1. No category

2
2015
Ola Magnell
– en legend inom
svenskt musikliv kämpar
med sitt glaukom
TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET
Nr 2 – 2015
Tidning från
Svenska Glaukomförbundet
Redaktionskommitté som
framställt och ansvarar för innehåll:
Lars Steen
Ewy Engström
Ansvarig utgivare: Lars Steen
Redaktör: Örjan Andersson
Ej signerat material
är författat av redaktören
Ej namngiven fotograf
är fotat av redaktören
ISSN: 1653-4069
Redaktionens adress:
Ögontrycket
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred
Mail: andersson.orjan@gmail.com
INNEHÅLL
3 Ledare
Ola Magnell – artist och
4 låtskrivare med glaukom
förbättrar vi
8 Tillsammans
glaukomvården
Världsglaukom12 Kampanj
veckan i Sörmland
14 Glaukomförbundet
expanderar
16 Fråga Doktorn
Landet Runt
18
22 Utblick
23 Aktiv glaukomförening
24 Verksamhetsberättelse
27 Resultat & Balansräkning
Om du vill ha Ögontrycket som
taltidning i DAISY-format så kontakta
din glaukomförening.
Produktion:
DanagårdLiTHO, Ödeshög
Omslagsbilder:
Ola Magnell
(Foto: Örjan Andersson)
GLAU
KOM
FÖR
BUN
DET
2 Ögontrycket | Nr 2 2015
Utgivning av Ögontrycket 2015
Nr 3 Utgivning vecka 38
Manusstopp måndagen 24/8
Nr 4 Utgivning vecka 50
Manusstopp måndagen 16/11
Konstruktiv
diskussion om
förbundets ekonomi
Ledare
Bästa medlemmar och läsare!
När vi har sammanställt siffrorna inför
verksamhetsberättelsen som finns på annan
plats i detta nummer, kan man notera en
glädjande ökning av medlemsantalet under år 2014. Vi är nu över 2 500 medlemmar! I övrigt har verksamhetsåret präglats av intensivt arbete ute i våra regionala
föreningar med att informera medlemmar och allmänhet om glaukom ur olika
perspektiv. Ekonomin för förbundet har
gått back de senaste åren och förbundets
reservkapital är inte tillräckligt stort. Av
detta skäl har tillskottet till förbundet från
föreningarna höjts från 50 till 100 kronor
per medlem från och med 2016. Orsaken
till underskotten beror bland annat på stora kostnader för att bilda nya och stötta
gamla föreningar med mera. Från förbundets sida hoppas och tror vi att ni medlemmar har förståelse för denna åtgärd. Med
fler medlemmar och föreningar kommer
så småningom våra intäkter att öka.
Nu rapporteras från flera län och regioner att det har uppstått brist på erfarna
ögonläkare och att väntetiden för undersökningar och uppföljningskontroller har
blivit alltför långa och att det därmed kan
uppstå risk för försämringar av synen. Vi
uppmanar landstingen att verka för att det inrättas fler specialistutbildningsblock (STblock) för ögonläkare. I ett nytt samarbete
med de norska och danska glaukomföreningarna har vi hört att liknande problem
även finns där.
Nya i styrelsen
Årets årsstämma blev välbesökt och genomfördes i god anda. Det uppstod en
konstruktiv diskussion kring förbundets
ekonomi med anledning av förslaget att
höja årsavgiften. Årsavgiften har varit
oförändrad sedan Glaukomförbundet bildades och kostnaderna har stadigt varit i
ökande. Styrelsen blev förnyad på flera
poster och är nu fulltalig med 5 ordinarie
och 3 suppleanter. På posten som kassör
välkomnar vi Åke Svensson, Stockholm
och som ordinarie ledamot Lars Karbin,
Norrbotten. Två nya suppleanter invaldes
nämligen Birgitta Hedin, Sörmland och
Anders Nyström, Örebro. Det informerades om en verksamhetsuppföljningsdag i
oktober. Efter årsmötet fick vi en intressant föredragning av Optikerförbundets
VD och ordförande Paul Folkesson, där
vi diskuterade kring samarbeten mellan
föreningarna och optikerna ute på fältet.
Optikerna skulle kunna vara oss behjälpliga med att dela ut information om glaukomföreningen på orten till personer med
misstänkt glaukom som besöker företaget.
Lars Steen, förbundsordförande
Ögontrycket | Nr 2 2015 3
På väg från träffen med Ola Magnell
passerar ÖT:s redaktör en gata nära
Roslagstull. Plötsligt står det OLA, målat
på asfalten… mycket märkligt!
Ola Magnell
– ordmästare och låtskrivare –
en legend inom svenskt musikliv
med glaukom från ungdomen
4 Ögontrycket | Nr 2 2015
ÖT möter en lågmäld och sympatisk artist i Stockholm direkt efter besöket hos
ögonläkaren på S:t Eriks Ögonsjukhus.
– Det var stabilt, ingen förändring, meddelar han, man får vara glad för det!
Trots glaukom redan i unga år har han gjort en omtalad karriär inom svenskt
musikliv som ordmästare och låtskrivare. Han slog igenom med sin egen sång
Påtalåten. Idag är han 69 och gör fortfarande turnéer, senast till Skottvångs gruva i Sörmland där det var kö till entrén och alla gavs inte möjlighet att komma in.
Ola Magnell, uppväxt på en
gård utanför Kalmar men
numera både Stockholmare
och Skåning.
mig hjärntumör och kom
till läkare, berättar Ola
Magnell.
Känd sångare
U
ppväxt utanför Kalmar
som bondson, hans
pappa var arrendator och
dog när Ola var fjorton år.
I ungdomsåren gick flytten
från Kalmar till Stockholm, närmare bestämt till
Bergshamra.
I Stockholm blev det häftigt
liv med musik och mycket
festande. En dag under de
vilda åren när han skulle
gå och handla hände det.
–Jag kom ut från affären
och blev yr. Satte mig på
asfalten och det bara svartnade för ögonen. Inbillade
Men hos läkaren på Karolinska fick han ingen
diagnos. Jag fick helt enkelt lugna ner mig. Ett tag
trodde han att det kunde
vara sviter från hans aktiva boxningskarriär i 15 –
16 årsåldern.
Långt senare, en bit in
på 70-talet fick han diagnosen glaukom och idag
är ungefär 50 % av synen
borta.
– Har också drusenpapiller med döda tappar
Ögontrycket | Nr 2 2015 5
och stavar på ögonbotten.
Synnerven är skadad och
dessutom har jag gråstarr,
säger han och fortsätter:
– En ögonsjuksyrra sa
att det såg ut som ankskit
när hon tittade på synfältsdiagrammet, säger han med
viss distans till sitt handikapp.
Han snubblar över sina
tofflor och måste se upp i
trappor då han har särskilt
svårt att se nedåt i synfältet. I egenskap av naturvän
kan det bli besvärligt att gå
i oländig terräng.
Ola Magnell är annars
en känd sångare, låtskrivare och gitarrist. Han LPdebuterade 1974 med Påtalåtar, efter att året innan
ha lanserat den välkända
Påtalåten på singel. Men
han började sin karriär som
textförfattare åt bland andra Lill Lindfors och Siw
Malmkvist.
