Nyhetsbrev 3
CKS nyhetsbrev CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER NUMMER OKTOBER 2015 3 Ny studie för Tillväxtverket Viktiga handlingar för riktig humanism VI LEVER I migrationens tidevarv. Forskaren Stephen Castles och hans kollegor påtalade det redan 1993, i en bok med samma namn. För många av oss har det aldrig känts tydligare än nu. Vi har vetat länge att föräldrar mister sina liv och sina barn på flykt genom öken och över Medelhavet. Vi har vetat länge nu, att människor dör i lastutrymmen på europeiska motorvägar. Att barn som ännu inte tappat alla sina mjölktänder tar sig ensamma genom Europa, på jakt efter sina släktingar. Nu har allt detta plötsligt blivit lite mera påtagligt. Bilder på gråtande pappor som kunde varit våra egna pappor. På barn i röda skor, som kunde varit våra egna barn. Riktiga människor som sitter intill oss på riktiga tåg. Som står bredvid oss på riktiga tågstationer. Riktiga, trötta familjer som behöver tak över huvudet – här, och nu på en gång. OCH DETTA RIKTIGA och påtagliga har fått människor över hela Europa att samlas – i insamlingar, i manifestationer och välkomstgrupper – till stöd för dessa riktiga och påtagliga människor. Tänk vilken kraft som finns i denna samling och tänk vad mycket vi kan uträtta tillsammans. Och tänk att vi är så många som vill ha ett samhälle som grundar sig på humanism och medmänsklighet. Tänk vad glada vi ska vara för det! JOSEFINA SYSSNER Föreståndare CKS CKS har fått uppdraget att följa Tillväxtverkets projekt ”Stärkt lokal attraktionskraft” under tre år. rådet och har tidigare tillsammans med Mattias Hjerpe gjort studien ”Hållbar destinationsutveckling” på uppdrag av Tillväxtverket. Många kommuner kände sig kallade att ansöka om att få dela på de 15 regeringsmiljoner som Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela för att utveckla ett systematiskt och långsiktigt arbete för stärkt kommunal attraktionskraft under 2015–2018. Attraktionskraft har blivit ett nyckelbegrepp för svenska kommuner och innefattar förmågan att locka till sig eller behålla människor oavsett om de ska bo och leva, driva företag eller bara besöka. Och det avgör i hög grad förmågan att utvecklas och växa. 83 kommuner ville vara med i projektet, tio piloter drog vinstlotten: Östhammar, Härjedalen, Surahammar, Kramfors, Gotland, Vimmerby, Haninge, Flen, Munkedal samt Överkalix Utveckling AB. Alla med skilda förutsättningar och metoder. Resultaten når många Lång studie med bredd CKS uppdrag är att studera kommunerna som ingår i satsningen och undersöka vilka metoder de utvecklar för sitt lokala tillväxt- och utvecklingsarbete. Studien pågår i tre år och anslaget från Tillväxtverket är på två miljoner kronor. – Det här är roligt för oss! Frågan om hur kommuner jobbar med lokal utveckling är jätteviktig i vår forskning och att vi får studera det under en lång tids period innebär att vi både lär oss om hur de här specifika kommunerna fungerar, men också breddar vår förståelse för kommuner i olika delar av Sverige, säger Josefina Syssner, föreståndare för CKS. Josefina Syssner ser Tillväxtverket som en viktig kunskapsaktör inom om- Lina Holmgren, som jobbar med processtödet mot kommunerna på Tillväxtverket, understryker att satsningen handlar om att stärka ett systematiskt och långsiktigt arbete. Verket sökte därför samarbete med forskare med gedigen kunskapsbas om kommunal verksamhet, erfarenhet av att arbeta med följeforskning och som har förståelse för processer på lokal nivå. – En forskningsmiljö som CKS som har fokus på lärande och att kunskapen ska kunna användas av politiker och tjänstemän passar detta uppdrag väldigt bra. Detta samarbete kan alltså förmera resultaten på både kort och lång sikt och har betydelse dels för kommunerna som valts ut som fallstudie, men även för övriga kommuner då kunskapsspridning är en central del av uppdraget, säger Lina Holmgren. ANNA VALENTINSSON Vad gör en kommun attraktiv? Det har blivit en kärnfråga för många kommuner. Foto: Vimmerby turistbyrå LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier Mer praktisk politik med Motalamodell Med ett nytt kommunalt ledningssystem får den lokala politiken större plats i Motala. Det visar en studie som gjorts av forskaren Leif Jonsson vid CKS och som sträcker sig över fem år och två val. Studien presenteras i boken ”Kommunledning, kommunal politik och demokrati” och handlar om hur Motala kommun under mandatperioden 2011 till 2014 arbetade med att realisera lokal politik med hjälp av ett nyinstallerat ledningssystem. Motala har haft tre Leif Jonsson. centrala mål: • Ordning och reda: alla nämnder och förvaltningar har en enhetlig struktur och jobbar på samma sätt. • Realisera politiken: fylla de styrande dokumenten med lokal politik. • Levande dialog: politiker och tjänstemän har jobbat tillsammans. LEA centralt för kvinnors företag Lokalekonomiska analyser (LEA) är ett verktyg för att arbeta med lokal utveckling på landsbygden. En nyutkommen CKS-rapport fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling utifrån de LEA-processer som varit igång i Östergötland under 2011–2015. Rapportförfattaren Martin Hultman fokuserar på social och ekologisk hållbarhet i form av att lokalisera ekonominer där inte sällan byalagen är centrala. Byalag är ofta dominerade av män, men LEA har gjorts av många kvinnor. Läs mer i CKS-rapporten 2015:2 ”Att lokalisera ekonomin - Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling” av Martin Hultman. 