1. No category

LAGA KRAFT 2015-06-01
PLANBESKRIVNING
Diarienummer 2013-S442
Plan nr 440
Detaljplan för
Sköndal 17:3 m fl (Kv. Svarven)
i Lindesberg, Lindesbergs kommun, Örebro län
ANTAGANDEHANDLING
Detaljplan för Sköndal 17:3 m fl (Kv. Svarven) i Lindesberg, Lindesbergs
kommun, Örebro län.
Upprättad på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning den 19 februari 2015.
Reviderad 18 maj 2015.
Plan- och Bygglagen (2010:900)
PLANBESKRIVNING
Handlingar tillhörande detaljplanen:
1. Plankarta (i skala 1:1 000 vid utskrift i A1 format) med planbestämmelser
2. Planbeskrivning
3. Fastighetsförteckning
Övriga handlingar:
4. Behovsbedömning
5. Illustration av förslaget
6. Illustration av planprocessen
Utredningar:
7. PM Teknisk markundersökning av Sköndal 17:3, Terracon, 2014-05-16.
8. Bullerberäkning, Trivector Buller Väg II, 2014-11-03
9. Trafikutredning, BMB 2014-11-03
Av ovanstående handlingar så är det endast plankarta med planbestämmelser som är juridiskt
bindande.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Bakgrund & syfte
I Lindesberg finns en efterfrågan på centralt belägna bostäder, och även en efterfrågan på
småhus, radhus och flerfamiljshus i tätortens yttre delar. Lindesbergs kommun har för avsikt
att bemöta denna efterfrågan genom att planlägga och uppföra nya lägenheter i stadskärnan,
men också genom att skapa förutsättningar för att bygga nytt i attraktiva, mindre centrala,
lägen för att på så sätt skapa rörelse på bostadsmarknaden.
Fastigheten Sköndal 17:3 har under lång tid inhyst industriell verksamhet. Det är en
användning som inte bedöms lämplig i den typ av tät bostadsbebyggelse som omger området.
Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra bostäder och handel i de befintliga
fabriksbyggnaderna, samt komplettering av bostadsbebyggelse och förskola kring de
befintliga byggnaderna.
1(27)
ANTAGANDEHANDLING
Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB
Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken samt att
Miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Miljöpåverkan beskrivs vidare under rubriken
påverkan på miljön.
Planförfarande
Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande i enlighet med Plan- och
Bygglagen (2010:900), vilket innebär att samråd kommer ske med berörda, och förslaget
kommer därefter att ställas ut för granskning på bl.a. bibliotek.
PLANDATA
Lägesbestämning
Planområdet är lokaliserat till de norra delarna av Lindesbergs tätort, strax norr om
Lindesbergs lasarett.
Bild 1. Grov illustration av planområdets placering i tätorten Lindesberg.
2(27)
ANTAGANDEHANDLING
Areal och markägoförhållande
Det aktuella planområdet omfattar ca 25100 m2. Fastigheten Sköndal 17:3 ägs av Eriksson
fastigheter i Lindesberg AB. Parkmark och gatumark i gällande detaljplan ägs av Lindesbergs
kommun och inkluderar Stadsskogen 1:1 och Sköndal 1:1. (se bild 2)
Bild 2. Karta över området. De ovan nämnda fastigheterna är markerade.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE
Översiktsplaner
Den kommunövergripande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 17 april 2007.
I översiktsplanen är det aktuella planområdet inte utpekat som utbyggnadsområde.
I översiktsplanen beskrivs att ny bebyggelse i första hand bör ske i anknytning till befintlig
infrastruktur och etablerade sociala strukturer, vilket bl.a. innebär komplettering i kommunens
befintliga tätorter. Områden med kulturhistoriskt värde är inget hinder för kompletteringar av
bebyggelsen, men det skall ställas höga krav på placering och utformning av byggnader och
en ekologisk grundsyn bör följa all nybyggnation.
3(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 3. Karta ur den kommuntäckande översiktsplanen för Lindesbergs kommun.
4(27)
ANTAGANDEHANDLING
Gällande fördjupning av Lindesbergs översiktsplan
I den tidigare områdesplanen för Lindesbergs tätort, nu antagen som en fördjupning av den
kommuntäckande översiktsplanen, är området utpekat som föreslaget utbyggnadsområde och
befintliga och/eller detaljplanerade industriområden.