Han brukar räknas till
proggrörelsen även om
han inte tillhörde dess
mest politiska gren. Innehållet i hans låtar var heller inte plakatpolitiska.
Ola drog snarare åt det
existentiella och melankoliska hållet men där den
politiska kritiken ändå var
närvarande.
Prisbelönt
Hans mest kända låtar är
”Påtalåten” (1972), ”Kliff”
(1975), ”Rulltrappan” (1977),
”Tomma tunnor” (1981)
och ”Bruten vinge” (2003).
Hans texter drar åt det existentiella och melankoliska
hållet men där den politiska kritiken ändå finns
närvarande.
Hans aktiva och uppskattade musikliv har också fått andra artister att
sjunga in hans sånger,
bland annat på hyllningsalbumet Påtalåtar – en hyllning till Ola Magnell som
kom 2006. Det handlade om
en 60-årspresent från en
rad kända svenska artister.
Han har också uppmärksammats med flera priser
med Fred Åkerströmstipendiet 1994, Nils FerlinSällskapets trubadurpris
1997 och Cornelis Vreeswijk-stipendiet 1999.
Men hans glaukom har
helt klart utgjort ett handikapp, han fick till exempel
inte ta körkort berättar han
för Ögontrycket.
– På tidiga 80-talet innan jag började att ta droppar kontinuerligt menade
min dåvarande ögonläkare att det inte fanns något
hinder för att ta körkort,
berättar han.
– Långt senare, när jag
letade hus i Skåne tillsammans med min livskamrat,
översättaren Vera Lindh,
började jag övningsköra.
Men när jag senare kom
till ögonläkaren på Sophiahemmet, avrådde hon
bestämt från bilkörning.
På en annan läkares inrådan ansökte jag då om att
få färdtjänst men det blev
tvärnobben!
Ångestfull
Han berättar att hans synfält försämrats gradvis
de senaste 30–35 åren. Men
på senare tid har det hållit sig förhållandevis stabilt, vilket också bekräftades
av dagens undersökning.
– Jag tänker inte speciellt ofta på mitt handikapp, säger han. Men jag
snubblar titt som tätt över
tofflor och trottoarkanter.
Och med mina ljuskänsliga ögon är det skönt att ha
fotokromatiska glasögon
som automatiskt blir mörka i starkt ljus.
Värre var det när han
som 22-åring konsulterade en neurolog som insinuerade att han i berusat
skick ramlat och fått en
hjärnskada.
– Ärligt talat blev jag
ganska skärrad då. Jag var
övertygad om att jag snart
skulle bli blind. Att så småningom få rätt diagnos var
en lättnad såtillvida att jag
fick något konkret att förhålla mig till, säger han.
Nu går han på regelbundna kontroller, senast
idag på S:t Eriks ögonsjukhus, och tar trycksänkande
droppar. Han har klarat sig
mycket längre än vad han
själv trodde och han menar att det finns mycket att
glädjas åt i livet. Han gör
fortfarande mindre turnéer och håller som bäst på
Han har klarat sig mycket
längre än vad han trodde
och han menar att det finns
mycket att glädjas åt i livet.
att sammanställa en ”diktsamling” med sångtexter
från skivorna.
Och sångtexterna är
många och välskrivna, poetiska sånger med inslag
av naturlyrik författade av
en som han själv uttrycker
det – en naturfreak.
När man hör eller läser
hans existentiella sångtexter uppkommer frågan om
det finns någon form av
gudstro. Har du en gudstro?
Jag utesluter inte att det
finns ett gudaväsen. Jag
håller det till och med för
ganska troligt. Jag har ofta
transcendentala upplevelser i naturen, avslutar en
lågmäld och sympatisk Ola
Magnell.
Text och bild:
Örjan Andersson
Ögontrycket | Nr 2 2015 7
Enping Chen
vid S:t Eriks
Ögonsjukhus:
Tillsammans förbättrar vi
glaukomsjukvården
– Läkare, sköterskor och patienter. Hela världen jobbar mot glaukom och det är
viktigt att patienterna blir mer involverade. Tillsammans kan vi förbättra glaukomsjukvården!
Med dessa ord inledde docenten och överläkaren vid S:t Eriks Ögonsjukhus
Enping Chen ett öppet arrangemang mitt i Stockholm under Världsglaukomveckan. Deltagarna möttes av härlig pianomusik när en av styrelsens egna ledamöter
Christer Ekman plockade fram evergreens på tangenterna. Arrangörer var Glaukomföreningen i Stockholm och S:t Eriks Ögonsjukhus.
– Vi inom ögonsjukvården vill stärka patientens roll i behandlingen. Vi vill gå
från följsamhet till delaktighet och samarbete, betonade Enping Chen.
I
dag är det hela 80 miljoner som fått diagnosen glaukom, varav cirka
etthundratusen i Sverige.
Enping Chen kunde berätta att idag har 2 % av de
som är 50 år glaukom och
8 Ögontrycket | Nr 2 2015
5 % av de som är över 70
år.
Ögonsjukdomen kan
också drabba barn och
ungdomar som ÖT har
haft reportage om i de senaste numren. Det finns
enligt Enping Chen 50 olika varianter av glaukom.
Det handlar om progressivt bortfall av nervtrådar
och synfält. Glaukom skadar synnerven och vi kan
se defekt i synfältet. Glau-
kom orsakar en succesiv
synfältsinskränkning.
Relativt högt tryck orsakar glaukomskada. Ofta
är orsaken till det höga
trycket att det är stopp i
avrinningssystemet och
högt tryck orsakar förlust
av nervfibrer. Vid avancerat glaukom finns inga
nervfibrer kvar.
Delaktighet och
samarbete
– Vi kan inte bota men
bromsa sjukdomens process, förklarar Enping
Chen och fortsätter sitt föredrag: Tidig upptäckt och
individuell behandling är
viktigt och trycksänkande behandling ökar avflödet. Det handlar om att
öka avflödet eller minska
tillflödet med i första hand
droppbehandling.
Man kan också behandla med laser som ökar avflödet eller kirurgiskt ingrepp där man opererar in
en ny kanal. Det är viktigt
med uppföljning efter att
man fått diagnosen framhåller Enping Chen.
– Det är här vi måste
samarbeta så att vi kan
justera behandlingen på
bästa sätt, säger han samtidigt som han räknar upp
ett antal sätt för patienten att få information om
glaukom.
– Det kan vara via ögonmottagningen där man of-
tast har ont om tid och
därför är det viktigt att
man också får skriftlig information som man kan ta
del av hemma.
Andra ställen där man
kan informera sig är via
media, internet och glaukomföreningen. På senare
tid har en del kliniker tillsammans med glaukomföreningen startat särskilda glaukomskolor och i
förra numret presenterades en särskild Glaukomapp som är tillgänglig via
mobiltelefonen.
Enping Chen betonar
också hur viktigt det är
med följsamheten vid
glaukombehandling.
– Många patienter har inga
besvär, men man måste ta
sina dagliga ögondroppar,
kanske livet ut. Man märker inga direkta förbättringar efter behandlingen
med ögondroppar men det
viktiga är att bromsa förloppet, betonar Enping
Chen.
