ LUND Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 november 2012 till: VIS Sandsborgsvägen 52 122 33 Enskede. Märk lösningen VISKRYSS 20 MALMÖ MOTALA NACKA NORA NORRTÄLJE NYBRO SALA SIGTUNA SKARA SOLNA STRÖMSTAD TROSA TUMBA YSTAD ÄNGELHOLM Insänt av: Hitta och ringa in eller stryk över orden till vänster bland bokstäverna ovanför. ORDLISTA När du hittat alla ord kvarstår antal bokstäver. barr ett Kasta om dessa bokstäver så dofterbildas ett aktuellt ord. glitterVilket är ordet? gran ___________________________ gris grönkål gröt julklappar jullov julmust julotta julöl Adress: kola krans lekar marsipan Krysset är gjort av Lena Munck VIS 3/2012 niss nött pyn pyss sill skin snög spel stea stjär stäm sylta sång tom änge Kontaktpersoner i länen (för att som hörande ringa texttelefon, ring 90 165 och begär numret) VIS Norrbotten: Maggan Eriksson e-post: maggan.erik@bredband2.com VIS Jämtland: Gunilla Kruth sms: 070-398 63 38 VIS Stockholm: Sonja Mogert mobil: 0707-68 54 35 e-post: sonjamogert@hotmail.com VIS Örebro: e-post: gunilla.kruth@hotmail.com bjarne sundström texttel: 0587-143 95 e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com VIS lokalförening Östersund: VIS Västernorrland: VIS Dalarna: VIS Kalmar län: VIS Uppland: VIS Halland: VIS Jämtlands kansli tel: 070-544 53 16 e-post: visj@hotmail.se Göran Möller tel/texttel: 0243-23 24 33 e-post: goran.mller@spray.se Birgitta Samuelsson tel: 018-46 33 50 e-post: samuelsson.birgitta@gmail.com VIS Skåne: Krister Weidenmark tel: 0479-400 05 e-post: krister.weidenmark@swipnet.se VIS Vätternregionen: Margaretha Holmdahl e-post: marga@telia.com Folke Nordung tel: 0611-51 11 65 e-post: folke.nordung@home.se Kjell Åkesson mobil: 0738-54 54 90 e-post: eva-kjell@telia.com Mona Sammens tel: 0430-131 35 e-post: sammens1@hotmail.com VIS förbundsstyrelse Ordförande: Kontaktperson till länen: Suppleant: Vice ordförande: Studieorganisatör: Suppleant: Kassör: Ledamot: Kerstin Kjellberg Lekattvägen 17 C 793 30 Leksand texttel: 0247-144 19 bost. texttel: 0247-641 58 arb. fax: 0247-151 03 arb. e-post: vis.kjellberg@sdrf.se Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld Grenljusbacken 13 117 65 Stockholm texttel: 08-19 46 22 sms: 073-939 48 38 e-post: k.tynderfeldt@comhem.se Ingegerd Fahller mobil: 070-200 24 36 sms: 072-223 37 28 e-post: visriks.kassa@gmail.com VIS 3/2012 Gith Holmgren mobil: 070-544 53 16 e-post: visj@hotmail.se Annika Elfstedt Kuluddsvägen 38 777 90 Smedjebacken sms: 0730-27 75 88 e-post: annikaelfstedt@ymail.com Monica Nyman-Björklund Södergatan 46 941 40 Piteå tel: 0911-104 24 sms: 073-833 92 89 Krister Gustafsson Handöl 570 830 15 Duved mobil: 070-369 25 14 e-post: elgubbe@msn.com Margaretha Holmdahl e-post: marga@telia.com 21 VIS på EURO-CIUs årsmöte i Tallinn I april höll föreningen EURO-CIU (European Cochlea Implant Users) årsmöte i Tallinn. EURO-CIU är en europeisk organisation för cochleaimplantatbärare där VIS företräds i föreningen av undertecknad. Den estniska föreningen Impantaadilaste Selts, som ansvarade för mötet, bjöd även till en workshop och teambuilding i syfte att öka samarbetet inom föreningen och förståelsen för kulturella skillnader. Föreningen EURO-CIU har funnits i 17 år. Föreningens styrelse väljs på fyra år och en ny styrelse valdes 2011. Årsmötet behandlade sedvanliga ekonomiska frågor och föreningens verksamhet. Från Finlands Finnish Federation of Hard of Hearing, väcktes frågan om att föreningen skulle kunna öppnas även för personer med hjärnstamsimplantat, Auditory Brainstem Implant (ABI). Motionen hade dock inkommit för sent för att beslut skulle kunna fattas. Liisa Sammalpenger från Finland, själv ABIanvändare, gav en mycket bra beskrivning om vad ABI är och vad det innebär att vara användare. 