Länsstyrelsen ansvarar för utbetalning av lön m
Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi februari 2015 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats vid Avdelningen för Tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/stockholm. Rapportförfattare/Kontaktuppgifter: Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för tillväxt Per Bark Mobil: 070 520 50 68 e-post: per.bark@lansstyrelsen.se -2- Sänkta tillväxtprognoser Den ekonomiska utvecklingen i världens största ekonomier har överlag varit svagare än vad som tidigare prognosticerats. Det gäller inte minst Japan, medan Kinas tillväxttakt är den lägsta på nästan ett kvarts sekel. För Europa och framförallt euroområdet förväntas utvecklingen vara fortsatt svag under 2015. Trots sjunkande oljepriser (till följd av ett ökat utbud) aviserade Internationella valutafonden (IMF) att organisationen sänker sin globala tillväxtprognos för åren 2015-2016 på grund av den låga globala aktiviteten. USA är ett betydelsefullt undantag. Tillväxten har tagit fart och under 2014 skapades närmare tre miljoner nya jobb, vilket är den största ökningen sedan 1999. Avslutningen av 2014 var dessutom starkare än inledningen. Utsikterna för 2015 har förbättrats och mycket talar för en fortsatt stark ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling. I Sverige fortsätter regeringen att skriva ned utsikterna för den svenska tillväxten. Den senaste BNPprognosen ligger nu på 2,1 procent för 2015. Regeringen bedömer även att de offentliga finanserna kommer att visa underskott under hela mandatperioden. Därutöver har affärsbanker som t.ex. Swedbank reviderat ned prognosen till strax över två procent. Efter att det framförallt har varit hushållen och den privata konsumtionen som drivit på tillväxten under de senaste åren är förväntningarna nu att företagen i större utsträckning kommer att bidra till aktiviteten via export och investeringar. Samtidigt bör det påpekas att den svenska ekonomin (mätt i BNP-tillväxt) har haft och bedöms fortsatt ha - åtminstone på kort sikt - en bättre utveckling än EU28 och euroområdet 1. På det regionala planet fortsätter flertalet indikator att peka i rätt riktning. Handelskammarens konjunkturindikator pekar till exempel på en starkare konjunktur än normalt och aktiviteten är fortsatt högre i Stockholm än i övriga riket. På arbetsmarknaden fortsätter antalet sysselsatta att öka och i näringslivet ökar nyföretagandet medan företagskonkurserna minskar. Sammanfattning ► Antalet sysselsatta i Stockholms län har ökat med 21 400 personer på ett års sikt. ► Sysselsättningsgraden beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 64,6 procent i övriga riket. ► Utrikes födda män har haft en stark sysselsättningsutveckling. Under det fjärde kvartalet hade utrikes födda män i Stockholms län en högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket. ► Antalet arbetslösa räknas till 79 000 personer vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,3 procent. ► Under 2014 ökade nyföretagandet med tre procent medan antalet konkurser minskade med sju procent. ► Regionens näringsliv ökade sin omsättning (0,4 procent), men inte i samma utsträckning som tidigare kvartal. ► Länets befolkning ökade med 35 002 personer under 2014. Stockholm stad hade den största ökningen i absoluta tal och Sundbyberg den största i förhållande till sin befolkningsstorlek. 1 Se t.ex. European Economic Forecast – Winter 2015 (KOM) -3- I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag, konkurser och näringslivets omsättning i Stockholms län. Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal. Nyckeltal Referensperiod 2014 2013 Förändring Sysselsättning Arbetslöshet Omsättning Nystartade företag Konkurser Varsel fjärde kvartalet fjärde kvartalet tredje kvartalet fjärde kvartalet fjärde kvartalet fjärde kvartalet 70,9 % 6,3 % 486 916m 5 992 614 3 288 70,6 % 6,1 % 484 848m 5 705 656 3 245 0,3 p.e 0,2 p.e 0,4 % 5% -6% 1% Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen Utvecklingen på arbetsmarknaden I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren 2010-2012. Några definitioner Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas. ► Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen 15-74 år (SCB). ► Andelen sysselsatta beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, 1574 år (SCB). ► Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB). Antalet sysselsatta har ökat med 21 400 personer på ett års sikt Antalet sysselsatta har ökat med 21 400 personer – eller 1,9 procent – på ett års sikt. Antalet sysselsatta i uppgår därmed till 1 166 000 personer. Det är männen som svarar för ökningen. Utvecklingen innebär att andelen sysselsatta (15-74 år) beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 70,6 procent under det fjärde kvartalet 2013, se diagram 1 & 2. Män (73,6 procent) har fortsatt en högre -4- För helåret 2014 uppgick sysselsättningen i Stockholms län till 70,4 procent, vilket kan jämföras med 70,3 procent år 2013. I övriga riket beräknades sysselsättningen till 65 procent 2014 jämfört med 64,4 procent föregående år. sysselsättning än kvinnor (68,2). Skillnaderna mellan