Patientsäkerhetsberättelse 2014
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 2015-03-02 Jonas Jönsson Socialchef Rosa Morales Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Riskanalys Övergripande mål och strategier för kommande år 2 3 4 4 5 6 15 16 17 17 18 18 18 18 Sammanfattning Patientsäkerheten är grunden för en bra vård. Det är inte bara rutiner och regler som krävs för att upprätthålla god och säkert vård. Det krävs också välutbildad personal som kan utföra arbetet. Under året har vi haft vakanta sjukskötersketjänster inom hemsjukvården. Vi har även saknat ett antal undersköterskor. Även om många i omvårdnadspersonalstyrkan har undersköterskeutbildning eller motsvarande har vi under året uppmärksammat att några saknar praktiska kunskaper och andra saknar teoretiska kunskaper. Det visar sig i antalet avvikelser och typen av avvikelser. Många gånger under året och på olika områden var sjuksköterskor tvungna att utföra delegerade arbetsuppgifter pga. att det saknades omvårdnadspersonal med den kompetensen/delegering. Det påverkade patientsäkerheten negativt särskilt när det saknades sjuksköterskor i organisationen. Legitimerade fick inte heller arbeta övertid (utan godkännande av förvaltningschef) Patienter som blir inlagda i slutenvård blir utskrivna snabbare vilket gör att hemsjukvården måste ta ansvar för patienter med mer krävande vård/avanceradevård. Många återinläggningar beror framför allt på att patienter inte blir stabila när de lämnar lasarettet. Det kan ibland bero på att patienten själv vill hem och att förväntningar på hemsjukvård är att det ska bli som på lasarettet. Det har kommunen inte resurser till. Verksamhetschefen för verkställighet inklusive HSL slutade under året vilket påverkade organisationen. Treserva verksamhetsystem krävde mycket tid och engageman från personalen inom samtliga områden och nivåer. Systemet kan ha positiv inverkan på patientsäkerheten i längden. Delegeringsprocessen granskades av Inspektion för vård och omsorg, IVO. Själva delegeringsförfarandet godkändes även om några justeringar bör göras i form av klargörande om ansvaret om förnyelse av delegering och i uppföljning av avvikelsehantering. Antal avvikelser inom läkemedelshantering har minskat men det är fortfarande ett högt antal. Det indikerar att de åtgärder som gemensam utbildning inför delegering, handledning och överhuvudtaget kräva kunskap inför delegering ger positiv resultat. Några Lex Maria-anmälningar har skickats till IVO svaret vi fick var att åtgärder som vi har genomfört har varit tillräckliga. Vi fortsätter att identifiera risker och arbeta för att förebygga vårdskador. Kommunikation med patienter och anhöriga är en viktig del i patientsäkerheten. Under året blev många patienter återinlagda kort efter att de hade varit utskrivna från lasarettet. Det krävs samarbete med slutenvård och primärvård för att patienter ska slippa åka fram och tillbaka och i stället få vård på rätt nivå från början. I organisationen finns duktiga och engagerade sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal som är lyhörda och arbetar hårt för att upprätthålla god och säker vård. De arbetar för att patienterna ska få bästa möjliga vård. Det är personalen som är grunden för att kunna utveckla hemsjukvården på rätt sätt. Det finns mycket kvar att göra för att få en optimal hemsjukvård. Det krävs samarbete och engagemang inte bara från legitimerade och omvårdnadspersonal. 3 Allmänt Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja hög patientsäkerhet där vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. I patientsäkerhetslagen framgår även att vårdgivaren, senast den 1 mars varje år, ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, 3. samt beskriva vilka resultat som har uppnåtts Övergripande mål och strategier Nationella mål och krav Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Lag (1997:142). Socialnämndens mål inom hälso- och sjukvård Socialnämnden har fastställt att hälso- och sjukvården Ljungby kommun ska bedrivas så att den uppfyller kraven för god vård. Det innebär att verksamheten ska arbeta för att öka patientsäkerheten inom vård och omsorg genom följande mål. • vård av god kvalitet med en god hygienisk standard som tillgodoser patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. • tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, • vården och behandlingen ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. • samordna olika insatser för patienten på ett ändamålsenligt sätt. • utveckla ledningssystem som en del av patientsäkerhetsarbete med kontinuerlig uppdatering av rutiner. