Här kan du ladda ned en kort dokumentation från CERA
Från molekylnivå till samhällsnytta DOKUMENTATION FRÅN KONFERENS AKTUELL FORSKNING OM ALKOHOL OCH NARKOTIKA 8 OKTOBER 2015 I GÖTEBORG Tony Johansson, 1:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen CERA en ledstjärna i utvecklingsarbetet – Helhetssyn är ett bra ord som beskriver ett lyckat arbete för att förebygga riskbruk och missbruk och motverka ”nånannanismen”. Psyke och soma hör ihop, det är en nyckel för hur vården ska kunna utvecklas. VAD VISAR AKTUELL FORSKNING om alkohol och narkotika? Hur kan resultaten omsättas till samhällsnytta? Och hur kan det stärka folkhälsan i Västra Götaland? Det var temat för konferensen som lockade cirka 300 deltagare från hela Västra Götaland – och även från andra delar av landet. – Vi hoppas att den breda samverkan vi har här i Västra Götaland, mellan socialtjänsten i kommunerna, hälso- och sjukvårdens olika delar, kriminalvården och universitetet ska inspirera er som står inför att skapa liknande sammanhang, sa Lennart Rådenmark, länssamordnare för ANDT-frågor i Västra Götalands län, som var dagens moderator. Under dagen presenterade fyra ledande forskargrupper vid Göteborgs universitet sina arbeten – forskning från molekylnivå till samhällsnytta! 2 med att konstatera att många berörs av frågorna kring riskbruk, beroende och missbruk. – Vi är många som kan vittna om stöd som fungerar och som inte fungerar. Hur man som närstående själv måste överbrygga glappen mellan kommunens, primärvårdens och sjukhusens ansvar. Dessutom är riskbruk och missbruk ett område som omges av både fördomar och skuld. Därför är det viktigt att bygga argumenten på forskning och evidensbaserad vård. – Jag är glad för att CERA finns, för utmaningarna är stora och sjukvårdshuvudmännen behöver en ledstjärna i det fortsatta utvecklingsarbetet, sa Tony Johansson. Han betonade vikten av helhetssyn och att bygga sina insatser på forskning, och tog upp ett exempel där politikerna i Västra Götalandsregioen valt att lyssna på forskarna. – Det handlar att införa ett program för TONY JOHANSSON INLEDDE evidensbaserad missbruksvård, ett program som bygger på helhetssyn och där forskningen allt mer entydigt visar att sprutbytesprogram fungerar och leder till bättre resultat. I regionen gick alla politiska partier samman om att fördjupa dialogen med de större kommunerna om detta – men fick inte det svar vi hade hoppats på. Vi drar alltså olika slutsatser inom politiken, vilket visar på behovet av forskning och ytterligare evidens för att överbrygga de motsättningar som finns. Att psyke och soma, själ och kropp, hänger ihop visste redan de gamla grekerna. Men ändå finns det stuprör i organisationen som leder till brister i vården, något som man ska försöka komma till rätta med i en översyn av hälso- och sjukvårdens organisation som pågår. I utvecklingsarbetet är personcentrerad vård, där patienten är delaktig, ett viktigt begrepp: – Det är det perspektivet vi ska ha när vi tacklar hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar, sa Tony Johansson. n CERA – Center for Education and Research on Addiction Vill höja kvaliteten i missbruks- och beroendevården Tvärvetenskapligt där forskning, utbildning och praktik möts – det är CERA:s utgångspunkter för verksamheten. – Vi vill medverka till att höja kvaliteten i missbruksoch beroendevården, förklarade Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen och föreståndare för CERA. Claudia Fahlke liknande CERA vid Brandenburger Tor i Berlin. Stabilt och stadigt oavsett vad som sker i omvärlden. VAD ÄR EN CENTRUMBILDNING? Ett centrum ska tillföra ett mervärde till universitetet och ha en komplementär funktion i förhållande till institutionerna. Det ska vara tvärvetenskapligt och lyfta fram ett område som ligger i skärningspunkten mellan traditionella discipliner. Göteborgs universitet består av åtta fakulteter, som var och en har ett antal institutioner. Forskargrupper vid institutioner från olika fakulteter kan startade föregångaren till CERA. Då var det ett forskningsråd som bildades av forskare och kliniker, som insåg att man behövde ha mer kontakt med varandra. Rådet utvecklades till ett nätverk och 2013 formaliserades det alltså som en centrumbildning. – Förutom att höja kvaliteten vill vi bidra till en bättre och hållbar folkhälsa när det gäller alkohol och narkotika. Vi vill att missbruks- och beroendevården ska bli effektivare och mer jämlik, bidra till en kompetenshöjning och stärka tillväxten av forskare inom området, fortsatte Claudia Fahlke. Det finns många skäl till varför detta är viktigt. Ett är förstås att alkoholen är ett av våra största folkhälsoproblem. Omkring 20 procent av den vuxna befolkningen bedöms ha problem med alkohol. – Inom CERA har vi lång erfarenhet av svensk missbruksoch beroendevård. Vi har även mångårig erfarenhet av samverkan, både inom och utanför universitetsvärlden, vilket vi belönades för 2014, då vi tilldelades Göteborgs universitets samverkanspris, berättade Claudia Fahlke. CERA erbjuder uppdragsforskning, uppdragsutbildning, utredning, utvärdering, implementering, rådgivning, handledning och expertuppdrag. – Vi medverkar exempelvis i arbetet med att ta fram en regi- gå samman och bilda ett centrum kring ett ämne. REDAN 2004 Till centrumet kan också externa partners knytas. I CERA:s fall är det alltså forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende som är den gemensamma nämnaren. Utöver företrädare för institutionerna vid Göteborgs universitet ingår Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Länsstyrelsen Västra Götalands län, FoU i Väst/GR samt Kriminalvården i styrgruppen. Läs mer på www.cera.gu.se Där finns länkar till bland annat rapporter och studier från forskargrupperna. onal medicinsk riktlinje för sjukdomsförebyggande åtgärder vid riskbruk av alkohol på uppdrag av hälso- och sjukvården i regionen. Vi planerar också för en utbildning kring motivationshöjande behandling, MET, tillsammans med universiteten i Stockholm, Malmö och Lund. Därefter