Här kan du ladda ner en presentation över CERA och de runt 40
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Alkohol- och narkotikaforskning vid Göteborgs universitet om kunskap och samverkan från riskbruk, missbruk till beroende CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Utgivare: Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA), Göteborgs universitet Projektansvarig för skriften: Ann-Sophie Lindqvist Bagge, Angelica Hagsand och Claudia Fahlke Foto framsidan: © Marcus Pink, www.flickr.com Tryckår: 2015 1 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Innehåll Förord ....................................................................................................................................... 4 OM CERA CERA - vem är vi och vad kan vi göra för dig? .......................................................................... 8 CERA - samverkanspriset 2014 ............................................................................................... 10 Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA .................................................................... 14 In English ................................................................................................................................ 16 PÅGÅENDE FORSKNING Anette Skårner ....................................................................................................................... 20 Angelica Hagsand ................................................................................................................... 21 Anna Söderpalm Gordh .......................................................................................................... 22 Ann-Sophie Lindqvist Bagge ................................................................................................... 23 Björn Andersson..................................................................................................................... 24 Bo Söderpalm ......................................................................................................................... 25 Christer Ahlman ..................................................................................................................... 26 Claudia Fahlke ........................................................................................................................ 27 Elisabeth Punzi ....................................................................................................................... 28 Fides Schückher...................................................................................................................... 29 Fredrik Spak ............................................................................................................................ 30 Frida Petersson ....................................................................................................................... 31 Gunilla Barr ............................................................................................................................ 32 Gunnel Hensing ...................................................................................................................... 33 Helga Höifödt Lidö ................................................................................................................. 34 Jenny Rangmar ....................................................................................................................... 35 Johan Melander Hagborg ....................................................................................................... 36 Jonas Stålheim ........................................................................................................................ 37 Julia Morud Lekholm .............................................................................................................. 38 Jörgen Engel & Elisabet Jerlhag Holm .................................................................................... 39 2 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Karin Boson ............................................................................................................................ 40 Kristina Berglund .................................................................................................................... 41 Lena Lundholm ....................................................................................................................... 42 Lisa Ivanoff.............................................................................................................................. 43 Louise Adermark .................................................................................................................... 44 Malin Hildebrand Karlén ........................................................................................................ 45 Margda Wærn ........................................................................................................................ 46 Marie von Garaguly ................................................................................................................ 47 Mattias Gullberg ..................................................................................................................... 48 Mattias Gunnarsson ............................................................................................................... 49 Mia Ericson ............................................................................................................................. 50 Rhona Clarke .......................................................................................................................... 51 Russel Turner .......................................................................................................................... 52 Sejla Brkic ............................................................................................................................... 53 Solveig Olausson..................................................................................................................... 54 Susanne Jonsson..................................................................................................................... 55 Thord Rosén ........................................................................................................................... 56 Torbjörn Forkby ...................................................................................................................... 57 Weddig Runquist ................................................................................................................... 58 3 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Förord Med den här skriften vill vi – CERA – ge dig en inblick i den pågående forskningen som bedrivs inom området alkohol och narkotika vid Göteborgs universitet. Vi vill ge dig möjlighet att ta del av den omfattande vetenskapliga kunskapen som finns inom CERA, allt från samhälle till molekyl. CERA är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborg universitet som bedriver forskning och utbildning i frågor som rör alkohol och narkotika. CERA arbetar också med att föra ut forskningsresultat till verksamheter som arbetar med missbruk och beroende och till andra intressenter. CERAs engagemang att sprida och omsätta vetenskaplig kunskap till samhället har lett till att CERA erhöll förra årets samverkanspris av rektorn vid Göteborgs universitet. Den här skriften delas ut i samband med att CERA arrangerar en konferens den 8 oktober 2015 på temat: Vad visar aktuell alkohol- och narkotikaforskning och hur kan resultaten omsättas till samhällsnytta? Hur stärker vi tillsammans folkhälsan inom Västra Götaland? En konferens vid Göteborgs universitet där det bio-psyko-sociala perspektivet möts och där forskning och praktik får möjlighet att samtala med varandra. Förhoppningen är att den här skriften skall inspirera och stimulera till forsknings- och utvecklingsuppslag och till tankar om fortbildning inom alkohol- och narkotikaområdet och därmed också bidra till en kvalitetshöjning av svensk missbruks- och beroendevård och till en bättre folkhälsa. Väl mött! Göteborg den 8 oktober 2015 Styrguppen för CERA, genom Claudia Fahlke, föreståndare för CERA 4 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Styrgruppen för CERA Foto: Johan Wingborg Främre raden: Bo Söderpalm, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2 Anette Skårner, docent vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Lennart Rådenmark, länssamordnare för ANDT-frågor, Länsstyrelsen Västra Götaland Ewa Wikström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet Ann Karlsson, samordnare med ansvar för FoU-frågor, FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bakre raden: Fredrik Spak, docent vid Institutionen för medicin, avdelningen för Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2 Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2 Hugo Wallén, verksamhetschef för Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2 Malin Aronsson, regionchef för Kriminalvården Region väst Bodil Augustsson, adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Kristina Berglund, docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 5 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) OM CERA 6 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) 7 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) CERA – vem är vi och vad kan vi göra för dig? Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (the Center for Education and Research on Addiction, CERA) är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborgs universitet med samarbetspartners från Länsstyrelsen, Hälso- och sjukvården, Primärvården, Kriminalvården och Socialtjänsten. CERA arbetar för att stärka och utveckla den vetenskapliga kunskapen om alkohol och narkotika genom att bedriva kvalificerad forskning och utbildning inom området. CERA samverkar också med olika verksamheter som arbetar med frågor som rör alkohol och narkotika, och erbjuder uppdragsutbildning, utvärderingar och forskning inom området. Forskning inom CERA Forskare inom CERA arbetar med frågor med en rad olika frågor som berör riskbruk, missbruk och beroende – allt från molekylärbiologi till samhällsfrågor. Här studeras t.ex. hur biologiska, psykologiska och/eller sociala faktorer samspelar till varför vissa personer utvecklar alkohol- och drogproblem och vilka konsekvenser detta leder till för dem själva och deras omgivning. Vidare har CERA ett fokus på folkhälsa och ungdomar/unga vuxna. Här studerar forskarna bland annat vilka förebyggande insatser som kan minska risken för utveckling av beroendeproblem samt psykisk och kroppslig ohälsa i framtiden. CERA medverkar i utbildningar CERA arbetar för att kunskapen om alkohol och droger ska öka för yrkesverksamma som i olika sammanhang möter personer som har alkohol- och narkotikaproblem. Vid Göteborgs universitet finns flera fristående kurser om riskbruk, missbruk och beroende, samt ett masterprogram i missbruks- och beroendevetenskap (120 hp). Masterprogrammet är en utbildning för dig som vill fördjupa din kompetens för ett kvalificerat psykosocialt arbete inom beroendevården och/eller söka till en forskarutbildning inom området. Programmet ges på halvfart för att det ska vara enkelt att kombinera studier och arbete, men det finns möjlighet att läsa vissa delar av programmet på helfart för att förkorta studietiden. 8 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) CERA samverkar Etableringen av CERA bygger på ett mångårigt samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och mellan aktörer såväl från universitet och offentlig verksamhet från t.ex. kommun, landsting och statliga organ. Genom det gedigna samarbetet har goda förutsättningar skapats för att identifiera centrala frågeställningar inom området, understödja och initiera forskning samt sprida resultaten i dialoger, nätverk och på andra sätt för att de ska få praktisk betydelse. År 2014 mottog styrgruppen för CERA samverkanspriset av rektor Pam Fredman för Göteborgs universitet – ett pris för de betydande insatser CERA gjort de senaste 10 åren för att öka samverkan mellan universitetet och det omgivande samhället på såväl lokal som nationell nivå. CERA erbjuder uppdrag! CERA erbjuder uppdragsforskning, utvärderingar och utbildningsinsatser i alkohol- och narkotikafrågor, anpassade till de behov som finns för verksamheter som arbetar med dessa frågor. CERA medverkar också i vetenskapliga och populärvetenskapliga konferenser och seminarier och har en lång erfarenhet av vetenskapliga expertuppdrag för kommuner och landsting. Vill du komma i kontakt med oss? CERA leds av en styrgrupp med som träffas regelbundet. Kontakta oss gärna så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig: E-post: info@cera.gu.se Webb: www.cera.gu.se Claudia Fahlke, förståndare för CERA professor, leg. psykolog, Göteborgs universitet/Beroendekliniken SU Fredrik Spak, vice föreståndare för CERA docent, leg. läkare, Göteborgs universitet/Beroendekliniken SU 9 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) CERA får Samverkanspriset 2014 Den 24:e oktober 2014 mottog styrgruppen för CERA 2014 års samverkanspris från Göteborgs universitet. Prisutdelningen ägde rum på Svenska Mässan under årets Doktorspromotion och priset delades ut av rektor Pam Fredman. Foto: Viktor Hagsand Reportage i GU Journalen nr 6, 2014: Långt och ihärdigt samarbete belönas Samverkan måste byggas underifrån. Sedan kräver det en massa tid och tålamod. – Lär gärna av oss, säger professor Claudia Fahlke, föreståndare för centrumbildningen CERA, som i år får Samverkanspriset på 200 000 kronor. DET ÄR KÄNSLOR av glädje men också av lättnad över att äntligen ha blivit uppmärksammade. Claudia Fahlke berättar att hon tog emot samtalet om priset en klarblå försommardag nere på bryggan på Styrsö-Bratten, där hon stod och väntade på båten. – Wow, det var fantastiskt och kändes overkligt i stunden, berättar hon. Priset är ett erkännande för allt som vi har gjort under åren. När vi startade 2004 var vi mer ett ideellt nätverk, sedan dess har det vuxit successivt och vi har hela tiden ägnat oss åt tredje uppgiften, samverkan med det omgivande samhället. – Det känns som en bekräftelse, fortsätter