1. No category

KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Verksamhetsstyrning
Karlstad 2015-03-10
Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se
Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se
Arbete och försörjning
Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
Karlstads kommun har som målsättning att växa med i genomsnitt 700 personer
per år. 2014 ser vi ut att klara det genomsnittsmåttet. Såväl antalet
förvärvsarbetande i Karlstad som andelen Karlstadsbor som arbetar minskade
något under år 2013. Positivt är ändå att både andelen ungdomar och andelen
utrikes födda som förvärvsarbetar ökat. Det är allt fler kvinnor som arbetar och för
första gången sedan vi började mäta ser vi att det är en större andel
Karlstadskvinnor än Karlstadsmän som förvärvsarbetar. Vi kan också se att
arbetslösheten för år 2014, som andel av arbetskraften, har minskat både bland
Karlstadsborna totalt och bland ungdomarna. Utvecklingen har varit något mer
positiv bland Karlstadskvinnorna än Karlstadsmännen. Det är också en större
andel med försörjningsstöd som har gått vidare till egen försörjning i år jämfört
med de två senaste åren.
Målområde: Tillväxt
Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700
personer
Indikator: Befolkningsökning i antal (SCB)
Indikator: Befolkningsökning i genomsnitt de senaste fem åren (SCB)
Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020
Indikator: Antal förvärvsarbetande 16-64 år (SCB)
Indikator: Förvärvsfrekvens, andel invånare av befolkningen 20-64 år som
förvärvsarbetar (SCB)
Målområde: En stad för alla
Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras
Indikator: Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med
aktivitetsstöd) av arbetskraften 16-64 år (Arbetsförmedlingen)
Indikator: Andel biståndsmottagare av befolkningen (Socialstyrelsen)
Indikator: Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen
försörjning (ASF)
Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 karlstad.se
Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 06 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad Bankgiro: 405-2213
sid 2 (9)
Befolkningsökning
Målet är att befolkningen ska öka med i genomsnitt 700 personer per år. Det målet
uppfyller vi.
TABELL 1: BEFOLKNINGSÖKNING I ANTAL OCH I SNITT ÖVER DE SENASTE FEM ÅREN
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Befolkningsökning i antal Medeltal för de fem senaste åren
353
530
742
594
1 017
731
656
706
520
658
857 758 564 723 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
Antal förvärvsarbetande
Antalet förvärvsarbetande avser hur många som har sin arbetsplats i Karlstad. Vi
får siffrorna med ett års eftersläpning så det vi nu redovisar är 2013 års utfall.
Totalt sett har antalet förvärvsarbetande minskat något sedan föregående år. Det är
allt färre män som förvärvsarbetar i Karlstad, medan antalet kvinnor fortsätter att
öka.
TABELL 2: ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE UPPDELAT PÅ KÖN
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal förvärvsarbetande 46 341
45 092
46 150
46 834
47 052
46 942 ‐ Män 23 987
23 002
23 429
23 833
23 771
23 566 ‐ Kvinnor 22 354
22 090
22 721
23 001
23 281
23 376 ‐ Källa: SCB
Vi har ett mål om att antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent mellan
2008 och 2020. Under åren 2008-2013 har det totala antalet förvärvsarbetande i
Karlstad ökat något, men inte alls så mycket som skulle behövas för att ligga i linje
med målet.
DIAGRAM 1: ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE 16-64 ÅR I KARLSTAD UPPDELAT PÅ KÖN 2008-2013
24 500
23 987
23 833 23 771
24 000
23 429
Antal
23 500
23 002
23 000
23 281 23 376
23 001
22 500
22 000
23 566
22 721
Kvinnor Karlstad
22 354
22 090
21 500
21 000
2008
Källa: SCB
2009
2010
Män Karlstad
2011
2012
2013
sid 3 (9)
Det vi ser är att här skiljer situationen sig åt beroende på kön. Antalet män som
förvärvsarbetar har under perioden faktiskt minskat, samtidigt som antalet kvinnor
ökat. Det är med andra ord kvinnorna som står för den ökning som ändå skett.
Förvärvsfrekvens
Förvärvsfrekvensen avser hur stor andel av Karlstadsborna som arbetar. Även här
har vi eftersläpning och vi redovisar därför nu 2013 års siffror. År 2013 var det
75,4 procent av Karlstadsborna som förvärvsarbetade, vilket är en marginell
minskning sedan år 2012.
