Fyrbodal växer på träd Uddevalla, 11 mars 2015
Fyrbodal växer på träd Sammanställning av föredrag vid seminariet Fyrbodal växer på träd Uddevalla, 11 mars 2015 Se powerpointbilder på www.fyrbodal.se/affarsdrivenmiljoutveckling Skribent Anton Stenlund, Jägmästarprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Miljönytta globalt, affärsnyttta lokalt Den 11 mars samlades representanter för företag Deltagarna var ungefär till hälften från offentlig inom skogs-, trä- och pappersbranschen, politiker sektor och hälften från privat sektor, en blandning och tjänstemän i kommun och region, kommunala av människor som bidrog till intensiva diskussio- och privata bostadsbolag arkitekter, designers och ner och samtal hela dagen. konstruktörer på Riverside i Uddevalla. Dagens seminarium anordnades av Fyrbodals kommunalförbund under parollen ”Fyrbodal växer på träd”. Syftet var enligt Karin Stenlund, moderator för dagen och affärs- och miljöstrateg för Fyrbodals kommunalförbund, att minska människors avtryck på miljön samtidigt som det skapas affärs- och jobbmöjligheter för företagen i kommunalförbundets 14 kommuner. ”Miljönyttan kan ske var som helst på jorden men affärsnyttan ska skapas i regionen”, enligt Karin. KARIN STENLUND, Affärsdriven Milljöutveckling, Fyrbodals kommunalförbund , JOHAN FREIJ Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank Biodrivmedel är mer lönsamt än vaniljglass Johan Freij - Johan Freij, Affärsområdeschef tiden inte längre kommer att pratas om räntor Skog och Lantbruk på Danske Bank, presen- på tre till fyra procent samtidigt som skogen teras som en person med förmåga att ”lyfta kommer att fortsätta ha samma volymförränt- blicken men samtidigt ha fötterna på jorden”. ning som tidigare. Skogsägarna är därmed i Johan beskriver den situation världen befinner en stark maktposition, denna maktposition är sig i idag där både förbrukning av naturresur- dock beroende av en lönsam och framgångs- ser och skulder under de senaste 25-30 åren rik skogsindustri. stigit kraftigt. Han målar upp en bild av en värld som Under de senaste åren har efterfrågan på tryckpapper minskat kraftigt och vedbehovet ” …lånat och lånat av framtida generationer hos svensk industri har minskat med omkring och till slut tar det stopp.” Tidpunkten då det två miljoner skogskubikmeter per år. Johan tar stopp skulle kunna vara nu, säger Johan menar att det krävs nya innovativa använd- och pekar på både sjunkande reporäntor och ningsområden för vedråvaran för att fylla detta tillväxttakt. glapp och räknar upp exempel på innovationer Skogen har inte däremot inte lyssnat på Ste- framställda av skogsråvara som textilmassa, fan Ingves och fortsätter växa oavsett världs- vanillin, plaster med mera. Han säger dock att ekonomin. Förutsättningarna i världen kom- ”Man får käka otroligt mycket vaniljglass för mer att se annorlunda ut i framtiden vilket att väga upp att någon säger upp sin prenu- skapar oändliga möjligheter för skogen. meration på Bohuslänningen.” Johan menar att det inom den närmaste fram- FORTS. JOHAN FREIJ Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Danske Bank Ytterligare ett sortiment som han anger har För att lösa detta dilemma önskar Johan se goda förutsättningar för i framtiden är modul- mer satsningar på biodrivmedel från skogen. husen, som enligt Johan, är något fantastiskt Att tillverka el, säger han, innebär för stora och som han liknar med ”byggsektorns , förluster i form av värme och på biobränsle för iPhone”. värme konkurreras skogsråvaran ut av sopor Avslutningsvis skickar Johan med publiken från Italien. Även tillverkning av mjukpap- dessa punkter: per är något som han ser som en viktig del av • tänk globalt, men agera lokalt skogsindustrin i framtiden. Mjukpappersan- • lär av omvärlden när vi fattar beslut vändningen per capita ökar i samband med att • arbeta nära kunden och styr efter demoinkomsten per capita ökar och ”livsmedels- grafi. produktionen i världen har ju inte heller gått ......................................... ner”, menar Johan. Träbyggnad - från röda stugor till motorväg Träbyggnader är inte längre bara den röda Träbyggandet började däremot inte på allvar stugan med vita knutar. Trä som byggnads- förrän 2004 och idag byggs ungefär tio procent material har stora fördelar med bland annat av svenska flervåningshus av trä. god styrka i