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren/socialnämnden Nämnden har ytterst ansvar för att bedriva det systematiska patientsäkerhetsarbetet och för att kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. 4 Verksamhetschef enligt HSL § 29 (förvaltningschef) Nämnden har utsett förvaltningschefen till verksamhetschef enligt § 29 hälso- och sjukvårdslagen. Detta innebär att förvaltningschefen har det samlade ledningsansvaret d.v.s. att det finns tillräckligt med personal som har rätt kompetens och att det finns lokaler och utrustning som behövs för att bedriva en god och säker vård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Den medicinskt ansvarig sjuksköterskan, MAS, har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för patientsäkerheten. Inom ansvarsområdet ingår att utveckla, följa upp, bedöma samt att analysera kvaliteten och säkerheten inom den kommunala hälso- och sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Uppdraget är reglerat i lag (§24 HSL). Förvaltningschefen och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvarar för att varje år tillsammans upprätta en patientsäkerhetsberättelse vilken ska fastställas av socialnämnden. Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård, socialtjänsten Ansvarar för att verksamheten bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär att ge vård med god kvalitet och minimera risken för misstag samt analysera och lära av inträffade avvikelser. Verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård, socialtjänsten har ansvar för att återkoppla vidtagna åtgärder till förvaltningschef och MAS samt att hälso- och sjukvårdsplanen och patientsäkerhetsberättelsen är känd ute i verksamheten. Sektionschef inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Ansvarar för att systematiskt granska avvikelser och tillsammans med personalen föreslå och dokumentera förbättringsåtgärder. De ska också rapportera risker för vårdskador och händelser som har eller skulle kunna medföra vårdskador. Sammanställningen ska skickas till MAS fyra gånger per år enligt socialnämndens beslut 2011-03-16. Sektionschefen ser till att föreslagna åtgärder genomförs, följs upp och återkopplas till personal samt MAS och förvaltningschef. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen förverksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. I patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att hälso- och sjukvårdspersonal ska bidra till en hög patientsäkerhet i det dagliga arbetet samt rapportera risker för vårdskador eller händelser som kunnat som kunnat medföra eller har medfört skador. Avvikelser rapporteras till sektionshetschefen. 5 Struktur för uppföljning/utvärdering I Ljungby kommun finns ett kvalitetssystem för hälso- och sjukvård med lokala rutiner för verksamheten som utvecklas och bör uppdateras kontinuerligt. Avvikelserapporrring är grunden för att samla information om vårdskador. Under året har ett nytt verksamhetssystem Treserva tagits i bruk. Under en stor del av året anpassades systemets olika delar för att passa kommunens behov. För hemsjukvårds del är flera av de delar viktiga för att utveckla en patientsäkervård. Avvikelserapportering är en viktig del av patientsäkerhetsarbete. Fram till och med september arbetade vi med det gamla verksamhetssystemet och under oktober arbetade vi i såväl det gamla som i Treserva. Efter det är bara Treserva i gång. All personal inom hemsjukvården/kommunrehab, omsorgen och även LOV-företag som arbetar i kommunen kan skriva avvikelserapporter elektronisk i Treserva. Det är mening att det ska bli lättare att rapportera avvikelser och följa upp händelser, återrapporetera åtgärder och få relevant statistik. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Ledningssystemet Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystem bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet som anges i SOSFS 2011:9. I ledningssystem finns en organisatorisk struktur som består av processer, aktiviteter och rutiner. Utvärderingen av dessa processer och aktiviteter samt rutiner är nödvändig och det sker fortlöpande. HSL- verksamheten ska vara av god kvalitet. Enligt 31 § HSL ska kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjuvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vid planring, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att tillgängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvårdslagen. Delegeringsprocessen 2013 utvecklades ett nytt delegeringsförfarande. Syftet var att säkra en god kvalitet vid medicinska delegeringar och för att använda sjuksköterskans tid och kunskaper effektivare. Under året fortsatte vi att utveckla delegeringsprocessen genom