22 Mötet verkade positivt men nya frågor initierades. Skall även mellanöronimplantatbärare finnas med? Om man utökar gruppen bör föreningens namn ändras? En enda deltagare talade emot och det var en person från ett företag med enbart cochleaimplantat! En livlig diskussion uppkom kring den årliga statistiken om CI som föreningen publicerar. Säkerheten i de olika ländernas statistik är olika. I vissa länder finns central, nationell statistik och i andra samlar föreningarna in statistik. Det framkom även att de länder som inte hade lämnat in siffror för vad som gällde vid årsskiftet fanns med i årets statistik och där hade siffrorna uppskattats. Detta gillades inte av mötets deltagare. En av förra årets mest uppskattade verksamheter var ett sommarläger i St Johns School of the Deaf för CIungdomar utan föräldrar från EURO-CIUs länder. Vissa ungdomar tecknade och gick i dövskola och andra gick i vanlig skola. Alla utom de brittiska ungdomarna hade engelska som ett främmande språk. Enligt ledarna som var med och även deltog i årsmötet hade det varit en fantastisk upplevelse för VIS 3/2012 2012 dem alla, både ungdomar och ledare. Ungdomarna kommunicerade mycket aktivt. Tyvärr var inga svenska ungdomar med. Alla deltagare vid årsmötet var för fortsatt ekonomiskt stöd till denna typ av verksamhet! Vid EURO-CIUs årsmöten ges en speciell chans att se CIanvändarnas situation i de länder vi besöker. Vi fick således insyn i situationen för CIbärare i Estland. Cochleaimplantatoperationer har gjorts i Estland i 12 år. Operationstekniken introducerades med hjälp av professor Lehnhardt. Den estniska rehabiliteringsmodellen har därför många likheter med den tyska vilket innebär att man i högre grad än i till exempel nordiska länder använder tal och inte tecknar. Den första dagens workshop och teambuilding inleddes med en kort presentation från varje lands representanter. Både vuxna och föräldrar till CIbärande barn och ungdomar. I ett grupparbete skulle vi kläcka idéer om olika frågor. Till exempel vilka möjligheter vi såg för EUROCIUs medlemmar att samarbeta. Stora ark cirkulerade mellan grupperna och när vi fått en rad intressanta idéer rangordnades de av var och en personligen med hjälp av tip-it och vi lade sedan tillsammans i gruppen upp en handlingsplan för hur vi skulle kunna genomföra idéerna. Några exempel var hur vi kunde skapa mer kontakt mellan medlemmarna via internet, typ Facebook, och möten för grupper av implantatbärare med speciella intressen både för ungdomar och äldre. Väggarna i salen var fulla av idéer och planer. Det vill säga massor av inspiration! En övning gick ut på att finna vilken personlighetstyp man tillhörde. Intressant att se att många i workshopen tillhörde en aktiv, ifrågasättande grupp som hörs och syns. Inget konstigt med tanke på att det är utvalda ledare från varje land. Efter att vi visste i vilken grupp var och en hörde hemma så skulle vi lösa ett grupparbete. Vi delades upp i grupper om drygt tio personer och fick 3-4 kort var. Vi fick titta på korten men inte visa dem för varandra. Tillsammans utgjorde bilderna en historia och vi skulle lägga korten i rätt ordningsföljd genom att med korta beskrivningar berätta vad vi såg på korten för de andra. Plötsligt kunde vi se vem som var ledare i den nybildade gruppen. Det gällde att dela med sig information, men samtidigt inte ta för stor plats, samt att vara kreativ. Korten