förhållande till materialets vikt, förutsägbart brandförlopp, lätt att förtillverka Lars berättar att 250 000 nya bostäder behöver byggas i Sverige till 2020 och 3500 broar är och klarar fuktiga miljöer bäst då trä till exem- i behov av att bytas ut. pel inte rostar. Lars Atterfors från Sverige Träbyggnadskansli visar upp en mängd olika exempel där trä används som byggnadsmaterial, allt från idrottshallar, höghus och djurstallar till bensinmackar, vägbroar och järnvägsperronger. Redan i slutet av 1800-talet kunde vi bygga hus i trä som var över 100 meter höga men stora stadsbränder innebar att träbyggnader högre än två våningar förbjöds under 100 år. Teknikutvecklingen inom området stannade av i Sverige och återupptogs inte förrän Sverige gick med i EU och förbudet upphörde. LARS ATTERFORS, Sverige Träbyggnadskansli FORTS. LARS ATTERFORS, Sverige Träbyggnadskansli Allt detta behöver göras med så liten miljö- Modulhus, menar Lars, är ett bra verktyg för påverkan som möjligt för att de svenska mil- framtidens träbyggande då det ger möjlighet jömålen i möjligaste mån ska kunna uppnås. att fortsätta att bygga på höjden utan vidare Han menar att det inte finns några begräns- förstärkningar av den befintliga grunden på ningar för hur trä kan användas men att tradi- de hus som redan finns. Det är också en snabb tioner måste brytas så att trä kan konkurrera byggnadsmetod då stora delar av modulhusen på samma villkor som andra material. kan färdigställas i fabrik innan de monteras på Lars hävdar att ”trä utan problem kan an- byggnadsplatsen. Modulhus har stor poten- vändas till motorvägsbroar och att det byggs tial för utbyggnad av skolor och kommersiella 13-14-våningshus i trä”. fastigheter men även som bostadshus. Han säger samtidigt att det optimala är att En stor brist hos den svenska träbyggnads- bygga trähus i mellan fyra och sex våningar. industrin är, enligt Lars, bristen på tillverkare ”Trä ska användas i så stor utsträckning som av massivträelement. Utvecklingen av denna möjligt där det har sina fördelar och inte till typ av industri bromsas framför allt av relativt överdrift till allt”. liten hemmamarknad men har goda förutsätt- ......................................... ningar i framtiden. Trä är Skellefteås framtida identitet SAMUEL FORSMAN, projektledare för Trästad Skellefteå ”Industriellt träbyggande ska sätta Skellefteå en förebild för privata aktörer att göra detsam- på kartan” säger Samuel Forsman, projekt- ma. Trästaden Skellefteå har en vision som de ledare för Trästad Skellefteå, som finns med delat upp i tre olika perspektiv. över länk från Skellefteå. Sedan 1995 har Skel- Klimatperspektiv som bland annat omfattar att lefteå varit pionjärer i Sverige inom träbygg- verka för noll-netto-utsläpp av koldioxid och nad med tidiga höghus och vägbroar av trä att använda förnyelsebara material. och det finns idag mer än 50 referensobjekt för Näringslivsperspektiv som till exempel omfattar att träbyggnation i staden. Skellefteå kommun antog under 2014 en använda sig av, marknadsföra och utveckla trä som en regional naturresurs som har en lokal träbyggnadsstrategi för att uppmuntra aktö- tillväxt motsvarande 5 000 timmerbilar per år. rer inom både offentlig och privat sektor att i Samhällsperspektivet som omfattar att bygga ett större utsträckning välja trä som material. Trä- hållbart samhälle med attraktiva, hälsosamma byggnadsstrategin ska enligt Samuel hjälpa till att ”ännu mer förankra trä som en del av Skellefteås identitet”. Kommunen ska genom strategin dels på bred front lära sig själva att välja trä dels vara och giftfria miljöer. Skellefteås mål är att ha 80 000 invånare till år 2030 vilket innebär byggnationer för mer än tre miljarder kronor och Samuel säger att ”tillsammans ska vi verka för att välja trä”. , Falun – kommunen med krav på innovation OLLE WIKING teknisk chef på Falu kommun ”Kommunalrådet ville få verkstad i träbyg- Falun deltar också i EU-projektet Innobuild gandet” säger Olle Wiking, teknisk chef på tillsammans med norska Lyngdal. Projektet Falu kommun. Detta blev upptakten till den handlar om att fånga upp innovativa lösningar träbyggnadsstrategi som finns i kommunen vid byggande av ett vård- och omsorgsboende sedan 2011. Strategin går ut på att trä alltid ska i Falun respektive Lyngdal. För att göra detta prövas och att det ska byggas kostnadseffek- arbetar