regelbundna planerade utbildningar för ny personal som är tänkta att få delegering. Delegeringsprocessen måste utvärderas och utvecklas kontinuerlig för att kunna garan6 tera säkert vård. I april 2014 fick hemsjukvården i kommunen besök av Inspektion för Vård och Omsorg, IVO, för granskning av delegeringsprocessen. Inspektörer från IVO intervjuade personal och chefer inklusive verksamhetschefen och MAS om delegeringsförfarandet i Ljungby kommun. IVO ser sammantaget positivt på vårdgivarens arbete med att säkerställa processer och rutiner avseende delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård för att dessa ska uppfylla kraven på en god vård. Det fanns tre punkter som IVO hade synpunkter på och som vi bör arbeta vidare med: • Delegeringen upphör att gälla om den som fattat ett delegeringsbeslut lämnar sin befattning. Det krävs en planering då den som fattat ett delegeringsbeslut lämnar sin befattning. • Påminna att den som meddelat ett delegeringsbeslut ansvarar för att ompröva och följa upp delegeringsbeslutet. • Säkerställa att personalen arbetar i enlighet med processerna och rutinerna i ledningssystemet. Ansvar om uppföljning av avvikelser måste klargöras och definieras. Det finns fortfarande mycket att göra kring delegeringsprocessen. Den måste utvecklas ännu mer och vissa delar kan bli bättre med viss justering. Ett steg i rätt riktning är att delegeringar numera kan hanteras elektronisk genom att hantera delegeringsbeslut i verksamhetssystemets delegeringsmodul. Fortlöpande utvärderingar för att ständig förbättra delegeringsprocessen och garantera en patientsäker vård är nödvändiga Nationella kvalitetsregister Kvalitetsverktygen via webben ger oss möjlighet att utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar kvaliteten inom vården. I landet finns det många olika register. Av dessa deltar Ljungby kommun i: Senior alert, Palliativregister och Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Kommunerna som deltar i de olika kvalitetsregistren får statliga medel utifrån sin prestation. I handlingsplanen för de mest sjuka äldre framkommer att kommunerna ska fortsätta sitt arbete med att införa kvalitetsregister. Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras (deltagandet är frivilligt). Varje område gör sedan en riskbedömning och vidtar åtgärder. Riskbedömningen utgår utifrån: fall, undernäring, trycksår och munhälsa. 7 Preventivt arbetssätt. Täckningsgrad i särskilt boende i Senior Alert. Ljungby Antal platser i SÄBO ≥ 65 år. 308 Antal registrerade i SÄBO ≥ 65 år 246 Täckningsgrad SÄBÖ (%) 80 Preventivt arbetssätt. Munhälsa i Senior Alert Antal registreringar Ljungby 706 Munhälsa och den uppsökande verksamheten Den uppsökande verksamheten består av att patienten erbjuds en munhälsobedömning av tandvårdspersonal, individuell instruktion om hur den dagliga munhygienen ska utföras samt vid behov kontakt med tandläkare för att få nödvändig tandvård utförd. Vård-och omsorgspersonal erbjuds utbildning samt information om betydelsen av det dagliga förebyggandet inom vården för patienternas mun-och tandhälsa. De erbjuds även individuell handledning när en patient på grund av sjukdom eller funktionshinder inte själv kan sköta munhygienen. Under 2014 har 317 personer i kommunen fått utbildning i munhälsa. Denna satsning på nyckelpersoner/munvårdsombud görs för att vårdpersonalen ska klara att riskbedöma munhälsan i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Denna utbildning har getts till nyckelpersoner i de särskilda boendena och inte till all vårdpersonal. Antal personer som har erbjudits uppsökande verksamhet 2014. Kommun Aktuella intyg 2014-12-31 Antal Ljungby 597 Munh bedömning Svar % av Ja intyg 240 Munh Uppsökta 2014 bedömning Svar Nej Antal % av Ja 40 % 357 252 1.05 Utbildad vårdpersonal 2013 och 2014 Kommun Ljungby År 2013 112 År 2014 317 8 Antal anställda 398 Palliativa register Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister vilket är till för alla som vårdar människor i livets slut. Förra året hade Ljungby en täckningsgrad på 75 %. Andelen av den dokumenterade smärtskattningen har ökat från 26,6 % till 57 %. Andelen med dokumenterad bedömning av munhälsa från 35,6 % till 72 % Förbättringsåtgärderna inom palliativ vård pågår fortlöpande. Det Palliativa registrets resultat påverkas även av landstinget och deras insatser, t.ex. med brytpunktsamtal och ordination av läkemedel. God vård i livets slut. Indikatorer. TäckFörändring Förändring Förändring Genomningsgrad Brytpunkts injektion smärtskattFörändring snittlig (%) samtal mot ångest ning munhälsa förändring Ljungby 75, -4,21 12,33 18,90 5,74 8,19 Register