sammanställning av svar på frågor inför islands resan
1 SAMMANSTÄLLNING AV SVAR PÅ FRÅGOR INFÖR ISLANDS RESAN Syfte: att ringa in olika utvecklingsområden för samverkan inom följande urval: våld i nära relationer, sexualbrott, våld mot barn, barn som far illa/riskerar att fara illa inkl. barn som bevittnat/upplevt våld Fråga: Ange max 3 st. utvecklingsområden som ni särskilt vill fokusera i arbetet/samverkan med nedanstående verksamheter? D.v.s. 3 områden för resp. samverkan. Exempel: Jag vill utveckla samverkan under A kring den akuta handläggningen vid en polisanmälan om att det pågår våld i en lägenhet där det finns barn. A. B. C. D. polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården? socialtjänst och hälso- och sjukvården? polis/åklagare och hälso- och sjukvården? socialtjänst och polis/åklagare? Vid frågor maila carina.eliason@vgregion.se Åkl. HSV Polis Soc. 2 A. polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården? Polisen Christina Lycke Alhbin Tf. chef Utredningssektion 2 Storgöteborg Mycket viktigt att hitta former för att samverkan ska fungera långsiktigt och hållbart och inte vara personberoende. Varje samverkanspart måste ta ansvar inom sitt område. Just nu ser vi tydliga brister på detta område inom Barnhussamverkan, dvs. tolkningen av nuvarande avtal görs olika av olika parter. Även i detta sammanhang är utbyte av information med hänsyn till sekretess högst relevant att förtydliga och strukturera så att alla parter känner sig trygga. __________________________________________________________________________________ Stefan Lind, kammaråklagare Göteborgs åklagarkammare Mats Eriksson, kammarchef Göteborgs åklagarkammare Marianne Ny, överåklagare Utvecklingscentrum i Göteborg Göteborgs åklagarkammare och Utvecklingscentrum i Göteborg Inledningsvis vill vi framhålla att vi ser fram emot att träffa företrädare för de olika verksamheterna och att vi ser en stor nytta med att vi gemensamt får möjlighet att ta del av de olika verksamheternas/myndigheternas problem och ansvar, med målet att skapa en bättre förståelse för de olika verksamheternas utmaningar och i förlängningen höja kvaliteten på hela regionens hantering av den här typen av problem. När det gäller specifika utvecklingsområden ser vi generellt att vi gemensamt behöver utveckla en större förståelse för de olika verksamheternas sekretesslagstiftning och särskilt vilka regler som gäller vid samverkan mellan olika myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, sjukvård m.fl.). De samverkande myndigheterna måste vara väl förtrogna med sin egen sekretesslagstiftning och rutiner för vem som i varje enskilt fall är den som ansvarar för sekretessprövningen samt respektera den ansvariges bedömning. Samtliga samverkande måste även vara klara över vilka sekretessbrytande bestämmelser som finns. 3 Polisen Rolf Andersson Utvecklingsavdelningen Chef Utvecklingscentrum Väst Utveckla långsiktig samverkan och handlingsplan för hanterings i det långsiktiga arbetet men även akuta skedet. Christina Svensson Enhetschef för Kris- och relationsenheten Stöd till familjer och individer Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Helhetsgrepp för alla att titta på - hur kan vi på ett bra vis informera medborgaren om våra gemensamma insatser? Hur kan vi ta hjälp av brukarna i detta (brukarinflytande)? Barnets perspektiv på informationen. Det finns mycket redan, men VEM håller samman? Samverkans forum? Vad behöver socialtjänsten göra för att fler utövare av våld lagförs? Vad leder bäst till åtal? Vad skall vi tänka på, känna till mm? Vid den akuta handläggningen vid polisanmälan om pågående våld i boendet där det finns barn, hur för vi tillsammans? Berit Jernberg Handläggare SKL Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Jag har svårt att göra ett urval då det gäller våld i nära relationer, sexualbrott, våld mot barn, barn som far illa/riskerar att fara illa inklusive barn som bevittnat/upplevt våld. Utvecklar man kunskap och strukturer så kommer det alla grupper till godo. Dessutom omfattas samma barn och vuxna ofta av flera områden. Självklart måste det även finnas specifik kunskap per område och profession. Hälso- och sjukvården t.ex. bör veta hur man både bemöter och hanterar någon som är våldtagen, även så att man säkerställer bevis. Jag tänker att samverkan mellan polis/åklagare och