presenterade Claudia Fahlke dagens program och de fyra forskargrupperna inom CERA som medverkade på konferensen: – Så nu får ni möta nästa generation forskare, våra doktorander inom alkohol- och narkotikaforskning! n 3 FORSKARGRUPP 1 LoRDIA, Longitudinal Research on Development In Adolescence GÖTEBORGS UNIVERSITET OCH HÄLSOHÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Psykosocial forskning om ungdomars utveckling till vuxna, med fokus på psykisk hälsa i relation till alkohol- och droganvändning Anette Skårner Russel Turner LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Russel Turner, doktorand Adolescence) är ett program som under lång tid ska russell.turner@socwork.gu.se bedriva psykosocial forskning om ungdomars utveckling till vuxna, med fokus på psykisk hälsa i relation till alkohol- och droganvändning. Programmet drivs i samarbete mellan Hälsohögskolan i Jönköping och Göteborgs universitet och inrymmer flera läroämnen: psykologi, socialt arbete, handikappvetenskap och det tvärvetenskapliga ämnet Vägar in och ut ur missbruk under tonåren ”välfärd och socialvetenskap”. Ansvariga för projektet är Arne Gerdner (projektledare), Mats Granlund och Thorbjörn Ahlgren vid Hälsohögskolan i Jönköping samt Claudia Fahlke och Anette Skårner vid Göteborgs universitet I programmet genomförs en serie studier i fyra kommuner – Gnosjö och Värnamo i Jönköpings län samt Härryda och Vårgårda i Västra Götaland – med start hösten 2013. Man följer cirka 2 000 ungdomar från 12 till 18 års ålder. Datainsamlingen startade 2013 bland elever i årskurs 6 och 7. Data samlas in vid ytterligare tre tillfällen – åk 7/8, åk 8/9 samt åk 2 i gymnasiet. Förutom frågeformulär till eleverna ingår en föräldraenkät samt fortlöpande skattningar av skolbeteende som görs av lärarna samt information om närvaro och betyg. Sex doktorander arbetar för närvarande i programmet, varav tre från Göteborg: Karin Boson, Johan Hagborg och Russel Turner. www.lordia.se 4 Hur ser vägarna in i ett missbruk ut? Hur kommer det sig att somliga testade droger i tonåren men inte fastnade? Kan sådan kunskap användas för bättre prevention och intervention? Det är några av de frågor som Russel Turner ska studera i LoRDIA. och projektet kommer att pågå under fyra år. Genom att följa ungdomarna i LoRDIA hoppas Russel få en bild av vilka faktorer som ökar risken för missbruk, för vilka grupper riskerna finns och när riskerna är som störst. Det finns tre preventionsmodeller som är kända i forskningen: UÊ vÀ>Ì UÊ -V>Ê«FÛiÀ>Ê UÊ BÃBÃÃ}ÌÉiÌiÌÊBÀ>`i ARBETET HAR PRECIS STARTAT – Vi vet av hundratals studier att ingen av dessa modeller fungerar särskilt bra var och en för sig. Men blandar man dem fungerar de något bättre. Då är chansen att nå ungdomarna större. Vi kan bara göra antaganden om vad som fungerar, men vi vet inte riktigt vad och varför, sa Russel Turner. Ett skäl är förstås att ungdomar är en heterogen grupp. Dessutom är tonåren en föränderlig tid. Det är stor skillnad mellan vad som är viktigt när man är 12 år eller 16 år. Därför ska utvecklingen på sikt studeras, sedd utifrån en rad faktorer. – Vad kan vi se hos dem som börjar använda droger? Hur har deras sociala relationer sett ut och hur utvecklades de över tid? Hur kom det sig att vissa som testade inte fastnade, vilken var deras väg ut? Projektet baseras alltså på utvecklingsorienterad forskning som utgår från att tonåringar är olika. Det ska ge kunskap om vilka riskfaktorer som finns för vissa ungdomar och när de infaller – en komplex bild. Förhoppningsvis ska studien ge en bild av hur olika insatser bäst kan utformas. n Karin Boson, leg. psykolog, doktorand karin.boson@psy.gu.se Välbefinnande, psykisk ohälsa och alkoholerfarenhet hos 12–13-åringar Flickor som vänder sina problem inåt och som uppger att de inte mår bra, är överrepresenterade bland ungdomar med tidiga alkoholerfarenheter. – Det betyder att vi måste ha med ett genusperspektiv när vi beskriver och förklarar psykisk hälsa bland ungdomar, säger Karin Boson. KARIN INLEDDE MED ATT RESONERA kring begreppet psykisk hälsa, att det inte bara handlar om frånvaro av psykisk ohälsa eller sjukdom. Det är också en fråga om det positiva som personen upplever och det goda i livet. – Psykisk ohälsa kan vara milda besvär, som oro och ångest, som kan vara normala reaktioner på att det är jobbigt i livet. Vi har en tendens till att medikalisera normala reaktioner idag, till exempel djup sorg, «F«i>`iÊ>À° Psykisk ohälsa kan också bestå av allvarligare psykiatriska tillstånd som bör utredas, få en diagnos och behandlas. Det är viktigt att hålla isär de olika begrep«i]Êi>`iÊ>À° I frågorna till ungdomarna får de skatta sin psykiska hälsa, sitt välbefinnande. Det kan delas in i ”att känna gott” – subjektivt eller emotionellt välbefinnande, ”att göra gott” – psykologiskt välbefinnande, och ”att vara en del av det goda” – socialt välbefinnande. Ê ÃÊ vÀÃ}Ê >ÀÊ >ÀÊ ÃÊ ÃÌÕ`iÀ>ÌÊ Õ}`marnas svar på frågorna relaterade till välbefinnande, psykisk ohälsa och alkoholerfarenhet. Studien baseras på nästan 1 400 svar från 12–13-åringarna i LoRDIA. En generell slutsats är att ungdomarna mår bra, men det finns tydliga skillnader mellan olika subgrupper. Flickorna har mer internaliserade problem, de vänder sin ilska och rädsla inåt, medan pojkarna rapporterade högre på en externaliserande problemstil – de vänder alltså inre spänningar och konflikter utåt. Pojkarna hade också ett högre välbefinnande än flickorna. Vad gäller alkoholerfarenheten hade cirka 12 procent druckit minst ett glas alkohol någon gång och 3 procent hade någon gång varit berusade. Några andra slutsatser: UÊ Ê >`Ê`iÊÕ}`>ÀÊÃÊÀ>««ÀÌiÀ>ÀÊiÌÌÊ }ÌÊÛBLifinnande är det också vanligare med en externaliserande problemstil. UÊ ÊVÀÊi`ÊÌiÀ>ÃiÀ>`iÊ«ÀLiÊV ÊÃÊÀ>«porterar lågt välbefinnande är överrepresenterade bland ungdomar med tidiga erfarenheter av alkohol. UÊ ÊÀÕ««iÊi`Ê> iÀv>Ài iÌÊ`iÀ>ÃÊÊÛÀ}ÌÊ av pojkar utan några psykiska problem och högt välbefinnande. – Det här betyder att vi måste ha med ett genusperspektiv när vi beskriver och förklarar psykisk hälsa bland ungdomar, särskilt när det gäller ungdomar med tidiga alkoholerfarenheter. Flickor verkar vara mer sårbara och vi behöver ha med oss de glasögonen i >ÀLiÌiÌÊi`ÊÕ}`>À>]ÊÃÌ>ÌiÀ>`iÊ>À°ÊÊ n Ungdomarna mår bra, men det finns tydliga skillnader mellan olika subgrupper. 