BPSD: Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Syftet med BPSD-registrets är att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och lidandet som patienten kan uppleva. Även att öka livskvalitet för personen med demenssjukdom. Under 2014 fortsatte utbildning av personal från särskilda boende och från hemtjänst i BPSD. Demenssköterska blev certifierad utbildare i BPSD. Syftet med certifiering är att kommunen ska säkerställa fortsatt arbete med BPSDregistret och att implementera det arbetssätt som är grunden till registret. Det vill säga att det är omvårdnadsåtgärder som är viktigast vid vård av personer med demenssjukdom. Demenssköterska har utbildat personal vid två tillfällen under hösten 2014 God vård vid demenssjukdom. BPSD-registret. Antal registreringar i Ljungby Kommun 2013 52 2014 125 Fortsatt utbildning av administratörer och information i BPSD har gett positivt respons. Det är viktigt att varje enhet har egna administratörer för att enklare kunna sprida och använda det nya arbetssättet. Planeringen är att alla enheter i kommunen ska vara anslutna till BPSD-registret våren 2015. 9 Under 2014 började ett forskningsprojekt ”Leva med demens, vård och vårdsystem” tillsammans med sju andra kommuner i Småland. Projekt är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Lunds universitet och det finansieras via Familjen Kamprads stiftelse. Projektet pågår 2014 och 2015. Syftet med projektet är att: • Undersöka utbudet av vård- och omsorgsinsatser, dess tillgänglighet, stöd till närstående som vårdar en person med demens samt kompetens hos personalen • Undersöka levnadsförhållanden för personer och deras närstående då vård sker i eget hem, respektive i särskilt boende • Studera riskfaktorer för övergång från vård i det egna hemmet till särskilt boende Det sker via intervjuer med personer med demens, deras anhöriga/närstående och personal på SÄBO och genom en kartläggning av vad som finns och hur det utnyttjas. Demenssjuksköterska, en biståndshandläggare och MAS har fått information om projektet. Det är demenssjuksköterska som har deltagit mest i projektet. Demenssjuksköterskan har haft en anhörigutbildning. I denna utbildning deltog ca 20 anhöriga. Utbildningen innehöll information om de olika demenssjukdomarna och deras förlopp, förhållningssätt och bemötande och information vad som finns i kommunen vad det gäller stöd och hjälp för personer med demenssjukdom och deras anhöriga Demenssjuksköterskans roll är också många gånger att ta den första kontakten med personen med demenssjukdom och dennes närstående för att bygga upp en relation och ge stöd innan övriga stödinsatser kommer in. Psykiatri Förändring av psykiatrisjuksköterskans uppdrag Psykiatrisjuksköterska uppdrag ändrades under året. Uppdraget blev mer konsultativt. Psykiatrisjuksköterska har numera färre antal patienter för att kunna få mer tid till att handleda personal. Även inom omsorgen. Psykiatrisjuksköterska var under förra året knuten till de tre psykiatriboendena Älgstigen, Orbergsgatan och Bergagatan. Där fungerade psykiatrisjuksköterska som patientansvarig sjuksköterska (PAS)för ca hälften av de boende, företrädesvis de med mest uttalad psykiatrisk problematik. Psykiatrisjuksköterska var och är också tillgänglig kring de andra gruppboende i kommunen utifrån sin psykiatrikompetens. Utöver detta var och är tanken att psykiatrisjuksköterska ska kunna tillgodose handledning/metodstöd efter behov i övrigt i kommunen där det behövs psykiatrikompetens. Psykiatrisjuksköterskan var också delaktig i de återkommande delegeringsutbildningarna. Verksamhetschefen för hemsjukvård, psykiatrisköterskan i kommunen och MAS har haft samverkansmöte med psykiatriklinikens representanter för att hitta lösningar inom samarbetsområden. Det finns behov av förbättringar och det finns förbättringspotential i den här samverkan 10 Vårdplaneringar VPL Antal Vpl. Ljungby kommun PAS särbo PAS ordboende Psyk ssk Resurs ssk Vårdplanerande ssk ordboende Sjuksköterska total Paramedicinare Total antal kallelse till Vpl* 2013 184 186 2014 139 35 18 83 628 903 636 1279 574 944 678 1350 * biståndshandläggare, sjuksköterska, paramedicinare Återinlagda patienter 2014 Vårdande Enhet Återinläggningar Linkade patienter Hjärtavdelning 3 Ljungby Infektionsavdelning 17 Intensivvårdsavdelningen Ljungby Kirurgavdelning 33 Kirurgavdelning 34 Kirurgavdelning 6 Ljungby Medicinavdelning 1 HIA Medicinavdelning 2 Ljungby Medicinavdelning 3 Växjö Medicinavdelning 4 Ljungby Medicinavdelning 4 Växjö Medicinavdelning 5 Växjö Onkologavdelning 40 Ortopedavdelning 19 Ortopedavdelning 5 Ljungby Slutenvård 5 dygn rehabiliteringskliniken Slutenvård 7 dygn rehabiliteringskliniken Inom 7 dagar Antal 8-14 dagar 15-30 dagar 102 2 1 6 2 122 3 36 3 86 2 3 4 2 55 31 0 0 0 0 34 1 8 0 19 1 1 0 1 17 13 0 0 0 0 16 0 8 1 12 0 1 0 0 15 26 1 1 2 1 27 0 7 1 25 0 1 2 1 7 3 0 0 0 5 1 2 1 Totalt har Ljungby kommun haft 1279 LINK ärende (LINK= kommunikationsdel i landstinget journalsystem för planera vården mellan kommuner och landstinget) av dessa är 437 patienter blev återinlagda. 