lades i tänkt ordningsföljd med baksidan uppåt och efter en halvtimme fick vi vända på korten! Vår grupp fann att alla utom ett av korten låg rätt och vi hade historien klar för oss samtidigt som vi lärde oss mycket om varandras beteenden! Fantastiskt att det gick att genomföra ett sådant här grupparbete med tanke på våra kommunikationsförutsättningar. Allt arbete skedde med hjälp av tolkar. Grundspråket på workshopen var engelska med översättning till franska och spanska och skrivtolkning på engelska och finska. Årsmötet hölls på franska, då ordföranden är fransk, och översattes till engelska. Vi diskuterade skillnader vid kommunikation mellan personer i olika kulturer. VIS 3/2012 Under EURO-CIUs årsmöte i Tallin hölls bland annat en workshop där deltagarna bland annat fick spela ett kommunikationsspel. Bilderna skulle läggas i ordning för att få ut en historia. Under spelet intog deltagarna naturligt olika roller för att försöka lösa uppgiften. Snacka om internationellt samarbete. Folk i Finland tiger på två språk (de finländska representanternas kommentar)! Germanerna är kyliga, sakliga och beslutsamma planerare medan sydeuropéer och latinamerikaner är varma, känslomässiga, pratsamma och impulsiva. Kineser och japaner är tillmötesgående, älskvärda, tjänstvilliga, kompromissande och goda lyssnare. Rickhard D. Lewis: ”For a German and a Finn, the truth is the truth. In Japan and Britain it is alright if it doesn´t rock the boat. In China there is no absolutely truth. In Italy it is negotiable” (eng. för ”För en tysk och en finne är sanningen endast sanningen. I Japan och England är det ok om det skarvas lite. I Kina finns ingen absolut sanning. I Italien är den förhandlingsbar.” red. fri översättning). Dessa olikheter har vi många gånger stött på i vårt arbete inom organisationen. EURO-CIU är ju bara en liten europeisk sammanslutning. Man kan ju bara ana hur många gånger som man stöter på detta i hela EU? Olikheterna skall tas tillvara och utnyttjas. Men det är säkert bra att öka medvetenheten om att de finns och därmed förståelsen om hur man skall hantera de problem som kan uppkomma. Kanske det mest intressanta på hela mötet var en framtidstro och en eftereffekt med aktiv mailkonversation i vilken många deltagare bidrog. Alla föreningar har en tendens att stelna, så även EURO-CIU. Men den här gången fanns många nya, unga människor med som satte sin prägel på mötet och diskussionerna. Vi ser framemot ett österninspirerat möte i Istanbul 2013 och ett möte med nytänkande i Budapest 2014. Text och foto: Anita Wallin 23 Socialstyrelsens rådsmöte I april höll Socialstyrelsen rådsmöte på Essinge konferenscenter i Stockholm. Ingegerd Fahller och undertecknad deltog i mötet för VIS räkning. Vi fick information om vilka organisationer som tilldelats statsbidrag, om den nationella handlingsplanen för handikappolitiken samt presentation av nya organisationer som får statsbidrag och bedömningsgruppen. 58 ”gamla” och tre ”nya” organisationer fick statsbidrag 2011. Malin Ekman-Aldén, gruppledare för de som arbetar med den nationella policyn, presenterade gruppens arbete. Den ska arbeta fram ett bra stöd till människor med funktionsnedsättning enligt FNkonventionen. De handlägger även sociala frågor. Den svenska lagen måste anpassas till konventionen. Det arbetet är ännu inte klart. Handisam ska ta fram en strategi och göra en uppföljning med mera. De arbetar tillsammans med SKL (stat, kommun och landsting). Samrådet mellan organisationerna och regeringen måste öka. Någon frågade då om även bidragen ökar. Det blev inget svar. Vad är