Anette Skårner, lärare och forskare på institutionen för socialt arbete. Men det är inte bara en viktig markering inom universitetet utan också för yrkesverksamma inom missbruksområdet som vi samarbetar med LENNART 10 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) RÅDENMARK, som är alkohol- och drogsamordnare på Länsstyrelsen, framhåller att CERA har blivit en nationell förebild för hur universitetet och externa aktörer kan samarbeta. – Det är många, framför allt i Stockholmsregionen, som är avundsjuka på vårt unika samarbete. Det speciella med CERA är att det är så många forskare med från olika discipliner och att det finns en stark vilja att göra nytta, att kunskapen ska spridas till personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården och kommuner. I prismotiveringen står det att CERA har ”en upparbetad och utomordentligt god och stabil samverkan mellan institutioner och fakulteter inom Göteborgs universitet, och med externa aktörer som hälsooch sjukvård, socialtjänst, kriminalvård samt länsstyrelsen”. De hyllas för att ha tagit fram en modell för hur samverkan kring beroendefrågor kan utformas nationellt. MEN LÅT OSS ta det från början. Dåvarande chefen på Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ville stärka närheten till universitetet och komplettera den medicinska expertisen med psykologi och socialt arbete. Fyra forskare bildade då, 2004, Forskningsrådet för missbruks- och beroendeforskning, FMB. – Det bäddade för det vi har idag, berättar Claudia Fahlke. Vi blev ett tvärvetenskapligt forskningsråd som hade till uppgift att implementera akademisk kunskap till praktik och klinik. Vi träffades regelbundet och började diskutera beroendeforskning och vetenskapliga förhållningssätt och lärde på så vis känna varandra. Eftersom syftet med nätverket inte var att söka pengar fanns det ingen konkurrens mellan oss. Under åren har det arrangerats uppdragsutbildningar, en mängd konferenser och seminarier om aktuell forskning för alla som jobbar med dessa frågor ute i samhället. Exempelvis har man tagit fram en rapport över forskningsfältet, där forskare skriver korta populärvetenskapliga presentationer med kontaktuppgifter. Förutom att driva forskningsprojekt har CERA fått flera nationella uppdrag, bland annat att vara med och revidera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Ett annat resultat är att CERA ligger bakom Sveriges enda masterprogram inriktat på missbruks- och beroendevetenskap. MEN TROTS ATT CERA inrättades formellt som en centrumbildning av rektor hösten 2014 har de inte fått en krona från universitetet, förutom en mindre pott från Samhällsvetenskapliga fakulteten som stöd för administration. Claudia Fahlke menar att utan Länsstyrelsen Västra Götalands ekonomiska stöd på cirka 1,7 miljon kronor, som FMB fick innan det blev CERA, hade det varit svårt om inte omöjligt att komma så långt som de gjort. – Vi hade hoppats att få pengar i samband med att vi blev en centrumbildning men vi hamnade i en brytpunkt på grund av en översyn. Nu ser vi en chans att söka pengar från UGOT Challenges, men vi är ändå i behov av pengar för att kunna arbeta vidare systematiskt. Jag tycker det är universitetets ansvar som uppmanade oss att ansöka om att bli en centrumbildning och som också har inrättat oss. 11 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) ETT AV DE områden som man vill forska vidare om är utsatta grupper i samhället som hemlösa och invandrare. Men det finns också planer på att starta en studie om studenter, som är den grupp i samhället som dricker mest och som också oftare prövar cannabis jämfört med jämnåriga. – Här behövs insatser, menar Anette Skårner. Det är många som pratat om hur viktigt att göra mer för unga vuxna men det har gjorts väldigt lite. Kan man få unga människor att reflektera över sitt drickande har bara det en positiv effekt. Svensk beroende- och missbruksforskning håller en mycket hög internationell standard, framhåller Claudia Fahlke. – VI FICK BLAND annat excellent betyg i RED 10, men Sverige är litet och vi kan bli bättre och behöver samverka mer med andra forskare. Vi har ganska god kunskap om enstaka faktorer, om beroendets psykologi, sociala faktorers betydelse och vad som händer i hjärnan, men utmaningen är att få ihop alla delar till bra modeller som täcker det komplexa. Vardagen för den som hamnat snett är inte så enkel, bara samtal eller medicin hjälper inte alltid. Det är därför viktigt att forskningen är tvärdisciplinär. På frågan om vad som har varit framgångsreceptet svarar Claudia Fahlke snabbt. – Samverkan låter sig inte styras uppifrån. Ingen har sagt till oss vad vi ska göra. Vi började träffas för att vi litar på och respekterar varandra. Men också för att det är roligt att hålla på med samverkan. Även om det har växt till något mycket större har vi försökt att behålla det genuina engagemanget. EN ANNAN NÖDVÄNDIG egenskap är tålamod, menar Claudia Fahlke. – Vi har hållit på länge och det måste få ta tid. Ibland får man med små medel göra ganska mycket och baksidan är att det är lite av en fritidssyssla. Det har krävt oerhört många timmar på kvällar och helger. Så kan man inte jobba för alltid, men det har varit en viktig del i uppstarten. Enligt Lennart Rådenmark har CERA blivit en viktig aktör i hela landet på grund av den dynamik som samarbetet har genererat. – Det skapar stora möjligheter, bara fantasin sätter gränser. Det som CERA framför allt lyckats med är att få saker och ting att hänga ihop och att göra nytta. Att få Samverkanspriset känns därför extra roligt, poängterar Claudia Fahlke som hoppas att det leder till att samverkan uppmärksammas eftersom den alltför ofta tas för given. – Det är inget som premieras särskilt mycket. Universitetet är inte riggat för en sådan verksamhet som vi bedriver. Alla talar om hur bra det är att sprida och omsätta kunskap men det tar mycket tid. För mig som professor är det lättare att göra det men för unga forskare handlar det nästan uteslutande om att producera forskningsartiklar. Universitetet ska förstås ligga i framkant när det gäller forskning och utbildning, men det är minst lika viktigt att universitetet finns ute i samhället och samverkar. Vi är trots allt finansierade med offentliga medel, säger Claudia Fahlke som föreslår att GU ser över meriteringssystemen. 12 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) ANETTE SKÅRNER tycker att samverkansuppgiften behöver tydliggöras och konkretiseras exempelvis i det fortsatta arbetet med Vision 2020. – Vi har en skyldighet att inte bara skriva vetenskapliga artiklar på engelska för forskarsamhället utan även att dela med oss av kunskapen och inse att vi har stor nytta av samverkan. Jag hoppas på en förändring. TEXT: ALLAN ERIKSSON (GU Journalen nr 6, 2014) 13 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA Forskarna inom CERA publicerar kontinuerligt vetenskapliga skrifter i olika internationella och nationella vetenskapliga tidskrifter. Du kan ta del av dem på CERAs hemsida www.cera.gu.se Rapporterna nedan är exempel på svenska rapporter, utredningarna, projekt, konferenser m.m. där CERA har medverkat. Standing up! Stödgruppsverksamhet för anhöriga till personer med drogproblem. Rapport 2015:4 Trestad2. Vem är jag utan cannabis? Rapport 2015:3 Trestad2. SKL - Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården. Tillbakablickar och framtidsutsikter. Dokumentation från en tvådagars konferens för politiker och chefer i Stockholm, 11-12 november 2014. Beroendevårdens utveckling och framtid - vilka utmaningar står vi inför? Dokumentation från jubileumskonferens i Göteborg när Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhus fyllde 10 år, Göteborg 17 oktober 2014. Alkohol, maskulinitet, idrott och våld. Dokumentation från konferens i Göteborg, 8 november 2013. Ahlin L, Engel J, Fahlke C, Wedin M (2013) Lagrådsremiss om missbruksvården är ett totalt bottenapp. Bulletin, nr 2, sida 11. Missbruk som får konsekvenser I vardagen långt upp I livet. Reportage om föredraget i samband med konferens om regional satsning mot cannabis i Västra Götaland. Svenska Mässan, Göteborg. Rapport från Länsstyrelsen, 2012:89, sida 10. Graviditet och tidigt föräldraskap vid missbruk eller beroende - stöd till föräldrar och barn – 18 oktober 2012. Dokumentation från konferens i Göteborg, 18 oktober 2012. Kognitiva funktionshinder vid missbruk och psykisk. Dokumentation från konferens i Göteborg 21 september 2012. Presentation av Missbruksutredningen (PDF, öppnas i nytt fönster). Dokumentation av konferens i Göteborg, 28 april 2011. Hälsoläget för personer med narkotikaproblem – samarbete ger möjligheter! (öppnas i nytt fönster). Dokumentation från konferens i Göteborg, 27 januari 2011. 14 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) På nära håll och på lång sikt - forskning om riskbruk, missbruk och beroende. Dokumentation från regional konferens om pågående alkohol- och drogforskning för personal inom sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 27 april 2010, Göteborg. Konferensen dokumenterad av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2010:38. Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland? Dokumentation från regional dialogkonferensen för chefer och politiker inom sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 4 mars 2010, Göteborg. Så går vi vidare! Dokumentation från chefsdagen för projektet Riktlinjer i Samverkan, Västra Götalands län, 4 februari 2010. Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet – integrerade insatser för vård och behandling. Dokumentation från heldagskonferens för politiker, chefer och medarbetare i kommuner, hälso- och sjukvård, kriminalvård och frivilligorganisationer, Göteborg, 2 april 2009. Cannabismissbruk. Dokumentation från heldagskonferens i Göteborg den 6 november 2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:85. När, Var, Hur? Implementering av nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 10 april 2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:50. Rum3 – idéer, utveckling och möjligheter inom missbruks- och beroendevården i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Intervju om Forskningsrådet för Beroendekliniken. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2008:39. En heldag om nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 27 september 2007. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2007:64. 15 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) In English The Center for Education and Research on Addiction (CERA) at University of Gothenburg is an interdisciplinary research center at the University of Gothenburg working to strengthen and develop research, education and collaboration in the field of addiction. CERA focuses on how biological, psychological and social factors interact and explain why certain individuals develop addiction. Also in focus are the consequences of the addiction both to the individual and their surroundings. CERA researchers are particularly interested in matters concerning public health, especially preventive interventions. CERA has an excellent scientific competence in dependence research among its members. For example, researchers in CERA have been awarded with honours of excellence in external international evaluations of their research. CERA will work on a long-term basis to strengthen and develop research and education in the area of addiction by (1) stimulating and supporting preventive and patient/client-centered research, (2) creating opportunities and offering education and life-long learning for those working with addiction and (3) developing and implementing evidence-based methods in the area of addiction. Collaborating partners: the County Administration, Västra Götaland FoU in Väst/ the Göteborg Region Association of Local Authorities the local government federation in Gothenburg FoUU in Primary care, Västra Götaland Unit for addiction treatment, Sahlgrenska University Hospital Criminal care, Region Väst For more information or contact E-post: info@cera.gu.se Webb: www.cera.gu.se 16 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) 17 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) PÅGÅENDE FORSKNING 18 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) 19 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Anette Skårner Docent i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete anette.skarner@socwork.gu.se Mina övergripande forskningsområden är missbruk och beroende, sociala nätverk samt social exkludering och kontroll. Gemensamt för mitt sätt att närma mig dessa områden är ett fokus på företeelser och processer i spänningsfältet mellan individen och den omgivande sociala kontexten. Ett centralt forskningsintresse är exitprocesser från drogmissbruk och de relationsmässiga utmaningar som människor ställs inför när de försöker göra ny entré i det ”vanliga” samhället. På senare tid har jag särskilt intresserat mig för vänskaps- och kärleksrelationers betydelse under denna process. Resultaten från mina nätverksstudier pekar på hur uppbrottet ur missbruk ofta leder till en omdefinition av existerande vänskapsrelationer och hur det stigma som är förenat med narkotikamissbruk försvårar etablerandet av nya vänskapsband. I en aktuell studie som genomförs tillsammans med Bengt Svensson och Sven-Axel Månsson, Malmö högskola undersöker vi hur den sexuella praktiken upplevs och iscensätts under uppbrottet samt vilka kopplingar intervjupersonerna gör till sin tidigare droganvändning. Studien visar att en av de känsligare frågorna är hur sexualiteten skall fungera utan droger och när sexuella script kopplade till missbruksmiljön skall omprövas i den nya livssituationen. En viktig lärdom är att om erfarenheter av vänskaps- och kärleksrelationer under missbrukstiden konstrueras som annorlunda och mindre äkta än andra människors, innebär det ytterst en diskvalificering av det universella och allmänmänskliga vilket kan försvåra vägen ut ur missbruk. Ett annat spår i min forskningsverksamhet är den dubbla funktionen av stöd och kontroll som utmärker den professionella relationen mellan behandlare och klient. Bland annat har jag tillsammans med Leila Billquist genomfört en studie av kontaktmannarelationen inom LVM-vården. Tillsammans med Björn Andersson deltar jag i en övergripande forskargrupp med uppgift att utvärdera ”Trestad2”, ett nationellt projekt med fokus på insatser mot cannabismissbruk. Vi har här också genomfört en lokal studie av stödverksamhet till anhöriga. Ett annat pågående forskningssamarbete är det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescense) som syftar till att under en längre tid följa ungdomars psykosociala utveckling till vuxna (www.lordia.se). 