5 Johan Hagborg, leg. psykolog, doktorand johan.hagborg@psy.gu.se Utsatthet och missbruk ”Det som inte dödar gör oss starkare” heter det i vissa sammanhang. Det gäller inte barn som växer upp i miljöer med försummelse och övergrepp. – Barn vänjer sig inte, de blir inte tåligare av att leva i sådana miljöer, även om det kan se så ut på ytan. Därför är det så viktigt med tidiga insatser, konstaterade Johan Hagborg. svara på frågor om de varit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp och känslomässig försummelse. Det är ovanligt att så unga personer får möjlighet att berätta vad de varit med om och att de dessutom kommer att följas under ett antal år, vilket gör Johan Hagborgs pågående studie extra intressant. Tidigare forskning har oftast baserats på vuxnas berättelser om sin barndom. I studien tittar Johan bland annat på om det finns samband mellan riskbeteenden (alkohol, droger, självskadebeteende) och psykisk hälsa, om det finns typiska könsskillnader, om lärarna uppmärksammar de som är utsatta och – på sikt – om finns det några särskilda kännetecken hos dem som senare utvecklar problem med droger eller alkohol och vilka psykiatriska diagnoser de i så fall uppfyller. – Och hur utvecklas den psykiska hälsan över tid och finns det särskilt känsliga perioder i tonåren? Det har vi förmånen att kunna titta på och följa eftersom studien pågår under så lång tid, påpekade Johan. Materialet så här långt visar att cirka 70 procent inte känner att de är utsatta för känslomässiga övergrepp eller känslomässig försummelse. Drygt 20 procent I LORDIA FÅR UNGDOMARNA 8–9 procent uppger att de är utsatta för allvarliga övergrepp. 6 uppger att de är något utsatta, medan 8–9 procent uppger att de är utsatta för allvarliga övergrepp. >`Ê`iÊÃÊÕÌÃ>ÌÌÃÊvÀÊvÀÃÕiÃiÊ är det vanligare med tidig sexdebut, de börjar med alkohol och tobak tidigare och det är också betydligt vanligare med självskadebeteende. Ett liknande mönster syns hos de som utsatts för känslomässiga övergrepp. Den psykiska hälsan skiljer sig också i grupperna – ju mer utsatthet, desto högre rapporterad psykisk ohälsa. – Det skiljer sig också mycket mellan flickor och pojkar, särskilt när det gäller psykosomatiska symtom och känslomässig försummelse eller övergrepp. Mer än hälften av flickorna hade fler än tre fysiska symtom – ont i magen, ont i huvudet, FÀÊ >]Ê BiÀÊ ÞÀÃi°Ê >À>Ê Ài>}iÀ>ÀÊ inte lika starkt, verkar det som, så även här behöver vi ett genusperspektiv, konstaterade Johan. Och hur ska vi hantera detta i verkligheten när vi möter barnen? – Det som hjälper till att läka är möjligheten att skapa nya goda relationer. För upplevelsen av övergrepp och försummelse kan påverka till exempel koncentrationsförmåga, framtidstro, självkänsla, förmåga att planera och att förhålla sig till auktoriteter på ett positivt sätt. Många av de här ungdomarna har ett stort hjälpbehov, samtidigt som de har svårare än andra att ta till sig hjälp på grund av sina erfarenheter. Därför måste vi stå kvar och finnas där för dem. Och samordna det resurser som finns, inte skicka barnen mellan olika instanser, avslutade Johan Hagborg. n FORSKARGRUPP 2 Addiction Biology Unit, ABU – Beroendemedicin INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, SAHLGRENSKA AKADEMIN Neurobiologisk forskning om nya behandlingsprinciper vid alkoholberoende Nya effektiva läkemedel mot alkoholism – det är målet med arbetet på beroendemedicin (Addiction Biology Unit, ABU) en enhet inom institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin. Man arbetar i en preklinisk, basalvetenskaplig del, med studier på råttor och möss, studerar beteenden och gör neurokemiska analyser med avancerade tekniker. Resultaten från den prekliniska delen testas sedan i kliniska prövningar. – Vi vill så fort som möjligt komma till klinisk prövning, det ska inte behöva ta 30 år att komma från upptäckt av något i djurtester till klinisk användning, vilket var fallet med Naltrexon som används vid behandling av alkoholberoende, påpekade Bo Söderpalm, professor i psykiatri och gruppledare för ABU. De kliniska prövningarna är ett sätt att läsa av vad man kommit fram till i de prekliniska studierna, för att se om man är på rätt spår. Det kan vara randomiserade, kontrollerade prövningar, men också experimentella studier på människor och man samlar blodprover för att kunna göra genstudier. Under de cirka 10 år som gruppen funnits har man producerat sex avhandlingar och fler är på gång. På konferensen presenterades tre projekt av Lisa Ulenius, Erik Thurin och Andrea deBejczy. www.neurophys.gu.se Bo Söderpalm Lisa Ulenius, doktorand lisa.ivanoff@neuro.gu.se Taurin och alkoholberoende Energidrycker och alkohol är en populär kombination – särskilt bland unga vuxna – som i vissa avseenden kan vara värre än att bara dricka alkohol. I energidrycker finns ämnet taurin som också påverkar hjärnans belöningssystem, precis som alkoholen, vilket kan vara av betydelse hur alkoholberoende utvecklas. TAURIN ÄR EN AMINOSYRA som har flera funktioner. Den har till exempel en antioxiderande effekt och regiÀ>ÀÊÛBÌÃiL>>ÃiÊÊViiÀ>°ÊÀ««iÊ>ÊÃBÛÊ«Àducera taurin i levern och hjärnan, men vi får också i oss det via främst animaliska livsmedel. I energidrycker är taurin vanligt förekommande. De innehåller också koffein, vitaminer och socker eller sötningsmedel, och marknadsförs som att de ökar prestationsförmågan. Det köps främst av personer under 25 år – och används alltså också tillsammans med alkohol. – Den kombinationen får flera negativa konsekvenser, till exempel försämrat omdöme. Du känner dig inte lika full, vilket gör att du dricker ännu mer alkohol. Man har också sett att den som ofta dricker energidrycker också dricker alkohol oftare, berättade Lisa