Bild 4. Karta ur den gällande fördjupningen av Lindesbergs översiktsplan. Det aktuella planområdet är
markerat med röd ring.
5(27)
ANTAGANDEHANDLING
Pågående arbete med en fördjupning av Lindesbergs
Lindesbergs kommun arbetar, parallellt med detta projekt, med en fördjupning av
översiktsplanen för Lindesbergs stad och dess närmaste omgivningar. Ett av inriktningsmålen
i den är att ”Nya bostadsområden ska ansluta till befintlig bebyggelse och infrastruktur.”
Området är därutöver inte utpekat som utbyggnadsområde.
Detaljplaner
Det aktuella planområdet ligger inom detaljplanelagt område.
Den gällande detaljplanen för området Detaljplan för Kv Svarven i Lindesberg (antagen 198303-16), medger småindustri (Jm) med en byggnadshöjd på 6 meter. Byggrätterna separeras
från bostadsbebyggelsen med användningen Parkmark och Industripark.
Bild 5. Gällande detaljplan.
Utvecklingsstrategi Vision 2025 år - 2014-2016 för Lindesbergs kommun
2012 antog kommunfullmäktige Utvecklingsstrategi för Lindesbergs kommun. Denna
reviderades 2013. I strategin finns bl.a. följande inriktningsmål under Attraktivitet och
infrastruktur:
”Attraktivt boende i stad och landsbygd samt kommunikationer är några faktorer
som har stor påverkan på trivsel och attraktivitet. Lindesbergs kommun vill här ta
6(27)
ANTAGANDEHANDLING
fasta på vår strategiska placering i regionen och bli en attraktiv kommun att verka,
bo och leva i.”


Inriktningsmål:
Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på
landsbygd.
Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela
kommunen.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Historik
Industri
Området planlades för industri första gången 1961, men har sannolikt varit en plats för
industriell verksamhet de senaste 70-åren. Innan området planlades visar flygbild och
grundkarta att de byggnader som fanns dels var bostadshus och intilliggande
ekonomibyggnader.
Bild 6. Ekonomiska kartan från 1957. Planområdet är markerat . (lantmäteriet)
7(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 7. Ej gällande detaljplan. Den underliggande kartan visar bebyggelsemönstret vid tiden strax innan
1961.
Natur
Mark & vegetation
Området består av de gamla industribyggnaderna och därtill hårdgjorda och grusade ytor.
Väster och öster om industribyggnaderna består fastigheten Sköndal 17:3 av grönområde.
8(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 8. Bild på parkmarken strax öster om planområdet.
Området väster om industribyggnaderna består av utgallrad skog där i huvudsak björkar
bevarats. Området öster om planområdet består en gräsyta som kantas av träd. Gräsytan har
en kulle som på vintern används som pulkabacke.
Bild 9. Bild över parkytan strax väster om planområdet.
Grönområdet som omger planområdet, och det som finns inom planområdet, bedöms inte ha
något djur eller växt liv som utmärker sig i området. Det innebär att någon speciell
skyddshänsyn inte bedöms behöva tas.
9(27)
ANTAGANDEHANDLING
Geotekniska förhållanden
I en översiktlig geoteknisk utredning från 1973 redovisas det aktuella planområdet som ”berg,
berg med tunt jordtäcke, morän” i den västra delen, och ”grovsediment: grus, sand” i den
östra delen. Undersökningen är utförd av Jacobson & Widmark och är en kombination av
flygbildstolkning, observationer och provtagning i fält. (se bild 10)
Bild 10. Översiktlig geoteknisk utredning.
10(27)
ANTAGANDEHANDLING
I Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) översiktliga kartering av jordarter redovisas
planområdet som ”sandig morän” i den västra delen, och ”postglacial finsand” i den östra
delen. (se bild 11) De geotekniska förutsättningarna bedöms, utifrån en översiktlig studie,
vara goda, men måste undersökas i detalj vid kommande nybyggnationer i området.
Bedömningen är att en detaljerad geoteknisk undersökning inte är nödvändig i
detaljplanskedet.
