Tidningen Innovation nummer 1/2015
Innovation EN T ID NIN G FR Å N V IN N OVA N o 1 m ar s 201 5 kkkkkkkkkkkkkk KRIGET MOT cyberroboten PASSIVHUS i kalla Kiruna STICKAD metall ersätter plåt kkkkkkkkkkkkkk Indiens IT-kung Nytt namn och form nytt på Innehåll nr 1 2015 De skyddar dig från cyberroboten Företaget Sentors företagstjänst ScrapeSentry stoppar obehöriga från att stjäla data från det egna företagets webbsidor. I dag har Sentor kontor i såväl London som Boston och ser USA som nästa stora marknad. 12 Sam Pitroda Möt mannen som ligger bakom Indiens IT-under. Det krävdes en stor portion envishet och tålamod, men till slut var 20 miljoner människor engagerade i att med teknikens hjälp hantera landets stora strukturella problem. 2 INNOVATION nr 1 mars 2015 10 Säkert i snön Recco-systemet består av en detektor som vid sökning slås på och skickar ut en signal. Den ekas av en reflektor på kläderna som gör det möjligt att hitta till exempel skid åkare som begravts i en lavin. Redaktionen Tidningen Innovation ges ut av VINNOVA, som är Sveriges innovationsmyndighet. ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, VINNOVA REDAKTION Karin Wallton, VINNOVA samt Karin Wandrell, Snick-Snack Ledare SID 4: Kort & koncist Välkommen till vår nya tidning V SID 16: Varmt även i kallt klimat Världens nordligaste passivhus i subarktiskt klimat står redo för inflytt i Kiruna. Runt en och en halv miljard människor jorden runt kan komma att dra nytta av lösningarna. SID 19: lästips I VINNOVAs senaste publikationer kan du bland annat läsa om hur man bäst arrangerar en innovationstävling. SID 20: Stickade delar till bilen Tanken på en vacker stickad motorhuv ledde till ett helt nytt lättviktsmaterial, unikt i sitt slag i världen. Laminatet väger bara hälften så mycket som vanlig plåt vilket ger många intressanta möjligheter. SID 24: Digitalisera (ännu) mera Digitala tjänster kan ge en ännu effektivare välfärd som stärker medborgarnas förtroende. En kommande OECD-rapport har granskat vilka metoder och strategier för digitalisering som är mest lyckade. SID 28: Pjama är byxan som suger Sängvätning är ett vanligt problem, särskilt bland yngre barn. Pjama håller kvar vätskan och gör att det går att sova borta utan att behöva skämmas eller bli retad för att ha kissat på sig. ART DIRECTOR Kim Sonntag, Snick-Snack FÖR PRENUMERATION tidningeninnovation@vinnova.se TRYCK E-print/Strokik-Landströms ISSN 1653-2759 PAPPER Amber Graphic OMSLAGSFOTO Anette Andersson Tidningen ges ut fyra gånger per år. älkommen till det första numret av tidningen Innovation. Men helt ny är tidningen egentligen inte, det är vår tidning VINNOVA-nytt i annan skepnad. Med nytt namn och en ny form är vår ambition att tidningen ska bli mer tilltalande och trevligare att läsa. Vi hoppas att du uppskattar förändringen. Under våren gör vi också en ny digital satsning på tidningen så att du kan läsa den på nätet och enklare dela artiklar i till exempel sociala medier. På det sättet hoppas vi kunna nå ut till ännu fler och få nya grupper av läsare. Välkommen att följa oss på tidningeninnovation.se När det gäller innehållet kommer tidningen att ha samma inriktning som tidigare. Tyngdpunkten ligger på att skriva om spännande innovationer som tagits fram med hjälp av stöd från VINNOVA. På det sättet vill vi bidra till att nya lösningar sprids och kommer till användning. Vi hoppas också att exemplen på lyckade projekt ska vara en källa till kunskap och inspiration för andra. VINNOVA satsar på forskning och innovation inom många områden och bredden är något som avspeglar sig i tidningens innehåll. I det här numret kan du till exempel läsa om ett nytt lättviktsmaterial i form av stickad metall, om hur digitalisering inom vården kan förbättra för patienterna och om ett nytt klimatsmart passivhus för kallt klimat, som utvecklats genom vår satsning på utmaningsdriven innovation. Vi intervjuar också intressanta personer som gjort betydande insatser för att främja innovation. I det här numret intervjuas den indiske entreprenören och innovatören Sam Pitroda, som bidragit till it- och telekommunikationsrevolutionen i sitt hemland. Det är en fascinerande personlighet och en spännande livshistoria. Trevlig läsning! Svanenmärkning in här Charlotte Brogren INNOVATION nr 1 mars 2015 3 Foto:loopwheels Ett exempel från tusentips.se, Loopwheel, cykelhjulet som använder tre ihopvikta bladfjädrar för unik fjädringskomfort samtidigt som de ersätter ekrarna. Se till att misslyckas ordentligt Foto: Douglas Fairbairn Victoria och Daniel besökte Silicon Valley Återuppfinn hjulet, se till att misslyckas ordentligt och sluta brainstorma – det är några tips för att lyckas med innovationsledarskap. Innovation är på modet och påstås vara nödvändigt för att överleva framtidens fallgropar och tvära kast. Men hur skapar man innovation? Vem ska göra det? När ska vi hinna med det? Det är några av de frågor som webbplatsen och mobilappen Tusen tips ger svar på. Med utgångspunkt i erkänd vetenskaplig forskning om innovation, kreativitet och ledarskap publiceras varje vardag ett tips om innovationsledarskap för att hjälpa chefer att leda människor på ett medvetet och insiktsfullt sätt. Bakom sajten står Leif Denti, forskare i innovationspsykologi vid Göteborgs universitet, och Martin Kreuger, journalist och ledarskapskonsult med bakgrund som chefredaktör för tidningen Chef. tusentips.se I mitten av januari var Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel i Silicon Valley för ett tre dagar långt studiebesök. Paret träffade svenska start up-bolag och fick ta del av den dynamiska miljö för innovativa teknikbolag som finns i Silicon Valley. De träffade investerare, inkubatorer och industriaktörer. – Vi har bland annat besökt biltillverkaren Teslas fabrik och Runway som är en av San Franciscos hetaste inkubatorer, där Victoria och Daniel fick träffa grundaren Allan Young. Vi har också besökt nya stjärnor på datahimlen som företaget Stripe som sysslar med betallösningar, berättade Anne Lidgard på VINNOVAs kontor i Silicon Valley för Expressen. VINNOVA arrangerade besöket tillsammans med Business Sweden, svenska generalkonsulatet i San Francisco och Nordic Innovation House. 4 INNOVATION nr 1 mars 2015 Förmågan att tänka nytt och att omvandla idéer till något nyttigt för samhället, är centralt för en hållbar tillväxt. Därför har VINNOVA och ESBRI startat Nytt&Nyttigt – en uppsatstävling på temat innovation, kommersialisering och nyttiggörande. Tävlingen är öppen för uppsatser och examensarbeten som är framlagda vid svenska högskolor och universitet under läsåret 2014–2015. De tre bästa bidragen vinner resestipendier på 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor. Senast den 26 juni ska uppsatsen och anmälan vara inskickade. innovationsuppsats.se illustration: colourbox Uppsatstävling om innovation Kort & Koncist Påbörja resan foto: colourbox mot social innovation Röd stuga i Dalarna samlar spelutvecklare i sommar I sommar samlas 20 spelutvecklare från hela världen i en röd stuga i Dalarna. Där ska de gnugga sina geniknölar ihop med målet att ta fram nya spel för datorer och mobiltelefoner. Deltagarna i spelutvecklingsprojektet Stugan bjuds på kost, logi, tillgång till fibernätverk och närhet till en badsjö. De unga spelutvecklarna tävlar om att förverkliga sina drömmars spel och de får tips av några av världens främsta spelutvecklare. Äventyret kommer att kunna följas via YouTube. Satsningen får stöd av VINNOVA, och initiativtagarna skjuter också till egna pengar. 