Ulenius. När vi dricker alkohol frisätts dopamin, vilket ger iÊ BÃ>Ê >ÛÊ Li}°Ê ÀÃ>À>Ê «FÊ iÀi`ii`cin har sett att denna dopaminfrisättning efter alkoholintag kräver taurinfrisättning i samma system. Det indikerar att taurin kan vara en viktig del i belöningssystemet och hur beroende utvecklas. – Och eftersom det är tonåringar och unga vuxna som konsumerar stora mängder energidrycker så måste vi undersöka hur taurinet påverkar alkoholens effekter i hjärnans belöningssystem, påpekade Lisa Ulenius. I studien har råttor under 15 dagar fått dagliga injektioner med taurin eller koksalt i buken. Därefter har de injicerats med taurin eller alkohol eller båda. Med mikrodialys har man kunnat samla och mäta signalsubstanser lokalt i hjärnan, för att se om taurinet går upp i hjärnan eller bara runt i kroppen. Mikrodialysen visar att taurinnivåerna i hjärnan ökar, men att det inte har någon betydelse om råttorna fått taurin i förväg under 15 dagar. Däremot kan man se att de råttor som fått taurin i förväg inte har ett lika högt dopaminsvar som de som fått koksalt. – Det här kan tyda på att man behöver dricka mer alkohol för att få samma effekt, om man druckit stora mängder taurin under en längre tid. Det skulle också kunna vara en förklaring till varför de som dricker mycket energidrycker också har en hög konsumtion av alkohol, konstaterade Lisa Ulenius. n Taurin kan vara en viktig del i belöningssystemet och hur beroende utvecklas. 7 Erik Thurin, AT-läkare, doktorand Erik.Thurin@neuro.gu.se Kan Deep Brain Stimulation hjälpa vid missbruk? Resultaten efter långtidsuppföljning är lovande. 8 Tänk om det går att ”stänga av” den del av hjärnan som styr alkoholsuget med elektriska impulser? Det finns indikationer på att det kan fungera – och det skulle vara en hjälp för personer där alla andra behandlingar har misslyckats. DEEP BRAIN STIMULATION,Ê -]Ê BÀÊ iÊ Li >`}Ã- metod som bland annat används på personer med svår Parkinson. Den går ut på att operera in elektroder i hjärnan, på väldigt väl avgränsade ställen, för att komma till rätta med symtom som kommer från hjärnan. – Gjort på rätt sätt och på rätt patient är det oerhört effektivt, sa Erik Thurin och visade med en kort filmsekvens hur en man med Parkinson stänger av de elektriska impulserna med en liten fjärrkontroll och genast börjar skaka. Skakningarna ökar och han får allt svårare med talet. Efter en stund sätter han på stimuleringen igen – och skakningarna upphör så gott som omedelbart. – Tänk om det finns en del av hjärnan som är lika vik- tig vid beroendeproblem? Vi kanske kan hitta den delen i hjärnan och stänga av den funktionen? Nucleus accumbens är en del av hjärnan som har en central roll i belöningssystemet. Den är viktig när beroende skapas och underhålls. Det finns fallrapporter som visar att elektroder i nucleus accumbens haft effekt på missbruk, när man egentligen försökt bota exempelvis ÌÛF}ÃÃÞ`ÀÊV Ê`i«ÀiÃðÊ-ÊwVÊ>ÌÃFÊivviÌÊ«FÊ just beroendet och liknande resultat har även kommit fram i djurstudier. 9ÌÌiÀ}>ÀiÊ`>ÌiÀÊ«FÊ>ÌÌÊ-Ê>ÊvÕ}iÀ>ÊÌÊ missbruk är en studie på fem patienter i Tyskland som wVÊ-ÊÌÊÃÛFÀ>ÊV ÊF}Û>À}>Ê> «ÀLi]Ê`BÀÊ }iÌÊ >>ÌÊ >`iÊ B«Ì°Ê i`Ê -Ê Õ««}>ÛÊ «>ÌiÌiÀ>Ê att suget minskade vid stimulering. Resultaten efter långtidsuppföljning är lovande – två har helt slutat dricka, tre är betydligt bättre och har mer kontroll över sitt missbruk. Fyra av fem har heltidsarbete, från att tidigare varit arbetslösa, och den femte avtjänar ett fängelsestraff för LÀÌÌÊ >ÊLi}VÊ>Ê >ÊwVÊ-° – Detta gjorde oss nyfikna och vi har bra djurmodeller för alkoholberoende, så vi vill undersöka vilka delar av hjärnan som är viktigast för stimulering och om vi kan få råttorna att dricka mindre alkohol. Vi vill ta reda på vad som händer i belöningssystemet, till exempel genom att mäta dopaminnivåer i nucleus accumbens när den stimuleras, förklarade Erik Thurin. Med tiden hoppas gruppen kunna gå vidare med en klinisk studie och erbjuda behandlingen till de svårast sjuka patienterna. – Vi vet inte om detta kan bli verklighet, men det hade varit fantastiskt att kunna hjälpa patienterna som inte har några andra alternativ, avslutade Erik Thurin. Ê -`iÀ«>Ê >Ê ÌÊ >ÌÌÊ `iÌÌ>Ê BÀÊ iÊ vÀÊ >ÛÊ ÞViÌÊ avancerad behandling, som är rimlig för de allra svårast sjuka med tanke på att alkoholberoende förkortar ett liv med kanske 20 år. – Det är att jämställa med avancerade behandlingsmetoder för exempelvis människor med cancer, men ska förstås inte användas för alla med missbruksproblem. n Kliniska studier på nya läkemedel för alkoholberoende Andrea deBejczy, doktorand Andrea.deBejczy@neuro.gu.se Under de senaste tio åren har Beroendemedicin gjort tre kliniska prövningar på tre olika läkemedel eller substanser som kan påverka personer med alkoholberoende. De har gett olika resultat, men också visat på vikten av att använda objektiva mått. som testades är mirtazapin, som ingår i ett väl beprövat antidepressivt läkemedel, Remeron®. Vid djurstudier har det visat sig ha effekt på djurens drogsökande beteende. Dessutom finns kliniska erfarenheter av att det hjälpt vid avgiftning och mot alkoholberoende. Gruppen som ingick i studien var 59 män som var högkonsumenter av alkohol. De var inte avgiftade, utan hade ett pågående missbruk och förde dagbok över sin alkoholkonsumtion under behandlingen. En del av gruppen fick sockerpiller och den andra fick den aktiva substansen. Ingen fick veta vem som fick vad – studien var alltså dubbelblind placebokontrollerad. – Det vi såg var att de som hade ärftlighet för alkoholproblem sänkte sin konÃÕÌÊ BÀÊ `iÊ wVÊ i`Vi°Ê >ÃiÊ kan det finnas en plats för medicinen för dem med ärftlighet, konstaterade Andrea `iiVâÞ° Nästa substans som prövats är ingen medicin, utan ett ämne kallat Org25935, som ökar glycinnivåerna i hjärnan. Det har visat sig minska alkoholintaget hos råttor som gillar alkohol och därför ville man testa även detta kliniskt i en multicenterstudie i samarbete med ett läkemedelsföretag. Det som skulle mätas var återfall hos DEN FÖRSTA SUBSTANSEN 140 avgiftade