Bild 11. Utdrag ut den översiktliga jordartskartan (SGU 2014)
11(27)
ANTAGANDEHANDLING
Risk för ras och skred
Området är inte markerat i den översiktliga karteringen över ras och skredrisk. Därför görs
bedömningen att en ras- och skredutredning inte behöver göras. (Se bild 12)
Bild 12. Utdrag ur länsstyrelsens kartering över områden med gynnsamma förhållanden för ras- och skred.
12(27)
ANTAGANDEHANDLING
Förorenad mark
Lindesbergs kommun har låtit göra en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Sköndal
17:3 i Lindesberg. Miljökontoret anser att utförda undersökningar är tillräckligt underlag för
att göra bedömningen att fastigheten kan användas för bostäder.
Inom den större delen av fastigheten har inga föroreningar påträffats vid provtagning i mark.
Föroreningar har heller inte uppmätts i grundvattnet i området. De föroreningar som har
påträffats medför inte något åtgärdsbehov utifrån markanvändning för småindustri och övrig
mindre känslig markanvändning.
Vid upprättande av ny detaljplan som möjliggör om- och nybyggnation för bostäder och
förskola så är det viktigt beakta resultaten från den utförda markundersökningen innan
bygglov beviljas.
Det finns en förorening av trikloretylen under betongplattan i den gamla fabriksbyggnaden.
Under förutsättning att befintligt betongplatta behålls medför föroreningen inte någon
olägenhet för människors hälsa. Om befintlig betongplatta tas bort för att ersättas med annan
byggnad måste radonsäkert byggande föreskrivas.
Det har uppmätts förhöjda halter av tungmetaller i några provpunkter i marken i området
söder om den gamla fabriksbyggnaden. De uppmätta halterna bedöms inte medföra risk för
människors hälsa eller påverkan på grund- eller ytvatten men av försiktighetsskäl ska en viss
sanering göras innan bostäder eller förksola byggs inom den södra delen av planområdet.
Den översta fyllningen ska grävas bort i området runt borrhål 8 (se bild 13), där förhöjd
kvicksilverhalt har konstatereats. Den översta delen av fyllningen ska även grävas bort på ytor
som ska vara grönytor eller öppen mark.
Den västra delen av planområdet, väster om borrpunkt 4 & 7 (se bild 13), har inte undersökts i
och med att det inte finns något i kart- eller arkivmaterial som tyder på att området använts
som något annat än grönområde.
13(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 13. Undersökningspunkter ur rapporten PM Teknisk markundersökning av Sköndal 17:3, Terracon,
2014-05-16)
Bild 14. Provpunkter i den befintliga fabrikslokalen, ur rapporten PM Teknisk markundersökning av
Sköndal 17:3, Terracon, 2014-05-16)
14(27)
ANTAGANDEHANDLING
Fornlämningar
Det finns inga registrerade fornlämningar i området.
Risk för översvämning
Marknivån för den lägsta delen av planområdet ligger på +83,5 meter över nollplaner (i
höjdsystem RH00). Det innebär att det med god marginal ligger över de nivåer som av SMHI
(Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut) definierats som 100-årsflöde, 200-årsflöde
och högsta beräknade flöde.
Radon
Planområdet ligger inom område med låg radonrisk.
Bebyggelseområden
Befintlig bebyggelse i/utanför planområdet
Det aktuella planområdet omgärdas av, förutom naturområden, villaområden med inslag av
radhus. 100-200 meter söder om planområdet ligger flerbostadshus. Den närmst intilliggande
bebyggelsen är låg med 1-2 våningar och har i huvudsak sadeltakslösningar.
Tillkommande bebyggelse
Förutom möjligheten att ändra användningen av befintliga fabriksbyggnader till bostäder så
skapas även ytor med nya byggrätter runtomkring de befintliga byggnaderna.
I den västra delen av planområdet har en byggrätt för bostäder (B) inkluderats, på 2 våningar,
med en begränsning av utnyttjandegrad som är 20 % av fastighetsarean. Denna byggrätt är
anpassad efter småhus-/radhusbebyggelse med tillhörande garage/carport och miljöbod.