1 200 000 000 1,2 miljarder kronor till små och innovativa företag i Sverige Almi Företagspartner AB och Europeiska investeringsfonden (EIF) har tecknat avtal om en garanti för ett nytt tillväxtlån till innovativa företag. Avtalet innebär att Almi kan låna ut 1,2 miljarder kronor över en tvåårsperiod. EIF:s garanti innebär att fler innovativa företag över hela Sverige nu kan få tillgång till finansiering för utveckling, tillväxt och expansion med förmånliga villkor. VINNOVAs nya program Social innovation vänder sig till dig som har idéer till sociala innovationer. Under våren 2015 erbjuder vi ett uppstartsstöd på upp till 300 000 kronor för aktörer som identifierat en ny idé och vill påbörja resan från idé till verklighet. Förenklat kan sociala innovationer förklaras som nya sätt att möta samhällets utmaningar genom innovativa tjänster, produkter, processer och metoder. Barnavårdscentraler och förskolor är exempel på sociala innovationer som sedan länge införlivats i de offentliga trygghetssystemen i Sverige. Ett samtida exempel på en social innovation är den ideella föreningen Kodcentrum, som vill ge barn och unga tillgång till gratis kunskap om kodning. Det gör det för att möta den stigande bristen på programmerare och framtida brist på ingenjörer. De vill också göra fler tjejer intresserade av teknik och ge dagens unga it- och teknikkunskap för att de ska kunna ta aktiv del i demokratiutvecklingen. – Forskning visar att ju tidigare du introduceras till programmering och teknik, desto bättre är utvecklingspotentialen. Vår målgrupp är därför barn och unga mellan 9 och 13 år. Via ökad kunskap vill vi göra dem till aktiva producenter istället för passiva konsumenter av digitala tjänster och verktyg, säger Emelie Dahlström, verksamhetschef för Kodcentrum. Utlysningen Social innovation stänger den 21 april klockan 14.00. VINNOVA.se/socialinnovation Musik i vården och ny ställning för plasthandskar Ett nytt sätt att använda data som kan förbättra sjötrafiksstatistiken, en ny typ av ställning för plasthandskar för att minska bakteriekontaminering i vården och musik som ett verktyg i demensvården. Det är några av de projekt för innovation i offentligt finansierad verksamhet som får finansiering av VINNOVA. Projekten får finansiering genom utlysningen »FRÖN - För ökad innovation i offentligt finansierad verksamhet« . De kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra aktörer som blivit beviljade medel får stöd för att planera, utveckla eller införa behovsdrivna innovativa lösningar i sina verksamheter. 21 projekt får dela på 11,5 miljoner kronor. foto: colourbox INNOVATION nr 1 mars 2015 5 De skyddar Text Lotta Fredholm Foto Björn Wilde från cyber roboten År 2011 fick grundarna bakom företaget Sentor stöd från VINNOVA för att utveckla sin affärsidé ScrapeSentry. I dag har denna del av verksamheten 20 anställda, både i Sverige och utomlands. Produkten är en oumbärlig företagstjänst – ett skydd mot att konkurrenter stjäl data från företagets webbplats. 6 INNOVATION nr 1 mars 2015 INNOVATION nr 1 mars 2015 7 Martin Zetterlund är chef för företaget ScrapeSentry och delägare i Sentor AB. Anti-Scraping Syfte Att färdigställa nästa generation av Sentors egenutvecklade plattform för analys av användar beteenden. Tidsperiod 2011–2012 Finansiering 2 200 000 kronor från Forska&väx Läs mer » DET KAN HANDLA OM TELEMARKETINGFÖRETAG SOM LÄGGER BESLAG PÅ EN MASSA TELEFONNUMMER « Historien började år 2006, när Martin Zetterlund, chef för företaget ScrapeSentry och delägare i Sentor AB, fick en förfrågan från Storbritanniens motsvarighet till Gula Sidorna, Yell.com. – De behövde hjälp med att skydda sina data och undrade om vi kunde lösa det problemet, säger Martin Zetterlund. Han och två kolleger arbetade fram en produkt och efter något år hade de tagit fram en plattform åt företaget. De insåg då att tjänsten, som skyddar mot scraping, eller skrapning på svenska (att någon utomstående utvinner och samlar viss information från webbsidor automatiskt med hjälp av dataprogram) 8 INNOVATION nr 1 mars 2015 var något som även andra företag skulle kunna ha nytta av. – Men vi överskattade marknadens mognad, och det tog hela två år innan vi hittade nästa kund, säger han. Stoppar tjuven Tjänsten innebär i korthet en möjlighet att stoppa utomstående som via robotar eller datorprogram interagerar med en webbsajt. Martin Zetterlund beskriver problemet som Yell stod inför. – All deras data är publik, vilket innebär att den ligger ute på hemsidan. De har lagt ner tid och pengar på att samla in informationen och dessutom adderat värde genom att exempelvis sortera, verifiera och paketera den. Men vem som helst kan gå in på sidan och bara ta information, säger han. Det kan handla om telemarketingföretag som lägger beslag på en massa telefonnummer eller rena spamsajter som skapats med målsättningen att komma högt upp i sökmotorn Googles ranking för att få personer som söker efter vissa produkter och tjänster att klicka på deras annonser istället. Ett annat exempel på en bransch som har haft stora problem med att utomstående aktörer använder data från deras hemsidor är lågprisflygbolagen. De tjänar i princip inga pengar på att flyga folk, utan på olika kringtjänster – som försäkringar, hyrbilar, hotell, Sentor.se försäkringar och allt annat som de kan sälja under bokningsprocessen. – Onlineresebyråer har sett detta och genom att dra kunderna till sina sajter istället kan de dynamiskt paketera ihop resorna och sedan automatiskt genomföra bokningar på flygbolagets sajt. På detta sätt kan onlineresebyrån ta i princip hela vinsten för passageraren från flygbolaget, säger Martin Zetterlund och fortsätter: – Och det är inte ens olagligt, bara tveksam affärsmoral. Själva tjänsten innebär att ScrapeSentry övervakar klientens hemsidor för att se hur de som är inne på sidorna beter sig, hur sökandet ser ut, hur ofta man är där och även identiteten hos besökaren. Det går då att med hjälp av exempelvis sökmönster fånga upp om det handlar om en robot eller ett datorprogram som metodiskt samlar in data. Det syns inte på sidan att den är skyddad på detta vis, utan företaget lyssnar passivt – »vi ser en spegelbild av trafiken på sidan«, som Martin Zetterlund uttrycker sig. Stöd i rätt tid År 2010 började de få alltfler kunder och insåg då att den tekniska lösning som fungerat för Yell inte passade andra. Man behövde ett smart sätt för att kunna skala upp och anpassa lösningen oavsett vem kunden var. I detta kritiska Det gäller att skydda sin data på bästa sätt. Tjuvar finns överallt – även i cybervärlden. »SCRAPESENTRY ÖVERVAKAR KLIENTENS HEMSIDOR för att se hur de som är inne på sidorna beter sig« läge sökte man och fick stöd från VINNOVA. – Det finansiella stödet möjliggjorde att vi kunde satsa på att utveckla plattformen och skapa en långlivad och livskraftig produkt. Hade vi inte fått den chansen hade vi varit tvungna att söka externa pengar, vilket hade tagit fokus från själva jobbet, säger Martin Zetterlund. I dag har företaget kontor i London och i Boston, och ser USA