1. No category

PM
Upprättad
2015-08-19
Reviderad senast
Sida 1/5
PM för kontroll av grumling
Detta PM syftar till att belysa grumling av vatten och att beskriva
Länsstyrelsens utgångspunkt vid inledande diskussion för hur grumlande
arbeten bör kontrolleras samt bedömas.
Om grumling
ORSAKER TILL GRUMLING
Vattenverksamhet kan innebära påverkan på vattenmiljön i form av
grumling. Grumling kan dock ha olika orsak t.ex. medför grävning,
rensning, muddring, utfyllnader och tömning av dammar vanligen grumling
av vattenområdet. Uppumpat grundvatten eller vatten som bortleds från
byggarbetsplatser kan vara grumligt och orsaka grumling i det vattenområde
det släpps till. Vid stora flöden kan ett förhållandevis klart vatten som
avleds orsaka uppgrumling av sediment i den recipient dit det släpps.
GRUMLINGENS OMFATTNING
Grumlingens omfattning vid arbete i vattenområde beror på
bottensubstratet. Bottensubstrat består av partiklar med varierande
egenskaper så som storlek, form och tyngd. Ju grövre och tyngre partiklar
bottnen består av desto mindre omfattande blir ofta grumlingen.
Grumligheten i vatten som avleds från en byggarbetsplats beror på typen av
arbete så som borrning eller sprängning, och vilka markförhållanden som
råder där arbetet utförs. Ju tyngre eller större partikelfraktion desto lättare är
det att minska grumligheten med hjälp av olika skyddsåtgärder. Ibland
förekommer en viss fraktion som kan vara mycket svår att fastlägga pga.
dess låga gravitation och storlek.
EFFEKTER AV GRUMLING
Grumling av vattenmiljöer kan skada växt-och djurlivet både i vattnet och
på bottnar där partiklarna till slut hamnar. Ett grumligt vatten kan orsaka ett
reducerat ljusinsläpp, försämrad sikt och påverkan på organismers rörelse.
Partiklarna kan också orsaka fysisk skada, t.ex. genom att fastna på fiskars
gälar eller på mindre djur. När partiklarna sedimenterar kan det slamma igen
bottnar och påverka rom- och yngelutveckling samt befintligt bottelevande
liv såsom insekter och kräftor. Om det grumlande materialet innehåller
föroreningar kan toxiska problem uppkomma dels genom att föroreningar
är partikelbundna dels genom förändrad syrehalt (redoxförhållande), varvid
föroreningar kan frisläppas från partiklar när kemiska bindningar löses upp.
Frisläppning av till exempel fosfor eller bekämpningsmedel kan påverka
primärproduktionen i vattnet, vilket kan ge effekter på födokedjan. Även
friluftsliv och andra nyttjandeintressen kan påverkas av ett grumligt vatten.
Länsstyrelsen i Jönköpings län | Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping | Postadress 551 86 Jönköping
Telefon 010-22 36 000 | Fax 036-12 15 58 | E-post jonkoping@lansstyrelsen.se | Webb www.lansstyrelsen.se/jonkoping
PM
Sida 2/5
Om kontrollen av påverkan
VERKSAMHETSOMRÅDE
I många fall kan ett verksamhetsområde, där verksamheten bedrivs,
avgränsas av olika spridningsbegränsande åtgärder t.ex. en siltgardin. Inom
verksamhetsområdet kan grumligheten ofta vara mycket hög och där
bedömer Länsstyrelsen att det inte krävs någon spridningskontroll, då det
bedöms vara det område där verksamheten styrs av genomförande-teknik,
t.ex. i en schaktgrop. Detta PM avser kontrollen av grumlighet utanför
verksamhetsområdet, där enskilda och allmänna intressen kan påverkas.
Sökanden definierar tillsammans med tillsynsmyndigheten
verksamhetsområdets utbredning, t.ex. i samrådsprocessen.
Verksamhetsområdets utbredning ska framgå av eventuellt kontrollprogram.
Utfyllnad i Munksjön, Jönköping. Verksamhetsområdet avgränsades med siltgardin.