20 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Angelica Hagsand Fil. dr. i psykologi Psykologiska institutionen angelica.hagsand@psy.gu.se I Sverige är en stor del av alla våldsbrott alkoholrelaterade, vilket innebär att gärningspersonen, offret eller vittnena var alkoholpåverkade vid dådet. I TV serier och på film är det avancerad DNA teknik och magkänslan hos duktiga utredare som tar en utredningen framåt. I verkligheten finns det dock sällan teknisk bevisning som t.ex. blodspår. Vittnen är ofta den enda informationskällan i utredningar då dessa var på platsen och såg vad som hände. Aktörer inom rättsväsendet (t.ex. polis, åklagare, domare) brukar inte se vittnesmål från alkoholpåverkade personer som tillförlitliga. Det är viktigt att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för rättsaktörernas uppfattning då det kan bidra till ett mer rättsäkert samhälle, både nationellt och internationellt. Det finns endast en handfull studier som har undersökt hur alkoholpåverkade vittnen minns brott och hur tillförlitliga dessa vittnen är. Min avhandling bestod av experimentella studier och visade att vittnen med en promille under 1.0 i blodet mindes ungefär lika bra som nyktra, vilket också är i linje med vad de få andra studierna på området har funnit. Alkoholpåverkade vittnen tycks alltså prestera på samma nivå som nyktra i vittneskonfrontationer där de skall identifiera den skyldiga, men också i förhör där de berättar samma mängd detaljer ungefär lika korrekt som nyktra vittnen. Utifrån dessa forskningsfynd finns det alltså inte skäl för rättsaktörer att avfärda vittnesmål från personer som var lågt till moderat alkoholpåverkade vid brottet. Den information som kommer fram från påverkade vittnen kan vara värdefull och leda utredningen framåt så att rätt gärningsperson grips och även hindra att en oskyldig person döms. Då dessa slutsatser rör vittnen med en relativt låg promillehalt är det givetvis viktigt att i framtiden studerar hur tillförlitliga vittnen är som har en högre promille. Det finns också skäl att misstänka att olika förhörs strategier (positiva, negativa, neutrala) kan påverka hur alkoholpåverkade vittnen minns brott, och därför kommer min framtida experimentella post doc forskning i USA att studera detta närmare. 21 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Anna Söderpalm Gordh Docent i psykologi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi anna.soderpalm@neuro.gu.se Min forskning handlar om individuella skillnader i responsen till alkohol. I nuläget görs mest alkoholforskning på personer som redan är alkoholberoende. I motsatts till den forskningen är vi intresserade av friska “social drinkers” som inte utvecklat ett beroende av något slag. Vi använder oss av olika laboratoriemodeller för att studera både subjektiva och objektiva individuella skillnader till en drog respons. Subjektiva responser till alkohol representerar en viktig fenotyp för alkohol användning och alkohol missbruk. Målet med vår forskning är att genom belastningsstudier med alkohol kunna förutse subjektiva riskfaktorer för ett framtida utvecklande av ett alkoholmissbruk. Det finns bl.a. en misstanke om att vissa effekter av alkohol beror på under vilka sociala omständigheter man dricker i, t.ex. närvaron av andra människor kan förstärka de positiva/stimulativa effekterna av alkohol och kan därigenom öka alkoholintaget. Forskning visar även att individer som har släktingar som är alkoholberoende har en förhöjd risk att själva hamna i ett beroende och att denna grupp reagerar subjektivt annorlunda på alkohol än de som inte har en ärftlig belastning. På det sätt som genetik och miljö förutspår och påverkar en individs reaktion till alkohol är i stort sett även det ett outforskat område. De vetenskapliga metoder som vi idag har som mäter de subjektiva effekterna är välutvecklade och välanvända men är fortfarande subjektiva och saknar till sin natur objektivitet. Därför syftar vår forskning även till att utveckla nya mer objektiva metoder för att kunna mäta alkoholen effekter. 22 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Ann-Sophie Lindqvist Bagge Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen ann-sophie.lindqvist.bagge@psy.gu.se Min forskning berör psykisk hälsa, missbruk, personlighet och livskvalitet. Forskningen är främst klinisk baserad, till skillnad från min prekliniska avhandling ’Nandrolone decanoate, behaviour and brain: animal experimental studies’, som lades fram vid Göteborgs universitet år 2004. Min forskningsverksamhet är tvärvetenskaplig och sker i samarbete med kollegor från Sahlgrenska universitetssjukhuset, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM) och psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, samt med kollegor från Kriminalvården. Forskningen där jag är delaktig inriktas specifikt mot att undersöka kort- och långtidseffekter av anabola androgena steroider på beteende, personlighet samt psykiskt- och fysisk hälsa, att undersöka samspelet mellan missbruk, allvarlig psykisk sjukdom och kriminalitet, samt att undersöka sambandet mellan livskvalitet, depression och ångest och hur detta samband interagerar med psykisk- och somatisk sjukdom. 23 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Björn Andersson Docent i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete bjorn.andersson@socwork.gu.se Centrala teman i min forskning är ungdomsfrågor, det offentliga livets sociala relationer, social hållbarhet samt förebyggande och uppsökande socialt arbete. Den forskning jag bedrivit i relation till droger och beroende är i hög grad inriktad på preventiva insatser i förhållande till unga. Under 2003-2008 arbetade jag för den statliga samordningen av narkotikapolitiken, ”Mobilisering mot narkotika”, med att följa upp insatser i krog- och nöjesmiljöer samt förebyggande insatser inom grund- och gymnasieskolan. Mycket av detta skedde inom ramen för ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö där storstadens speciella situation utgjorde utgångspunkt. Detta har 2012-2015 följts upp med ett nytt trestadssamarbete där jag tillsammans med Anette Skårner deltar i en övergripande forskargrupp med uppgift att värdera de samlade resultaten av olika insatser i städerna. Mycket av min forskningsverksamhet är kopplad till olika slag av socialt arbete och jag tycker att forskningscirkel är en bra metod för få praktiska erfarenheter och forskningsperspektiv att komma i dialog. Under 2010 ledde jag en forskningscirkel med fokus på uppsökande arbete bland hemlösa och inom gatuprostitutionen. Liknande cirklar genomfördes på fler ställen i landet och jag skrev en rapport som sammanfattade resultaten. Det man kan se är hur uppsökande arbete har stora metodmässiga och strukturella likheter, oavsett vilken målgrupp som står i fokus. En annan forskningscirkel 2013 omfattade sju västsvenska kommuner och handlade om lokal mobilisering mot cannabis. En central fråga var vilken kunskap om cannabis som finns bland ungdomar, föräldrar och professionella. Det vi kunde se sammanfattade vi med ”reflekterande ambivalens”. Många var engagerade i frågan, men uppfattade samtidigt att det var svårt att få kunskap som pekade i en bestämd riktning. En insats som just påbörjats är att följa stadsdelen Majorna-Linné, Göteborg, där man antagit en 10-årsplan för att arbeta med stadsdelens höga cannabisanvändning bland unga. Forskningen genomförs tillsammans med Anette Skårner och handlar om att studera enskilda verksamheter samt göra en samlad bedömning av utvecklingen i stadsdelen vad gäller cannabisanvändning bland unga. 24 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Bo Söderpalm Professor i beroendemedicin, överläkare Institutionen för neurovetenskap och fysiologi bo.soderpalm@neuro.gu.se Min forskning berör integrativa prekliniska och kliniska studier av alkoholism och relaterade tillstånd. Detta transnationella projekt utforskar de neurobiologiska orsakerna till alkoholberoende i djurexperimentella modeller, med syfte att finna nya behandlingsprinciper och snarast pröva dessa i kliniken. Vi studerar i första hand en nervkrets i hjärnan som vi identifierat som inblandad i alkoholens belönande egenskaper, exakt hur alkohol påverkar denna krets på kort och lång sikt, och hur man kan påverka dessa mekanismer, så att alkoholintaget reduceras. Vi har visat att manipulation av glycin- och nikotinreceptorer kan motverka alkoholens dopaminfrisättande effekt och sänka alkoholintaget i djurmodeller som anses förutsäga klinisk effekt, och att man genom nikotinreceptorer även kan påverka alkoholsökande beteende och betingad dopaminfrisättning efter exponering för en alkoholassocierad signal. Således verkar alkohol farmakologiskt påverka samma mekanismer som är inblandade i att motivera till ett alkoholsökande beteende, vilket leder till en ond cirkel. Dessa originalfynd kan förklara det klassiska fenomenet att en alkoholberoende fortsätter dricka tills alkoholen tar slut, trots en redan höggradig berusning. Resultaten visar även att aminosyrorna glycin och taurin är av betydelse för den av oss beskrivna nervkretsens funktion, och att dessa kan vara inblandade i såväl alkoholens som ett återfallspreventivt läkemedels (Campral ®) påverkan på kretsen samt i den alkoholintagsreducerande effekten av Campral®. På basen av våra resultat har vi genomfört två kontrollerade prövningar där vi funnit att interferens med nikotinreceptorer reducerar alkoholintaget hos alkoholberoende med ca 30 %, jämfört med knappt 10 % i placebogruppen, medan påverkan på hjärnans glycinreceptorer hittills inte har varit effektivare än placebo. Vid sidan av ovanstående huvudspår bedriver vi integrativa prekliniska och kliniska studier även över betydelsen av perifera metabola konsekvenser av alkoholkonsumtion för alkoholberoendet som sådant och för kognitiv svikt vid alkoholism, samt kliniska studier av utfallet av farmakologisk behandling av ADHD hos personer med substansberoende. 25 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Christer Ahlman Fil. dr. i socialt arbete Institutionen för socialt arbete christerahlman@hotmail.com Min avhandling i socialt arbete behandlar avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner. Avhandlingen är skriven i rollen som forskare även om jag på 1960-talet själv tillhörde den inre kretsen i den generation av tunga rövare och pundare som skildras. Efter en krisartad vändpunkt har flertalet av de personer som djupintervjuats lyckats upprätta en ny livsstil, erhålla nya relationer och leva i bättre samklang med de värden de fått i sig i sin barndom. Stabila och långvariga kärleksrelationer har i många fall haft varaktigt positiva effekter även om kontakterna med mer anständiga människor i begynnelsen varit mer tillfälliga och pryoartade. Dödligheten i sällskapet som helhet har liksom inom de intervjuades krets varit hög eftersom den krävande livsstilen krävt sin tribut. Under den epok då de intervjuade kom på fötter var tillgången på enkla arbetstillfällen och billiga bostäder god också för udda och utsatta människor. Däremot har inslagen av behandling varit tämligen obefintliga. En samhällsanda som också bland framstående och mediala personligheter gjorde det chickt att hjälpa utsatta människor på fötter har istället kunnat komma till användning. Efter en avhållsamhet under något decennium har de intervjuade i de fall de varit i livet intervjuats på nytt i början av 2000-talet. 26 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Claudia Fahlke Professor i hälsopsykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen claudia.fahlke@psy.gu.se Min forskning spänner över flera projekt (Addiction Psychology: Experimental and Clinical research; APEC) där ett av de större projekten är Göteborg Alcohol Research Project (GARP) – ett longitudinellt projekt som syftar till att utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv undersöka hur det går för vuxna personer med alkoholberoende efter avslutad behandling. Tillsammans med kollegorna Jan Balldin, Ulf Berggren, Kristina Berglund och Angelica Hagsand har vi i en serie studier undersökt vilka faktorer som bidrar till förhöjd risk att återfalla upprepande gånger. Vi har bland annat funnit att personer som har en genetiskt betingad nedsatt dopaminfunktion, kan utveckla särskilt svåra beroendetillstånd med ökad somatisk och psykiatrisk samsjuklighet. De har också en ökad risk för förtidig död (tio gånger) jämfört med normalbefolkningen, medan risken för dem som inte har denna genetiskt nedsatta dopaminfunktion är något lägre (sju gånger högre jämfört med normalbefolkningen). Vi har också funnit att personer med genetiskt betingad nedsatt dopaminfunktion har sju gånger högre risk att återfalla 1.5 år efter avslutad behandling jämfört med dem som inte är bärare av denna genvariant. Vi och andra forskare har också visat att alkoholberoende personer med nedsatt dopaminfunktionäven löper ökad risk att utveckla olika psykologiska svårigheter. Särskilt utmärkande är bristande kognitiva funktioner som inverkar på målmedvetenhet, ansvarstagande, självtillit och motivation till att ändra beteende – centrala resurser för att på sikt kunna hantera situationer där återfallsrisken är stor. Vår hypotes är personer med genetiskt betingad nedsatt dopamin funktion sannolikt skulle dra nytta av skräddarsydda psykosociala/psykoterapeutiska behandlingsinsatser som är särskild inriktade på att stärka hens psykologiska kognitiva resurser i situationer där risk för återfall föreligger. Det är möjligt att de även skulle kunna erbjudas farmakologisk behandling som motverkar den nedsatta dopaminfunktionen. Vår forskning på området fortsätter. 