kommunen med att även ge plats för tivt, tidseffektivt och energieffektivt. innovation i de konsultupphandlingar som För att ha kunna uppnå de energimål som finns för 2020 och 2050 säger Olle att ”det genomförs. Några av de metoder kommunen arbetar som byggs idag ska vara nollutsläpp för att nå med är Ice och Delade Entreprenader. Ice, målen”. Integrated construction engineering, innebär Trä, menar han, är ett bra alternativ för att bland annat att de konsulter som kommunen i alla fall komma en liten bit på vägen. Olle upphandlar sätts i samma rum för att lösa pratar också om vikten av att ställa krav och saker snabbare. Det leder till snabbare projek- tar som exempel upp den planerade energi- tering och mindre fel. ”Och det är mycket fel i förbrukningen som angavs vid byggandet av byggbranschen” menar Olle. Aspeboda skola i Falun. Efter första omgång- Delad Entreprenad innebär bland annat att en med anbud fick uppgiftstagarna?? order alla får lägga anbud på det man är duktig på. om att ”gå hem och gör om” och på det sättet Detta ställer stora krav på byggherren, men lyckades de få ner energiförbrukningen med ”man måste våga sticka ut för att skapa för- nästan 40 procent. ändring”, säger Olle Wiking. Det går enligt Olle att förbättra bara rätt energi- och miljökrav ställs vid upphandlingen. Zlatan förstår både egna laget och motståndarna , THOMAS LÖÖB Rexcell Thomas Lööb är inbjuden som talare under produkter anpassade för kunden. Företaget rubriken ”Därför lyckas Rexcell”. Han själv använder sig av fyra förhållningssätt; börjar däremot sitt seminarium med att för- • Ta ägarskap genom att utveckla helt nya söka vara något mer ödmjuk och lägger till underrubriken ”Eller förutsättningar för att lyckas”. Rexcell är ett dotterbolag till företaget Duni, med verksamhet inom framför allt hemmiljö, restaurang- och hotellbranschen samt catering- och take-awaybranschen. Rexcells verksamhet fokuserar framförallt på tillverkning av olika sorters tissue- och bordsduksmaterial produkter och inte bara någon liten twist; • Visa öppenhet då ingen spelare är bättre än hela laget, ”testa att sätta Zlatan i ett division-tre lag så får ni se hur det går”; • Skapa mervärde genom att ge kunden det den vill ha och • Ha vinnarinstinkt och vila aldrig på en seger. För att avsluta föreläsningen kommer Tho- och har sin tillverkning i Dalsland, Fyrbodal. mas fram till det som hans underrubrik från Ett problem som ofta förekommer i de in- början handlar om, ”Eller förutsättningar för dustrier som arbetar med skogsråvara är det att lyckas”. Företaget måste ha en bra kund- stora avstånd som vanligtvis finns mellan till- förståelse och veta av vem och hur en produkt verkaren och kunden, ”vi finns här uppe och kommer att användas. Det medför att man vet kunden är där nere”, säger Thomas och pekar vilka krav som behöver ställas eller inte behöver på en Europakarta. ställas och man får också en mer engagerad För att skapa mervärde säger han att man personal. Företaget måste även förstå sina måste förstå kunden och ge kunden det den egna styrkor för ”man kan inte tro att man ska är beredd att betala för, varken mer eller min- vara bäst på allt.” Det här, menar Thomas, är dre. Dunikoncernen har 300 säljare runt om i ”förutsättningar som alla vet om och det är världen och genom att lyssna på dem får fö- därför det är så svårt att genomföra.” retaget mycket feedback och kan skapa unika Erik Wallin, Omställningskontoret+ och Anna Lärk Ståhlberg, näringsliv, Fyrbodals kommunalförbund. Malin Dahlstedt, distriktschef på Skanska Sverige AB. Innovationer behöver en Pippi Långstrump ANNA ALTNER , kemiingenjör på Södra Skogsägarna En av de mest kända innovationer som skogs- sälja kvantiteter i miljoner ton per år och att industrin tagit fram under de senaste åren är nu istället fokusera på en produkt som säljs Södra Skogsägarnas material DuraPulp. Anna i mycket små volymer var nytt för dem. Trots Altner, kemiingenjör på Södra sedan tolv år detta beslutades det att projektet skulle få till- tillbaka har varit med på stora delar av den stånd att starta en pilot i Värö. resa mot kommersialisering som materialet gjort. Tillverkningen började som specialpapper men det fanns, som Anna uttrycker det, ”svå- Anna börjar sin presentation med att säga righeter med att sälja in en ny produkt till en att ”det tar tid att