Villkor i kontrollprogram gällde enbart utanför siltgardin. Foto: Länsstyrelsen.
JURIDISKA KRAV PÅ KONTROLL
Enligt 26 kap. 19 § miljöbalken ska den som bedriver verksamhet eller
vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa
eller påverka miljön fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för
att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan
verksamhet ska också lämna förslag till kontrollprogram om
tillsynsmyndigheten begär det.
Vid prövning i Mark- och miljödomstolen ges ofta villkor om kontrollprogram i tillståndet. Antingen kan precisa villkor för kontrollen beslutas av
domstolen, eller kan villkor ges att kontrollprogram ska fastställas av
länsstyrelse. Om påverkan utanför verksamhetsområdet förväntas ligga
inom de förslag på gränsvärden som ges i detta PM kan verksamheten
vanligen kontrolleras genom kontrollprogram som fastställs av länsstyrelse.
Om påverkan oundvikligen förväntas bli avsevärt högre än dessa
gränsvärden kan fastställande av lämpliga villkor behöva göras i tillståndet.
Länsstyrelsen ser en fördel med att kontrollprogrammets utformning
hanteras av tillsynsmyndigheten och inte i själva tillståndet, eftersom
justeringar av t.ex. omfattning och frekvens då kan hanteras mellan
verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten på ett smidigt sätt. För att
undvika fastställande av villkor för kontrollen i tillståndet rekommenderas
att åtgärder för att underskrida de rekommenderade värdena tidigt planeras.
Upprättad
2015-08-19
Reviderad senast
PM
Upprättad
2015-08-19
Reviderad senast
Sida 3/5
Gränsvärden i kontrollprogram
BAKGRUNDSBEROENDE GRÄNSVÄRDEN
Ofta jämförs grumlingen i det påverkade vattnet med någon form av
bakgrundsvärde, det vill säga med mätningar i en referenspunkt som
representerar opåverkat tillstånd. Referenspunkten kan ligga uppströms i ett
vattendrag eller i sjöar i en del som inte förväntas påverkas av arbetena.
Mätningar som utförts innan arbetet påbörjas t.ex. tidigare data kan i vissa
fall användas som referensvärde, men genom att provta vid en
referenspunkt samtidigt som arbetet pågår och
när det påverkade vattnet provtas, kan hänsyn i
jämförelsen tas till temporära omständigheter
så som väderförhållanden som kan leda till
säsongsvariationer, alternativt perioder av
naturligt hög grumling t.ex. vid höga
nederbördsmängder. En rekommendation är
att upprätta minst tre olika gränsvärden som är
relaterade till bakgrundsvärdet, se Tabell 1 för
förslag. Vid nivåer över det mellersta värdet
ska felsökning påbörjas och ytterligare
skyddsåtgärder införas. Vid överskridande av
det övre gränsvärdet ska arbetet avbrytas. Vid
nivåer under det mellersta värdet kan arbetet
återupptas igen. Vid nivåer under den lägre
Grumling av Lillån, Huskvarna, i samband med
gränsen kan skyddsåtgärder och mätningar
nederbörd.
avslutas om arbetet har avslutats permanent.
Foto: Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen bedömer också att det är lämpligt att ta hänsyn till det
grumlande materialets föroreningsnivå vid val av gränsvärden. Länsstyrelsen
föreslår därför att grumling relateras till två olika uppsättningar av
gränsvärden, där det grumlande materialets föroreningsnivå bestämmer hur
mycket ”påslag” som kan accepteras inom ett separat kontrollprogram.
Föroreningsnivån bedöms i samråd med tillsynsmyndigheten.
Tabell 1. Gränsvärden för grumling utanför arbetsområde utifrån bakgrundsvärde
uppmätt i referenspunkt.
