1. No category

3
2015
Eva Andersson Lantto
– en sprudlande ögonsyrra som startat
både Glaukomskola och ny ögonklinik
Hans Lingblom med gravt synhandikapp
ser hellre möjligheterna än problemen
TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET
Ögontrycket | Nr 3 2015 1
Nr 3 – 2015
Tidning från
Svenska Glaukomförbundet
Redaktionskommitté som
framställt och ansvarar för innehåll:
Lars Steen
Ewy Engström
Ansvarig utgivare: Lars Steen
Redaktör: Örjan Andersson
Ej signerat material
är författat av redaktören
Ej namngiven fotograf
är fotat av redaktören
ISSN: 1653-4069
INNEHÅLL
3 Ledare
4 Glaukomskola i Piteå
9 Aktiv glaukomförening
och aktivt liv trots
10 Fullvärdigt
grav synnedsättning
16 Fråga Doktorn
Familjeföretag lanserar ögon18 spegeln
Taltidningen ger möjlighet
för fler att delta i
samhällsdebatten
20
22 Utblick! Se Människan!
24 Landet Runt
Redaktionens adress:
Ögontrycket
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred
Mail: andersson.orjan@gmail.com
Om du vill ha Ögontrycket som
taltidning i DAISY-format så kontakta
din glaukomförening.
Produktion:
DanagårdLiTHO, Ödeshög
Omslagsbilder:
Eva Andersson Lantto
Hans Lingblom
(Foto: Örjan Andersson)
Ett stort tack till er som
donerat och skänkt pengar
till glaukomforskningen!
Använd SGF:s plusgirokonto:
56 42 28-5
SGF donationer
GLAU
KOM
Utgivning av Ögontrycket 2015
BUN
Nr 4 Utgivning vecka 50
Manusstopp måndagen 16/11
FÖR
DET
2 Ögontrycket | Nr 3 2015
Medlemsrekrytering
en prioriterad fråga
Ledare
Bästa medlemmar och läsare!
Jag tror att det är bra att tänka igenom
existentiella frågor, inte bara ens roll och
tillvaro som människa, utan även vad en
organisation eller förening har för existensberättigande. Vi är för närvarande 13
regionala föreningar och cirka 2 500 medlemmar och har varit i ökande de senaste
åren. Den utvecklingen tyder onekligen
på att det finns ett intresse och behov av
att vara med i föreningen.
Vad har man då för nytta av att vara
med i en glaukomförening? För det första ett skäl av medmänsklig karaktär, med
föreningen och dess verksamhet hjälper
man både sig själv och andra genom att
bidra till att öka kunskaper och medvetenhet om glaukom. Något som kan bidra till
bättre följsamhet och resultat av behandling. Vidare kan föreningen genom sina
kontakter med ögonsjukvården och dess
beslutsfattare påverka såväl resurstilldelning som kvalitet i vården. Många ögonkliniker menar att tillgången till en glaukomförening på orten eller länet är positiv
och ger tillgång till samlad information
om hur vården uppfattas och värderas. För
att göra detta kan man till exempel göra
medlemsenkäter eller liknande. Det kan
också vara värdefullt att knyta kontakter
med sjukvårdspolitiker i närområdet.
Det är viktigt för Glaukomförbundet att
vi fortsätter att öka medlemsantalet. Det
innebär bland annat att statsbidraget ökar
och ger en angelägen förstärkning av ekonomin. Medlemsrekrytering har varit en
prioriterad fråga och kommer därför fortsätta att så vara.
Om några veckor hoppas vi att kunna
lämna glädjande besked angående nya
förening(ar) i Dalarna. Dessutom uppmanar jag er alla att stötta era styrelser och
gärna erbjuda er att göra insatser.
Lars Steen, förbundsordförande
Norrlandsresa
Av både tidsskäl och ekonomiska aspekter är det lätt att en tidskrift av Ögontryckets
karaktär blir Mälardalscentrerad. För att i någon mån bryta den trenden tilläts
ÖT:s redaktör att i augusti göra en kombinerad semester- och reportageresa där
Glaukomförbundet bidrar med bilersättning. Det blev nedslag i Leksand, Östersund,
Piteå, Luleå och Söderhamn.
Därför kommer detta nummer och nästa att präglas av inslag från Sveriges
norra delar.
Ögontrycket | Nr 3 2015 3
Ögonsjuksköterskan Eva Andersson Lantto i Piteå:
Startade glaukomskola
och öppnade ny ögonklinik i Arvidsjaur för att
glaukompatienterna skulle
få närmare till vården.
4 Ögontrycket | Nr 3 2015
Eva Andersson Lantto i Piteå är ögonsjuksköterskan som är full av entusiasm
och nya idéer och med stark känsla för sina patienter med glaukom. Och hon får
också gehör för sina förslag både hos patienter och vårdapparaten. På kort tid
har hon startat och driver en Glaukomskola för nydiagnostiserade patienter men
också startat en helt ny ögonmottagning i Arvidsjaur. Det innebär kortare väg för
patienterna från Arvidsjaur och Arjeplog men också både samhällsekonomiska
och miljömässiga vinster.
D
et är en helentusiastisk, sprudlande och
glad ögonsjuksyrra ÖT
träffar i fiket på Piteå sjukhus i mitten av augusti.
Här berättar hon om sin
bakgrund och sitt viktiga
jobb. Hon utbildade sig till
sjuksköterska i slutet av
80-talet och började inom
akutsjukvården.
– Det var lite tufft och
hänga med ambulansen och
det var absolut det roligaste
jobbet på den tiden, säger
hon. Jag jobbade landet
runt i Skara, Stockholm,
Kiruna och i Arvidsjaur.
Fick jobbet
När barnen flyttade hemifrån så blev det akuten
i Piteå, även om det var
minst betalt. Vid ett till-
fälle lyssnade hon på en
föreläsning om kataraktoperationer i Arvidsjaur.
Föreläsaren Siv Domeij
tyckte vid det tillfället att
Eva skulle söka en tjänst
som ögonsjuksköterska i
Piteå.
– Jag blev mäkta förvånad, det enda jag kunde
om ögon var att en del är
blå, andra är bruna och en
del kräver glasögon!
Men hon fick jobbet och
en vidareutbildning under
ett år på Karolinska i
Stockholm. Väl tillbaka på
ögonkliniken i Piteå kände hon starkt för att göra
något extra för klinikens
glaukompatienter.
– Ja, jag gjorde min första enkät till glaukompatienterna där en fråga var
om de var intresserade av
en glaukomskola och resultatet visade att de definitivt gillade förslaget, säger hon.
Hon fick klartecken från
sin chef att köra igång en
glaukomskola två timmar
på fredagar och där glaukomskolan vände sig i
första hand till nydiagnostiserade glaukompatienter.