skapa stora flöden och man kund som bara var van vid att göra trygga och måste börja i det lilla.” Arbetet med att pro- säkra drag”. Det var inte lätt att få skogsindu- duktifiera DuraPulp började på allvar ta fart strin att gå lite snabbare och våga göra något under ett examensarbete år 2007 då en stu- nytt. dent tillsammans med några av Sveriges mest Anna menar att en förutsättning för kom- kända designers tog fram en produkt i form mersialisering av nya produkter från skogsin- av en stol i materialet. Stolen ställdes ut vid dustrin är att vara modig och våga ta risker, ha Milanomässan och fick stor uppmärksamhet, en budget för det och en pilotanläggning med framför allt för processen genom vilken Dura- en produkt att visa upp, ingå partnerskap med Pulp framställs, och har sedan dess varit ett företag inom andra branscher, jobba interak- naturligt inslag i Södras marknadsföring. tivt och dynamiskt med utveckling, att utveck- Det problem som enligt Anna nu uppstod var la en produkt först när man arbetat ordentligt att ”de hade ett gyllene ägg som ingen visste för att förstå kunden samt att ”precis som vad de skulle göra med”. Hon säger att Södra Pippi Långstrump, våga vara annorlunda och som företag traditionellt sett var vana vid att ställa annorlunda frågor”. Frågor från publiken. Mickael Brunberg, Brunbergs Bygg AB. Flytta H&M till Wargön MARIA STRÖM , verksamhetsledare för utvecklingsprojektet Wargön Innovation Maria Ström har, precis som Anna Altner, Wargön Innovation vill skapa bättre förutsätt- under många år arbetat för Södra med bland ningar för innovatörerna att genomföra just annat DuraPulp. Idag arbetar hon istället som sådana pilot- och demonstrationsanläggning- verksamhetsledare för utvecklingsprojektet ar. Wargön Innovation. Projektet är en femårig Ett framgångsrikt projekt för Wargön Inno- satsning som enligt Maria syftar till att ”skapa vation är återvinning av textilfibrer och till- innovation inom området Wargön i Väners- verkningen av nya tyger från dessa. För att borg”. illustrera visar Maria upp en gul klänning Hon beskriver projektet som ”både en plats tillverkad till 30 procent av gamla jeans och 70 och process” och ett samverkansprojekt enligt procent av träfibrer. Det förutspås en stor brist Triple Helix, vilket innebär samverkan mellan på textilfibrer i framtiden då det inte längre näringslivet, offentlig sektor och akademin, finns möjlighet att odla mer bomull. Detta är med avsikten att jobba nära kund och mark- enligt Maria en jättechans för skogsindustrin nad. Fokus ligger till stor del på process- och att ta marknadsandelar och pekar på den produktionsteknik för nya, hållbara och bioba- fantastiska potential som därmed finns i den serade material. svenska skogen. Maria berättar om hur hon ständigt möter En viktig del av Wargön Innovation är att människor, verksamma inom både offentlig skapa partnerskap mellan olika aktörer. Ett och privat sektor, med mycket idéer om ut- problem som ofta uppstår vid dessa partner- veckling och innovationer men ”det händer skap är att de ofta enbart blir en ren affärsrela- ju aldrig något!” Ett problem som hon menar tion mellan de olika parterna. Wargön Inno- måste lösas är att det ”finns väldigt mycket i vation vill därför verka som en ”neutral part i gram i laboratorium och forskningsanlägg- samarbetet som vill att alla ska lyckas”. ningar, men det finns aldrig plats för piloter och demon för de idéer som finns”. Två av Fyrbodals näringslivsutvecklare. Sophie Carling, Uddevalla kommun och Helena Stor Hansson, Melleruds kommun. Vind i seglen från barnsben LASSE JONSSON, formgivaren 3D Form Enligt formgivaren Lasse Jonsson, 3D Form mycket viktiga delar i projekten. Säkerheten kan vi ”lägga grunden för trä som en intres- uppfylls enligt de normer som finns precis sant produkt redan från barnsben.” Han som på andra lekplatser. pekar på vår tradition att ta barn på allvar som Företaget har idag levererat 60 skepp och gett oss framstående positioner inom litteratu- även lekplatser i form av Trojanska kor. Nu ren och att vi nu skulle kunna utvidga det till finns en utvecklingsidé kring Björnen Blå- barnens livsmiljö i övrigt. bärsmums där Lasse fått förfrågningar från För att bidra till sådan utveckling har han bland annat bibliotek som vill att en berättelse utvecklat lekplatser för barn i trämaterial. skapas kring Björnen. Kanske kan björnen Lekplatserna har utformas framförallt som åka från kommun till kommun i Fyrbodal? träskepp i olika former, färger och storlekar. Lasse avslutar med att ställa frågan ”Varför Upplevelsen och äventyret för barnen med ska vi köpa in lekutrustning från andra länder att få känna på träet och se det estetiska med när vi har en så fantastisk egen potential?”