handikapp? Det står inget om det i förordningen. Det är bara den drabbade som vet. Ledsagning är idag ett stort problem då reglerna är diffusa. Då det gäller dövblinda så är landstinget huvudman för tolken och kommunen för ledsagaren. Vi vill att ledsagning ska omfattas Psst... Du vet väl att du kan beställa värvningsmaterial från kansliet? resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2 kr. e-post: kansli@visriks.nu tel: 026-65 00 06 av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och man ska nu titta på en lösning. Vi vill också ha ett starkare diskrimineringsskydd. Allt detta måste in i budgetprocessen. Man bör tillsätta en framtidsgrupp. På ett möte i november ska framtiden diskuteras. Som vanligt diskuterades statsbidragen. Skulle man kunna ha ett verksamhetsorienterat bidrag? Eller ha ett nätverk istället för lokala och regionala föreningar? Bidraget måste följa indexuppräkningen. Text: Kerstin Kjellberg Kansliets telefontider! Månd, onsd, fred kl 8.30-11.30 tisd, tors kl 13-16 Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen. Följande sidor gäller på respektive kanal: SVT 1: sidan 199 SVT 2: sidan 299 SVT 24 och Barnkanalen: sidan 793 Kunskapskanalen: sidan 794 SVT World: sidan 795 TV 3: sidan 199 TV 4, Sjuan, TV 4 Fakta, TV 11, TV 4 Film och TV 4 Sport: sidan 890 Kanal 5: sidan 199 Kanal 9: sidan 199 VIS kansli ligger på plan 2 i IRIS-huset i Enskede. Du är välkommen att hälsa på! Vill du besöka kansliet så ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén. Kontaktuppgifter på sidan 2. 24 VIS 3/2012 Skrivtolkutbildning i ny form Karin De Farfalla arbetar som lärare på Södertörns folkhögskolas tolkutbildning. Till hösten startar en ren skrivtolkutbildning på skolan. S ödertörns folkhögskola har sedan 2009 bedrivit en kombinerad skrivtolk- och undertextarutbildning i samarbete med Tolk och översättarinstitutet och Sveriges television. Det finns många gemensamma områden i de två yrkesområdena, men även delar som skiljer dem åt. Södertörns folkhögskola kommer nu att renodla tolkutbildningen och den utbildning som startar hösten 2012 kommer att vara en ren skrivtolkutbildning för att ge de studerande möjlighet att fokusera helt och hållet på en inriktning. Skolan har även valt att denna omgång utbilda eleverna i att använda det vanliga tangentbordet, som kallas qwerty, efter de sex första bokstäverna i övre raden. I början på våren annonserade vi skrivtolkutbildningen i tidningen Metro i Mälardalsområdet och omkring 70 personer sökte till utbildningen. VIS 3/2012 Av dessa hade okring 65 behörighet och fick komma till ett antagningstest som hölls i maj. Eftermiddagen inleddes med allmän information om studieformerna på folkhögskola och om Södertörns folkhögskola i synnerhet. Sedan fick de sökande göra ett test i svenska som består av tre delar: ordförståelse, rättstavning samt hörförståelse. De sökande fick även göra en skrivhastighetsmätning på qwerty på dator samt ett test om samhällsrealia. Allt som allt tog det fyra timmar. Efter det satt undertecknad och rättade proven och vägde in deras bakgrund för att skapa mig en helhetsbild av de olika personerna. Skolan vill ju självklart ha kompetenta elever som representerar alla grupper i samhället, såväl unga som äldre, män som kvinnor och personer med erfarenhet från olika kulturer. Vi har under våren haft täta kontakter med brukarorganisationerna (HRF, Hörselskadades riksförbund, och VIS, Vuxendöva i Sverige) samt representanter för aktiva skrivtolkar i hela Sverige. De samtal vi har fört har varit en viktig grund för skolans antagningsförfarande