som den marknad som kommer att växa mest. Men huvudkontoret ligger i Stockholm. – Det vi behöver göra i USA är att utveckla våra sälj- och marknadsfunktioner, men själva produktutvecklingen och leveranser görs med fördel från Sverige, säger Martin Zetterlund. Enligt honom är detta en bransch som ännu är i sin linda. – Inom de närmaste åren kommer det stå alltmer klart att information är något viktigt som man sätter värde på. I Sverige är förståelsen ännu liten, men den växer i de engelskspråkiga länderna, säger han. k Kontakt Alexander.Alvsilver@VINNOVA.se Ny databas ger svar om innovationer när ny teknik blir tillgänglig och dels uppstår de när förändringar i omvärlden tvingar fram nytänkande. Innovationsdatabasen fick nyligen finansiering av VINNOVA för att vidareutvecklas. Den ska bli ännu bättre på att fånga upp olika typer av innovationer för är att öka kunskaperna om drivkrafterna bakom nya produkter och tjänster. k foto: colourbox Josef Taalbi och Karolin Sjöö på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har byggt upp en databas över svenska innovationer. Databasen omfattar 4 000 innovationer från åren 1970–2007. Med hjälp av databasen ska forskarkollegorna studera hur innovationer uppstår. De har sett två mönster. Dels uppstår innovationer ur möjligheter INNOVATION nr 1 mars 2015 9 sökbar i Text Klara Möller Norén illustration Matilda Hall Recco är ett väl beprövat system för att söka efter skidåkare som begravts i laviner. Nu kan tekniken hitta ännu fler. detektor med kraft Harmonisk radar En signal med specifik frekevens skickas ut från detektorn. Den tas emot och fördubblas av reflektorn, för att sedan ekas tillbaka. Tekniken gör signalen lätt att skilja ut bland andra frekvenser, även i intensivt brus. 10 INNOVATION nr 1 mars 2015 reflektor i kläderna Alltid sökbar Reflektorerna är små, lätta och ständigt påslagna. De finns insydda i skidjackor, fästa på hjälmar och monterade i pjäxor hos över 200 olika skidsportmärken. Du behöver alltså aldrig komma ihåg att ta med eller slå på systemet. En lavin i Åre 1973 var startskottet för Recco. Grundaren Magnus Granhed deltog i sökandet efter att stora snömassor plötsligt rasat och slitit med sig allt i sin väg. Känslan av hjälplöshet under det planlösa letandet födde tanken att det måste finnas ett bättre sätt. Olyckan skördade två liv, skidåkare som hittades under snön långt efter att de dött av syrebrist. Nyexaminerade civilingenjören Magnus Granhed återvände till Kungliga tekniska högskolan. Efter flera års forskning och tester såg Recco marknadens ljus 1983. Recco utnyttjar elektromagneter för att skapa en harmonisk radar (se nedan). Tekniken har varit densamma sedan start, men förfinats i ständigt mindre och lättare enheter. Den första detektorn vägde 16 kilo, idag har motsvarande detektor en vikt på knappt ett kilo. Räckvidden har gått från fem till cirka 200 meter. – Nu har vi gjort tvärtom och tänkt stort, säger Johan Sauer, Recco. Vår senaste detektor väger 100 kilo. Den kan bäras av båt eller helikopter och söka av stora ytor i hög hastighet. Kontakt Lars.Gustavsson@VINNOVA.se Recco Syfte Utveckla en produkt som möjliggör användning av Recco-tekniken under hela året och med ett större användningsområde. Tidsperiod 2012–2014 Finansiering VINNOVA bidrar med 3,6 miljoner kronor inom programmet Forska&väx 2012 Läs mer recco.se inte bara snö berg och skog Inom projektet har arbete påbörjats för att flera olika tillverkare ska integrera reflektorer i kläder och utrustning för vandrare, klättrare, cyklare med flera friluftssportare. stora sökavstånd Stora ytor snabbt Den nya kraftfulla detektorn kan hänga under en helikopter och har kapacitet att uppfatta reflektorsignaler på stort avstånd i en hastighet på 60–70 knop. Det gör att den kan söka av stora områden snabbt. INNOVATION nr 1 mars 2015 11 »INNOVATION HANDLAR OM människor« 12 INNOVATION nr 1 mars 2015 Han beskrivs som mannen som ligger bakom Indiens IT-under. I 32 år har han jobbat med att modernisera landet. Allt började med att Sam Pitroda inte kunde ringa till sin fru hemma i USA. Text Monica Walldén Foto Anette Andersson Det är dags för en av huvudtalarna vid VINNOVA:s årskonferens på temat Sverige i global konkurrens. En man med långt, bakåtkammat, yvigt vitt hår, kritvit skjorta och rosaprickig slips under den grå kostymen ställer sig på scenen och förklarar vad som krävs för att innovationer ska föra civilisationen framåt. – Allt vi gör i dag är föråldrat. Vi har ett tankesätt som härstammar från 1800-talet och använder 1900-talets processer för att hantera 2000-talets behov. Hans budskap är att innovation handlar om människor. – Regeringar uppfinner inte, företag uppfinner inte. Det är människor som uppfinner. Och i dag är det de ungas teknologi som gäller. Det är den unga generationens kunskap och begåvning som behövs. Egentligen heter han Satyanarayan Gangaram Pitroda men är mer känd som Sam Pitroda. Han har starkt bidragit till telekommunikations- och teknik revolutionen i Indien, med 100 patent i bagaget och många år som rådgivare åt Indiens premiärministrar. Denne sociala entreprenör och innovatör har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att lösa sitt hemlands stora utmaningar. – Världens skarpaste hjärnor är upptagna med att lösa de rikas problem. Det är där pengarna och prestigen finns. Det innebär att de problem världens fattiga står inför inte får rätt kompetens, och dessa problem är de riktigt komplexa, säger han under vår pratstund dagen före konferensen. Som ett av åtta barn till fattiga och lågutbildade föräldrar fascinerades den unge Sam Pitroda av att den amerikanske presidenten Kennedy bestämt sig för att skicka en människa till månen. Den romantiske och idealistiske unge mannen beslöt att med sin indiska masterutbildning i fysik i bagaget INNOVATION nr 1 mars 2015 13 »DET ÄR OMÖJLIGT, DEN HÄR MANNEN säljer bara drömmar« Indira Gandhis rådgivare om Sam Pitroda. bege sig till möjligheternas land för att fortsätta sina studier. Efter att ha kompletterat med en masterutbildning i elektronik blev digitala telefonväxlar hans fokus, och efter ett antal patent var han med och grundade ett företag i Chicago som fem år senare såldes för 50 miljoner dollar. Livsomvälvande beslut Sam Pitrodas första återbesök till Indien, 15 år efter ankomsten till USA, fick avgörande konsekvenser för hela Indiens framtida vägval. Väl framme i Delhi var det omöjligt för honom att ringa till sin fru hemma i Chicago, eftersom telefonnätet inte fungerade. – Då bestämde jag mig för att detta måste jag fixa till! säger han. När jag kom hem igen berättade jag för min fru att jag hade kommit på vad jag skulle göra de kommande tio åren. Enligt egen utsago var han både arrogant och okunnig, men han betonar att okunnighet är en stor tillgång. – Om jag hade vetat allt jag vet i dag hade jag aldrig ens försökt, skrattar han. Medan resten av världen riktade in sig på telefontäthet insåg Sam Pitroda att det inte skulle lösa Indiens problem. I stället ville han utveckla lösningar som skulle ge varje by i hela landet tillgång till telefon. Det krävde ett telefonväxelsystem som fungerade på landsbygden, men som var helt olikt de befintliga systemen. Men frågan var hur han skulle gå tillväga för att kunna genomföra ett 14 INNOVATION nr 