. ......................................... kvistar som föreställer figurer med mera är Fredrik Johansson, Bengtsforshus AB och Annika Andersson, SJ Bygg. Stig Fredriksson, Wargön Innovation . Maria Ström, Wargön Innovation och Elin Guldåker, Elin Guldåker EF. Erik Wallin, Omställningskontoret och Peter Eriksson, Trollhättans Stad. Biobaserade produkter 2.0 HANS HOLMBERG, representant för SP Hållbar Samhällsbyggnad Hans Holmberg, representant för SP Hållbar måste avstånden mellan alla aktörer i värde- Samhällsbyggnad, presenteras som en person kedjan bli kortare. Andra utmaningar han som ska hjälpa oss att bli ”á jour med forsk- nämner som skogsindustrin måste hantera ningsframkanten.” Själv beskriver han SP:s är dels problem som handlar om attityd och verksamhet som kittet mellan forskning och användande av trä, ”vi måste lära våra barn att företag. SP arbetar dels på uppdrag från stora, svensk skog inte är samma sak som regnskog statliga program men också med eller åt före- och att den svenska skogen ska användas”, tag. men också rent tekniska utmaningar som att Svensk skogsindustri står idag inför ett antal problem med bland annat låga energipriser, minskad efterfrågan på journalpapper och till exempel ”få biobaserade material att inte vara bionedbrytbara”. Hans Holmberg beskriver en rad olika pro- minskad efterfrågan på talltimmer från såg- gram och projekt för att lösa olika utmaningar verken. Det medför att det finns stora volymer och komma fram med nya innovativa lösning- råvara som ”behöver” nya användningsområ- ar. Ett exempel är BioInnovation som delar den. I dagsläget blir dessutom ungefär hälften ut 100 miljoner kronor per år till innovativa av träråvaran energi, vilket Hans anser är en projekt inom kemi och energi, material, kon- stor förlust som borde tas tillvara. Som ex- struktion och design samt nya användnings- empel på nya användningsområden och pro- områden. Ytterligare exempel han tar upp är dukter nämner han elektriskt ledande papper, Internet of Things, Mobile Flip, EnWoBio, acetylerat och furfurylerat trä med bland annat Nordic Built och Trash2Cash som handlar ökad beständighet och hållfasthet, underhålls- om att återvinna textilier. Han avslutar sina 45 fria biokompositer för utomhusbruk, textil- minuter med ett citat från Agenda Trä 2013 ” material av träfibrer, träplattor för våtrum med Trä har alla förutsättningar för att vara det ma- mera. Problemet är dock att få det som finns i terial som löser flera av de utmaningar världen provrör att bli kommersiellt. För att lösa detta idag står inför.” Per Wennberg, Eidar AB och Christian Carlsson, Trollhättans Stad. Man brinner inte upp i trähus JONAS CARLSSON, arkitekt på CaseStudio ”Arkitektur och trä är en outnyttjad möjlighet” måste bli bättre för att skapa utveckling. säger Jonas Carlsson, arkitekt på CaseStudio Jonas hävdar att det idag är alldeles för långa och delaktig i projektet ”UR SKOG Arkitek- avstånd mellan till exempel akademin, arki- tur” som syftar till att öka värdet på skogen. tekter, samhället och industrin. Fördelarna av Han beskriver trä som ett material som vi bättre kommunikation och samarbeten genom alltid tyckt om, med en historisk och stark är att ”samtliga talare vid dagens tidigare kulturell förankring. Trä ligger rätt i tiden då föreläsningar har sagt att man måste våga och människor vill kunna förstå vad det är de äter, man vågar mer när man inte står ensam och klär sig i, bor i med mera. därmed inte riskerar lika mycket”. Den tekniska och formmässiga potentialen För att visa på några framgångsrika projekt för trä som material beskriver han som otrolig där trä varit huvudmaterialet tar Jonas upp tre med möjliga användningsområden i allt från olika exempel där samarbetet mellan arkitek- minsta möbel till tiovåningshus. Förädlings- tur och trämaterial varit lyckosamt. möjligheterna för trä är fortfarande till stora Det första exemplet är den norska fjällstatio- delar ett outforskat område och Jonas