Konsekvensutredning med anledning av förslag
KONSEKVENSUTREDNING 2015-02-26 Dnr 3.2.16-1158/15 Landsbygdsutvecklingsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:22) om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet A Allmänt Grundföreskriften innehåller kompletterande bestämmelser om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet utifrån interimistisk svensk lagstiftning och EU:s lagstiftning för programperioden 2014-2020. Föreskriften reglerar idag ansökan för vissa företags- och projektstöd som man har kunnat söka stöd för från och med 3 september 2014 trots att det svenska programmet ännu inte är godkänt. Föreskriften innebär att man kan ta emot en ansökan men inte handlägga och besluta den. Först när det svenska landsbygdsprogrammet beslutats och den svenska landsbygdsförordningen är på plats kan man handlägga, besluta och betala ut stöd inom landsbygdsprogrammet. I föreslagen ändring av föreskriften öppnas ansökan upp för ytterligare fyra stöd. Dessa är: Kompetensutveckling Demonstrationer och information Rådgivningstjänster Fortbildning av rådgivare. Stöd för kompetensutveckling avser gruppaktiviteter såsom kurser och workshops. Stöd till rådgivningstjänster och stöd till fortbildning av rådgivare får enligt 3 kap. 2 § lämnas till Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket eller Skogsstyrelsen. Dessa myndigheter kan sedan upphandla verksamhet inom dessa stöd. I de fall behörig myndighet upphandlar verksamhet som omfattar kompetensutveckling, demonstrationer och information, rådgivningstjänster eller fortbildning av rådgivare ska det i ansökan om stöd framgå hur myndigheten säkerställer att de krav som anges avseende dessa åtgärder i bilaga 2 till föreskriften uppfylls vid upphandlingen. Ansökansregler för övriga företagsstöd och projektstöd, stödspecifika regler, regler för överlåtelse av beslut om stöd och regler för utbetalning av stöd kommer att läggas till i en kommande föreskrift som planeras att beslutas under hösten 2015. 1 (6) 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Generellt om föreskriften Det nya landsbygdsprogrammet för 2014-2020 införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/20131. När landsbygdsprogrammet införs måste det finnas klara regler i form av föreskrifter om vad som gäller för de områden som inte regleras av EU eller på svensk förordningsnivå. Dessa föreskrifter är en förutsättning för att ansökningar ska kunna tas emot och att stöd ska kunna betalas ut. Om dessa regler inte införs kommer potentiella stödsökande inte kunna få stöd för de insatser de genomfört. Det svenska programmet är ännu inte godkänt men det är viktigt att målgruppen får tillgång till kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamheten så snart som möjligt bl.a. för att få ökad kunskap så att de kan klara sina åtaganden inom det nya landsbygdsprogrammet. Om vi inte öppnar upp för dessa åtgärder i maj förlorar vi hela höstens kurs- och rådgivningsverksamhet. Eftersom stora delar ska hinna upphandlas måste möjligheten att ansöka finnas före sommaren. Jordbruksverket har därför för avsikt att besluta om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet (SJVFS 2014:22) genom; Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter(SJVFS 2014:22) om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Beskrivning av föreslagna ändringar i föreskriften Beskrivning av föreslagna ändringar i föreskriften finns i Bilaga till konsekvensutredning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Generellt om föreskriften För att stöd ska kunna sökas för föreslagna åtgärder inom landsbygdsprogrammet måste det finnas en föreskrift på plats som reglerar detta. Bemyndigandet som anges i 3 § förordningen (2015:45) om ansökan om och handläggning av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, ger oss möjlighet att föreskriva om regler för att ta emot ansökningar om stöd. Den ger oss dock inte bemyndigande att handlägga ansökningar om stöd och ta emot ansökningar om utbetalning. Någon alternativ lösning för det man vill uppnå finns inte. Finns inte föreskriften på plats kan stöd för dessa åtgärder inte sökas från och med maj 2015. Detta skulle innebära att Sverige inte kan utnyttja de EU-medel som tilldelats landet för dessa åtgärder fullt ut. Det skulle också innebära att den enskilde sökanden inte skulle kunna erhålla något stöd för sina genomförda aktiviteter. Om inte föreskriften finns på plats riskeras att vissa satsningar inte kan komma att genomföras eller genomförs senare, vilket kan påverka konkurrenskraften, mångfalden och hållbarheten på landsbygden. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 2 (6) 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av regleringen är de som söker stöd ur Europeiska fonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket och Skogsstyrelsen. De som söker stöd kan vara företag och organisationer som anordnar rådgivning och kompetensutveckling samt myndigheter. Närmare beskrivning om vad för företag som berörs av de olika stöden framgår av avsnitt C, punkt 1. Statens jordbruksverk, länsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket och Skogsstyrelsen tar emot ansökningar och kommer att handlägga och besluta i dessa ärenden. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Regleringen införs Regleringen innebär en administrativ börda för den som vill söka något av de stöd som omfattas av förslaget. Denna beräknas vara jämförbar med den administrativa börda som varit under programperioden 2007-2013. För beräkning av den administrativa bördan för företagen, se avsnitt C, punkt 2. Några andra kostnader utöver de administrativa kommer inte att belasta sökanden. Regleringen införs inte Detta alternativ innebär att den sökande inte drabbas av några kostnader. Samtidigt kan vi som medlemsstat inte ta emot ansökningar inom landsbygdsprogrammet om regleringen inte införs. Sverige och de sökande kan då komma att förlora finansiering för aktiviteter som genomförs inom de berörda åtgärderna. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med skyldigheterna i det nya landsbygdsprogrammet och de övergripande regelverk som reglerar området. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Reglerna kan införas först när den interimistiska landsbygdsförordningen (2015:45) om ansökan om och handläggning av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, trätt i kraft. Den beräknas att träda i kraft i mars 2015. Information om sökbara stöd och regler för ansökan kommer att nå de som berörs genom ansökningsblanketter och anvisningar samt genom Jordbruksverkets webbplats. 7. Konsekvenser för landsbygden Det är viktigt att föreskriften kommer på plats, eftersom åtgärderna i föreskriften kommer att bidra till en positiv utveckling på landsbygden. Angivna stöd ingår i förslaget till svenskt landsbygdsprogram. 3 (6) B Kommuner och landsting Markera med x (X )Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. C Företag Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Under hela programperioden beräknas 2000 företag söka stöd för kompetensutveckling och stöd för demonstrationer och information. Beräkningen grundar sig på antalet ansökningar under den förra programperioden då 1962 ansökningar kom in från företag under perioden 2007-2013 inom åtgärd 111 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning. I det nya landsbygdsprogrammet kommer företag kunna ansöka om stöd för kompetensutveckling och stöd för demonstrationer och information. Stöd för rådgivningstjänster och stöd för fortbildning av rådgivare kommer inte att kunna sökas av företag eftersom det i kommissionens förordning (1305/2013, art. 15 punkt 3) framgår att denna verksamhet ska upphandlas. Detta talar för färre ansökningar från företag i landsbygdsprogrammet 2014-2020. Företagen kommer dock att vara tvungna att göra separata ansökningar för stöd för kompetensutveckling respektive stöd för demonstrationer och information. Detta talar för fler ansökningar från företag i landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sammantaget är bedömningen att antalet ansökningar från företag kommer att ligga på samma nivå som under förra programperioden, det vill säga 2000 ansökningar. Detta motsvarar 333 ansökningar per år, räknat på åren 2015-2020 det vill säga sex år. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Kraven på informationslämnande för att ansökan ska anses inkommen är få och omfattar endast information om vem som ansöker, organisations- eller personnummer och adress samt uppgifter om vad ansökan avser. Det tar endast ett par minuter att fylla i. För att behörig myndighet ska kunna handlägga, välja ut och besluta en ansökan om stöd krävs även andra uppgifter från sökanden. Samtliga uppgifter som ska skickas in framgår av bilaga 2 i förslaget på föreskrift. Det totala uppgiftslämnandet per ärende 4 (6) vid ansökan om stöd 2007-2013 motsvarar det totala uppgiftslämnandet per ärende under perioden 2014-2020 med den skillnaden att man ska kunna använda sig av e-ansökan. En projektstödsansökan tar i snitt 10 timmar att fylla i, men de som söker stöd för kompetensutveckling och stöd för information och demonstrationer kommer att ansöka ett flertal gånger under programperioden och kommer därmed att ha en större vana att fylla i dessa typer av ansökningar. Vi har bedömt att det tar ca 8 timmar, dvs. 480 min, att fylla i ansökan. De som fyller i ansökan är i huvudsak agronomer eller ekonomer. En agronom hade 2013 enligt SSYK (Standard för svensk yrkes-klassificering) i SCB´s databas en lön på 34 500 kr per månad och en ekonom hade 2013 en månadslön på 35 500 kr per månad, enligt Jordbruksverkets uppgifter från hantering av nationella projekt. Snittlönen på dessa yrkeskategorier för 2013 blir 35 000 kr per månad. När vi lägger på lönekostnadspåslaget 42,68 procent får vi en snittlön per månad på 49 938 kr. För år 2013 blir lönen inklusive lönekostnadspåslag 49 938 kr x 12 = 599 256 kr per år. Årsarbetstiden vi ska använda oss av i programperioden 2014-2020 är 1 720 timmar vilket ger en lön per timme inklusive lönekostnadspåslag för år 2013 på 599 256 kr/1 720 timmar = 348 kr per timme. För att få fram snittlönen som vi ska använda oss av för att göra beräkningen för hela programperioden behöver vi veta lönekostnaden per timme halvvägs in i programperioden, dvs. för år 2017. Detta räknar vi fram genom att ta hänsyn till en uppräkning av lönen per år som vi bedömer kommer att ligga på 2 procent årligen. År 2017 får vi då medellönekostnaden 377 kr per timme. Kostnaden för att fylla i ansökan om stöd för kompetensutveckling och ansökan om stöd för information och demonstrationer blir därför 1 004 328 kr per år (480 min/företag x 333 företag x 377 kr/tim x 1/60 tim/min). Ett projekt på Jordbruksverket, HIT-projektet, tittade på elektroniska ansökningar och projektet gjorde i sin nyttokalkyl för detta bedömningen ”Det finns ett antal olika nyttor i strukturen som vi anser vara tidsbesparande, bl.a. att sökanden slipper att leta i informationsmaterial, att administrationen i ärendet samlas på ett ställe, att sökanden i högre grad än nu slipper komplettera ansökan. Utifrån detta resonemang antar vi att administrationen förenklas med e-tjänsten så att en besparing av nedlagd tid minskar med 25 % ”. I detta ingår utöver ansökan även bilagor. Vi ser därmed med hjälp av införandet av e-ansökan en möjlighet till en potentiell minskning av tiden för uppgiftslämnandet och därmed av den administrativa bördan med upp till 25 procent. I beräkningen av den administrativa kostnaden i ovanstående stycke har hänsyn till denna besparing inte beaktats. Vi bedömer att det inte blir någon som kommer att ansöka om överlåtelse av ansökan om stöd inom nämnda delåtgärder. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Företagen behöver inte vidta några åtgärder till följd av de föreslagna ändringarna förutom de insatser som görs inom projekten. 5 (6) 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Stödet har ingen inverkan på konkurrensförhållandena för företagen. Samma villkor gäller för alla rådgivningsföretag. 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regleringen har ingen påverkan på företagen i andra avseenden. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag. D Samråd Jordbruksverket ska enligt förordning (2015:45) om ansökan om och handläggning av stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ge Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Vattenmyndigheterna tillfälle att yttra sig över föreskriften. Föreskriften kommer att skickas ut på samråd under februari 2015. E Övrigt Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning. Jordbruksverket har lagt till punkt A7 Konsekvenser för landsbygden. F Kontaktpersoner Cecilia Landström, tfn 036-15 57 10 Malin Flink, tfn 036-15 52 46 Niklas Björkman, tfn 036-15 58 31 Saranda Daka, tfn 036-15 59 26 cecilia.landstrom@jordbruksverket.se malin.flink@jordbruksverket.se niklas.bjorkman@jordbruksverket.se saranda.daka@jordbruksverket.se 6 (6)
© Copyright 2024