1 mars 2015 sådant enormt arbete och få kontakt med rätt människor. Sam Pitroda var bara en besökare i sitt forna hemland och hade inga kontakter. Efter en tids påtryckningar blev han lovad tio minuter med premiärminister Indira Gandhi. – Jag avbokade mötet. Det var totalt poänglöst att sitta där med henne i tio minuter. Jag skulle behöva en timme för att ha en chans att förklara vad det var jag ville göra. Så jag krävde ett längre möte. Det tog åtta–nio månaders envishet innan Sam Pitroda år 1981 äntligen fick sin timme med Indira Gandhi då han kunde presentera sin vision. – Hon tilltalades av idén, även om hon inte förstod mycket av vad jag sa. Jag lyckades övertyga henne om att telekommunikation skulle förvandla Indien, att landets många unga skulle vara skickliga på IT. Och det krävs inget pengakapital för att utveckla mjukvara. Det räcker med papper, penna och begåvning. Engagerade hela landet Alla tog inte emot Sam Pitrodas idé med öppna armar. »Det är omöjligt, den här mannen säljer bara drömmar«, fick Indira Gandhi höra från sina rådgivare. Men ändå gav hon honom chansen att förverkliga visionen. Hjulen hade satts i rullning. När Rajiv Gandhi tog över som premiärminister tre år senare, efter mordet på modern Indira Gandhi, beslöt Sam Pitroda att flytta till baka till Indien med familjen och bli indisk medborgare på nytt. Som Rajiv Gandhis rådgivare och vän ägnade han sedan tio år åt att bygga upp landets IT-industri och med teknikens hjälp hantera landets stora strukturella problem med bland annat telekommunikation, vattenförsörjning, utbildning och behov av vaccination. – Det var helt galet. Vi sysselsatte 20 miljoner människor och alla från de statliga myndigheterna till delstats regeringarna var engagerade. Vi insåg inte hur hårt vi pressade oss. Och till slut fick jag en hjärtinfarkt och var tvungen att genomgå en bypassoperation. En dramatisk tid följde. Sam Pitroda blev utskriven från sjukhuset, men Rajiv Gandhi förlorade nästa val och den nya regeringen anklagade Sam Pitroda för korruption. Även om dessa anklagelser aldrig ledde till något skrämde de hans familj som flyttade tillbaka till USA. Kort därefter, 1991, blev även Rajiv Gandhi mördad. – Jag var förkrossad. Och då hade jag förbrukat hela mitt kapital och var tvungen att återvända till USA för att bygga upp mitt liv på nytt igen. Nationell kunskapskommission Med hjälp av ett patent för elektroniska kalendrar, som hade använts olovandes av en rad elektronikföretag, fick Sam Pitroda chansen att börja om. Han startade flera företag och utvecklade flera patent, bland annat för mobila betaltjänster. År 2004, då Kongresspartiet åter kom till makten, var tiden mogen för Sam Pitroda att återvända till Indien och fortsätta arbetet. Nästa stora utmaning för landet var utbildning och kunskap. Sam Pitrodas lösning på detta var en nationell kunskapskommission där alla aspekter av kunskap fanns med: utbildning, entreprenörskap, in novation, patent, copyright, bibliotek, språk, översättning, bredband. – Jag har ingen bakgrund inom utbildningsväsendet, men det går att klura ut hur man ska göra. Det är en systembrist och min expertis var väldigt stora system. Sår frön Fem år och 300 rekommendationer till regeringen senare fortsatte arbetet med att göra offentlig information tillgänglig för befolkningen digitalt och ansluta samtliga kommuner till ett digitalt nät med optisk fiber. År 2010 grundade han det nationella innovationsrådet för att fokusera på innovation på samhällets alla nivåer och skapa ekosystem som underlättar innovationsprocesser. – Mycket av detta kommer att ta 20 år. Det vi gör är att så frön. När Kongresspartiet förlorade valet 2014 valde Sam Pitroda att kliva av. Nu lägger han sin tid på att skriva böcker, bygga upp företag i USA och att måla. Han har nyligen haft utställningar i Paris och Wien. – Det var dags att luta sig tillbaka och vila lite, säger han. Men hans uppfattning om att vila skiljer sig från de flesta andras. Varje morgon börjar Sam Pitroda dagen med att sopa golven, något hans fru inte kan förstå eftersom de har städhjälp. – Det ger mig en verklighetsanknytning. Det är de små sakerna som är viktiga i livet. Min son brukar gräla på mig och säga att jag borde vara mångmiljonär, men i stället har jag tillbringat så många år i samhällets tjänst. Vad har jag fått för det? Och jag svarar honom att han kommer att komma på det en dag. Vi gör alla olika resor i livet. k Personalia Ålder 72 år Bor Chicago, USA Familj Fru, en son, en dotter och ett barnbarn Senaste bok Läser inte böcker, men däremot The Economist från pärm till pärm. Senaste film Frozen med barnbarnet Det här driver mig Lusten att arbeta. Min pappa lärde mig att livet handlar om hårt arbete och min mamma lärde mig att älska allt jag gör. Och så lever jag mitt liv. Förebilder Mahatma Gandhi (enkelhet, uppoffring och kärlek) och Albert Einstein (genialitet) Motto Att inte göra saker rätt, utan att göra rätt saker. Fritid Jag har ingen fritid, men pratar med mitt 3,5-åriga barnbarn på Skype varje dag. INNOVATION nr 1 mars 2015 15 Subarktiskt klimat ligger mellan polarklimat och tempererat klimat. Vintrarna är långa och kalla medan somrarna är korta. Maximalt tre månader om året har en medeltemperatur på 10 °C eller över. Varmt 16 INNOVATION nr 1 mars 2015 Världens nordligaste passivhus i subarktiskt klimat står färdigt för inflyttning i Kiruna. Det är byggt för extremt låg energiförbrukning och med synsättet att vara en del av en helhet. Text Anita Björkqvist Foto Colourbox även i kallt klimat Latitud 67.85176°N Longitud 20.22821°E INNOVATION nr 1 mars 2015 17 » MED KLIMATFÖRÄNDRINGARNA KOMMER NEDERBÖRDEN ATT ÖKA OCH SYSTEMEN BELASTAS HÅRDARE.« Lena Goldkuhl attract Syfte Att gemensamt utveckla innovativa sektorövergripande varor och tjänster för attraktiva livsmiljöer i kallt klimat inom fyra behovsområden. Tidsperiod 2012–2014 – Subarktiskt klimat är kallt. Medeltemperaturen i Kiruna i juli är tolv grader. Det säger väl lite om miljön som det här passivhuset är byggt i, säger Lena Goldkuhl, koordinator för projektet Attract, som passivhuset är en del av. Huset kom till som ett resultat av konsortiesamarbetet inom Attract, helt enkelt genom att representanter från Kiruna kommun och byggföretaget NCC började prata med varandra. Passivhuset är baserat på ett tidigare koncepthus från NCC, Kuben, som har uppgraderats till passivhusstandard i andra delar av landet. Nu har det trimmats ännu mer tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet, Tekniska Verken i Kiruna AB och ett flertal andra företag för att klara det mycket kalla klimatet i Kiruna. Projektet Attract är ett exempel på hur samhälleliga och miljömässiga utmaningar kan lösas på innovativa sätt när kommuner, forskare och företag samarbetar. Det nya husetberäknas få en energiförbrukning på 7 000 kilowattimmar per år. Huset ska värmas av kropps värme och värmen från elapparater och belysning, kompletterat med fjärrvärme, bland annat spillvärme från LKAB-gruvan. Det är försett med solceller som gör det delvis självförsörjande med hushållsel. Det är byggt med ett energieffektivt isoleringsmaterial som gör att väggarna inte är mycket tjockare än i ett vanligt Varmt och skönt inne på ett miljövänligt sätt även i kallt klimat. hus. Alla hål – utom de som ska vara där förstås – är tilltäppta och huset har utsatts för provtryckning för att kontrollera att det är ordentligt isolerat. Fönstren är specialutformade och fyllda med gas för att isolera maximalt, och den som duschar i huset får göra det på NASA-vis. Det vill säga att det använda vattnet samlas upp i golvbrunnen, renas i ett internt reningsfilter och återanvänds under duschningen. Först när man har duschat färdigt spolas det ut helt. En tiominutersdusch förbrukar på det sättet bara fem liter vatten totalt. Metoden gör att man sparar 90 procent vatten och 80 procent energi. Det sjunde huset Huset har grönt tak i två olika varianter, eftersom man vill undersöka vilket av dem som bäst håller kvar och kanske till och med renar nederbörd och därmed avlastar dagvattensystemet. – Med klimatförändringarna kommer » I SVERIGE UTGÅR MAN IDAG FRÅN ATT DET ÄR SOMMAR ÅRET OM NÄR MAN PLANERAR UTEMILJÖER I STÄDER.