menar nen vid Predikstolen. Fjällstationen är ritad att Sverige ligger långt efter i utvecklingen av av arkitekterna Helen & Hard och utförd i bearbetningsmetoder. massivträteknik. Genom att kombinera både Han säger att Sverige måste bli bättre på att innovativt, tekniskt och arkitektonisk tänkan- ”få saker byggda, skapa goda exempel och de har de lyckats skapa en konstruktion som få folk att förstå att de inte brinner upp i ett är både estetiskt tilltalande, miljövänlig och trähus”. Kommunikationen mellan branscher funktionell. Lars Atterfors, Sveriges Träbyggnadskansli , Ante Flygare, Nils Andreasson Arkitektkontor och Mats Häggner, Trollhättans Stad. FORTS JONAS CARLSSON, arkitekt på CaseStudio Istället för att ta till enkla lösningar för att ”Allt gick inte helt och hållet som planerat skapa till exempel styvhet i konstruktionen under byggandet och saker gick sönder” vilket genom att bara skruva på en plåtskiva som Johan uppger att de är jätteglada över, för det ytlager har Helen och Hard istället hållit sig innebar att de lärde sig mycket. till trä som konstruktionsmaterial och hittat Det tredje exemplet är projektet BUS:STOP lösningar genom att till exempel ändra ord- där världskända arkitekter arbetat tillsam- ning på olika lager i massivträkonstruktionen. mans med lokala arkitekter från det lilla öster- Det andra exemplet Jonas tar upp är Korgen rikiska samhället Krumbach för att skapa sju som är skapad av CaseStudio och ställdes ut olika busstationer med trä som grundmaterial. vid WoodFusion på Svenska mässan 2014. Projektet skapade unika exempel på arkitekto- Korgen togs fram genom att en tredimen- niska lösningar och som lön för arbetet bjöds sionell modell omarbetades till en tvådimen- arkitekterna på en veckas gratis semester i sionell ritning med hjälp av datorprogram. området. Johan menar att detta är ett projekt Trälister sågades sedan ut efter ritningen och som deltagarna på seminariet borda ta efter monterades ihop till den tredimensionella för ”vem skulle inte uppskatta en veckas se- Korgen. mester i Fyrbodal” ......................................... Massproduktion av unika produkter RASMUS MALBERT, designer och lärare på HDK Steneby ”Stickning är det häftigaste som finns” säger att designa sin egen unika produkt på Rasmus Malbert, designer och lärare på företagets hemsida. Ett unikt system tillverkar HDK Steneby. Han syftar inte på den typ sedan just den specifika tröjan kunden önskar. av stickning som farmor sysslade med utan Denna massproduktion av unika produkter istället den stickning som bland annat Nike kallas för Mass-customization. och Adidas använder sig av. Budskapet från Rasmus är att ny teknik gör det möjligt att tillverka produkter på nya sätt, med nya egenskaper och med möjligheter att tillgodose kunders önskan om unikitet. Som exempel tar han under föreläsningen upp företaget Knittan som arbetar med att sticka tröjor och scarfar där kunderna har möjlighet Ytterligare ett exempel Rasmus tar upp är produkterna som kallas Smart Textiles. Detta är textilier med speciella egenskaper, såsom att rena vatten med hjälp av solljus, mäta EKG eller blir svala i extrem hetta. Han uttrycker att textilindustrin ligger väldigt långt före skogsindustrin gällande innovation, design och kundanpassning. Tillverkningsmetoder kan delas upp i två olika system med en egen design och därmed en ny kategorier; dels additiv tillverkning som inne- produkt. Ett material, ett system och en pro- bär att material läggs till, exempelvis genom cess skapar enligt Rasmus unika möjligheter. 3D-printing dels subtraktiv tillverkning som Han säger samtidigt att det idag ”inte bara innebär att material tas bort, exempelvis när går att fokusera på bästa tänkbara tillverk- man hyvlar en planka. ningsprocess utan att det idag också måste tas En produkt bildas enligt Rasmus genom hänsyn till miljöpåverkan”. Det vi gör idag är olika förädlingssteg då ett material sätts i ett enligt honom ”för människor och kommande system. Nyskapande skapas då ett material generationer”. sätts i en ny kontext, till exempel då BMW Rasmus ger exempel på den kompetens och använde spandex som ytmaterial på en av spännande arbeten som studenter vid Stene- sina bilar eller då träull och betong blandats byskolans möbeldesignutbildning skapar. ......................................... och tillverkats i stora