Självtrycksövervakning
Ett projekt som Enping
Chen kunde berätta om,
och där patienten är högst
delaktig, är självtrycksövervakning.
– Vi vet inte så mycket om
ögontrycket hos en patient under morgon, kväll
och natt. Därför har vi lånat ut apparatur till en del
patienter som i sin hemmiljö får mäta trycket tre
gånger per dygn under tre
dygn.
Syftet med denna forskningsstudie är dels att undersöka om det ögontryck
patienterna mäter själva
med en handhållen mätutrustning är pålitlig. Dels
om patientens ålder påverkar mätningsresultaten. Man vill också veta
om ögontrycksvariationer följer ett mönster som
upprepas varje dag.
Vid sammanställningen
av resultaten fann man
ingen skillnad när det gäller patientens ålder, äldre eller yngre än 70 år,
alla klarade av att göra
en tillförlitlig ”egenmätning”. Ungefär hälften av
de ögon som ingick i studien har olika mönster av
de dagliga tryckvariationerna. Hos en femtedel
av ögonen är variationsmönstret detsamma på
olika dagar.
Slutsatsen, enligt Enping Chen, är att det ögontrycksvärde som mäts av
motiverade glaukompatienter är tillförlitligt och
mönster av tryckvariationer är olika mellan ögonen och varierar från dag
till dag hos de flesta patienter.
En helengagerad Enping
Chen ser studien som ytterligare ett exempel på
Ögontrycket | Nr 2 2015 9
En av dagens arrangörer
var Rachel Norborg Jerkeby, sekreterare i
Stockholmsföreningen.
Rachel medverkar också
tillsammans med Enping
Chen i en helt ny film om
glaukom, där hon berättar
om sitt glaukom. Se filmen
som är ca 4 minuter på
Svenska Glaukomförbundets
hemsida.
större delaktighet hos patienten när det gäller glaukomsjukvården.
– När det gäller patientperspektivet vill vi gå från
följsamhet till delaktighet
och vidare till större samarbete. Tillsammans förbättrar vi glaukomsjukvården,
avslutar en entusiastisk
Enping Chen.
Med på mötet fanns
också medlemmar i Glaukomföreningen i Stockholm som vittnade om sitt
glaukom. En av dem var
Britt Marie Lejonhuvud
som också är ledamot i
styrelsen för Glaukomföreningen i Stockholm.
– På mig konstaterades
glaukom 2007 efter att jag
genomgått en utredning,
berättar hon. Jag fick först
ögondroppar men har också behandlats med laser
vid tre tillfällen.
Britt Marie Lejonhuvud:
-Jag borde ha undersökt mig
10 år tidigare.
10 Ögontrycket | Nr 2 2015
För Britt Maries vidkommande hade utvecklingen av glaukomet gått
ganska långt och hon idkade en del självkritik under mötet.
– Som sjukvårdsutbildad borde jag ha vetat
bättre, säger hon. Jag borde ha undersökt mig 10 år
tidigare. Min vision nu är
att alla måste få veta vad
glaukom är precis som
alla vet vad diabetes är.
Min erfarenhet är att man
ska komma i tid – ju tidigare dess bättre.
Glaukomföreningen
Stockholms egna
eminente pianist Christer
Ekman underhåller
deltagarna vid ankomsten
till arrangemanget.
Text och bild:
Örjan Andersson
HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?
Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för
dig som behöver hjälp med droppningen!
Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som
är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla
droppflaskan stadigt över ögat.

Droppstöd finns även till endosbehållare.

Fråga din läkare eller sköterska om
du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se

GLAU 1306-04SE


GLUKOMVECKAN
I SÖRMLAND:
Det var kö hos optikern i Trosa. Många ville ta ögontrycket och få information om glaukom.
Hög ambition gav lyckat
resultat
Aktiviteterna under årets Glaukomvecka var fler än någonsin och
många glaukomföreningar hade tänkt till ordentligt när det gäller
upplägg och marknadsföring. I till exempel Glaukomföreningen
Sörmland hade man ambitionen att vara närvarande i länets samtliga
kommuner. Och resultatet lät inte vänta på sig. Många medborgare
fick sitt tryck verifierat, fler medlemmar strömmade till och media
fanns med.
12 Ögontrycket | Nr 2 2015
I
Sörmland marknadsförde
man sig genom samarbete med apotek, affärer
och optikernas hemsidor.
– Ambitionen är att få heltäckning av kommunerna
i länet och så får det inte
kosta något. Vi medverkar
vid nio tillfällen, säger en
entusiastisk Birgitta Hedin,
ordförande i Sörmlandsföreningen.
Man har använt den
centralproducerade pressreleasen ”Blind i onödan”
som bearbetats lokalt och
sedan skickats till de regionala medierna. Sörmlands Nyheter – en av de
större tidningarna i länet
gjorde en bra och informativ artikel inför världsglaukomveckan.
Kö i Trosa
När ÖT besökte optikern
i Trosa var det knökfullt i
den lilla butiken. Det var
kö i lilla Trosa för att få ta
trycket. Optikerassistenten
Anneli Wikström hade
fullt upp under förmiddagen
Duktigt skyltat på
Trosa Optik inför
dagens aktivitet.
när ÖT var där. Birgitta,
ordförande i Glaukomföreningen Sörmland passade
på att informera och dela
ut informationsmaterial till
alla som väntade på att få
ta ögontrycket.
– Vi har haft 12 besökande
som var här när butiken
öppnade, varav 3 hittades
med förhöjt tryck och får
remiss, säger hon medan
hon samtidigt informerar
kunderna.
Dagen innan var man i
Gnesta och fångade in hela
41 personer under fem timmar.
– Fyra hade förhöjt tryck
och fick remiss till ögon-
klinik, berättar en helengagerad Birgitta, samtidigt
som hon berättar att föreningen sökt 2 500 kronor
från förbundet för att täcka
resekostnaderna.
Under veckan har föreningen dessutom haft aktiviteter på två ställen i
Eskilstuna, Katrineholm,
Nyköping och Strängnäs.
Hela styrelsen har varit
engagerad och det här är
jätteviktigt för att komma
ut till länets invånare.
– Det här är en mission
för mig. Rubriken i pressreleasen ”Blind i onödan”
är verkligen träffande, avslutar hon.
Birgitta Hedin får sköta
apparaturen när optikerassistenten Anneli Wikström vill
mäta sitt eget ögontryck.
Text och bild:
Örjan Andersson
Ögontrycket | Nr 2 2015 13
Förbundets årsstämma:
Livlig debatt men högt i tak
Förbundets ordinarie årsstämma i Stockholm den 23 april präglades framförallt av
en livlig diskussion kring förbundets ekonomi och förbundsstyrelsens förslag till
höjning av medlemsavgiften.
Vid sidan av ordinarie årsstämmoärenden som verksamhetsberättelse, resultat- och
balansräkning, val till förbundsstyrelsen gästades också stämman av Optikerförbundets vd Paul Folkesson som redogjorde för organisationens mål och verksamhet.