27 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Elisabeth Punzi Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen elisabeth.punzi@psy.gu.se Människor vet ofta hur de bör agera för att nå tillfredsställande relationer och ett fungerande arbetsliv, stolthet över sig själva, och undvika onödigt lidande. Ändå upprepas agerandet, trots att det har negativa konsekvenser och skapar lidande både för oss själva och andra. Missbruk är en av många aktiviteter människor upprepar trots en medveten önskan om att agera annorlunda. I missbruket används olika objekt i en omfattning och under former som ofta inte är vare sig lustfyllda eller hanterbara. Min forskning berör missbruk som ett fenomen som kan innefatta substanser, mat, sex, träning, spel, shopping och internet. Dessa former av missbruk försöker jag förstå utifrån berörda individers egna upplevelser. Min forskning berör därför människors uppfattning om sig själva och sitt missbruk och jag försöker förstå vad individerna själva uppfattar att deras missbruk drivs av, och vad de i stunden känner att de uppnår genom missbruket. Jag har funnit att missbruk, inte minst av sex, kan vara kopplat till självförakt och rentav självhat, och skam inför sig själv och sin kropp, och missbruket kan förstås som försök till lösning av outhärdliga tillstånd av självförakt, ensamhet och överväldigande känslor. Jag har också funnit att över hälften av de klienter som är i behandling för allvarligt substansmissbruk också uppfattar sig ha besvär med missbruk av olika beteenden, ofta med flera substanser och flera beteenden. Det är därför viktigt att vården kan identifiera och förstå samtidigt missbruk av substanser och beteenden så att omfattningen av klientens besvär framkommer och hen kan få adekvat stöd. I min forskning använder jag mig av det psykoanalytiska begreppet försvarsmekanismer för att förstå psykologiska processer, och fokuserar exempelvis hur dissociativa tillstånd kan bidra till att ett missbruk initieras och vidmakthålls. De psykologiska processerna måste dock förstås utifrån kontextuella sammanhang. Jag intresserar mig därför även för hur diskurser om missbruk som fenomen påverkar individens uppfattning om sig själv och sitt missbruk, och hur diskurser om konsumtion, kön och sexualitet påverkar människors tendens att upprepa aktiviteter som leder till lidande. 28 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Fides Schückher Doktorand, överläkare Psykiatriskt forskningscenter, Örebro fides.schuckher@regionorebrolan.se Min forskning rör betydelsen av kvinnors alkoholvanor i olika åldrar. Konsekvenserna av alkoholmissbruk är i flera avseenden mer negativa för kvinnor än för män. Evidensen behöver utvecklas för vissa subgrupper såsom kvinnor med sen debut i alkoholmissbruk. Med sen debut avses individer som anamnestiskt uppfyller kriterier för missbruk eller beroende först efter 40 års ålder. Det finns få studier som specifikt jämfört kvinnor med missbruksdebut i olika åldrar. Det övergripande syftet är att öka kunskapen omkring kvinnor med tidig respektive sen debut i alkoholmissbruk. Särskilt fokus är på kvinnor med sen debut, där kunskapsbristen är som störst. Det bedöms även som värdefullt att jämföra om problembilden skiljer sig åt mellan män och kvinnor avseende tidig och sen debut. I projektet ingår patienter som behandlas för alkoholmissbruk i sluten och öppenvård i Göteborg Alcohol Research Project (GARP) samt patienter som behandlas på en mottagning i Örebro speciellt inriktad på kvinnor med alkoholmissbruk. Klinisk bedömning sker via personlig intervju samt självskattningsformulär. Patienterna följs upp vid behandlingsstart, avslut och vid ett årsuppföljning. Områden som särskilt ska studeras är: Skillnader i psykiatriska symtom och personlighet mellan kvinnor och män vid tidig och sen missbruksdebut. Kvinnliga patienters bakgrund, missbruksutveckling, samt somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid tidig och sen debut i missbruk. Jämförelse av behandlingsutfall mellan kvinnor med tidig respektive sen debut i alkoholmissbruk, samt psykiska och psykosociala faktorers relation till behandlingsutfallet. Behandlingsutfallet jämförs mellan grupperna ett år efter avslutad behandling avseende förändring av alkoholkonsumtion, psykisk och somatisk hälsa samt livssituation. Fördjupad kunskap om patientgruppen och dess behandlingsresultat kan påverka framtida behandlingsupplägg och i förlängningen behandlingsresultaten vilket även kan ha betydelse ur ett preventivt perspektiv. 29 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Fredrik Spak Docent i socialmedicin, överläkare Institutionen för medicin fredrik.spak@socmed.gu.se Min och mina kollegors (t.ex. Frida Silfversparre) forskning rör flera olika projekt inom socialmedicin som är beskrivna nedan. WAG-projektet - Women and alcohol in Gothenburg (WAG) är ett longitudinellt, epidemiologiskt projekt som startade i mitten av 1980-talet. Under 2013 påbörjades datainsamlingen för uppföljning av kvinnor födda 1965, 1970, 1975 och 1980 samt av baslinjeundersökning för kvinnor födda 1993. Nuvarande analyser är koncentrerade på sambandet mellan alkohol och psykisk ohälsa. SPIRA (Sekundärprevention i Primärvård – Implementering av metoder för minskat Riskbruk av Alkohol) - År 2010 påbörjades SPIRA-studien med syftet att studera hur metoder som kan upptäcka riskbruk av alkohol hos patienter på vårdcentraler kan implementeras. Data färdiginsamlade men analyser pågår. ODHIN (Optimizing Delivery of Health care Interventions) - En EU-finansierad studie omfattande nio länder med störst fokus på kvantitativ metodik. Implementeringsstudie av införandet av sekundärprevention av alkoholskador i primärvård. Vi har främst deltagit en randomiserad undersökning gjord i 5 länder, som analyserar tre sätt att öka implementering av korta alkoholinterventioner i primärvården: 1. Effekten av CME (Continuing Medical Education), 2. Finansiell stimulans, 3. Användning av e-baserade interventioner. 2014 lades en kvalitativ studie till projektet där data är färdiginsamlad men analyser pågår. Livbojen - Utvärdering och utveckling av Livbojens stödprogram för barn i utsatta miljöer, i synnerhet barn till missbrukare. Det har dels gällt att utvärdera nyttan av ett digitalt journalsystem, och dels verksamhetens nytta för barnen. Utvärdering görs med kvalitativ metodik och sker på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Rökavvänjning med stöd av E-intervention. Nationell RCT-studie av studenter i samverkan med Linköpings universitet. CODILP. Undersöker i ett första led inställning hos personal i primärvården till att arbeta hänvisa patienter till e-baserade interventions för olika riskabla levnadsvanor. Projektet skall sedan utvidgas till att studera effekten och implementeringen av e-baserade hälsointerventioner i primärvård. Samverkan med Karolinska institutet, Linköpings universitet och Chalmers. Vårdstudier av tidig identifikation och rådgivning av riskbrukare av alkohol i somatisk och psykiatrisk vård i Göteborg samt attityder till och önskemål om vård för missbruk bland befolkningen. Samverkan med CERA och psykologiska institutionen i Göteborg. 30 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Frida Petersson Fil. dr. i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete frida.petersson@socwork.gu.se Mitt övergripande forskningsintresse ligger inom områdena social exkludering och kontroll, konstruktioner av sociala problem, missbruk och beroende, samt mötet mellan klient och system inom välfärdsstatens organisationer. Av särskilt intresse är att studera insatser riktade mot s.k. "problemgrupper" i samhället – t.ex. personer med missbruksproblem, hemlösa och/eller kriminella – med fokus på om det sker ytterligare exkludering eller utdefiniering som en konsekvens av sociala insatser. I min avhandling studerade jag – med utgångspunkt från tre substitutionsmottagningarnas verksamhet – hur makt utövas och klienter konstrueras i en lokal institutionell kontext. Avhandlingens frågeställningar rör dels den institutionella vardagspraktiken, hur beslut fattas och motiveras, dels hur man som klient beskriver, förhandlar om och förhåller sig till denna praktik. Empirin samlades in genom olika kvalitativa metoder och frågeställningarna besvaras genom mikroanalyser av diskursiv, narrativ och konstruktionistisk art. Ett av studiens bidrag är en ökad förståelse för hur makt och kontroll utövas och erfars inom svensk missbruksbehandling. I ett pågående forskningsprojekt studerar jag tillsammans med Ronny Tikkanen, GU, illegal droganvändning inom gruppen män som har sex med män (MSM). I en kvantitativ förstudie har vi visat att sådan droganvändning förekommer bland svenska MSM och att det är särskilt utbrett bland självidentifierat homosexuella yngre män från storstäder. Som fortsättning planerar vi en studie med kvalitativ design, vilken syftar till att beskriva och analysera droganvändningens former, funktioner och konsekvenser för ett antal svenska MSM som regelbundet använder narkotika. Under senare tid har bostadslöshetsfrågor och hur denna problematik hanteras lokalt i en internationell kontext kommit att bli ett särskilt forskningsintresse för mig. Tillsammans med min kollega Tobias Davidsson arbetar jag också med en antologi om social exkludering och kontroll i relation till socialt arbete. 31 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Gunilla Barr Doktorand, leg. psykolog, Sahlgrenska universitetssjukhus, Beroendekliniken gunilla.barr@vgregion.se En retrospektiv studie av patienter med ADHD på Beroendekliniken har påbörjats. Studien har planerats tillsammans med handledare professor Bo Söderpalm och hans forskningsteam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin. Titeln är ”Förändringar i kognition, psykisk hälsa och psykosocial situation efter insatt medicinering med atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat hos ADHD patienter med substansmissbruk/beroende”. Syftet med studien är att undersöka kognitiv förmåga (exekutiv funktion och framför allt uppmärksamhet/koncentration samt impulsivitet), psykisk hälsa och psykosocial situation hos ADHD-patienter med substansmissbruk/beroende, som medicinerat med läkemedel mot ADHD (atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat). För flertalet patienter finns jämförelsevariabler tillgängliga från tiden omedelbart innan medicineringen påbörjades. På så sätt blir studien en retrospektiv "före-efter-studie". Jämförelser kommer även att göras med patienter med ADHD och substansmissbruk/beroende som avbrutit eller ännu ej påbörjat medicinering mot ADHD. Studien avser långtidsuppföljning med påbörjan tidigast tre år efter insatt medicinering för ADHD. Kunskap om hur långvarig läkemedelsbehandling vid ADHD påverkar ovanstående variabler förväntas öka förståelsen för hur patienter med ADHD med samtidigt substansmissbruk skall behandlas optimalt. Givet den i de kontrollerade studierna framkomna betydelsen av dos är det till exempel av största vikt att relatera de doser patienterna fått både till ovanstående bakgrundsfaktorer (t ex grad av missbruk, föregående period av drogfrihet, etc) och till utfall. I det sammanhanget blir det även viktigt att bestämma den faktiska blodkoncentrationen av läkemedlen, eftersom den kan variera femfaldigt efter ett oralt intag av samma dos uttryckt i milligram/kg kroppsvikt. Vidare kan varianter av gener som kodar för olika enzymer påverka såväl omsättningen av läkemedlet i kroppen som vilken effekt medlet slutligen utövar hos varje individ. Forskningspersoner som kommer att inkluderas i studien är patienter som medicineras via Beroendekliniken/SU, som utretts från 2009 och framåt, men tidigast tre år från genomförd utredning och påbörjad medicinering mot ADHD. Inklusion sker efter informerat samtycke. Ett urval av drygt 1000 patienter planeras. Studien planeras pågå under 2015-2018. 32 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Institutionen för socialt arbete gunnel.hensing@socmed.gu.se Det är väl känt att kvinnor dricker mer alkohol nu än för 30 år sedan. 1990 drack kvinnor 1,5 liter ren alkohol per person och år och 2012 hade detta ökat till 2,7 liter. Det innebär nästan en fördubbling. I WAG-projektet (Women and Alcohol in Gothenburg) undersöker vi om fler kvinnor också rapporterar alkoholrelaterade problem. WAG startade 1986 med att en kort enkät med 13 frågor om alkoholrelaterade problem sändes till olika grupper av kvinnor och detta har upprepats 1995, 2000 och nu senast 2013. Totalt har drygt 7 100 kvinnor besvarat enkäten. Det ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av alkoholrelaterade problem. De 13 frågorna består av två instrument som används för screening av alkoholproblem: CAGE och ML-MAST. Av utrymmesskäl redovisas enbart resultat för de fyra CAGE-frågorna för kvinnor som var 20 år när de besvarade enkäten. 1. Jag har känt att jag borde skära ner mitt alkoholintag. 2. Det har hänt att jag råkat i gräl eller konflikter med familj eller vänner på grund av mitt drickande. 3. Det har hänt att jag känt mig mindervärdig eller skamsen för mitt drickande. 4. Det har hänt att jag på morgonen efter större alkoholintag druckit öl, vin eller sprit för att komma igång. Det är en betydligt högre andel nu som svarar att de känt att de borde skära ner sitt alkoholintag. Nästan var femte 20-åring rapporterade 2013 att de funderat på detta. Nästan var tionde 20-årig kvinna har råkat i gräl med familj eller vänner på grund av sitt drickande eller känt sig mindervärdig eller skamsen för sitt drickande. Minst förändring är det i fråga 4 som handlar om att ta en s.k. återställare. Det är förstås oroande att fler unga kvinnor rapporterar problem relaterat till alkohol eftersom det kan finnas en ökad risk också för andra problem som har att göra med alkohol. I en annan pågående studie undersöker vi om alkoholvanor hos unga kvinnor har ett samband med framtida psykiska problem som depression eller ångest, med självskadebeteende eller med alkoholproblem. 