Konsekvensutredning med anledning av en ny
KONSEKVENSUTREDNING 2015-03-03 Dnr 3.4.16-919/15 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av en ny föreskrift om rapportering av mjölkleveranser A Allmänt Den 1 april 2015 försvinner mjölkkvoterna i EU. Dessa har tidigare reglerat hur mycket mjölk som har producerats på den europeiska marknaden. Mjölkkvoterna har kunnat överföras mellan jordbrukare genom försäljning eller när en mjölkgård arrenderas ut. Nya mjölkproducenter har kunnat ansöka om mjölkkvoter via en nationell reserv. Kvoterna har varit kopplade till det mejeriet som bönderna har levererat sin mjölk till. Jordbruksverket har bemyndigande att hantera mjölkkvoterna i Sverige genom förordning (SFS 1999:1319) om mjölkkvoter. Användandet av mjölkkvoter har också inneburit att medlemsländerna i unionen årligen har rapporterat in statistik om produktionen av mjölk i landet och ifall medlemslandet har överstigit den tilldelade mjölkvoten. Jordbruksverket har ansvarat för att uppköpare och direktförsäljare av mjölk har rapporterat in deras årliga volymer av mjölkleveranser från mjölkproducenter genom förordning (SFS 1999:1319) om mjölkkvoter. Från och med den 1 april 2015 ska medlemsländerna i EU rapportera in statistik över landets mjölkleveranser till uppköpare av mjölk. Detta ska de numera göra månadsvis istället för årligen. Jordbruksverket har bemyndigande för att rapportera statistiken om mjölkleveranser genom förordning (SFS 2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter. Förordningen ger Jordbruksverket bemyndigande att reglera hur uppköpare av mjölk ska rapportera in uppgifter om mjölkleveranser till Jordbruksverket. Tanken med denna föreskrift är att upphäva den gamla föreskriften om mjölkkvoter som blir överflödig när systemet för mjölkkvoter i EU försvinner. Föreskriften ska reglera hur och när uppköpare av mjölk i Sverige ska rapportera in statistik om mjölkleveranser till Jordbruksverket. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå EU:s regelverk säger att leveranser av obehandlad mjölk till ska rapporteras till Kommissionen varje månad. De specificerar att det är den första uppköparen av obehandlad mjölk som ska rapportera in till behörig myndighet, men reglerna säger inte när eller hur de ska göra det. Meningen med föreskriften är att reglera om vem, hur, när och vilka uppgifter som ska rapporteras till Jordbruksverket. Föreskriften ska också upphäva Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:18) om mölkkvoter. Denna föreskrift behövs inte längre eftersom systemet för mjölkkvoter försvinner den 1 april. Föreskriften har reglerat hur jordbrukare har kunnat flytta 1 (6) mjölkkvoter mellan sig och hur de har kunnat ansöka om mjölkkvoter ur den nationella reserven. I den gamla föreskriften finns regleringar som rör rapporteringen av leveranser av obehandlad mjölk. Dessa kommer att ersättas av regleringen i den nya föreskriften. Nedan följer motiveringar av paragraferna som finns i föreskriften. 1 och 2 §§ om vem som ska rapportera mjölkleveranser Första paragrafen bestämmer vem det är som ska rapportera in uppgifter och att det är till Jordbruksverket som uppgifterna ska rapporteras. Paragrafen bestämmer också hur det är tillåtet att rapportera in uppgifter på. Paragrafen behövs för att peka ut vilka som ska rapportera in uppgifter till Jordbruksverket och klargöra till vem uppgifterna ska lämnas. Andra paragrafen säger att uppköpare av mjölk ska registrera sin verksamhet hos Jordbruksverket. Denna paragraf behövs för att myndigheten ska veta vilka av som köper upp mjölk av producenter i landet. Jordbruksverket behöver ha ett register på uppköparna för att enkelt kunna ta kontakt med dem och veta vilka som ska lämna in uppgifter om mjölkleveranser. 3 § om vilka uppgifter som ska skickas in EU:s regelverk kräver att medlemsländerna rapporterar in uppgifter om levererad mjölk varje månad. Uppgifterna ska lämnas i måttet kilogram. Jordbruksverket måste detaljera vilka uppgifter som uppköparna ska skicka in till Jordbruksverket för att vi ska kunna tillgodose EU:s regelverk och själva veta vem det är som har rapporterat in uppgifterna. 