Föroreningsgrad Gränsvärde för
hos grumlande
att avbryta
material
verksamhet
Ej förorenat
ursprung
Förorenat
ursprung
8 ggr
bakgrundsvärdet
4 ggr
bakgrundsvärdet
Gräns för
felsökning och
ytterligare
skyddsåtgärder
4 ggr
bakgrundsvärdet
2 ggr
bakgrundsvärdet
Gräns för att
avsluta
skyddsåtgärder
och kontroll
2 ggr
bakgrundsvärdet
2 ggr
bakgrundsvärdet
PM
Upprättad
2015-08-19
Reviderad senast
Sida 4/5
GRÄNSVÄRDE FÖR HÖGSTA ACCEPTABLA GRUMLING
Länsstyrelsen anser att det finns skäl för att utöver kontroll mot
bakgrundsvärde upprätta ett gränsvärde för den maximalt acceptabla
grumlingen. När det gränsvärdet överskrids ska arbetet avbrytas oavsett om
gränsvärdet baserat på bakgrundsvärdet ligger högre. Fasta gränsvärden kan
även användas då det inte finns möjlighet att ta fram bakgrundsvärde eller
på annat vis bestämma referensvärden. Det maximalt acceptabla
gränsvärdet bör bestämmas utifrån vattenförekomstens känslighet. För
förslag på maximalt acceptabla gränsvärden se Tabell 2. Vatten som blivit
utpekade som värdefulla för naturvården eller fisket ur regionalt eller
nationellt perspektiv har höga skyddsbehov och kräver därför lägre
gränsvärde. Ett något högre gränsvärde kan väljas om vattnet inte är utpekat
som värdefullt men ändå anses känsligt med avseende på att det hyser
störningskänsliga arter och miljöer eller att det finns andra
nyttjandeintressen. Sådana kan vara användning för dricksvatten, vattning
av gröda eller boskap, friluftsliv, fiske, fiskodling etc. För övriga vatten kan
ett högre gränsvärde accepteras av Länsstyrelsen, se Tabell 2.
Tabell 2. Gränsvärde för högsta acceptabla grumling mätt i turbiditet (FNU)
Högsta acceptabla
grumling
Värdefulla
vatten
20 FNU
Känsliga vatten
Övriga vatten
30 FNU
40 FNU
Val av parametrar
Eftersom flera faktorer påverkar vilka och hur omfattande effekter ett
partikelutsläpp ger, är det svårt att förutsäga och kontrollera påverkan
utifrån alla aspekter. Turbiditeten, som mäter ljusgenomsläppligheten,
används ofta som parameter för grumling. Turbiditet är enkel och snabb att
mäta och dessutom finns utrustning för analys i fält där grumligheten direkt
kan avläsas. Eftersom andra analyser, av t.ex. partiklarnas sammansättning
och utformning, vore tidskrävande och dyra rekommenderar Länsstyrelsen
att turbiditet används för att kontrollera grumlande arbeten. På så sätt kan
eventuellt åtgärdsbehov upptäckas direkt.
Inom kontrollprogramet bör utöver turbiditet även andra mätningar ingå
beroende på vilken påverkan som kan tänkas uppkomma. Om arbetet
misstänks påverka syrehalten (redoxförhållandet) kan syrehalten behöva
kontrolleras. Sedimentprovtagning inför arbetet kan visa på ämnen som
riskerar att frisläppas och därmed kan behöva kontrolleras. Likaså kan
grumlighet användas som mått på spridningsgrad av föroreningar om en
sådan ”interkalibrering” gjorts i ett förberedande eller inledande skede.
Även termisk påverkan kan förekomma t.ex. utsläpp av varm/kallvatten
med avvikande temperatur från recipienten.
PM
Sida 5/5
Litteratur om grumling
Tyréns AB har på uppdrag av Vägverket och Banverket utverkat en
vägledning om grumling som kan fungera som stöd i framtagandet av
referenspunkt och bakgrundsvärde. Se Banverkets Diarienummer S013278/08, rapportnummer Bansystem 06-05; direktlänk:
www.tyrens.se/Global/Nyheter/Nyheter 2008/Vagledning grumling.pdf
Välkommen att kontakta Länsstyrelsen om du har frågor om kontroll av
grumling.
Upprättad
2015-08-19
Reviderad senast