2 Gissur Ó. Erlingsson och Johan Wänström skrev för studenter – nu visar det sig att också kommunerna vill lära sig mer. Foto: Anna Valentinsson Prisad kursbok når nya läsare Gissur Ó. Erlingsson och Johan Wänström vid CKS har prisats för läroboken ”Politik och förvaltning i svenska kommuner”. fattarna har medvetet valt att skriva på ett lite annorlunda sätt. Börjar från början – Vi har utgått från studentens perspektiv och referensramar. Vi utgår inte från att man har en massa kunskaper med sig. Vi vill ta studenten i handen och på det sättet berätta om hur viktiga kommunerna är och hur de är uppbyggda. Och att det kanske är där de får sitt första jobb när de är klara med studierna, ”En angelägen lärobok” Priset delas ut årligen av förlaget Stu- säger Gissur Ó. Erlingsson. När boken nu varit ute till försäljning dentlitteratur och i motiveringen till utomkring ett halvår visar det sig att det märkelsen står: ”För en angelägen lärobok som på ett finns ytterligare en målgrupp: kommunerna. entusiasmerande och – Det tycks som om lättillgängligt sätt ger såväl politiker verksamstudenten grundlägma ute i kommunerna gande förståelse för som tjänstemännen som svenska kommuner. jobbar där hittat boken. Genom ett pedagogiskt Jag tror att personer som upplägg åskådliggör arbetar och verkar ute författarna såväl de GISSUR Ó. ERLINGSSON i kommunerna också kan konstitutionella raha behållning av boken, marna för den kommunala verksamheten som hur for- om inte annat för att putsa upp kunskamella spelregler omsätts till praktisk perna om hur kommuner är tänkta att fungera och fördjupa sig i hur forskningpolitik.” en menar att demokratin tycks fungera Boken är i första han skriven för stu- i praktiken, säger Gissur Ó Erlingsson. denter som läser statsvetenskap och förANNA VALENTINSSON Författarna fick hederspriset i Studentlitteraturs Kurslitteraturspris 2015 och Johan Wänström tog emot blommor och diplom vid en gala i Lund häromveckan. Prissumman är 50 000 kronor. LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier ”Vi vill ta studenten i handen. Mjölby ett gott exempel Att som mindre kommun ha stora företag i sin närmiljö är värdefullt – och en resurs att vårda. Det är med det anslaget CKS driver forskningsprojektet ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet” som finansieras av Vetenskapsrådet. Studien pågår under tre år och avrapporteras i januari 2018. Mångsidigt näringsliv Nu presenterar CKS en delrapport om en av kommunerna i studien: Mjölby. – Mjölby har ett ganska diversifierat näringsliv, vilket gör sårbarheten mindre, säger Brita Hermelin, forskningsledare. Mjölby har två stora industriföretag, BT/Toyota som tillverkar truckar och Väderstad som tillverkar jordbruksmaskiner. Att som mindre kommun ha storföretag med industriell profil påverkar på flera sätt. Det skapar jobb men ställer också krav på att det finns utbildad arbetskraft. Samarbetet mellan gymnasieskolan och företaget är ofta centralt. Andra faktorer som undersöks i studien är hur nätverkandet på orten mellan företag och kommun ser ut samt hur ortsutvecklingen påverkas. Mjölby har extremt bra infrastruktur och service med tanke på närheten till Linköping. Likaså råder viss konkurrens om arbetskraften eftersom BT och Väderstad i viss mån efterfrågar samma typ av kompetenser. Än är det för tidigt att dra några slutsatser, insamlandet av material pågår. Fallstudier genomförs förutom i Mjölby också i Finspång och Östhammar samt i norska och engelska kommuner. Lär av goda exempel – Vi vill vända på perspektivet. Tidigare har det varit mycket ”eländesforskning” om vad som händer när stora företag försvinner från mindre kommuner, vi vill istället fokusera på de goda exemplen för där tror vi att det finns mycket att lära, säger Brita Hermelin. ANNA VALENTINSSON Läs mer i CKS-rapporten 2015:3 ”Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling – exemplet Mjölby av Brita Hermelin och Kristina Westermark. Mjölby har en mycket god infrastruktur, vilket påverkar såväl företagandet som ortsutvecklingen. Foto: Mjölby kommun Brukaren i kläm när välfärden organiseras om Brukarens perspektiv har försvunnit i den sociala välfärden, trots de senaste årens satsningar för att uppnå motsatsen. Det slår Kerstin Johansson, docent, lektor i socialt arbete vid CKS fast tillsammans med professor Verner Denvall och professor emeritus Evert Vedung i en artikel i Scandinavian Journal of