DIAGRAM 2: ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE FÖR JÄMFÖRELSEKOMMUNERNA, GRUPPEN STÖRRE STÄDER
OCH RIKET
90,0
80,0
73,2 75,9
79,4
75,7 78,9 75,4 77,5 78,0 77,6 75,8 77,1
Andel i procent
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
0,0
Källa: SCB
Jämför vi med riket har vi fram till och med nu följt samma utveckling, även om vi
legat på en något lägre nivå. Detta brukar åtminstone delvis kunna förklara dels
med att vi är en studentstad och dels med att vi har en något högre andel som
arbetspendlar utomlands (uppskattningsvis cirka 1-1,5 procentenheter).
Tittar vi på könsfördelningen ser vi för år 2013 något som kanske kan visa sig vara
ett trendbrott. Det är för första gången en något högre andel Karlstadskvinnor än
Karlstadsmän som förvärvsarbetar.
sid 4 (9)
DIAGRAM 3: AN
NDEL FÖRVÄRVSARBETANDE I K
KARLSTAD 20-64
4 ÅR JÄMFÖRT MED
M
RIKET UPPD
DELAT PÅ KÖN
80,0
75,5
Andel i procent
75,0
75,3
70,0
M
Män riket
65,0
M
Män Karlstad
60,0
Kvvinnor riket
55,0
Kvvinnor Karlstad
50,0
45,0
2008
2009
2
2010
2011
2012
2
2013
3
ndbrottet tydligare:
Zoomar vi in spannet 70-80 procentt så syns tren
80,0
79,0
Andel i procent
78,0
77,0
76,0
75,5
75,0
75,3
74,0
73,0
M
Män riket
M
Män Karlstad
Kvvinnor riket
Kvvinnor Karlstad
72,0
71,0
70,0
2008
2009
2
2010
2011
2012
2
2013
3
Källa: SCB
Frågan är naturligtvis
n
om
o det är en eengångsavviikelse eller om det är så aatt trenden
är nedåtgåeende för män
nnen. Tittar vvi tillbaka påå hur det ser ut
u med antaleet som
förvärvsarbbetar, ser det faktiskt ut ssom om det kanske
k
hållerr på att händaa något.
Förvärvsffrekvens utrikes
u
föd
dda
Förvärvsfreekvensen blaand utrikes föödda är lägree än för Karlsstads befolknning som
helhet. Ett liknande sam
mband ser vi för hela rikeet, men i Karrlstad är det äännu lägre
andel: totallt 55,4 procen
nt. Detta gälller både män
n och kvinno
or. Vi ser äveen här att
andelen mään minskar medan
m
andeleen kvinnor ök
kar.
sid 5 (9)
DIAGRAM 4: AN
NDEL FÖRVÄRVSARBETANDE I K
KARLSTAD UTRIIKES FÖDDA 20-64 ÅR JÄMFÖRT
T MED RIKET
UPPDELAT PÅ
Å KÖN
80,0
Andel i procent
75,0
70,0
Män riiket
65,0
Män KKarlstad
60,0
58,1
1
Kvinnoor riket
Kvinnoor Karlstad
55,0
53,9
9
50,0
45,0
2008
20
009
2010
2011
201
12
2013
Källa: SCB
Förvärvsffrekvens ungdomar
u
Vad gäller våra ungdom
mar (20-24 årr) är det ytterligare en nåågot lägre anddel som
förvärvsarbbetar: totalt 51,7
5 procent.. Här är skilln
naderna genttemot riket äännu
tydligare.
DIAGRAM 5: AN
NDEL FÖRVÄRVSARBETANDE I K
KARLSTAD 20-24
4 ÅR JÄMFÖRT MED
M
RIKET UPPD
DELAT PÅ KÖN
80,0
Andel i procent
75,0
70,0
Män riiket
65,0
Män KKarlstad
60,0
Kvinnoor riket
55,0
54,2
50,0
Kvinnoor Karlstad
49,2
45,0
2008
20
009
2010
2011
201
12
2013
Källa: SCB
Att vi har färre
f
ungdom
mar som förväärvsarbetar kan
k till viss del
d förklaras av att vi är
en universiitetsstad sam
mt att arbetspeendling till Norge
N
är störrre i den här
åldersklassen (uppskatttningsvis 3 p rocentenheteer). Däremot har vi inga ssådana
förklaringssgrunder till att
a Karlstad sskiljer sig åt gentemot rik
ket vad gälleer andelen
utrikes föddda som förväärvsarbetar. Ä
Även i den här
h kategorin
n ser vi att deet år 2013 är
en större anndel unga kv
vinnor som arrbetar än ung
ga män.
sid 6 (9)
Arbetslöshet
I Karlstad har arbetslösheten, sett som andel av arbetskraften, legat omkring 9
procent sedan år 2009 fram till i år då vi kan se en minskning med närmare en
procentenhet. För riket har nivån legat läge, närmare 8 procent. Även här har
andelen minskat under 2014 men inte fullt lika mycket som i Karlstad.
