Sjuksköterskans rapportering - en risk för
SJUKSKÖTERSKANS RAPPORTERING – EN RISK FÖR PATIENTSÄKERHETEN? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV RAPPORTERING MARINA LORENTZON AMANDA ÖSTLUND Examensarbete i omvårdnad 61-90 hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö SJUKSKÖTERSKANS RAPPORTERING – EN RISK FÖR PATIENTSÄKERHETEN? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV RAPPORTERING MARINA LORENTZON AMANDA ÖSTLUND Lorentzon, M & Östlund, A. Sjuksköterskans rapportering – en risk för patientsäkerheten? En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2015. Bakgrund: Rapporten är ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor och annan hälsooch sjukvårdspersonal och används dagligen. Rapporteringen kan ske både muntligt och skriftligt. Det finns strukturerade kommunikationsverktyg, såsom SBAR. Både WHO och Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska använda SBAR. Rapporteringen är ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv och det finns visst eller stort förbättringsbehov. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Metod: Litteraturstudien inkluderar elva kvalitativa studier. Databassökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och PsycInfo. Artiklarna har lästs, kvalitetsgranskats med en modifierad granskningsmall och analyserats. I innehållsanalysen framkom 127 koder som placerades i kategorier och slutligen i teman. Resultat: Två teman och åtta kategorier togs fram. Under temat organisation och struktur framkom det att kommunikationsstruktur efterfrågades vid rapportering, organisationen prioriterar inte rapporteringen och hög arbetsbelastning och stress påverkade rapporteringen negativt. Under temat relationer och störande moment framkom det att skillnader fanns mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskans rapport, avbrott och andra störande moment såsom frågor mitt i rapporteringen påverkade rapporten negativt samt att tillit var en bidragande faktor för en lyckad rapport. Konklusion: Rapporteringen var värderad eftersom den hjälpte sjuksköterskorna att prioritera och planera arbetsdagen. Det framkom att det fanns risker för patientsäkerheten vid rapporteringen. Det kom även fram vad sjuksköterskorna karaktäriserar som en bra rapportering. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god omvårdnad. Nyckelord: Omvårdnad, patientsäkerhet, patientöverlämning, rapportering, sjuksköterska. NURSING HANDOVER – A RISK FOR PATIENT SAFETY? A LITERATURE REVIEW ON NURSES’ EXPERIENCES OF HANDOVER MARINA LORENTZON AMANDA ÖSTLUND Lorentzon, M & Östlund A. Nursing handover – a risk for patient safety? A literature review on nurses’ experiences of handover. Degree project in Nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2015. Background: The shift report is a valuable tool for nurses and other health care professionals, which is used on a daily basis. The handover can be delivered both verbally and in writing. There are structured communication tools, such as SBAR, which are recommended for use by health care professionals by WHO and Socialstyrelsen. The shift report is a risky element from a patient safety perspective and there is some or considerable need for improvement. Aim: To enlighten nurses’ experiences of handover. Method: The literature review includes eleven qualitative studies. The search was done in the databases PubMed, Cinahl, Scopus and PsycInfo. The articles have been read, quality controlled and analysed. In the content analysis 127 codes were found and placed into categories and themes. Result: Two themes and eight categories emerged. The theme organisation and structure showed that a communication structure was requested, the organisation did not prioritise handover, and high workload as well as stress had a negative effect on the handover. The theme relationships and disturbing elements showed that there were differences in the handover between an experienced and an unexperienced nurse, interruptions and other disturbing elements, such as questions in the middle of the shift report, had a negative effect on the handover, and, finally, that trust was a contributing factor for a successful shift report. Conclusion: The handover was valued since it helped the nurses to prioritise and to plan their day. It showed that there were risks for the patient safety with the shift report. It also showed what the nurses’ characterise as a good handover. When deficiencies emerged, the patient safety was jeopardised and so was the possibility for good nursing. Keywords: Handover, nurse, nursing care, patient safety, shift report. FÖRORD Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ann-Britt Ivarsson Ekedahl som under skrivandet av denna uppsats varit en oersättlig resurs. Hennes otroliga engagemang, värdefulla förslag och support har varit till stor hjälp under arbetets gång. Stort tack! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning .................................................................................................................. 1 Bakgrund .................................................................................................................. 1 Rapportering ........................................................................................................ 1 Standardiserade kommunikationsverktyg ............................................................ 2 Patientsäkerhet ..................................................................................................... 3 Problemformulering ............................................................................................. 3 Syfte ......................................................................................................................... 3 Definitioner .......................................................................................................... 3 Metod ....................................................................................................................... 4 Inklusions- och exklusionskriterier ...................................................................... 4 Databassökning .................................................................................................... 5 Urval ................................................................................................................ 6 Kvalitetsgranskning ............................................................................................. 6 Dataanalys ............................................................................................................ 7 Etiskt resonemang ................................................................................................ 8 Resultat .................................................................................................................... 8 Organisation och struktur..................................................................................... 8 Rapporteringens utformning och lokalisation .................................................. 8 Behov av struktur vid rapportering .................................................................. 9 Organisationens påverkan .............................................................................. 10 Hög arbetsbelastning och stress ..................................................................... 10 Relationer och störande moment ....................................................................... 11 Novis och expert ............................................................................................ 11 Frågor och avbrott .......................................................................................... 11 Tillit till kollegan ........................................................................................... 12 Svårigheter med rapporteringen ..................................................................... 13 Diskussion .............................................................................................................. 13 Metoddiskussion ................................................................................................ 13 Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................ 13 Databassökning och urval .............................................................................. 14 Kvalitetsgranskning ....................................................................................... 15 Dataanalys ...................................................................................................... 16 Resultatdiskussion ............................................................................................. 16 Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet .................................................. 16 Oerfaren och ostrukturerad ............................................................................ 17 Personcentrerad vård och patientsäkerhet...................................................... 19 Konklusion ............................................................................................................. 21 Förslag på kunskapsutveckling och förbättringsarbete .......................................... 21 Referenser .............................................................................................................. 22 Bilagor ................................................................................................................... 26 Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation ........................................................... 27 Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården .............................. 28 Bilaga 3, Databassökning................................................................................... 29 Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning ............................................ 31 Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet ............................... 32 Bilaga 6, Översikt kategorier ............................................................................. 33 Bilaga 7, Artikelmatris ....................................................................................... 34 INLEDNING Under första terminen på sjuksköterskeprogrammet sker undervisning om struktur vid rapportering och vilka risker en ofullständig rapport kan medföra. Under den verksamhetsförlagda utbildningen i termin två och fyra har författarparet haft olika erfarenheter och upplevelser av rapportering. Vid rapporteringen uppstod missförstånd då personalen använde avancerade medicinska termer, rapporten inte gavs till all personal samt personalen kommunicerade på olika sätt. Rapporten skilde sig åt beroende på vilken avdelning eller arbetsplats den utfördes på. Efter våra erfarenheter av rapportering på sjukhus under de verksamhetsförlagda utbildningarna väcktes ett intresse av att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av rapportering ser ut. BAKGRUND Kommunikation inom vården är nödvändig. Kommunikation innebär överföring av information (Fossum, 2010). Det finns många skäl till varför kommunikationen inom hälso- och sjukvården kan brista. Alberta Health Services (2010) presenterar några anledningar till detta; tillexempel skilda kommunikationsstilar, ständiga avbrott, hög aktivitetsnivå och stress. Bristande kommunikation bland vårdpersonal bidrar till majoriteten av vårdskadorna som drabbar patienter (Socialstyrelsen, 2015a; Wallin & Thor, 2008). Rapportering Tidigare studier som behandlar rapportering har fokuserat på funktionen, formen och effektiviteten. Detta har lett till att forskning har undersökt nödvändigheten av rapportering (Sexton m.fl. 2004). Även platsen där rapporteringen sker har diskuterats – ska det vara vid sjuksköterskeexpeditionen eller inne hos patienten? (Evans m.fl. 2012) Vid skiftbyte sker patientöverlämning och information om patienten rapporteras över till nästa tjänstgörande personal (Sharp, 2012). Inspektionen för vård och omsorg (2014) beskriver rapporteringen som ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Bristen på struktur gör att informationen som rapporteras över vid skiftbytet lätt blir otillräcklig och otydlig vilket leder till att missförstånd kan uppstå (Sharp, 2012). Muntlig rapportering används som dialog, reflektion och kunskapsutbyte (a a). I rapporten koncentrerar sig sjuksköterskorna ofta på det medicinska kring patienten, där diagnos är viktigt att få med (Ekman & Segesten, 1995). Risker med muntlig rapportering är att den som rapporterar fokuserar på sina egna värderingar och kan därför missa viktig information samt att rapporten kan vara tidskrävande (Meissner m.fl. 2007; Sharp, 2012). World Health Organization, WHO (2007) rekommenderar att frågor ska vara en del av rapporteringen. För många frågor, irrelevanta frågor eller frågor ställda vid fel tidpunkt kan väcka irritation (Sharit m.fl. 2008). Rapporteringen sker oftast på sjuksköterskeexpeditionen där patienten inte är närvarande (Griffin, 2010). Det finns även bedsiderapportering som innebär att sjuksköterskorna utför sin rapport muntligen och i anslutning till patienten (Anderson & Mangino, 2006). Skriftlig rapportering innebär att personalen på egen hand läser på om patienterna. Fördelar med den skriftliga rapporteringen är att personalen kan läsa in sig mer 1 noggrant på nya patienter och mindre på patienter som de haft skiftet innan. Det är även positivt att personalen kan gå tillbaka och titta på rapporten vid ett senare tillfälle. Nackdelar med skriftlig rapportering är att det inte finns någon möjlighet att reflektera och ställa frågor (Sharp, 2012). I en liten studie av Croos (2014) med 26 deltagare värderar sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och annan hälso- och sjukvårdspersonal sin egen förmåga vid rapportering. Sju personer svarade att de var ”mycket bra” på rapportering, 14 svarade ”bra”, tre personer svarade att de var ”dåliga” på det och två personer kunde inte bedöma sin rapporteringsförmåga. Studien visar även att de svarande finner rapporteringen mycket positiv vilket indikerar att de värderar tiden de lägger på rapporteringen samt att det är ett värdefullt verktyg för säker vård (a a). Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som är viktiga att studera som blivande sjuksköterska (Furåker & Nilsson, 2013; Svensk sjuksköterskeförening, 2010a). Längden av yrkeserfarenhet kan påverka rapporteringens utformning, kvalitet och innehåll (Taylor, 2002). Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1993) visar att det finns skillnader mellan en novis och en erfaren sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan, experten, arbetar från en djup förståelse och kan se helheten i situationen. Sjuksköterskan som är novis eller avancerad nybörjare uppfattar inte hela situationen då den är ny och främmande (a a). Benner (1993) skriver att erfarenheten inte enbart syftar på antalet yrkesår utan snarare på processen som var sjuksköterska genomgår. En av de största anledningarna till att tillbud och andra händelser i vården sker beror på att kommunikationen mellan personalen har brustit (Sveriges kommuner och landsting, 2010). WHO (2007) har strukturerat en modell för säker kommunikation och informationsöverföring som Socialstyrelsen (2015a) använder sig av. Modellen innefattar bland annat att en standard ska utvecklas för hur patientinformation ska förmedlas mellan olika arbetsskift, vårdenheter och verksamheter. Informationen ska begränsas så att det enbart är det nödvändiga som rapporteras utifrån den givna situationen (WHO, 2007). Standardiserade kommunikationsverktyg Standardiserad kommunikation hjälper hälso- och sjukvårdspersonal till samma kommunikationsstil. Detta leder till att de har gemensamma förväntningar på strukturen och vilken information som kommer att utbytas (Alberta Health Services, 2010). Genom att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg stöds personalen då en viss standard säkerställs oberoende av yrkeskategori och personlighet. Det finns flera olika kommunikationsverktyg såsom checklistor, rapporter och modeller (Lindh & Sahlqvist, 2012). Exempel på ett standardiserat kommunikationsverktyg är SBAR (Sharp, 2012; Wallin & Thor, 2008). WHO (2007) föreslår att en standardiserad metod för kommunikation bör användas. För att öka patientsäkerheten arbetar de olika landstingen med säker kommunikation genom SBAR som är ett strukturerat sätt att ge information i vården (Socialstyrelsen, 2014). SBAR är en förkortning som står för situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation (bilaga 1). Samtalet avslutas med frågor, dels för förtydligande; dels för att få bekräftelse på att informationen är rätt uppfattad (Sveriges kommuner och landsting, 2010). 2 Patientsäkerhet En litteraturstudie som granskat 218 studier presenterar att det finns ett tydligt samband mellan rapportering och risker för patientsäkerheten (Wong m.fl. 2008). Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson (1991) diskuterar patientsäkerheten bland sina 14 delfaktorer för den grundläggande sjukvården. Hon framhåller att i sjuksköterskans utbildning bör kunskap om säkerhetsföreskrifter och säkerhetsåtgärder ingå. Hon uttrycker i den nionde delfaktorn att den sjuke inte själv kan påverka sin omgivning om denne anser att den skadar denne utan att det är sjuksköterskans ansvar att skydda patienten mot vårdskador (a a). Virginia Hendersons (1991) 14 punkter, se bilaga 2. I en avhandling av Ödegård (2006) presenteras fem punkter med potentiella riskfaktorer som vårdpersonalen anser kan orsaka patientskador. Dessa punkter är hög patienttillströmning, bristande professionell erfarenhet, bristande interprofessionell kommunikation och samverkan, brister relaterade till den fysiska miljön samt brister relaterade till arbetstider (a a). Inom hälso- och sjukvården ses patientsäkerhet som det viktigaste kvalitetsområdet (Socialstyrelsen, 2014) och är ett grundläggande krav enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL. Patientsäkerhet definieras enligt 1 kap 6 § Patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL som skydd mot vårdskada. Bristfällig patientsäkerhet leder till vårdskador som i sin tur orsakar lidande för patienten, förlängd vårdtid och kostnader för samhället (Lindh & Sahlqvist, 2012; Sveriges kommuner och landsting, 2014). Problemformulering Patientöverlämningen är ett värdefullt verktyg för hälso- och sjukvårdspersonalen (Croos, 2014) och används dagligen vid skiftbyte, när patienten byter avdelning eller vårdenhet (Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Det beskrivs även som ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv (Sharp, 2012; Wong m.fl. 2008). I Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet (2015b) beskrivs det att brister i utbildning och kompetens är de vanligaste orsakerna till att vårdskada uppstår. Olika yrkesgrupper, såsom sjuksköterska, undersköterska och läkare, skattar överlämningar och överföringar av patienter och information som ett område med visst eller stort förbättringsbehov (a a). Tidigare studier har framförallt undersökt effektiviteten, funktionen och utformningen av rapportering (Sexton m.fl. 2004). Under litteratursökningarna fann författarparet en kunskapslucka gällande rapportering, nämligen sjuksköterskors erfarenhet av rapportering. Detta område är relevant då medvetenheten kring andra sjuksköterskors erfarenheter kan utveckla och förbättra den enskilda sjuksköterskans egen förmåga att utföra en bra rapport. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Definitioner Rapportering kallas även för patientöverlämning och utförs av sjuksköterskor eller annan vårdpersonal (Sharp, 2012). Rapporten kan utföras både muntligt och skriftligt (a a). Det kan ske vid skiftbyte och när patienten byter avdelning eller vårdenhet. Syftet med en rapport är att ge personal en överblick av patienten 3 (Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Vid en rapport överförs hela eller delar av ansvaret till annan sjukvårdspersonal (Australian Medical Association, 2006). I detta arbete används rapport, rapportering och patientöverlämning som synonyma begrepp. I 1 kap. 4 § PSL framgår det att hälso- och sjukvårdspersonal bland annat består av de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som assisterar personal med legitimation. Detta är den definition av annan vårdpersonal som används i denna litteraturstudie. I Bonniers svenska ordbok (Malmström m.fl. 2007) beskrivs erfarenhet som upplevelse, kunskap, kunnighet som bygger på upplevelse och iakttagelse, praktiskt vetande och livserfarenhet. Erfarenhet definieras i denna studie som tidigare upplevda händelser samt tankar, känslor och åsikter kring det som upplevts. METOD I denna litteraturstudie har vetenskapliga artiklar gallrats, granskats och kvalitetsbedömts. Enligt Willman m.fl. (2011) bör dessa moment utföras systematiskt och redovisas för läsaren. I studien har Willmans m.fl. (2011) tillvägagångssätt för att systematiskt kunna finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur i sju steg använts. Dessa sju steg innefattar att problemet definieras och avgränsas med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier samt att en plan för litteratursökningen utformas och genomförs. Sedan tolkas och sammanställs bevisen i studierna innan rekommendationer slutligen baseras på bevisens kvalitet (a a). Det sista steget har justerats då rekommendationer i denna litteraturstudie inte har baserats på bevisens kvalitet. Syftet konstruerades med hjälp av en strukturerad frågeställning. För frågeställningar som besvaras med studier med kvalitativ metodansats ska undersökningsgruppen, området och resultatet preciseras (Willman m.fl. 2011). Modellen användes som ett hjälpmedel för att hitta huvudbegrepp som behövdes för att blocksökning ska kunna genomföras. Tabell 1. Strukturerad frågeställning. Undersökningsgrupp (population) Område Sjuksköterskor Rapportering Resultat Erfarenhet Inklusions- och exklusionskriterier Artiklar som berör sjuksköterskors erfarenheter av rapportering, såväl skriftlig som muntlig, har inkluderats. Eftersom de befunnits relevanta för studiens syfte. Artiklar som behandlar sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals samt sjuksköterskestudenters gemensamma erfarenheter av rapportering har även inkluderats. Däremot har artiklar som enbart gäller annan hälso- och sjukvårdspersonal än sjuksköterskor exkluderats. Studierna kan behandla andra områden än allmänsjuksköterskans. Studier som berört ett specialistområde på ett sådant sätt att det inte kan appliceras på allmänsjuksköterskans rapport har exkluderats. 4 Artiklar från tidskrifter utan referentgranskning har exkluderats, likaså artiklar som enbart presenterar erfarenheter med kvantitativa data har exkluderats. Språk i vetenskapliga artiklar har begränsats till engelska, svenska, norska och danska. Inga begränsningar har angivits angående publiceringsårtal. Artiklar som inkluderats i studiens resultatdel uppnår medelhög eller hög kvalitet vid en kvalitetsgranskning (bilaga 5). Databassökning När det aktuella syftet var etablerat gjordes pilotsökningar. Sedan genomfördes databassökning i fyra databaser. Enligt Polit & Beck (2014) innehåller databaserna PubMed, Cinahl och Scopus tidskrifter inom omvårdnad. Databasen PsycInfo innehåller psykologisk forskning inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Efter sökningarna i PubMed och Cinahl gjordes därför ytterligare sökningar i databaserna Scopus och PsycInfo. De två senare databaserna kände författarparet inte till sedan tidigare och bokade därför ett möte med en bibliotekarie för att få kunskap. Inför sökningarna identifierades tre sökblock utifrån syftet och den strukturerade frågeställningen (se tabell 1) i enlighet med SBU (2014). När kärnan för sökblocken identifierats hittades synonymer till dessa. Synonymer används för att minska risken att missa relevanta artiklar i sökningen (a a). De synonyma begreppen kombineras med den booleska termen OR, och varje sökblock kombineras sedan med den booleska termen AND (SBU, 2014). Genom att använda synonyma begrepp och den booleska termen OR får det till resultat att sökningarna ökas liksom sensitiviteten, om man jämför med sökning på enstaka ord (Willman m.fl. 2011). Trunkering används vid sökord där olika ändelser kan förekomma, detta för att få en bredare sökning (SBU, 2014). Trunkeringar är märkta med trunkeringstecknet *. Sökord som sökblocken utgått från: - Nurs* OR Nurse OR Nursing - Patient handoff OR ”handoff” OR ”shift report” OR ”change-of-shift” - Experienc* OR attitude* OR perception* Med hjälp av Karolinska institutets (2015) översättningsverktyg för översättning av svenska ord till Medical Subject Headings (MeSH) och MeSH-träden identifierades relevanta söktermer till blocksökningarna samt synonyma ord. Vid sökningarna i databaserna användes både ämnesord och fritextsökningar. Fritextord används för att fånga upp de allra senaste artiklarna som ännu inte blivit indexerade (SBU, 2014). Ämnesorden i PubMed benämns MeSH och i Cinahl kallas ämnesorden för Cinahl Headings (MH) (Willman m.fl. 2011). I databasen Scopus användes enbart fritextord eftersom det inte finns ämnesord som sökalternativ. I PsycInfo används Thesaurus för ämnesord. För att få en översikt över vilka termer som använts i databassökningarna se bilaga 3. Databaserna är uppbyggda på olika sätt och därför får olika vägar för varje söksystem utvecklas (Willman m.fl. 2011). Sökblocket ”rapportering” har behövt modifieras i Cinahl och Scopus. I Cinahl gjordes sökningar i detta block enbart med ämnesord då fritextord resulterade i för många träffar. Detta i enlighet med Forsberg & Wengström (2013). Vid sökningen i Scopus valdes termerna ”changeof-shift” och ”shift report” då de andra sökorden hade flera tolkningar och 5 databasen berör flera ämnen än medicin och omvårdnad. Genom dessa förändringar behölls en hög specificitet. Urval Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska urvalet av artiklar beskrivas. Beskrivningen ska bland annat innefatta publiceringsårtal, antal träffar i de olika databaserna, presentation av de valda artiklarna och eventuella avgränsningar (a a). Informationen presenteras i bilaga 3 och bilaga 7. Databassökningen genererade 171 artiklar i PubMed, 368 från Cinahl, 292 i Scopus och 52 från PsycInfo. Samtliga titlar lästes och titlar som eventuellt svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut. De utvalda artiklarnas abstrakt granskades. När abstraktet granskats valdes de som tycktes svara på syftet ut för granskning av hela artikeln. När artiklarna genomlästs noggrant valdes åtta artiklar ut från PubMed, åtta från Cinahl, åtta från Scopus och tre från PsycInfo. Då första sökningen gjordes i PubMed återfanns sex av artiklarna i Cinahl. Efter sökningen i Cinahl gjordes en sökning i Scopus som resulterade i sju dubbletter och en ny