F
örbundsordförande
Lars Steen kunde inledningsvis och i samband
med föredragning av verksamhetsberättelsen för
2014 se tillbaka på ett
mycket framgångsrikt år.
Hög aktivitet både i föreningar och förbund parat med
ett medlemsrekord där ytterligare 300 medlemmar
strömmat till under året.
Idag har förbundet drygt
2.500 medlemmar.
Inför årets stämma hade
förbundsstyrelsen föreslagit en höjning av medlemsavgiften från 50 till
100 kronor. Bakgrunden
och motiveringen är att
stora satsningar på start av
nya föreningar, relevant
informationsmaterial och
en utveckling av Ögontrycket från 2 till 4 nummer per år krävt mycket av
ekonomiska resurser. Då
förbundet redovisat ett negativt ekonomiskt resultat de två senaste åren och
medlemsavgiften stått stil-
14 Ögontrycket | Nr 2 2015
la under nästan tio år så
finns många argument för
en höjning.
Mothugg
Men alla på förbundsmötet höll inte med. Glaukomföreningen i Göteborg hade
motionerat i ärendet och
där man ville behålla den
gamla avgiften. Göteborgarna ansåg att förbundet i
första hand bör se över sina
kostnader och genomföra nödvändiga besparingar.
Vidare och vi citerar en del
i motionen: ”Med tanke på
att våra medlemmar har en
hög medelålder och de
flesta uppbär pension som
till stor del av landets pensionärer innebär en inskränkning i det dagliga
livet. Därmed finns en risk
att vi i våra föreningar
tappar medlemmar som ej
prioriterar att vara medlem hos oss.”
Göteborgarna argumenterade för sin motion under årsstämman och fick
också stöd av Smålandsföreningen. Det blev en
livlig debatt med argument för och emot en höjning av medlemsavgiften.
Ett klart mothugg fick motionärerna av Lars Karbin, Glaukomföreningen
Norrbotten som menade
att ska förbund och föreningar utvecklas så krävs
offensiva satsningar:
– Så sent som på vår
planeringskonferens i höstas talade vi om att satsa
på ett tätare samarbete
med sjukvården och att
skapa glaukomskolor, särskilt för dem som nyligen
fått sin diagnos, säger Lars
Karbin med eftertryck.
– Och då måste vi ha
ekonomi för detta!
Efter en livlig diskussion med befriande högt i
tak gick stämman till omröstning. Cirka två tredjedelar röstade för en höjning som också blev stämmans beslut.
Då de båda ledamöterna
Lola Bern, Småland, som
varit en engagerad kassör
under många år och Karin
Christensson Skåneland,
som kämpat med ÖT:s prenumerantregister under
flera år avsagt sig omval hade stämman att välja nya styrelseledamöter.
Lars Steen omvaldes till
förbundsordförande för
två år. Tre helt nya ledamöter valdes in i styrelsen.
Åke Svensson, Stockholm
som övertar kassörssysslan
samt Lars Karbin, Norrbotten som går från suppleant till ordinarie ledamot. Som suppleanter invaldes Mona Krieg, Östergötland (omval), Birgitta Hedin, Sörmland (nyval) och Anders Nyström,
Örebro (nyval). Till ny intern revisor valdes Börje
Eriksson, Oaxen. Till ny
valberedning valdes Kristina Lundgren, Stockholm
(omval), Signe Persdotter,
Värmland (nyval) samt
Karin Christensson, Skåneland (nyval).
För eftermiddagens program var ordföranden Paul
Folkesson Optikerförbundet inbjuden för att ge en
inblick i optikerförbundets
verksamhet. Idag finns
cirka 1650 personliga medlemmar och cirka 900
verksamhetsställen anslutna till förbundet.
Optikerförbundet arbetar framförallt med utbildning och fortbildning för
sina optikermedlemmar.
– Svensk optometri ska
ligga på högsta nivå i Europa och verka för patientsäkerhet genom fort- och
vidareutbildning, säger
Paul Folkesson, tidigare
egen optiker och nu också President för den Europeiska optikerorganisationen.
Ett intressant inslag i
hans föreläsning var möjligheten för optikerkunder
att gå in på Optikerförbundets hemsida där man
redovisar hur aktiv varje
optiker är att fortbilda sig.
Ett helt öppet poängsystem visar vilken kompetens respektive optiker
innehar.
–Vi vill verka för en
kvalitetscertifiering med
skriftliga redovisningar,
meddelade Paul Folkesson,
samtidigt som han på en
fråga om optikernas relation till ögonläkarna kunde meddela att den var
god.
– Den har varit dålig och
vi ska inte vara någon variant av ögonläkare, men
idag kan vi vara behjälpliga med så mycket mer,
vilket också uppskattas av
ögonläkarkåren, avlutade
Paul Folkesson, samtidigt
Hur ser du på din roll i förbundsstyrelsen?
Åke Svensson, Stockholm:
Jag vill arbeta för att om möjligt förenkla ekonomiadministrationen samt medverka till en
fortsatt positiv utveckling av
SGF med en ekonomi i balans.
Anders Nyström, Örebro:
Genom att utveckla Glaukomförbundet och dess föreningar
så blir vi fler medlemmar. På
det sättet kan vi påverka
glaukomsjukvården och
forskningen.
Birgitta Hedin, Sörmland:
Vårt viktigaste uppdrag är att
göra människor uppmärksamma på att sjukdomen glaukom
finns. Diskutera hur vi kan
marknadsföra oss i hela landet.
Ögontrycket | Nr 2 2015 15
Fråga
Doktorn!
Har du frågor som du vill ställa till
våra ögondoktorer Marcelo Ayala och
Hans Eriksson, maila till hemsidan:
www.glaukomforbundet.se
Frågor & Svar
Fråga
Jag undrar om det sätt man mäter
ögontrycket på är lika tillförlitligt hos
optikern som hos ögonläkaren. Hos
optikern mäts det ju med någon sorts
”luftpuff” mot ögat, när jag var hos
ögonläkaren var det en annan teknik.
Hur ofta bör jag som är 60 år mäta
ögontrycket när båda föräldrarna hade
glaukom?
Svar
Optikerna använder en metod som kallas
”luftpuff” eller på engelska NCT (non
contact tonometer). Metoden är tillförlitlig men kan ibland ge lite högre tryck
än metoden som ögonläkaren använder
(Goldmann tonometer). Fortfarande är
Goldmann tonometer bästa metoden för
att mäta trycket.
Om båda föräldrarna hade glaukom
med höga tryck skulle jag rekommendera
att du kollar trycket hos optiker vart tredje
år.
16 Ögontrycket | Nr 2 2015
Fråga
Min förra ögonläkare har gjort två
stycken laseringrepp på båda ögonen
för att sänka trycket och påstod att man
kunde göra ingreppet många gånger.
Min nya ögonläkare säger att man kan
göra ingreppet högst två gånger. Vilket
är rätt?
Svar
Bra fråga. Båda har rätt! Det finns olika
typer av laser. Vanligast är två olika typer:
ALT och SLT. Skillnaden är att de använder
olika typ av våglängd och olika doser. SLT
är ”icke destruktiv” och kan därför användas många gånger och sänka trycket. ALT
kan användas maximalt 2–3 gånger. Trycksänkande effekterna visade sig i flera studier vara likvärdiga mellan ALT och SLT..