33 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Helga Höifödt Lidö Fil. dr. i neurofarmakologi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi helga.lido@neuro.gu.se Alkoholberoende är ett av våra största folkhälsoproblem och alkoholkonsumtionen i landet ökar. Nu har 5 % av kvinnor och 10% av män i Sverige diagnosen alkoholberoende och utöver det tros 20 % av befolkningen ha en riskfull alkoholkonsumtion. Förutom beroende bidrar drickandet till uppkomsten av runt 80 andra sjukdomar och har betydande sociala och ekonomiska konsekvenser som uppskattas kosta det svenska samhället 100 miljarder SEK per år. Alkoholberoende är en kronisk och svårbehandlad sjukdom och nya behandlingsmetoder behöver utvecklas. Min forskning handlar om ett nytt farmakologiskt behandlingskoncept som påverkar hjärnans glycinnivåer. Glycin är en aminosyra men även en viktig signalsubstans i hjärnan och ryggmärgen. Tidigare djurstudier av glycin visar att glycinreceptorer är inblandade i alkoholens aktivering av belöningssystemet och att alkoholens effekter kan motverkans, och frivilligt intag minskas, genom att höja eller stabilisera nivåerna av glycin i hjärnan. Nu krävs ytterligare studier för att undersöka effekten av glycin på människa. Projektet består av tre delar; en preklinisk del, en klinisk experimentell del och en hjärnavbildningsdel. Vi kommer att tillföra glycin för att se om det har effekt på craving efter alkoholintag. Kliniska studier visar att alkoholister har en obalans i nivåerna av aminosyror i hjärnan. Vi vill därför undersöka glycinets effekter på alkoholintag och utreda om dopaminsystemets status och reaktion på glycin har betydelse för vilka individer som kan ha nytta av glycinerg behandling. Glycin som signalsubstans, och dess neurologiska aktivitet, är ett outforskat område och med hjärnavbildningsteknik vill vi även studera den funktionella betydelsen av glycintillförsel i det humana belöningssystemet. Behandlingen riktar sig mot personer med alkoholberoende samt mot individer med riskkonsumtion. Dessa är en betydande patientgrupp då även de kan tillskrivas craving-problem av liknande karaktär som de med beroende och som därmed befinner sig i farozonen för att utveckla en beroendesjukdom. Förutom dess kliniska relevans har projektet ett neurovetenskaplig värde i sig då vi kan öka kunskapen om hjärnans reaktivitet efter glycin. 34 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Jenny Rangmar Doktorand i psykologi Psykologiska institutionen jenny.rangmar@psy.gu.se Min forskning studerar hur det går i vuxenlivet för barn som skadats som foster av att deras mamma drack alkohol under graviditeten. Om en gravid kvinna dricker alkohol kan det leda till att barnet föds med skador. Det beror på att alkoholen stör utvecklingen av fostrets hjärna. Skadorna som alkoholexponering under graviditet ger barnet kan variera från neuropsykologiska funktionsnedsättningar till fullständigt fetalt alkoholsyndrom (FAS). Kunskapen är ganska stor om medfödda alkoholskador hos barn, men hur de yttrar sig hos vuxna är mindre känt. Därför är huvudsyftet med denna forskning att studera vuxna med FAS ur ett psykologiskt perspektiv. I en neuropsykologisk studie deltog 20 vuxna individer med FAS-diagnos, medelålder 30 år. De vuxna med FAS hade låg intellektuell förmåga, minnesnedsättningar och förmågan att planera och att vara flexibel var nedsatt. De var även osäkra på sociala koder. För en vuxen som lever ett självständigt liv med ansvar för sig själv och familj kan nedsättningar i dessa funktioner ha stor inverkan på det dagliga livet. De kan leda till uteslutning från sociala grupper och att relationer till andra kan bli komplicerade. I en registerstudie inhämtades data om 79 vuxna, medelålder 32 år, med FAS-diagnos. De flesta hade vuxit upp på barn- eller i familjehem. Som vuxna var många beroende av sjukpension och socialbidrag, men halva gruppen hade arbete och var självförsörjande. Få av de vuxna med FAS hade behandlats för alkohol- eller narkotikamissbruk och de flesta fanns inte i brottsregistret alls. Många av de vuxna med FAS hade behandlats för psykiatrisk sjukdom eller ordinerats sömnmedel, ångestdämpande och antidepressiva mediciner. Vuxna med FAS är dubbelt belastade; de föds med neuropsykologiska funktionsnedsättningar orsakade av mammans alkoholkonsumtion under graviditeten. Dessutom utsätts de ofta för sociala riskfaktorer. Över 80 % av deltagarna i studierna hade upplevt missbruksrelaterade stressorer under uppväxten; såsom tidigt omhändertagande från sociala myndigheter. Mot denna bakgrund tillkom för många en svår psykosocial situation i vuxen ålder. Denna forskning ger kunskap om vuxna individer som har skadats av alkohol som foster, en grupp som behöver bli synliggjord i samhället. 35 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Johan Melander Hagborg Doktorand i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen johan.hagborg@psy.gu.se Min forskning rör barn som utsatts för övergrepp och försummelse. Hur mår de under tonåren och hur uppmärksammas dom? Många fler barn än vi vill tro utsätts för övergrepp, våld och försummelse. Exempelvis visar flera stora svenska studier att 5-10 % av alla barn har utsatts för grova sexuella övergrepp, 5 % har själva utsatts för grovt våld och 5-10 % har bevittnat våld i hemmet. Gedigen forskning har de senaste åren visat på de allvarliga konsekvenser barn med dessa upplevelser riskerar att få. Depression, ångest, övervikt, ätstörningar, bristande impulskontroll, kriminalitet och missbruk är några exempel. Forskning visar dessvärre att de flesta barn bär på dessa erfarenheter i ensamhet och tystnad, utan att berätta för någon förrän de blir vuxna. Att inte få hjälp och stöd är en stor riskfaktor för att utveckla ohälsa till följd av övergreppen. Därför är frågan om barnet berättat för någon om vad det varit med om central i min forskning. Merparten av tidigare forskning på området har förlitat sig på att vuxna personer berättar om vad de minns från sin barndom och sina tonår. Det finns få studier som frågar ungdomarna tidigt om vad de varit med om. Därför startar vår longitudinella studie när barnen är 12 år och följer dem tills de fyllt 18. Forskningen ingår i ett större forskningsprogram där ca 2000 ungdomar i fyra kommuner får fylla i en omfattande psykosocial enkät i klassrummen en gång om året vid tre tillfällen. Programmet avslutas med en diagnostisk intervju när ungdomarna fyllt 18 år. I denna enkät ingår frågor om utsatthet för såväl fysiskt våld som sexuella övergrepp och känslomässig misshandel/försummelse. Eleven får också fylla i huruvida den berättat för någon om det den varit utsatt för eller inte. Även barnens lärare får skatta hur de tror att varje barn trivs i skolan, hur de mår och hur de tycker att barnet fungerar i skolmiljön. Detta ger oss en unik möjlighet att undersöka hur vuxna runt om barnet uppmärksammar och tänker kring de barn som i enkäten uppger sig vara utsatta för någon form av övergrepp. 36 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Jonas Stålheim Doktorand i psykologi, leg. psykolog, specialistpsykolog Psykologiska institutionen jonas.stalheim@psy.gu.se Min forskning rör personer med psykosproblematik och ett på olika sätt problematiskt droganvändande. Jag har arbetat kliniskt i flera år med denna grupp, och har ambitionen att på olika nivåer integrera forskning och kliniskt arbete. Lite mer specifikt studerar jag olika psykologiska funktioner som kan ha betydelse för om, och i så fall på vilket sätt, personer med psykosproblematik använder droger. Psykisk ohälsa och droganvändning är inte problem som bara rör en marginaliserad grupp i samhället, utan kan ses som allmänmänskliga fenomen. Lidandet är något som alla måste förhålla sig till, och bruk såväl som missbruk av olika substanser har funnits i snart sagt alla kulturer och tider. Att studera dessa fenomen har därför relevans för förståelsen av det mänskliga psyket i allmänhet. Genom mitt arbete har jag valt att fokusera på personer med psykosproblematik, alltså svårare former av psykisk ohälsa. Som vid alla kategoriseringar av människor är denna grupp konstruerad, och personer som kan räknas dit har naturligtvis både likheter och skillnader med den totala populationen. Gemensamt för nästan all substansanvändning är, tror jag, att den har en känsloreglerande funktion, både som reglerare av inre tillstånd och interpersonella processer, vilka ju egentligen är svåra att skilja från varandra. Dock förefaller det som att personer med svårare psykisk ohälsa i större utsträckning använder droger för att reglera negativa känslotillstånd och mer omfattande interpersonella svårigheter. Droganvändningens funktion blir då snarare att reducera något negativt än att uppnå något positivt, vilket kan antas öka risken för att bruket går över i missbruk och/eller beroende. I gruppen finns också en ökad risk för olika former av social exkludering samt mindre tillgång till skyddande faktorer. Det är alltså inte överraskande att prevalensen för missbruksproblem i denna grupp är betydligt högre än i totalpopulationen. Vad som inte blivit föremål för så mycket forskning, är att personer med psykosproblematik skiljer sig mycket även från varandra både vad gäller psykisk funktionsnivå och droganvändningsmönster. Inte heller vilka psykologiska processer som kan vara av intresse för att förstå detta. Utifrån grundantagandet att substansbruk, inte minst hos utsatta människor, fyller en subjektivt viktig känsloreglerande funktion, studerar jag psykologiska processer relevanta för känsloreglering, inte minst förmågan att reflektera över sig själv och andra i en interpersonell kontext. Dessa förmågor har konceptualiserats bl a som mentalisering och metakognitiv funktion. Resultaten hittills tyder på att det finns en relation mellan droganvändningsmönster och psykisk ohälsa. Avsikten är att resultaten ska omsättas i klinisk nytta för personer med psykos och drogproblematik, men även försöka gå bortom uppdelningen ”sjukt” och ”friskt” och i någon mån bidra till förståelsen av psykologin bakom missbruk i mer generell bemärkelse. 37 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Julia Morud Lekholm Doktorand i beroendemedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi julia.morud@gu.se Idag i Sverige använder ca 20 % av befolkningen nikotin i någon form varje vecka vilket årligen bidrar till stora hälsoproblem och kostnader för samhället. Vid upprepad användning av nikotin uppstår ett fenomen som kallas sensitisering, vilket innebär att det krävs en mindre mängd nikotin för att uppleva en effekt eller att samma dos ger upphov till en ökad effekt. Mekanismen bakom detta fenomen är okänd men nyligen publicerade vår forskargrupp data som indikerar att förändringar i det dopaminerga systemet är involverade. Våra studier indikerar även att fenomenet är kroniskt och kvarstår efter längre tids abstinens. Preliminära data från gruppen tyder på att det även finns en koppling mellan nikotinexponering och förändrad GABAerg transmission. Vi kan nämligen visa att råttor efter en längre tids nikotinabstinens uppvisar ett ökat spontant risktagande beteende, ett beteende som är tätt kopplat till aktivering av delar av det GABAerga systemet. Vi kommer nu att fortsätta fördjupa kunskapen kring dessa resultat och försöka fastställa om regionen nucleus accumbens är involverad i just denna effekt. Denna region har en stark koppling till beroendeutveckling och vi tror nu att förändringar av GABAerg transmission i den kan bidra till uppkomsten av nikotinberoende. 38 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Jörgen Engel & Elisabet Jerlhag Holm Engel: Seniorprofessor Jerlhag Holm: Docent Institutionen för neurovetenskap och fysiologi jorgen.engel@pharm.gu.se elisabet.jerlhag@pharm.gu.se Alkoholberoende är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar cirka 2‐8% av befolkningen. Det medför ett stort lidande för individen och anhöriga samt är ett stort samhällsproblemen. Denna komplexa sjukdom innebär en årlig kostnad på bortåt 150 miljarder kronor i Sverige och det finns ett stort behov för att utveckla adekvata behandlingsstrategier. Vår och andras forskning har visat att alkohol samspelar med hjärnans signalsubstanser på ett mycket komplext sätt. Målet med vår translationella forskning är att öka förståelsen för de mekanismer som är involverade i alkoholberoende och skapa förutsättningar för utveckling av nya bättre läkemedel. Nyligen har vi visat att den aptitstimulerande peptiden ghrelin och hormonet glukagon like peptide 1 (GLP1) och dess receptorer är potentiella mål för utveckling av nya behandlingsstrategier mot alkoholberoende. Det här är en helt ny infallsvinkel för forskningen kring alkoholberoende och dess behandling. Vi undersöker nu om dessa aptitreglerande hormoner och deras receptorer är viktiga för flera olika aspekter av alkoholberoende såsom återfall, motivation och drogsug. Möjligheten att alkohol interagerar direkt med dess system samt orsakar epigenetiska förändringar studeras också. Genetiska förändringar i gener som uttrycker ghrelin och GLP1 och dess receptorer undersöks i populationer med beroendetillstånd. Denna kunskap är av yttersta vikt för utvecklingen av nya farmakologiska hjälpmedel för beroendetillstånd. 39 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Karin Boson Doktorand i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen karin.boson@psy.gu.se Min forskning rör vad som karaktäriserar ungdomar som tidigt prövar droger. Detta undersöks med en prospektiv longitudinell studie om ungdomars psykiska hälsa, personlighet och drogbruk. Projektet kallas Longitudinal Research on Development In Adolescence (LoRDIA) (www.lordia.se). Det är tydligt att den psykiska hälsan bland unga inte har blivit bättre de senaste 20-30 åren, däremot finns det motstridiga uppgifter om den har försämrats. Mellan 11-15 års ålder stiger andelen ungdomar som använder någon form substans betydligt från enstaka bruk till mer regelbundet droganvändande. Det finns en samsjuklighet mellan missbruk och andra psykiatriska problem (t.ex. missbruk och depression) och tidigare studier har visat att detta vanligtvis startar mellan 12-14 års ålder. Tidig drogdebut, psykisk ohälsa och personlighetsfaktorer, såsom spänningssökande och impulsivitet, är alla risker för utveckling av missbruk och psykiatriska problem senare i livet. Detta har forskare kommit fram till genom att fråga vuxna personer och låta dem berätta om sin barn- och ungdomstid. Det finns därför behov för att fråga ungdomarna direkt hur de har det med sig själva, med sina vänner, i sin familj och på skolan, innan de har några erfarenheter av droger och sedan följa dem över längre tid. Då finns det möjlighet att förstå hur psykisk hälsa, personlighetsutveckling och droganvändande i ungdomstiden hänger ihop. Mitt avhandlingsprojekt ingår i ett större forskningsprogram där vi följer ca 2000 ungdomar i fyra kommuner från 12 till 18 års ålder. Ungdomarna får fylla i frågeformulär i klassrummen de tre första åren och avslutas sedan i årskurs två på gymnasiet med en diagnostisk intervju. Föräldrarna ombeds att fylla i en postenkät första året och kontaktläraren ombeds att fylla i korta skattningar av skolbeteende årligen. Detta kompletteras med information om närvaro och betyg. Det övergripande syftet är att bidra till att beskriva, förklara och följa utvecklingsförloppet kopplat till psykologiska risk- och skyddsfaktorer när det gäller ungdomars droganvändande. Den röda tråden genom mina studier är ungdomars psykiska hälsa, ohälsa och personlighet kopplat till drogerfarenheter och drogbruk. Studierna undersöker dels ungdomsgruppen i sin helhet, men intresserar sig också mer specifikt för de ungdomar som debuterar tidigt med alkohol och droger. 