I den södra delen av planområdet inkluderas en byggrätt som möjliggör förskola eller bostäder
(SB) på 2 våningar, med maximal utnyttjandegrad på 20 % av fastighetsarean. Byggrätten är
anpassad efter normal småhus-/radhusbebyggelse med tillhörande garage/carport och
miljöbod. Byggrätten bedöms även vara tillräcklig för att etablera en förskoleverksamhet för
ca 30 barn med en friyta på 30 m2 per barn.
Friyta för förskola och skola t.o.m. åk 6 ska vara minst 30m2 per barn och i huvudsak rymmas
på kvartersmark. Friytan ska vara inhägnad, vara av god kvalitet för lek, utevistelse samt ge
möjlighet för ett barn att dra sig tillbaka och pausa från lek och kamrater vid behov. Friytan
ska vara separerad från ytor som t.ex. last- och vändzon, angöring, parkering för bil och cykel
mm. Inga trafikytor ska behöva korsas för att nå friytan. Naturmark kan endast tillgodoräknas
som friyta om denna är inhägnad och skild från trafik.
Ytan för den gamla fabriksbyggnaden ges användningen Handel och Bostäder (HB) med
möjlighet för mindre handelverksamhet. Byggnadshöjden förblir oförändrad på högst 6,0
15(27)
ANTAGANDEHANDLING
meter och takvinkeln är begränsad till mellan 0-15 grader för att bibehålla det flacka taket.
Bostäders byggnadsarea begränsas till högst 20 % av fastighetsarean. På parkeringen norr om
den befintliga fabrikslokalen möjliggörs även byggnation av uthus och garage på 1 våning.
Den, till fabriksbyggnaden hörande, kontorsbyggnaden ges användningen Bostäder (B) och en
byggnadshöjd på 3 våningar. Även där begränsas takvinkeln till 0-15 grader.
Den befintliga elcentralen som ligger inom planområdet, intill Rosenkullavägen, ges en
byggrätt med en högsta byggnadshöjd på 2,0 meter.
Områdets tillgänglighet
Planområdet kan nås från olika håll, och med olika trafikslag.
Kommersiell och offentlig service
Planområdet blir en utbyggnad av bostadsområdet Sköndal. Avståndet till den nordvästra
delen av stadskärnan, där den mesta servicen i form av handel ligger, är ca 1,4 km.
Social service såsom vårdcentral, folktandvård, apotek, försäkringskassa, skatteverk och polis
är även de lokaliserad i stadskärnans nordvästra del. Närheten till låg-, mellan- och
gymnasieskola är god. Högstadieskolan Stadsskogsskolan ligger ca 500 meter nordväst om
planområdet, medan närmsta låg- och mellanstadieskola ligger ca 500 meter sydväst, i
Brodalen. Gymnasieskolan Lindeskolan ligger ca 1,5 km söder om planområdet.
Arbetsplatser
De större arbetsgivarna i kommunen är Arvin meritor, Korsnäs Frövi, Rottneros
Rockhammar, Nammo LIAB AB, Fagerdala PorPac AB och Linde Maskiner AB. Därtill finns
en mängd mindre företag som skapar den bredd av kommersiell service som bl.a. finns i
stadskärnan.
Störningar
Buller
Riksdagens antagna riktvärden för vägtrafikbuller (proposition 1996/97:53), ekvivalent
ljudnivå vid fasad 55 dBA och maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dBA,
bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder och skola.
Det största trafikflödet finns på Molindersväg, väster om planområdet. Flödet på
Molindersväg intill planområdet är drygt 1000 ÅDT (Årsdygnstrafik). Bullerberäkningen har
baserats på beräknade trafikökningar om området exploateras i sin helhet. Beräkningen ger ett
resultat där den ekvivalenta nivån är 49 dBA och maximalnivå 68 dBA.
16(27)
ANTAGANDEHANDLING
Slutsatsen är att de byggrätter som ligger närmast Molindersväg (35 meter), vid fasad samt på
uteplats och balkong, uppfyller riksdagens antagna riktvärden för trafikbuller både vad gäller
ekvivalent nivå och maximal nivå. Analysen har genomförts med Trivectors Buller väg II.
I trafikutredningen visar bullerberäkningen att det beräknade tillkommande flödet på
Rosenkullavägen i södra delen av planområdet ger ett resultat där den ekvivalenta nivån är 53
dBA och maximalnivå 78 dBA, med ett mottagaravstånd på 16 meter.