kvinnor och män är på ungefär samma nivå i länet som i övriga riket. I övriga riket ökade antalet sysselsatta med 43 600 personer 2 eller 1,2 procent. Därmed svarade Stockholms län för en tredjedel av den totala sysselsättningstillväxten. Det är något lägre än den genomsnittliga andelen under de senaste åren, men ändå högre än om ökningen speglade regionens arbetsmarknadsstorlek. Andelen sysselsatta i övriga riket uppgår därmed till 64,6 procent 3, vilket kan jämföras med 64,2 procent 2013. Om övriga riket hade haft samma sysselsättningsgrad som Stockholms län hade antalet sysselsatta varit 350 000 fler. 74% 1 400' 72% Stockholms län 1 200' Stockholms län 70% 1 000' 68% V. Götaland V. Götaland 800' 66% Skåne 600' 64% Skåne Övriga riket (ex. AB län) 62% 400' 200' 60% 2005K4 2008K4 2011K4 2005K4 2014K4 Diagram 1. Andel sysselsatta i storstadsregionerna och övriga riket, 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU 2008K4 2011K4 2014K4 Diagram 2. Antal sysselsatta (tusentals) i storstadsregionerna, 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU I jämförelse med storstadsregionerna Västra Götaland (66,6 procent) och Skåne (63,4) har Stockholm alltjämt en högre sysselsättning. Vid sidan av Stockholms län har Halland (70,3 procent) och Jönköping (69,1) en hög andel sysselsatta, medan det omvända kan konstateras om Blekinge (60,1), Gävleborg (60,3) och Gotland (61,3). Störst skillnad i sysselsättningen mellan kvinnor och män har Östergötland, följt av Gotland. Se bilaga 2 för samtliga län. Av de sysselsatta i länet uppger 76 200 personer - eller 6,5 procent - att de är undersysselsatta, vilket är i nivå med antalet 2013 och med andelen i övriga riket 4. Fördelningen mellan kvinnor och män är fortsatt jämn i Stockholms län, men i övriga riket är antalet undersysselsatta kvinnor fler än antalet män. Förväntad utveckling under 2015 Den samlade bedömningen för framtiden i Stockholms län är försiktigt positiv. Arbetsförmedlingen uppskattar att antalet sysselsatta kommer att öka med 21 500 under 2015. Det är visserligen lägre än den prognos som presenterades i våras, men det är ändå i nivå med den genomsnittliga 2 Inkluderas Stockholms län uppgick ökningen till 65 000 personer Inkluderas Stockholms län uppgår sysselsättningen till 66 procent i riket som helhet 4 I riket som helhet är 320 000 undersysselsatta 3 -5- sysselsättningsökningen under det senaste decenniet. Under 2015 förväntas sysselsättningsökningen särskilt att drivas på av branscherna byggverksamhet, vård/omsorg och utbildning. En ökning i den storleksordningen skulle öka sysselsättningsgraden marginellt. Avslutningsvis kan det konstateras att den så kallade rekryteringsgraden 5 är fortsatt högre i länet än i riket som helhet. Rekryteringsgraden definieras som andelen lediga jobb av antalet anställda och uppgick till 1,9 i Stockholms län och till 1,5 i riket som helhet. Det visar på att aktiviteten - i jämförelse med övriga riket - är högre i regionen. Den högre aktiviteten kan förklaras av att rekryteringsgraden är betydligt högre inom tjänstenäringarna - som dominerar regionens näringsliv och arbetsmarknad - än inom övriga branschgrupper. Trots en hög rekryteringsaktivitet visar Företagens villkor och verklighet 2014 6 att 23 procent av företagen i Stockholm uppger att tillgången till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets tillväxt och utveckling. Även Handelskammaren visar i sin Stockholmsbarometern att 26 procent av företagen upplever brist på arbetskraft, vilket är en ökning jämfört med föregående kvartal. I branscherna data och byggindustrin är andelen som upplever brist ännu högre. Resultaten ligger i linje med andra undersökningar och vittnar om bristande matchningseffektvitet på arbetsmarknaden, vilket är en av regionens stora utmaningar. Flest sysselsatta inom finans- och företagstjänster Finans- och företagstjänster 7 sysselsatte lite drygt 290 000 personer under det fjärde kvartalet i Stockholms län, se tabell 2. Det är därmed den största näringsgrenen med omkring en fjärdedel av samtliga sysselsatta, se diagram 3. Det är också den näringsgrenen som tillsammans med Informations- och kommunikationstjänster 8 (IKT) har störst överrepresentation i länet i förhållande till riket som helhet. På fem års sikt har antalet anställda inom finans- och företagstjänster ökat med omkring 34 000 personer, medan antalet sysselsatta inom till exempel tillverkning (knappt 60 000) är mer eller mindre oförändrad. Diagram 3. Sysselsättningens fördelning över näringsgrenarna i Stockholms Tabell 2. Antal sysselsatta per näringsgren, 2014K4. Källa: SCB/AKU län och i riket som helhet, 2014K4. Källa: SCB/AKU 5 Hämtas från den Konjunkturstatistik över vakanser (KV) Ges ut av Tillväxtverkan och kan laddas hem via tillvaxtverket.se 7 SNI-koder 64-82 8 SNI-koder 58-63 6 -6- Stark sysselsättningsutveckling bland utrikes födda Den långsiktiga trenden är att utrikes födda utgör en allt större andel av antalet sysselsatta. 