40 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Kristina Berglund Docent i psykologi Psykologiska institutionen kristina.berglund@psy.gu.se Min forskning berör den stora gruppen personer med alkoholberoende, som ofta har arbete och familj och som inte lider av svår psykiatrisk samsjuklighet. Mitt huvudprojekt är Göteborg Alcohol Research Project (GARP), ett longitudinellt tvärvetenskapligt projekt som syftar till att följa upp personer som varit i behandling för alkoholberoende och studera vilka faktorer som predicerar bra behandlingsutfall. Forskargruppen, som driver GARP består förutom mig själv, av docent Jan Balldin, docent Ulf Berggren och professor Claudia Fahlke. Vi utgår från att alkoholberoende och dess läkning måste ses utifrån ett multifaktoriellt perspektiv där människors psykologiska kapaciteter, sociala situation, neurobiologi och genetik alla är viktiga aspekter att ta hänsyn till. Vi har bland annat intresserat oss för hur hjärnan påverkas av mångårig och omfattande alkoholkonsumtion och har fokuserat speciellt på hjärnans monoaminer, dvs. signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin. Där har vi funnit att serotoninsystemet är sämst fungerande av de tre systemen när jämförelser gjorts med personer som inte är alkoholberoende. Vi har då dragit slutsatsen att av dessa system, är serotoninsystemet mest känsligt för långvarig och omfattande alkoholkonsumtion. Serotoninsystemets funktion har även visat sig påverkas av den yttre miljön. Vi har också undersökt hur negativa erfarenheter i barndomen såsom trauma och försummelse är relaterat till serotoninfunktion hos alkoholberoende personer. Resultaten visade att, speciellt de som varit utsatta för psykiska övergrepp hade en markant försämrad serotoninfunktion. Hur denna försämrade funktion yttrar sig i dessa människors liv, psykiska hälsa och behandlingsutfall är något som vi närmare håller på att studera. 41 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Lena Lundholm Med. dr., leg. psykolog Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik lena.lundholm@ki.se Min forskning rör missbruk som utlösande faktor för våld och suicid. Både våld mot andra och suicid är att betrakta som viktiga folkhälsofrågor. Det leder till för tidig död, mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. Våldsamt beteende, mot sig själv eller andra, har många orsaker varav akut påverkan av alkohol eller droger föreslagits vara en. När det gäller våld mot andra är sambandet med alkohol ganska väl belagt, men för andra ”misstänkta” substanser som anabola androgena steroider (AAS) och bensodiazepiner visar studier lite olika resultat. AAS är ett samlingsnamn för syntetiska varianter av det manliga könshormonet testosteron vilket föreslagits påverka aggression och våldsamt beteende. Bensodiazepiner är en grupp ångestdämpande läkemedel som är vanliga som en del av ett blandmissbruk och föreslagts öka risken för känslokallt och aggressivt beteende. När det gäller suicid ökar alkoholpåverkan också risken för suicidförsök medan kunskapen är begränsad när det gäller akut påverkan och våldsamma suicidmetoder. Triggers för våldsbrott undersöktes med en metod (case-crossoverdesign) där individen är sin egen kontroll. 194 häktade för våldsbrott intervjuades på Häktet Kronoberg i Stockholm avseende substansanvändning vi det misstänkta brottet och kontrollperioder. AASanvändning och våldsbrottslighet undersöktes dels genom information från 3 694 häktade som intervjuats inom ramen för socialmedicinska. häktesprojektet dels genom 10 365 män mellan 20-47 år i normalpopulation som tillfrågats inom ramen för en enkät i det svenska tvillingregistret. Den fjärde studien utgick från 18 894 suicid i ett rättsmedicinskt register med information om påverkan vid dödsfallet och suicidmetod. När det gäller våldsbrott och substanspåverkan är alkohol den substans som har tydligast triggande effekt. Då användning dessutom är så vanligt förekommande är det en viktig riksfaktor för våldskriminalitet. För en liten grupp missbrukare som använder väldigt höga doser bensodiazepiner verkar de också ha en kraftigt triggande effekt. Det lilla underlaget gav dock ett brett konfidensintervall. Sambandet mellan AAS-användning och våldsbrott verkar främst förklaras av annat missbruk. Slutligen är akut THC-påverkan relaterat till en förhöjd risk att suicidera genom hopp från höjd, vilket bör beaktas vid suicidriskbedömning. 42 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Lisa Ivanoff Doktorand i beroendemedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi lisa.ivanoff@gu.se Försäljning och konsumtion av energidrycker har ökat markant de senaste åren. Det förekommer ofta att energidrycker konsumeras ihop med alkohol (t.ex. RedBull och Vodka). Detta har visat sig ge flera negativa konsekvenser jämfört med att enbart dricka alkohol, så som försämrad impulskontroll samt att man vid samma mängd alkoholintag inte upplever graden av berusning lika kraftigt vilket kan leda till ökad konsumtion. Energidrycker innehåller ofta taurin, och vår forskning visar att denna semi-essentiella aminosyra kan aktivera hjärnans belöningssystem. Taurin frisätts även vid alkoholintag, vilket leder till ökade dopaminnivåer och en känsla av belöning. Dessa fynd indikerar att taurin är en viktig del i mekanismen bakom alkoholens belönande effekter, och kan vara av betydelse för beroendeutveckling. Vår prekliniska forskning försöker nu definiera det sätt som alkohol och taurin interagerar i hjärnans belöningssystem och om upprepat intag av stora mängder taurin (från t.ex. energidrycker) är en inkörsport för alkoholberoende. Eftersom tonåringar och unga vuxna är de som konsumerar stora mängder energidryck, både i kombination med och utan alkohol, är det av största vikt för samhället att undersöka hur taurin påverkar alkoholens effekter i hjärnans belöningssystem. 43 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Louise Adermark Docent i beroendemedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi louise.adermark@gu.se Droganvändning rekryterar specifika neuronala kretsar som skapar svårbrutna vanemönster. Drogberoende är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av kontrollförlust och ett tvångsmässigt drogintag. Tidigare forskning visar att beroendeframkallande substanser orsakar förändringar i integrerade neuronala kretsar i de basala ganglierna och att dessa processer kan leda till ett ökat drogintag. Vår forskning indikerar nu att droganvändning rekryterar hjärnregions-specifika system som skapar svårbrutna vanemönster. Striatum är den största kärnan i de basala ganglierna, och olika subregioner av denna kärna tycks vara av betydelse för olika stadier av beroendeutvecklingen. Ventrala striatum är associerad med belöning och förstärkande effekter av droger, medan dorsala striatum kopplats till återfall, som förekommer även efter lång tids abstinens. Vår forskning, som baserats på djurstudier, har visat att droganvändning följt av en längre tids abstinens selektivt förändrar den neuronala aktiviteten i striatum. Vi ser också att dessa adaptationer är kraftigare och snabbare i unga djur jämfört med äldre, vilket kan vara en anledning till varför unga människor lättare blir drogberoende. Nervcellsaktiviteten i striatum förändras progressivt och integrativ, som om drogminnet förflyttas mellan olika neuronala kretsar. Som en slutdel i denna process rekryteras den del av dorsala striatum som även förknippas med vanebildning, vilket kan skapa svårbrutna beteendemönster. Vår forskning visar att dessa system byggs om på lång sikt, och att förändringarna fortfarande kvarstår flera månader efter sista drog-intaget. Vårt mål är nu att finna sätt att reversera dessa processer farmakologiskt, för att därigenom kunna minska risken för återfall. 44 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Malin Hildebrand Karlén Doktorand i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen malin.karlen@psy.gu.se Min forskning rör alkoholpåverkade vittnens minne och bedömning av våld i nära relationer. Alkohol orsakar minnesstörningar såväl som förändringar i perception. Alkohol figurerar även ofta vid våldsbrott såsom misshandel och våld i nära relationer. Kartläggningar av våld i nära relationer avseende vart detta våld inträffar visar att det ofta sker i hemmet, men att det även ofta sker på barer, fester, utomhus i parker och på gator. Trots den tydliga koppling som etablerats genom tidigare forskning mellan alkoholmiljöer och våldsbrott (bl.a. interpersonellt våld), är alkoholens påverkan på ett vittnes möjlighet att minnas och uppfatta ett våldsscenario nästintill helt outforskad. Syftet med avhandlingsprojektet är att bidra med kunskap om hur alkohol påverkar vittnens rapporter om våld i nära relationer. Studierna är baserade på två experimentella datainsamlingar som utfördes i Göteborg på Sahlgrenska universitetssjukhuset där deltagarna efter att ha druckit ett par starka drinkar fick se en film som porträtterar våld i nära relationer. Efter filmen intervjuades de och under intervjuns gång skattade de hur allvarlig de uppfattade det aggressiva beteendet hos parterna i den neutrala/verbalt aggressiva/fysiskt aggressiva delen av filmen, samt vem som bar skuld till våldet. Resultaten visar att alkoholpåverkade vittnen berättar mindre om scenariot när de når över en promille på 0.7, men ger procentuellt lika korrekt information som nyktra vittnen även över denna nivå. Alkoholens negativa påverkan på inkodning av information kan här ha orsakat att mindre mängd information bedömts vara tillräckligt tillförlitlig att förmedla. Alkoholens påverkan på uppfattning av aggressivitet var komplex. Alkoholen gjorde att aggressivitetsnivån i den neutrala kontexten uppfattades som högre, men nivån i den fysiskt aggressiva kontexten som lägre, vilket kan förklaras av alkoholens ångestdämpande effekt. Alkohol har i studier av tvetydiga sociala situationer visat sig höja deltagarnas uppfattning om förekomst av fientlighet, medan i studier av risktagande är alkoholpåverkade deltagare mindre benägna att se en situation som farlig. Avseende skuld uppfattade alkoholpåverkade vittnen att skulden var mer jämnt fördelad mellan mannen och kvinnan (mannen tillskrevs lägre grad av skuld och kvinnan högre grad), jämfört med nyktra vittnen som uppfattade mannen som mer ensamt skyldig. Denna olikhet i alkoholens påverkan på skuldfördelning kan förklaras av att alkohol ökar benägenheten att använda stereotyper som beslutsgrund och att alkohol då gjort vittnens beslutsprocess känsligare för när stereotyper trotsades, vilket kvinnan i filmen, men ej mannen, gjorde. 45 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Margda Wærn Professor i psykiatri, överläkare Institutionen för neurovetenskap och fysiologi margda.waern@neuro.gu.se Förr i tiden var det vanligare att man lät bli att dricka alkohol när man kom upp i hög ålder. Nu för tiden är äldre mindre benägna att avstå från alkohol. En förklaring kan vara ökad medvetenhet om alkoholens gynnsamma effekter på hälsan. Men den positiva effekten gäller endast vid låg till moderat konsumtion. För mycket alkohol kan leda till problem såsom ökad fallrisk, försämrad minne och minskad förmåga att leva ett oberoende liv. Med tanke på detta är det förvånande att man vet relativt lite om alkoholkonsumtion hos äldre i Sverige. Genom att studera alkoholvanor hos deltagarna i befolkningsstudierna H70 och Kvinnoundersökningen har vår forskargrupp visat att riskkonsumtion har blivit vanligare bland äldre. Konsumtion av öl, vin, och sprit jämfördes hos två grupper av 75 åriga Göteborgare: den första gruppen född 1901, den andra född 1930. Personer som uppgav att de drack mer än 2 glass/dag definierades som riskdrickare (”risky drinkers”). Resultat visade att en femtedel av männen födda 1901 hade riskkonsumtion; motsvarande andel för männen födda 1930 var 27%. En tiofaldig ökning observerades hos kvinnorna, från 0.6 % till 10%. Resultaten vitnar om en markant ökning av potentiellt skadlig alkolkonsumtion hos 75 åringar. Överkonsumtion av alkohol kan leda till självmordsbeteende, men fenomenet är väldigt lite studerat hos äldre. I en annan studie studerade vi alkoholmissbrukets betydelse för självmordsförsök hos äldre. Bland män 70+ som sökte vård i Västsverige i samband med ett självmordsförsök hade 45% pågående eller tidigare problem med alkoholmissbruk. Motsvarande proportion hos befolkningen var 8%. För kvinnorna var siffrorna 11% och 1%. Siffrorna motsvarar en tiofaldig ökning av risk för självmordsförsök hos mån och en tolvfaldig riskökning hos kvinnor. Det senare är särskilt anmärkningsvärt i ett internationellt perspektiv. En delförklaring kan vara att genderskillnader när det gäller alkoholkonsumtion är inte lika uttalade i de Skandinaviska länderna jämfört med andra länder. Både dessa studier talar för behovet av ökad uppmärksamhet kring högriskdrickandet hos äldre, särskilt med tanke på att de äldres andel av befolkningen nu blir allt större. 