– Och folk kom ända
från Arjeplog och en del
ännu längre ifrån med 30
mil enkel väg och jag kontaktade läkemedelsföretag som fick sponsra fikat,
minns hon.
Stopp i avloppet
Hon berättar vidare att
de under träffarna försöker att prata generellt om
Eva Andersson Lantto tog initiativ till en ny ögonklinik i Arvidsjaur. Patienterna som jobbar får
närmare och slipper att ta ledigt från jobbet hela dagen. De äldre med ledsagare behöver heller
inte sätta en heldag för besök på ögonkliniken i Piteå.
Ögontrycket | Nr 3 2015 5
glaukom så att det inte
blir så individanknutet.
Hon delar ut ett häfte om
glaukom och ögats anatomi, kör ett powerpointprogram och berättar om
hur undersökningarna går
till. Men också vad patienterna ska förvänta sig
av vården och vad vården
kan förvänta sig av patienterna.
– Jag försöker att berätta om glaukom på ett enkelt sätt, jämför med stopp
i avloppet eller värmepannan, världar som patienterna känner till. Vi har
fantastiskt roligt på träffarna och vi pratar inte bara
glaukom. Här finns ock6 Ögontrycket | Nr 3 2015
så plats för att prata barn,
barnbarn, jakt och fiske.
Enligt Eva är det kolossalt viktigt att vara engagerad och ha fullt fokus
på patienterna. Det är då
det skapas ett starkt förtroende och anhöriga får
gärna följa med till Glaukomskolan.
– Det är viktigt att de
anhöriga får ett ansikte på
mig, det skapar relation
och trygghet.
Numera är det rutin när
ögonläkaren sätter diagnosen glaukom att också
erbjuda glaukomskolan.
När man fått 10 nya patienter med glaukom kallar
Eva till Glaukomskolan.
Resestipendium
Och hennes initiativ har
också uppmärksammats
genom ett resestipendium
som läkemedelsföretaget
Alcon delar ut varje år.
– Jag ansökte om resestipendiet, fick rekommendation av min chef,
och berättade om Glaukomskolan och att jag
varit med och utvecklat
vårdprogrammet
för
Norrbotten. Ansökan antogs och jag fick åka till
USA och fick bland annat
delta i olika föreläsningar
om glaukom i American
Academy Ophthalmologys
regi.
– Det kan bland annat
handla om att se andra
åkommor som patienten
har. Man har svullna ben
eller någon vill visa sina
utslag på ryggen efter att
ha använt ett nytt tvättmedel. I sådana fall kan
jag lotsa patienten vidare
inom vården.
Men nu har hon börjat med något nytt. När
hon var lite trött på Piteå
och ögonkliniken tog hon
tjänstledigt i ett halvår
och tog jobb i Stockholm
och Norge.
– På Södersjukhuset i
Stockholm hjälpte jag till
att beta av ett antal synfältsundersökningar och
fick ju samtidigt en massa
input utifrån, från både
Stockholm och Norge.
Nytt projekt
Hon står också bakom en
jättestor enkät om livskvalitén hos glaukompatienter. Det blev 68 utskick och svarsfrekvensen
var i det närmaste hundraprocentig. Resultatet visade bland annat det som
patienterna upplevde som
brister i vården – till exempel fanns ett önskemål
att få samma läkare varje
gång.
– Man måste försöka
få den braiga relationen
till varje patient, säger en
övertygad Eva och fortsätter:
Tillbaka i Piteå med nya
erfarenheter startade hon
ett nytt projekt i Arvidsjaur till gagn för patienterna som har lång väg till
Piteå. Halva tiden är hon
nu tillbaka på ögonkliniken i Piteå och den andra
halvan i Arvidsjaur.
– Jag har en liten ögonmottagning i Arvidsjaur
där jag har bra teknisk utrustning och kan ta emot
patienter två eller tre dagar i veckan, berättar Eva
med stor entusiasm och
fortsätter:
– Patienterna som jobÖgontrycket | Nr 2
3 2015 7
bar får närmare och slipper ta ledigt från jobbet
hela dagen för att ta sig till
Piteå 12,5 mil bort och de
äldre med ledsagare slipper sätta en hel dag för besök i Piteå. Själva besöket på ögonkliniken tar ju
max en timma. Från Arjeplog är det 9 mil till Arvidsjaur istället för 28 mil
till Piteå.
Eva tar bilder och
skickar till ögonläkaren i
Piteå – kanske behöver
patienten ett läkarbesök
i Piteå om tre månader.
Det är också en stor fördel
med ett känt ansikte som
tar emot i Arvidsjaur och
Eva har redan en lista på
500 patienter som ska betas av före jul.
– Har du hört att Eva
är här och jobbar på den
nya ögonkliniken? Det kan
man höra på byn och det
skapar trygghet hos patienten.
Miljövinster
Projektet kommer att pågå
under 2015 och 2016 och
sedan utvärderas. Visst kostar det lite mer i landstingets budget men förmodligen
försvinnande lite sett mot
de vinster projektet medför.
– Närheten och tryggheten för patienten och
med stora tidsbesparing-
ar för patienter och medföljare, det är stora samhällsekonomiska vinster,
avslutar Eva AnderssonLantto.
Och stora miljövinster
med mindre bilåkande vill
ÖT lägga till. Kanske andra landsting med stora
avstånd borde ta efter och
ÖT:s redaktion ser gärna
efterföljare.
Text och bild:
Örjan Andersson
Internationellt pris till LVI
D
et
Växjöbaserade
företaget LVI, Low
Vision International har
ännu en gång vunnit det
internationella priset red
dot award för sin produktdesign, med den bärbara läskameran Magnilink Zip. Detta innebär
att alla läskameror i sortimentet nu fått utmärkelsen red dot award.
Målet för LVI är att
designa tekniskt innovativa synhjälpmedel som är
moderna, hållbara och an-
8 Ögontrycket | Nr 3 2015
vändarvänliga för att personer med synnedsättning
ska få de bästa möjliga
produkterna. MagniLink
Zip utmärker sig med sin
smidiga design och sin
enastående
bildkvalitet
samtidigt som den har alla
funktioner som finns i en
stationär läskamera.
Henrik Blomdahl, utvecklingschef och vice VD:
Red dot-utmärkelsen är ett
resultat av det strategiska
fokus vi har på produktutveckling och vårt mål
är att vara ledande i branschen. Synsvaga personer
ska få produkter av bästa
kvalitet och design och
det är viktigt för oss att få
en internationell bekräftelse på att vi gör rätt.