Public Administration. I artikeln “After the NPM Wave. Evidence-Based Practice and the Vanishing Client” skriver Johansson, Denvall och Vedung om vad vågen av new public säger Kerstin Johansson. management (NPM) inneburit Det som nu slås fast i ovan för den svenska välfärdsseknämnda artikel är att brukatorn. I sann NPM-anda talas ren tappats bort i processen. det om brukare som ”välfärds– Brukarnas medverkan konsumenter” men den jämhar försvunnit allt mer. Dels förelsen haltar, anser Kerstin genom färre direkta åtgärJohansson. En konsument är der som är riktade direkt till självständig och kan göra egna brukarna, men att de ockval, men det utbudet finns inte i så försvunnit som en aktör välfärden. I stället bör man tala om klienter och också anpassa Kerstin Johansson. i samtalen, säger Kerstin Johansson. välfärdsmodellen efter det. – Välfärden måste välja och hitta sin egen styr- och organisationsmodell Läs en längre artikel på CKS nyhetsblogg: och teorier utifrån dess specifika krav, http://blog.liu.se/cks/ LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier 3 B 20236797 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 581 83 Linköping Linköping Porto betalt Unga entreprenörer på samverkansdag Politik och ideologi på kommundagen Vad behöver ungdomarna för att få arbete efter utbildningen? Hur tar vi bäst tillvara på innovativa idéer och entreprenörskap? Det handlar årets samverkansdag mellan Linköpings kommun och Linköpings universitet om. Samverkansdagen inleds vid lunch torsdagen den 5 november på Campus Valla är sista dagen i Linköping. för anmälan till Kommundagen. Under eftermiddagen talar kommunalrådet Karin Granbom (FP) om hur vi rustar för framtidens arbetsmarknad. Därefter lyfts entreprenörsskapets betydelse för unga fram av Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och biträdande föreståndare vid Institutet för Analytisk Sociologi (IAS), Linköpings universitet. CKS kommundag kommer i år att handla om ideologi och politik i kommunal ledning och styrning och hålls i Motala den 12 november. Nytt för i år är att kommundagen i år är kostnadsfri för deltagare från CKS medlemskommuner. Ur programmet: • Den ideologiska kommunpolitiken, David Karlsson, docent i statsvetenskap vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. • Den ideologiska kommunpolitikens möjligheter och begränsningar - diskussion. • Workshops om kommunledning, strategier och vikande befolkning. Dessutom delas priset ut för årets bästa kommunuppsats vid Linköpings universitet. 30 oktober Anmäl dig redan nu på www.liu.se/cks Samlat tema för höstens seminarier Först ut i CKS seminarieserie ”Bostadsdilemmat – jakten på en ny svensk modell för den kommunala bostadsmarknaden” var Susanne Urban, docent i sociologi vid Uppsala universitet, som talade i Söderköping om bostadssegregationens orsaker och lösningar. Kommande CKS-seminarier är: VADSTENA 22/10: Bostadspolitik för socialt blandade städer – lärdomar från övriga Europa med Anders Törnquist, filosofie doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. LINKÖPING 19/11: Affärsmässighet och CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER stads- Bo socialt ansvar dilemmat i kommunal bostadspolitik med Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och Sara Westin, filosofie lektor i kulturgeografi. BOXHOLM 10/12: Norrköpingsmodellen – ett försök att ge alla en ny chans på bostadsmarknaden med Kenneth Edström, bostadssamordnare i Norrköpings kommun. Jakten på en ny svensk modell för den kommunala bostadsmarknaden För info och anmälan: www.liu.se/cks CKS Nyhetsbrev utkommer fyra gånger per år och ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). EN MINUT MED... ... GUNNAR MEISELBACH som läser masterprogrammet i statsvetenskap vid Rostocks universitet. Han gör en studie av ägarstrukturer i jordbruket och vilken betydelse dessa har för hur mindre samhällen utvecklas. I studien görs jämförelser mellan regionen Mecklenburg och Östergötland. – Jag kommer att intervjua både markägare och jordbrukare såväl som politiker om hur de ser på sina roller. Jag är också intresserad av att se hur markägarna använder sitt kapital och om de återinvesterar det i regionen eller om det går till städerna, säger Gunnar Meiselbach. Han är gäststudent på CKS under två höstmånader och arbetar med att gå igenom tidigare forskning och för att göra bakgrundsstudier i Östergötland. I januari kommer han tillbaka för att göra intervjuer. – Den politiska kulturen spelar en stor roll för utvecklingen av de mindre samhällena. Urbaniseringensproblematiken är gemensam i båda länderna och att landsbygden måste hitta nya sätt att utveckla orterna och näringslivet, säger Gunnar Meiselbach. ANNA VALENTINSSON Redaktör: Anna Valentinsson anna.valentinsson@liu.se CKS är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet 601 74 Norrköping CKS verkar för att bredda och fördjupa kommunstrategisk kunskap. www.liu.se/cks
© Copyright 2024