Det beräknade tillkommande flödet på Ånäsvägen i östra delen av planområdet ger ett resultat
där den ekvivalenta nivån är 53 dBA och maxnivå 86 dBA.
För att uppfylla riksdagens bullerriktvärden för bostads- och skolområden längs med
Rosenkullavägen behöver bullerreducerande åtgärder uppföras. Det har gjorts en
bullerberäkning för Rosenkullavägen som visar på att om man bygger 5 meter från vägen
(ljudkällan) så är ekvivalentnivån 60 dBA och maximalnivå 89 dBA (bild 15). Det har även
gjorts en bullerberäkning som visar att bostads- och skolbyggnation måste ske minst 14 meter
från ljudkällan (vägen) för att uppfylla bullerriktvärden (bild 16).
För västra delen av planområdet begränsas de 15 första meterna mot vägen med plusmark
som endast tillåter att marken bebyggs med uthus och garage. Uteplatser ska utformas så att
de klarar 70 dBA, detta kan göras genom delvis inglasning av uteplats. Det är även
fördelaktigt att tillkommande hus, närmst Rosenkullavägen, placerat på ett sådant sätt att
ljudskugga vid uteplats skapas (bild 18a).
Bild 15. Bullerberäkning för Rosenkullavägen med ett mottagaravstånd på 5 meter
17(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 16. Bullerberäkning för Rosenkullavägen med ett mottagaravstånd på 14 meter
Bild 17. Ljudnivå vid uppförande av 1,5 meter högt bullerplank
Trafikbuller vid förskola
Barn spenderar en stor del av sitt liv i förskola och skola med tillhörande skolgårdar. Det är
viktigt att barns miljö utformas på ett så sätt att det skapas låga bullernivåer både inomhus och
utomhus. På skolgårdar är det önskvärt att minst hälften av friytan har en ljudnivå på högst 50
dBA ekvivalent dagvärde. För att uppfylla riksdagens bullerriktvärde behöver det uppföras ett
bullerplank längs Rosenkullavägen. Bullerplanket ska vara minst 1,5 meter högt och 10 cm
tjockt (bild 17.). Det är även önskvärt att tillkommande hus placerat på ett sådant sätt att
18(27)
ANTAGANDEHANDLING
ljudskugga vid uteplats/skolgård skapas (bild 18a och 18b). Om hus uppförs enligt bild 18b
och bild 18c bör uteplatser delvis glasas in för att klara bullerriktvärdet.
Bygga bort buller
Det finns flera sätt att bygga bort buller. Att t.ex. bygga garage eller uthus närmst vägen
fungerar som en naturlig bullerbarriär. Att bygga t.ex. kvarter eller L-formade hus kan skapa
ljudskugga på innergården (se bild 18a) Det finns även möjlighet att uppföra lokala
bullerreducerande åtgärder som t.ex. plank, skärm och bullervall. Dessa fungerar dock enbart
om bullret kommer från ett bestämt håll. Att bygga bort bullret genom utformning av
hus/kvarter/uteplats rekommenderas i första hand.
Bild 18a. Illustration över möjlig husplacering inkl. gränsdragning för bullerreducerande åtgärder (blå
prickad linje)
19(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 18b. Illustration över möjlig husplacering inkl. gränsdragning för bullerreducerande åtgärder (blå
prickad linje)
Att bygga hus med kortsidan mot bullerkällan (bild 18c) innebär att det, när bullerriktvärden
överskrids, behöver uppföras bullerreducerande åtgärder. Genom att uppföra garage längs
vägen kan man sänka bullernivåerna. Uppnås bullernivåerna ändå inte kan man kombinera
garagen med att delvis glasa in uteplats.
Bild 18c. Illustration över möjlig husplacering inkl. gränsdragning för bullerreducerande åtgärder (blå
prickad linje)
20(27)
ANTAGANDEHANDLING
Friytor
Lek
Under 2014 byggs en ny kommunal lekplats i västra änden av Musikvägen och kommer att
vara den närmst belägna kommunala lekplatsen. Det finns även en lekplats på andra sidan
Bottenån, vid korsningen Gusselbyvägen/Bondskogsvägen.