11 Resursgruppen Resursgruppen bildades ur den befintliga hemsjukvården i april 2012. Sex sjuksköterskor som arbetar dag, kväll och helg tillsammans med nattsjuksköterskan bildar ett team runt patienter som är anslutna till landstingets specialistvård/slutenvård med inriktning palliativa patienter. Resursgruppen möter oftast patienter och närstående på lasarettet tillsammans med rådgivningsteamet och gör en vårdplan. Sjuksköterskor i resursgruppen koordinerar vården och har tätt samarbete med biståndshandläggare, sektionschefer, omvårdnadspersonal och paramedicinare. Resursgruppen planerar och samordnar vården i hemmet så att patienten ska få en bra livskvalitet den sista tiden. Innan resursgruppen bildades kunde patient och närstående träffa flera sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Det gjorde att vården till svårt sjuka patienter upplevdes som osäker och otrygg. Patient och närstående framförde önskemål om kontinuitet i vården. Numera har det blivit bättre kontinuitet och sjuksköterskan har stärkts i sin profession genom att de dagligen utför avancerade sjukvårdsinsatser. Statistik resursgruppen 2014 Patienter under året: Avlidna: Avskrivna: Överrapporterade: Antal patienter med VILS/planeringsunderlag: Vårdplaneringar med landstinget: Antal registrerade i palliativregister: Hembesök med rådgivningsteam: Hembesök med mobilläkare: Avled i hemmet Avled på trygghetsplats Avled på lasarettet Avslutad/ till annat område 70 50 1 1 2-7 pat/månad 83 36 241 23 20 11 19 2 Patienterna vårdades i 6778 dagar dvs. medeltal 96,8 dagar/patient 20 utav de patienter som avled under 2014 blev inskrivna under 2013. Deras totala vårdtid var 4520 dagar dvs. medeltal 226 dag/patient. Utöver detta avskrevs 1 patient som varit inskriven i 742 dagar samt 1 patient avled efter att varit inskriven i 910 dagar KommunRehab De vanligaste sjukgymnastiska åtgärderna är diagnostik, behandlingar, bedömningar, träningsinstruktioner, utprovning/uppföljning av hjälpmedel samt handledning/undervisning av personal inom hemtjänst och särskilt boende. Sjukgymnasterna arbetar preventivt med att förebygga funktionstörningar vilket kan hota patientens funktionsnivå i framtiden samt med att undersöka och behandla funktionsstörningar. Rehabiliteringens syfte kan vara att bibehålla eller förbättra patientens funktionsnivå. 12 Arbetsterapeutiska uppgifter De vanligaste arbetsterapeutiska uppgifter är aktivitet i dagliga livet (ADL): ADLbedömningar, träning i olika aktiviteter exempelvis av/påklädning, utprovning/uppföljning av hjälpmedel samt handledning och undervisning av personal inom hemtjänst och särskilt boende. Arbetsterapeuterna arbetar preventivt med att förebygga aktivitetsnedsättning för att patienten ska kunna upprätthålla sin aktivitetsförmåga och kunna vara delaktig i sitt vardagliga liv. Rehabiliteringens syfte kan vara att behålla eller förbättra brukarens aktivitetsförmåga Anpassad vardagsrehabilitering för personer med demenssjukdomar Kommunrehab har tidigare genomfört ett arbete som heter ”vardagsrehabilitering”. Paramedicinare följde med omvårdnadspersonalen till sina vårdtagare för att tipsa om hur självständighet och aktivitet kunde ökas genom att ge hjälp på rätt sätt. Det genomfördes även utbildning i grupp kring vardagsrehabilitering. När arbetet skulle genomföras på demensboenden upptäcktes det att arbetet skulle vara svårt att genomföra hos de demenssjuka pga. att ytterligare personal skulle kunna öka vårdtagarens oro och förvirring. Utifrån detta startades ”Asta studiecirklar”, diskussionsforum då personalen på avdelningen samlades tillsammans med paramedicinarna och sektionschefen. Diskussionerna utgick ifrån böckerna ”Asta – varför vägrar Asta duscha?” av Gun Aremyr. Inför diskussionerna skulle all personal ha läst böckerna och reflekterat över deras arbetssätt utifrån frågor som ställdes. Två diskussionstillfällen erbjöds all personal. Vid utvärderingen framkom att personalgruppen uppskattade och värdesatte möjligheten att diskutera sitt arbete med kollegorna, i hela arbetsgruppen. Flera personalgrupper har hittat nya lösningar och tänker på ett annat sätt gällande sitt arbete med personer med demenssjuka. Projektet ”studiecirklar Asta” har genomförts även på somatiska