Möte den 150528 - Medarbetare

Minnesanteckningar RUV
Datum: 150528
Minnesanteckningar
Rådet för utveckling av verksamhetsstödet
28 maj 2015, kl. 13-15, Bruunska 24/ UB3018
Närvarande:
Per Brolin, universitetsdirektör (ordförande) , Karin Lundhgren (sekreterare), Margaretha Bjerker,
huvudskyddsombud, Joacim Martinsson, FSV, Catta Torhell, UB, Sheila Feldmanis, SACO (ersätter
tillfälligt Kristina Julin Nyquist)
Övriga deltagare
Torbjörn Söder, EK
Frånvarande:
Kristina Julin Nyquist, SACO, Annika Aronsson (Ersätter Margareta Wester, ST), Niklas Ammert (ersätter
Dan Alkenäs, FKH), Mats Nordänger, NLU, Ingrid Runesson, FHL, Helén Anderson, FEH, Helén HultSanneus, Lärarförbundet, Ann-Charlotte Larsson, FTK
48 Information
Per Brolin
Många evenemang äger rum på Lnu, såsom HSS, administratörskongress, akademisk högtid. Duktiga
medarbetare möjliggör de dessa engagemang, både konferensservice och andra medarbetare.
Arrangemangen är bra exempel på att man gör lite extra saker inom den ordinarie verksamheten.
Universitetskajen och Nya Ladok är andra exempel. Lnu är pilot i införande av nya LADOK. I det
sammanhanget blir det tydligt hur olika lärosäten räknar på kostnader för sådant som ligger utanför ramen
för ordinarie verksamhet. En del tar allt exempelvis allt som tillkommande kostnad.
Lnu måste teckna hyresavtal med Sveafastigheter angående västra delen med förbehåll att avtal tecknas
under förutsättning att Lnu får teckna 20-årigt hyresavtal.
Arbetsplatslösningar är en viktig fråga. Synpunkter som framkom var att:
- Brist på kännedom om olika lösningar är ett problem i risk- och konsekvensbedömningar.
- Förvaringslösningar blir en stötesten när man inte riktigt vet hur frågan ska lösas, exempelvis vad
gäller lärarnas böcker.
- Man kan anlägga ett kostnadsperspektiv på det sammanlagda utrymme som krävs för förvaring av
böcker. Lärare har också privata böcker på jobbet och ibland sitter flera lärare på samma titlar
därför att de är inne och undervisar på samma kurser. Frågan har diskuterats i biblioteksstyrelsen.
Frågan bör upp i styrgruppen för det stadsintegrerade universitetet. Eventuellt bör wsärskild
arbetsgrupp jobba med frågan.
Vårdialogerna är snart genomförda. Underlaget kommer att ingå i Verksamhetens inriktning och ekonomiska
förutsättningar 2016 som ska till US i juni.
Det ser i dagsläget ut som om Lnu:s anslag kommer att krympa. Lnu strävar efter jämn verksamhet, vilket
innebär att man ibland måste låna av myndighetskapitalet.
Avtal med Linnéstudenterna avseende lokaler, studiesocialt och studentinflytande är under omförhandling.
Eventuellt behövs nya grepp när det gäller studentinflytande. En arbetsgrupp kommer att titta på frågan
under hösten.
1 (3)
Lnu för diskussioner med Växjö kommun avseende studentbostäder. Lnu siktar på ett samarbete med
Växjöbostäder som liknar det Lnu idag har med Kalmarhem., vilket innebär att bostadsbolaget tar över viss
administration av bostäder. Antalet studentbostäder på campus i Växjö kommer att öka ca 3 % nästa höst
om all går som det är tänkt. Tidigarelagd antagning av internationella studenter skulle eventuellt kunna
underlätta.
Utseendeprocesser pågår, bland annat avseende prorektorer.
Arbete pågår med praxis och rutiner i samband med fall av vetenskaplig oredlighet.
Lokalpolicyn ska ses över.
Lnu förbereder departementssamtal. Nya regeringen har ett tydligare fokus på bland annat breddad
rekrytering och internationalisering.
Statens servicecenter har ca 190 anslutna myndigheter vad gäller lönehantering. Lnu har skrivit på
avsiktsförklaring om anslutning för att kunna delta aktivt i diskussionerna.
MBL-funktionen diskuteras. Det behöver tydliggöras vilka ärenden som ska upp var, till samråd resp MBL.
Även MBL-funktionen på fakulteter ska ses över.
En arbetsgrupp är bildad avseende Medarbetarundersökning 2015.
En gemensam organisation skapas för kommunikationsverksamheten. Bottnar i den inventering som gjordes
under hösten. Eventuellt kan en liknande genomgång avseende internationalisering initieras. Viktigt att
fråga sig om vi gör rätt saker och hur verksamheten kan utvecklas framåt?
SUHF har bjudit in till konferens om kvalitet. Två papers inskickade, ett om funktioner där anställda är
ledare men inte chefer, det andra handlar om intern styrning och kontroll (ISK) som möjlighet snarare än
hot. I det sammanhanget har en matris tagits fram för beslut som är verksamhetspåverkande.
49 Universitetets indirekta kostnader
Torbjörn Söder, EK
Indirekta kostnader totalt har minskat. Viss omfördelning från gemensamt till fakultet skedde i
samband med omorganisationen. Olika fakulteter redovisar kostnader på olika sätt, vilket gör det
svårt att jämföra. Arbete pågår för att likrikta redovisningen. Viss ökning för förvaltningens del
2014. Beror främst på ökade hyror som inte fördelades ut på fakulteterna. Bostadsgarantin för
internationella studenter bidrog också.
Inom utbildningen går mellan 62 och 67 % till kärnverksamheten och 20-23 % går till
fakultetsadministration samt 14-15 % till central administration. Lokalkostnaderna är utslagna på
respektive post.
Inom forskningen går ca 77 % till kärnverksamheten, ca 13 % till fakultetsadministration och ca
10 % till central administration
De indirekta kostnaderna har hållit sig inom ramarna, vilket stödjer inriktningen att man ska kunna
2 (3)
utveckla inom ramen för befintlig verksamhet.
Torbjörn skickar sina bilder till Karin för vidare distribution till RUV.
Karin ber Anna lägga ut på Medarbetare så att materialet får spridning.
Inrapportering enligt SUHF ger någorlunda jämförbara siffror lärosäten emellan för andelen
indirekta kostnader. När det gäller pålägg är det svårare att jämföra rakt av. Torbjörn kollar om
SUHF-statistiken finns färdig och skickar i så fall länk till Karin.
50 Från RUV:s förslagslåda
 Central hantering av tentor
Delvis fungerar det redan på det sätt som nämns i förslaget. Att studenter missar att anmäla sig till tentor har
tidigare varit uppe i RUV. Finns olika uppfattningar om hur efteranmälan ska hanteras. LOS och STUD
diskuterar frågan. UK och IT också med i arbetsgrupperna.
Frågan har olika stor betydelse för olika fakulteter.
Centraliseringen sker med hjälp av digitala och anonymiserade tentor. Peter Knutsson på UK leder en
arbetsgrupp inom området. Karin skickar frågan vidare till Christel Olsson, LOS samt Peter Knutsson, UK.