Rekreation
Närmsta större sammanhållande grönområde är Stadsskogen som ligger precis väster om
Molindersväg, mellan villaområdena. Ytterligare ett grönområde sträcker sig från
planområdets östra sida ner till Bottenån. Ca 600 meter norr om planområdet lämnar man
tätbebyggelsen och når en glesare bostadsbebyggelse med stora kringliggande naturområden.
Inverkan på miljön
Enligt gällande lagstiftning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en
detaljplan medför betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten och
andra resurser. För att bedöma planens miljöpåverkan har en så kallad behovsbedömning
gjorts. Behovsbedömningen är utformad som en checklista utgående från 4 § MKBförordningen.
Resultatet av behovsbedömningen är att genomförande av planen inte bedöms ge sådana
effekter som skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 11 § miljöbalken
behöver upprättas. (se bifogad behovsbedömning)
Gator och trafik
Gatunät
Norrifrån nås området av en gång- och cykelväg som i sin norra ände når Molindersväg. Den
väg som löper utmed planområdets östra sida (Ånäsvägens förlängning norrut) är i gällande
detaljplan ”parkmark” men används i dagsläget som väg för motorfordon. Vägen har
historiskt fungerat som en tillfartsväg till industriområdet. Området nås söder ifrån, och väster
ifrån, av Ånäsvägen respektive Rosenkullavägen.
Den ursprungliga tanken med gällande detaljplan (se bild 5) ha varit att all trafik till
industriområdet skulle matas via Rosenkullavägen. Gällande detaljplan tillåter med andra ord
inte trafik till området via Ånäsvägen. Denna del av detaljplanen har dock inte genomförts.
Den nya användningen som prövas i denna detaljplan beräknas skapa nya typer av
trafikflöden till området vilka har studerats i en separat trafikutredning. (se bifogad
trafikutredning)
Biltrafik
Av de gator som omger området så är Rosenkullavägen och Ånäsvägen lokalgator, och är
21(27)
ANTAGANDEHANDLING
tänkta att försörja intilliggande villatomter samt industriområdet. Flödet på Ånäsvägen är i
dagsläget knappt 500 ÅDT och på Rosenkullavägen ca 250 ÅDT.
Molindersväg är en huvudgata, med det främsta syftet att leda trafik mellan bostadsområden.
Vägen har en separat gång- och cykelbana och har inga direkta utfarter från villatomter. Till
Molindersväg ansluter lokalgator som försörjer den sammanhållna villabebyggelsen. Flödet
på Molindersväg är drygt 1000 ÅDT strax väster om planområdet.
Nya gator
Trafikflödet till områdets olika delar bör fördelas på följande vis (se bild 19):
- Ånäsvägen stängs av med en vändplan intill planområdets sydöstra hörn. Ånäsvägen
matar trafik till de tillkommande bostäderna i södra delen av planområdet, eller en
eventuell förskola (punkt 1).
- Trafiken till handelsområdet matas via Rosenkullavägen vid den befintliga infarten
söderifrån till området, förbi lägenhetshuset (punkt 2b.)
- De tillkommande lägenheterna i den södra av de två kvarvarande fabriksbyggnaderna
trafikmatas via Rosenkullavägen vid den befintliga infarten till området. (punkt 2a.)
Eftersom vägen till lägenhetshuset och handelsområdet kommer att samutnyttjas är det
lämpligt med en gemensamhetsanläggning för vägen.
- De tillkommande bostäderna på den västra sidan av planområdet matas via en ny gata
på kvartersmark (punkt 3.).
Bild 19. Illustration av trafikmatning till planområdet.
22(27)
ANTAGANDEHANDLING
Parkering
Behovet av parkering för bostäderna, handelsändamålet samt till förskolan skall lösas inom
varje fastighet.
Gång- och cykeltrafik
I bild 20 har de prioriterade gång- och cykelstråken illustrerats. Dessa illustrerade stråk bör i
samband med planens genomförande prioriteras som gång- och cykellänkar.
Bild 20. Prioriterade gång- och cykelvägar och gång- och cykelstråk.