personer med alkoholberoende. Försökspersonerna förde inte dagbok utan vid varje besök gick man igenom hur många högkonsumtionsdagar de haft de senaste två veckorna. Även här var det en aktiv och en placebogrupp. Resultatet visade inte på någon större skillnad mellan grupperna och studien avbröts av läkemedelsföretaget innan den var klar. Men man kunde se att båda grupperna hade minskat sitt alkoholintag, även efter tre månader. – Vid avgiftning brukar man kunna se en viss ökning efter ett tag, men så var det inte här. Detta, tillsammans med de tidigare djurstudierna, gör att vi hoppas kunna forska vidare på substansen. Vi tror inte att sista ordet är sagt här, även om den här studien blev negativ, sa Andrea. Den tredje prövningen handlade om vareniklin som ingår i läkemedel mot rökning. Det har visat sig sänka alkoholkonÃÕÌÊÊ`ÕÀÃÌÕ`iÀÊV Ê ÃÊÀ>Ài°Ê>ske fungerar det också på personer med alkoholberoende? I studien ingick 160 icke avgiftade personer med alkoholberoende. De fick föra dagbok och även antal högkonsumtionsdagar registrerades. Dessutom gjordes ett antal objektiva mätningar, med bland annat blodprover där alkoholmarkörer kontrollerades. Dagboken visade ingen skillnad mellan den aktiva gruppen och den som fick placebo. Alla rapporterade en sänkning av sin konsumtion. Men de objektiva testerna, och särskilt ett av dem, PEth, visade att det var skillnad mellan dem som fått vareniklin och placebogruppen. – Med objektiva mått försvinner placeboeffekten och det verkar som om placebogruppen underrapporterar. Så hade vi inte haft med de objektiva testerna hade detta blivit en negativ studie som inte hade visat något effekt av vareniklin, fast det alltså har det, påpekade Andrea. Sammanfattningsvis så kan alltså mirtazapin vara ett alternativ för patienter med ärftlighet, Org25935 behöver studeras mer, vareniklin har effekt på alkoholkonsumtion, PEth är den bästa alkoholmarkören och objektiva mått bör användas! – Det här är bra exempel på hur vi arbetar från idé till behandling, avslutade `Ài>Ê`iiVâÞ°Ê n Med objektiva mått försvinner placeboeffekten. 9 FORSKARGRUPP 3 WAG, Women and Alcohol in Gothenburg SPIRA, Sekundärprevention i Primärvård INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, Frida Silfversparre, forskningsassistent, utvecklingssamordnare inom folkhälsa frida.silfversparre@vgregion.se Metoder för att upptäcka och förändra riskbruk av alkohol hos patienter i primärvården Systematisk screening tycks vara det bästa sättet för att identifiera riskbrukare bland kvinnliga patienter i primärvården, medan tidig identifikation fungerar bäst för män. Det visar en studie gjord inom SPIRA-projektet. ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Epidemiologisk forskning om kvinnor om sin livssituation, psykiska hälsa och alkoholvanor Inom socialmedicin pågår en mängd olika forskningsprojekt med anknytning till alkohol och droger. WAG-projektet startade i mitten av 1980-talet för att samla in information om kvinnors hälsa och alkoholvanor genom intervjuer med kvinnor födda från 1925 till 1993. Flera forskargrupper är involverade i WAG. SPIRA startade 2010 för att studera implementering av metoder som kan upptäcka riskbruk av alkohol hos patienter på vårdcentraler. På konferensen presenterades även en studie som syftar till att utveckla en metod för stöd till föräldrar som vill vara alkoholfria och ha en ansvarsfull alkoholkonsumtion under föräldraskapet. www.epso.gu.se 10 I STUDIEN VILLE MAN UNDERSÖKA om kort ÀF`}Û}Ê ÀivÊ ÌiÀÛiÌ®Ê LiÀ>ÌÊ med olika typer av screeningmetoder minskar alkoholkonsumtionen. Utgångspunkten var att de som söker vård i primärvården oftast gör det för att de har en sjukdom – inte för att de upplever att de har alkoholproblem. – Vi vet också att det finns många patienter som tycker det är svårt eller inte har behov av att prata om sin alkoholkonsumtion, konstaterade Frida Silfversparre. Idag finns flera metoder för att identifiera och minska riskkonsumtion av alkohol. En metod som används för att identifiera riskbruk är systematisk screening med hjälp av ett frågeformulär med alkoholrelaterade frågor. En annan metod är tidig identifikation som innebär att vårdpersonalen frågar om alkoholvanor när de anser att det behövs, till exempel när patienten har depressiva symtom, sömnsvårigheter eller }ÌÊ L`ÌÀÞV°Ê ÀÌÊ ÀF`}Û}Ê BÀÊ iÊ iÌ`Ê för att minska riskkonsumtion och det innebär i denna studie att personalen ger information och råd om levnadsvanor under 3–5 minuter, till personer med hög alkoholkonsumtion. I studien medverkade 16 vårdcentraler där hälften fick utbildning i systematisk screening och hälften tidig identifikation. Alla vårdcentraler fick även utbildning i hur man ger kort rådgivning. Nästan 3 000 patienter fyllde i frågeformuläret om alkoholvanor och av dessa var de flesta i åldern 31–50 år, drygt hälften var kvinnor. Ett år senare följdes nästan 650 av patienterna upp i telefonintervjuer. – Vid intervjuerna ställde vi samma frågor som de fått på vårdcentralen ett år tidigare, för att kunna jämföra hur de svarade då med svaren vid intervjutillfället och på så vis studera om deras alkoholkonsumtion förändrats något, berättade Frida. Resultatet visar att 39 procent av patienterna som fick systematisk screening bedömdes som riskbrukare vid besöket på vårdcentralen. Vid telefonuppföljningen hade den andelen sjunkit till 31 procent. Av patienterna som ingick i gruppen tidig identifikation bedömdes 62 procent som riskbrukare vid vårdcentralsbesöket och 44 procent vid telefonintervjun. Man kan också se att kvinnorna i gruppen för systematisk screening sänkte sin alkoholkonsumtion oavsett om de fick kort rådgivning iiÀÊÌi°Ê>`ÊBiÊÛ>ÀÊ`iÌÊL>À>Ê`iÊÊ}ÀÕ«pen tidig identifikation som hade sänkt sin konÃÕÌ°Ê>`ÊBiÊÊ}ÀÕ««iÊvÀÊÃÞÃÌi>tisk screening, med eller utan rådgivning, och tidig identifikation med rådgivning syntes ingen förändring. Tidig identifikation med kort rådgivning hade ingen effekt på kvinnorna heller. – Det är svårt att avgöra om kort rådgivning har någon effekt, dels för att det