AKTIV GLAUKOMFÖRENING
Stockholm i nära samarbete
med ögonläkarna
V
ad är glaukom? Ja,
det var inte särskilt
många som kunde svara
på den frågan när den
ställdes 1987, då Huddinge glaukomförening
startades av ögonkliniken
på Huddinge sjukhus. De
två ögonläkarna Berit Calissendorff och Per-Arne
Granström ansåg, att det
fanns ett stort behov av
att delge information om
grön starr, som är ett mer
känt namn på sjukdomen.
Så småningom insåg man
att en glaukomförening var
en angelägenhet för hela
Storstockholm och 1993
bytte den namn till Glaukomföreningen i Stockholm, som den alltjämt
heter.
Referensgrupp
Nu – 28 år senare – har
föreningen vuxit och har
drygt 600 medlemmar och
en fungerande verksamhet, som vi tror har en stor
betydelse. Vår ambition
är, att locka till oss ännu
fler av det stora antal glaukomiker, som vi vet finns
i vårt område. Vi erbjuder
ett varierat program då vi
kommer samman för att
få information om och
diskutera problemen med
sjukdomen. Vi arbetar tillsammans med ögonläkarna Bertil Calel och Helena
Svedberg på Sophiahemmet, med docent Enping
Chen på S:t Eriks sjukhus och doktor Lena Ots
på Huddinge sjukhus. I en
referensgrupp, som träffas
två gånger om året, diskuterar vi med dem om hur
vi bäst skall arbeta, för att
tillgodose våra medlemmars behov av information. Vi anordnar samtalsträffar, då ett mindre
antal medlemmar bjuds in
för att över en kopp kaffe diskutera sjukdomens
problem med varandra.
Dit kommer också en av
läkarna och svarar på de
frågor som framkommit.
Höjdarkväll
En gång varje termin anordnar vi någon form av
föredrag, som kan locka
besökare och så försöker
vi göra en intressant dagsutflykt till subventionerad
kostnad. Nu i september
åker vi till Hagabergs
folkhögskola i Södertälje,
som har kurser för synskadade. Nämnas bör att vår
styrelsemedlem Christer
Ekman engagerar sig med
stor energi i körkortsfrågan.
Till vårt höstmöte den
22 oktober kommer professor Björn Tengroth och
berättar om hur det blev
när S:t Eriks ögonsjukhus
skapades. Men också om
ny intressant forskning
beträffande glaukom och
det tror vi blir en riktig
”höjdarkväll”, som ska
locka många medlemmar
att vara med!
Kristina Lundgren,
ordförande
Faktaruta
Huddinge glaukomförening startad 1987
var föregångaren till Glaukomföreningen i
Stockholm som startades 1993 och
omfattar Stockholms län. Drygt 600
medlemmar.
Ordförande: Kristina Lundgren
Ögontrycket | Nr 3 2015 9
Hans Lingblom, Östersund, gravt synhandikappad men med
en positiv livssyn:
– Jag ägnar mig hellre
åt möjlighetsanalys än
probleminventering
Kan man leva ett fullödigt och aktivt liv med endast 0.002 kvar av synen? Ja,
Hans är ett lysande exempel på detta. Hans Lingblom är 75 år, född på Frösön,
Östersund och sedan 70-talet boende med sin fru i den egna villan i Brunflo
15 km utanför Östersund. Han har rakt igenom ett synnerligen aktivt liv med
varierande och spännande jobb. Dessutom politiskt aktiv och ett brett föreningsliv
i bagaget. Däremellan entusiastisk boksamlare av svenska deckare och med
många resor världen över.
10 Ögontrycket | Nr 3 2015
M
ed sitt grava synhandikapp handlar
det ändå om att ha en
positiv inställning till
livet eller som han själv
uttrycker det:
– Jag ägnar mig hellre
åt möjlighetsanalys än
probleminventering!
Hans menar att positivism handlar mycket om
grundtrygghet och att göra
saker själv trots kraftig
synnedsättning.
– Jag kokar ägg varje
morgon och går ut i naturen – en slinga på 20–25
minuter som jag känner väl,
säger han och fortsätter:
– Huset där jag bor
sedan 70-talet är en trygg
plats för mig. Jag känner
mig hemma och är bekant
med varje vrå och hittar
ganska lätt om ingen råkat
flytta på mina grejor.
ÖT möter en glad pensionär med vita käppen utanför Östersunds bibliotek, något av Hans andra
hem. Hit kommer han
med bussen från Brunflo
varje måndag för att byta
och låna nya talböcker.
– Det är så bra inrättat att det finns en busshållsplats alldeles utanför
hemmet i Brunflo och så
stannar bussen efter 15
kilometers färd, strax utanför biblioteket, säger en
nöjd Hans Lingblom och
tillägger:
– Vi är bilburna ge-
Hans Lingblom utanför sitt andra hem, biblioteket i Östersund,
där han är en flitig besökare.
nom att min fru kör men
vi har också månadskort
hos Länstrafiken som
kostar endast 250 kronor
och som gäller hela länet.
Jämför med en enkelbiljett till Strömsund som
kostar 180 kronor, säger
han övertygande.
Boksamlare
Väl inne i det vackra
biblioteket viker han ihop
sin vita käpp medan personalen morsar igenkännande. Här finns en välrustad talboksavdelning
där man kan få det man
önskar sig. Och som bokÖgontrycket | Nr 3 2015 11
Hans Lingblom är sedan många år en engagerad boksamlare
med 2600 titlar i kriminalromaner och deckargenren.
samlare är Hans väl insatt
i biblioteksverksamheten
och det stora utbud som
finns av inlästa talböcker.
Hans boksamlande började i mitten av 60-talet
när han bodde och arbetade vid sjukhuset i Sveg.
I samband med bokrean
köpte han lådvis med
12 Ögontrycket | Nr 3 2015
böcker i Söderkvists bokhandel. Intresset för att
samla svenska deckare
och kriminalromaner tog
fart och hade sin topp
1979 då han gav ut en
bibliografiupplaga med
1257 svenska titlar i ämnet. En heltäckande sammanställning av allt som
givets ut 1893–1979. I de
egna bokhyllorna har han
samlat 2 600 titlar av svenska deckar- och kriminalromaner och han har läst
alla! När ÖTs redaktör
som tidigare bokhandlare
imponeras av detta är Hans
själv mer imponerad av
att hela hans omfattande
samling finns inläst som
talböcker samtidigt som
han berättar:
– Vid ett tillfälle bad
jag min fru om att söka
reda på om en gammal
deckare från 40-talet fanns
inläst och den fanns
bland talböckerna. Då
blev jag så nyfiken att vi
kollade igenom hela mitt
”sortiment” på 2 600 titlar
och samtliga fanns att
tillgå som talböcker. Det är
det som är imponerande,
menar Hans.
– Häromdagen beställde jag via Legimus Stig
Claessons ”Blå Måndag”
och den kommer i brevlådan efter två dagar –
helt otroligt. Tänk att allt
det döda som finns runt
omkring mig i mitt egna
bibliotek finns inläst och
därmed tillgängligt för
mig och alla andra synskadade.