2009 utgjorde till exempel personer som var födda i ett annat land 21 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län. I slutet av 2014 var nästan var fjärde sysselsatt född i ett annat land. En stor del av detta förklaras med att andelen utrikes födda ökar i befolkningen som helhet. Som referens kan det nämnas att i övriga riket är omkring 15 procent av samtliga sysselsatta utrikes födda. 74% inrikes födda, AB län 70% 66% 62% 58% inrikes födda, övr. riket utrikes födda, AB län utrikes födda, övr. riket 54% Under det senaste året har sysselsättningen bland utrikes födda ökat med knappt 21 000 personer i Stockholms län. Det innebär att 2009K4 2010K4 2011K4 2012K4 2013K4 2014K4 utrikes födda svarar för i stort sett för hela Diagram 4. Sysselsättning, inrikes och utrikes födda i Stocksysselsättningsökningen (netto) i Stockholms län holms län och övriga riket, 2009K4-2014K4. Källa: SCB/AKU under det senaste året. Den kraftiga ökningen är större än befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden ökar från 64 till 67,1 procent. Därmed ligger sysselsättningen för utrikes födda i Stockholm län i nivå med sysselsättningen för inrikes födda i övriga riket, se diagram 4. Utrikes födda män i Stockholm har högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket Den goda utvecklingen i gruppen utrikes födda förklaras av en stark sysselsättningsutveckling bland männen. Sedan en tid har trenden varit särskilt positiv för utrikes födda män, både i riket men kanske framförallt i Stockholms län. Det har bland annat inneburit att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda män minskat trendmässigt. Jämfört med skillnaden i efterdyningarna av finanskrisen under 2008-2009 var skillnaden mellan inrikes och utrikes födda män liten under det fjärde kvartalet 2014, se diagram 5. 9 p.e 8 p.e 7 p.e 6 p.e 5 p.e 4 p.e 3 p.e Sammantaget ökar sysselsättningen bland utrikes 2 p.e födda män från 68,2 till 73 procent. Det är en 1 p.e ökning på 4,8 procentenheter på ett års sikt. Det är den största ökningen/minskningen på ett år 2010K2 2011K3 2012K4 2014K1 2009K1 för någon grupp under hela tidsserien. Mot Diagram 5. Sysselsättningsdifferens, inrikes och utrikes födda bakgrund av den starka utvecklingen för männen män i Stockholms län, 2009K1-2014K4. Källa: SCB/AKU är det intressant att jämföra utrikes födda män i Stockholms län med inrikes födda män i övriga riket. För inrikes födda i övriga riket är sysselsättningen i stort sett oförändrad på ett års sikt. Utvecklingen på ett års sikt för dessa två grupper innebär -7- därmed att utrikes födda män i Stockholms län numera har en signifikant högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket, se diagram 6. Om detta är en tillfällig eller en mer uthållig trend återstår att se. Jämfört med utrikes födda män i övriga riket 9 uppgår differensen till drygt tretton procentenheter, till Stockholms fördel. 80% För utrikes födda kvinnor i Stockholm län låg sysselsättningen på 61,6 procent vilket kan jämföras med 60,1 procent under det fjärde kvartalet 2013. Utrikes födda kvinnor befinner sig fortfarande i större utsträckning än till exempel inrikes födda kvinnor eller utrikes födda män utanför arbetskraften. 50% 75% 73 70% 68,7 65% 60% 55% 45% 2013K42014K4 Stockholms län Övriga riket Stockholms län Övriga riket utrikes födda (män) inrikes födda (män) Diagram 6. Andel sysselsatta, inrikes och utrikes födda män i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/AKU Oförändrad sysselsättning i Stockholm stad Antalet sysselsatta i Stockholms stad uppgår till knappt 516 000 personer. Utvecklingen låg i linje med befolkningsökningen vilket innebär att sysselsättningsgraden lämnas mer eller mindre oförändrad (73,8 procent), se diagram 7. I övriga länet ökade antalet sysselsatta med 14 600 personer och sysselsättningen beräknas därmed till 68,7 procent. Skillnaden mellan Stockholm stad och övriga länet är - trots ökningen i övriga länet - fortsatt signifikant. 76% 80% Stockholm stad 74% 70% 72% 76,4 71,2 70% 68,9 66,8 60% 62,6 60 50% 68% Göteborg 66% 40% 64% Malmö 62% 30% 2005K4 2008K4 2011K4 Stockholm stad 2014K4 Diagram 7. Andel sysselsatta i storstadskommunerna, 2005K4-2014K4. Källa: SCB/AKU kvinnor 10% 58% män 20% 60% Malmö Göteborg Diagram 8. Andel sysselsatta (2014K4), uppdelat på kvinnor och män. Källa: SCB/AKU I övriga storstadskommuner var det förhållandevis små förändringar, men det kan vara intressant att notera att skillnaden mellan andelen sysselsatta män i Stockholm och kvinnor i Malmö uppgår till drygt 16 procentenheter, se diagram 8. Om Göteborg och Malmö hade haft samma sysselsättningsgrad som Stockholm stad skulle antalet sysselsatta vara 33 000 respektive 25 000 fler. 9 I övriga riket uppgår andelen sysselsatta utrikes födda män till 59,7 procent. Inkluderas Stockholm är andelen 63,8 procent -8- 79 000 personer är arbetslösa Antalet arbetslösa i Stockholms län uppgår till 79 000 För helåret 2014 uppgick arbetslösheten i personer. Det kan jämföras med drygt 74 000 under Stockholms län till 7,1 procent, vilket kan fjärde kvartalet 2013. Av dessa var en tredjedel (27 600) jämföras med 6,8 procent år 2013. I övriga heltidsstuderande. I förhållande till arbetskraften riket beräknades arbetslösheten till 8,2 bestäms arbetslösheten därmed till 6,3 procent 10, se procent 2014 jämfört med 9,4 procent diagram 9 och 10. För kvinnorna uppgår andelen till 6,8 föregående år. och för männen till 5,9 procent. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden11 för personer i åldern 25-74 år uppgick till knappt 43 veckor medan genomsnittet för ungdomar (15-24 år) beräknas till 10 veckor. I övriga riket är knappt 300 000 12 personer arbetslösa vilket motsvarar 7,6 procent av arbetskraften. I Västra Götaland beräknas arbetslösheten till 7,4 procent och i Skåne till 9,3, vilket är högst av samtliga län. Se bilaga 2 för övriga län. 10% 90' Skåne 9% Övr. riket (ex. AB län) 8% V. Götaland 7% 6% 70' V.G 60' Skåne 50' Stockholms län 5% Stockholms län 80' 40' 4% 30' 3% 2% 20' 1% 10' 2005K4 2008K4 2011K4 2014K4 Diagram 9. Andel arbetslösa i storstadsregionerna och övriga riket, 2005K4-2014K4 Källa: SCB/AKU 2005K4 2008K4 2011K4 2014K4 Diagram 10. Antal arbetslösa i storstadsregionerna, 2005K4-2014K4 Källa: SCB/AKU I Stockholms stad uppgår arbetslösheten till 6,4 procent, vilket är i nivå med länet men lägre än i övriga storstadsregioner. I Malmö är arbetslösheten exakt dubbelt så hög (12,8 procent) medan arbetslösheten i Göteborg beräknas till 9 procent. Lägre arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda i Stockholms län Såväl inrikes (4,6 procent) som utrikes födda (11,4) har en lägre arbetslöshet i Stockholms län jämfört med övriga riket, se diagram 11 och tabell 3. Totalt uppgår antalet arbetslösa utrikes födda till 36 700 personer, vilket är knappt hälften av samtliga arbetslösa. En stor utmaning för regionen handlar om att öka arbetskraftsutbudet. I ett internationellt perspektiv ligger Sverige och framförallt Stockholm förhållandevis bra till. Den största förbättringspotentialen 10 Genomsnittlig arbetslöshet för det fjärde kvartalet sedan 2005 är 6 procent Avser pågående arbetslöshetsperioder 12 I riket som helhet räknas antalet arbetslösa till 374 800 personer (7,3 procent) 11 -9- finns bland utrikes födda kvinnor. I åldern 15-74 år finns det 222 000 utrikes födda kvinnor i befolkningen. Av dessa är 137 000 sysselsatta och 21 000 arbetslösa. Övriga 64 000 står utanför arbetsmarknaden. Det motsvarar 29 procent av befolkningen (i gruppen) som helhet. Bland utrikes födda män är motsvarande andel till exempel 19 procent. Att en så stor del av utrikes födda kvinnor står utanför arbetskraften förklarar varför arbetslösheten inte är högre än vad man förväntar sig, givet den låga sysselsättningsgraden. 18% Stockholms län Övriga riket 11,4 16,7 9,6 17,1 13,3 16,1 4,6 5,8 - varav män 4,6 6,2 - varav kvinnor 4,5 5,4 Utrikes/inrikes född 16% 14% Utrikes född 12% - varav män 10% - varav kvinnor 4% 2% 0% Inrikes född Övriga riket 6% Stockholms län 8% totalt män utrikes födda kvinnor totalt män kvinnor inrikes födda Diagram 11. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes födda i Stockholms län och övriga riket, 2014K4 Källa: SCB/AKU Tabell 3. Andel arbetslösa, utrikes och inrikes födda, 2014K4 Källa: SCB/AKU Det finns ingen regional statistik som delar in gruppen ”ej i arbetskraften” på en mer detaljerad nivå. Men, nationell och tidigare statistik 13 visar att andelen utrikes födda (gäller både kvinnor och män) utanför arbetskraften har minskat trendmässigt sedan 2005. Bland utrikes födda kvinnor var 34 procent utanför arbetskraften på grund av sjukdom och 30 procent var heltidsstuderande (i åldern 1664 år). Motsvarande uppgifter för männen var 39 respektive 38 procent. Bland kvinnor var 12,7 procent hemarbetande av de som var utanför arbetskraften. I övrigt var fördelningen jämn över de resterande orsakerna till varför man stod utanför arbetskraften. Bland inrikes födda var 47 procent av de som var utanför arbetskraften heltidsstuderande medan 27 procent var sjuka. 17,2 procents ungdomsarbetslöshet Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) räknas till 22 500. Det motsvarar 28 procent av samtliga arbetslösa (15-74 år). Därmed uppgår ungdomsarbetslösheten till 17,2 procent och det finns inga påtagliga skillnader mellan kvinnor och män. Av dessa 22 500 personer är mer än hälften (14 100) heltidsstuderande. Som ofta nämnts ska heltidsstuderande ingå i det officiella arbetslöshetsmåttet, men om man räknar bort dessa är det fiktiva arbetslöshetsmåttet betydligt lägre. I övriga riket uppgår ungdomsarbetslösheten till 21,1 procent, se tabell 4. Omkring hälften (11 300) har en arbetslöshetsperiod som är fyra veckor eller kortare. 13 Se Statistiska meddelanden AM 110 SM 1402 - 10 - Antal (2014K4) Andel (2014K4) 101 700 21,1 - varav kvinnor 44 500 19 - varav män 57 100 23 22 500 17,2 - varav kvinnor 11 500 17,8 - varav män 11 100 16,7 Region Övriga riket Stockholms län Tabell 4. Ungdomsarbetslösheten i Stockholms län och övriga riket. Källa: SCB/AKU 12 500 personer varslades om uppsägning 2014 Antal personer berörda av varsel minskar för andra året i rad (på årsbasis). Det gäller såväl Stockholms län som Västra Götaland, Skåne och övriga 18 län sammantaget, se diagram 12. Totalt blev 12 500 personer varslade om uppsägning i Stockholms län under 2014. I Skåne och Västra Götaland var motsvarande antal 6 300 och 8 000 personer. Sätter man däremot antalet varslade om uppsägning i relation till antalet sysselsatta så är skillnaderna små, se diagram 13. Det rör sig om omkring 1 procent, det vill säga att omkring en på 100 sysselsatta blev under 2014 varslade om uppsägning. Hur många av dessa varsel som sedan realiserades och hur många som faktiskt blev arbetslösa är oklart, men tidigare studier visar att det är en mindre än hälften. Det var framförallt under 2008 (hösten) och 2009 (våren) som bland annat Västra Götaland och vissa andra län hade oproportionerligt höga varseltal jämfört med till exempel Stockholm och Skåne. Diagram 12. Antal personer berörda av varsel (tusentals) i storstadsregionerna, 2006-2014. Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 13. Personer beröda av varsel i förhållande till antalet sysselsatta, 2006-2014. Källa: AF Det finns ingen regional statistik som visar fördelningen över näringsgrenarna, men på nationell nivå (2014) har flest antal skett inom tillverkningsindustrin (11 300) och uthyrning/fastighetsservice 14 (9 100). Under det fjärde kvartalet låg antalet varsel (3 288) i Stockholms län på ungefär samma nivå som motsvarande kvartal 2013 15. Den inomregionala bilden – högt och lågt De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa (benämns som arbetslös nedan) består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information. 14 SNI-kod 77-82 Under januari 2015 varslades 1 007 personer om uppsägning. Det är 179 personer – eller 18 procent – färre än under januari 2014 15 - 11 - På ett övergripande plan är Stockholm en stark arbetsmarknadsregion, även i ett internationellt perspektiv. Få andra europeiska regioner kommer till exempel i närheten av länets sysselsättningsgrad. Här startas en tredjedel av rikets företag, och här finns var tredje snabbväxande företag och den regionala arbetsmarknaden har både spets och bredd. Samtidigt, det finns stora skillnader inom regionen. I det här sammanhanget är kommunen den lägsta geografiska enhet som behandlas, men när man bryter statistiken över stadsdelar och områden ökar skillnaderna. Danderyd, Vallentuna och Täby har lägst arbetslöshet av samtliga 290 kommuner. Sammantaget återfinns sex Stockholmskommuner bland de tio kommunerna 16 med lägst arbetslöshet. Karta 1 visar även hur det framförallt är den nordöstra delen av regionen som har en låg arbetslöshet medan arbetslösheten i den södra regionhalvan ligger på en högre nivå. Järfälla, Botkyrka och Södertälje är de kommuner i länet som har en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. När det gäller Södertälje är det bara Landskrona och Storfors som har en högre arbetslöshet, se bilaga 3 för länets kommuner. Studerar man däremot förvärvsinkomster är det ungefär 100 kommuner som har en lägre genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje 17. Karta 1. Arbetslösheten (16-64 år) i länets kommuner, januari 2015. Källa: Arbetsförmedlingen 16 17 Tabell 5. Arbetslösheten (16-64 år) i länets kommuner, januari 2015. Källa: AF De fyra kommunerna som har lägst arbetslöshet i landet är Knivsta, Öckerö, Tjörn och Lerum Avser år 2013 och i ålder 20-64 år, och Botkyrka har en lägre genomsnittlig förvärvsinkomst än Södertälje - 12 - I figur 1 visas spridningen i arbetslöshet för utrikes födda och ungdomar (18-24 år), uppdelat på kvinnor och män. Spridningen, mätt som skillnaden mellan den kommun som har lägst respektive högst arbetslöshet, är störst i gruppen utrikes födda kvinnor. I Täby och Vallentuna uppgår arbetslösheten till 5,6 procent i den aktuella gruppen, medan i Södertälje ligger motsvarande nivå på 32,5 procent. Det är också bland utrikes födda kvinnor som länsgenomsnittet och länsmedianen är högst. Omvänt så är spridningen minst bland ungdomar (kvinnor), vilket också är den grupp som har lägst länsgenomsnitt och median. Spridning, arbetslöshet i förhållande till uppskattad arbetskraft 1% 5% AB-kommun med lägst arbetslöshet 10% 15% Median (AB) 20% Länet Riket 25% 30% 35% AB-kommun med högst arbetslöshet Utrikes födda, kvinnor Utrikes födda, män Ungdomar, kvinnor Ungdomar, män Figur 1. Spridning av arbetslöshet bland länets kommuner i olika grupper, januari 2015. Källa: Arbetsförmedlingen Konkurser och nystartade företag Antal nystartade företag i Stockholms län under 2014 räknades till knappt 22 000. Det är tre procent fler än under 2013. Utvecklingen av nyföretagandet var något starkare under det fjärde kvartalet 18 än under de första tre kvartalen. I övriga riket startades knappt 40 400 nya företag under föregående år, och den relativa förändringen jämfört med 2013 var i paritet med utvecklingen i Stockholms län. Därmed svarar Stockholms län alltjämt för 35 procent av rikets samlade nyföretagande. I Västra Götaland och Skåne startades drygt 10 100 respektive drygt 8 000 nya företag, se diagram 14 och tabell 6. Inom länet ökade nyföretagandet i drygt hälften av kommunerna under 2014. Den största ökningen skedde i Stockholms stad (400), följt av Danderyd (84) och Järfälla (81). Uttryckt i termer av procentuell förändring ökade nyföretagandet mest i Nykvarn och Järfälla. I Södertälje minskade nyföretagandet mest i absoluta tal (-55) medan Upplands-Bro hade den svagaste procentuella utvecklingen (- 12 procent). Se bilaga 4 för samtliga länets kommuner. 