är för likt screeningmetoderna vilket kan har blivit förvirrande för patienterna, dels för att rådgivningen ibland verkar ha getts till fel personer, förklarade Frida Silfversparre. n Långt fler 20–25-åriga kvinnor idag dricker öl, vin eller sprit för att lugna nerverna, jämfört med för 30 år sedan. Jesper Löve, biträdande universitetslektor jesper.love@gu.se Alkoholrelaterade problem bland kvinnor i Göteborg – utvecklingen 1985 till 2014 Women and Alcohol in Gothenburg, WAG, är ett unikt projekt i Europa. Det spänner över lång tid och ger mycket bra information om kvinnors förhållande till alkohol och deras livsvillkor. Sedan 1985 har data samlats in vid fyra tillfällen. Bland annat syns en kraftig ökning av andelen kvinnor som har druckit för att lugna nerverna. och beroende är ofta inriktad på patienter, det vill säga de som redan har sökt vård. – Men de som dricker utan att hamna hos vården är också väldigt relevanta att studera. Vad är det som gör att en del som dricker alkohol klarar sig och andra hamnar fel? För att studera det krävs studier som spänner över lång tid, inkluderar kvinnor med olika konsumtionsmönster av alkohol och har ett livsloppsperspektiv. WAG är ett sådant projekt, berättade Jesper Löve. De teoretiska utgångspunkterna är FORSKNING OM MISSBRUK psykiatrisk epidemiologi och genusperspektiv. Skälet till att fokusera på enbart kvinnor var att kvinnors alkoholkonsumtion ökade på 1980-talet och man ville studera det utifrån de livsvillkor som är specifika eller vanliga hos kvinnor, till exempel sexuella övergrepp och våld i nära relationer eller livsvillkor som relaterade till betalt och obetalt arbete. Tidigare forskning hade framför allt handlat om män, eftersom de stod för den största alkoholkonsumtionen. Datainsamlingen har skett med postenkäter, den första skickades ut 1986, och med intervjuer. Frågorna har handlat om bland annat barndom, familj, arbetsliv, fysisk och psykisk hälsa, alkoholvanor, självmordsförsök – intervjuerna brukar ta mellan 1,5 och 4 timmar. – Projektet har en multifaktoriell ansats – vi måste ha med många frågor om många olika saker för att förstå hela problematiken, förklarade Jesper Löve. Hittills har nästan 1 400 baslinjeintervjuer gjorts och cirka 900 kvinnor har intervjuats två gånger. Fler än 230 har intervjuats tre gånger och 44 kvinnor, födda 1964, har intervjuats fyra gånger 11 Hjördis Högberg, barnmorska, doktorand hjordis.hogberg@kbh.uu.se över 23 år. Dessutom samlas data in från olika register och en del tester. – Vi kan alltså jämföra åldersgrupper och kan se att det har hänt jättemycket på 30 år, till exempel vad gäller högskoleutbildning. 1989 hade omkring tio procent av kvinnorna i åldersgruppen 25–35 år en treårig högskoleutbildning. Idag är den andelen uppe i nästan 40 procent, påpekade Jesper Löve. Ett resultat av enkäterna är att långt fler 20–25-åriga kvinnor idag dricker öl, vin eller sprit för att lugna nerverna, jämfört med för 30 år sedan. Då uppgav 2,4 procent att det hade hänt. 2013 var den andelen uppe i nästan 23 procent av 20-åringarna. Att känna sig mindervärdig eller skamsen över sitt drickande har också ökat, från 1,7 procent till nästan 10. – Det är alltså fortfarande skamligt att dricka, trots att det är fler som dricker. Vi trodde att det skulle gått åt andra hållet men det har det inte gjort här, konstaterade Jesper Löve. En stor ökning syns också när det gäller om man upplevt minnesförlust efter en kvälls drickande, från 7 procent 1965 till över 30 procent 2013. Om ökningen beror på att det är okej att prata om det eller om det är reella skillnader är något som forskarna ska titta vidare på. Ett pågående projekt inom WAG handlar om psykisk ohälsa bland kvinnor, om den har ökat och om de riskfaktorer som mätts kan förklara en sådan förändring. Ett annat planerat projekt ska studera alkoholkonsumtion som ett sätt att hantera stress. – Eftersom en stor grupp dricker mycket, kanske det är nya riskfaktorer som dykt upp. Är det de som dricker för att lugna nerverna som också får problem med alkohol? Och kan detta kopplas till stress, depressions- och ångestproblematik och sjukskrivningar? Det kanske inte är bara marginalisering och uppväxt som är riskfaktorer? n 12 Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda föräldrarna under graviditet När blivande föräldrar kommer till barnmorskan handlar ett samtal om alkohol. I projektet har samtalet kompletterats med fem frågor om alkohol i ett livscykelperspektiv. arbetat som barnmorska i många år och redan tidigt på 1990-talet insåg hon att hon saknade en metod för barnmorskans alkoholsamtal. – Det fanns mycket bra information om rökning och graviditet, men inte om alkohol. Med stöd av Folkhälsoinstitutet utvecklade vi då en metod som jag fortsatte att arbeta med i nio år, berättade Hjördis Högberg. Metoden bygger på att screeningverktyget AUDIT används på alla gravida kvinnor och deras partner. Dessutom ingår ytterligare fem frågor, som kan besvaras skriftligt eller muntligt. De handlar bland annat om det finns alkoholproblem i familjen eller släkten och om alkoholkonsumtionen förändrats efter graviditetsbeskedet. Modellen utvärderades i Härrydastudien (som var Hjördis Högbergs masteruppsats vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap). Den visar att de flesta gravida avstår från alkohol och känner att de har stöd för det. Men bara en dryg tredjedel av deras partners tyckte att de fick det stödet. En av tio hade erfarenheten av minst en förälder med alkoholpro- HJÖRDIS HÖGBERG HAR blem och en tredjedel rapporterade alkoholism i någon av familjerna. De blivande «>««ÀÊ ÃÊ >`iÊ > ÃÊ Ê v>iÉ släkten drack mer än de utan denna erfarenhet. Hjördis Högberg har också medverkat i studien Mödrahälsovården och besökarnas alkoholkonsumtion. Där konstaterades att hälften av alla partners till gravida kvinnor minskat sin alkoholkonsumtion det senaste året och över 80 procent var nöjda med barnmorskans alkoholsamtal. I Malmöstudien, som pågår 2013– 2016, valideras och reliabilitetstestas de