avdelningar. Projektet vann Socialnämndens visionspris 2014 med motiveringen; ”Personalen på KommunRehab får visionspriset för sitt arbete med anpassad vardagsrehabilitering kring personer med demenssjukdom. De uppmärksammade ett problem som de löste på ett föredömligt sätt vilket gagnat såväl omsorgstagare som arbetsgrupp och ekonomi. I arbetet har man utgått från att tillvarata den enskildes förmågor med beaktande av rätten till självbestämmande och integritet.” Införande av nytt verksamhetssystem på Kommunrehab Under hösten infördes nytt verksamhetssystem i Ljungby Kommun, Treserva. Systemet ger möjlighet till en ökad dialog med omvårdnadspersonal kring våra insatser som delegeras/överlämnas. Rehabiliteringsinsatser som utförs av omvårdnadspersonal skrivs nu på ett mer likartat sätt av alla paramedicinare. Det medför att de delegerade/ordinerade rehabiliteringsinsatserna förmedlas på ett säkrare sätt och med högre kvalité. Omvårdnadspersonalen kan nu också dokumentera händelser och iakttagelser som är relaterade till de överlämnade insatserna i Treserva, något som ökar säkerheten kring våra insatser samt uppmuntrar till en aktiv dialog och tätare uppföljningar. 13 Introduktionsutbildning för ny omvårdnadspersonal Kommunrehab har under 2014 varit med och påverkat innehållet av introduktionsutbildningen för ny omvårdnadspersonal. Sedan tidigare har Ljungby kommun erbjudit introduktionsutbildning för de vikarier som anställs över sommaren. Behov av introduktionsutbildning finns också för de vikarier som börjar sin anställning under övriga året. Under 2014 erbjöds introduktionsutbildning under vår- och höstterminen. Att vikarierna inte behöver vänta till juni för att få information och utbildning kring förflyttning och hjälpmedel är kvalitetshöjande för verksamheten och ökar patientsäkerheten. Det är även en fördel att timvikarierna får utbildningen under terminen eftersom det är många som ska utbildas inför sin sommaranställning och för stora grupper kan påverka kvalitén på utbildingen. Det är även en fördel att kunna erbjuda flera utbildningstillfällen utöver sommarens introduktionsutbildning pga. att utbildningen tar mycket tid från den ordinarie verksamheten för de som utbildar och semesterperioden kan redan ha börjat vilket innebär att verksamheten är lägre bemannade. Lokala projekt Revidering och utveckling av introduktion för ny personal Nyanställd legitimerad personal får en förmiddag med samordnaren där genomgång sker av de olika system som vi arbetar med samt övrig praktisk information. Mentorskap erbjuds och en information har upprättats över vad detta innebär för båda parter. Pilotgrupp testat nya riktlinjer kring hemsjukvårdsbeslut Under första delen av året arbetade sjuksköterska som ansvarar för vårdplaneringar med gruppen i Lagan där de testade det material som utarbetats runt HSL-beslut, Detta arbete stannade av då vi inte visste hur Treserva påverkade detta. Samordning för Linnea I projektet ”samordning för Linnea” granskades hur många patienter hade en Uppdaterat Status (ADL) när patienterna blev inlagda på lasarettet. Syftet var att de skulle få samma vård även på lasarettet. Bästa mallen hittills är att skriva under ankomstsamtals-mappen då det går att få med Norton, kvalitetsregister, fall och nutritionsrisk. I början fanns det inte många sådan status. Efter att en sjuksköterska från kommunen som deltog i projektet hade varit ute och haft utbildning i detta blev det bättre status uppdateringar Även när patienterna flyttar till något annat boende skrivs en uppdaterad status. Uppdatering ska helst göras varje halvår Uppföljning genom egenkontroll Granskning av läkemedelsförråd En granskning av läkemedelsförråd gjordes i alla särskilda boende. Kvalitetsgransk14 ningar utfärdades av en apotekare. Vid kvalitetsgranskningarna gjordes en översyn av hela läkemedelshanteringen. Granskningen inkluderade medicinskåp hos patienter och förfrågning till omvårdnadspersonal. Apotekaren träffade omvårdnadspersonal och på några säbo även sektionschefer. Apotekaren diskuterade svaga punkter och lämnade förslag på åtgärder. De problem eller synpunkter som var gemensamma eller likartade på flera eller alla område har bearbetas och det finns en gemensam handlingsplan för att genomföra de förbättringar som är möjliga, t.ex. att hemsjukvårdspatienter som får hjälp med läkemedel behöver ha ett säkert medicinskåp, temperaturkontroll av läkemedelskylskåp, uppfölning av rutiner mm. Planerade åtgärder har redan satts igång och några andra ska genomföras under början av 2015. Uppföljning och utvärdering bör göras löpande. Föreslagna förbättringar från året innan hade åtgärdas. Vårdhygien