« Maria Viklander 18 INNOVATION nr 1 mars 2015 nederbörden att öka och systemen belastas hårdare, säger Lena Goldkuhl. Passivhuset är en av många delar av Attract, ett forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras av bland annat VINNOVA i programmet Utmaningsdriven innovation. Kiruna och Gällivare kommuner, 40-talet forskare från sju olika forskningsämnen vid Luleå tekniska universitet och ett 20-tal aktörer från näringslivet är engagerade i projektet, som är inne i sin tredje fas. Projektledare för Attract är professor Maria Viklander, Luleå tekniska universitet. Attract är en förkortning av Attrac tive and Sustainable Cities in Cold Climate (Attraktiva och hållbara städer i kallt klimat). I januari nominerades passivhuset, eller Det sjunde huset som det har döpts till, till det prestigefyllda priset Årets bygge, som är ett samarbete mellan Svensk Byggtjänst och tidningen Byggindustrin. Passivhuset och dess kringmiljö ska utvärderas under två år. Själva huset ska fungera både som bostad och som forskningslaboratorium. Det har försetts med teknisk utrustning som bland annat ska mäta det ekologiska avtryck som huset gör. Men också den innovativa infrastruktur som har anslutits till huset ska testas. Exempelvis leds fjärrvärme, vatten foto: joanna redman Finansiering VINNOVA har bidragit med 10 000 000 kronor genom programmet Utmanings driven innovation. och avlopp till och från huset i en låda som inte är nedgrävd på frostfritt djup. Tanken är att ledningen med fjärrvärme ska hålla vattenledningarna frostfria. För att nå frostfritt djup, tre meter i Kiruna, måste man spränga ner ledningarna i berget, eftersom jordskorpan är så tunn. Det är en dyrbar process. Men också på ställen med tjockare jordskorpa sparar man stora summor pengar med den här lösningen. Inom Attract har man nu verifierat att produkten är redo för marknaden. Testa nya innovativa lösningar Attract arbetar med helheten och undersöker därför sociala och ekologiska aspekter utöver de tekniska och ekonomiska lösningarna på huset och kringmiljöns utformning. Till exempel ska de boendes upplevelser av inomhusmiljön och av de innovativa teknikerna undersökas. De nya lösningarna som tas fram kommer att testas i samband med de stora samhällsomvandlingarna som pågår i Gällivare och Kiruna kommuner. I Kiruna ska ett nytt centrum byggas cirka tre kilometer från det nuvarande, som ska rivas därför att det bildas sprickor i marken av gruvbrytningen i LKAB-gruvan. Mycket nytt ska byggas på kort tid i ett extremt klimat, det skapar stora möjligheter att testa nya innovativa lösningar. I Gällivare utvecklar Attract och ett antal företag en så kallad Vitplan, som ska möjliggöra en bättre stadsplanering för vinterförhållanden. – I Sverige utgår man idag från att det är sommar året om när man planerar utemiljöer i städer, men i Vitplanen ska det finnas riktlinjer som tar hänsyn till bland annat snöröjning, halka och snösmältning, för att minska samhällskostnaderna för snöröjnings- och översvämningsskador. Utgångspunkten är att se snön som en tillgång, inte som ett problem, säger projektledaren Maria Viklander. Världen över bor det ungefär en och en halv miljard människor i kallt klimat, som kan komma att dra nytta av lösningarna som forskningsprojektet Attract utvecklar i Kiruna och Gällivare. k Lästips I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om hur du bäst arrangerar en innovationstävling, om innovationsslussar i hälso- och sjukvården och om hur man lyckas med att föra in nya innovationer i stora organisationer. vinnova.se/publikationer Innovationstävlingar – En guide Innovationstävlingar är en beprövad och allt populärare metod för att stödja och påskynda förändringar i världen inom områden där det behövs mer innovation. Genom en innovationstävling belönas den som först eller effektivast kan lösa en definierad utmaning. Denna guide visar hur tävlingar kan användas för att finna 1 INNOVATIONSTÄV ADOPTING INNOVATIONS LINGAR IN ENPRIMARY GUIDE CARE: LESSONS 1 lösningar på problem världen över och under vilka förhållanden tävlingarna kan vara användbara. Guiden ger råd och praktiska verktyg till dig som ska utforma och anordna en innovationstävling. INNOVATIONSTÄVLINGAR En guide Social innovation Allt fler är eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas. Sociala innovationer kan skapa stora samhällsvinster och behövs för att våra samhällsfunktioner ska förändras i takt med tiden. Förenklat kan sociala innovationer förklaras som VINNOVA INFORMATION VI 2015:04 nya sätt att möta samhällets utmaningar genom innovativa tjänster, produkter, processer och metoder. I den här broschyren lyfter vi fram tio exempel på social innovation i projekt finansierade av VINNOVA. Slututvärdering innovationsslussar inom hälso- & sjukvården VINNOVA har satsat på innovationsslussar i sex landsting/regioner för att ta tillvara vårdpersonalens idéer och utveckla produkter eller tjänster som kommersialiseras eller bidrar till att förbättra hälso- och sjukvården. Slutrapporten om satsningen visar att innovationsslussarna varit lyckade och lett till ett ökat samarbete mellan hälso- och sjukvården, företagen och det omgivande innovationssystemet. Samtliga innovationsslussar är nu permanentade och fortsätter efter VINNOVAs finansiering med stöd från respektive landsting eller region. The many Faces of Implementation Problemet med att implementera innovationer och nya lösningar i organisationer har intresserat forskare sedan 1970-talet. Men forskningen till trots så misslyckas många försök att genomföra förändringar i organisationer. Den här rapporten presenterar en översikt över förutsättningarna FROM OPEN DATA Social innovation VINNOVA RAPPORT VR 2014:07 Slututvärdering Innovationsslussar inom hälso- och sjukvå rden Martin Fröberg, Johannes Henriksson & Anna Zingmark - Ramböll VINNOVA REPORT VR 2014:06 för att lyckas implementera IT-innovationer i komplexa organisationer och kan hjälpa beslutsfattare att planera hur de ska gå från pilot till brett införande av nya IT-lösningar. Rapporten är skriven på engelska. The many Faces of Implementatio n Vivian Vimarlund & Christina Keller - Jönköping Internation al Business School Kontakt Rebecka.Engstrom@VINNOVA.se INNOVATION nr 1 mars 2015 19 till bilen Text Karin Aase Foto Colourbox (Montage) En förflugen tanke om en vackrare, stickad motorhuv blev till