Klassisk musik
Utöver boksamlingen finns
31 hyllmeter CD med
klassisk musik i hemmet i
Brunflo.
– I sommar har jag klämt
Wilhelm Stenhammar, jag
har till exempel via min
Daisyspelare lyssnat till
stråkkvartetten nr 6 – det
är helt fantastiskt!
Och klassisk musik är
verkligen hemmaplan för
Hans. Under hela 18 år
har han skrivit musikrecensioner i Östersundsposten. Det handlar om
jazz och klassisk musik
men även teater och han
menar själv att han haft ett
fantastiskt skrivarliv.
Det är sällan som man
får lyssna till ett så rikt
och varierat yrkesliv som
det som Hans Lingblom
haft. Han började som
15-åring som springpojke
på en herrekipering och
kontorsbud på Jämtlands
tidning. Sedan blev det
jobb på ett fotolabb i
Ånge, för övrigt det första
utanför Stockholm. Hit
skickade fotohandlarna
sina filmer och fick bildkopior i retur.
Snart blev det flytt till
Luleå och NKR – National
kassaregister.
– Jag sökte som servicemekaniker, fick jobbet
och fick utbildning i mekanikerskola i Stockholm
som ledde till att jag fick
ansvar för en stor bokföringsmaskin – allt var ju
mekaniskt på den tiden –
vi talar början av 60-talet,
berättar Hans.
Bröder och
systrar
I början av 60-talet var han
tillbaka i Östersund och
under hela tiden var han
engagerad i nykterhetsrörelsen i SGU och IOGT.
Här var man bröder och
systrar och hjälpte varandra med det mesta. Genom kontakter i nykterhetsföreningen blev han
erbjuden ett 14 dagars
vikariat på Frösö sjukhus
– ett mentalsjukhus med
1000 patienter där Hans
aldrig tidigare satt sin fot.
– Jag kontaktade syster
Astrid, fick två vita rockar
och en nyckelknippa till
avdelning 3 – bättre arbetsplats har jag aldrig
haft, säger Hans.
Här fick han städa,
lägga upp mat och hjälpa
patienterna, ja han fick till
och med stoppa strumpor.
En dag när han hade hand
om dagrummet kom chefen och sa att idag var det
Klippdag och han skulle
klippa håret på alla patienter.
– Det var bara att ta saxen och sätta igång. Visserligen var min mamma
frissa men jag hade aldrig i mitt liv klippt någon.
Chefen tröstade mig med
att om något blir fel så
växer det ut igen…
Hans hade kommit in i
vårdsektorn för att stanna.
Östersunds bibliotek har
en välrustad avdelning
för människor med
synhandikapp.
Väl skyltat och med god
service.
Han fick mentalskötarutbildning, blev föreståndare för ett ålderdomshem
och sedan dess har han
jobbat med allt inom äldreomsorgen. Efter lärarutbildning i Göteborg inom
vårdsektorn hamnade han
som lärare på vårdgymnasiet i drygt fem år. Han
avslutade sin karriär som
biträdande rektor på vårdhögskolan och senare utbildningssekreterare på
landstingets utbildningsoch kulturförvaltning. Här
hade han ansvar för vårdutbildning och jord och
skog men också folkhögskolorna i länet.
Kommunpolitiker
2001 när han var 61 år
pensionerade han sig men
han blev inte sysslolös.
– Både min fru och jag
är i högsta grad föreningsmänniskor med nykterÖgontrycket | Nr 3 2015 13
hetsrörelsen där vi träffades som bas.
Hans har också varit aktiv kommunpolitiker för
socialdemokraterna, suttit
i kommunfullmäktige och
vård- och omsorgsnämnden i 10 år men också
fackligt aktiv i SKTF.
Och självklart sitter han i
styrelsen i Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen.
– Mina ögonproblem
började redan 1974 då jag
helt plötsligt fick djävulusiskt ont i höger öga. Fick
kortison och två år senare
drabbades även det andra
ögat, berättar Hans och
tillägger att han blev storkund på ögonkliniken där
de menade att han hade
världens risigaste synnerv!
Försämringen av synen
har gått långsamt och idag
har han bara 0.002 i syn
och synfälten är borta, men
det är enligt Hans med sin
positiva livssyn, inga problem.
– Jag har tur som får
göra det jag vill till exempel vara med i PRO:s
programkommitté, jag är
ju intresserad av kultur
och samhällsfrågor. Jag
saknar ingenting och kan
trots mitt synhandikapp
Hans botaniserar bland talböckerna och provlyssnar.
14 Ögontrycket | Nr 3 2015
förnimma det gröna och
man får acceptera sin situation.
Men hur är det då för
en bokmal som Hans att
lyssna till böcker istället
för att få läsa dem?
– Fördelarna med lyssnandet är att man gör det
mer intensivt jämfört med
läsandet. Det blir mera
kött – mera koncentrerat,
avslutar Hans Lingblom.
Hur var det nu han sa?
Jo, möjlighetsanalys istället
för probleminventering!
Text och bild:
Örjan Andersson
Kuriosa
Ulf Nyström som är vd
för familjeföretaget Siella
som gör ögonspegeln har
en bakgrund som uppfinnare. Han har bland annat
i högsta grad påverkat den
svenska landskapsbilden.
För ett tjugotal år sedan
konstruerade han och hans
kompanjon Örjan Laurin
en apparat som gick att
koppla till traktorns kraftuttag. Genom den uppfinningen kunde man rulla
in ensilaget i stora plast-
balar. De vita balarna ute
på bondens ägor förändrade utseendet i det svenska
jordbrukslandskapet. Ett
resultat av Ulfs uppfinning.
Alla har vi sett dem ibland
liggande var och en för
Ulf Nyström uppfinnare
och egenföretagare.
Foto: Catherine Andersson
sig, ibland ihopsamlade i
stora högar. Nu vet vi
också vem som är pappa
till uppfinningen.
HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?
Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för
dig som behöver hjälp med droppningen!
Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som
är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla
droppflaskan stadigt över ögat.

Droppstöd finns även till endosbehållare.

Fråga din läkare eller sköterska om
du önskar prova.

Ögontrycket
SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se

GLAU 1306-04SE


| Nr 3 2015 15
Fråga
Doktorn!
Har du frågor som du vill ställa till
våra ögondoktorer Marcelo Ayala och
Hans Eriksson, maila till hemsidan:
www.glaukomforbundet.se
Frågor & Svar
Fråga
Gick till ögonläkare på grund av röda
ögon och smärta i ögonen. Jag hade 21 i
tryck på båda ögonen och fick ta Lumigan 0,1 mg 1 månad till nästa återbesök.