formulär som använts inom metoden. n Hälften av alla partners till gravida kvinnor hade minskat sin alkoholkonsumtion det senaste året. Niels Eék, leg. psykolog, doktorand FORSKARGRUPP 4 niels.eek@psy.gu.se Addiction Psychology: Clinical and Experimental Research (APEC) PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologisk forskning om kort- och långsiktiga konsekvenser av beroende På Psykologiska institutionen arbetar forskargruppen APEC, Addiction Psychology: Experimental and Clinical research, med experimentell och klinisk missbrukspsykologisk forskning, utbildning och handledning inom Internetadministrerad behandling av alkoholberoende KBT-program på internet fungerar för vissa tillstånd – men kan det användas för att behandla alkoholberoende? Med ePlus för personer med alkoholberoende och eCRAFT för närstående ska detta prövas. Förhoppningsvis kan det bli alternativ för personer som annars inte hade sökt hjälp. missbrukspsykologi samt det omgivande samhället kring frågor som rör missbruk. har funnits en längre tid för en mängd olika sjukdomar och tillstånd. I de senaste riktlinjerna för missbruks- och beroendevården understryks vikten av mer forskning vad gäller internetadministrerad behandling, eftersom det finns studier som indikerar att insatsen är effektiv för personer med beroende. – Det behövs fler alternativ för människor som annars inte söker behandling. Det är så mycket skuld och skam kring alkoholberoende och många vill klara det själv, sa Niels Eék. ePlus ska lära ut tekniker och strategier som personen kan använda för att bättre hantera sitt drickande. Hen ska bli mer medveten om konsekvenserna av sitt drickande, kunna känna igen och hantera risksituationer och hitta alternativ till alkoholen. Det börjar med att personen fyller i formulär som skickas in till behandlaren. Sedan följer ett antal sessioner under 14 veckor med texter att läsa och hemuppgifter mellan alla sessioner. – Det finns alltså en behandlarkontakt hela tiden som man kommunicerar med skriftligt och man skickar säkra meddelanden mellan varandra, påpekade Niels Eék. Men också närstående behöver stöd och eCRAFT kan hjälpa dem att motivera till behandling. CRAFT har fun- INTERNETBASERADE BEHANDLINGAR – Vi håller på med många olika projekt, men missbrukspsykologi är den gemensamma nämnaren, förklarade Kristina Berglund, docent vid institutionen. Missbrukspsykologi behandlar hur kognition, emotioner och beteende är involverade vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. Missbrukspsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som angränsar till och har en nära samhörighet med andra vetenskapsområden som socialt arbete, socialmedicin och psykiatri. På konferensen medverkade tre av gruppens doktorander: Malin Karlén, Jenny Rangmar och Niels Eék. www.psy.gu.se Kristina Berglund nits sedan 1970-talet och är väl beforskat, men är ovanligt i Sverige. Enligt Socialstyrelsen bör sjukvård och socialtjänst erbjuda programmet. Med den internetadministerade verisonen av CRAFT, det vill säga eCRAFT, ska närstående lära sig att kommunicera utan att det blir bråk eller svårt att prata om problemen. Det handlar också om positiv och negativ förstärkning samt att kunna ta samtalet med den som har alkoholproblem om att det finns hjälp att få. F`iÊ i*ÕÃÊ V Ê i ,/Ê ÕÌÛiV>ÃÊ Ê Ã>>ÀLiÌiÊ i`Ê >ÀÃ>ÊÃÌÌÕÌiÌÊV Ê`iÀ>ÃÊÌiÃ>ÊLi >`}ë>ÌÌformar används under utvecklingsarbetet. När det är klart finns en förhoppning om att ePlus och eCRAFT ska ligga på Stöd och behandling som är en del av landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. n Det behövs fler alternativ för människor som annars inte söker behandling. 13 De skulle vilja att ingen gravid kvinna dricker en droppe alkohol. Jenny Rangmar, doktorand jenny.rangmar@psy.gu.se Hur gick det för de alkoholskadade barnen? Att barn skadas som foster när mamman druckit alkohol under graviditeten har varit känt länge. Hur det påverkar barnet finns det också rätt mycket kunskap om, men inte hur deras vuxenliv ser ut. Det är vad studien om de alkoholskadade barnen ska ta reda på. skadas beror på när den gravida kvinnan dricker alkohol under graviditeten, hur ofta och mycket hon dricker och under hur lång tid. Dessutom finns en individuell känslighet, hos både mamman och fostret, som kan spela roll. Därför, och för att man inte känner till en mängd alkohol som kan konsumeras utan risk för skador, är rekommendationen att helt avstå från alkohol under graviditeten. Fetalt alkoholsyndrom är ett helt spektrum av beteendemässiga, kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar, där FAS är den enda diagnosen. Den kännetecknas av att barnet HUR ALLVARLIGT ETT FOSTER 14 är tillväxthämmat, har strukturella missbildningar i hjärnan och vissa karaktäristiska drag i ansiktet, som korta ögonspringor, utslätat filtrum och tunn överläpp. De kognitiva funktionerna som kan påverkas är till exempel minne och inlärning och personer med diagnosen kan ha nedsatt förmåga till självreglering, som impulskontroll och förmåga att styra sin uppmärksamhet. Deras förmåga till språk, social kommunikation och interaktion kan också vara nedsatt. En av studierna i projektet är en registerstudie där 79 personer mellan 18 och 47 år med FAS-diagnos ingår, tillsammans med en stor jämförelsegrupp. Nästan alla med FASdiagnos har vuxit upp i familjehem, mot knappt fyra procent i jämförelsegruppen. – Närmare hälften arbetade 2011, vilket ändå är ganska många, men det är en lägre andel än i jämförelsegruppen, konstaterade Jenny Rangmar. Gruppen med FAS-diagnos är klart överrepresenterade när det gäller bland annat sjuk- eller aktivi- tetsersättning, ekonomiskt bistånd och psykiatrisk vård. Det var inte så många som vårdats för egna missbruksproblem, men fortfarande fler än i jämförelsegruppen. Däremot var det inte någon större skillnad i hur många som har åtalats brott, vilket förvånade, eftersom tidigare forskning visat på större risk att hamna i kriminalitet, om man har FAS. – Det var alltså inte så i den här gruppen, vilket