ett helt nytt lättviktsmaterial, unikt i sitt slag i världen. Åsa Lundevall på Swerea IVF, projektledare för Metmask, berättar hur stickad metall i laminat kan förändra hela branscher. För några år sedan, i slutet av 00-talet, satt Åsa Lundevalls kollega i sin bil och tänkte på stickningen som låg och väntade där hemma. Metallurg som hon var slogs hon av tanken att det hade varit väldigt häftigt att kunna använda sticktekniken, kombinera med metalltråd och sedan sticka en ny, roligare variant av motorhuv. Sedan tänkte hon inte mer på det förrän VINNOVA 2009 hade en utlys- 20 INNOVATION nr 1 mars 2015 ning där de erbjöd forskare att söka pengar till hypotesprojekt: lite vildare idéer på grundstadiet där man förvisso inte kunde garantera att nå ett visst resultat, men där man skulle kunna göra smärre revolutioner om man lyckades. – Då väcktes tanken hos oss – tänk om det faktiskt skulle fungera att använda stickad metall för att ersätta dagens solida material, berättar Åsa Lundevall. Förmodligen skulle en sådan produkt bli mycket lättare, samtidigt som den skulle kunna stickas i form istället för att pressa plåt. Plus att man skulle slippa en massa spill och dyra verktyg. Sagt och gjort, ansökan skickades in och beviljades. Men att sticka metalltråd är en komplicerad process som kräver speciella och väldigt ovanliga maskiner. Som tur var fanns en helt unik sådan på Textilhögskolan i Borås, INNOVATION nr 1 mars 2015 21 bara en timme i bil från Swerea IVF:s kontor i Göteborg, och tillsammans började man nu experimentera med olika tekniker och dimensioner. – Vi tittade också på olika tillämpningar och insåg att stickad metall som en komponent i laminat, ett material som består av flera olika skickt som sitter ihop ovanpå varandra, var ett område som kunde vara väldigt spännande att utforska. Så pass spännande att Åsa Lundevall och hennes kollegor bestämde sig för att sätta ihop ett nytt projekt – Mate rial effektiva skräddarsydda laminat (förkortat Metmask). Textilhögskolan, som fortfarande ingick i teamet, kompletterades med en laminattillverkare som stod för branschkunskaperna samt inkubatorn vid högskolan i Borås för att även få med affärsperspektivet. 2011 skickades ansökan in och projektet satte igång. Ett laminat togs fram där mellanskiktet utgjordes av stickad metall och projektgruppen började sedan undersöka och utveckla materialet. – Vi ville se vilka faktorer som var viktigast, om det var ytplåtarna, fogningen, tråden, sticktekniken eller något annat. Liknar vanlig stålplåt Under projektets gång jobbade gruppen vidare med dessa frågor och provade ett antal olika varianter av laminat och fogningstekniker. Forskarna utvärderade också hur delarna i laminatet påverkar faktorer som formbarhet, ytstruktur och böjstyvhet. Och resultaten har inte låtit vänta på sig. Testerna har visat att laminatet kan formas i befintliga plåtverkstäder med vanliga verktyg, att det både kan kall- och varmformas samt att det kan svetsas, limmas och lackas. – Vi har helt enkelt tagit fram ett material som kan användas på samma sätt som vanlig stålplåt. Det är visserligen fortfarande lite dyrare att ta fram, men vid en jämförelse med dagens plåtar har det väldigt många fördelar. Framförallt vill Åsa Lundevall framhålla den betydligt lägre vikten. Laminatet väger bara hälften så mycket som vanlig plåt. – Det här ger väldigt intressanta möjligheter, kanske framförallt för transportindustrin som skulle kunna minska sina bränslekostnader betydligt om de jobbade med fordon som vägde mindre. Svensk industri drivs hela tiden mot att man måste hushålla med råvaror och andra resurser på ett effektivare sätt, och då är vårt laminat ett väldigt effektivt sätt att minska det ekologiska avtrycket utan att ge avkall på materialets egenskaper. Men det är inte bara för fordonstillverkarna som Åsa Lundevall ser möjligheter utan inom alla branscher där materialets vikt är av betydelse. – Med lättare produkter minskar vi till exempel transportkostnaderna, och med lättare arbetsredskap sparar vi in på personalens ryggar och får en bättre arbetsmiljö. Ytterligare en fördel med laminatet (ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra) som gruppen har tagit fram är att det är ett helmetalliskt material. – I vanliga fall när du jobbar med lättviktskonstruktioner med flera olika material inblandade så får du väldigt lätt korrosionsproblem, samtidigt som olika material rör sig på olika sätt i olika temperaturer så att det uppstår spänningar. De problemen slipper man med det laminat som vi har tagit fram. Finalist i Forskar Grand Prix Projekt Metmask avslutades under 2014 och i samma veva fick det »Då väcktes tanken hos oss - tänk om det faktiskt skulle fungera att använda stickad metall för att ersätta dagens solida material« Åsa LundevALL 22 INNOVATION nr 1 mars 2015 uppmärksamhet av det mer ovanliga slaget. Åsa Lundevall gick nämligen till riksfinal i Forskar Grand Prix, en tävling med syfte att ge forskningskommunikation högre status och mer uppmärksamhet samtidigt som man vill visa fram bredden i svensk forskning. – Det var en kollega till mig som jobbar med kommunikationsfrågor som undrade om inte jag ville ställa upp, och jag sa att det kunde jag väl göra om de inte hittade någon annan. Men när jag hade sagt ja tror jag faktiskt att de slutade leta... Åsa Lundevall fick med hjälp av tävlingens coach ta fram en fyra minuter lång presentation där hon på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt skulle redogöra för projektet. På en scen. Inför en jury. – Det var både roligt och lite läskigt, men framförallt var det en påminnelse om hur viktigt det är att faktiskt nå ut med sin forskning på ett sätt som är tillgängligt. Lyckas du inte kommunicera vad det är som gör dina resultat unika blir rapporten lätt en hyllvärmare, oavsett hur välgjord den än är. Men även om projekt Metmask är avslutat undersöker Åsa Lundevall nu olika möjligheter att gå vidare med resultaten. Syfte Syfte att ta fram material effektiva skräddarsydda laminat. Tidsperiod 2011–2014 foto: Patrik Svedberg projekt metmask Finansiering VINNOVA bidrog till finansieringen med 2 160 000 kronor – Vi vet att vi har ett väldigt bra material, men det är inte färdigt att tas i produktion än utan behöver vidareutvecklas. Därför jobbar hon med att ta fram en projektgrupp bestående av stickare, metalleverantörer, laminattillverkare, formgivare, slutkunder, finansiärer, ja alla som krävs för att produkten ska kunna komma ut på marknaden. Och intresset är stort. – Vi har fått fram ett material som vi ser skulle kunna ha möjlighet att ersätta plåt, men som bara väger hälften så mycket och är helt unikt. Ändå tror jag att det här bara är början, jag ser fantastiska möjligheter i framtiden. k Det nya stickade materialet kan både svetsas, limmas och lackas. Kontakt Margareta.Groth@VINNOVA.se Lättare testa miljöteknik medelsindustrin, återvinning av plast och textilier och ny teknik för rening av fosfor och läkemedel i avloppsvatten. Det är några av de projekt som nu får stöd av VINNOVA inom programmet Testbäddar inom miljöteknikområdet. Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar VINNOVA på utveckling av testbäddar inom miljöteknikområdet. Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga företag, hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstill- fällen med bas i svensk miljöteknik. I december togs beslut om att finansiera åtta nya projekt med sammanlagt 15,5 miljoner kronor. foto: colourbox Miljövänlig rengöring inom livs- INNOVATION nr 1 mars 2015 23 Min pension e-hemtjänsten i Västerås Mina vårdflöden avancerad cancervård i hemmet Försäkringskassans app Mina sidor e-servicen Stad möter landsbygd Digitala tjänster kan ge effektivare välfärd som stärker medborgarnas förtroende. En kommande OECD-rapport granskar vilka metoder och strategier för digitaliseringen som är mest lyckade. Text Anita Björkqvist Rapporten rymmer flera svenska projekt i olika stadier: E-tjänsten Min pension, Mina vårdflöden, Försäkringskassans app Mina sidor, e-hemtjänsten i Västerås, avancerad cancervård i hemmet och e-servicen Stad möter landsbygd. Vissa är etablerade sedan länge, andra under utveckling. Tre av de svenska projekt som finns med har finansierats av VINNOVA. Rapporten visar tydligt att Sverige och de nordiska länderna ligger långt fram i utvecklingen. 24 INNOVATION nr 1 mars 2015 – Förhållandena här är bra för en snabb framväxt av digitaliserade tjänster. Det finns teknologi, kapacitet och dessutom en lång historia av register och statistik, säger Edwin Lau på OECD, som tillsammans med sin kollega Barbara Ubaldi skriver rapporten. Enligt honom brådskar det med att införa e-tjänster och IT-teknik i offentliga verksamheter, för att upprätthålla förtroendet för dem. Efter att den globala finansiella krisen bredde ut sig över världen 2008 har läget i många OECDländer varit ansträngt och spänningarna finns kvar. I de hårdast drabbade länderna följde ett minskat förtroende för de nationella regeringarna. Effektivare välfärd När tron på regeringen minskar riskerar offentliga förvaltningar och institutioner som tillhandahåller välfärdstjänster, till exempel undervisning, vård och omsorg att följa efter. Enligt OECD:s rapportörer kräver världsläget strukturella reformer. Skolor, myndigheter, sjukhus och så vidare måste bli effektivare och mer aktivt möta medborgarnas behov och förändrade krav. Den snabbt växande och allt äldre befolkningen i hela Europa är en utmaning. Det krävs att kostnader hålls nere och att statsfinanserna är i gott skick om en stat ska kunna bygga upp sina medborgares raserade förtroende på nytt. Det fungerar alltså inte att bara lägga mer pengar på välfärd, utan effektivitetskravet blir ännu mer akut när krav på välfärd ska balanseras med krav på en väl förvaltad ekonomi i balans. Vägen vidare är IT-teknik och digitalisering, eftersom det är verktyg med potential att öka produktiviteten. Samarbete är en annan viktig nyckel. Edwin Laus och Barbara Ubaldis rapport ska visa på metoder och strategier för att digitalisera välfärdstjänster. De samlar erfarenheter från redan genomförda projekt. Inte minst misstagen är viktiga att få med. – Det är onödigt att uppfinna hjulet flera gånger. Ju bättre länder och institutioner samarbetar kring digitaliseringen, desto lägre blir kostnaderna, säger Edwin Lau. Olika tillvägagångssätt Två av de länder som OECD tittat närmare på är Danmark och Sverige. Båda ligger i framkant, men det finns en hel del skillnader i hur länderna valt att digitalisera sina offentliga välfärdstjänster. Danmark arbetar uppifrån med en central, nationell styrning. Till exempel finns en gemensam offentlig strategi för digitalisering av välfärdstjänster fram till år 2030. Den uttalade ambitionen är att den ska frigöra stora summor skattemedel. Strategin ingår i den danska rege ringsplanen för tillväxt och omfattar sju områden, bland annat en kraftig framtida utbyggnad av vård på distans (telemedicin), robotar för städning och matning i vården, datorstöd i undervisningen samt införandet av ett nationellt vårdkort. En risk med central styrning är att själva implementeringen möter motstånd på lokal nivå, det vill säga att de som ska arbeta med de digi- Checklista inför digitaliseringar OECD:s rapportörer, Edwin Lau och Barbara Ubaldi, har sammanställt en checklista för beslutsfattare inför digitaliseringar i OECD:s medlemsländer. Den är fortfarande under utarbetning men några av punkterna som tas upp är: 1. Ha en klar och uttalad långtidsvision 2. Experimentera i pilotprojekt 3. Utveckla en solid affärsplan 4. Engagera aktivt yrkesverksamma i berörda branscher 5. Identifiera och engagera nyckelpersoner i brukargrupperna foto: colourbox Vabruari är över för denna gång. Försäkringskassans app »Mina sidor« gör det lättare att anmäla vård av sjukt barn. tala verktygen inte förstår dem eller vill använda dem. I Sverige måste digitaliseringen ske på de enskilda regionernas och landstingens initiativ, eftersom de är självbestämmande. OECD-medarbetarna har också sett att Sverige har en annan metod och går försiktigare fram. – VINNOVAs sätt att arbeta som en katalysator mellan akademi, näringsliv och det offentliga är mycket bra, säger Edwin Lau. Å andra sidan verkar Sverige ha problem med att skala upp och sprida innovationer till flera regioner. Karin Eriksson, som är programledare för innovationskraft i offentlig verksamhet på VINNOVA, håller med om den bilden. – Vi måste bli bättre på att se till att de goda idéerna från våra projekt sprids. Det handlar både om att lyfta fram det som har varit lyckosamt, men också om att våga visa de hinder man har stött på och hur man har hanterat dem. Ett exempel på hinder kan vara hur lagstiftningen ska tolkas. Ofta saknas juridisk praxis att luta sig mot, eftersom projekten tar fram arbetsmetoder eller hantering av data som är alldeles nya. Den danska strategin att digitalisering ska frigöra skattemedel finns i Sverige också, men är inte lika uttalad. – Projekten är inte bundna till att spara skattemedel, men vi tittar naturligtvis på vilka ekonomiska effekter projektet kan tänkas ge i slutändan. Om en ny teknisk lösning gör att en behandling initialt blir dyrare, så kan det gå att försvara exempelvis med att patienten behöver komma på färre läkarbesök, säger Karin Eriksson Sedan januari i år har VINNOVA har ett nytt samarbetsavtal med SKL, Sverige Kommuner och Landsting, som ska stimulera utvecklingen av smarta välfärdstjänster med stöd av ny teknik. VINNOVA har också en riktad satsning för att öka digitaliseringen i skolan, och inom övriga program kommer många ansökningar in som inbegriper digitalisering. k INNOVATION nr 1 mars 2015 25 Uppkopplat ger bättre vård Mina vårdflöden och IT-stöd för avancerad cancervård i hemmet är två svenska VINNOVA-finansierade projekt som finns med i OECD-rapporten. Båda kan skalas upp och spridas, precis det OECDrapportörerna poängterade som viktigt. Text Anita Björkqvist IT-stöd för avancerad sjukvård i hemmet (itACiH) är ett nytt, integrerat stödsystem för hela vårdprocessen, för att säkra och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, patient och teknisk vårdutrustning när patienter vårdas hemma. Det innebär att medicinsk utrustning hemifrån kan kopplas upp mot sjukhuset och att mobila vårdteam i hemmet enkelt kan hantera information med text, bild och video. Idag ökar andelen äldre i befolkningen och allt fler kroniskt sjuka kan vårdas bättre, men antalet vårdplatser på sjukhusen har minskat. Många patienter föredrar att vårdas hemma, men när sjukvårdspersonalens