artikel. Slutligen gjordes en sökning i PsycInfo som resulterade i tre dubbletter. Totalt genererade databassökningen elva artiklar, varav tio hade kvalitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga utvalda artiklar avsåg intervjuer, antingen individuellt eller genom fokusgrupp. Sex studier gällde observationer och fyra studier hade även andra datainsamlingsmetoder såsom enkät och journalanalys. Artiklarna som valdes till litteraturstudien publicerades mellan 2000 och 2014. En granskning av de valda studiernas referenser och även andra litteraturstudiers källor har gjorts. Detta genererade inte i några nya artiklar. Kvalitetsgranskning För att säkerställa att subjektiviteten blir så liten som möjligt har granskning och kvalitetsbedömning gjorts av båda författarna oberoende av varandra, detta i enlighet med Willman m.fl. (2011). Efter den enskilda granskningen diskuterades samtliga artiklar för att säkerställa att en likartad bedömning hade gjorts. I de fall där författarparet bedömt artiklarna olika diskuterades artikeln mer ingående så att ett gemensamt beslut om kvaliteten kunde fattas. Granskningen har gjorts med hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (bilaga 4). Granskningsmallen har modifierats utifrån Willmans m.fl. (2011) samt SBU:s (2014) granskningsmallar för artiklar med kvalitativ metod. Granskningen har även gjorts med hjälp av kriterier (bilaga 5) som är inspirerade av SBU (2014) och Forsberg & Wengström (2013). Överst på granskningsformuläret byttes text ut och kompletterades med författare, land, publiceringsårtal och deltagare, detta för att läsaren snabbt ska kunna få en överblick över studien. Svarsalternativet oklart/vet ej togs bort då det inte ansågs relevant och om oklarheter uppstod skrevs detta ned i kommentarfältet och togs upp för diskussion. Vid modifieringen togs frågor bort, såsom frågan ”redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram” samt frågan om ”teori/modell/hypotes genereras” eftersom det inte ansågs relevant. En del frågor slogs samman då de var mycket lika. Forskarens förförståelse togs i SBU:s (2014) granskningsmall upp under tre frågor och i modifikationen slogs dessa tre frågor ihop till en som benämns ”behandlas forskarnas förförståelse?”. 6 Vid granskning med den modifierade mallen användes varken procentsats eller poängsystem. I litteraturen (SBU, 2014) beskrivs att vissa frågor, såsom ”råder datamättnad”, inte alltid kan tillämpas vilket leder till att denna fråga inte ger lika mycket tyngd som andra frågor, exempelvis om studien har ett tydligt formulerat syfte. Då olika frågor har olika tyngd har författarparet istället valt att granska artiklarna utifrån ett helhetsperspektiv med hjälp av kriterierna som redovisas i bilaga 5. Utifrån helhetsbedömningen och kriterierna i bilaga 5 bedöms om artiklarna har hög, medelhög eller låg kvalitet. Här presenteras kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet som är inspirerad av Forsberg och Wengström (2013) samt SBU:s (2014) kriterier för vetenskaplig kvalitet. Samtliga punkter under rubriken ”hög kvalitet” ska ha uppnåtts för att studien ska bedömas ha en hög kvalitet. För att medelhög kvalitet ska uppfyllas krävs det att minst fyra av kriterierna under hög kvalitet är uppnådda. Efter granskning ansågs fyra artiklar ha hög kvalitet och sju medelhög kvalitet. Vilka artiklar som uppnådde respektive kvalitet samt förklaring till bedömningen visas i bilaga 7. Dataanalys Till dataanalysen har författarparet gjort en innehållsanalys enligt Forsberg & Wengströms (2013) enkla form av innehållsanalys som innefattar fem steg. Innehållsanalys görs för att beskriva och kvantifiera specifika fenomen genom att systematiskt och stegvis klassificera data och därigenom finna mönster och teman (a a). Första steget i en innehållsanalys är att bekanta sig med materialet (Forsberg & Wengström, 2013). Detta gjorde författarparet genom att flertalet gånger läsa igenom artiklarna både enskilt och gemensamt. Sedan presenterades en sammanfattning av artiklarna muntligt för att säkerställa att författarparet uppfattat artiklarna korrekt. Slutligen sammanfördes artiklarna i en artikelmatris (bilaga 7). Andra steget är att koda delar av texten (a a). Författarparet tog ut 111 betydelsefulla citat eller meningar. Fem av dessa exkluderades då de inte svarade på studiens syfte. Citaten och meningarna markerades i texten, skrevs ned och klipptes sedan ut och kodades till 126 koder. De utvalda citaten eller meningarna kunde innehålla mer än en kod. Koderna placerades tillsammans med andra koder som tillsammans bildade ett mönster och placerades sedan i åtta kategorier: Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering, Organisationens påverkan, Hög arbetsbelastning och stress, Novis och expert, Frågor och avbrott, Tillit till kollegan och Svårigheter med rapporteringen. De studier som ingår i respektive kategori redovisas i bilaga 6. Kategorisering är innehållsanalysens tredje steg. Det fjärde steget innefattar att kategorier fogas samman till ett eller flera teman (Forsberg & Wengström, 2013). Utifrån de åtta kategorierna kunde två teman identifieras: Organisation och struktur samt Relationer och störande moment. I det femte steget ska resultatet tolkas och diskuteras (a a). Detta kan ses under rubrikerna Resultat och Resultatdiskussion. Enligt Willman m.fl. (2011) är det viktigt att koder och teman har tillfälliga namn i detta skede. Sedan kontrolleras att temanamnen matchar alla inkluderade koder och vissa koder kan kategoriseras om (a a). Koder flyttades runt, kategorier sammanfogades och teman ändrades genom att Willmans m.fl. (2011) råd följdes. Vid dataanalysen har inga koder exkluderats. Om en kod inte passade under den kategori som den från början tillhörde blev den placerad i en annan kategori. 7 En av de utvalda artiklarna (Carroll m.fl. 2012) presenterade sitt resultat både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa delen exkluderas i denna studie och har inte analyserats. Etiskt resonemang Sannfärdighetsprincipen innebär att redovisa sanningen utan förvrängning (Stryhn, 2007). Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska resultat presenteras på detta sätt. I denna litteraturstudie framförs allt som svarade på studiens syfte korrekt och utan förvrängning. I resultatet presenteras både positiva och negativa aspekter som framkommit. Författarna har tidigare erfarenheter av rapportering från de tidigare verksamhetsförlagda utbildningarna. Där har både bra och mycket bristfälliga rapporter noterats. Liknande åsikter har framkommit vid diskussion med medstudenter, handledare och yrkesverksam personal. Under dataanalysen har författarparet bortsett från sina tidigare erfarenheter och redovisat allt som svarat på studiens syfte även om det var åsikter som författarparet inte delade. RESULTAT Resultatet baseras på elva kvalitativa studier från sju länder. Tre från Australien och tre från USA, och de övriga från Sverige, Norge, Danmark, England och Israel. Datainsamlingsmetoden i åtta studier bestod av minst två metoder. I de övriga tre användes intervju eller fokusgrupp (bilaga 7). Hälso- och sjukvårdspersonalen i studierna kommer från akutmottagning, ambulans, barnakut och avdelningar med inriktning intensivvård, geriatrik, medicin, kirurgi, neonatal, gynekologi och psykiatri. I resultatet presenteras de inkluderade studierna under rubrikerna Organisation och struktur samt Relationer och störande moment. Rubrikerna härstammar från de teman som framkom under innehållsanalysen. En översikt av vilka studier som ingår i de olika kategorierna presenteras i bilaga 6. Hälso- och sjukvårdspersonalen var enligt Aases m.fl. (2007) studie inte medvetna om vilka risker som kan finnas vid en patientöverlämning. Både skriven och muntlig kommunikation var otydlig vilket beskrivs som en risk för patientsäkerheten (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att det är uppenbart att misstag vid rapportering kan skada patienten (Aase m.fl. 2007). En sjuksköterska som arbetade på sjukhus uttryckte allvaret angående riskerna vid rapportering: ”Det är en sak att jobba på sjukhuset… men ingen önskar att själv bli inlagd”. (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012, s 401). Organisation och struktur Under denna rubrik återfinns tio av elva studier som presenteras i kategorierna Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering, Organisationens påverkan samt Hög arbetsbelastning och stress. Rapporteringens utformning och lokalisation Hur rapporten ska vara utformad diskuterades i sex studier. Att enbart inkludera relevant information om patienten ansågs vara en viktig egenskap hos den som för rapporten (Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012). Att kunna utföra rapporten snabbt sågs som ett bevis på skicklighet (Payne m.fl. 2000). Oerfarna sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter föredrog däremot en rapport som inte gick snabbt då de inte hann uppfatta all information (a a). I rapporteringen förekom medicinsk jargong som krävde förkunskaper för att kunna 8 förstå vad som menades, vilket gjorde att ny eller oerfaren personal ansåg att rapporten var kryptisk och svår att förstå (Payne m.fl. 2000). En sjuksköterska uttryckte att rapporten inte skulle vara för lång eftersom det då fanns en risk att hon tappade fokus och missade en del av rapportens innehåll (Aase m.fl 2007). För att en rapport skulle vara effektiv skulle den ske med flera olika metoder: skriftlig, muntlig och fysisk patientöverlämning (Bruce & Suserud, 2005). Genomgående för arbetet på akutmottagningarna var att rapporten lämnades flera gånger till olika personer som arbetade där (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Vid patientöverlämning från ambulanspersonal till personal på akutmottagningen utförde ofta personalen flera uppgifter samtidigt. Detta ledde till många frågor och repetition av informationen (Bost m.fl. 2011). Det fanns delade meningar om var och hur rapporten skulle ske. I fem studier togs rapportens lokalisation upp. Att hålla rapporten inne hos patienten ansågs av en sjuksköterska vara positivt då hon samtidigt som rapporten ägde rum fick möjlighet att använda sina sinnen för att få en bättre bild av patienten (DrachZahavy m.fl. 2014). Även en sjuksköterska i studien av Bruce & Suserud (2005) kände att rapport inne hos patienten kunde vara positivt då en dialog mellan patient och dem som rapporterar kunde föras. Sjuksköterskor i två andra studier uttryckte att de inte ville ha rapporten inne hos patienten då de ansåg att det inte var tid för varken familj eller patient att ställa frågor, utan de ansåg att enbart skulle vara sjuksköterskor närvarande (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl. 2013). En studie diskuterade kring rapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen. Det ansågs inte vara en lämplig plats för rapportering då det var ständiga avbrott och mycket rörelse i rummet (McCloughen m.fl. 2008). Kritik mot att rapporteringen skedde via telefon har också framförts. Vid rapportering via telefonen blev kommunikationen otillräcklig och relevanta detaljer missades jämfört med om rapporten skedde ansikte mot ansikte (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En studie av Aase m.fl. (2007) utfördes på två olika avdelningar på ett sjukhus där de använde sig av olika sätt att rapportera. En avdelning rapporterade muntligt och den andra avdelningen använde sig av skriftlig rapportering. Samtliga 23 informanter från båda avdelningarna menade att muntlig rapportering var att föredra. Beskrivningar kunde vid muntlig rapportering utföras mer noggrant jämfört med skriftligt rapportering. Vid skriftlig rapportering kände personalen att de blev tvungna att ”skriva en uppsats” för att mottagaren skulle förstå. Handskrivna skriftliga rapporter tog ibland lång tid att läsa då sjuksköterskans handstil var svår att tyda (a a). En sjuksköterska ansåg att en skriftlig rapport ska kompletteras med muntlig information (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Behov av struktur vid rapportering Brist på struktur vid rapporteringen kunde leda till att information som skulle ha överförts missas (Bost m.fl. 2011). I studien av McCloughen m.fl. (2008) framgick det vid bandavlyssning på flera olika avdelningar på sjukhuset att det var svårt att identifiera en struktur vid rapportering. I studien av Bost m.fl. (2011) framkom det vid intervjuer att personalen saknade struktur vid rapporteringen. Vid observationer av personalen kom det fram att en struktur användes men den varierade något beroende på personalens tidigare erfarenheter (a a). I flera av de 47 intervjuerna uttryckte informanterna att det var svårt med kommunikationen 9 när det inte fanns någon uttalad struktur vid rapporteringen samt att det blev en ökad risk för förväxlingar (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Personalen uttryckte att de önskade ett standardiserat kommunikationsverktyg eller tydliga riktlinjer för att underlätta rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013). I en studie av Drach-Zahavy m.fl. (2014) höll de flesta av de 18 deltagande sjuksköterskorna med om att rapporteringen borde vara strukturerad. I samma studie meddelade sjuksköterskorna att de syftade till att strukturera rapporten i enlighet med avdelningens utsatta riktlinjer (a a). Rapporteringen ansågs vara bra när den var kortfattad och strukturerad (Aase m.fl. 2007). I en studie av Bruce & Suserud (2005) framhöll deltagarna att rapporten kunde mottas på två olika sätt: enskilt eller i team. Vid en teamrapportering försäkrades det att samtliga fick samma information och risken för missförstånd minimerades (a a). Sjuksköterskor strukturerade sin rapport med hjälp av sina anteckningar (Carroll m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012) och en del rapporterade enbart från minnet (Carroll m.fl. 2012). Även markering med penna gjordes för att komma ihåg att rapportera det allra viktigaste (Staggers m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att det är helt avgörande att hon har med sig sina anteckningar för att kunna ge en bra rapport. Det hjälpte henne att organisera sina tankar och påminde henne om vilken information som skulle rapporteras vidare (Murray m.fl. 2013). Erfarna sjuksköterskor hade under åren utvecklat en egen struktur för sina anteckningar, och den nya sjuksköterskan upptäckte kort efter sin examen behovet av en struktur. Sjuksköterskorna var medvetna om att deras individuella struktur inte passade alla då behoven såg olika ut (Staggers m.fl. 2012). Organisationens påverkan Det framgår i två studier att rapporteringen varken var värderad eller prioriterad (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Sjukhusets kultur fokuserade inte på säkerhetsaspekten vid rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En sjuksköterska hade åsikten att statusen på rapporteringen måste höjas eftersom den då kommer att behandlas som ett viktigt moment (McCloughen m.fl. 2008). Organisationen hade ingen utbildning för rapportering, utan den varierade då personalen lärt sig av varandra (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska från McCloughens m.fl. (2008) studie tyckte att utbildning och träning i patientöverlämning hade varit till god hjälp och lett till bättre rapportering. En annan sjuksköterska uttryckte att rapportering var användbar, oavsett kvalitet. Rapporten gjorde att personalen blev varse vad som förväntades av dem under dagens arbetspass samt att det blev lättare att planera och prioritera arbetsuppgifterna (a a). Även i studierna av Staggers m.fl. (2012) och DrachZahavy m.fl. (2014) uttryckte två sjuksköterskor att de använde rapporten till att planera och prioritera dagens arbetsuppgifter. Hög arbetsbelastning och stress Sex studiers deltagare påpekade att en hög arbetsbelastning påverkade rapporten. I Dyrholm Siemsens m.fl. (2012) studie uttryckte ett sjukvårdsbiträde att ju högre arbetsbelastningen var, desto fler misstag gjordes. Stress och hög arbetsbelastning var negativa faktorer som påverkade kvaliteten av rapporteringen (Aase m.fl. 2007). Omständigheter som påverkade rapporteringen var personal som skyndade hem (Carroll m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008), tidsbrist, personalbrist och arbete under press (Aase m.fl. 2007; Drach-Zahavy m.fl. 2014; McCloughen m.fl. 10 2008). När personalen skyndade hem kunde det leda till att information utelämnades eller att rapporten inte gavs till alla berörda (Carroll m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). I en studie som utfördes på en akutmottagning framkom det att personalen ofta utförde flera arbetsuppgifter samtidigt som de förde rapport vilket ledde till att information missades (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska uttryckte att rapporten skulle prioriteras och ges mer tid. Det skulle även finnas tid att sätta sig ned och läsa igenom patientens journal (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Det framkom att det generellt var svårt att uppnå en säker patientöverlämning vid oklara anvisningar och hög arbetsbelastning. Personalen fick ofta arbeta i svåra situationer som äventyrade patientsäkerheten vid patientöverlämningar. Det uppstod moralisk stress då de ibland fick göra saker som innebar att de kompromissade med kvaliteten och säkerheten (a a). Relationer och störande moment Nedan presenteras det resultat som framkom i tio av de elva inkluderade studierna som beskriver relationer eller störande moment med rapportering i följande kategorier: Novis och expert, Frågor och avbrott, Tillit till kollegan samt Svårigheter med rapporteringen. Novis och expert I sju studier framkom det att det fanns skillnader mellan oerfarna och erfarna sjuksköterskor. Studierna har inte beskrivit när en sjuksköterska räknas som oerfaren eller novis, utan det är deltagarna eller författarna till de olika studierna som har uttryckt det. En erfaren sjuksköterska gjorde färre misstag (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012), bedömde patientens behov mer effektivt, såg helheten och kunde avgöra vad som var relevant (Bruce & Suserud, 2005). Rapporten som gavs av den erfarna sjuksköterskan ansågs ha en högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och innefattade enbart det som var viktigt (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Rapporten skiljde sig åt beroende på vad den personen som rapporterade ansåg vara viktigt. Exempelvis kunde den oerfarna anse att andra saker var relevanta än den erfarna sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). En novis sjuksköterska utförde mer omfattande rapporter (Aase m.fl. 2007) och föredrog att själv få mer omfattande rapport som inte var stressad eller innehöll för mycket medicinsk jargong (Payne m.fl. 2000). Hastighet ansågs vara ett tecken på skicklighet (a a). Sjuksköterskor med mindre erfarenhet blev mer påverkade av störningar under rapporten (Carroll m.fl. 2012) och kunde känna ångest inför den (Manias & Street, 2000). En erfaren sjuksköterska som gav rapport till en sjuksköterska som redan kände patienten kortade vanligtvis ner rapporten. Till följd av detta fick hon ofta fler frågor (Carroll m.fl. 2012). Frågor och avbrott Innan rapporteringen startas ställdes ofta frågan ”Känner du patienten?”. Var svaret ja blev det enbart en uppdatering och detaljer om patienten uteblev, berättade en sjuksköterska (Carroll m.fl. 2012). Detta ledde till att den som rapporterade kunde missa att ge information då hon trodde att mottagaren redan kände till den (Manias & Street, 2000). 11 Om frågor ställdes under rapporteringen, kunde den rapporterande bli irriterad och få en känsla av att rapporten var dålig (Carroll m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att hon visste att hon gett en bra rapport om hon inte fick många frågor (a a). Tre andra sjuksköterskor i samma studie samt en sjuksköterska i studien från Aase m.fl. (2007) uttryckte att en bra rapport var associerad med få frågor. I en studie av Bost m.fl. (2011) framkom det att om fler specifika frågor ställdes kom mer värdefull information fram. En sjuksköterska uttryckte att det var viktigt att ställa många frågor vid rapportering för att öka lärandemöjligheten i teamet (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Sjuksköterskestudenter uttryckte osäkerhet gällande att avbryta och ställa frågor trots att de ibland kände att rapporten var svår att förstå (Payne m.fl. 2000). Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrev i sex av studierna att olika former av avbrott störde rapporteringen. Både yttre och inre avbrott störde rapporten. Med yttre avbrott avsågs störningar som uppkommer utanför rapporteringsrummet. Inre avbrott innefattade störningar som uppstod i den personalgrupp som deltog i rapporten. Yttre faktorer som beskrevs som störande moment under rapporten var frågor från anhöriga eller patienter, läkare som vill ha uppdateringar om patienten (Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013), telefonsamtal och stress (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Störningar under rapporten kunde även uppstå mellan de rapporterande deltagarna. Studierna beskrev inre avbrott såsom avbrytande frågor (Aase m.fl. 2007), samtal om annat som inte rör rapporten, ouppmärksamhet och att personal lämnade rummet mitt i rapporten (Bost m.fl. 2011; Drach-Zahavy m.fl. 2014). Studierna uttryckte att avbrotten ledde till längre rapportering (Bost m.fl. 2011), till sämre kvalitet på rapporten (Aase m.fl. 2007) samt till att det blev svårare att fokusera (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten kunde även leda till att överflödig och irrelevant information överfördes samt en ökad risk till att saker glömdes bort (Murray m.fl. 2013). Ett förslag för att minska avbrotten under rapporteringen framfördes av en sjuksköterska i studien av Murray m.fl. (2013). Förslaget var att rapporteringen skulle, liksom vid hanteringen av läkemedel, vara ostörd och enbart avbrytas vid akuta lägen (a a). En studie uttryckte att avbrott under rapporten var ovanligt och oftast gjordes av de mer erfarna sjuksköterskorna (Payne m.fl. 2000). Tillit till kollegan Rapportens innehåll berodde på nivån av tillit mellan dem som var närvarande vid rapporten (Bost m.fl. 2011; Bruce & Suserud, 2005). Fanns det tillit till personen som rapporterade agerade personalen utifrån rapporten enligt en som arbetade i ambulansteamet. En sjuksköterska på den mottagande akutmottagningen berättade att hon inte litade blint på rapporter som hon mottog av ambulanspersonalen, utan hon bedömde även patienten efter eget huvud (Bost m.fl. 2011). Om något i rapporten inte stämde överens fanns det ett behov av att läsa igenom journalerna för att få en klar och korrekt bild av patienten (Drach-Zahavy m.fl. 2014). En sjuksköterska kände att hon inte kunde lita på vissa av sina kollegor då de inte kände till patientens diagnos och inte förstod allvaret med den. Detta gjorde att hon dubbelkollade informationen så att det inte uppstod någon risk för patienten (Drach-Zahavy m.fl. 2014). I en studie av Manias & Street (2000) förekom det att den sjuksköterska som tog över patienten uttryckte misstro mot det arbete den hemgående sjuksköterskan utfört under arbetspasset. Rapporten påverkades även av personkemin inom arbetslaget, och det framkom att bra relationer ledde till en 12 bra rapport (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Under rapporteringen förväntade sig den som rapporterade att bli lyssnad på (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). När kollegorna var uppmärksamma och mötte den rapporterandes blick resulterade det i god kommunikation och en bra rapport (Carroll m.fl. 2012; Bruce & Suserud, 2005). Svårigheter med rapporteringen Olika patienttyper beskrevs som olika svåra att rapportera. Patienter med tydliga medicinska problem eller de som varit inlagda under en kort period ansågs enklare att rapportera (Aase m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005). Även patienttyper eller patienter som personalen kände sedan tidigare var lättare att föra rapport kring (Aase m.fl. 2007). De patienttyper som kändes svårare att rapportera över var patienter med psykisk ohälsa, äldre multisjuka samt patienter som varit inneliggande under en längre period och hade en komplex sjukdomsbild (Aase m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005). DISKUSSION Nedan presenteras en diskussion kring litteraturstudiens metod och resultat. I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter samt hur olika metodval har kunnat påverka studiens resultat. Under resultatdiskussionen diskuteras de valda studiernas metod och urval samt denna studies resultat i förhållande till annan litteratur. Metoddiskussion Litteraturstudiens tillvägagångssätt har strukturerats med Willmans m.fl. (2011) sju steg vilket ses som en styrka då författarparet under litteraturstudien har utgått från en tydlig struktur för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. En studies trovärdighet grundas i om det finns en tydligt beskriven metod som går att upprepa (Polit & Beck, 2014). Studiens trovärdighet ökar eftersom metoden beskrivs tydligt vilket leder till att den lättare kan genomföras på nytt. För att konstruera syftet har en strukturerad frågeställning använts vilket har varit till stor hjälp och är en styrka då databassökningen lättare har kunnat svara på syftet. Under projektplanen gjordes en tidsplan över vilka moment som skulle vara färdigställda vid en viss tidspunkt. Tidsplanen har korrigerats under arbetet på grund av att författarparet varit optimistiska vid tidsdisponeringen och att problem som uppkommit under arbetet har behövts åtgärdas. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom mindre tid än avsatt har kunnat ägnas åt skrivandet av resultat och resultatdiskussion. I slutet av arbetet med projektplanen insåg författarparet att de gärna hade gjort en empirisk studie med samma syfte. Detta för att kunna få reda på svenska sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Författarparet hade velat göra observationsstudier med kompletterande intervjuer för att kunna undersöka användandet av SBAR. Inklusions- och exklusionskriterier SBU (2014) skriver att avgränsningar gällande språk görs i förhållande till språkkunskaper i den grupp som ska granska arbetet. Begränsningar på artiklarnas språk gjordes eftersom artiklarna skulle kunna läsas och förstås av författarparet, medstudenter och lärare. Det innebär att forskning på andra språk går förlorad och 13 relevanta studier kan ha missats vilket hade kunnat förändra resultatet. Under databassökningarna framkom en del artiklar vars titlar och abstrakt väckte intresse för fortsatt granskning. Artiklarna var på ett språk författarparet inte behärskade och fick därför exkluderas. Inga krav på publiceringsårtal har ställts vilket kan ses både som en styrka och som en svaghet då icke aktuell forskning kan ha inkluderats samtidigt som hela forskningsfältet har granskats. SBU (2014) rekommenderar att begränsningar ska användas om en metod är förnyad och inte längre aktuell. Denna studie undersöker erfarenheter och inte en metod som kan ändras. Därför såg författarparet inte att en avgränsning gällande publiceringsår var nödvändig. Att inte avgränsa publiceringsårtal kan ha påverkat resultatet då utvecklingen inom hälso- och sjukvården har gått framåt, exempelvis gällande datorisering av journalsystem. Vid artikelsökningen ställdes inga krav på kostnadsfrihet för att betalartiklar som svarar på syftet inte skulle missas, vilket ses som en styrka. I fyra av de valda studierna inkluderas även annan sjukvårdspersonal än sjuksköterskor. Detta ses inte som en svaghet då sjuksköterskor i sitt arbete rapporterar över patienter även till andra yrkeskategorier. Urvalets representativitet kan ifrågasättas på grund av att sjuksköterskorna i de valda studierna har olika bakgrund, arbetar på olika platser och att studierna är olika stora. Andra områden än allmänsjuksköterskans inkluderades då det inte fanns tillräckligt många artiklar som enbart berör hennes område. Författarparet valde därför att inkludera andra områden då kärnan av rapportering är samma även på en specialistavdelning. Detta kan vara en svaghet. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om det enbart varit allmänsjuksköterskor med i de valda studierna. Generaliserbarhet innebär i vilken grad resultatet kan överföras eller generaliseras till andra grupper eller sammanhang (Polit & Beck, 2014). Generaliserbarheten kan eventuellt ha blivit större då flera olika typer av sjuksköterskor har inkluderats, samtidigt kan generaliserbarheten påverkats negativt eftersom det inte var en enhetlig grupp av sjuksköterskor som den kan generaliseras tillbaka till. Databassökning och urval Litteraturstudiens syfte ändrades under arbetets gång. Ursprungligen var syftet att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att rapportera enligt rapporteringsverktyget SBAR eftersom det rekommenderas och lärs ut på Malmö Högskolas sjuksköterskeprogram. Vid pilotsökningar upptäcktes det att området inte var väl utforskat och syftet fick därmed vidgas. Sökningar i flera databaser görs för att undvika publiceringsbias och manuella sökningar i referenslistor bör göras enligt Willman m.fl. (2011). Litteratursökningen har gjorts på flera olika sätt, dels genom sökningar i flera databaser, dels genom kompletterande manuella sökningar i artiklars referenslistor. Detta ses som styrkor då flera metoder använts för att relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte inte skulle missas. För att få en effektiv databassökning rekommenderar Forsberg & Wengström (2013) att hjälp tas av en bibliotekarie som har kunskap om databaserna. Detta har gjorts och ses som en styrka då flera databaser kunde användas mer effektivt vid artikelsökningarna. Sökningarna genererade totalt elva användbara artiklar vilket påvisar att forskningen inom området är begränsad och detta kan påverka studiens resultat. Sökningarna i de olika databaserna genererade flertalet dubbletter vilket påvisar att de olika sökningarna med olika sökord var jämbördiga. Databassökning och 14 databearbetning har genomförts gemensamt, vilket kan ses som styrkor då risken att något ska missas eller missförstås minskar. Relevanta studier kan ha missats på grund av otydligt formulerade titlar och abstrakt men även den mänskliga faktorn kan ha spelat roll. Att författarparet använt sig av både ämnesord och fritextord ses som en styrka eftersom SBU (2014) beskriver att ämnesord är enhetliga och garanterar att träffen behandlar det ord som sökts. En annan styrka är att de artiklar som ännu inte fått ämnesord fångas upp. Olika vägar för varje söksystem utvecklas då databaserna är uppbyggda på olika sätt (Willman m.fl. 2011). Sökningarna i de använda databaserna är därför inte identiska utan har behövt ändras för att fungera. Trots de gjorda förändringarna i sökningarna har det framkommit dubbletter i flera databaser. Därför ses förändringarna som en styrka då sökningarna har blivit jämbördiga. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om dessa förändringar inte hade gjorts. Författarparet har gjort om databassökningen flertalet gånger för att få den balanserad mellan sensitivitet och specificitet. Kvalitetsgranskning Granskningen har utförts med hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (se bilaga 4). Modifikationen gjordes eftersom Willman m.fl. (2011) anser att modifiering ska användas då mallen ska vara anpassad till den aktuella granskningen. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Kvalitetsgranskning har enbart gjorts av den kvalitativa delen då den kvantitativa delen inte inkluderas i denna studie. Resultatet kan ha påverkats av denna exkludering. En granskning av artikelns kvantitativa resultat hade eventuellt kunnat ge den en låg kvalitet och därmed inte kommit med i studien. Granskningsmallens modifikation kan ses som en styrka då den är anpassad efter denna litteraturstudie. Modifikationen kan även vara en svaghet på grund av att författarparet aldrig tidigare gjort en modifierad granskningsmall vilket kan leda till att kriterier inkluderats trots att de borde ha exkluderats och vice versa. Detta kan i sin tur påverka kvalitetsbedömningen till att artiklarna blir över- eller undervärderade. Felaktig kvalitetsbedömning kan påverka litteraturstudiens resultat därför att ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle uppnå hög eller medelhög kvalitet. Willman m.fl. (2011) föreslår poängsystem med procent för att kunna jämföra olika studiers kvalitet där fördelen är att det visar brister i kvaliteten. Nackdelen är att det kan ge en falsk känsla av exakthet i bedömningen av studiens kvalitet (a a). För att bedöma kvalitetsgraden valde författarparet bort att använda sig av procentsats eller poängsättning. Istället valdes att titta på helheten utifrån en modifierad granskningsmall samt framtagna kriterier. Helhetsperspektivet kan ses som en styrka men även som en svaghet eftersom författarparet är noviser när det gäller kvalitetsgranskning. Bristen på erfarenhet kan ha resulterat i att för stor eller för liten vikt läggs på de bedömda delarna. Detta kan ha påverkat studiens resultat eftersom en bedömning med hjälp av poängsystem och procent hade kunnat leda till att studiers kvalitet bedömts annorlunda. Enligt Willman m.fl. (2011) får granskningen större tyngd när den utförs av åtminstone två oberoende granskare. Granskningen av artiklarna gjordes enskilt vilket ses som en styrka då subjektiviteten minskades. Kvaliteten på artiklarna kan 15 vara över- eller undervärderade beroende på att författarparet hade ringa erfarenhet av tidigare kvalitetsgranskning. Ingen av de granskade artiklarna har ansetts ha låg kvalitet vilket kan indikera att författarparet har övervärderat studiernas kvalitet. Även det faktum att fyra studier uppnådde hög kvalitet bidrar till denna teori. Dataanalys Rimligheten i studien baseras på i vilken grad datan är rätt tolkad (Forsberg & Wengström, 2013; Polit & Beck, 2014). Rimligheten i denna studie kan anses vara hög då analysprocessen gjorts stegvis enligt Forsberg & Wengströms (2013) enkla steg för innehållsanalys. Att denna metod har följts ses som en styrka eftersom den har lett till ett mer strukturerat resultat. Rimligheten kan anses vara låg då författarparet hade ringa erfarenhet av att utföra innehållsanalyser samt att metoden av Forsberg & Wengström (2013) inte var bekant sedan tidigare. Willman m.fl. (2011) förespråkar att koder och teman har tillfälliga namn under analysprocessen och kan ändras under arbetets gång. Författarparet har under innehållsanalysen återgått till grundmaterialet för att försäkra sig om att resultatet stämmer överens med framtagna kategorier och teman. Detta ses som en styrka då det även innebar en chans att se om citat eller andra meningar missats. Detta har påverkat resultatet positivt eftersom det blivit mer enhetligt, strukturerat och har bidragit till en ökad rimlighet. Denna litteraturstudie har inriktat sig på kvalitativa resultat. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) hade en blandad metod och presenterade sitt resultat med både kvalitativa och kvantitativa data. Den kvantitativa delen av Carrolls m.fl. (2012) resultat har exkluderats i denna litteraturstudie. Därmed har den kvantitativa delen inte analyserats. Eftersom Carrolls m.fl. (2012) kvantitativa delar av resultatet inte svarade på denna studies syfte ses det inte som en svaghet att den delen har exkluderats. Resultatdiskussion Under innehållsanalysen upptäckte författarparet att många kategorier gick hand i hand. Författarparet anser att resultatet svarade mot litteraturstudiens syfte. Resultatets mest intressanta delar diskuteras under rubrikerna Oerfaren och ostrukturerad samt Personcentrerad vård och patientsäkerhet. I diskussionen knyts resultatet samman med litteratur samt Virginia Hendersons (1991) omvårdnadsteori. De inkluderade artiklarnas metod, urval och land diskuteras under rubriken Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet. Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet I denna litteraturstudie inkluderades artiklar som behandlar andra professioners erfarenheter av rapportering än sjuksköterskans. Dock har sjuksköterskan alltid varit med i artiklarnas urval. Det optimala hade varit att enbart inkludera studier som undersökte sjuksköterskors erfarenheter och inga andra professioners. Det framkom under litteratursökningen att sjuksköterskors erfarenheter av rapportering inte var ett väl utforskat område. Därmed fick författarparet vidga sina inklusionskriterier och beslutade att inkludera studier som behandlade både sjuksköterskors och andra professioners åsikter om rapportering. Fyra studier inkluderade annan hälso- och sjukvårdspersonal än sjuksköterskor. Dessa studier var skrivna av Bost m.fl. (2011), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012), McCloughen m.fl. (2008) och Payne m.fl. (2000). 16 En svårighet som författarparet stött på under arbetets gång var betydelsen av det engelska ordet ”nurse”. I Sverige betyder det legitimerad sjuksköterska, men i andra länder som inkluderats i studien kan det även betyda undersköterska eller assisterande sjuksköterska. Därför kan det inte garanteras att det enbart är legitimerade sjuksköterskor som är räknade i de studier som innefattar enbart sjuksköterskor vilket kan ses som en svaghet i studien. Olika avdelningar och vårdenheter där sjuksköterskorna arbetar har inkluderats i studien. Det kan ha påverkat resultatets generaliserbarhet. Författarparet fann inga skillnader vid innehållsanalyserna mellan specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter och hur allmänsjuksköterskors erfarenheter av rapportering såg ut. De valda studierna använde sig av olika datainsamlingsmetoder (bilaga 7). Åtta av dem använde minst två metoder, exempelvis observation och intervju. Tre studier använde sig enbart av intervjuer enskilt eller i fokusgrupp. Dessa studier var skrivna av Bruce & Suserud (2005), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012) och Murray m.fl. (2013). Att observation har använts som datainsamlingsmetod kan ha påverkat studiens resultat då artikelförfattaren under observationer dragit egna slutsatser angående sjuksköterskans erfarenheter. Vid observationer har även intervjuer använts som datainsamlingsmetod vilket stödjer de slutsatser som observatörerna dragit. Två studier hade sex deltagare (Bruce & Suserud, 2005; Manias & Street, 2000) och en studie hade åtta (Murray m.fl. 2013). Övriga studier varierade mellan 18 och 74 deltagare. Det olika antalet kan ha påverkat resultatet eftersom lika stor tyngd har lagts vid alla studiers resultat oavsett hur stort deltagarantalet var. I denna studie ingår artiklar från sju länder. Det kan ha påverkat resultatet då hälso- och sjukvården skiljer sig mellan länderna. Detta kan ha inverkat på studiens överförbarhet till förhållanden i den svenska hälso- och sjukvården. Styrkan i denna litteraturstudies resultat är: trots att studier har inkluderat sjuksköterskor med specialistutbildningar, annan hälso- och sjukvårdspersonal, olika datainsamlingsmetoder, varierande vårdenheter och studier utförda i flera länder visar resultatet på flera likheter. Exempelvis återfinns mellan två och nio studier under varje kategori i resultatet. Sjuksköterskornas erfarenheter av rapporteringen har varit olika, men då har författarparet valt att belysa både de positiva och de negativa erfarenheterna. Oerfaren och ostrukturerad En av Ödegårds (2006) fem potentiella riskfaktorer som kan orsaka patientskador var bristande professionell erfarenhet. Detta framkom även i denna litteraturstudie. Rapportens upplägg såg olika ut beroende på om sjuksköterskan var novis eller expert, vilket tas upp i sju studier (Aase m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008; Payne m.fl. 2000). Den oerfarna sjuksköterskan ville ha en omfattande rapport som inte går för fort (Payne m.fl. 2000). Patricia Benner (1993) beskriver att den erfarna sjuksköterskan, experten, har speciella färdigheter och snabbt kan fokusera på det primära i situationen. I denna litteraturstudie har detta mönster framkommit och författarparet anser att det är viktigt att lyfta skillnaderna mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskan. Den