socialtjänst är helt avgörande för en gynnsam utveckling för de kvinnor och barn som är drabbade av våld i nära relation, men att hälso- och sjukvården skulle kunna ha en mycket större och mer självklar roll inte minst genom barn – och ungdomspsykiatrin och öppenvårdspsykiatrin. Kunskap om våld och trauma måste utvecklas och förbättras inom hälso- och sjukvården. Så här innan besöket, utifrån materialet vi fått ta del av, så verkar det vettigt att utveckla samverkan mellan polis och socialtjänst då man åker på utryckning till hem där det pågår våld. Tilltalas även av arbetet med tydligare och ”tajtare” uppföljningar i de hem där det förekommit våld. 4 Birgit Andrén Social resurs. Dialoga Göteborg Jag vill utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP När ett barn misstänks ha utsatts för ett brott och en polisanmälan är gjord finns det en oklarhet om vem som gör vad och när görs det. Tydliggöra respektive myndighets ansvar och i vilket syfte de samtalar med barn och när i utredningsprocessen kan t ex socialtjänsten prata och ge stöd till barnet. Hur samverkar/samarbetar berörda myndigheter med varandra? Att synliggöra unga som är utsatta för partnervåld och förbättra stödet för denna grupp ___________________________________________________________________________ Hälso- och sjukvård VGR Barnskyddsteam Johanna Räntfors och Charlotte Hveem Mer personlig kontakt mellan myndigheter vid pågående utredning. Journaler och intyg är bra, men samtliga parter kan få en djupare förståelse av det händelsen vid en diskussion där t.ex. läkaren får möjlighet att berätta mer om den medicinska utredningen. I aktuella ärenden behöver man många gånger stämma av per telefon alternativt via möten. Många gånger begärs journaler in, men det kan oftast vara bättre att be läkaren att skriva ett utlåtande där man tydligt beskriver fynd som är viktiga för socialtjänst/polis/åklagare. Hela journalen är oftast inte adekvat för utredningen. Mer kunskap om varandras arbetssätt och ansvarsområden för att få en bättre dialog och en ökad förståelse för varandra. Det kan t.ex. vara av värde att andra myndigheter har viss kunskap om medicinska och psykologiska utredningar och dess betydelse vid utredningar av barn som far illa. Hälso- och sjukvården har i sin tur behov av viss kunskap om övriga myndigheters utredningsförfarande. Detta bör främja samarbetet. Angeläget att medicinsk och psykologisk kompetens, samt journal, finns tillgängligt vid samrådsmöten gällande barn som far illa. Hälso- och sjukvård VKV Alla verksamheter måste bli bättre på att utföra riskbedömningar. Detta internt inom sin verksamhet med även i samverkan/kommunikationskanaler med övriga. Kombinera utbildning med att arbeta med ett konkret riskbedömningsinstrument? Vid akuta ärenden då polis åker ut till familjer där våld förekommit och det finns barn skall socialtjänsten alltid närvara och samtala med barnen och se till deras behov av skydd och 5 stöd. Socialtjänsten skall inom 24 timmar kontakta Hälso- och sjukvården (BUP, Vuxenpsyk., jour och akutverksamheter vid behov) för att få en medicinsk bedömning om barnet och den våldsutsattas (med samtycke) behov av stöd och behandling. Samverkan inom olika berörda områden skall ske utifrån konkreta metoder såsom checklistor och utformade konkreta rutiner. Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen. 6 B. Socialtjänst och hälso- och sjukvården? Christina Svensson Enhetschef för Kris- och relationsenheten Stöd till familjer och individer Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Hur kan vi upprätta bra kanaler från o till socialtjänst och hälso- och sjukvård? Vad behövs? Berit Jernberg Handläggare Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver utveckla mer tydliga och självklara samarbetsformer då det har förekommit våld. Polis och åklagar är inte alltid inblandade. Samverkansmöten och överenskommelser omkring de förväntningar man kan ha och som är möjliga att ha på varandra är bra. Enskilda medarbetare ska inte behöva ”jobba in” sitt case varje gång. Det ska finnas en struktur för mottagande. T.ex. när socialtjänsten ringer till hälso- och sjukvården om någon som är våldsutsatt – så bör det finnas en förförståelse att socionomerna är tillräckligt utbildade för att avgöra att ”detta” troligtvis är ”något” för t.ex. BUP. Nästa utmaning är att tänka polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård i förhållande till förövaren. _______________________________________________________________________________ Birgit Andrén Social resurs, Dialoga Göteborg Jag vill utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP ________________________________________________________________________________ Hälso- och sjukvård VGR Barnskyddsteam Johanna Räntfors och Charlotte Hveem Hälso- och sjukvården arbetar mkt med att utbilda sin personal i anmälningsskyldighet. Tyvärr verkar det fortfarande finnas en kultur där man tänker på frågor som ”hjälper en anmälan?” och ”det händer ändå ingenting”. Detta ska ju inte spela någon roll eftersom 7 hälso- och sjukvården har anmälningsplikt, men i praktiken så förefaller det som att dessa tankar utgör ett hinder för anmälan. Vi skulle gärna se att vi kan göra gemensamma utbildningsprogram med socialtjänsten, där hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att ställa frågor till socialtjänsten. Bra med möjlighet till återkoppling från socialtjänsten i de fall det finns lagstöd för det. Eventuellt kan ökad kunskap om andra myndigheters ansvarsområden och insatser bidra till en bättre benägenhet att anmäla. Likartade strukturer för barnskyddsarbetet i VGR. Det ser i dagsläget olika ut beroende på vilket barnhus ett ärende hamnar vid. Ragnhild Ekelund Enhetschef Socialjouren Socialresursförvaltning Utvecklingsområden i samverkan med sjukvården kan vara i samband med längre helger då vi handlägger ärende över två till tre dagar – då kan vi behöva initiera även kontakt med sjukvård, dels utifrån akut sjukvårdsbehov behov men även påbörja samarbetet i det enskilda ärendet, med sikte på en längre perspektiv . Hälso- och sjukvård VKV Måste finnas enkla kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framförallt vid anmälningsärenden om barn som far illa/misstänks fara illa. Fysiska möten 1-2 ggr om året ska ske och kontaktlistor skall finnas. 8 C. Polis/åklagare och hälso- och sjukvården? Carina Iloson Överläkare Gynekologmottagningen, Kungshöjd Konsult, VKV Vad gäller handläggningen av de akut våldtagna finner jag att, för bästa rättliga process för den inblandade, utveckling med kontinuerlig feedback ang. fall, kommer leda till ett bättre omhändertagande/rättslig process. Detta med en samsyn, att göra det bästa för den utsatta, med de olika professionernas sammanvävda synsätt. Jag ser regelbundna möten (1-2ggr/år) med polis/åklagare/sjukvård. Sjukvården kan få till sig var som varit bra/brustit i bevisföring. Vad som varit avgörande i en fällande/friande dom. Polis/åklagare kan få feedback på hur kvinnan mår efter processen, om något i deras agerande har påverkat måendet i pos eller negativ riktning. Förutom ovanstående kan kunskapsutbyte om resp. organisation, samt utveckling av riktlinjer dem emellan, göras vid dessa möten. Sista men inte minst: En namngiven och känd kontaktperson skall finnas vid resp. organisation, för snabb återkoppling vid ev. frågor i det kontinuerliga, dagliga arbetet! ______________________________________________________________________ Stefan Lind, kammaråklagare Göteborgs åklagarkammare Mats Eriksson, kammarchef Göteborgs åklagarkammare Marianne Ny, överåklagare Utvecklingscentrum i Göteborg Vi vill också utveckla samverkan med hälso- och sjukvården genom att vi gemensamt höjer och säkerställer kvaliteten på de skadedokumentationer och spårsäkringar som genomförs inom de olika vårdverksamheterna och att vi tillsammans utvecklar en snabbare handläggning. Det vi särskilt efterlyser är en större förståelse för de bevismässiga konsekvenserna av en undersökning av målsäganden och vilken betydelse dokumentationen får i en kommande domstolsprocess. Vi ser därtill en utvecklingspotential i hanteringen av rättsintyg där polis/åklagare kan bli tydligare i sina frågeställningar och oftare ställa upp alternativa hypoteser. Även utformningen av rättsintygen kan förbättras och bli mer pedagogiska, vilket en djupare samverkan mellan åklagare/polis och rättsmedicinalverket bör kunna bidra till. ___________________________________________________________________________ 9 Polisen Rolf Andersson Utvecklingsavdelningen Chef Utvecklingscentrum Väst Utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skadorna dokumenteras av rättsläkare vid barnärenden - utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skador