till denna omgång. De 30-tal sökande som uppfyllde kraven kallades nu till individuella intervjuer eftersom vi vill skapa oss en tydligare bild av varje sökande. Ett prov är ju ändå bara bläck på papper och en tolk ska vara en socialt fungerande, empatisk människa. Intervjuerna skedde under juni. Jag, såväl som de andra som är involverade i arbetet med att utforma den nya skrivtolkutbildningen, ser fram emot en spännande höst! Text: Karin De Farfalla, lärare på tolkutbildningen vid Södertörns folkhögskola Foto: Kerstin Björk/Södertörns fhsk 25 Tänk så fel det kan bli... Hörselskadades förening i Uppsala fyller 90 år H är snackar vi komunikation på lika villkor, förutsatt att vi talar samma språk.. I Paul McCartneys musikvideo till låten ”My Valentine” spelar Jonny Depp och Natalie Portman. Videon har fått skarp kritik för ”ett inkorrekt användade av teckenspråk’’. I videon tecknar Portman och Depp den vackra lyriken från låttexten och tittar man på helheten och lyssnar på text och musik så är den fantastisk och mycket vacker att se på. (Den finns bland annat på www.youtube.com). Men videon har alltså skapat rubriker. Bland annat i England där en talesperson från The British Deaf Associaton säger att det brittiska och det amerikanska teckenspråket skiljer sig avsevärt åt. På andra ställen kan man läsa att, trots McCartneys goda intention med teckenspråket så falerade undervisningen och därför har både Portman och Depp felaktigaheter i sina teckengester. Dessa felaktigheter har döva musikfans pekat ut. Ett ska bland annat vara då Depp gör tecknet för ’’enemy’’ (eng. för fiende) istället för tecknet för engelskans ”valentine’’. De anser förstås att detta är ett väldigt stort misstag med tanke på textens övriga innehåll. Vad gäller fröken Portmans framträdande så kan man verkligen förstå upprördheten... Istället för ordet ’’appear’’ (eng. för framträda/komma fram) så gör hon tecknet för tampong och även Depp gör samma misstag! The British Deaf Assosiaton säger vidare att ’’det hade varit trevligt om genuint döva presoner hade framfört låten’’. Organisationen ger dock videon ett ’’A’’ för sitt tappra försök och säger att de feltecknade orden är att ses som ’’ett poetiskt uttryck’’. Man säger också att det är fantastiskt att kända personer som Jonny Depp och Natalie Portman verkligen belyser användandet av teckenspråket. I Uppsala, som på flera andra håll i landet, är många av oss VISare också medlemmar i HRF, Hörselskadades Riksförbund. Därför var vi flera VISare som deltog i fesligheterna i juli då Hörselskadades förening i Uppsala fyllde 90 år. Firandet inleddes med stumfilmsvisning i Slottsbiografen där Ingmar Bergman sprang omkring som barn. Sedan hölls en stor kvällssupé med många tal och glada återseenden av gamla vänner. Under åren som gått har föreningen sett ut som följer. 1921 bildades Svenska föreningen för dövas väl. 1947 bytte de namn till Hörselfrämjandet som 1957 blev Hörselfrämjandets riksförbund som slutligen, sedan 1990 heter Hörselskadades riksförbund. Vår tidigare ordförande Katrin Petersson hade blivit ombedd att skriva en bordsvisa. Den är så innehållsrik så jag tycker den passar även oss i VIS. Den finns på visriks.nu under VIS Uppland. Text: Birgitta Samuelsson Hjälpmedelsinstitutets ITkonferens U nder Hjälpmedelsinstitutets ITkonferens, som hölls i slutet av mars på Wolrd Trade Center i Stockholm, fick åhörarna redogörelser för vad som händer inom teknikområdet både på det lokala och på det internationella planet.. ITminister Karin Hatt anser att Sverige skall vara bäst i världen på att