kändes positivt. I en annan del av studien har jag träffat vuxna med FAS och bland annat testat deras exekutiva funktioner och kom då fram till att de fortfarande i vuxen ålder är nedsatta, sa Jenny Rangmar. – Jag frågade dem också vilken förändring de ville se i samhället och fick så himla bra svar. De sa att de skulle vilja: UÊ Ê>ÌÌÊ}iÊ}À>Û`ÊÛ>Ê`ÀViÀÊiÊ droppe alkohol. UÊ Êë«>Ê vÀ>À>Ê vÀÊ B>ÀiÊ V Ê andra inom sjukvården vad FAS är när jag går till vårdcentralen. UÊ Ê>ÌÌÊyiÀÊÛÃÃÌiÊiÀÊÊÃ>`ÀÊ>Ê kan få av att mamman dricker alkohol under graviditeten. n Alkoholens påverkan på vittnesmål om våld i nära relationer Malin Karlén, leg. psykolog, doktorand malin.karlen@psy.gu.se Vid våld i nära relationer är det inte ovanligt att alkohol finns med i bilden. Hur påverkar alkoholen hur vittnen uppfattar vad som skett? I projektet har man konstaterat att berusning upp till drygt en promille påverkar vittnens förmåga att minnas, men gör inte deras utsagor mindre korrekta. kommer ofta till polisen vid storhelger – jul, nyår, midsommar – då många konsumeÀ>ÀÊÞViÌÊ> °Ê>ÀÌB}}}>ÀÊÛÃ>ÀÊ också att det finns ett kraftigt samband mellan alkohol och både enklare och svårare former av våldsbrott. Från forskning vet vi att alkohol påverkar alla kognitiva funktioner. Först blir vi pratiga men sedan bli vi allt mer disträ, för att senare få minnesluckor. Det är främst inkodningen till långtidsminnet som drabbas av alkoholen, vilket gör att vi inte minns lika bra när vi har druckit alkohol. >Ê >ÀjÃÊ vÀÃ}Ê LÞ}}iÀÊ «FÊ experimentella studier där hälften av försökspersonerna får dricka alkohol och hälften är nyktra. Alla får sedan se samma film, där en man och en kvinna diskuterar, börjar bråka och sedan blir fysiskt aggressiva mot varandra. Därefter får försökspersonerna frågan: Vad minns du av det här scenariot? – De som druckit alkohol berättade inte lika mycket, men procentuellt sett är deras utsagor lika korrekta som de nyktra försökspersonernas. Det är viktigt att tänka på om man möter människor i de BÀÊÃÌÕ>ÌiÀ>]Êi>`iÊ>Ê>Àj° ANMÄLNINGAR OM VÅLDSBROTT Däremot hade gruppen som druckit alkohol svårare att beskriva kedjor av händelser, som vem som sagt vad eller slog vem – där fanns det skillnader. >Ê>ÀjÊ >ÀÊVÃFÊÃÌÕ`iÀ>ÌÊ>holens påverkan på bedömningar av aggression, skuld och social information. De påverkade försökspersonerna var inte lika rädda för aggressionen, de tyckte inte att aggressiva handlingar var lika farliga som de nyktra vittnena gjorde. Vad gäller skuld lade både alkoholpåverkade och nyktra vittnen mest skuld på mannen, men de alkoholpåverkade vittnena fördelade skulden mer jämnt mellan mannen och kvinnan. Skillnaden i skuldbörda var alltså inte lika stor hos dem som hos nyktra vittnen. I tolkningen av den sociala interaktionen uppfattades mannen även lite mer positivt av de alkoholpåverkade vittnena, medan kvinnan uppfattades som mindre förstående och mer hotfull. qÊ `iÊ >ÛÊ >iÊ «FÛiÀ>ÃÊ >ÌÃFÊ mer av alkohol än vad bilden av kvinnan gör, vilket kan ha att göra med könsstereotyper, men det är inget som vi kan säga säkert utifrån den här studien. n De som druckit alkohol berättade inte lika mycket, men deras utsagor är lika korrekta som de nyktra försökspersonernas. 15 ”Det ska vara lätt att hitta kunskap!” Hur kan samverkan mellan forskning och praktik bli verklighet? Dagen avslutades med några frågor till Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och landsting. Hur får vi kunskap att bli praktik? – Man lär sig bara om man vet hur man ÃBÛÊ >ÀÊ`iÌtÊBiÀÊ>ÊÌÊÀiÃÕÌ>ÌiÌÊ>ÛÊ sin verksamhet är det lättare att värdera om något behöver förändras. Varje verksamhet måste fundera över vilken kunskap de själva behöver, utifrån målet att varje möte mellan profession och patient eller klient ska vila på bästa tillgängliga kunskap. – Vi behöver organisera lärandet i vardagen, för att ha utblick och för att göra det bästa möjliga i mötet. Ser du några strömningar i landet på området? Vad vill huvudmännen? – Vi märker att socialtjänsten är otroligt upptagna med andra akuta frågor. Man har ändå fokus på frågorna och frågar bland annat efter stöd för att utbilda sig och stöd i tillämpning av nationella riktlinjer. Tre områden som särskilt oroar huvudmännen är narkotikarelaterad död, unga med psykisk ohälsa och deras risk för alkohol- och droganvändning, samt de långa väntetiderna till LVM-vård. Nya metoder implementeras ju inte av sig själv – hur tänker man på nationell nivå? – Huvudmännen har ansvaret för att verksamheterna är kunskapsbaserade. Det finns ett engagemang i arbetet för att ge stöd till tillämpning på regional nivå, från FOU och olika stöd- och samverkansstrukturer. Stödet från nationell nivå har inte samma riktade aktivitet ÃÊBÀÊÕÃ>«ÊÌÊ«À>ÌÊv>ÃÊqÊ`iÌÊ finns fortfarande behov av samordning för på nationell nivå. Förvaltning och utveckling av metoder, uppföljning, kvalitetsregister, koll på ”vårdlandskapets” utveckling kunde samordnas och utvecklas nationellt. Metoder som tas fram på nationell nivå ska var möjliga att använda för svenska förhållanden och underlätta övergång från tidigare arbetssätt till nya. Vad mer behövs för att utveckla missbruks- och beroendevården? – Det ska vara lätt att hitta kunskap, den måste paketeras och göras tillgänglig för att vi systematiskt ska kunna söka relevant kunskap. Jag hoppas och tror att nya generationen kommer att bli kravställare på ett annat sätt, till exempel vad gäller tillgång till läkemedel och e-behandlingar. Vi behöver mer modernitet i missbruksoch beroendevården! Claudia Fahlke påpekade att vi inte får glömma bort missbruksutredningen och alla dess dryga 70 förslag: – De ska vi damma av och hålla vid liv. Där finns stora frågor vi inte kan lösa, men det finns andra frågor vi kan lösa och bra kunskapsunderlag som vi ska ta vara på. n CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE www.cera.gu.se info@cera.gu.se 16 Rapport nummer 2015:48 ISSN 1403-168X Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: Exakta Print, Borås, november 2015 Anneli Jäderland, SKL
© Copyright 2024