I Karlstad kan vi se en minskning både i andel öppet arbetslösa och i andel i
program med aktivitetsstöd. Trenden tidigare år har varit att andelen i program
legat konstant och att förändringar skett i andel öppet arbetslösa. Karlstad har i
jämförelse med riket en något högre andel arbetslösa i program men en lägre andel
öppet arbetslösa.
DIAGRAM 6: ANDEL ARBETSLÖSA, AV ARBETSKRAFTEN, 16-64 ÅR I KARLSTAD OCH RIKET
12,0
9,6
Andel i procent
10,0
8,7
9,4
9,2
9,1
8,3
8,0
6,1
5,5
6,0
4,0
Karlstad totalt
5,1
4,8
4,6
3,8
4,5
4,1
öppet arbetslösa i Karlstad
Riket totalt
2,0
öppet arbetslösa i riket
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: Arbetsförmedlingen
Trots en något mer positiv arbetsmarknad är det fortsatt svårt för personer med en
långvarig arbetslöshet eller som av andra anledningar står långt från
arbetsmarknaden. En registerstudie från SCB visar att gruppen personer som stått
utanför arbetsmarknaden en längre tid, mer än tre år, inte nämnbart påverkas av en
högkonjunktur.
Karlstad ligger fortsatt i nivå med flertalet av jämförelsekommunerna när det gäller
den totala andelen arbetslösa. Man bör dock vara lite försiktig med
kommunjämförelser eftersom det finns skillnader hur verksamheterna är
organiserade och effekter av insatserna kan påverka såväl andel arbetslösa som
andel med försörjningsstöd.
Ungdomsarbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten ligger på en högre nivå än arbetslösheten för hela
befolkningen. Trenden sedan år 2011 är att ungdomsarbetslösheten sjunker och att
den sjunker i snabbare takt bland unga kvinnor än bland unga män. I jämförelse
med riket har Karlstad en högre andel unga arbetslösa men utvecklingen följer i
sid 7 (9)
stort samm
ma mönster so
om för riket. Något som skiljer
s
är att Karlstad harr en något
mer positivv utveckling bland unga kkvinnor sedaan år 2011 än
n riket.
DIAGRAM 7: AN
NDEL ARBETSLÖ
ÖSA, AV ARBETS
SKRAFTEN, 18-24
4 ÅR OCH 16-64 ÅR I KARLSTAD,, UPPDELAT PÅ
KÖN
25,0
20,77
Andel i procent
10,0
20,7
19,0
20,0
15,0
22,7
17,33
11,6
20,2
18,7
19,1
17,,3
13,5
16,0
10,2
Män 18‐24 år
13,4
9,0
7,6
Kvinnor 18‐24 år
Män 16‐64 år
Kvinnor 16‐64 år
5,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2
2013
2014
2
Källa: Arbetsföörmedlingen
Utbildning är en viktig faktor för attt minska risk
ken för arbettslöshet, inte minst
bland ungaa. Det är tydliigt att fullfölljd gymnasieeutbildning har
h blivit ett bbaskrav och
att de ungddomar som saaknar denna grund får en
n allt tuffare situation.
s
Attt öka
motivationen och förutssättningarna för ungdomar att klara sina gymnasieestudier är
investeringg och en avgö
örande förutssättning för möjligheten
m
till
t en framtiida
etablering på
p arbetsmarrknaden. Erfa
farenheter fråån andra kom
mmuner visarr att en
framgångsrrik modell fö
ör insatser ärr att kombineera anställnin
ng och utbildn
dning för att
motivera unnga till studiier, något som
m arbetsmark
knads- och socialförvaltnningen har
börjat titta på.