Fråga
Har fått den gamla lasern 1 gång men
känner att den nya SLT är skonsammare. Vad är skillnaden mellan de båda?
Svar
Med gamla lasern tror jag att du menar
”argonlaser” (ALT). Det finns en annan
typ av laser kallad selektiv laser trabekuloplasti ”SLT” som är mycket skonsammare för ögat. Skillnaden är att de använder olika typ av våglängd och olika doser.
SLT är ”icke destruktiv” och kan därför
användas många gånger och sänka trycket. ALT kan användas maximalt 2 – 3
gånger. De flesta klinikerna i Sverige använder idag SLT. Trycksänkande effekterna visade sig i flera studier vara likvärdiga
mellan ALT och SLT.
Fråga
Har konstaterats förhöjt tryck i båda
ögonen. Ska göra en synfältsundersökning. Sätts eventuell medicin in först efter denna undersökning. Varför startar
man inte direkt?
Svar
Det är inte säkert att du har glaukom. Förhöjt ögontryck är den främsta riskfaktorn
för att utveckla glaukom, men sjukdomen
kan även uppkomma vid normalt ögontryck. Ett högt ögontryck innebär inte
nödvändigtvis att du har glaukom.
Fråga
Hur kan man vara säker på att hon inte
har den akuta varianten av glaukom?
I min släkt finns glaukom som debuterar tidigt. Hos mig, född 1956, upptäcktes högt tryck när jag var sju år. Jag är
opererad sedan många år tillbaka och
medicinfri med lågt tryck. Min dotter,
född 1987, fick högt tryck konstaterat
när hon var 13 år. Sedan dess medicinerar hon trycksänkande. Nyligen har
hon dock utvecklat allergi mot ögondropparna på grund av konserveringsmedlet och har nu tablett Diamox och
två ögondroppar utan konserveringsmedel. Hon har även den senaste tiden
periodvis haft 40 – 50 i tryck, haft dimsyn och sett regnbågsflimmer. Nu är
dock trycket nere i 15 – 16.
Svar
Akut glaukom är just akut, det vill säga
besvären kommer plötsligt med värk och
högt tryck. Din dotter har ju haft högt
tryck i många år så det talar mot glaukom.
Vid akut glaukom finns vissa kännetecken
i ögats främre delar, så man kan se vid undersökningen om det rör sig om ett akut
glaukom.
Fråga
Finns det tillräckligt många och bra
ögondroppar som inte innehåller konserveringsmedel?
Svar
Vad som är tillräckligt antal är ju som du
säkert förstår svårt att svara på. Det har
kommit många nya droppar de senaste
åren så det finns många att välja på idag,
det kan du lugna din dotter med. Om det
är tillräckligt antal att välja på för hennes
del beror förstås på om dropparna har tillräckligt trycksänkande effekt för henne.
Ett stort tack till er som
donerat och skänkt pengar
till glaukomforskningen!
Använd SGF:s plusgirokonto:
56 42 28-5
SGF donationer
Ögontrycket | Nr 2 2015 17
Landet runt
Första träffen i Skaraborg!
2
014 beslutade Glaukomföreningen i Göteborg att starta en intressegrupp i Skaraborg. Undertecknad erbjöd sig att
samordna denna och valdes in i styrelsen som adjungerad. Extra pengar avsattes och 2015 måndagen
den 2 mars kl 14 i Martasalen, Kyrkans Hus i Skövde träffades medlemmarna.
Av de 23 stycken som
infunnit sig till mötet var
7 stycken nya medlemmar
för året.
Medlemmarna fick föreningsinformation och ak-
Ett oumbärligt hjälpmedel vid
användning av ögondroppar
och linser. 5 gångers
förstoring på spegeln.
Beställ på hemsidan
eller ring!
www.siella.se
070-64 00 191
18 Ögontrycket | Nr 2 2015
tuella händelser i form av
nya Ögontrycket som presenterat nya appen - Glaukom för syns skull. Dr
Marcelo Ayala tjänstgörande specialist på KSS
och forskningsansvarig på
KSS föreläste om Glaukom
och behovet av forskning.
Dr Ayala själv forskar i
genetik.
Att det finns ett stort behov av andra områden inom Glaukom att forska
på visade Dr Ayala. Det
finns behov av forskning om
exempelvis hur man mäter
trycket,
dagsvariationer,
bättre metoder för tryckmätning, nya synfältsmetoder och en bättre software.
Definitionen av Glaukom
lyder:
1. Sjukdom på synnerven
2. Synfältspåverkan
3. Långsam försämring
4. Vanlig sjukdom cirka
6 % i åldrarna 65- 75 år
Livskvalitet
Riskfaktorer behandlas
men ej sjukdomen. Målet
med behandlingen är att
bromsa så att cellerna ej
dör.
Önskan om att kunna
screena synnerven på patienter i högre ålder skulle kunna avslöja sjukdom
och därmed kunna bromsa
upp skador på synnerven.
Vi fick också information om att en del kliniker
har gamla apparater för
laserbehandling och att
dessa kan ge en biverkan
i form av inflammation i
ögat med rodnad samt
smärta som symptom.
Denna smärta kan upplevas från några dagar till
flera veckor. En nyare apparatur ger ej denna biverkan och man kan även ge
flera laserbehandlingar.
Behandlingen av riskfaktorer måste enligt Dr
Ayala individualiseras och
man måste se till vilken
”Målet med behandlingen är livskvalitet,
att kunna bevara synfunktionen samt till
en rimlig kostnad.”
sort av Glaukom patienten
har för att bedöma vilken
behandling som är relevant.
Målet med behandlingen
är livskvalitet, att kunna
bevara synfunktionen samt
till en rimlig kostnad. Man
kan BARA sänka trycket!
Behandlingen beräknas
sänka hastigheten på sjukdomens förlopp med 50 %.
För att läkaren skall kunna bedöma hastigheten på
sjukdomsförloppet behöver det göras 5 – 6 stycken
synfältsundersökningar på
2 – 3 år.
Inte glamorös
Varje art av Glaukom har
en bokstavsbeteckning och
det är denna som talar om
vilken orsak till diagnosen, enkelt beskrivet. Exempelvis har cirka 20–30 %
av patienterna pseudoex-
foliativ Glaukom, den mest
aggressiva formen. Men
frågan återstår då om läkarna informerar patienterna om detta.
Dr Ayla tog upp problematiken med att det saknas ögonläkare och även
ögonsjuksköterskor. Diagnosen Glaukom är inte
glamorös för läkare då det
är en kronisk sjukdom i
jämförelse med grå starr
där patienten blir opererad och får synen tillbaka.
Det finns inga apparater som kan ställa diagnos,
endast en erfaren tränad
läkare kan ställa diagnosen!
>>>>
!
NYHET
Glaukom-appenhjälperdigatt
minnasdinaögondroppar
Laddanerdenidag–fördinsynsskull
Sökefter:
Glaukom appen – för min syns skull
AllerganAB
Johanneslundsvägen3-5
SE-19481UpplandsVäsby
SW/0049/2015 Date of prep. Apr 2015
Glaukom-appen finns att ladda ner på
AppStore och på Google play Android.