Under årets gjordes vårdhygienronder i två särskilda boende, och i en sjuksköterskeexpedition. I vårdhygienronden besöker vårdhygiensköterska ett boende eller en områdeslokal och granskar det utifrån vårdhygiensynpunkt. Vårdhygiensköterskan går igenom en checklista med omvårdnadspersonal, sektionschefen och sjuksköterska. Denna gång var hon på Brunnsgården och Åsikten. Även ett asylboende fick ett möte med handledning i vårdhygienfrågor med vårdhygiensköterska och MAS. Handledning till omvårdnadspersonal från sjuksköterskor i kommunen är en del av fortlöpande handledningen. Vårdhygien och basala vårdhygienrutiner ingår i delegeringsutbildning som ny personal får samt vid förnyelse av delegering. Virusgastroenteritutbrott 2014 Tre särskilda boenden fick utbrott av magsjuka, 24 patienter total insjuknade. Två av utbrotten var mycket kortvariga och ett var under kontroll efter några dagar. Patientnämndsärenden Patientnämnden skickade två klagomål och synpunkter från patienter och eller anhöriga. De synpunkterna granskades och besvarades till nämnde och eller patienten. Det rörde sig framförallt om brister i kommunikation. Samarbete med dosapoteket Under året byte dosapoteket leverantör av läkemedel till Postnord. Länets kommuner fick ingen information om bytet och leveranserna fungerade inte lika bra som tidigare. Apodospåsar och andra mediciner kom inte direkt till sjuksköterskor och de lämnades utan att den kvitterades. Det påpekades till ansvariga på Dosapoteket och det lovades förbättring. Men det förekommer fortfarande att leveranser inte lämnas direkt till någon personal utan lämnas i någon avlastningsrum med risk att läkemedel kan förstöras eller att den försviner. Samtal med apoteket fortsätter. 15 Avvikelse analys och statistik Under året har det förekommit 1379 avvikelser som kan ha med patientsäkerhet att göra. Många av dem, 632 st. är fall utan skada. Det behöver inte vara personer inskrivna i hemsjukvården men är personer som har hemtjänst och eller hemsjukvård. Fall med skada blev förra året 164 st. Skadorna innefattar allt från litet skrapsår till t.ex. frakturer. Det är några patienter som står för flera fallrapporteringar. Fallavvikelser tas upp på teamträffar särskilt om det är personer som faller ofta, där diskuterar man orsaker och åtgärder. Fallprevention är också kopplad till förebyggande åtgärder i nationella register Senior alert. Läkemedelsavvikelser blev 411 st, varav de flesta 290 st., beror på utebliven dos. Även om antalet läkemedelsavvikelser har minskat har vi fortfarande för många avvikelser inom läkemedelshantering. Det måste vi arbeta ännu mer för att förbättra Många läkemedelsavvikelser är feldefinierade i och med att personal skriver avvikelse när ”Elsa” eller ”Arvid” inte vill ha sina läkemedel av olika anledningar, eller glömmer att ta medicinen. Detta i sig säger oss att det saknas kompetens på området. Det finns tyvärr avvikelser som handlar om fel av läkemedelshantering och det måste vi göra något. Fel dos, fel person, fel tid kan innebära risk för vård skada eller vårdskada mer eller mindre alvarlig. Sjuksköterskor och sektionschefer agerar med handledning och samtal med berörd personal, tydliga krav för medicinska delegeringar, gemensam grundutbildning, kunskapstester, uppföljning av delegering och handledning av personal. Samtliga är åtgärder som kan hjälpa att förebygga fel i läkemedelshantering. Lex Maria Tre lex mariaanmälningar skickades vidare till IVO. IVO granskade händelser, granskning, vidtagna åtgärder och planering till åtgärder. Två av de lex Maria anmälningarna avslutades efter bedömning att utförda och planerade åtgärder har varit tillräckliga och adekvata. Den tredje har vi inte fått något svar på än. Det har varit flera andra händelser som kan betraktas som allvarliga avvikelser som har granskats och som inte har skickat som Lex Maria p.g.a. det har inte varit möjligt att fastställa om patienten fick eller kunde ha fått en vårdskada, men som har under utredningen identifierat någon några förbättringsåtgärder. Samverkan för att förebygga vårdskador Läkemedelsgenomgång Det har gjorts ca 55 fördjupade läkemedelsgenomgångar i kommunen. Det har gjorts ännu fler enkla läkemedelsgenomgångar. Det är svårt att planera fördjupade läkemedelsgenomgångar när läkarkontinuiteten har 16 varit låg under året. Under hösten tecknade Ljungby kommun avtal med vårdcentralen Smålandshälsan om läkartid för boende på Brunnsgården. Det handlade om 40 boende. Kommun-och landstings dialog Samverkansgruppen Kommun- och landstingsdialog har haft träffar under året för att utveckla samarbetet mellan Landstingets Kronoberg,(som nu har bytt namn till Region Kronoberg) privata vårdgivare och Ljungby kommun. Samarbete mellan Ljungby kommun och Region Kronoberg sker genom dialog på olika organisatoriska nivåer. Det finns fortfarande behov av utveckla samarbete mellan olika vårdgivare. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser All personal inom hemsjukvård har ansvar för att rapportera fel och brister. Om det förekommer en negativ händelse måste personalen skriva en avvikelse rapport. Ansvarig sektionschef/legitimerad personal bedömer och analyserar avvikelsen, granskar, föreslår åtgärder och följer upp dessa åtgärder. Allvarliga händelser granskas av MAS. Under största delen av året var det gamla avvikelsesystemet i gång. Under oktober var två verksamhetssystem igång och under november började Treserva att gälla. Personalen har fått utbildning i avvikelsesystemet men fortfarande ser man att begreppet avvikelse är svårt för många av personalen i de olika yrkena. I år måste vi satsas på avvikelserutin och uppföljning av avvikelser. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Det finns regler för hantering av klagomål i kommunen. All personal har skyldighet att ta emot klagomål och/eller hjälpa till att anmäla eventuella klagomål och synpunkter. Den som tar emot synpunkter på vår verksamhet ska snarast se till att lämna vidare dessa till sin närmaste chef. Tanken är att omsorgstagaren och dess anhöriga ska veta att deras synpunkter är viktiga. Men även att medarbetare ska veta hur pass viktigt det är att det finns en väl fungerande synpunktshantering och att alltid bemöta synpunkter på ett positivt och respektfullt sätt. Säkra kvaliteten på synpunktshantering och identifiera förbättringsområden Klagomål som kommer till socialförvaltningens kännedom som ett ärende från Patientnämnden eller via anmälan till Socialstyrelsen, handläggs av MAS på liknande sätt 17 som egna avvikelser och klagomål när den handlar om hemsjukvård. Sammanställning och analys Inkomna klagomål, vilka har kommit till förvaltningens kännedom, ska hanteras på liknande sätt oberoende av hur den inkommit. Den som har lämnat synpunkter har rätt att få ett svar eller besked. Sektionschef ansvarar för att synpunkterna åtgärdas, eller om hen inte kan åtgärda den själv, lämna den vidare till förvaltningsledningen. Förvaltningsledningen tar då ställning till om idén, synpunkten eller klagomålet ska föranleda någon åtgärd. Inkomna synpunkter ska alltid dokumenteras och registreras. Synpunkter som rör hemsjukvård ska lämnas vidare till MAS för granskning. Samverkan med patienter och närstående Patienter och närstående Patienter och närstående har kontakt och får information av patientansvarig sjuksköterska, PAS. De har alltid möjlighet att kontakta MAS och sektionschefer eller verksamhetschefen om de vill. Det är många anhöriga som gör det och framför ibland lovord till personalen och ibland bekymmer om sina anhörigas omvårdnad eller behandling. När det finns bekymmer och oklarheter brukar vi erbjuda en träff för att gå igenom eventuella händelser eller klagomål och arbeta för att ha en bra kommunikation. Vid eventuella brister arbetar vi för att hitta lösningar och förbättring. Riskanalys Framtiden Bristen på legitimerad personal samt många pensionsavgångar de närmaste åren kräver extraordinära åtgärder för att möta framtidens behov. Vi behöver arbeta vidare med interna åtgärder och de tankar vi har hur vi kan bli en mer attraktiv arbetsgivare. Vi upplever en förskjutning mot alltmer avancerad och resurskrävande sjukvård i hemmet vilket ställer högre krav på kommunen. Det är viktigt att i det nya hemsjukvårdavtalet klargöra vad som är kommunens respektive landstingets ansvar. I våra verksamheter finns personal med mycket erfarenhet och kompetens. Vi vill arbeta vidare med att ta tillvara på detta och hoppas även kunna utveckla det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet i hemsjukvården kan bli mycket påfrestad av att många patienter med avancerad och resurskrävande vård blir hemsjukvårdspatienter. Resurser måste dimensioneras för deras behov. Hemsjukvården måste ta hand om patienterna med vård i hemmet om den personen behöver det (enl. gällande avtal). Risken att det blir för många patienter med avancerad vård utan att det finns tillräcklig kompetent personal som kan ta hand om dem påverkar patientsäkerhet på ett mycket tydligt negativ 18 sätt. Svårigheter att samarbeta med landstinget(nu Regionen) om den frågan påverkar också patientsäkerheten. Övergripande mål och strategier för kommande år God läkemedelshantering God vård i livets slutskede God vård vid demenssjukdom Sammanhållen vård och omsorg 19
© Copyright 2024