18 Under det fjärde kvartalet startade 5 992 nya företag. Det är fem procent fler än under motsvarande kvartal 2013 - 13 - 30' Ref. period 25' 2014 Övriga 18 län 20' AB län V. Götaland Skåne Övr. 18 län 21 981 10 137 8 004 22 246 Δ 2013 646 431 45 719 2014K4 5 992 2 774 2 076 5 892 Δ 2013K4 287 221 63 447 jan 2015 2 633 1 142 854 2 737 376 112 64 359 Stockolms län 15' V. Götaland 10' Skåne 5' Δ jan 2014 2006 2008 2010 2012 2014 Diagram 14. Antal nystartade företag (i 1000-tal), 2006-2014. Källa: Bolagsverket Tabell 6. Antal nystartade företag och förändring. Källa: Bolagsverket Antalet företagskonkurser minskade med sju procent till 2 340 under 2014, se tabell 7. Det är samma utveckling som i övriga riket medan minskningen var dubbelt så hög i Västra Götaland. I Skåne var minskningen marginell. Antalet anställda i de Konkurser (2014) Δ (procent, jmf 2013) konkursdrabbade företagen var drygt 5 700, Region vilket är 1 500 färre än under 2013. Flest Stockholms län -7 2 340 konkurser skedde i återigen i byggindustrin Skåne -1 1 097 (454), följt av företagstjänster (308) 19 och Västra Götaland -14 1 036 parti- och provisionshandel (190). Företagen Övriga riket (ex. AB län) -7 4 814 inom byggindustrin och företagstjänster hade även flest antal anställda (1 561 respektive Tabell 7. Antal företagskonkurser 2013 och 2014. Källa: SCB 601 personer). Sett till enbart det fjärde kvartalet minskade antalet konkurser i länet med sex procent till 614. I bilaga 5 redovisas antal konkurser i länets samtliga kommuner Näringslivets omsättning ökade svagt Omsättning i Näringslivet Statistiken kring näringslivets omsättning beställs från SCB och bygger på momsregistrerade företags skyldighet att lämna uppgifter om mervärdesskatt i en separat skattedeklaration till Skatteverket. Efter ett antal kvartal med god omsättningstillväxt på ett års sikt var utvecklingen mer blygsam under det tredje kvartalet. Sammantaget ökade omsättningen i regionens näringsliv med 0,4 procent 20, se diagram 15. Återigen var det handeln som drev upp omsättningen. Totalt ökade handel sin 19 20 SNI-koder 69-75 Fasta priser och kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande kvartal 2013 - 14 - omsättning med fem procent, vilket visserligen är lägre än tidigare men utan handeln så hade omsättningen i näringslivet som helhet sjunkit. Även hotell och restaurang drog upp omsättning, men ökningen i branschen var betydligt mer blygsman än under tidigare kvartal. Omsättningsutvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik fortsätter att vara förhållandevis svag. Fyra av de fem senaste kvartalen har visat på minskad omsättning. Under det tredje kvartalet sjönk omsättningen med 2,5 procent. I riket som helhet sjönk omsättningen i näringslivet med 0,6 procent. Exkluderas Stockholm minskade näringslivets omsättning med 1,2 procent i övriga riket. Det är fjärde kvartalet i rad som utvecklingen var mer gynnsam i Stockholm jämfört med övriga riket. Diagram 15. Näringslivets omsättning i Stockholms län och övriga riket, fasta priser, kalenderkorrigerat och utveckling på ett års sikt, 2009K1- 2014K3. Källa: SCB/egen bearbetning Diagram 16. Omsättning, tjänstesektor & tillverkningsindustrin i Stockholms län, utveckling på ett års sikt, kalenderkorrigerat. Källa: SCB/egen bearbetning För första gången sedan sista kvartalet 2011 så utvecklades tillverkningsindustrin (två procent) starkare än tjänstesektorn (0,2 procent), se diagram 16. Till följd av att tillverkningsindustrin svarar för en liten del av det totala näringslivet i regionen blir effekten på aggregerad nivå förhållandevis liten. I övriga riket var utveckling för tillverkningsindustrin det omvända; omsättningen sjönk med fem procent medan tjänstesektorn utvecklades starkare (0,9 procent) än i regionen. Övrigt i korthet ► Positiv utveckling för regionens näringsliv Stockholms Handelskammare konstaterar i sin Stockholmsbarometern 21 att regionens näringsliv fortsätter att stärkas under det fjärde kvartalet. Den så kallade konjunkturindikatorn ökar från 23 till 25, vilket kan jämföras med genomsnittet 13 under perioden 2000-2014. I riket som helhet ökar indikatorn med två enheter till 19. 21 Stockholmsbarometern går att ladda ner via; http://www.chamber.se/nyheter/stockholmsbarometern-q4-2014byggbranschen-fortsat-2.htm - 15 - I takt med förbättrad konjunktur brukar bristen på arbetskraft öka. Under fjärde kvartalet upplever 26 procent av företagen just brist på arbetskraft, vilket är fler än under föregående kvartal. I databranschen uppger nästan var tredje företag brist på arbetskraft. Även i byggbranschen uppger arbetsgivarna en större brist på kompetens än i näringslivet som helhet. De branscher som har flest nyanställningar är byggsektorn, uppdragsverksamhet och sällanköpshandeln. ► Ökad bruttoregionprodukt i Stockholms län Enligt preliminära beräkningar från SCB ökade bruttoregionprodukten (BRP) med 4,3 procent (löpande priser) i Stockholms län under 2013. Det kan jämföras med 2,4 procent i riket som helhet. Det var den tredje högsta tillväxten vid sidan av Gotland och Uppsala. I Skåne och Västra