Ögontrycket | Nr 2 2015 19
”Dropptekniken är viktig och många har
inte fått en god information om detta
konstaterades”
Dr Ayala visade och beskrev ögats anatomi och
skador väl med bilder.
Tillfälle till frågor och
svar gavs där många frågor ställdes. Applåder och
uppskattning och ett stort
tack till Dr Ayalas engagemang!
Nya appen – för syns
skull gick vi igenom och
filmen om bilkörning visades. Dropptekniken är
viktig och många har inte
fått en god information om
detta konstaterades.
Medlemmarna vill ha en
ny träff till hösten. Planering pågår och syncentralen
är kontaktad då många vill
ha ett besök från dem.
Information lämnades av
undertecknad om att remiss
från din ögonläkare behövs
till syncentralen.
Som patienter måste vi
nu börja fråga lite mer om
laserapparaten och diagnosens specifika orsak.
Med stort tack till er
alla som var med och startade Skaraborsgruppen!
Birgitta Malmberg Böhm,
samordnare Skaraborg
Apoteken i fokus under
Jämtland/ Härjedalens
Världsglaukomvecka
V
i hade information två
dagar vid Föreningspunktens entré, Östersunds
Sjukhus. Broschyren Vad
är glaukom? Samt vår egen
föreningsfolder delades ut
till besökare och även
sjukvårdspersonal. Vi hade
många intressanta samtal. Under glaukomveckan
2014 testade vi att ha två
medverkande apotek för
ytterligare spridning av
broschyrerna.
Mot bakgrund av apotekspersonalens positiva
inställning utökade vi i år
till elva apotek. Det blev
20 Ögontrycket | Nr 2 2015
Funäsdalen, 25 mil sydväst om Östersund, Strömsund i norr, Åre i väster,
Hammarstrand i Öster samt
Östersund med ”omnejd”,
bland annat Änge, 5 mil
nordväst om staden.
En del apotek har haft
aktiv utdelning av broschyrerna till glaukomiker i
samband med uttag av
ögondroppar, andra har
haft informationsmaterial
väl synligt och åtkomligt
för ”självplock”.
Ingen av apotekspersonalen hade hört talas om
”Världsglaukomveckan”! !
SGF:s marknadsföringsproblem. Alla var positiva
till medverkan. Vi har för
avsikt att till 2016 utöka antalet medverkande apotek.
I vårt län med stora avstånd till Östersunds Sjukhus fyller apoteken en viktig funktion. De är den sista länken i glaukomikerns
vårdkedja och här kan också många andra få åtminstone något av Världsglaukomveckans budskap.
Karin Bergman
Ruth Jönses
Reparera
glaukomskador
Docent Maria Thereza Perez
S
kåneland anordnade
en särskilt intressant
föreläsning i Lund under
glaukomveckan.
Vi lyckades få Maria
Thereza Perez, docent och
universitetslektor i oftalmologi vid Lunds universitet att presentera forskningsresultat när det gäller
gen och stamcellsforskning och andra framsteg i
glaukomforskningen.
Hennes föredrag präglades av mycket ny information som man inte hört
tidigare. I framtiden kommer man att kunna reparera glaukomskador och
inte som det är nu enbart
bromsa upp förloppet.
Föreläsningssalen blev
snabbt fullsatt och man fick
komplettera med ett antal
stolar. Föredraget avslutades med en intressant och
givande frågestund. Totalt
var vi 72 personer.
Nils Widenfors,
ordförande
Glaukomföreningen
Skåneland
NATURENS EGET SÄTT
ATT SKYDDA SIG
ThSE20150417-275
Innehåller
cellskyddande
trehalos
THEALOZ DUO® EN NY KLASS AV
ÖGONDROPPAR FÖR BEHANDLING AV
TORRA ÖGON
I en enda ögondroppe har Théa fångat naturens
eget sätt att skydda sig mot uttorkning, genom
att använda två naturliga molekyler. Trehalos, den
första molekylen som stabiliserar och skyddar
hornhinnans epitelceller¹, i kombination med
hyaluronsyra som smörjer och återfuktar ögats
yta². Thealoz Duo® innebär att torra ögon kan
behandlas med en helt ny klass av ögondroppar,
självklart utan konserveringsmedel.
Finns nu att köpa på apotek.
THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EMAIL: INFO@THEA-NORDIC.COM • WWW.THEA-NORDIC.SE
1). Luyckx J, Baudouin C. Trehalose: an intriguing disaccharide with potential for medical application in ophthalmology. Clin Ophthalmol 2011, 5:577-81. 2).
Nakamura M et al. Characterization of Water Retentive Properties of Hyaluranan. Cornea 1993; 12(5):433-6.
Ögontrycket | Nr 2 2015 21
Utblick!
Stefan Einhorn och de nya dödssynderna:
Falskhet toppar den nya listan
Han är en av landets mest efterfrågade föreläsare
och som författare främst känd för sina tidigare titlar
”Konsten att var snäll” och ”Medmänniskor”. Nu
handlar det om ”De nya dödssynderna – våra mörkaste sidor och hur vi kan hantera dem”.
– Det kanske låter konstigt, säger han, men syftet är
detsamma – att vi ska utveckla våra goda sidor på
bekostnad av de dåliga. Och då måste vi också vara
medvetna om de dåliga.
I
Kapellskär ombord på
färjan Rosella i början
av mars presenterade han
sin senaste bok inför 230
personer och där ett 30-tal
från Glaukomföreningen
i Stockholm också var på
plats.
De nya dödssynderna
tar ett helhetsgrepp på de
egenskaper som svenska
folket anser vara de sämsta.
Vi påminner om de klassiska sju dödssynderna högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund som har sitt ursprung
i den katolska kyrkan och
nedtecknades för över
1500 år sedan.
Men vilka egenskaper
anses idag vara dödssynder
och hur skiljer sig dessa
från de ursprungliga? En
brett upplagd opinionsundersökning med 1200 personer, djupintervjuer och
samtal med en expertpanel
ger vid handen att de gam-
22 Ögontrycket | Nr 2 2015
la har ersatts av
helt nya dödssynder. I sitt föredrag
och i boken presenterar han de överraskande resultaten och illustrerar
dem med belysande exempel och
träffande historier
ur sitt eget liv.
Falskhet är den mänskliga egenskap vi tycker allra mest illa om. Därefter
kommer hat, hänsynslöshet,
översitteri, trångsynthet,
främlingsfientlighet och
girighet – och i den ordningen.
Att falskhet toppar listan
var något oväntat för Stefan
själv.
– Jag medger att jag också blev förvånad över resultatet, säger Stefan Einhorn, men hela 83 % av
deltagarna i undersökningen menar att det är den
värsta dödssynden. Själv
hade han tippat att snålhet
skulle ligga i topp.
Men idag har han en förklaring till resultatet:
– Tillit i motsats till
falskhet är ett av våra mest
grundläggande behov, hävdar han och fortsätter sitt
resonemang:
– Tillit har också visat
sig vara en av de viktigaste
Med på föreläsningen av
Stefan Einhorn var också ett
30-tal medlemmar från Glaukomföreningen i Stockholm.