46 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Marie von Garaguly Psykiatrisjuksköterska, Fil. kand. journalistik, Fil. mag. omvårdnad Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhus marie.von_garaguly@vgregion.se Personer med både drogmissbruk och psykiatrisk ohälsa är en svårbehandlad grupp. Många söker sig till beroendevården på grund av deras tilltro till läkemedelsbehandling. Det finns i huvudsak två grupper som erbjuds kontinuerlig läkemedelsbehandling. Den mest kända är personer som erbjuds en daglig dos av opioider för sitt opiatberoende. Den andra snabbt växande gruppen är personer med diagnostiserad Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och missbruk, oftast med amfetamin som huvuddrog, som erbjuds centralstimulerande läkemedel. Syftet med medicineringen är att uppnå symtomreduktion och mer långsiktigt ge en förbättrad hälsa och livskvalitet. Ett av kraven för medicineringen är att personen är drogfri och detta kontrolleras genom regelbundna drogtester. På Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset träffar dessa personer dagligen sjuksköterskor som delar ut läkemedel, drogtestar och som kort kontrollerar den fysiska och psykiska hälsan. Många blir besvikna, återfaller, sidomissbrukar eller upptäcker att det krävs mycket mer än läkemedelsbehandling för att kunna leva ett ”Svensson-liv”. Vi undersöker med både kvantitativa och kvalitativa metoder hur drogfria, läkemedelsbehandlade personer upplever sin livskvalitet under läkemedelsbehandling med centralstimulantia. Resultatet kommer att redovisas i form av en uppsats inom masterutbildningen i beroende och missbruk vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Projektet är en del i ett större forskningsprojekt om utvärdering av ADHD-patienter på Beroendekliniken. Handledare är Claudia Fahlke, Psykologiska institutionen och Bo Söderpalm, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin. 47 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Mattias Gullberg Socionom, leg. psykoterapeut, Handledare i psykosocialt arbete Mini Maria Göteborg, Social resursförvaltning, Göteborgs stad mattias.gullberg@socialresurs.goteborg.se Göteborgs stad har beviljats medel från regeringen. De medel som beviljats utgör en del av en nationell satsning på forskning och utvecklingsarbete inom cannabisområdet, Trestad2. Uppdraget att genomföra studierna har lagts på Mini Maria Göteborg. Den första och avslutade studien undersöker unga tjejers erfarenheter av cannabis. På Mini Maria mottagningarna aktualiseras det fler pojkar för rådgivning och behandling samtidigt som vi vet att narkotika används av både flickor och pojkar. Det finns kunskapsluckor när det gäller tjejers missbruk. Studien tar därför sin utgångspunkt i tjejers berättelser. Den andra och pågående studien handlar om vad föräldrar till ungdomar med missbruksproblem tycker är hjälpsamt för att bemästra den svåra situation som de och familjen befinner sig i. Båda studierna tar sin utgångspunkt i den sociala kontexten och syftar både till lokal och generell kunskapsproduktion. Inledningsvis blir cannabisrökning en aktivitet som existerar i relation till att dricka alkohol. Att ha roligt och att minska sin oro och ångest är de två starkaste skälen till varför cannabisrökningen blir en vana. Cannabis blir en vardagsdrog då livet blir enklare att leva om man röker. När cannabis rökningen blir regelbunden påverkas de sociala relationerna påtagligt. Under en längre period går cannabisrökningen att kombinera med ett vardagsliv men allteftersom den unge växer ställer samhället större krav. Det är i denna övergång som det blir svårt att fortsätta röka för studiens informanter. Att ha kontroll och bestämma själv är framträdande drivkrafter hos studiens informanter. De utnyttjar möjligheterna som tjejrollen ger i sammanhanget. De klarar sig undan upptäckt genom att samhällets representanter och familjen inte uppmärksammar dem som missbrukande tjejer. Informanterna är kraftfulla när det gäller att driva sitt eget livsprojekt. Livsprojektet är att må bra och klara sig själv. Yrkesverksamma i vårdsystemet behöver särskilt uppmärksamma de föreställningar om könsskillnader som ungdomarna utsätts för när de söker hjälp. Tjejer och killar behandlas annorlunda beroende på professionellas förutfattade meningar och detta drabbar tjejerna negativt. Syftet med den andra studien är att undersöka vad tonårsföräldrar upplever som hjälpsamt i kontakten med samhällets stödjande instanser och vad de samhälleliga insatserna spelat för roll, samt vad andra personer i det sociala nätverket spelat för roll. Fokus bör ligga på hur de och deras familjer kommit att påverkas. Viktigt för studien är föräldrarnas egna tankar om vad som varit hjälpsamt. Studien beräknas avslutas våren 2016. Handledare är docent Björn Andersson och docent Anette Skårner vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet. 48 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Mattias Gunnarsson Fil. dr. i psykologi Psykologiska institutionen mattias.gunnarsson@psy.gu.se I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har vi undersökt psykologiska riskfaktorer relaterade till ungdomars droganvändning. Syftet var att framförallt undersöka faktorer som är relaterade till ungdomars användning av narkotika. I en tvärsnittsstudie studerades ca 3 500 gymnasieelever i årskurs tre från Västra Götalands län. Faktorer som undersökts genom enkätsvar var bland annat personlighet, psykisk hälsa, användning av droger, subjektiva narkotikaupplevelser, intentioner till framtida droganvändning samt psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen. Resultaten visar att psykisk ohälsa, som till exempel depressiva symptom, frekvent användning av tobak och alkohol, psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen, höga nivåer av personlighetsvariablerna antagonism och impulsivitet var alla faktorer relaterade till användning av narkotika. Resultaten visar också att positiva psykologiska upplevelser av droganvändningen ökar sannolikheten för att personen ska ha intentionen att fortsätta använda narkotika. Detta gäller framförallt för de ungdomar som har använt narkotika vid ett fåtal tillfällen. Graden av positiva drogupplevelser var också en av de variabler som var starkast förknippad med en mer omfattande konsumtion av narkotika. Detta gäller alltså även när effekten av andra kända och betydelsefulla riskfaktorer för droganvändning analyseras. Medvetenheten om de positiva effekterna som narkotika kan ge ungdomarna är en riskfaktor i sig, speciellt när den psykisk ohälsan bland ungdomar ökar och när många står inför en oviss och ibland osäker övergången till vuxenlivet. Det bör också noteras att många ungdomar som provar narkotika även upplever negativa psykologiska effekter av narkotikaanvändning och att majoriteten av dem inte söker hjälp för problem som har med dessa att göra. Därför är det viktigt att personal som möter ungdomar i sitt arbete också är medvetna om att symptom på psykisk ohälsa kan vara narkotikarelaterade. 49 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Mia Ericson Docent i experimentell psykiatri Institutionen för neurovetenskap och fysiologi mia.ericson@neuro.gu.se Min forskning riktar sig mot att förstå hur alkohol frisätter signalsubstansen dopamin i hjärnans belöningssystem. För att bättre kunna behandla människor som insjuknar i ett alkoholberoende behöver vi förstå hur alkohol fungerar i en frisk hjärna och jämföra det med den sjuka hjärnan. Att vi just riktar in oss på dopamin beror bland annat på att en ökning av den signalsubstansen är den minsta gemensamma nämnaren för alla beroendeframkallande substanser. Vi har hittills kartlagt en nervkrets genom vilken alkohol producerar en frisättning av dopamin som involverar olika delar av belöningssystemet, olika typer av celler och olika typer av receptorer. Vi har visat att alkohol initialt ger en ökning av aminosyran taurin och att den, i kombination med närvaro av alkohol, aktiverar den nervkrets som resulterar i en ökning av dopamin. Signalsubstansen dopamin är relativt känd och väl utforskad medan aminosyran taurin och dess funktion är mer okänd. Taurin är en kroppsegen substans som vi i viss mån kan tillverka själva men vi får också i oss taurin då vi äter animaliska produkter. Den har en rad olika funktioner i kroppen där den bland annat är involverad i att kroppens celler ska hålla rätt storlek och inte svälla eller skrumpna för mycket. När det gäller alkohol så påverkar den en viss typ av celler, astrocyter, och får dem att svälla och det är på så sätt som vi tror att taurin frisätts för att kompensera för svullnaden och motverka denna. När taurin väl är frisatt i extracellulärrummet har denna aminosyra affinitet både för glycinreceptorn och för GABAAreceptorn vilket i sin tur kan påverka dopaminerg neurotransmission. Att fortsätta att studera förhållandet mellan etanol, taurin och dopamin både akut och efter upprepad behandling kan ge oss ökad förståelse för hur alkohol förändrar funktionen i belöningssystemet. Det kan också eventuellt ge uppslag till nya sätt för att försöka reversera adaptationer som ligger till grund för utveckling av ett alkoholberoende . 50 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Rhona Clarke Med. dr. i beroendemedicin, apotekare Institutionen för neurovetenskap och fysiologi rhona.clarke@neuro.gu.se Hjärnans belöningssystem, som förmedlar ”naturliga” belöningar för handlingar såsom födointag och sex, är en uråldrig krets som varit helt avgörande för artens överlevnad. Även förmågan att automatisera vissa beteenden/lära in vanor, har varit av stor betydelse för människans utveckling. Forskning tyder på att beroendeframkallande droger ”kidnappar” dessa viktiga kretsar och processer, vilket på sikt orsakar förändringar som leder till ett beroende. För både belöning och vanebildning tycks signalsubstansen dopamin vara av stor betydelse. Alkohol - liksom de flesta beroendeframkallande droger - ökar halterna av dopamin i hjärnregionen nucleus accumbens, som är en del av hjärnans belöningssystem. Detta i sin tur tros förmedla en belönande/euforisk effekt. Det är dock fortfarande oklart genom vilka biologiska verkningsmekanismer alkohol orsakar denna dopaminhöjning. Dopamin har även betydelse i hjärnregionen dorsolaterala striatum, ett område som är viktigt för vanebildning. Effekterna av alkohol på dopaminsignalering i detta område är dock i stor grad ännu outforskade. Syftet med detta forskningsprojekt är att studera likheter och skillnader mellan nucleus accumbens och dorsolaterala striatum när det gäller reglering av dopaminnivåer och cellaktivitet, samt hur dessa påverkas av alkohol. Vi lägger särskilt fokus vid att undersöka betydelsen av glycinreceptorer och GABAA-receptorer i medierandet av alkoholens effekter. Resultaten hittills har visat att medan glycinreceptorer och GABAA-receptorer finreglerar dopaminnivåer på ett likartat vis i båda hjärnregioner verkar det finnas stora hjärnregionsberoende skillnader i vilken betydelse de har för alkoholmedierade förändringar i dopaminsignalering. Vidare visar preliminära fynd att effekterna av alkohol på cellaktivitet skiljer sig åt mellan de olika regionerna, och att dessa effekter verkar vara åldersberoende, åtminstone i dorsolaterala striatum. Om detsamma gäller i nucleus accumbens återstår att undersöka. Vi hoppas att vår forskning kommer att bidra till en ökad förståelse för beroendesjukdomens underliggande biologiska mekanismer, något som på sikt kan öppna upp för nya farmakologiska behandlingsprinciper. 51 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Russel Turner Doktorand i socialt arbete Institutionen för socialt arbete russel.turner@socwork.gu.se Mitt avhandlingsarbete ska undersöka hur olika riskfaktorer för missbruk och kriminalitet utvecklas under tonåren, i synnerhet hur individuella, familje- och skolfaktorer hänger ihop med utveckling av sociala relationer. Avhandlingsarbetet ingår i LoRDIA-projektet (Longitudinal Research on Development In Adolescence), en prospektiv longitudinell studie om ungdomars psykiska hälsa och missbruk (www.lordia.se). Tidigare har jag forskat kring ungdomar som hamnar i våldsutövande gatugäng i London, utvärderat samverkansprojekt i norra England för personer i riskzon för kriminalitet och missbruk, samt studerat interventioner hos frivården i England för bland annat missbruk, våld i nära relationer, och allmänna rehabiliteringsprogam. Genomgående i dessa projekt var ett försök att bidra till utveckling av interventioner. Närmaste har jag varit på FoU i Väst/GR där jag arbetade med två olika spår. Det första var en treårig studie vilket fokuserade på hur öppenvårdsbehandling för personer med ett cannabismissbruk ser ut i praktiken, vad det innebär att genomgå en behandling och vilka utfall behandlingen ger. Både kvantitativa enkätmaterial så väl som kvalitativa analyser av djupintervjuer med klienter och behandlarna användes för att förstå de underliggande förändringsmekanismer och resonera kring olika utfall för olika grupper klienter. Studien var inom den så kallade Trestad2-satsningen (Stockholm, Göteborg och Malmö), en nationell satsning med fokus på prevention, tidiga insatser och vård och behandling inom cannabisområdet. Det andra spåret hos FoU i Väst/GR var en implementeringsutvärdering av SSPF i Göteborg och Mölndal – en modell för samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen och fritid kring ungdomar i riskzon för kriminalitet och/eller missbruk. Studien undersökte hur väl modellen hade implementerats i praktiken och försökte förstå vilka faktorer lade bakom en lyckad användning av modellen. I LoRDIA-projektet kommer vi att följa cirka 2000 ungdomar i fyra kommuner från 12 till 18 års ålder. Ungdomarna får fylla i frågeformulär i klassrummen de tre första åren och avslutas sedan i årskurs två på gymnasiet. Föräldrarna ombeds också att fylla i en postenkät första året och kontaktläraren fyller i korta skattningar av skolbeteende årligen. Detta kompletteras med information om närvaro och betyg. Unikt i denna studie är att vi följer utveckling årsvis under tonårsperioden och också att vi kartlägger faktiska vänskapsrelationer och hur dessa förändrar. 