erfarna sjuksköterskan kan snabbt sålla ut vad som är viktigt medan sjuksköterskan som är novis behöver mer information för att kunna identifiera det väsentliga. Att ha denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskans förståelse för sina kollegors olika behov av information och stöd. 17 Den erfarna sjuksköterskans rapport hade högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och innefattade enbart det relevanta (Drach-Zahavy m.fl 2014). Den sjuksköterska som är oerfaren har inte lika hög kvalitet på sin rapport och den kan uppfattas som sämre. Detta kan förklaras då sjuksköterskan som är novis enligt Benner (1993) saknar erfarenhet och bakgrundsförståelse för situationen. Även Taylor (2002) beskriver att erfarenhet är en faktor som påverkar rapporten. Det är viktigt att beakta. Den erfarna sjuksköterskan kan välja att se rapporteringen som ett lärotillfälle för den oerfarna sjuksköterskan som genom detta förhållningssätt både utvecklar den egna kunskapen och rapporteringsförmågan. Benner (1993) beskriver att handlandet hos nybörjaren främst styrs av regler och riktlinjer. På grund av detta anser författarparet att det är nödvändigt med tydligt utformade regler och riktlinjer så den oerfarna sjuksköterskan fattar korrekta beslut utan att känna tveksamhet. Vad som ansågs relevant skiljde sig mellan den oerfarna och erfarna sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). Meissner m.fl. (2007) skriver att sjuksköterskan vid rapportering kan lägga in egna värderingar. Författarparet menar om åsikterna mellan vad som värderas och vad som är relevant skiljer sig leder det till kommunikationssvårigheter mellan de rapporterande. För att underlätta rapporteringen uttryckte personalen i tre studier att de önskade ett standardiserat kommunikationsverktyg eller tydliga riktlinjer (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013). En studie av Clark m.fl. (2009) som undersökte införandet av ett standardiserat kommunikationsverktyg presenterade att 82% av 49 sjuksköterskor och 16 läkare innan införandet tyckte att en struktur vid rapporteringen behövdes. Efter införandet av strukturen fann 72% av de 25 svarande att rapporteringen hade blivit mer strukturerad och effektiv (a a). De studier som redovisats i denna litteraturstudies resultat samt studien av Clark m.fl. (2009) påvisar att det finns en stor efterfrågan av struktur vid rapportering. Efter att strukturen införts i studien av Clark m.fl. (2009) minskade andelen som ansåg att information missades vid rapportering från 68% till 32%. I studien av Staggers m.fl. (2012) uttryckte sjuksköterskor att alla är unika och organiserar på olika sätt samt att olika former av struktur passar olika typer av människor. En svårighet som författarparet ser med ett standardiserat kommunikationsverktyg är att det förutsätter att samtliga strukturerar sin rapport på samma sätt. Genom detta möts inte den individens behov vilket kan vara problematiskt. Ett exempel på ett standardiserat kommunikationsverktyg är SBAR som rekommenderas av WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014). I en studie av Beckett & Kipnis (2009) där SBAR infördes framkom det att kommunikationen förbättrades samt att samarbets- och säkerhetsklimatet blev bättre. I de ovan nämnda studierna av Clark m.fl. (2009) och Beckett & Kipnis (2009) påvisas att det som WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014) rekommenderar fungerar. En intressant aspekt är att i Socialstyrelens lägesrapport från 2015 framgår det att Region Skåne enbart använder SBAR delvis (Socialstyrelsen, 2015b). Att inte använda SBAR kan ses som en risk för patientsäkerheten. Författarparet är förvånade över att SBAR enbart används delvis i Region Skåne då Malmö Högskola redan från första terminen undervisar om SBAR och dess fördelar samt att Socialstyrelsen (2014) och WHO (2007) rekommenderat användandet av SBAR under flera år. 18 I SBAR (bilaga 1) finns det under rekommendation punkten ”Finns det fler frågor” där mottagaren får möjlighet att ställa de frågor som uppkommit under rapporteringen (Sveriges kommuner och landsting, 2010). Det gör att frågor inte ställs mitt i rapporteringen, vilket enligt Carroll m.fl. (2012) kan väcka irritation hos den som rapporterar. Att för många frågor ställs var associerat med en dålig rapportering (Aase m.fl. 2007). Problemet med för många frågor kvarstår trots att rapporteringen sker enligt SBAR men däremot kommer frågorna samlade i slutet av rapporteringen. Sjuksköterskestudenter uttryckte i en studie av Payne m.fl. (2000) att det var svårt att avbryta och ställa frågor. Virginia Henderson (1991) uttrycker att säkerhet bör innefattas i sjuksköterskeutbildningen. Författarparet menar att om rapporteringens struktur utgår från SBAR finns det en naturlig plats för frågor. Initiativet ligger inte längre hos den som mottar rapporten vilket kan underlätta för den som vill ställa en fråga då detta moment ingår i kommunikationsverktyget. Att det finns avsatt tid för frågor ses som en styrka i SBAR. Att strukturera rapporten enligt SBAR kan leda till att avbrott för frågor inte sker mitt i rapporten som i sin tur kan leda till en ökad patientsäkerhet. Därmed bör strukturen läras ut i sjuksköterskeutbildningen. Personcentrerad vård och patientsäkerhet Delade meningar fanns om var rapporteringen skulle ske. Att rapporteringen sker inne hos patienten, bedside, kunde både ses positivt (Bruce & Suserud, 2005; Drach-Zahavy m.fl. 2014) och negativt (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl. 2013). I studien av McMurray m.fl. (2010) implementerades rapporteringsmodellen bedside. Sjuksköterskorna var generellt positiva till denna förändring då de tyckte att det blev bättre kontinuitet i informationen. Andra ansåg att förändringen inte var nödvändig (a a). Att utföra rapporteringen bedside kan förstärka den personcentrerade vården (McMurray m.fl. 2010). Personcentrerad vård innebär att bekräfta och respektera patientens upplevelse av ohälsa och sjukdom. Men också att patientens perspektiv ses lika mycket som det professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Trots att rapporteringen som hålls bedside kan innebära en ökning av den personcentrerade vården, fanns det sjuksköterskor i studierna av Drach-Zahavy m.fl. (2014) och Murray m.fl. (2013) som ansåg att metoden medförde risk för avbrott, eller som till och med menade att patienter inte bör vara närvarande vid rapportering. Både i denna litteraturstudie och i studien av McMurray m.fl. (2010) framkom både positiva och negativa erfarenheter av att rapportera bedside, vilket kan antyda att det inte är något för alla. En av Hendersons (1991) delfaktorer inom den grundläggande sjukvården handlar om att hjälpa patienten att framföra sina önskemål och känslor (bilaga 2). Författarparet ser det positivt att sjuksköterskorna rapporterar bedside då det kan ge patienten större möjligheter att diskutera sin egen vård. Det ger patienten och sjuksköterskan ett naturligt tillfälle att kommunicera och ses även som ytterligare en positiv aspekt av att rapporteringen sker bedside. Studien av Aase m.fl. (2007) avsåg sjuksköterskors erfarenheter av muntlig och skriftlig rapportering. Det var den enda inkluderade studien där sjuksköterskorna rapporterade skriftligt. Samtliga 23 sjuksköterskor föredrog en muntlig rapportering. Det framkom att denna kunde utföras mer noggrant än den skriftliga (Aase m.fl. 2007). Virginia Hendersons (1991) nionde delfaktor säger att sjuksköterskan ska skydda patienten mot skador (bilaga 2). Författarparet menar att om den skriftliga rapporten inte är lika noggrann som den muntliga medför det en risk då information kan missas och att patienten kan komma till skada. 19 Deltagare i sex studier påpekade att en hög arbetsbelastning påverkar rapporten (Aase m.fl. 2007; Bost m.fl. 2011; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Det var svårt att uppnå en säker rapportering vid en hög arbetsbelastning (Aase m.fl. 2007). WHO (2015) beskriver arbetsrelaterad stress som det försvar som träder in när det uppstår krav som inte kan hanteras. Kraven ledde även till att personalen kände att de fick kompromissa med kvaliteten och säkerheten vid patientöverlämningar och att moralisk stress uppstod (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Moralisk stress är en smärtfylld känsla som sjuksköterskan känner när hon inte kan utföra det arbete som hon anser behövs, exempelvis på grund av organisatoriska, strukturella eller ekonomiska förutsättningar (Jameton, 1984). Författarparet anser att organisationen borde se till att moralisk stress inte uppstår då det är tärande för sjuksköterskan att inte ha möjlighet att göra det som hon vet är rätt. Inom den svenska hälso- och sjukvården råder en hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket, 2015). I denna litteraturstudie framkom det att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskans rapport negativt. Stressen ledde till ökad brådska då arbetspasset avslutades och att information missades. Detta gör att rapporteringen blir ett riskfyllt moment som påverkar patientsäkerheten. Det strider mot omvårdnadsteoretikern Hendersons (1991) tankar om att sjuksköterskan ska arbeta för att skydda patienten. Avbrott under rapporteringen var ett störande moment och kunde exempelvis bero på avbrytande frågor från patienter eller från personal som deltog i rapporteringen (Aase m.fl 2007) eller på telefonsamtal (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten resulterade i att rapporten fick en sämre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och att information missades (Murray m.fl. 2013). Att information missas på grund av avbrott är en risk för patientsäkerheten och Virginia Henderson (1991) förespråkar att moment som riskerar patientens säkerhet ska undvikas. Som yrkesverksam sjuksköterska är det viktigt att känna till riskerna som avbrott kan medföra och därmed kan avbrotten undvikas, menar författarparet. Kulturen på sjukhuset prioriterade inte säkerhetsaspekten vid rapportering (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Om sjukhusen prioriterade rapporteringen hade säkerheten vid rapporteringen också ökat. Ett exempel, som även en sjuksköterska i studien av Payne m.fl. (2000) tog upp är att rapporteringen ska behandlas som ett riskfyllt moment som enbart får störas vid akuta fall. Alberta Health Services (2010) har tagit upp avbrott, olika kommunikationsstilar och hög aktivitetsnivå som anledningar till varför kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonalen brister. Dessa tre anledningar har framkommit i denna litteraturstudie och även visat sig vara risker vid rapportering. Brist på kommunikation och samverkan var en potentiell riskfaktor för patientskador enligt Ödegård (2006). Tillit kollegor emellan har i denna litteraturstudie visat sig vara en aspekt som påverkar rapporteringen. Ett exempel var att personalen inte litade på den information som gavs vid rapporteringen och kände ett behov av att dubbelkontrollera denna (Drach-Zahavy m.fl. 2014). I sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005) står det att sjuksköterskan ska kunna ifrågasätta oklara instruktioner. Författarparet menar att om oklarheter uppstår vid rapporteringen ska sjuksköterskan i första hand be om förtydligande eller tilläggande information istället för att direkt kontrollera journalen. Det kan ses positivt att sjuksköterskan identifierar brister i kommunikationen och att hon på egen hand kan fylla i kunskapsluckorna. 20 KONKLUSION Denna studie visade att rapporteringen kan medföra risker för patientsäkerheten. Riskerna kan bero på att sjuksköterskan är oerfaren, på bristande tillit i personalgruppen, avbrott vid rapporteringen, hög arbetsbelastning och stress eller på att rapporten utförs skriftligt. Det framkom att sjuksköterskorna värderade rapporteringen eftersom den fyllde en viktig funktion då den hjälpte dem att prioritera, strukturera och planera sin arbetsdag. En bra rapportering karaktäriserades av att den var strukturerad, sjuksköterskan som rapporterade var erfaren, få frågor ställdes under rapporteringen, tillit fanns mellan kollegorna, rapporteringen var prioriterad och enbart relevant information inkluderades. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god omvårdnad. FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE Författarparet har under denna litteraturstudie ökat sina kunskaper kring hur en innehållsanalys utförs. En nyfikenhet har väckts för att samla eget datamaterial genom intervjuer och genom att analysera innehållet. Författarparet har även utvecklat sina kunskaper kring rapporteringen och de risker som kan uppstå. Det finns en stor efterfrågan på en strukturerad kommunikationsmodell vid rapportering. Rapporteringen sker flera gånger om dagen på alla vårdenheter och avdelningar runtom i hela världen. Trots detta finns det inte mycket forskning rörande sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Det saknas även forskning rörande sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR, vilket är förvånande för författarparet då det är ett verktyg som både rekommenderas av Socialstyrelsen och WHO. Författarparets förslag om vidare forskning gäller fördjupning av hur den oerfarna sjuksköterskans erfarenheter kring rapportering skiljer sig från den erfarna sjuksköterskans. Även forskning gällande sjuksköterskans erfarenheter rörande SBAR bör fördjupas eftersom kommunikationsverktyget rekommenderas. Denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans erfarenhet av rapportering och möjliggör för läsaren att reflektera över rapporteringen och dess innehåll. Att kunna reflektera och identifiera brister vid rapporteringen leder till en medvetenhet om vilka risker för patientsäkerheten som kan uppstå och hur de ska förebyggas. Författarparet anser att rapporteringen ska ges en högre status; att personalen ska få möjlighet att rapportera ostört och att avbrott enbart ska få ske i akuta situationer. Författarparet anser även att utbildning om SBAR och risker vid rapportering bör implementeras i Sveriges sjuksköterskeutbildningar. 