Då hade det gått ner till 15. Har ingen
smärta längre men fortfarande röda
och torra ögon. Nu säger läkaren att jag
måste fortsätta med dessa droppar som
har otrevliga biverkningar HELA
MITT LIV?! Jag blev så chockad så
jag visste inte vad jag skulle fråga. Förstår ingenting av detta, kan man inte
sluta med dessa droppar när man väl
börjat med dem eller? Läkaren talar
tyvärr dålig svenska och har nog inte
så lätt att uttrycka sig och informera
heller. Har själv fått fram information
på nätet angående vad detta möjligtvis
kan handla om och hamnat hos er.
Svar
Det finns ingen riktig gräns för ögontrycket men studierna är baserade på en
gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är
ingen sjukdom, det är en riskfaktor för
att utveckla grön starr. Trycket under 30
16 Ögontrycket | Nr 3 2015
mmHg kan lämnas obehandlat men det
finns inga studier om vad som händer
med synnerven när ögontrycket är över
30 mmHg. Det vill säga i ditt fall är jag
inte 100% säker på att du behöver någon
behandling, men varje fall ska bedömas
individuellt.
Fråga
Hur långt har man kommit i forskningen angående nervtillväxthormon?
Svar
Vad jag vet ligger fortfarande frågan på
grundforskningsnivå, det vill säga finns
det inga ögondroppar för människor som
innehåller nervtillväxtfaktor.
Fråga
Var i dag hos ögonläkare för diffus
smärta i höger öga. Läkaren gjorde en
mängd tester och gav mig recept på
ögondroppar, Taptiqom, samt beordrade mig att komma tillbaka om 3 dagar
för vidare undersökning. Tydligen hade
jag högt tryck i båda ögonen men framför allt i höger. Vä 24 Hö 43. Med tanke
på reaktionen och brådskan undrar jag
”hur” högt är 43 i tryck och är det ”farligt”? Tacksam för svar.
Svar
Det finns ingen riktig gräns för ögontrycket men studierna är baserade på en
gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är
ingen sjukdom, det är en riskfaktor för att
utveckla grön starr. Trycknivån måste alltid värderas till omfattning av synnervens
skador. Trycket under 30 mmHg kan lämnas obehandlat men det finns inga studier
om vad som händer med synnerven när
ögontrycket är över 30 mmHg. Vanligtvis
behandlas alla patienter med ögontrycket
över 30 mmHg.
Fråga
Är det något man ska undvika att göra
i vardagen? Kan grön starr komma av
stress eller hård träning?
Svar
Nej, vi kan inte påverka glaukom genom
att göra vissa saker, eller undvika att göra
vissa saker.
Fråga
Jag går regelbundet och kollar trycket som
började som 26/27 men under de två senaste åren sakta ökat till numera 29/30.
Tar Timolol ögondroppar 2 ggr/dag. Har
frågat min läkare om jag inte kan få starkare droppar men läkaren tycker inte det
är någon fara! Men det tycker jag! Är väldigt orolig för mina ögon och undrar om
jag ska byta läkare eller kan jag ta dropparna 3 ggr/dag på eget bevåg?
Svar
Du ska inte ta dropparna 3 ggr/dag på eget
bevåg, du ska alltid följa den ordination
som läkaren gett. Timolol 3 ggr/dag sänker inte trycket mer än att ta dem 2 ggr/
dag, och vad som gäller för varje ögondroppe känner läkaren till. Man bestämmer ett måltryck för varje person, och det
är många faktorer som påverkar vilket
tryck som är acceptabelt just för dig. Fråga läkaren varför hon/han bedömer att du
inte behöver sänka ögontrycket ytterligare
så får du veta vad som gäller för just dig.
Fråga
Hur fort kan glaukom utvecklas till
blindhet när man haft det i många år
och trycket börjat stiga trots flera laserbehandlingar? Dessutom har jag blivit
allergisk mot dropparna men tar dom
ändå, engångspipetter. Kan man en dag
vakna och upptäcka att man ingenting
ser eller blir det en gradvis försämring av
synen? Kan man så att säga vara förberedd, ”veta” när man har det att vänta?
Svar
Blindhet på grund av glaukom i Sverige är
ovanligt. Men i vissa fall är sjukdomen så
svårbehandlad att det inte går att hindra.
Ibland får man inte tillräckligt lågt tryck
trots ögondroppar, laserbehandlingar och
operationer. Synförsämringen vid glaukom
sker långsamt och succesivt. Det går inte
att svara på frågan hur lång tid det tar tills
man blir blind. I ditt fall beror det framför
allt på hur stor synskada du har nu. Glaukom utvecklas så olika, vissa har liten synskada även om man har haft glaukom i
många år och hos andra sker synskadan
snabbare. Men du kommer inte vakna en
morgon och vara blind, utan försämringen
är succesiv.
Ögontrycket | Nr 3 2015 17
Ögonspegeln som förenklar
dropptagningen
Familjeföretaget Siella AB utanför Söderhamn med pappa Ulf Nyström och
sonen David Nyström i spetsen har konstruerat en ögonspegel till hjälp för alla
som är beroende av att ta dagliga droppar eller salva.
Ö
gonspegeln består av
en liten förstoringsspegel med fem gånger
förstoring och som är fäst
i en plastställning som
man med hjälp av resårband fäster runt huvudet.
Spegeln hamnar automatiskt i ögonhöjd och man
kan med lätthet pricka rätt
med sin ögondroppe.
Det var så sent som i
december 2013 som Ulf
Nyström via en bekant
kom över en första prototyp till ögonspegeln och
var övertygad om att det
finns ett stort behov av det
här hjälpmedlet.
– Vi har ju idag 1,2 miljoner pensionärer i landet
och där säkert 20% är beroende av ögondroppar eller salvor, säger Ulf
Nyström övertygande.
Sagt och gjort, Ulf startade familjebolaget Siella
AB tillsammans med sina
tre söner och utvecklade
prototypen för produktion.
Men innan starten blev
18 Ögontrycket | Nr 3 2015
det många turer för att hitta finansiering av projektet.
– Som litet familjeföretag vill man ju inte låna
upp en massa pengar utan
vi satsade en del eget befintligt kapital samtidigt
som vi sökte stöd från
medfinansiärer.
ALMI och Tillväxtkassan i Söderhamn gick in
med riskkapital.
Idag knappt två år senare är man i full gång med
marknadsföring, försäljning
och produktutveckling.
– Vårt motto är: Mindre, lättare och bättre, säger David Nyström, 26,
som är den idag som jobbar mest med ögonspegeln och berättar om produktionen:
– Själva spegeln köper
vi från Kina men i övrigt
är det svenska komponenter från olika håll. Och vi
försöker hela tiden att förbättra produkten.