närvaro behövs dygnet runt, brukar vård på en palliativ avdelning vara den mest rationella lösningen. Med det nya IT-stödet kan patienterna även då vårdas i hemmet. Systemet har byggts upp i nära samarbete med sjukvårdspersonal som utvärderade det i sin dagliga kontakt med cancersjuka patienter som vår- 26 INNOVATION nr 1 mars 2015 dades palliativt hemma. Det byggdes stegvis, varje färdig del testades och utvecklades efter användarnas önskningar. I alla led i utvecklingen och utprovningen upptäcktes nya behov och nya lösningar som ledde till nya versioner av programmen. – Det gjorde att projektet fick en annan tyngdpunkt än vad vi trodde det skulle få, sjukvårdspersonalen hade många synpunkter och önskningar, säger projektledaren Boris Magnusson, professor i programvaruteknik vid Lunds universitet. Vi tror på den här metoden när man ska utveckla system för användare och när kartläggningen av behoven är en minst lika stor del av problemet som att forma lösningarna. Fyller ett behov Stödsystemet fyller en nisch, det fanns inget liknande när projektet började. Det utformades för palliativ vård av cancerpatienter, men kan även användas för andra diagnoser och andra behov. – Nu vårdas 100 cancerpatienter i Lund och Ystad med hjälp av det här stödsystemet. Vi räknar med att släppa det i hela regionen under året. Det är en trygghet för patienterna att veta att vårdpersonalen har full överblick över deras situation när de kontaktar vården, säger Boris Magnusson. Idag används lösningen också i vården av patienter med njursvikt. De har försetts med en enklare utrustning hemma, en våg och en blodtrycksmätare. – För patienterna innebär detta att vårdkvaliteten höjs. Deras värden mäts en gång per dygn, i stället för var tredje månad vid ett vårdbesök. En viktökning hos en njursviktspatient kan betyda att medicineringen behöver ändras. Nu kan det ske på en gång, säger Boris Magnusson. Projektet var ett samarbete mellan Region Skåne, Lunds universitet och ett antal aktörer från näringslivet. Ett helhetskoncept Mina vårdflöden är ett helhetskoncept kring e-hälsa som ger vårdgivare en bättre helhetssyn och som gör att patienten kan följa och påverka den egna vården. Patienten kan via en app i mobilen eller via en persondator ha tillgång till sin vårdhistorik, sin hälsa i nuläget och möjlig framtida vård. Hen kan också boka läkarbesök, följa sin e-remiss, se recept, diagnoser och Kalendarium JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC röntgenbilder i mobilen eller persondatorn. Patienten kan också själv välja om hen vill ge en tredje part tillgång till information från journaler och då sker datautbytet anonymt. I projektet deltog Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och ett antal aktörer från näringslivet och det riktar sig till att börja med till patienter med stroke, lungcancer, höftoperationer och hjärtsjukdomar. Mina vårdflöden är gjort för att skalas upp och byggt för att möjliggöra öppen innovation. Programmet kan utvecklas för andra medborgar-, vårdeller forskningstjänster eller appar. Det är gratis och uppdateras automatiskt. k 15 april London Calling! Forum för forskningskommunikation 22 april, 21 maj, 8 juni Är du nyfiken på Horisont 2020? Kom och inspireras och dra lärdom av framstående experter inom forskningskommunikation! Storbritannien är ett föregångsland när det gäller samverkan mellan forskare, samhället, media och politiker. Vad kan vi lära oss av våra brittiska kollegor? Ta del av och diskutera kring det bästa Storbritannien har att erbjuda! Horisont 2020 är EU:s största satsning på forskning och innovation och har en budget på runt 80 miljarder euro under perioden 2014–2020. För dig som vill veta mer om Horisont 2020 arrangerar VINNOVA under våren 2015 ett flertal kortare informationsmöten om möjligheterna inom det nya programmet. VINNOVA.se/kalendarium VINNOVA.se/kalendarium 21–22 april Sveriges Innovationsriksdag 1–3 juni Offentliga Rummet Sveriges Innovationsriksdag är årskonferensen för Swedish Incubators & Science Parks (SISP). I april samlas företrädare för Sveriges inkubatorer och science parks i Västerås och träffar Stefan Löfven, samt många andra politiker, beslutsfattare och näringslivsrepresentanter för dialog, erfarenhetsutbyte och inspiration. Mötesplatsen för inspiration och tankeutbyte om hur digitalisering kan bidra till en modern och samverkande offentlig sektor. Offentliga Rummet är en mötesplats för dig som arbetar med verksamhetsutveckling och digitalisering i offentlig sektor. www.offentligarummet.se www.sverigesinnovationsriksdag.se illustrerat Kim Sonntag Det visade sigatt Ohgrull varit nervös helt i onödan inför det allra första avsnittet av Draknästet. INNOVATION nr 1 mars 2015 27 Till sist Text Karin Wandrell Foto Pjama projekt Pjama Sängvätning förekommer i alla åldrar även om det är vanligast bland yngre barn. Pyjamasbyxan Pjama håller kvar vätskan och gör att det går att sova borta utan att behöva skämmas eller bli retad för att ha kissat på sig. Sängvätning är nästan lika vanligt som astma och allergi hos barn i 6–7-årsåldern. För det mesta försvinner det av sig självt med tiden, men för runt 3–4 procent tonåringar och 0,5–1 procent vuxna fortsätter sängvätning att vara ett problem. Bland äldre barn kan det bli ett psykologiskt stigma som gör att man undviker att sova över hos kompisar eller åka på klass- eller träningsresor på grund av rädslan att andra ska få veta. Torbjörn Gärdenfors, grundare av och produktutvecklare på Pjama, har upplevt det på nära håll som fotbollstränare. – Jag har haft massor av barn som har anförtrott sin hemlighet till en ledare när de ska sova borta och tänkte att det här måste vi lösa! Enkelt och effektivt Genom VINNOVA fick han kontakt med Swerea IVF i Mölndal och Textilhögskolan i Borås och påbörjade arbetet med att hitta rätt sorts material. Pjama ser ut som en vanlig pyjamasbyxa i mjukt, skönt material men mellan tyglagren ligger en film av polyuretan kombine- Torbjörn Gärdenfors Syfte Pjama har utvecklats i samarbete med Smart Textiles, som är ett av VINNOVAs Vinnväxt-initiativ. Smart Textiles är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Tidsperiod2010–2013 Finansiering VINNOVA bidrar med 7 miljoner kronor per år och är en av huvudfinansiärerna tillsammans med Västra Götalandsregionen och Sjuhärads Kommunalförbund. suger Pjama är byxan som rat med superabsorbenter som suger upp urinen och håller kvar den i byxan. Pjama går sedan att tvätta i 60 grader och använda på nytt. – Byxorna är ett komplement till annan behandling. Barnet känner fortfarande att det har kissat på sig och ska vakna, så det ska inte vara bekvämt på det viset, säger Torbjörn Gärdenfors. Pjama har gjort succé och företaget har återförsäljare i såväl Danmark, Norge som England. Försäljningen växer för varje månad och många är återkommande kunder. – Det är många föräldrar som uppskattar möjligheten att barnen ska kunna övernatta borta, och dessutom att slippa tvätta lakan och täcke varje dag. På kundernas efterfrågan är nästa steg att ta fram en kortbyxa och att tillverka Pjama i fler färger för att göra den lite roligare. Det finns också funderingar på att ta fram en variant för barn som sitter i rullstol eller har andra problem. k Kontakt Moa.Eklund@VINNOVA.se
© Copyright 2024