skivor vilket var ett nytt Stenebyskolan SARA VOGEL RÖDIN, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby Stenebyskolan har både universitets- högsko- Mötesplats Steneby har tre miljoner kronor leförberedande samt yrkeshögskoleutbild- i potten varje år för att fördela mellan olika ningar i bland annat textil, trä och metall. samarbetsprojekt och uppmanar oss att ta Dessutom arbetar man för samverkan mellan kontakt med henne för att diskutera samarbe- forskning, samhälle och företag och på det ten. Sara säger att det är viktigt att förädla mer viset skapa utveckling och hållbarhet. av vår egen råvara och att syftet med arbetet Sara Vogel Rödin, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby, berättar om hur skolan bland är att göra detta samtidigt som de fångar upp den designkompetens som finns i området. annat skapar miniinkubatorer för att stötta egenföretagande bland studenterna genom olika projekt och samarbeten. Sara Vogel-Rödin, Steneby och Maria Ström, Wargön Innovation. Bygga studentbostäder som pepparkakshus , BJÖRN LIER OCH LARS-ERIK BORGE norska TreBruk respektive iTRE Företag på andra sidan norska gränsen utgör Målsättningen med det arbete som både Björn en naturlig affärspartner men också möjlig och Lars Erik arbetar med är därför att ”be- förebild för de verksamma inom både offentlig rätta för byggherrar, beslutsfattare och offentoch privat sektor inom Fyrbodal. Björn Lier och Lars Erik Borge, represen- ligheten att det är möjligt att bygga i trä”. En viktig del i deras arbete är enligt de båda att tanter för norska TreBruk respektive iTRE, är ”försöka få beställare att beställa byggnad i trä inbjudna för att informera om de projekt inom istället för i något klimatbra eller liknande, det träbyggnation som bedrivs i Norge. är det som skapar mer träbyggnation”. Björn Lier berättar om norska politikers Det är också viktigt att hitta en byggherre uttalanden om att göra träbyggnation till ett som är intresserad och vill bygga i trä för att huvudfokusområde i Norge. Nyligen offent- skapa trygghet hos entreprenörerna. liggjordes två norska rapporter, vilka pekar på Lars Erik Borge beskriver hur han ”åkt runt den stora potentialen för att i större utsträck- i Europa för att se hur de gjort där och sen åkt ning bruka trä i landet. hem och gjort likadant i Norge”. De projekt Björn berömmer Sverige för den höga nytt- han fastnade mest för och som idag också är jandegrad av skog som finns i landet och för de som han fokuserar mest på i Norge, är byg- att skogen nyttjas både bättre och mer än vad gande av studentbostäder i trä. våra norska grannar gör. Samtidigt menar han att detta innebär att utvecklingspotentialen i De båda företaget TreBruk och iTRE arbetar idag tillsammans i många av de olika projekt Norge är extra stor då det finns så mycket out- med byggande av studentbostäder i trä som nyttjade skogsresurser. Målet är att öka värdet pågår. Ett av de färdigställda projekt som Lars på norsk skogsnäring från dagens 43 miljarder Erik tar upp är byggandet av 500 student- norska kronor till ett framtida värde om 180 bostäder i Ås. Han beskriver hur åttavånings- miljarder norska kronor. huset ”byggdes som ett pepparkakshus med Norsk träindustri har, precis som Sverige, trämoduler på upp till 50 kvadratmeter”. under mer än 100 år varit begränsad av förbud Hyran per studentrum uppgår till 3500 norska mot att bygga flervåningshus i trä. Förbudet kronor per månad, ett pris som är betydligt togs bort 1997 men fram till dess har utveck- lägre om de 5000-7000 norska kronor per må- lingen för trähusbyggnation stått stilla även i nad som diskuterades innan projektet påbör- Norge. Detta innebär enligt Björn att entre- jades. prenörer tänker traditionellt och inte vill göra Lars Erik tar också upp ett flertal andra pro- något nytt och därmed undviker att välja trä jekt som är planerade, bland annat byggandet som byggnadsmaterial. av 354 studentbostäder i Halden med en ener- , FORTS BJÖRN LIER OCH LARS-ERIK BORGE norska TreBruk respektive iTRE giförbrukning mindre än passivhusstandard, Trä som byggnadsmaterial har ett förutsäg- 900 hyreslägenheter i upp till tolv våningar i bart brandförlopp och kolnar bara två centi- Tromsö, 15-våningshus med studentbostäder meter in och temperaturökningen på andra i Oslo till 2017 och Norges första sjukhem i sidan väggen vid brand är