Götalandsregionen ökade bruttoregionprodukten med 2,1 respektive 2 procent. Det innebär att Stockholm numera svarar för 32 procent av rikets samlade BNP, se diagram 17. Den långsiktiga trenden är att regionen svarar för en allt större del av den svenska ekonomi medan t.ex. Västra Götaland och Skåne (tillsammans) minskar sin andel. Diagram 17. Stockholms län och V. Götaland och Skånes (till- Diagram 18. De fem länen med högst bruttoregion-, sammans) andel av rikets BNP, 2000-2013 (prel.). Källa: SCB produkt per capita, 2013 (prel.). Källa: SCB Utslaget per invånare uppgår BRP per capita till 562 000, se diagram 18. Stockholm är tillsammans med Norrbotten (411 000) de enda länen som har en högre bruttoregionsprodukt än riksgenomsnittet. Tillväxten per capita var visserligen klart högre än riksgenomsnittet, men lägre än i Uppsala, Gotland, Halland, Jämtland och Kalmar. En liknande bild kan konstateras kring produktivitet, mätt som BRP per sysselsatt. Stockholm har klar högst av samtliga län, men utvecklingen på ett års sikt var starkare i fem andra län. - 16 - ► Befolkningen ökade med 35 002 personer under 2014 Under 2014 ökade befolkningen i Stockholms län med 35 002 personer 22, vilket är lägre än 2012 och 2013, se diagram 19 och tabell 8. Det innebar att folkmängden vid utgången av 2014 räknades till 2 198 044. I Västra Götaland och Skåne ökade befolkningen med 16 900 respektive 14 800 personer. Stockholms stad svarade för den största befolkningsökningen (14 289), följt av Göteborg (7 900) och Malmö (5 100). Sett till sin befolkningsstorlek svarade Sundbyberg återigen för den största ökningen (3,4 procent), följt av Knivsta (3,4 procent). Alla länets kommuner ökade sin befolkning medan alla utom Norrtälje och Lidingö hade ett positivt födelseöverskott. Utvecklingen under året innebar att Järfälla passerade 70 000- och Värmdö 40 000-strecket. Se bilaga 6 för utvecklingen i länets samtliga kommuner. Under 2014 ökade rikets folkmängd med 102 491 personer. Även om det inte var ett rekordår för Stockholms län så var det första gången som ökningen i riket var över 100 000 personer under ett enskilt år. Ökningen var 12 600 personer högre än det tidigare rekordåret 1946. 40 000 35 000 Folkökning 30 000 25 000 20 000 Flyttnetto (utrikes) 15 000 10 000 5 000 Födelseöverskott Flyttnetto (inrikes) -5 000 -10 000 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Diagram 19. Befolkningsförändringar i Stockholms län, 1996-2014. Källa: SCB Folkökning 35 002 Inflyttning (inrikes) 41 000 Utflyttning (inrikes) 36 933 Flyttnetto (inrikes) 4 067 Inflyttning (utrikes) 34 095 Utflyttning (utrikes) 17 319 Flyttnetto (utrikes) 16 776 Födda 29 496 Döda 15 630 Födelseöverskott 13 866 Justering 293 Tabell 8. Befolkningsförändring 2014, Stockholms län. Källa: SCB ► Minskad inpendling och pendlingsnetto Antalet personer som pendlar in till Stockholms län för att arbeta minskade med 500 till drygt 97 000 personer under 2013. I kombination med en ökad utpendling innebar det att pendlingsnettot minskade till drygt 60 200. Antalet män som pendlar in respektive ut från länet är fler än antalet kvinnor. Generellt har länet ett positivt pendlingsnetto i samtliga branscher och åldersgrupper. I antal är nettot störst för branscherna handel och förtagstjänster. 22 Under fjärde kvartalet inledde Skatteverket en registerstädning gällande personer som saknar uppehållstillstånd och inte har inrapporterade kontrolluppgifter under de tre senaste åren. Det visar sig i statistiken som en ökad utvandring, och påverkar därmed flyttnettot med utlandet. Denna rensning kan uppskattas motsvara mellan 1500– 2000 personer. - 17 - ► Starkt år för bilförsäljningen Antalet nyregistrerade personbilar i Stockholms län ökade med sex procent till 88 200 under 2014. Laddhybrider och elbilar stod för den största relativa ökningen, men volymerna är små i jämförelse med till exempel bensin- och dieseldriva fordon, se tabell 9. Jämfört med 2009 – som var ett mycket svagt år – uppgår ökningen till nästan 50 procent. I övriga riket var ökningen jämfört med 2013 dubbelt så stor som i Stockholms län (12 procent). Sammantaget registrerades nästan 324 000 bilar i riket som helhet under 2014. - 18 - Drivemedel Antal 2014 Δ (jmf 2013) bensin 26 249 2 334 diesel 54 748 964 el 531 408 elhybrid 2 446 320 laddhybrid 1 743 1 278 etanol/flex 701 - 486 1 746 449 7 1 gas/flex övriga Tabell 9. Nyregistrerade personbilar, Stockholms län efter drivmedel, 2014. Källa: Trafikanalys Bilaga 1 – Kort om arbetsmarknadsstatistik Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas. Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern 15-74 år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var 400 000 ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga. 1 244 900 av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,709 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,9 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under fjärde kvartalet kvartalet 2014 uppgick till 6,3 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras. Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, fjärde kvartalet 2014. Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och – eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det - 19 - innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator. Arbetskraftsundersökningens precision Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen. Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen. Arbetsförmedlingens statistik täcker – av naturliga skäl – inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet 15-74 år medan Arbetsförmedlingen har 16-64 år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten. En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program. Revidering av AKU I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser 2010-2012 och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden 2005-2009 är fortsatt god. - 20 - Bilaga 2 – Arbetslöshet och sysselsättning per län Län Arbetslöshet (%) Män Stockholms län Uppsala län Sörmland Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län V. Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län V-norrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 5,9 6,9 9 8,3 5,5 7,2 5 7,1 9,4 10,2 4,8 7,6 7 8,2 7,6 9,7 9,5 6,4 8,7 8 7,3 Kvinnor Sysselsättning (%) Totalt 6,8 5,1 7,6 9,5 4,1 6,5 5,8 7,9 6,8 8,3 5,4 7,2 7,5 8,6 8,5 6,6 7,6 7,2 6,6 4,5 8 Män 6,3 6 8,4 8,9 4,8 6,9 5,4 7,4 8,2 9,3 5,1 7,4 7,2 8,3 8,1 8,2 8,6 6,7 7,7 6,4 7,6 Kvinnor 73,6 69,2 64,5 69 71,5 71 65,3 65,8 61 65,8 72 68,9 66,4 65,5 67 63,3 63 68,1 64,4 66,9 64 68,2 63,9 62,1 57,1 66,6 66,4 58,9 56,7 59,1 60,9 68,6 64,2 58,6 58 61,1 61,2 57,6 59,6 65,4 62,9 59,6 Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, uppdelat på kvinnor och män, 2014K4. Källa: SCB/AKU - 21 - Totalt 70,9 66,6 63,3 63,1 69,1 68,8 62,1 61,3 60,1 63,4 70,3 66,6 62,6 61,8 64 62,3 60,3 64,1 64,9 65 61,9 Bilaga 3 – Arbetslösa i länets kommuner Kommun kvinnor (procent) öppet arbetslösa i program män (procent) totalt öppet arbetslösa i program totalt Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 7,0 1,9 1,9 3,9 3,7 5,5 2,2 2,9 2,2 2,2 3,5 3,0 3,7 3,0 3,1 3,9 4,7 8,1 2,7 1,8 4,5 3,8 1,6 1,7 2,8 2,3 5,9 0,6 1,0 3,0 2,7 2,8 1,1 1,4 1,9 1,7 2,6 2,4 2,4 1,6 1,6 2,4 2,5 8,6 1,2 0,7 2,6 2,2 0,7 0,8 1,5 1,2 13,0 2,5 3,0 7,0 6,4 8,3 3,3 4,3 4,1 3,9 6,1 5,4 6,1 4,6 4,6 6,3 7,2 16,7 3,9 2,5 7,1 6,0 2,3 2,5 4,3 3,5 6,6 1,8 1,7 4,3 3,9 5,7 2,4 3,0 3,1 2,4 3,1 2,8 4,1 3,1 3,1 4,2 4,9 6,8 2,9 2,2 4,1 4,3 1,8 2,5 2,7 2,7 4,8 0,5 1,1 2,6 2,5 2,8 1,0 1,6 2,2 1,6 2,8 1,9 2,2 1,5 1,4 2,5 2,6 6,9 1,2 0,8 2,3 2,0 1,0 0,8 1,5 1,4 11,4 2,4 2,8 6,9 6,4 8,5 3,4 4,6 5,4 4,1 5,9 4,7 6,3 4,6 4,5 6,7 7,6 13,7 4,1 3,0 6,4 6,2 2,8 3,2 4,2 4,1 Sthlm län 3,8 2,5 6,3 4,0 2,4 6,5 Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i förhållande till arbetskraften i länets kommuner, januari 2015. Källa: Arbetsförmedlingen - 22 - Bilaga 4 – Nystartade företag i länets kommuner Kommun 2014 Δ 2013 (antal) Δ 2013 (%) Januari 2015 Δ jan 2013 (antal) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 559 448 183 553 645 429 422 764 358 59 172 79 279 528 636 12 835 293 519 299 568 277 135 183 100 329 329 65 84 0 45 22 81 -20 -33 -4 17 13 -7 -22 -4 8 400 -6 -55 19 39 10 -18 -8 6 -1 15 13 23 0 9 4 23 -5 -4 -1 40 8 -8 -7 -1 1 3 -2 -10 7 7 4 -12 -4 6 0 5 55 43 23 62 61 26 56 79 40 9 10 11 38 60 73 1 642 36 46 31 86 22 16 25 13 35 35 11 2 2 10 13 -13 12 -7 7 3 -8 2 19 6 13 244 5 1 -1 36 2 1 9 3 7 -3 Stockholms län 21 981 646 3 2 633 376 Tabell B4. Antal nystartade företag i länets kommuner under 2014 och i januari 2015. Källa: Bolagsverket - 23 - Bilaga 5 – Konkurser Kommun 2014 2013 Δ (antal) Δ (procent) Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn 24 15 28 23 34 12 77 68 7 58 35 10 10 66 18 34 1 474 76 52 23 62 28 7 35 45 19 40 13 30 22 48 23 56 71 8 61 39 11 9 58 25 48 1 593 77 48 34 61 23 8 60 30 25 -16 2 -2 1 -14 -11 21 -3 -1 -3 -4 -1 1 8 -7 -14 -119 -1 4 -11 1 5 -1 -25 15 -6 -40 15 -7 5 -29 -48 38 -4 -13 -5 -10 -9 11 14 -28 -29 -7 -1 8 -32 2 22 -13 -42 50 -24 Länet 2340 2521 -181 -7 Tabell B5. Företagskonkurser i länets kommuner, 2014. Källa: SCB - 24 - Bilaga 6 – Befolkningsförändringar, 2014 Kommun Befolkning Folkökning 23 Födelseöverskott Flyttnetto , inrikes Flyttnetto, utrikes Justering Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 88 901 32 295 26 698 82 407 104 185 70 701 45 465 96 217 57 568 9 815 27 041 16 140 44 085 69 325 74 041 911 989 44 090 92 235 45 390 67 334 41 816 25 287 31 969 11 329 40 541 41 180 1 321 73 343 1 475 1 628 1 534 287 1 794 723 292 245 139 713 1 180 1 301 14 289 1 464 1 163 1 109 1 042 367 584 353 141 757 685 716 7 106 513 736 351 -2 577 -52 30 2 60 305 351 631 7 481 428 448 206 129 167 139 183 37 165 152 -600 -33 138 259 23 573 78 760 370 245 147 -7 -63 291 336 -576 529 -876 679 692 -3 273 88 44 386 314 1 181 96 101 690 851 605 212 445 407 18 90 81 462 531 338 7 220 507 1 579 219 208 203 172 83 58 206 213 24 3 -2 13 18 5 -1 12 -2 -1 6 5 9 7 -4 164 0 12 5 13 0 0 -1 2 0 6 Riket Stockholms län 9 747 355 2 198 044 102 491 35 002 25 931 13 866 n/a 4 067 75 729 16 776 831 293 Tabell B6. Befolkningsförändring i länets kommuner, 2014. Källa: SCB 23 För kommuner inkluderas även in- och utflyttning till andra Stockholmskommuner - 25 -
© Copyright 2024