Med ordförande Kerstin
Lundgren i spetsen hann
medlemmarna också med en
egen minikonferens ombord
under eftermiddagen.
faktorerna för att ett samhälle ska fungera.
Han menar att om människor inte kan lita på varandra och samhällets institutioner kan det leda till korruption och segregation.
Och för oss som lever i ett
av de mest tillitsfulla samhällena i världen är falskhet ett hot mot allt detta.
AKTIV GLAUKOMFÖRENING
Lars Karbin
Enkät till medlemmarna
varje år
V
i har i styrelsen kommit
fram till att det viktigaste vi har att göra är att
ha fortlöpande dialog med
ögonsjukvården i länet och
för dem berätta vad som
fungerar bra och vad som
inte fungerar. Det är ju
faktiskt så att det är vi
kunder/patienter som vet
bäst (!) om hur vi vill ha
det och vad vi tycker!
För att vi skall veta vad vi
som har glaukom tycker så
skickar vi varje år ut en
enkät till alla medlemmar, med svarskuvert så
det är enkelt att svara. Vi
får tillbaka mer än 80 %,
vilket gör att vi vet säkert
vad glaukompatienterna i
Norrbotten tycker om den
vård de får. Det är ett bra
underlag för den dialog vi
har, och chefen för ögonsjukvården i länet är
mycket tacksam för att vi
gör vår enkät. När vi möts
för den stora dragningen
om enkäten så är även
sjukhusen i Gällivare och
Piteå uppkopplade via videolänk.
Den dialog vi har med
ögonsjukvården behandlar
även frågor om var glaukomvården skall bedrivas,
enligt vad vi som patienter
tycker! Skall till exempel
ögontryck mätas på Vårdcentraler/Hälsocentraler,
eller på alla fem sjukhus i
Norrbotten eller bara på de
tre ögonklinikerna? Var
skall
synfältsundersökningar göras etc. Skall
ögonsjuksköterskor vara
en/två dagar i veckan i Kiruna Sjukhus trots att det
inte finns någon ögonmottagning där för att utföra till exempel ögontryck
och synfält eller skall 500
– 600 Kirunabor åka 10 mil
enkel resa för att kolla
ögontrycket i Gällivare?
Den senaste dialogen
gäller Glaukomskola. Man
har vid Piteå sjukhus haft
så kallad Glaukomskola
några gånger där en driftig
sjuksköterska har tagit initiativet. Nu vill vi att alla
som får glaukom genomgår glaukomskolan inom
4–6 månader. Där skall
även vi från Glaukomföreningen Norrbotten vara
med för att ge vår ”praktiska syn” på hur det är
att leva med sjukdomen.
Vi har genomfört en skola enligt den modellen och
det var en stor framgång.
Alla 8 (+ 8 medföljande
maka/make) var mycket
nöjda.
Vår förening har som
regelbunden aktivitet att
möta pensionärsföreningar. Vi genomför cirka en
träff/månad under vintersäsongen där vi informerar
om glaukom. Vi försöker
alltid att ha med oss en
ögonsjuksköterska som
håller i den medicinska
delen medan vi berättar om
föreningens aktiviteter. Det
är en bra rekryteringskälla
och efter varje möte får vi
ett antal nya medlemmar.
Lars Karbin, ordförande
Faktaruta
Avstånden mellan länets olika delar är stora.
NORRBOTTEN
Det är till exempel 35 mil mellan Luleå och
Kiruna och 13 mil mellan Luleå och Haparanda och 22 mil mellan Luleå och Arjeplog.
Glaukomföreningen Norrbotten har de senaste
åren ökat sitt medlemsantal från 50 till nu drygt 100.
Nu är målet 200 inom två år. Ordförande: Lars Karbin.
Ögontrycket | Nr 2 2015 23
Svenska Glaukomförbundet
Verksamhetsberättelse för år 2014
(Något förkortad version)
Organisationsnummer 802408-7325
Styrelse
ORDINARIE LEDAMÖTER
Lars Steen, Stockholm ordförande
Anna Wikberg, Stockholm vice ordförande
Lola Bern, Kalmar kassör
Roland Strömbäck, Göteborg sekreterare
Karin Christensson, Skåne ledamot
land, Uppland, Stockholm, Sörmland, Örebro län, Östergötland, Småland (Jönköping,
Kalmar och Kronoberg), Göteborg (Region
Västra Götaland), Skåneland (Region Skåne,
Blekinge, Halland). Den 31 december 2014
hade förbundet inalles 2 551 medlemmar,
varav 1 580 kvinnor och 971 män.
Suppleanter
Aktiviteter i föreningarna
Lars Karbin, Norrbotten
Mona Krieg, Östergötland
Revisorer
Redovisningskonsult Kenneth Nilsson,
Kalmar
Åke Svensson, Stockholm
Valberedning
Kristina Lundgren, Stockholm.
Sammankallande
Leopold Ericsson, Skåne
Folke Johansson, Västerbotten
Redaktör för Ögontrycket
Örjan Andersson
Webbansvarig, grafisk
produktion, lagerhållning
och distribution
Birgitta Fors
Medlemmar
Förbundets medlemmar är 13 regionala föreningar samt en riksförening. Följande föreningar finns: Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland, Jämtland/Härjedalen, Värm24 Ögontrycket | Nr 2 2015
92 styrelsemöten, 40 medlemsmöten, 89
andra aktiviteter. Inalles 9 600 besökare
på medlemsmöten och andra aktiviteter.
Intressegrupper
I många regioner är det långa avstånd
mellan sätet för föreningen och andra orter. Oftast finns för få medlemmar för att
kunna bilda en egen förening. I dessa fall
har förbundet verkat för att inrätta lokala så kallade intressegrupper som replierar på den regionala föreningen och inte
behöver ha egen styrelse. En sådan grupp
har startats i Skaraborg. Liknande grupper
finns i Fyrboda (Vänersborg/Trollhättan/
Uddevallaområdet) och Värnamo samt i
Västerås och Enköping. Ytterligare sådana grupper kan bli aktuella under 2015.
Medlemsavgift
Föreningarna levererar till förbundet 50
kronor per betalande medlem.
Förbundsstyrelsen
Sex protokollförda styrelsemöten samt täta
mejl- och telefonkontakter. Årsstämman
hölls den 10 april i Stockholm.
Verksamhet
TIDNINGEN ÖGONTRYCKET
Ögontrycket har utkommit med fyra nummer under året. Normalt brukar förbundet
trycka cirka 3 500 exemplar som distribueras till alla medlemmar, ögonkliniker,
ögonmottagningar, sjukhusbibliotek med
flera. Distribution av tidningen till samtliga primärvårdsmottagningar upphörde
under 2014. Utökad upplaga förekommer
i samband med kampanjer av typ Världsglaukomveckan. Några annonsörer bidrar
till kostnadstäckning. Örjan Andersson är
redaktör för tidningen.
GLAUKOMTELEFONEN
Telefonen finns för närvarande hos ordföranden (070-291 55 66) och hålles öppen vardagar mellan 09.00–10.00. Cirka
200 – 250 samtal har inkommit under året
och har rört allmän rådgivning, medlemsfrågor, körkortsproblem med mera.