mycket liten. massivträ. Enligt både Björn och Lars Erik finns det många fördelar med att bygga i trä. Priset är lågt om man tar hänsyn till effekterna av att Väggarna behöver heller inte innehålla plast vilket innebär att de andas och därmed inte drabbas av mögelangrepp. Massivträ klarar också av en något högra bygga i trä. Det är en bättre arbetsmiljö för de fuktpåverkan vilket innebär att byggnationen som arbetar med materialet då till exempel inte måste ske med tak över tak. Det går också arbetsbelastningen blir mindre, det går att att bygga med hög precision vilket Björn be- tillverka stora moduler i fabrik som monteras skriver ”lite som att bygga med LEGO”. på plats och ljudnivån vid byggplatsen blir lägre. Det krävs dessutom färre arbetare på Trä anses också av många som mer estetiskt tilltalande jämfört med andra material. Den byggplatsen jämfört med byggnationer i andra enda nackdelen som Björn och Lars Erik kan material. uppge att de stött på är att materialet inte är optimalt i egenskap av ljudisoleringsförmåga. ......................................... Några deltagare om dagens behållning… CHRISTIAN NILSSON, planeringssekreterare, Dals Ed PÄR WENNERBERG, ordförande, AB Eidar ”Det bästa under dagen tyckte jag har varit ”Jag har fått lite nya inblickar i designfrågor arkitekten och jag har även lärt mig en hel del och utvecklingsfrågor med till exempel trähus. om skogsnäringen som jag inte visste tidigare. Det vore ju väldigt intressant om man kunde Jag kommer börja med att informera där bygga hyresrätter i trä. Dagen har gett mig hemma om dagen. Sedan ska jag ordna ett ar- många nya kontakter med regionala byggfö- kitektmöte för den nya järnvägsstationen och retag som kommer vara viktiga i de framtida undersöka om man kan bygga den i trä.” bodialogerna jag kommer föra.” DAVID SVEDBERG, platschef FTG, Forest Technology Group SARA VOGEL RÖDIN, verksamhetsledare, Mötesplats Steneby. ”Jag har blivit väldigt inspirerad av dagen, det ”Det var en väldigt bra grund med Danske är så mycket som händer i branschen. Thomas Bank och att få med ett sådant perspektiv. SeLööf föreläsning var extra bra, man måste ju dan tycker jag Lasse (Jonsson, 3D Form) är så kunna marknadsföra och sälja sina produkter. härlig att lyssna på, han brinner så mycket för Jag vet ännu inte riktigt vad jag ska göra rent frågorna med lekskeppen. Givetvis var Ras- konkret, men jag har fått mycket nya tankar mus var väldigt bra också. Det har varit en bra under dagen som jag måste ta vara på och det dag för att lära sig mer och en bra omvärlds- här är en viktig del i min omvärldsbevakning.” analys. Sen har jag också fått knyta en del nya kontakter och vissa av dem kommer jag säkert bjuda in till Steneby i framtiden.” Samarbete är ett sätt att minska riskerna För att sammanfatta dagen har Peter Eriks- kan verka för att ha bra kontakter och skapa son, oppositionsråd i Trollhättan, och Per kontaktytor samt sammanfoga idéer. Det är Eriksson, kommunalråd i Bengtsfors, om- också viktigt att skapa en debatt för att bygga betts göra korta reflektioner över dagen. De i trä där kommunerna kan vara förebilder uttrycker gemensamt att dagen varit oerhört genom att själva bygga visningsobjekt med trä inspirerande och visat på vilken stor potential som material. som finns i Fyrbodal. Per Eriksson fortsätter på det spåret och pe- Per Eriksson uttrycker därför vikten av att kar på vikten av prototypande där han menar ”gräva där du står” och uppger att i regionen att det även är Fyrbodals ansvar att knyta ihop ”finns råvaran, kunnandet och ambitionen att den här dagen och komma vidare. Han upp- göra något”. För att hjälpa till säger han att manar deltagarna vid seminariet att avsätta en politiken måste ge förutsättningar och finnas liten stund och höra av sig så att vi kan få en som smörjmedel för att skapa möjligheter att fortsättning och fortsätta diskutera. Dagens göra bussiness. avslutningsreplik blir att ”samarbete är ett sätt Peter Eriksson fyller i med vad politiken kan att minska riskerna”. göra rent praktiskt. Han menar att politiken PER ERIKSSON, kommunalråd i Bengtsfors PETER ERIKSSON, oppositionsråd i Trollhättan Fyrbodals kommunalförbund – 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 • Box 305 • 451 18 Uddevalla Vxl 0522-44 08 20 • Fax 0522-145 54 • kansli@fyrbodal.se www.fyrbodal.se
© Copyright 2024