Kollektivtrafik
Närmsta busstation är hållplats vid lasarettet, ca 300 meter från planområdet. Avståndet till
resecentrum, där buss- och tågförbindelse finns, är ca 1,5 km.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Vatten- och avloppsledningar (VA) finns utmed Rosenkullavägen och utmed Ånäsvägen. Tre
anslutningspunkter/serviser för VA ska skapas för att försörja området. En för skogspartiet, en
för huvudbyggnaden (gym o bostäder) och en för förskola/bostäder. Byggnation av detta
ansvarar exploatören för, i samförstånd med BKT.
Brandvattenförsörjningen bör anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV-P76 och
P83.
Dagvatten
I planområdet uppstår behov av att hårdgöra parkeringsytor till den publika delen av
planområdet, samt till de interngator och parkeringsytor som tillhör bostäderna.
23(27)
ANTAGANDEHANDLING
Dagvatten ska omhändertas lokalt genom infiltration i genomsläppliga markytor och olika
mindre fördröjningsåtgärder, exempelvis stenkistor. Åtgärderna bör vara dimensionerade för
ett tvåårsregn.
Dagvattenåtgärder på kvartersmark bör utföras på ett sådant sätt att fastigheten inte avleder
mer dagvatten än motsvarande maxflöde från den oexploaterade fastigheten.
Avfall och återvinning
Placering av avfallskärl måste planeras utifrån att renhållningsfordon med dess tyngd och
bredd kan trafikera vägen. En uppsamlingsplats för hushållsavfall (och ev. källsortering) i
direkt anslutning till godkänd transportväg är att rekommendera.
Råd och anvisningar angående utformning av ev. avfallsutrymme, transportvägar för
renhållningsfordon mm finns i ”Föreskrifter om avfallshantering för Hällefors, Lindesberg,
Ljusnarsberg och Nora kommuner”.
El/Fjärrvärme
Elförsörjning kan ske från befintliga ledningar utmed Rosenkullavägen, samt utmed gångoch cykelvägen mellan Rosenkullavägen och Ånäsvägen.
Fjärrvärme finns utmed östra delen av Rosenkullavägen, gc-vägen mellan Rosenkullavägen
och Ånäsvägen samt utmed Ånäsvägen. Tillkommande bebyggelse kan anslutas till befintliga
ledningar.
Planens genomförande
Handläggning och tidplan
Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande. Samråd hölls under perioden juliseptember 2014 och granskning 15 december 2014 – 23 januari 2015. Planen beräknas gå
upp för antagande under våren 2015.
Antagande
Detaljplanen kommer att antas i kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun. Dessförinnan
kommer planen att tas upp i Bergslagens Miljö- och Byggnämnd för godkännande.
Avtal
Avtal gällande beställning av ny detaljplan har upprättats mellan Lindesbergs kommun och
Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning.
24(27)
ANTAGANDEHANDLING
Avtal har dessutom upprättats mellan Per Eriksson, via företaget Eriksson fastigheter i
Lindesberg AB, och Lindesbergs kommun gällande markköp. Eriksson fastigheter i
Lindesberg AB får i enlighet med aktuellt avtal köpa den mark som krävs för att genomföra
detaljplanen av kommunen.
Avtalet reglerar dessutom frågan om att kommunen får möjlighet att ta över den mark som
krävs för funktioner som el och fjärrvärme, inom befintlig fastighet Sköndal 17:3.
Organisatoriska frågor
En utbyggnad i området kan påbörjas först när detaljplanen vunnit laga kraft och när
erforderliga bygglov och övriga tillstånd erhållits.
Fastighetskonsekvenser
Genomförandet av planen kommer innebära förändringar av fastighetsgränser i området, både
gällande privat och kommunal mark. Nedan följer en redovisning av de
fastighetskonsekvenser som ett genomförande av planen innebär:
Bild 21.
Del av Tredingen 1:1 och Stadsskogen 1:1 (mark ägd av Lindesbergs kommun) kommer
överföras till Sköndal 17:3. (bild 21)
25(27)
ANTAGANDEHANDLING
Bild 22.
Bild 23.
Bild 22. Del av Sköndal 17:3 kommer att överföras till Tredingen 1:1 och ägas av
Lindesbergs kommun. Bild 23. Del av Tredingen 1:1 kommer överföras till Sköndal 17:3.