använda internet. Men fortfarande är det 1,3 miljoner svenskar som inte använder internet. Dock ökar användandet stadigt i åldersgruppen 65-74 år. Inom EU arbetas det med frågor om de äldres behov av nya lösningar och support. I år satsar man på ”ett aktivt åldrande” och synliggör deras behov. Då antalet äldre ökar vill man satsa extra mycket på ökad säkerhet i hemmet. Här spelar tekniska hjälpmedel en stor roll. Genom ökad säkerhet i hemmet, ska de äldre klara sig själva mer oberoende av andra. Bland annat pågår utveckling och forskning kring hemmalarm. I Danmark satsas tre miljarder danska kronor på brukarnära teknik under en fyraårsperiod. Förhoppningsvis kan danskarnas satning och komman- de erfarenheter vara vägledare och gagna Sverige i framtiden. Under dagen medverkade även en handikapporganisation, Synskadades riksförbund. De klargjorde sina krav för ett drägligare liv genom olika prioriteringar inom informations- och kommunikationsteknik. För dem är de tekniska hjälpmedlen en viktig fråga. Bland andra i form av datorer med skärmläsningsprogram som tal eller punktskrift, syntolkning av teveprogram, hemsidor med hjälptext och hjälp vid bankomater. Antalet androida mobiltelefoner ökar stadigt och så även användningsområdena. Om mobilen är designad för äldre är den normalt bra för alla. Så varför köpa en komplicerad mobil? Kompetensen från brukarna måste tas tillvara av tillverkarna, vilket tyvärr inte alltid görs. Konferensen avslutades med att journalisten och författaren Täppas Fogelberg berättade om sina upplevelser som synskadad på ett humoristiskt sätt. Text: Göran Möller VIS riksförbunds kontonummer: Plusgiro 372325-1, medlemskonto för medlemsavgifter Plusgiro 8399960-7, ett allkonto för diverse inbetalningar Bankgiro 5713 – 9420, ett allkonto för diverse inbetalningar Bankgiro 205-8345, gratulations- och minneskonto. Text: Ingela Haglod 26 VIS 3/2012 Krönika: near deaf experience Värdet av badleksaker D et sjätte sinnet är inte så övernaturligt egentligen. Enligt mig så handlar det omtalade sjätte sinnet inte så mycket om att spana in i framtiden, kommunicera med djur eller flygande tefat. Det är mycket enklare än så. Det sjätte sinnet handlar om att gå utanför de ramar som de fem andra sinnena mäter upp. Det är det laglösa sinnet. Det befriade tillståndet som vi lite elakt och undervärderat kallar ”vansinnet”. Jag säger; var rädd om ditt vansinne. Det är det starkaste skyddet vi har mot tråkigheter. Jag skulle till och med rekommendera att inte bara bevara sitt vansinne utan även utveckla det. Gör det inte till något teoretiskt som konsumeras genom böcker, film, teater och annat.. lev i det! Den som bejakar sitt vansinne kommer att upptäcka nya saker. Till exempel hur viktigt det är med badleksaker, att gå barfota i gräset, att ta en extra kaka till kaffet en måndag. Eller prova att baka scones med yoghurt istället för filmjölk, det blir mycket bättre. Läs förresten inte recept så mycket, det förhindrar nya upptäckter. Undvik att lyssna för mycket på vanliga ”femmor” de är okunniga om vansinnets uppenbarelser. 