dokumenteras av läkare (helst rättsläkare) vid vuxenärenden ___________________________________________________________________________ Hälso- och sjukvård VGR Barnskyddsteam Johanna Räntfors och Charlotte Hveem Sekretesslagen gör det svårt för hälso- och sjukvården att kontakta polisen i ett tidigt skede. Särskilt inom psykiatrin ser vi många fall där vi tänker att grövre brott kan komma att begås. Ibland vet vi att en patient har vapen t.ex. men eftersom straffsatsen är så pass lågt satt så möjliggör detta inte undantag från sekretesslagen. Särskilt frustrerande är detta när vi vet att personen kan vara labil och våldsam – och har partner och barn som kan råka illa ut. Vi ser att den medicinska och psykologiska utredningen har stor betydelse för att få en bild av hur grov en misshandel har varit, samt säkerställa att symtomen inte beror på sjukdom. 10 D. Socialtjänst och polis/åklagare? Hälso- och sjukvård VGR Barnskyddsteam, Johanna Räntfors och Charlotte Hveem Hur fungerar lagstiftningen om förundersökningssekretess tillsammans med socialtjänstens skyldighet att använda de uppgifter som framkommer (i förundersökningsmaterialet) för att säkerställa ett barns skydd? T.ex. vid ett samrådsmöte i ett tidigt skede av en förundersökning gällande sexuella övergrepp eller misshandel av barn. _______________________________________________________________________________ Stefan Lind, kammaråklagare Göteborgs åklagarkammare Mats Eriksson, kammarchef Göteborgs åklagarkammare Marianne Ny, överåklagare Utvecklingscentrum i Göteborg Vi ser också ett utvecklingsområde hos socialtjänsten när det gäller situationerna kring barnförhör. Vi kan se att bedömningarna om det finns förutsättningar för omedelbara omhändertaganden av barn skiljer sig åt inom de olika stadsdelsnämnderna i Göteborg, vilket gör att förutsebarheten för samverkande myndigheter, som polis och åklagare, minskar. T ex kan nämnas att prognosen för lagföring i ett ärende där barnet har omhändertagits i anslutning till förhöret är betydligt bättre än när så inte har skett. I det här sammanhanget kan också nämnas att ärenden där barn misstänks ha utsatts för brott är svåra och komplicerade. De ärendena lämpar sig inte för oerfarna handläggare, varken hos polis och åklagare eller hos socialtjänst och sjukvård. Vi kan idag t ex se att socialtjänstens handläggare ibland är mindre erfarna än vad ärendetypen kräver. _________________________________________________________________________ Polisen Rolf Andersson Utvecklingsavdelningen Chef Utvecklingscentrum Väst Säkra hur Sociala myndigheter kan komma in i ett tidigt skede i utredningen/familjen, paret som krisar. Gärna vid alla tider på dygnet. – Säkra långsiktig samverkan vid hämtning av tillhörigheter i hemmet. Ansvariguppdelning mellan soc. ochpolis. – Säkra återkoppling mellan Polis och sociala myndigheter. Utveckla system för att upphäva sekretess genom samtycke. __________________________________________________________________________________ 11 Christina Svensson Enhetschef för Kris- och relationsenheten Stöd till familjer och individer Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Soc. tjänst o polis/åklagare: Jag vill utveckla närmare samverkan mellan polis och Socialtjänst, Kriscentrum för kvinnor vid risk och skyddsbedömning samt säkerhetsplanering och säkerhetsbesiktning av boendet (för utsatt vid våld i nära relation). När en utsatt hen(och dess barn) får ett skyddsboende, hur kan vi tillsammans vara behjälpliga med hämtning av tillhörigheter? Jag vill utveckla informationsflödet från polis vid deras "patrullering" på gatan för att ingripa vid köp av sex. D.v.s. erbjuda KAST insatser vid dessa polisens insatser. ________________________________________________________________________ Ragnhild Ekelund Enhetschef Socialjouren Socialresursförvaltning Vi arbetar alltid i akuta ärenden så för vår del är det viktigaste utvecklingsområdet samverkan med polisen, i det akuta skedet då det förekommer våld i lägenhet där barn vistas, då barn själva blir utsatta för någon form av våld eller där barn tar kontakt med oss i ett senare läge men då berättar vad de har upplevt. Vi önskar att vi kan möta upp bättre – från båda håll då det förekommer våld. Hälso- och sjukvård VKV Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen. 12
© Copyright 2024