David Nyström jobbar med marknadsföring och
produktutveckling.
I familjeföretaget Siella får Ulf Nyströms fru Ingrid agera fotomodell.
I bästa familjeföretagaranda monteras sedan
komponenterna till komplett ögonspegel hemma
vid köksbordet.
– En klar miss vi gjorde i början var att beställa
kartonger för distribution
med posten men emballaget blev för tjockt för att
Posten skulle acceptera
det som brev, säger David
med en talande grimas.
Numera skickas ögonspeglarna till kunderna i
vadderad påse och hittills
har det blivit hela 700
stycken.
– Sämre än våra mål
och vad vi tänkt men det
är inte alldeles enkelt att
hitta de rätta säljkanaler-
na och all marknadsföring
kostar pengar, förklarar
David.
Efter annonsering i SPF
och PRO:s medlemstidningar i oktober förra året
small det till med beställningarna.
– I övrigt jobbar vi med
egen hemsida, genom
återförsäljare och hjälpmedelsmässor men drömåterförsäljarna är ju apoteken men där är vi inte än,
säger en engagerad David
som också är mitt uppe i
sin produktutveckling.
Nu gör man om ögonspegeln för att den ska bli
bakterieokänslig och stadigare via en helgjuten
konstruktion utan fickor
där smuts kan samlas.
Och de beställande
kunderna tar ingen risk.
För 310 kronor exkl. frakt
får man ögonspegeln
ända hem i brevlådan
med 20 dagars betalning
mot faktura och lika lång
ångerrätt.
– Vi har väldigt få reklamationer, de allra flesta
kunder är nöjda och glada
men den som tror att spegeln ska förbättra deras
synhandikapp är lite fel
ute, avslutar David Nyström.
Text och foto:
Örjan Andersson
Ögontrycket | Nr 3 2015 19
Nytt system ger en halv miljon svenskar möjlighet att
delta i kultur- och samhällsdebatten
Gudrun Fleetwood
M
an kan alltså välja
själv vilka nyheter
man vill ta del av, och enkelt hoppa över det som inte
intresserar. Eftersom det
skulle ta för lång tid för en
person att läsa in en enda
dagstidning, man räknar
med ungefär 17 timmars
speltid, har man valt att använda talsyntes. Numera är
talsyntesen riktigt lättlyssnad. Dagstidningarna använder sig av systemet
ReadSpeaker och rösten
Erik. Trots att den är syntetiskt genererad är den både
tydlig och lättlyssnad. De
nya taltidningarna innebär att över en halv miljon
svenskar äntligen kan delta
i kultur- och samhällsdebatten på sina egna villkor.
I förra artikeln i Ögontrycket skrev jag om dagstidningar för synskadade och andra med läsnedsättning. Som ni minns kom de första taltidningarna för
ungefär 30 år sedan. Då fick man som läsare nöja
sig med cirka 90 minuters material, ett urval av dagens nyheter som en person läst in på kassett.
Men 2013 infördes ett helt nytt system, som innebar att den som prenumererar får hela tidningen
varje utgivningsdag.
Taltidningskampanjen
Alla dagstidningar som
ges ut i Sverige kan ansöka om att bli taltidning.
Dagstidningar som ger ut
ett tillgängligt format för
personer med läsnedsättning får ekonomiskt stöd
och teknisk support av ett
beslutsorgan inom MTM,
som heter Taltidningsnämnden. Läsarna köper
sin taltidningsprenumeration direkt av tidningen,
som bestämmer priset för
prenumerationen.
Under våren genomförde MTM en kampanj
för att göra taltidningarna
till ”suoerkändisar”. Först
informerade man olika intressegrupper. Det var bib-
liotekarier, äldreboenden,
vårdcentraler och läsombud. De fick affischer och
broschyrer att sätta upp på
lämpliga platser och sprida vidare. MTM annonserade också i deras branschtidningar, så en hel del av
er kanske redan kände till
kampanjen.
Som ni vet så kan inte
vem som helst prenumerera på en taltidning. Det
beror på att kostnaderna
för DAISY-spelare, internetuppkoppling, produktion av tidningen med
mera bekostas av statliga
medel öronmärkta för personer med läshandikapp.
Andra intressegrupper till
exempel
lastbilschaufförer får alltså inte pre-
Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning.
Maila: gudrun.fleetwood@telia.com Tel: 018-53 01 20
20 Ögontrycket | Nr 3 2015
numerera, fast det skulle
vara praktiskt att lyssna
på tidningen under långa
körningar.
Därefter informerades
alla chefredaktörer för det
hundratal
dagstidningar
som ges ut som taltidning.
De uppmanades göra taltidningen till en självklar
och tydlig del av prenumerationserbjudandet. Gentemot landets journalister genomfördes en twitterkampanj. Här samarbetade man med ett urval av
landets mest lästa journalister. Deras twitterflöden var under hela kampanjperioden tillgängliga
med talsyntes på kampanjwebben.
Har ni tillgång till dator
gå gärna in på www.taltidningarna.se och läs och
lyssna. Det är klart att det
känns lite konstigt till en
början att höra Göran Greider och Peter Wolodarski
twittra med kvinnlig röst,
men man vänjer sig förvånansvärt snabbt.
I Upsala Nya Tidning
som är min lokaltidning
hade man en kampanj med
kvartssidor 5 gånger under maj månad. Det var
fyra olika annonser, alla
trevliga och informativa.
Världsledande
”Jag tycker att det är jätteb
ra att det kommer
hem någon och visar hur
man ska göra för
att använda knapparna,
det är ju ganska
svårt när det är så mycke
t nytt i början.”
Gun, 76 år
Nästa etapp rul�lade igång under
sommaren och den
- nu med mer innehåll!
Med den nya taltidninge
riktade sig till alln får alla personer me
d läshinder
tillgång till hela papper
stidningens innehåll.
Du kan bläddra
me
llan
de
olik
a
mänheten. Radioavsnitten i tidningen,
till
exempel nyheter,
kultur och sport.
reklam, utomhusFör att kunna spela in hela
tidningen så läses tidninge
n upp av en
syntetisk röst.
tavlor och tidVill du veta mer?
n i n g s annonser.
Kontakta oss på telefon 018
-478 10 50
eller mejl prenumeration@u
nt.se
Taltidningskamså berättar vi mer!
Mer info:
panjen deltog till
www.taltidningen20.se
exempel i DN:s
reklamtävling
DN-cupen, med
två helsidor på
sidan 3 i tidningdag,
en. Ni kanske lade märke
så den som vill testa
till den. Det gjorde jag.
Under hösten 2015 komhur det låter och fungerar
mer fler moment.
rekommenderas ett besök.