4 § om när uppgifterna senast ska lämnas in EU:s regelverk säger att medlemsländerna ska lämna in uppgifter om mjölkleveranser senast den 25 varje månad. Jordbruksverket måste reglerna när uppgifterna senast ska ha lämnats till myndigheten. I föreskriften står det att uppgifterna ska lämnas senast den 20 varje månad. Jordbruksverket får på så sätt tid att sammanställa uppgifterna innan de ska lämnas till Kommissionen. Det finns då även tid att ta kontakt med ett företag som inte har rapporterat in uppgifter i tid utan att äventyra att rapporteringen till Kommissionen blir försenad. 5 § om beslut om undantag från bestämmelser i föreskriften En myndighet får inte i ett enskilt fall besluta om undantag från det som den själv har meddelat föreskrifter om, såvida inte myndigheten har gett sig en sådan rätt genom en särskild regel i föreskrifterna. Det är viktigt att det finns en sådan regel om undantag i föreskriften eftersom det kan uppstå situationer som inte går att förutspå och då det är motiverat att ge undantag. Myndigheten bedömer i det enskilda fallet om särskilda skäl för undantag finns. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd EU:s regelverk säger att berörda myndigheter ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att första uppköpare av mjölk rapporterar mjölkleveranser. I Sverige är det lämpligast att göra detta genom att göra en föreskrift. Det finns därför inga alternativa lösningar för att uppnå syftet med den här föreskriften. Föreskriften behövs för att vi ska kunna efterleva kraven från EU och se till att rapporteringen fungerar på ett enkelt sätt 2 (6) för både företagen som berörs av reglerna och administrationen av rapporteringen till Kommissionen. Nedan följer beskrivning av alternativa lösningar för varje paragraf i föreskriften. 1 och 2 §§ om vem som ska rapportera mjölkleveranser Det finns inga alternativa lösningar på vem som ska rapportera uppgifter till Jordbruksverket. Det skulle gå att reglera i vilket format som uppgifterna ska rapporteras in på. Jordbruksverket har valt att inte precisera i vilket format uppgifterna ska lämnas. Detta beror på att vi vill att företagen själva ska kunna välja hur de vill rapportera in uppgifterna till myndigheten. Vi kommer att erbjuda att företagen ska kunna rapportera via en blankett och kanske en e-tjänst. Vi kommer också att ta emot rapporteringen via brev, e-post eller fax. Vi vill ha uppgifterna i skrift eftersom det då går att spåra. Därför kommer det till exempel inte gå att rapportera via telefon. 3 § om vilka uppgifter som ska skickas in Det finns inga alternativa lösningar på att reglera vilka uppgifter som ska lämnas in till Jordbruksverket. Alla uppgifter behövs för att säkerställa att vi vet vem uppgifterna kommer ifrån och för att Jordbruksverket ska kunna rapportera in rätt uppgifter till Kommissionen. 4 § om när uppgifterna senast ska lämnas in Jordbruksverket måste reglera när uppgifterna senast ska lämnas till myndigheten. Detta datum kan vara vilket datum som helst före den 25 varje månad. Vi har valt den 20 för att ge företagen som ska rapportera in så mycket tid på sig som möjligt utan att detta äventyrar myndighetens egen rapportering till Kommissionen. 5 § om beslut om undantag från bestämmelser i föreskriften Att inte tillåta undantag på grund av särskilda skäl vore olämpligt eftersom det kan uppstå situationer som inte går att förutspå där ett undantag är nödvändigt. Konsekvenserna kan i dessa fall bli väldigt stora. För att vi ska kunna medge undantag måste bestämmelsen finnas. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Idag finns det 40 organisationer i Sverige som rapporterar in uppgifter till Jordbruksverket. Det är dessa som berörs av reglerna i föreskriften. Antal företag kan antingen öka eller minska marginellt under åren som kommer. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Bemyndigande för detaljering av reglerna kring rapporteringen av mjölkleveranser finns i 14 § i förordning (SFS 2011:926) om om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter. Bemyndigande för att upphäva föreskrift (SJVFS 2000:18) om mölkkvoter finns i 21 § i förordning (1999:1319) om mjölkkvoter. 3 (6) 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Reglerna kommer att innebära vissa administrativa kostnader för företagen som berörs av dem. Företagen och kostnaderna beskrivs mer ingående under avsnitt C Företag. Regleringen ger Jordbruksverket en möjlighet att besluta om att reglerna inte ska gälla i vissa situationen. Detta är till exempel om vissa företag får problem med att lämna in uppgifter i tid och vill ha lite extra tid för att rapportera in leveranserna. Detta kommer nästan aldrig att hända och kommer inte att påverka de administrativa kostnaderna för företagen. Regleringen upphäver Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:18) om mölkkvoter. Den administrativa bördan som försvinner i och med detta är 91 978 kronor. Siffran är hämtad från databasen Malin. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Den föreslagna föreskriften överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Det finns behov för särskilda informationsinsatser till företagen som är berörda av regleringen. Tidigare har företagen rapporterat in uppgifter om mjölkleveranser en gång om året. Nu kommer de att behöva göra detta en gång i månaden. Eftersom det rör sig om relativt få företag kommer Jordbruksverket att ha kontakt med dessa enskilt. Det kommer alltså inte behövas en stor insats för att nå ut med informationen till berörda parter. 8. Konsekvenser för landsbygden Inga regler i denna föreskrift har några konsekvenser för landsbygden. B Kommuner och landsting Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. 4 (6) C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (X) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Företagen som behöver rapportera in uppgifter om mjölkleverenser av obehandlad mjölk är dem som köper in obehandlad mjölk direkt från mjölkproducenter. Detta är mejerier som antingen förädlar mjölken själva eller säljer mjölken vidare till andra mejerier. Idag finns det 40 sådana företag registrerade hos Jordbruksverket. Storleken varierar väldigt mycket från det största företaget som köper in obehandlad mjölk över hela Sverige till små företag som köper in obehandlad mjölk från närliggande gårdar. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Det som redovisas under denna rubrik är tid och kostnader för att fylla i och skicka in uppgifter som regleringen kräver av företagen. Den formel vi använder för beräkningen av administrativa kostnader är Population x Frekvens x (Minuter x (Timlön/60). Det är ca 40 företag som kommer att lämna in uppgifter om mjölkleveranser. Vi uppskattar att det kommer att ta ungefär 10 minuter per gång att skicka in uppgifterna vi kräver av dem. Uppgifter ska lämnas in 12 gånger om året. I brist på uppgift om timlön för de företag som ska lämna in uppgifter om mjölkleveranser har vi använt en siffra från Agriwise: 220 kronor per timme. Det är den siffra som används för kalkyler inom landsbygdsprogrammet. Beräkningen visar en administrativ kostnad på 17 600 kronor totalt per år. Det innebär att det blir en administrativ kostnad på 440 kronor per företag. Nya företag kommer att behöva registrera sig på Jordbruksverket. Det kommer till ungefär 2-5 företag per år som mest. Det kommer att ta ungefär 5 minuter att fylla i blanketten som ska skickas in till Jordbruksverket. Företagen som redan har sin verksamhet registrerad berörs inte av regleringen. Beräkningen visar en årlig kostnad på 92 kronor totalt per år. Regleringen kommer att ge en administativ börda på 17 692 kronor per år för företagen som berörs av den. 5 (6) 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Företagen som berörs av föreskriften får inga andra kostnader i och med regleringen. Verksamheten bör inte heller påverkas mer än att företagen ska rapportera in uppgifter en gång i månaden istället för en gång om året som det var innan. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Föreskriften kommer inte att påverkva konkurrensförhållandena för företagen. 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Företagen kommer att behöva rapportera in uppgifter om mjölkleveranser en gång i månaden. Under tidigare år har de rapporterat in uppgifter om mjölkleveranser en gång om året. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Reglerna i föreskriften upplevs förmodligen som en större börda för små företag där färre personer jobbar i administrationen. Reglerna är utformade för att ge företagen så mycket valfrihet och tid som möjligt för att kunna rapportera in uppgifter om mjölkleveranser. D Samråd Samråd med berörda parter genomfördes den 20 februari – 27 februari. E Övrigt Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning. F Kontaktperson Mathias Sandin Lindqvist Telefon 036 - 15 62 43 E-mail Mathias.Sandin-Lindqvist@jordbruksverket.se 6 (6)
© Copyright 2024