21 REFERENSER Aase K, Vasshus Ask H, Meling M, (2007) Safety in transition between shifts – A qualitative study within healthcare. I: Aven T & Vinnem J E (Eds). Risk, Reliability and Societal Safety. London: Taylor and Francis Group, s 1209-1215. Alberta Health Services, (2010) Orientation. SBAR communication tool. >http://www.patientsafetyinstitute.ca/English/education/psoc/PSOC11/SBAR%20 Communication%20Tool-Alberta%20Health%20Services.pdf< (2015-05-04). Anderson C & Mangino R, (2006) Nurse shift report – Who says you can’t talk in front of the patient? Nursing Administration Quarterly, 30(2), 112-122. Arbetsmiljöverket, (2015) Vanliga risker inom hälso- och sjukvården >http://www.av.se/teman/halsosjukvard/risker/?AspxAutoDetectCookieSupport= 1< (2015-05-12). Australian Medical Association, (2006) Safe handover: safe patients. Guidance on clinical handover for clinicians and managers. >https://ama.com.au/sites/default/files/documents/Clinical_Handover_0.pdf< (2015-05-13). Beckett D C & Kipnis G, (2009) Collaborative Communication: Integrating SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Healthcare Quality, 31(5), 19-28. Benner P, (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur. Bost N, Crilly J, Patterson E, Chaboyer W, (2011) Clinical handover of patients arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 20, 133-141. Bruce K & Suserud B-O, (2005) The handover process and triage of ambulanceborne patients: the experience of emergency nurses. British Association of Critical Care Nurses, Nursing in Critical Care, 10(4), 201-209. Carroll J S, Williams M, Gallivan T M, (2012) The ins and outs of change of shift handoffs between nurses: a communication challenge. BMJ Quality and Safety, 21, 586-593. Clark E, Squire S, Heyme A, Mickle M-E, Petrie E, (2009) The PACT Project: improving communication at handover. The Medical Journal of Australia, 190(11), 125-127. Croos S, (2014) The practice of clinical handover: a respite perspective. British Journal of Nursing, 23(13), 733-737. Drach-Zahavy A, Goldblatt H, Maizel A, (2014) Between standardisation and resilience: nurses’ emergent risk management strategies during handovers. Journal of Clinical Nursing, 24, 592-601. 22 Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv Madsen M, Funck Pedersen L, Michaelsen L, Vesterskov Pedersen A, Andersen H B, Østergaard D, (2012) Factors that impact on the safety of patient handovers: An interview study. Scandinavian Journal of Public Health, 40, 439-448. Eggland E T & Heinemann D S, (1994) Nursing documentation, Charting, recording and reporting. Philadelphia: Lippincott. Ekman I & Segesten K, (1995) Deputed power of medical control: the hidden message in the ritual of oral shift reports. Journal of Advanced Nursing, 22, 10061011. Evans D, Crunawait J, McClish D, Wood W, Fries C R, (2012) Bedside Shift-toShift Nursing Report: Implementation and Outcomes. Medsurg Nursing, 21(5), 281-292. Forsberg C & Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Fossum B, (2010) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande, I: Fossum B (Red) Kommunikation, samtal och bemötande i vården (upplaga 1:5). Lund: Studentlitteratur AB, s 23-39. Furåker C & Nilsson A, (2013) Kompetens, kunskap och lärande. I: Leksell J & Lepp M (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1 upplagan). Stockholm: Liber AB, s 15-36. Griffin T, (2010) Bringing Change-of-Shift Report to the bedside: A Patient- and Family-Centered Approach. Journal of Perinatal and Neonatal Nursing, 24(4), 348-353. Henderson V, (1991) Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, Borås: Almqvist och Wicksell förlag. Hälso- och sjukvårdslag 1982:763. Inspektionen för vård och omsorg, (2014) Kommunikationsbrister i vården, Artikelnummer: IVO 2014-29. Jameton A, (1984) Nursing practice: the ethical issues. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. Karolinska Institutet, (2015) Svensk MeSH – MeSH sökverktyg. >http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2015-02-10) Lamond D, (2000) The information content of the nurse change of shift report: a comparative study. Journal of Advanced Nursing, 31, 794-804. Lindh M & Sahlqvist L, (2012) Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. 23 Malmström S, Györki I, Sjögren P A, (2007) Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. Manias E & Street A, (2000) The handover: uncovering the hidden practices of nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 373-383. McCloughen A, O’Brien L, Gillies D, McSherry C, (2008) Nursing handover within mental health rehabilitation: An exploratory study of practice and perception. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 287-295. McMurray A, Chaboyer W, Wallis M, Fetherston C, (2010) Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Nursing Care Quality, 24(2), 136-142. Meissner A, Hasselhorn H-M, Estryn-Behar M, Nézet O, Pokorski J, Gould D, (2007) Nurses´ perception of shift handovers in Europe – results from the European nurses´ early exit study. Journal of Advanced Nursing, 57(5), 535-542. Murray J S, McGrath J, Fallon Smith M, (2013) Understanding the Clinical Handoff Perspective of Pediatric Emergency Nurses. Pediatric Nursing, 39(5), 243-248. Patientsäkerhetslag 2010:659 Payne S, Hardey M, Coleman P, (2000) Interactions between nurses during handovers in elderly care. Journal of Advanced Nursing, 32(2), 277-285. Polit D F & Beck C T, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. SBU, (2014) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Mölnlycke: Elanders Sverige AB. Sexton A, Chan C, Elliott M, Stuart J, Jayasuriya R, Crookes P, (2004) Nursing handovers: do we really need them? Journal of Nursing Management, 12, 37-42. Sharit J, McCain L, Thevenin D M, Barach P, (2008) Examining links between sign-out reporting during shift changeovers and patient management. Risk Analysis, 28(4), 969-981. Sharp L, (2012) Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur AB. Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnummer 2005-105-1. Socialstyrelsen, (2014) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014. Artikelnummer 2014-4-7. Socialstyrelsen, (2015a) Informationsöverföring och kommunikation > http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation< (2015-02-04), 24 Socialstyrelsen, (2015b) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015. Artikelnummer 2015-4-1. Staggers N, Clark L, Blax J W, Kapsandoy S, (2012) Nurses’ Information Management and Use of Electronic Tools During Acute Care Handoffs. Western Journal of Nursing Research, 34(2), 153-173. Stryhn H, (2007) Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Svensk sjuksköterskeförening, (2010a) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. Bromma: SSF. Svensk sjuksköterskeförening, (2010b) Personcentrerad vård. >http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-ompublikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf< (2015-05-12) Sveriges kommuner och landsting, (2010) SBAR för strukturerad kommunikation. Klippan: Ljungbergs tryckeri. Sveriges kommuner och landsting, (2014) Patientsäkerhet lönar sig. Kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. >http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf?issuusl=ignore< (201505-13). Taylor C, (2002) Assessing patients' needs: does the same information guide expert and novice nurses? International Council of Nurses, International Nursing Review, 49, 11-19. Wallin C-J & Thor J, (2008) SBAR – modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Ineffektiv kommunikation bidrar till majoriteten av skador i vården. Läkartidningen, 26, s 1922-1925. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB. Wong M C, Yee K C, Turner P, (2008) A structured evidence-based literature review regarding the effectiveness of improvement interventions in clinical handover. >http://www.safetyandquality.gov.au/wpcontent/uploads/2008/01/Clinical-Handover-Literature-Review-for-release.pdf< (2015-06-08) World Health Organization, (2007) Communication during patient hand-overs. >http://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/PS-Solution3.pdf< (2015-05-04) World Health Organization, (2015) Occupational stress – Stress at the workplace. >http://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/< (2015-05-15) Ödegård S, (2006) Säker Vård – patientskador, rapportering och prevention. Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. 25 BILAGOR Bilaga 1: SBAR, akut/icke akut situation Bilaga 2: Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården Bilaga 3: Databassökning Bilaga 4: Modifierad granskningsmall Bilaga 5: Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Bilaga 6: Översikt kategorier Bilaga 7: Artikelmatris 26 Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation Nedan bilder är hämtade från Sveriges kommuner och landsting (2010). 27 Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, av Virginia Henderson (1991) s 24, presenterar 14 delfaktorer inom den grundläggande sjukvården. 1. 2. 3. 4. Att hjälpa patienten andas Att hjälpa patienten äta och dricka Att hjälpa patienten med uttömningen Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han går, sitter eller ligger samt att växla ställning 5. Att hjälpa patienten till vila och sömn 6. Att hjälpa patienten välja lämpliga kläder samt med av- och påklädning 7. Att hjälpa patienten hålla kroppstemperaturen inom normala gränser 8. Att hjälpa patienten hålla sig ren, välvårdad samt skydda huden 9. Att hjälpa patienten undvika faror i omgivningen samt skydda andra mot skador, som patienten eventuellt kan vålla, såsom infektioner eller våldshandlingar 10. Att hjälpa patienten meddela sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor 11. Att hjälpa patienten utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om rätt och orätt 12. Att hjälpa patienten utföra arbete eller skapande verksamhet 13. Att ge patienten möjlighet till förströelse och avkoppling 14. Att hjälpa patienten att lära 28 Bilaga 3, Databassökning Nedan presenteras vilka databaser och sökord som använts för att finna relevanta artiklar till resultatet. Under antalet valda artiklar visas de artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte. Vid sökningarna framkom en del av artiklarna i flera databaser, därför redovisas de nya artiklarna inom parentes. PubMed 150424 Sökord Antal träffar 1. Nurs* 2. Nursing [MeSH] 3. Nurses [MeSH] 4. 1 OR 2 OR 3 5. Patient handoff [MeSH] 6. "Handoff" 7. "Handover" 8. "Shift report" 9. "Change-of-shift" 10. 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9 11. Attitude* 12. Attitude [MeSH] 13. Perception* 14. Perception [MeSH] 15. Experienc* 16. 11 OR 12 OR 13 OR 14 OR 15 Kombinerade sökblock 743 739 225 267 272 462 749 297 332 652 646 91 103 1324 321 485 272 462 314 352 337 294 774 245 1 420 954 17. 4 AND 10 AND 16 Antal Antal lästa träffar titlar 171 171 Antal lästa abstrakt 42 Antal lästa artiklar 18 Antal valda artiklar 8 Cinahl 150424. Sökord Antal träffar 1. Nurs* 2. Nurse [MH] 3. 1 OR 2 4. Shift reports [MH] 5. Hand off (Patient Safety) [MH] 6. 4 OR 5 7. Attitude* 8. Attitude [MH] 9. Perception* 10. Perception [MH] 11. Experienc* 12. 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 Kombinerade sökblock 1 146 094 42 483 146 094 681 848 1306 226 170 7467 151 588 11 924 453 756 611 827 Antal Antal lästa träffar titlar 368 368 13. 3 AND 6 AND 12 29 Antal lästa abstrakt 71 Antal lästa artiklar 33 Antal valda artiklar 8 (2 nya) Scopus 150424 Sökord Antal träffar 1. Nurs* 2. “Shift report” 3. “Change-of-shift” 4. 2 OR 3 5. Attitude* 6. Experienc* 7. Perception* 8. 5 OR 6 OR 7 Kombinerade sökblock 1 431 111 553 343 684 1 061 213 3 591 551 1 383 026 5 073 287 Antal Antal lästa träffar titlar 292 292 10. 1 AND 4 AND 8 Antal lästa abstrakt 42 Antal lästa artiklar 20 Antal valda artiklar 8 (1 ny) Antal lästa abstrakt 15 Antal lästa artiklar 7 Antal valda artiklar 3 (0 nya) PsycInfo 150424 Sökord Antal träffar 1. Nurs* 2. Nursing [Thesaurus] 3. Nurses [Thesaurus] 4. 1 OR 2 OR 3 5. "Handoff" 6. "Handover" 7. "Shift report" 8. "Change-of-shift" 9. 5 OR 6 OR 7 OR 8 10. Attitude* 11. Attitude [Thesaurus] 12. Perception* 13. Perception [Thesaurus] 14. Experienc* 15. 10 OR 11 OR 12 OR 13 OR 14 Kombinerade sökblock 121 300 15 753 20 209 121 300 75 153 24 21 255 412 294 26 298 407 711 21 743 510 697 1 121 010 Antal Antal lästa träffar titlar 52 52 16. 4 AND 9 AND 15 30 Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning Denna modifierade mall är baserad på SBU:s (2014) och Willmans m.fl. (2011) granskningsmallar för artiklar med kvalitativ metod. Författare: __________________ Publiceringsårtal: ______ Deltagare: __________________ Land: ________________ Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning? Är urvalet relevant? Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Inkluderas sjuksköterskor i urvalet? Är kontexten tydligt beskriven? Finns relevant etiskt resonemang? Är datainsamlingen tydligt beskriven och relevant? Råder datamättnad? Är analysen tydligt beskriven? Råder analysmättnad? Är resultatet logiskt och begripligt? Presenteras erfarenheter i studiens resultat? Presenteras tillräckligt av originaldata? Diskuteras resultatets överförbarhet? Behandlas forskarnas förförståelse? Presenteras relevans för klinisk praktik? Ja Nej Ej tillämpligt □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant. Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög □ Medelhög □ Låg □ Kommentarer: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Granskare: ________________________________ 31 Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Med hjälp av granskningsmallen och nedanstående kriterier bedöms kvaliteten på granskade studier till hög, medelhög eller låg. För att hög kvalitet ska uppnås ska samtliga punkter under rubriken ”hög kvalitet” uppfyllas. För medelhög kvalitet krävs det att minst fyra av kriterierna under hög kvalitet är uppfyllda. Kriterierna är framtagna med inspiration av SBU (2014) och Forsberg och Wengström (2013). Hög kvalitet Låg kvalitet Väldefinierad problemformulering/frågeställning Tydligt beskriven kontext Relevant och tydligt beskrivet urval Otydlig problemformulering/frågeställning Otydligt beskriven kontext Irrelevant och otydligt beskrivet urval Relevant och tydligt beskriven datainsamling Relevant och tydligt beskriven analys Resultatet svarar på studiens syfte Etiskt resonemang Irrelevant och otydligt beskriven datainsamling Irrelevant och otydligt beskriven analys Resultatet svarar inte på studiens syfte Inget etiskt resonemang Medelhög kvalitet: Minst fyra kriterier under hög kvalitet ska finnas för att medelhög kvalitet ska uppnås 32 Bilaga 6, Översikt kategorier Nedan redovisas de kategorier som finns i resultatet och vilka studier som ingår. Tema Rapportens Kategorier utformning och lokalisation Aase m.fl. 2007 X Bost m.fl. 2011 X Bruce & Suserud 2005 X Carroll m.fl. 2012 Drach-Zahavy m.fl. 2014 X Dyrholm Siemsen m.fl. X 2012 Manias & Street 2000 McClough m.fl. 2008 X Murray m.fl. 2013 X Payne m.fl. 2000 X Staggers m.fl. 2012 X Totalt 9 Organisation och struktur Behov av Organisationens struktur vid påverkan rapportering X X X X X X X X 8 X X X X X 5 X X X Relationer och störande moment Frågor Novis och Tillit till och expert kollegan avbrott X X X X X X X X X X X X X X X X X X Hög arbetsbelastning och stress X X 7 33 X X X X 8 8 Svårigheter med rapporteringen X X X 6 Totalt 5 6 5 5 7 7 3 5 3 3 3 2 Bilaga 7, Artikelmatris Nedan presenteras de studier som inkluderas i litteraturstudiens resultat. Även resultatet från kvalitetsgranskningen samt kommentar till bedömningen presenteras under rubriken ”Quality”. Vid medelhög kvalitet beskrivs de kriterier som inte uppfyllts enligt bilaga 5. Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality Safety in the transition between shifts – A qualitative study within healthcare. Describe how shift handover is practiced in a local work setting characterized by complexity and risk, to determine important influencing factors, and to explore how shift handover quality may influence safety. Semi-structured interviews, observations and document analysis were analyzed according to a categorization strategy. Observation: Eleven shift handovers. Interviews: 23 nurses. Shift handover practices are complex. Factors influencing handover practice are information amount, individual communication skills, experience, handover time frame, interruptions, ward size/patient capacity and patient type. Average, lacked ethical consideration. Explore the clinical handover process between ambulance and emergency department personnel of patients arriving by ambulance at one hospital and identify factors that impact on the information transfer to ascertain strategies for improvement Grounded theory. Focused ethnographic approach – microethnography with observations and interviews. Data analysis with grounded theory method, initial and focused coding was done to develop categories. High, all criteria were met. Explore the experience of nurses receiving patients who were brought into hospital as emergencies by ambulance crews through an analysis of the handover and triage process. Phenomenological lifeworld portrayal with interviews. Quality of handover appears to be dependent on the personnel’s expectations, prior experience, workload and working relationships. Themes that occurred: handover process, clinical handover content, clinical handover tools and factors compromising handover (constant interruptions, workload, working relationships, transfer of responsibility). Four themes emerged: prehospital reporting (a dialogue for planning), the symbolic handover, the ideal handover and the nonideal handover. Aase K, Vasshus Ask H, Meling M Norway, 2007 Clinical handover of patients arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study. Bost N, Crilly J, Patterson E, Chaboyer W. Australia, 2011. The handover process and triage of ambulance-borne patients: the experience of emergency nurses. Bruce K & Suserud B-O Sweden, 2005 Data analysis was undertaken in three stages: review of the whole, review of the parts of the whole and return to the whole again. 34 Data collection was gathered from two different hospital wards, one using written handover and one using oral handover. Observation: 38 observations of 74 health care professionals. Interviews: 31 health care professionals. Took place at the emergency department and ambulance service in Queensland. Six emergency nurses with at least three years’ experience in the specialty working at the emergency department. Average, lacked descripttion of the context. Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality The ins and outs of change of shift handoffs between nurses: a communication challenge. Report results of a multimethod study of one communication practice: change of shift handoffs between nurses. Multi-method study including interviews, survey, audio taping and direct observation, post-handoff questionnaires and archival coding of clinical records. Interviews: 12 registered nurses. Incoming and outgoing nurses had different expectations for a good handoff. The result is presented with the headlines: handoff overview, handoff effectiveness measures and incoming nurse knowledge of the patient Average, aim and sampling were not described. They revealed three themes: Adaption of the declared handover goals to goals which fit the daily routines, contextual turbulent circumstances and strategies to optimize care for patients. Average, sampling and context were not described. 23 nurses, three nurse assistants, 13 physicians, five paramedics, two orderlies and one radiographer (a total of 47) from different departments and units at a large university hospital in the Capital Region in Denmark. Found eight central factors to have an impact on patient safety on handover situation: communication, information, organization, infrastructure, professionalism, responsibility, team awareness and culture. Average, lacked ethical consideration. Six registered nurses working at the intensive care unit. All nurses participated in every step, two in-depth interviews took place with every participant, and there were three different focus groups. They identified five practices for consideration: The global handover serving the needs of nurse coordinators, the examination, the tyranny of tidiness, the tyranny of business and the need to create a sense of finality. Average, lacked ethical consideration and sampling were not described. Carroll J S, Williams M, Gallivan T M. USA, 2012. Between standardisation and resilience: nurses’ emergent risk management strategies during handovers. Drach-Zahavy A, Goldblatt H, Maizel A. Israel, 2014. Factors that impact on the safety of patient handovers: An interview study. Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv Madsen M, Funck Pedersen L, Michaelsen L, Vesterskov Pedersen A, Andersen H B, Østergaard D. Denmark, 2012. The handover: uncovering the hidden practices of nurses. Manias E & Street A. To understand how nurses manage handovers at shift change and to identify the working strategies they employ to maintain patients’ safety. Explore healthcare professionals’ attitudes and experiences with critical episodes in patient handover in order to elucidate factors that impact on handover from ambulance to hospitals, and within and between hospitals. To examine the practices used by nurses in communicating with other nurses during the handover. Demographic questionnaire and in-depth, semistructured interviews. Analysis in two steps: Individual transcripts and examine themes that had appeared in the initial analysis. Semi-structured interviews. The analysis was made using the qualitative phenomenological method of systematic text condensation in four steps. Critical ethnography, observation, individual and focus group interviews. Australia, 2000 35 Survey questionnaire: 28 registered nurses. Audio taping and direct observation: 77 handoffs during 40 shift changes. 23 different nurses, which also did posthandoff questionnaires. Took place at two general medical/surgical units of a large teaching hospital. 18 registered nurses, 13 women and five men aged 25-62 years. Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality Nursing handover within mental health rehabilitation: An exploratory study of practice and perception. Explore the practice and beliefs about nursing verbal handover from the perspective of nursing staff working in the rehabilitation units of an Australian public psychiatric hospital, and to identify what should constitute the format and content of verbal nursing handover. Audiotaping verbal handovers and face-to-face semi-structured interviews. Data analysis was done with content analysis. The result was presented within the five focus areas: purpose, practice, content, quality and training handovers were found to lack structure and content, be retrospective, problem-focused and inconsistent. High, all criteria were met. Examine pediatric emergency nurses’ perceptions and beliefs regarding the process of clinical handoff and barriers to the clinical handoff process. Semi-structured interview with a focus group. A total of 38 nurses which included enrolled nurses, registered nurses and nursing unit managers. The nurses were included in eight different handovers. The study was conducted in mental health rehabilitation units at a psychiatric hospital in New South Wales, Australia. 15 registered nurses and six enrolled nurses were interviewed. Eight emergency nurses in one focus group in a tertiary care pediatric emergency department. All nurses participated in the semistructured interviews. Recurring themes included provider-directed handoff, interruptions – impediment to care, and envisioning the ideal process. High, all criteria were met. Explore the role of nursing interaction within the context of handovers and seek to identify the clinical discourses used by registered nurses, student nurses and care assistants in acute elderly care wards, to determine their influence on the delivery of patient care. Ethnographic approach with: non-participant observation, semi-structured interviews, audio-taped recording of handovers and documentary data. Grounded theory analysis was undertaken. Observations: 27 handovers. Audio-taped handovers: 23. Interviews: eleven nurses, eight student nurses, 12 auxiliary nurses and three senior nurses. The study was conducted in five wards in an acute elderly care unit in a general hospital in the south of England. Average, lacked ethical consideration and sampling were not described. Explore the information management and use of electronic tools during nursing handoffs. Semi-structured interviews and observations. The first part of the coding process was done by two different coders. The second part included theoretical and axial coding. Observations: 93 unique patient handoffs during 25 handoffs with 26 nurses who also participated in the interviews. The nurses came from five medical and surgical units in a tertiary care facility and a cancer specialty hospital in the Western United States Five themes occurred: formal verbal information exchange: the handover, ‘crash’ status, nursing documentation, paperwork and informal exchanges. Handovers were formulaic, partial, cryptic, given at high speed, used abbreviations and jargon, required socialized knowledge to interpret, prioritized biomedical accounts and emphasized physical aspects of care. The dataset was coded into five themes: good nurse expectations for handoffs, paper forms are best, information at a glance, only pertinent information please, and information tools that work. McCloughen A, O’Brien L, Gillies D, McSherry C. Australia, 2008. Understanding the Clinical Handoff Perspective of Pediatric Emergency Nurses. Murray J S, McGrath J, Fallon Smith M. USA, 2013. Interactions between nurses during handovers in elderly care. Payne S, Hardey M, Coleman P. England, 2000. Nurses’ Information Management and Use of Electronic Tools During Acute Care Handoffs. Staggers N, Clark L, Blax J W, Kapsandoy S. Data analysis was done with content analysis and line-byline coding approach. USA, 2012. 36 High, all criteria were met.
© Copyright 2024