Sverige är faktiskt
Bredvid spelaren finns
världsledande vad gäller
en manual, men personaatt göra dagstidningarna
len hjälper mycket gärna
tillgängliga.
till. Och Uppsala är inte
Här vill jag komma
ensamt. För närvarande
med ytterligare en positiv
finns det taltidningar på
nyhet. På Stadsbiblioteket
53 bibliotek i Sverige.
i Uppsala kan man numera
Kolla gärna på ditt lokala
lyssna på Upsala Nya Tidbibliotek. Om de inte har
ning som taltidning. Det
ortens tidning som taltidär alltså biblioteket som
ning be att de prenumererar.
prenumererar, liksom man
sedan länge prenumererar
Gudrun Fleetwood
på den ”vanliga” UNT.
Den uppdateras varje
Taltidningen
Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om
medier för synhandikappade.
Ögontrycket | Nr 3 2015 21
Utblick!
Se Människan-Stigen slingrar sig
under lövverket. Det är spännande
vad som döljer sig bakom nästa krök.
Se Människanstigen:
En tätortsnära naturstig med
konstupplevelser för alla
Ett pilotprojekt, som utgår från den konstnärliga processens möjligheter. Det
unika är att personer med olika funktionsnedsättningar arbetar tillsammans med
yrkesverksamma konstnärer för att gestalta ett offentligt verk.
N
ära Leksands folkhögskola strax utanför Leksand hittar vi den
fantastiska stigen som går
genom landskapet och är
en stark upplevelse både
för seende och människor
med synnedsättning. Här
kan man följa den svartvita rampen, uppleva naturen och all sköns konst
och bara vara.
22 Ögontrycket | Nr 3 2015
Vid entrén står följande
att läsa: Välkommen till
Se Människanstigen! ”Låt
oss bjuda in dig till en annorlunda värld. Här möts
människa och konst i
skön harmoni och platsen
är tillgänglig för alla. När
som helst på året, vem du
än är, njut av den fina naturen och konstverken. Vi
hoppas att denna plats ska
väcka tankar, inspirera
och få dig att växa i själen.”
Vid varje station finns
en skylt med telefonnummer så man som synskadad kan ringa och få information om platsen. Vid
”Gläntan” som är konsthändelse nr 6 på stigen
kan man få höra följande:
Gläntan är en plats där man kan sätta sig ner och blunda, uppleva alla ljud och dofter men också
stilla sinnena.
Hej och välkommen till
konstpausen Gläntan. Vi
som har gjort konstpausen heter Eva och Maj.
Här fortsätter ledsagningsslingan genom verket i
15 meter. På andra sidan
stigen fortsätter slingan i
marknivå och följer bryggans kant.
Två meter framför dig
finner du konstverkets
stenbänkar och strömsnäckrosor.
Tanken med gläntan är
att ge en känsla av vad
man som synskadad upplever av platsen. Men också att den ska andas en air
av vad jag känner är universums egenskap samt
medkännande och tålmodig.
På stenbänkarna finns
en dikt i punktskrift på
ovansidan och i svartskrift
på baksidan.
Dikten:
Sitt vid min sida Slut dina
ögon
Dikten inbjuder till att
sätta sig ner och blunda,
uppleva alla ljud och dofter vid gläntan men också
att stilla sinnena. Näckrosorna mellan bänkarna
är mjuka och vänliga att
känna på både för seende
och synskadade. Den vita
näckrosen växer också ute
i tjärnen, den är en släk-
ting till den asiatiska lotusblomman som i Asien
symboliserar människans
inre tillväxt. Blomman
växer genom mörka vatten och kommer upp i
ljuset där en vit vacker
blomma vecklar ut sig
likt en människa som går
igenom livets svårighet
och kommer till insikt och
inre mognad.
Sätt dig gärna ner och
upplev gläntan med alla
dess sinnen.
Eva Johansson, synskadad
och journalist
Maj Lindholm, konstnär
Ögontrycket | Nr 3 2015 23
Landet runt
Västernorrland
Vårresa till blommande tulpaner
Årets resa 2015 gick till
Backsjön utanför Sollefteå
där vi besökte Norrlands
Tulpanfestival den 4 juni.
Våren och tulpaner hör
ihop så vi tyckte det var
ett lämpligt mål. Vi såg
fram emot en fin dag på
festivalen där 100 000
tulpaner fanns planterade,
otroligt mycket för att
vara så långt norrut.
Vid framkomsten serverades kaffe och tunnbrödsrulle och vi fick en
presentation av anläggningen. Tyvärr hade vårens kalla väder gjort att
blomningen försenats så
man kunde bara se en liten
del av färgprakten. Utöver
tulpaner fanns också djur
vid anläggningen bland
annat hundar, Siberian
Husky och åsnor. Efter en
rundvandring och inköp
av tulpaner gick färden
vidare till Sollefteå där vi
åt lunchbuffé på Nipans
restaurang.
Mätta och belåtna promenerade vi till Textilarkivet där vi fick en
guidning och information
om enastående textiliers
bevarande. Mycket intres-
sant och uppskattat av
deltagarna.
Vi styrde åter mot
Sundsvall och trots att
vädret inte varit det allra
bästa verkade alla vara
nöjda med dagen.
Text:
Britt-Marie Wernhager
!
NYHET
Glaukom-appenhjälperdigatt
minnasdinaögondroppar
Laddanerdenidag–fördinsynsskull
Sökefter:
Glaukom appen – för min syns skull
AllerganAB
Johanneslundsvägen3-5
SE-19481UpplandsVäsby
24 Ögontrycket | Nr 3 2015
SW/0049/2015 Date of prep. Apr 2015
Glaukom-appen finns att ladda ner på
AppStore och på Google play Android.
Skåneland
15-årsjubileum i
Kristianstads Vattenrike
Kristianstads Vattenrike består i dag av 22 besöksplatser med varierande natur såsom strandängar,
skogar, havsstränder och
stadsnära natur. Det är 3,5
mil långt och 3,5 mil brett.
Inom området bor omkring
70 000 invånare. Från att
ha varit ett område med
sumpmark, som man ansåg
inte hade några naturvärden
alls, lyckades eldsjälen
Sven Erik Magnusson efter
enträget arbete övertyga
Kristianstads politiker om
att området hade värdefull
natur och var värt att satsa
på.
År 2005 utsågs Kristianstads Vattenrike till biosfärområde av UNESCO,
vilket innebär att området
skall vara tillgängligt både
för forskning och för allmänheten. Människor och
djur skall arbeta tillsammans och målet är att bevara
och utveckla området. Ett
intensivt arbete har till exempel inneburit att malen
nu finns i Helge å och var-
je vår rastar ett stort antal tranor vid Pulken. Detta har blivit en stor turistattraktion.
I slutet av maj, firade
glaukomföreningen Skåneland 15-årsjubileum. 27
personer var anmälda och
dessa representerade både
Skåne, Halland och Blekinge.