WEBB OCH E-POST
Ett stort antal besök har gjorts på förbundets hemsida www.glaukomforbundet.se.
Hemsidan innehåller viktig information
om förbundet och dess aktiviteter samt
länkar av betydelse för glaukompatienter. Där kan man anmäla intresse för medlemskap som förmedlas till respektive
förening. Föreningarna annonserar sina
aktiviteter i Kalendariet. Medlemmar har
möjlighet att ställa frågor till ögonläkare
under rubriken ”Fråga doktorn”, en mycket populär spalt, som också finns i Ögontrycket. Det finns också ett medlemsforum
där medlemmar och allmänhet kan diskutera aktuella frågor. Adresserna webb@
glaukomforbundet.se och info@glaukomforbundet.se handhas av webbansvarig
Birgitta Fors.
VÄRLDSGLAUKOMVECKAN
Denna vecka (vecka 11) initierades ursprungligen av World Glaucoma Association i USA. Veckan avser att öka kännedom
om sjukdomen glaukom bland allmänhet, politiker och beslutsfattare över hela
världen och inträffar alltid denna vecka i
mars. I Sverige uppmärksammades den
på många ställen i landet med exempelvis
öppna möten med deltagande av ögonläkare, ögonsjuksköterskor med flera professioner. Det förekom också utställningar i köpcentra och entréhallar till sjukhus
samt hos optiker. Vid mötena framkom ett
stort behov hos deltagarna att ställa frågor
till experterna om sin sjukdom. Uppskattningsvis har närmare 2 000 personer bevistat dessa arrangemang.
PLANERINGSDAG
Vid planeringsdagen den 16 oktober 2014
bidrog deltagarna till underlag för verksamhetsplan för 2015. Visioner inför de
kommande fem åren presenterades. Ett
stort fokus ligger på att öka medlemsantalet. Ett av sätten att lyckas med det är att
öka samarbetet med ögonsjukvården.
UTÅTRIKTAD INFORMATION OCH
REPRESENTATION
Utöver vad som har nämnts tidigare, angående informationsmöten med medverkan av professioner, har föreningarna tagit
kontakt med lokala föreningar som samlar
många äldre. Skälet till detta är att ålder
Ögontrycket | Nr 2 2015 25
kanske är den viktigaste riskfaktorn för att
insjukna i glaukom. Våra medlemmar har
då med hjälp av ett förberett material informerat deltagarna om sjukdomen. Ofta
har det funnits personer med glaukom i
publiken, varvid vi har påtalat att ärftlighet är en annan betydande riskfaktor, och
uppmanat dem att be sina vuxna barn i åldern 50+ att genomgå en ögonundersökning. Många personer har anslutit sig som
medlemmar vid dessa tillfällen.
under 2013 lades ned på att upprätthålla
verksamheten i två föreningar, nämligen
Sörmland och Småland, fortsatte framgångsrikt under 2014.
Ordförande Lars Steen deltog i Nordiska
Oftalmologiska Konferensen i Stockholm
i augusti. Där medverkade vi tillsammans
med våra danska och norska systerföreningar i en monter med olika informationsmaterial. Vid detta tillfälle kom vi överens om att starta ett nordiskt samarbete
med återkommande möten samt utbyte av
redaktionellt material mellan våra medlemstidningar.
KÖRKORTSPROJEKTET
Förbundet har uppmärksammat de stora
problem som kan drabba en person med
synfältsskador och körkort. Tillsammans
med Diabetesförbundet, och numera även
Strokeförbundet, har vi en arbetsgrupp
som under några år har arbetat med kartläggning av problemet och försökt få fram
det empiriska/vetenskapliga underlag som
ligger bakom de hårda bestämmelserna
i regelverket hos körkortsmyndigheten.
Man kan konstatera att underlaget är svagt
och bestämmelserna tycks vara grundade
på tyckande hos berörda myndigheter. Arbetsgruppen fortsätter sitt angelägna arbete, bland annat med utarbetande av arbetsgruppens dokument Vår syn på saken.
ÖGONSJUKSKÖTERSKORNA
Ögonsjuksköterskornas roll i vården av
glaukom har särskilt uppmärksammats.
Förbundet deltog vid ögonsjuksköterskornas föreläsningsdagar i Falun i november. En artikel i Ögontrycket
nr 3 beskrev sköterskornas
arbete vid två ögonkliniker.
Ett fortsatt samarbete planeras under 2015.
SLUTORD
Det totala medlemsantalet i de regionala
föreningarna är nu för första gången över
2 500. Arbetet med att utveckla organisationen kommer att fortsätta i den takt vi
har resurser (personer och pengar). Målet är som tidigare att täcka in hela landet
med alla län och regioner. Fortsatt statsbidrag är en förutsättning för detta. Under
2015 finns det goda möjligheter att starta
ytterligare två regionala föreningar.
START AV NYA FÖRENINGAR
Förbundet fortsätter med ambitionen att
ha en regional förening i samtliga 21 län
i Sverige. Våra 13 föreningar täcker in
17 län och ansträngningar görs att fortsätta utöka organisationen. Under 2014
har arbete påbörjats för att återuppväcka
föreningen i Dalarna och att bilda en ny
i Västmanland. Det arbete som särskilt
Glaukom är en stor folksjukdom. Runt
100 000 personer är diagnostiserade och
uppskattningsvis lika många vet ännu inte
om att de är drabbade. Därför är vår uppgift att sprida kunskap – åt alla håll – stor
och angelägen.
26 Ögontrycket | Nr 2 2015
Stockholm i april 2015
GLAU
KOM
FÖR
BUN
DET
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20
647 32 Mariefred
Välkommen till SGF!
Glaukomföreningen i Göteborg
Tel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5
goteborg@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen
Jämtland/Härjedalen
Tel. 063-208 92
jamtlandslan@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Norrbotten
Tel. 070-673 95 00
Bg 777-9481
norrbotten@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Skåneland
Tel. 040-47 11 95
Pg 444 14 56-3
skaneland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Småland
Tel. 070-661 02 12
smaland@glaukomforbundet.se
Bg 568-8999
Glaukomföreningen i Stockholm
Tel. 08-33 38 36
Pg 495 80 90-5
stockholm@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen i Sörmland
Tel. 070-342 00 83
Pg 28 24 77-9
sormland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Uppland
Tel. 018-34 33 37
Pg 33 34 95-0
uppland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Värmland
Tel. 054-52 52 45
Pg 38 36 54-1
varmland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Västerbotten
Tel. 090-12 26 89
Bg 416-1147
vasterbotten@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Västernorrland
Tel. 060-12 85 21
Pg 29 28 91-9
vasternorrland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Örebro län
Tel. 070-591 86 34
Pg 62 57 67-9
orebro@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Östergötland
Tel. 0125-611 14
Bg 222-6504
ostergotland@glaukomforbundet.se
Vill du bli medlem?
Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.
www.danagardlitho.se
Svenska Glaukomförbundet
Organisationsnummer: 802 408–7325
Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211
Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00
www.glaukomforbundet.se • e-post: info@glaukomforbundet.se