Ekonomis
skt bistånd
Under fler år har det ek
konomiska biiståndet ökatt, både som andel
a
av befoolkningen i
p
resulltat med en
utbetalade kronor. Siffrrorna för år 22012 visar ett något mer positivt
minskande andel av beffolkningen m
med ekonomiiskt bistånd. De senaste ssiffrorna,
som avser år
å 2013, ligg
ger i nivå medd föregåendee år. Andelen
n unga, 18-244år, med
ekonomsikkt bistånd ligg
ger på en höggre nivå än för
f befolknin
ngen totalt. O
Också bland
de unga är resultatet förr år 2013 i niivå med föreegående år. Arbetsmarkna
A
ads- och
socialförvaaltningens eg
gen årsredoviisning för år 2014 signaleerar en svagtt positiv
utveckling.. Trots en befolkningsöknning har antaalet biståndsm
mottagare mi
minskat och
förvaltninggens kostnadeer för försörjjningsstöd lig
gger i nivå med
m år 2013.
sid 8 (9)
DIAGRAM 8: ANDEL BISTÅNDSTAGARE AV BEFOLKNINGEN TOTALT OCH UNGA 18-24 ÅR I KARLSTAD
8,0
Andel i procent
7,0
6,8
7,1
7,1
4,4
4,5
6,0
5,0
4,0
7,0
4,9
7,5
7,6
4,5
4,6
18‐24 år
4,0
Samtliga
3,0
2,0
1,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Socialstyrelsen
En förklaring till den svagt optimistiska utvecklingen är bland annat att
arbetslösheten i Karlstad har minskat, satsningar på arbetsmarknadsåtgärder såsom
jobbpaket och en omorganisation av verksamheten som visat positiva resultat.
Verksamheten ser fortsatt att Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar
medför att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning
eller sjukpenning söker försörjningsstöd. Det pågår ett arbete med att titta närmare
på denna målgrupp, ”Nollklassade”, för att försöka hitta bättre lösningar. Här är
viktiga samverkanspartners Försäkringskassan och landstinget.
Verksamheten upplever att andelen unga med psykisk ohälsa ökar bland de unga
med ekonomiskt bistånd. Upplevelsen är att ungdomarnas situation inte bara är en
fråga för kommunen utan att även landstinget bör vara involverade i större
utsträckning.
Till egen försörjning
Andelen biståndsmottagare som går från bidrag till egen försörjning har ökat.
Ökningen är delvis kopplade till den något mer positiva konjunkturen och effekter
av satsningar såsom Jobbpaket. Det är fortsatt svårt för de mest utsatta grupper att
få en anställning. En uppföljning av Jobbpaket 2011 visar att satsningen varit
framgångsrik och att efter avslutad anställning har närmare 70 procent klarat en
egen försörjning. Arbetet med jobbpaket har utvecklats ytterligare för att än bättre
kunna matcha ”rätt” person till ”rätt” verksamhet. Med egen försörjning avses
studier, arbete, a-kassa eller annan ersättning från Försäkringskassan eller
Arbetsförmedlingen.
sid 9 (9)
DIAGRAM 9: ANDEL BISTÅNDSMOTTAGARE I KARLSTAD SOM GÅTT FRÅN FÖRSÖRJNINGSSTÖD TILL EGEN
FÖRSÖRJNING
30,0
Andel i procent
25,0
24,7
23,7
20,0
22,3
16,3
15,0
19,0
17,8
14,8
10,0
5,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: Karlstads kommun, arbetsmarknads- och socialförvaltningen
För år 2014 saknas könsuppdelad statistik över andel kvinnor och män som tar sig
vidare till egen försörjning. Men av antalet personer som gått till egen försörjning
är det fortsatt fler kvinnor än män. Det trots att det är ungefär lika många kvinnor
som män som beviljas försörjningsstöd.
När det gället klassificeringsgrunder för försörjningsstöd utgör arbetslöshet och
arbetshinder sociala skäl, vilket oftast handlar om psykisk ohälsa, de två största
grupperna. När det gäller arbetshinder sociala skäl är andelen högre bland män än
kvinnor. I övrigt är fördelningen mellan klassificeringarna ganska jämn mellan
kvinnor och män.
För att nå målsättning om att kunna försörja sig själv är det viktigt att jobba med
satsningar för att öka anställningsbarheten för personer med försörjningsstöd. Det
görs i olika steg beroende av utgångsläge och förutsättningar. En annan viktig del
är att jobba med olika former av sysselsättning för grupper som inte är aktuella för
arbetsmarknaden. Dels för att personerna ska få meningsfulla uppgifter att utföra,
att få vara en del av ett sammanhang, personlig utveckling och dels för att kunna
närma sig arbetsmarknaden. För att verksamhetens arbete ska bli än mer
framgångsrikt krävs bland annat att arbetsgivare, inom såväl offentlig och som
privat sektor, tar ett större ansvar och forsätter att jobba med öppenhet, attityder
och fördomar gentemot olika grupper i samhället.