52 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Sejla Brkic Doktorand i beroendemedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi sejla.brkic@neuro.gu.se Min forskning rör betydelsen av stress, ärftlighet och ålder för intag och subjektiva upplevelser av alkohol. Genom att studera olika faktorers betydelse i samband med alkoholkonsumtion och alkoholens effekter i friska människor utan någon alkoholproblematik, försöker vi förstå varför människor berusar sig och varför vissa hamnar i en problemfylld alkoholkonsumtion. Vi skiljer oss i vårt sätt att svara på alkohol och samma mängd alkohol påverkar belöningssystemet olika beroende på vilka vi är. Man upplever stimulation i början av drickandet och en euforisk och stimulativ respons till alkohol anses vara mer belönande i jämförelse med en sedativ respons. Sedativa effekter av alkohol upplevs som mer negativa och inträffar med stigande alkoholhalter i blodet samt när alkohol börjar brytas ner i kroppen. Bland annat den stimulativa responsen till alkohol har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av alkoholproblematik. Genom att mäta de subjektiva effekterna av alkohol försöker vi svara på frågan om stimulativa och sedativa upplevelser av alkohol skiljer sig mellan individer med och utan en nära anhörig med alkoholberoende. Resultat från olika studier pekar på ett samband mellan stress och alkoholintag. I våra studier tittar vi på hur akut stress och skillnader i sättet vi svarar på stress påverkar subjektiva upplevelser av alkohol. Vi studerar också hur subjektiva effekter av alkohol påverkar frivilligt intag av alkohol i laboratoriemiljö. Resultaten visar att forskningspersoner med en nära anhörig med alkoholberoende konsumerar mer alkohol jämfört med de utan en nära anhörig med alkoholberoende, men endast när man utsätter forskningspersonerna för akut stress. Vi ser även att de som svarar på stress med en kraftigare kortisolutsöndring, upplever mer sedation av alkohol och att det föreligger skillnader i hur vi reagerar på alkohol med avseende på ålder. 53 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Solveig Olausson Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Psykologiska institutionen, Beroendekliniken, SU solveig.olausson@vgregion.se Jag är anställd vid Beroendekliniken, SU Område 2 som specialistpsykolog. Har kompetens som specialist inom i klinisk psykologi, både behandling och handledning. Disputerade 2008 på en avhandling med titeln Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa. Mitt intresse är behandling och återhämtning hos personer med psykiska funktionshinder och missbruk/beroende en patientgrupp jag arbetat med sedan 1987. Ofta behöver de livslånga insatser då den sammantagna problematiken kan leda till större funktionsnedsättning än varje tillstånd i sig. Det är en grupp som sjukvård och socialtjänst har gemensamt ansvar för. I avhandlingen undersöker jag två grupper av kvinnor dels unga som söker hjälp första gången och en dels grupp kvinnor i behandling. Resultaten tyder på: Att se och förstå både missbruk och psykiska problem tycks vara avgörande för att de unga kvinnorna ska ta emot behandling. Att se och förstå faktorer utöver psykiska problem och missbruk, så som svårigheter i nära relationer och upplevelse av låg livskvalitet, kan vara väsentligt för att förhindra återfall hos gruppen kvinnor i behandling. För båda grupperna tycks bemötande och relationen till behandlaren vara väsentlig. I en kvalitativ utvärdering av samverkansmodell med vård och stödsamordnare, kallad Pusselbiten som saknades framkom att relationen till kontaktpersoner och behandlare var avgörande för förändring och återhämtning. Alla brukare beskriver i första hand sin relation till vård- och stödsamordnare som en person och upplevs som speciellt hjälpsam, förstående och ovärderlig för den förändring som brukaren genomgått. Det som har upplevts hjälpsamt kan sammanfattas i begreppen: bemötande, tillgänglighet, kontinuitet och följsamhet. Begrepp som innefattas i begreppet arbetsallians vilket är en förutsättning för förändring vid vård och behandling. Gruppen med svår psykisk problematik och beroende är en heterogen grupp men förändring sker även om processen tar tid och kräver integrerade och samordnade insatser från vårdgivarna. Av både humanitära och samhällsekonomiska skäl är det viktigt med forskning om behandlings- och återhämtningsprocesser för denna grupp så dessa personer kan nå ökad livskvalitet och ett värdigt liv. 54 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Susanne Jonsson Med. dr. i beroendemedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi susanne.jonsson@neuro.gu.se Min forskning rör genmutationers betydelse för utveckling av alkoholberoende. Det är fortfarande oklart exakt varför vissa individer är mer sårbara för alkoholens effekter och drabbas av missbruksproblem och beroende, liksom varför vissa individer inte svarar på läkemedelsbehandling. Att ärftlighet har en viktig roll är etablerat, personer med nära anhöriga som utvecklat sjukdomen löper större risk att själva drabbas. Trots överväldigande bevis för genernas betydelse så är det än så länge ovisst vilka gener som bidrar till att ett alkoholberoende uppkommer. Att forskningsresultaten tyder på att en samverkan mellan ett större antal gener, tillsammans med miljöfaktorer, kan bidra till sjukdomens uppkomst komplicerar saken ytterligare. Målet med min forskning är att öka kunskapen om genmutationers betydelse för utvecklingen av alkoholberoende. I det här arbetet används prover insamlade från tre olika grupper; 1) alkoholberoende individer, 2) normalkonsumenter med en nära anhörig som är alkoholberoende (en grupp med förhöjd risk för sjukdomen) och 3) normalkonsumenter utan en nära anhörig med alkoholberoende. Genom att jämföra personer som har sjukdomen med individer med en förhöjd respektive reducerad genetisk risk för sjukdomen hoppas vi kunna identifiera faktorer som kan påverka utvecklingen av alkoholberoende samt effekten av medicinsk behandling. En mängd olika genetiska punktmutationer, s.k. single nucleotide polymorphisms (SNPs), har kopplats samman med alkoholberoende och det är förekomsten av dessa mutationer som nu kommer att jämföras mellan de tre grupperna. Allt fler forskare föreslår att den variation som kan ses hos alkoholberoende individer beror på att det finns flera olika typer av alkoholism, och att det finns en genetisk grund för dessa skillnader. Dessutom tyder ett flertal studier på att genetisk variation i form av SNPs kan påverka effekten av läkemedelsbehandling. Möjligheten att identifiera olika typer av alkoholism och individanpassa en medicinsk behandling baserat på genetisk profil skulle kunna bidra till en mer effektiv vård. Mer kunskap inom det här området kan göra det möjligt att använda läkemedel både vid behandling av sjukdomen och i det preventiva arbetet för att minska risken att ett riskbruk utvecklas till ett missbruk. 55 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Thord Rosén Docent, överläkare Resurscentrum, Medicinkliniken, Sahlgrenska thord.rosen@medic.gu.se Resurscentrum på Medicinkliniken Sahlgrenska skapades 2002 för att möjliggöra omhändertagandet av patienter med missbruk av Anabola, Androgena Steroider (AAS). Tillströmningen av patienter har fortsatt och behandlingsplaner har upprättats för de specifika somatiska, psykiska och sociala problem, som typiskt kopplas till denna patientkategori. Med snart cirka 300 patienter i våra databaser, uppbyggda på specifika patientprotokoll, har vi nu unika möjligheter att detaljstudera eventuella kopplingar mellan AAS-bruket och associerade komplikationer. Det tycks föreligga en klart ökad dödlighet hos AAS-patienterna jämfört med matchade kontroller, där troligen ett samtidigt övrigt drogmissbruk spelar in. AAS-patienterna tycks även kräva mer psykiatrisk sjukvård inkluderande dito medicinering. Via specifika frågeformulär sökes ett eventuellt samband mellan AAS-bruket och patientens beteende. Vi skapar nu en ålders- och könsmatchad kontrollpopulation av signifikant storlek, gällande rutin- och hormonlaborationer, och ultraljudsundersökningar av hjärtat (UCG), för att vid jämförelse med AAS-patienterna försöka hitta ett eventuellt mönster av AAS-medlens effekter på kort- och lång sikt. Vi försöker även kartlägga AAS-medlens eventuella dos- och preparatförändringar de senaste 15 åren samt incidensen av specifika psykiska tillstånd såsom dysmorfofobi (störd kroppsuppfattning), uttalad depression och ADD/ADHD bland patienterna; tillstånd som kräver specifik terapi under lång tid, för att leda till definitiv bot för patienten. Forskningsmässigt kommer troligen även Resurscentrum ingå i ett större projekt där alternativa vägar för att bryta ett långvarigt AAS-missbruk jämföres, utan besvärande abstinens eller stor recidivrisk för patienterna som huvudmål. 56 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Torbjörn Forkby Docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete torbjorn.forkby@socwork.gu.se Min forskning relaterar brett till det sociala arbetets praktik. I synnerhet har jag varit engagerad i ungdomsfrågor och då hur man med främjande och förebyggande insatser kan stödja unga personer i deras utveckling. En tidig debut med droger kan få dramatiska följder såväl när det gäller biologisk utveckling som den sociala, och kan i värsta fall innebära ett liv präglat av missbruk. Preventiva insatser som förmår att förhindra och bryta en sådana bana har därför en nyckelroll att spela. Min erfarenhet av arbete med unga personer med ett begynnande missbruk startade när jag började som fältassistent i början av 1990-talet. Här samspelade gruppkulturen, omgivningens utdefiniering av gruppen med dragningskraften från haschet till att flera kom att få betydande svårigheter att komma igång med ett vuxenliv. Senare har jag i forskningssammanhang kunnat se hur droger ofta ingår som en viktig komponent när unga personer blir alltmer insnärjda i livssituationer som de får stora svårigheter att ta sig ur. Det kan handla om unga personer som involveras i gäng-sammanhang, där droghantering kan ingå som en motor i den informella ekonomin som gör sådana attraktiva för vissa ungdomar eller unga personer som lockas av den särskilda romantik som kan omgärda, inte minst, en cannabisanvändning. Att skapa alternativ för dem med ett begynnande missbruk, eller som kommit in ett steg i en sådan bana kräver ofta sammansatta lösningar. Grundläggande är att föräldrar med svårighet att stödja sina barn kan stärkas i sina roller, att skola och fritidssammanhang fungerar inkluderande för alla och även kompenserande för dem med behov som inte täcks på annat sätt. Utöver detta är det viktigt att verksamheter med ansvar att erbjuda stöd och behandling inom socialtjänst och hälso- och sjukvård uppfattas som tillgängliga och attraktiva för unga och deras familjer. I ett projekt sammanställde jag och Solveig Olausson på Folkhälsoinstitutets uppdrag kunskap om GHB och liknande preparat. Kunskap om denna drog är särskilt viktig i Göteborgsregionen då den visat sig ha större spridning här än i andra delar av Sverige. Ett annat projekt sammanställde vi båda tillsammans med Russell Turner kunskap om ungas användning av cannabis med utgångspunkt i drogens egenskaper, kulturella inramningar och fungerande behandling och prevention. Här var Länsstyrelsen i Västra Götaland uppdragsgivare. I ett tre-årigt projekt inom ramen för Trestad 2 kom jag tillsammans med Russell Turner också att kartlägga och utvärdera behandlingsgruppen i Göteborgs arbete med vuxna personer med personer med cannabismissbruk. Tydligt framgår de stora svårigheter som är förknippade med att bryta ett missbruk när drogen länkar in i många delar av individens sociala liv och kroppsliga samt psykologiska hälsa. Jag har dessutom deltagit i framtagandet av de nationella riktlinjerna för arbetet inom missbruksområdet när det handlar om granskning av vetenskaplig evidens för GHB samt cannabis. 57 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) Weddig Runquist Fil. dr. i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete weddig.runquist@socwork.gu.se Sedan hösten 2015 arbetar jag som lektor vid institutionen för socialt arbete, där jag bl.a. undervisar i socionomprogrammets missbrukskurs och i en fristående kurs på om boende och hemlöshet. Mitt forskningsområde handlar huvudsakligen om social exkludering och kontroll med inriktning mot hemlöshet och missbruk. Jag disputerade 2012 vid Lunds universitet med avhandlingen Legitimering av tvångsvård, vilken baseras på kvalitativa intervjuer med klienter som varit föremål för tvångsvård enligt LVM samt deras socialsekreterare. Med hjälp av Scott och Lymans sociologiska teori om accounts har jag analyserat hur socialsekreterarna motiverade och förklarade sina ställningstaganden att initiera dessa tvångsomhändertaganden, samt i vilken mån klienterna ansåg att beslutet var befogat när det fattades, när vården verkställdes och en tid efter det att tvångsvården hade avslutats – samt hur deras eventuellt ändrade inställningar kan förklaras. I avhandlingen berörs även frågan huruvida socialtjänstens insatser efter avslutad LVM-vård har inneburit några förbättringar av klienternas boendesituation, samt vilka samlade slutsatser som kan dras om LVM:s legitimitet. För närvarande gör jag en uppföljande studie i Västerås av 80 klienter som 1998 bodde i så kallade träningslägenheter, uthyrda i andra hand av socialtjänsten till klienter med missbruksproblem till följd av att de inte kunde erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden på grund av allmännyttans och fastighetsägarnas motstånd att ge dessa personer ett förstahandskontrakt. Den ursprungliga studien gjorde jag 2001 och publicerades inom ramen för den dåvarande hemlöshetskommitténs slutbetänkande (SOU 2001:95). Den uppföljande studien är en kombinerad akt- och intervjustudie med en kvalitativ ansats, där jag också använder mig av data från Skatteverkets folkbokföringsregister om klienternas flyttningsmönster under den aktuella tidsperioden. Den aktuella delstudien kommer att ingå i en sammanhållen monografi om hur den lokala hemlöshetspolitiken har utvecklats i Västerås ur ett historiskt perspektiv, alltsedan slutet av 1880-talet. Ett annat forskningsintresse som jag hoppas kunna realisera är att undersöka vuxna barns upplevelser och erfarenheter av att ha vuxit upp tillsammans med en förälder med substansoch/eller beteendemissbruk, hur detta enligt dem själva har påverkat deras livssituation under uppväxten och senare i livet samt hur de har hanterat dessa svårigheter. 58 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) 59 CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA) www.cera.gu.se 60
© Copyright 2024