Processen för medbestämmande
Finns redan en arbetsgrupp igång.

Antagningsbesked till specialistsjuksköterskor
Ändrar lokal antagningsordning för Lnu beslutas troligen av US i september, vilket skulle
möjliggöra tidigare antagning.
(se bilaga)
51 Diskussion och erfarenhetsutbyte RUV så här långt
-funktion
-sammansättning
-mötesfrekvens
-kompletterande frågelåda gemensamma förvaltningen
-kommunikationsplattform (Karin Lundhgren)
Frågeställarna behöver få svar.
Finns exempel på att det saknas kunskap vem som kan svara på vilka frågor. Kan funktionsmejlen göras
mer allmän? Att frågor sorteras där? Catta pekade på att detta har koppling till ärendehanteringssystem och
infocenter. Vi behöver bli bättre på att möta frågor även från anställda. Ärendehanteringssystemet kommer
att ha en redaktion. Den skulle kunna vara en brett sammansatt grupp motsvarande RUV.
Informationen som ges vid RUV:s möten dubbleras för vissa. Det finns risk för otydlighet. RUV är ett sätt
att fånga upp frågor. Det kanske behöver utvecklas? Kanalen ifrån RUV in i verksamheten är diffus.
Eftersom många var frånvarande kommer frågorna att lyftas igen vid RUV:s första möte i höst..
52 Mötestider höstterminen
Ett möte i nuvarande konstellation första halvan av september. Karin kollar upp lämpligt datum.
53 Övrigt
Inga övriga frågor
3 (3)