Syftet att säkra den elcentral som idag står på del av Sköndal 17:3. Om ledningarna flyttas så
ska även ledningsrätten justeras så att ledningarnas nya läge överensstämmer med
ledningsrättens. Justeringen av ledningsrätten sker i samband med fastighetsbildningen.
Fastighetsrättsliga åtgärder
Ansvar och kostnad för fastighetsrättsliga åtgärder som innebär att mark överförs från
Sköndal 17:3 till kommunal ägo ligger på avdelningen för Näringsliv och utveckling på
Lindesbergs kommun.
Ansvar och kostnad för fastighetsrättsliga åtgärder som innebär att mark överförs från
kommunal ägo till Sköndal 17:3 ligger på Eriksson fastigheter i Lindesberg AB.
Ansvar och kostnad för fastighetsrättsliga åtgärder som innebär att mark överförs från
Sköndal 17:3 till en ny fastighet, som skall ägas av Linde energi AB, ligger på Lindes energi
AB.
Avtal bör upprättas mellan parterna innan genomförande av planen påbörjas.
Ekonomiska frågor
Alla omkostnader i samband med planens upprättande och handläggning belastar Näringsliv
och utveckling.
Planens genomförande avseende byggnation och anläggande på kvartersmark inom
planområdet bekostas av Eriksson fastigheter AB.
26(27)
ANTAGANDEHANDLING
Vändplan Ånäsvägen
För att skapa en fungerande avstängning av Ånäsvägen i sin norra del så krävs en fungerande
vändplan vid Ånäsvägens norra ände. Beställare av arbetet är avdelningen för Näringsliv och
utveckling i Lindesbergs kommun. Genomförare är Bergslagens kommunalteknik.
Hänsyn inför/under byggnationen
I utkanten av planområdet löper av vatten, spill, dagvatten, el, fjärrvärme och teleledningar.
Dessa har tilldelats u-områden i planförslaget. Eriksson fastigheter AB ansvarar för att
kontakt tas med berörda ledningsägare och ledningsrättsägare om arbete planerar genomföras
som berör dessa ledningar.
Inför eventuella sprängningar åligger det byggherren att ta nödvändiga försiktighetsåtgärder
för att försäkra sig om att inga skador uppstår på intilliggande byggnader.
Inga större naturvärden bedöms bli påverkade av planens genomförande.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmänna platser i planområdet.
Administrativa frågor
Planen handläggs som normalt planförfarande enligt 5 kap plan- och bygglagen.
Genomförandetiden föreslås bli 10 år från den dagen planen vinner laga kraft.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Planhandlingen är upprättad på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning av Diana Nilsson och
Per Axelsson, fysisk planerare. Ansvarig chef är förvaltningschef Peter Grönlund.
Diana Nilsson
fysisk planerare
Peter Grönlund
förvaltningschef
Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i Lindesberg den 14 april 2015. Beslutet vann
laga kraft den 1 juni 2015.
27(27)
LOKALGATA
Lokaltrafik
NATUR
X 1466640
Kvartersmark
E1
Y 6609820
Transformator
B
HB
SB
p
er
ark
ing
I
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e120
u
e220
20%
HB
e120 b
3
6
g
B III
b3
u
u
MARKENS ANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Mark och vegetation
pa
rk
er
in
g
NA
TU
R
00-15
E1
u
u
Parkeringsplats ska finnas
plan
u
ATA
G
L
A
K
LO
u
SBII
e220 a1
2,0
parkering
ALLOK
A
GAT
g
k
UR
Placering
NAT
p1
11:6
Utformning
0,0
III
Byggnadsteknik
b3
Y 6609610
X 1466920
X 1466640
plank
a1
10:3
10:4
10:5
Skala: 1:1
Planprogram
Planbeskrivning
Illustrationskarta
Transformatorbyggnad
Staket
Stig
Lindesbergs kommun
Vattendrag
Dike
Grundkartans riktighet bestyrkes:
ANTAGANDEHANDLING
Beslutsdatum
Instans
2015 - 02 - 19
BN
Antagande
Bostadshus, resp uthus
2015 - 04 - 14
Laga kraft
Reviderad 2015-05-18
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2015 - 06 - 01
100 meter
Diana Nilsson
fysisk planerare
440
KF