1991 hölls den första Vattenfestivalen i Stockholm. Det var då vi första gången hörde talas om ankrace. Jag delade på den tiden hobbylokal med en modellbåtsentusiast. Han byggde inte den sortens båtar som står på hyllan. Nej, han byggde racerbåtar som man styr via radio och på det sättet tävlar med andra. I båtklubben hade en typiskt kreativ människa, en sådan där härligt vansinnig typ som lever rätt enligt mig, kommit på en sak... Vi ska ha ett ankrace. Självklart handlar det då inte om numrerade plastankor som släpps ned i strömmande vatten för att folket sedan ska spela på vilken anka som kommer först och sedan vinna priser. Nej, det här skulle vara ett race värt namnet. Min hobbylokals kollega byggde sin anka utifrån en jaktvette. Det är alltså en låtsasfågel som jägarna lägger ut i vattnet. Då blir de riktiga ankorna lugna och på det sättet kan de sedan bringa dem om livet. Det slutade med att jag också gick till jaktbutiken och köpte en ejder. Den försågs sedan med motor och radiostyrning. Det var ganska svårt att konvertera vetten till framdrivning med propeller. Jag upptäckte dessutom att ”skrovet” inte alls var avsett för höga farter. Med kraftig motorisering förmådde ejderkroppen inte trycka undan vattnet, den var alldeles för trubbig i fören. Det här ledde till att vi i loka- len utvecklade ett slags bogvisir som avsevärt förbättrade högfartsegenskaperna. Jag vet faktiskt inte hur det blev med ankracet i båtklubben. Själv har jag dock både på egen hand och tillsammans med andra fortsatt att utveckla idén om snabba badleksaker. Efter en del letande fick vi härom året fatt på en svan. De får visst inte jagas, vilket de i jaktbutiken något roat upplyst om. Däremot, om man anlägger en damm och vill ha svanar som dekoration, då finns det svanvettar att köpa i trädgårdsbutiker. Som inte är vettar alltså, utan pynt. I vilket fall som helst så blev det en radiostyrd svan i full skala. Den är inte helt tät. Dock var det så så gott om plats i skrovet så att den kunde förses med länspump. Pumpen kan kontrolleras från stranden via radion. Var femte minut ungefär är det lagom att starta pumpen. Då slår Lennart, som vi döpt svanen till, en liten dekorativ drill ute på sjön. Jag säger: var rädd om ditt vansinne. Det är det starkaste skyddet vi har mot tråkigheter. VIS 3/2012 Nu i vintras gick jag en träslöjdskurs. I huvudsak ägnade jag mig åt att bygga socklar och andra trädetaljer till mina skulpturer. Men så fick jag lite tid över. Så jag tog chansen att bygga ett seriöst skrov. Det blev en gräsand den här gången. Anden försågs med utombordsmotor. Den är med marginal den snabbaste hittills och kan ses på youtube. Det är bara att söka. Men rubriken ”gräsand med utombordare” bjuder inte direkt på mångfald... Tacka vansinnet för det! Text och foto: Mikael Gustavsson 27 Avsändare: VIS Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52 122 33 ENSKEDE Skicka in material till VIStidningen Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut! Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet! Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening! VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar, men också en viktig kanal för att nå framtidens medlemmar. VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren. Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal. Men även här är det upp till DIG! VIS är sina medlemmar! Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra förutsättningarna för vuxendöva! Bli medlem i VIS! Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen och rättigheter. PLATS FÖR FRIMÄRKE Som medlem får du: - VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år - möjlighet att delta i kurser - information om vad som händer på både riks- och länsnivå - gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper med människor med liknande erfarenheter Ja tack jag vill bli medlem i VIS (150 kronor/år) VIS KANSLI Sandsborgsvägen 52 122 33 Enskede Ja tack, jag vill ha mer information om VIS Namn: Adress: Tel/texttel: E-post: Välkommen som medlem! 28 VIS 3/2012
© Copyright 2024