Vattenriket
Vi började på Naturum
som byggdes 2010 och
som ligger centralt med en
vidsträckt utsikt över Kristianstad och omgivningarna runt staden. Detta är ett
populärt besöksområde för
både vuxna och barn. Här
WWW.LVI.SE
Nya MagniLink Zip
- bärbar & med
bästa bildkvalitet
Produkter som
hjälper dig se!
När synen blir sämre har LVI mycket att
erbjuda dig – från smidiga elektroniska
förstoringsglas till läskameror med förstoring
och uppläsning av tryckt text.
Är du berättigad till ett fritt hjälpmedel?
Läs mer på www.lvi.se/se/produkter eller
vänd dig till ögonkliniken.
LVI har funnits i branschen i över 35 år och är en av världens ledande tillverkare av synhjälpmedel.
Ögontrycket | Nr 3 2015 25
finns möjlighet att få kunskaper om naturen i Kristianstads Vattenrike genom
föreläsningar och utställningar med mera. Vi samlades i hörsalen där vår
ordförande Nils Widenfors
hälsade deltagarna välkomna och Sara, som är anställd
på Naturum, gav oss en
innehållsrik information
om Vattenriket och när vi
var nästan fullärda var det
dags för lunch, som vi åt i
restaurangen på Naturum.
Efter en kort glaukominformation av Leopold
Ericson fortsatte dagen med
en två timmars båttur med
Stora Safaribåten på Helge
å. Där berättade guiden Jan
Olsson om Kristianstads
byggnader, växter och djur
som vi såg under färden.
Havsörnen och några tornseglare flög också över den
molnrika himlen.
Vi fick uppleva att namnet Kristianstads Vattenrike
också kan innebära att
Örebro
Historisk resa till
Stjernsunds slott
Glaukomföreningen i
länet gjorde den 25 augusti det vi nu får kalla
den sedvanliga sommarutflykten. Jag vet inte
när det börjas kalla tradition men det är tredje
året nu som vi åker någonstans och i år gick
färden till Stjernsunds
slott, strax söder om Askersund.
Vi var 19 personer som
klev på bussen i Örebro
för att åka de sju milen söderut. Slottet är vackert
beläget på en udde i sundet som förbinder sjön Al26 Ögontrycket | Nr 3 2015
sen med Vättern. Det är
byggt i nyklassicism med
sällsynt väl bevarad inredning från 1850-talet
då slottet ägdes av familjen Bernadotte. Men historien går tillbaka ända
till 1600-talet när Johan
Oxenstierna – därav namnet Stjernsund – lät uppföra en sätesgård 1664.
vattnet kommer uppifrån i
form av regn. Det var
omväxlande uppehåll, sol
och regn och då det regnade
som mest fick några av
deltagarna hjälpa till att
dra kapellet över båten och
när vi gick i land var vi en
aning blöta men fulla av
nya intryck efter dagens
aktiviteter.
Text: Karin Christensson
1785 köpte brukspatron
Olof Burenstam godset
och igångsatte bygget av
godset till det utseende det
har idag. Under mitten av
1800-talet ägdes Stjernsund av den Bernadottska
familjen. Kung Karl XIV
Johan använde slottet som
återkommande övernattningsställe under sina resor mellan Stockholm och
Oslo.
När ”sångarprinsen” tog
över slottet lät prinsen
utföra en genomgripan-
de nyinredning av slottet.
Stjernsund kan idag visa
upp en av de rikaste och
bäst bevarade interiörerna från 1800-talets mitt.
Tänk er ett middagsbord
med tretton iläggsskivor
– ett riktigt pussel att sätta ihop, om jag inte minns
fel var det dessutom tjugofyra bordsben att hålla reda på. Kristallkronor
från Tyskland som inte
går att beskriva. Tyvärr
var det fotoförbud inne på
slottet varför vi inte har
några bilder därifrån.
Mönsterjordbruk
1860 köpte familjen Cassel godset och utvecklade det till ett mönsterjordbruk, känt för sin
kreatursavel och stamort
för svensk rödbrokig boskap. Slottets sista privata ägare, fru Augusta Cassel avled 1951 och
överlämnade i testamente Stjernsunds slott med
inventarier till Kungliga Vitterhetsakademien.
År 1965 förklarades slottet med parker som byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Detta och
mycket mer fick vi lära
oss av en mycket duktig
guide.
Så var det dags att ta en
kort promenad till Slottscaféet och en välkommen
lunch-buffé. Därefter gick
många av oss och inhand-
lade delikatesser i gårdsbutiken.
Styrelsen vill tacka alla
som deltagit och som med
sitt goda humör gjort dagen så fantastiskt trevlig.
Nu är det bara att hoppas
på något lika trevligt om
ett år.
Text: Anders Nyström
Bild: Tord Larsson
Ett oumbärligt hjälpmedel vid
användning av ögondroppar
och linser. 5 gångers
förstoring på spegeln.
Beställ på hemsidan
eller ring!
www.siella.se
070-64 00 191
Ögontrycket | Nr 3 2015 27
GLAU
KOM
FÖR
BUN
DET
c/o Örjan Andersson
Ekhovsvägen 20
647 32 Mariefred
Välkommen till SGF!
Glaukomföreningen i Göteborg
Tel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5
goteborg@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen
Jämtland/Härjedalen
Tel. 063-208 92
jamtlandslan@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Norrbotten
Tel. 070-673 95 00
Bg 777-9481
norrbotten@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Skåneland
Tel. 070 – 612 01 76
Pg 444 14 56-3
skaneland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Småland
Tel. 070-661 02 12
smaland@glaukomforbundet.se
Bg 568-8999
Glaukomföreningen i Stockholm
Tel. 08-33 38 36
Pg 495 80 90-5
stockholm@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen i Sörmland
Tel. 070-342 00 83
Pg 28 24 77-9
sormland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Uppland
Tel. 018-34 33 37
Pg 33 34 95-0
uppland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Värmland
Tel. 054-52 52 45
Pg 38 36 54-1
varmland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Västerbotten
Tel. 090-12 26 89
Bg 416-1147
vasterbotten@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Västernorrland
Tel. 060-12 85 21
Pg 29 28 91-9
vasternorrland@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Örebro län
Tel. 070-591 86 34
Pg 62 57 67-9
orebro@glaukomforbundet.se
Glaukomföreningen Östergötland
Tel. 0125-611 14
Bg 222-6504
ostergotland@glaukomforbundet.se
Vill du bli medlem?
Kontakta
närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.
| Nr 3 2015
28 Ögontrycket
www.danagardlitho.se
Svenska Glaukomförbundet
Organisationsnummer: 802 408–7325
Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211
Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00
www.glaukomforbundet.se • e-post: info@glaukomforbundet.se